Kritiken

Kritiken går på operapremiär i Oslo och läser nyskriven dramatik med Klas Östergren. Den hyllade teaterregissören Alexander Mörk Eidem har förvandlat Trollflöjten till ett skilsmässodrama i rymdmiljö på operan i Oslo. Själv kallar han Mozarts opera för "världens första musikal". Hur blev det? Dagens Nyheters musikkritiker Martin Nyström diskuterar med Kritikens Gunnar Bolin och Anneli Dufva. Och så handlar det om teater som text: förr talade man om "läsdramat" och dramatik kommer fortfarande ut i bokform ibland. Varför ska man läsa manus för scenen? Vad utmärker den dramatiska texten och hur har den utvecklats över tid? Tillsammans med författaren Klas Östergren och kulturredaktionens teaterkritiker Maria Edström tittar Kritiken närmare på två nya böcker med nyskriven dramatik: Alejandra Leiva Wengers "3 pjäser" och Mirja Unges "Var är alla".Programledare: Anneli Dufva

Skönlitteraturen står i fokus för veckans Kritiken. Årets bästa romaner och lyrikens nya vägar till publiken. Vann rätt bok? Augustpriserna delades ut på måndagskvällen och Kritiken diskuterar litterära priser och värden i förvandling. Sveriges Radios lyrikpris delades också just ut och nu drar Stockholms internationella poesifestival igång - men på vilka andra arenor syns lyriken idag? Är Twitter poesins framtid? Anneli Dufva samtalar med kulturredaktionens Mikael Timm och Jenny Aschenbrenner.Dessutom en kritikessä om livets ändlighet av Per Feltzin och den franska författaren Marie Darrieussecq om vårt behov av konstens öppenhet.Programledare Anneli Dufva

Karin Broos måleri hyllas av kritikerna och går för stora pengar på auktionerna. Men alla är inte övertygade. Sedan genombrottet 2008 har Karin Broos blivit uppskattat både av publiken och konstsamlarna för sitt fotorealistiska måleri. Den aktuella separatutställningen på Prins Eugens Waldemarsudde har hyllats av kritikerna: "Hennes kvaliteter som målare är obestridliga" skriver Dagens Nyheter, hennes pensel "trollar med ljuset" (SvD) och i Aftonbladet jämförs hennes sätt att måla vatten med Anders Zorns. Men i konstlivet är hennes sätt att måla omstritt. Vad är bra måleri idag? Vad fungerar på konstmarknaden? Och finns det något samband mellan de sakerna? Kritiken diskuterar måleri med Birgitta Rubin, konstkritiker i DN, och kulturredaktionens Måns Hirschfeldt.Vi pratar också om växelverkan mellan skönlitterärt skrivande och kritik med den irländske författaren Colm Tóibín, som tycker att somliga recensenter skriver så illa att man undrar vad de får ut av sitt läsande.Programledare Gunnar Bolin.

Den brittisk-svenske arkitekten Ralph Erskine (1914-2005) gick ur tiden för 10 år sedan. Men kanske är han mer aktuell än någonsin, i den akuta bostadsbristens Sverige. Ralph Erskine kom till Sverige 1939, lockad av de höga sociala ambitionerna inom bostadsbyggandet. Men efter kriget stod han för ett annat förhållningssätt än det man brukar förknippa med 1950- och 60-talen - en mer omsorgsfull arkitektur, lyhörd för både de boendes behov och platsens ande.Med utgångspunkt i vandringsutställningen "Ralph Erskine - Arkitekt med engagemang för samhälle och människa" frågar sig Kritiken om vi har något att lära av Ralph Erskine, idag? Kulturredaktionens Gunnar Bolin och Anneli Dufva samtalar med Rebecka Gordan, redaktör på Arkitekten, och arkitekturkritikern Rasmus Waern.Dessutom träffar vi den amerikanske teatermannen och konstnären Robert Wilson, som återvände till Wanås härom veckan, för att titta till sitt konstverk "A house for Edwin Denby". Och så besöker Kritiken Buenos Aires välbesökta litteraturhus, vars föreståndare Susana Villalba ser en ljus framtid för kulturlivet i Argentina, men är mer pessimistisk beträffande kritikens ställning.Programledare Anneli Dufva.

