Podcast appearances and mentions of karin broos

I veckans program ska vi snurra hundra år tillbaka i tiden och ta en titt på en kvinna som skulle kunna kallas för USA:s första supermodell Audrey Munson. Audrey Munsons proportioner ansågs vara perfekta. Hon jämfördes ofta med den kända grekiska marmorstatyn Venus de Milo, som numera finns på Louvren i Paris. Och för exakt hundra år sedan, 1916, gjorde denna likhet med en grekisk gudinna henne till en storfavorit bland dåtidens kända skulptörer, som blev alldeles till sig i trasorna över denna kvinna som de nästan slogs om att vilja avbilda.Än idag finns resultaten att se över hela USA i Washington D.C, Jacksonville Florida, Atlanta, Georgia. Men framför allt i New York. Det är till exempel bara Frihetsgudinnan som slår Audrey Munson ifråga om höjd. En nästan åtta meter hög skulptur, baserad på Audrey Munson, och tillverkad av förgylld brons, tronar nämligen på det fyrtio våningar höga, och mycket pampiga, Manhattan Municipal Building, New Yorks kommunhus, på nedre Manhattan. På natten glimmar hon i skenet av starka strålkastare. Statyn, som är gjord av Adolph Alexander Weinman har titeln Civic Fame (det vill säga en hyllad stadsmedborgare, ungefär) och har beskrivits som elegant och ovanligt charmerande.Men det är långt ifrån det enda stället där man kan se Audrey Munson avbildad. Statyer av henne finns på New York Public Library, ovanför fontänen på Plaza Hotel, vid brofästet till Manhattan Bridge och vid entrén av Brooklyn Museum. Bland annat. Audrey Munson finns kort sagt både lite här och där i staden, om man tittar efter.Hon hyllades och och kallades för konstnärsateljéernas drottning den mest perfekta kvinnan i världen och Miss Manhattan. Hon fick skriva tidningskrönikor, där hon gav goda råd om skönhet och mode. Även om hon inte deltog i tiden suffragettrörelse, så fördömde hon korsetten, och manade kvinnor med ambitioner att bli modell, att tänka på yrket som en business.Men efter att ha hyllats och kallats för konstnärsateljéernas drottning den mest perfekta kvinnan i världen och Miss Manhattan, så föll Audrey Munsons namn, och gärning, i glömska. Redan på sin fyrtioårsdag blev hon intagen hon på ett mentalsjukhus. Där förblev hon ända fram till 1996, då hon avled, 104 år gammal. Men under senare år har alltfler börjat fråga sig vem som egentligen döljer sig bakom alla dessa statyer i New York.I veckans program pratar vi med författaren och journalisten James Bone, som i våras gav ut boken The Curse of Beauty. När han för tre år sedan förstod att det var Audrey Munson som man kunde se i många av New Yorks statyer blev han intresserad och började titta närmare på Audrey Munsons spännande liv.Vi träffar också konstnären Hanna Lidén som bland annat blivit känd för sin utställning Everything, som var ett hedersuppdrag för staden New York och bestod av skulpturer föreställande gigantiska bagels. Och så pratar vi med filmregissören Sara Broos, aktuell med filmen Speglingar som handlar om relationen mellan henne och hennes mamma, konstnären Karin Broos. I hela sitt liv har Sara Broos figurerat i sin mammas bildkonst, men med sin film vänder Sara Broos på blicken och riktar sin filmkamera mot sin mamma istället, för att förstå både henne och sig själv bättre. Veckans gäst är Karin Smeds, stylist och modechef på Cover Magazine.