Vad är politisk teater på 2010-talet? Och kan det bli för mycket retorik och för lite dramatik? Kritiken diskuterar Mattias Anderssons uppsättning av Idioten på Dramaten. Regissören Mattias Andersson har undersökt begreppet Godhet i flera av sina pjäser, så även denna gång i Idioten, som tar avstamp i Fjodor Dostojevskijs roman med samma namn från 1869. På Dramaten spelas nu en pjäs som väckt kritikernas känslor och funderingar kring hur en god människa skildras, men också vilket budskap som Andersson har med uppsättningen. Kritikens programledare Gunnar Bolin samtalar med Dagens nyheters teaterkritiker Malin Ullgren, samt kulturredaktionens Anneli Dufva och Jenny Aschenbrenner om ett samtidsdrama byggt på en gammal text. Tillsammans med förläggaren Alle Eriksson diskuterar också veckans program den grafiska romanen Det glödande lövet av Daishu Ma och serietecknaren Sara Olaussons Det kunde ha varit jag. Olausson skildrar dokumentärt sitt möte med tiggaren Felicia Iosof och hur vänskap växer fram. Det är en skildring i text och bild om engagemang och vanmakt, men också om arbetet för att försöka förändra situationen för att de som tigger. I den grafiska romanen Det glödande lövet är det enbart bilder - bilder som ger historien om en ung man i en som bland alla vissna löv, hittar ett enda glödande. Programledare Gunnar Bolin.

Magnus Uggla skivdebuterade 1975 och har sedan dess varit artisten som roat och irriterat. Nu har han haft teaterpremiär med monologen Hallå! - hur blev det? Sjutton skivor, film, TV, melodifestival, krogshow och programledare i radio. Bland annat. Med över 40 år i branschen har Magnus Uggla hunnit med det mesta. Aldrig har han riktigt tappat taget, utan gång på gång har han kommit tillbaka med listettor och hittat en ny publik. Alltid med en ny betraktelse över den svenska samtiden, sällan gravallvarligt och sällan utan att reta någon. Och nu, en monolog om låtarna och livet på Teater Galeasen i Stockholm. Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in Aftonbladets Fredrik Virtanen, Tali da Silva och Gunnar Bolin från radions kulturredaktion för att utröna fenomenet Magnus Uggla och samtala om den nya föreställningen Hallå! Popmusik, kickar å kläder. Mångsysslare är också finlandssvenske Jörn Donner, som bland annat kan titulera sig författare, filmregissör, filmproducent, journalist, kritiker och politiker. Nu är han aktuell med boken Sverige: Resor i ett främmande land, som är ett slags uppföljning av Sverigeboken som Donner skrev 1973. Hur skriver Jörn Donner om Sverige av idag? Hur har landet förändrats i hans ögon? Kritikens gäster diskuterar den nya boken och bilden som Donner ger av Sverige. Programledare Anneli Dufva

I alla tider har romernas liv och kultur skildrats av utomstående iakttagare. Kritiken granskar majoritetens blick på "de andra". I Moderna museets utställning "Ett gott hem för alla" skildras de svenska romernas liv under 1950- och 60-talen i fotografier av Björn Langhammer och Anna Riwkin. Hur har synen på och skildringarna av romer förändrats sedan dess? Kritiken diskuterar majoritetens blick på minoriteterna med Emir Selimi, konstnär och ordförande för Unga romer, filmkritikern och journalisten Hynek Pallas och kulturredaktionens Maria Edström. Dessutom rapporterar kulturkorrespondenten Lisa Bergström från litteraturscenerna i Kenya och Sydafrika. Och så träffar vi fotografen Nygårds Karin Bengtsson, aktuell med utställningen Untold stories på Fotografiska i Stockholm.   Programledare Gunnar Bolin.