Cyril och Stig träffar filmaren Sara Broos som nyligen gjort filmen Speglingar som handlar om hennes mamma den kända konstnären Karin Broos. Sara har tidigare också blivit uppmärksammad för filmen om sin gudfar, den hyllade och numera folkkäre Lars Lerin. Det blir ett samtal om att växa upp på landet, om relationen mellan barn och föräldrar, om konst och om att göra dokumentärfilm. Sara berättar också om när hon träffade en framgångsrik man på ett tåg som grät ut i hennes famn och gav henne en bil. Lyssna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karin Broos måleri hyllas av kritikerna och går för stora pengar på auktionerna. Men alla är inte övertygade. Sedan genombrottet 2008 har Karin Broos blivit uppskattat både av publiken och konstsamlarna för sitt fotorealistiska måleri. Den aktuella separatutställningen på Prins Eugens Waldemarsudde har hyllats av kritikerna: "Hennes kvaliteter som målare är obestridliga" skriver Dagens Nyheter, hennes pensel "trollar med ljuset" (SvD) och i Aftonbladet jämförs hennes sätt att måla vatten med Anders Zorns. Men i konstlivet är hennes sätt att måla omstritt. Vad är bra måleri idag? Vad fungerar på konstmarknaden? Och finns det något samband mellan de sakerna? Kritiken diskuterar måleri med Birgitta Rubin, konstkritiker i DN, och kulturredaktionens Måns Hirschfeldt.Vi pratar också om växelverkan mellan skönlitterärt skrivande och kritik med den irländske författaren Colm Tóibín, som tycker att somliga recensenter skriver så illa att man undrar vad de får ut av sitt läsande.Programledare Gunnar Bolin.

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämmaren Jesper Biesel som berättar att alla pianon måste stämmas lite fel hela vägen. Anledningen är fenomenet Pythagoras komma.

Konstnären Karin Broos är övertygad om att det finns matematiska samband som gör att man förstår hennes måleri bättre. Proportionerna i hennes bilder ligger väldigt nära ett förhållande som kan beskrivas med talet 0,62: det gyllene snittet. Matematikhistorikern Staffan Rodhe berättar om hur detta matematiska samband påverkat vår syn på vad som är estetiskt tilltalande. Vi besöker också pianostämmaren Jesper Biesel som berättar att alla pianon måste stämmas lite fel hela vägen. Anledningen är fenomenet Pythagoras komma.

Den som försöker skildra någon annans liv i bok- eller dokumentärform har många utmaningar framför sig. För hur långt kan man gå när man berättar en annan persons historia? Och var går gränsen? Det försöker vi reda ut i veckans P4 Kultur. Kajsa Carlsson har träffat Sara Broos som följde sin nära vän, konstnären Lars Lerin, med kameran i tre års tid. Vi möter också David Lagercrantz som skrev boken om Zlatan Ibrahimovic. I början av februari premiärvisades För dig naken, filmen om konstnären Lars Lerin och hans man Manoel Marquez, kallad Junior, och deras kärlekshistoria. Dokumentären är resultatet av tre års filmande där Sara Broos följt paret från första träffen, i sovrummet, i sorg och över axeln på bröllopsfotografen. Det blev intensivt, och vänskapen förändrades i och med filmen, berättar Sara Broos. Men det har inte avskräckt henne och nu ger hon sig på ett nytt och ännu mer privat projekt. Nu vänder hon kameran mot sig själv och sin mamma, konstnären Karin Broos. Att hitta Zlatans språk tog lång tid för författaren David Lagercrantz, men till slut var han "Zlatanifierad" och hade svårt att hitta tillbaks till sitt eget sätt att skriva. I en intervju med Karin Arbsjö beskriver han hur han försökte övertala fotbollsspelaren att dela med sig av allt. – Jag måste kunna ditt liv bättre än du kan det själv om jag ska göra det här bra, sa jag, berättar David Lagercrantz. När det var dags för Malcolm X att skriva sin självbiografi tog han hjälp av författaren Alex Haley. Det visade sig vara en tuff uppgift, P4 Kulturs reporter Viktor Hariz berättar mer i veckans program.

Med all respekt närmar sig P4 Kultur denna söndag det stora vatten som renar, ger liv och fägring stor. Fröken Ooms tar en kaffe med konstnären Karin Broos vid den brygga vid Fryken som avbildats i en hel serie vackra målningar som hon gjort de senaste åren. Hon berättar om sina dagliga rutiner som en nyckel till sin arbetsprocess.

Med all respekt närmar sig P4 KULTUR denna söndag åt det stora vatten som renar, ger liv och fägring stor. Fröken Ooms tar en kaffe med konstnären Karin Broos vid den brygga vid Fryken som avbildats i en hel serie vackra målningar som hon gjort de senaste åren. Hon berättar om sina dagliga rutiner som en nyckel till sin arbetsprocess. Vi möter också filmskaparen Stina Bergman som i filmen "Du sköna" gestaltar älven som en plats där saker kan försvinna - och flyta upp igen! Viktor Hariz funderar kring havet och hur det skildrats i film, och Anna-Karin Ferm Q-testar Fängelsemuséet i Gävle.