Margarethe von Trotta är en av Tysklands ledande regissörer. Nu är det premiär för ny film om systerskap - ett ämne hon skildrat många gånger. Hur bra blir det den här gången? I Margarethe von Trottas filmer är det alltid kvinnor i huvudrollerna. Von Trotta-favoriten Katja Riemann spelar Sophie i den senaste filmen En bekant främling, som handlar om två halvsystrar som inte vet om varandra förrän i vuxen ålder, en livsomvälvning som von Trotta själv upplevt - och just systerskapet, obearbetad historia och filosofiska frågeställningar löper som röda trådar genom von Trottas filmkonst. Kritiken har bjudit in filmkritikern och professorn Maaret Koskinen, kulturredaktionens Mattias Berg och Gunnar Bolin för ett samtal om både von Trottas nya film och hennes nu 40 år långa filmskapande. Nobelpriset i litteratur har precis tillkännagivits, men i Kritiken berättar Lars Palmgren, Sveriges radios förre latinamerikakorrespondent, om författaren som aldrig fick priset - trots att han var given kandidat. Hör historien om Jorge Luis Borges och Nobelpriset! Dessutom, i höst är författaren Sara Stridsbergs texter aktuella på flera teaterscener. Hennes författarskap är hyllat, men också omdiskuterat - och det fick Kritikens Magdalena Brenning Louko att fundera över om det går att se skillnader mellan manliga och kvinnliga kritiker? När debuten Happy Sally kom ut 2004, jublade de kvinnliga kritikerna, medan de manliga var mer skeptiska. Varför? Programledare Anneli Dufva.

Det symbolistiska manifestet från 1886 förespråkade det "drömlika uttrycket" och den konstnärliga rörelsen vände sig från realismen och mot den inre verkligheten. Vad kan den säga oss idag? Symbolistisk konst från förra sekelskiftet är just nu aktuell med två utställningar: på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm visas "Symbolism och dekadens" och på Göteborgs konstmuseum har utställningen "Olof Sager-Nelson och hans samtida" precis öppnat. I veckans Kritiken har programledare Gunnar Bolin bjudit in konstnären Filippa Arrias och kulturredaktionens konstkritiker Karsten Thurfjell och Måns Hirschfeldt till ett samtal om symbolismen då och nu. Vilken betydelse hade rörelsen vid genombrottet runt 1890? Och vilket blev dess arv - finns det konstideal och tankar som fortfarande lever kvar? Kritiken har också träffat Olafur Eliasson, en av samtidskonstens stora. Hans konst ställs nu ut i Stockholm på Moderna museet och Arkitektur- och Designcentrum (ArkDes) med utställningstiteln Verklighetsmaskiner. Nu är det nobeltider! 1928 fick den norska författaren Sigrid Undset nobelpriset för sitt författarskap och framför allt romantrilogin Kristin Lavransdotter med motiveringen  ”förnämligast för hennes mäktiga skildringar ur Nordens medeltida liv." Men går den att läsa om? Absolut menar Ann-Kristin Söderlund, som läst den mer än 20 gånger - i Verket som värker förklarar hon varför!

Radikal konstnär, originell filmare, populär chef och en fixstjärna i kulturlivet - går det egentligen att porträttera Marie-Louise Ekman? Författaren Klas Gustafson har skrivit flera biografier, nu har han gett ut "Marie-Louise Ekmans två liv" och Kritiken har läst den tillsammans med konstkritikerna Maryam Fanni och Mats Arvidsson, som tar sig an uppgiften att försöka ringa in Ekmans mångfacetterade konstnärsskap. Vilket inflytande har hon haft? Hur kommer det sig att hon varit en av kulturlivets centralgestalter under så många år och gör biografin Ekmans konst rättvisa? Dessutom, korsordskonstruktören Pontus Lidberg förklarar varför Kalle på Spången är ett Verk som värker och kulturkorrespondent Lisa Bergström rapporterar från den pågående konstbiennalen i Istanbul. Programledare Gunnar Bolin.

Det är återigen bok- och biblioteksmässa i Göteborg! Kritiken är på plats och bjuder in förläggare till ett samtal om kriser som upprepar sig, försäljningsstrategier och om den perfekta romanen finns. Nina Eidem, förläggare på Natur och kultur, Dorotea Bromberg, förlagschef på Brombergs förlag, Svante Weyler, förlagschef på Weyler förlag och Håkan Bravinger, förläggare på Norstedts gästar alla Sveriges radios monter när Kritiken sänder direkt från mässgolvet i Göteborg. Hur påverkar krisen inom bokbranschen utgivningen och vilka strategier kan de ta till när försäljningen pekar nedåt? Hur länge kan en succé som till exempel thrillern Det som inte dödar oss av David Lagercrantz, hålla ett förlag flytande och varför har det blivit allt vanligare att det ges ut romaner med försäljningsargumentet "skriven av en bortglömd, men storartad, författare"? Och har litteraturkritiken någon betydelse längre för hur bra en bok säljer? Dessutom, ett tema på årets Bok- och biblioteksmässa är Ungern - översättaren Daniel Gustafsson Pech kommer till Kritiken för att förklara den ungerska litteraturens stora framgångar. Hur kan det komma sig att ett så litet språkområde har frambringat så många världsberömda och prisade författarskap? Programledarna Anneli Dufva och Gunnar Bolin leder diskussionen på bokmässan och alla som är plats är mycket välkomna att komma Sveriges radios monter klockan 14.00 för att vara med i publiken!

Snart är det dags för årets nobelpris i litteratur! Kritiken sänder direkt från Nobelmuseet och samtalar om hur författare har gjort sig - och kan göra sig - förtjänta av ett nobelpris! I Alfred Nobels testamentet finns formuleringen att priset i litteratur ska delas ut till en författare som "under det gångna året inom litteraturen har produceradt det utmärktaste i idealisk rigtning". Formuleringen blev tämligen tidigt förlegad i nobelhistorien och ett kriterium som Svenska akademien inte tagit hänsyn till på många decennier. Men vad var en "idealisk" litteratur och är den möjlig idag? Programledarna Anneli Dufva och Gunnar Bolin har bjudit in Birgitta Holm, professor i litteraturvetenskap, Ola Larsmo, författare och ordförande i PEN-klubben, samt kulturredaktionens medarbetare Mattias Berg och Jenny Aschenbrenner för en diskussion om litteraturens uppgift och möjligheter - men också dess gränser. Kan litteratur verka för det goda? Nobel ville också att den "värdigaste erhåller priset, antingen han är Skandinav eller ej". Men, går det egentligen att säga vilka kvalitéer en författare ska ha och finns det ett litteraturens bäst-före-datum? Samtal och spekulationer i veckans Kritiken, direkt från Nobelmuseet i Stockholm! Alla som har möjlighet är mycket välkomna att vara med och lyssna i publiken, sändningen börjar 14.03 och håller på till 14.50.

Kritiken om Francesca Woodman och Sally Mann - vilken är deras plats i fotohistorien och hur ser deras inflytande ut över fotokonsten? Programledare Anneli Dufva har bjudit in kulturredaktionens kritiker Mikael Timm och Cecilia Blomberg, för att tillsammans med fotografen Aida Chehrehgosha diskutera Moderna museets nya utställning. Francesca Woodman (1958-1981) fotograferade ofta kvinnor - eller sig själv - och skapade bilder som kretsar kring genus, representation, sexualitet och kropp. Sally Manns bildvärld handlar istället om familjen, landskapet, livet och döden. Nu har hon fyllt 64 och Mårten Arndtzén har läst hennes memoarer "Hold Still, A Memoir with Photographs" - essä i veckans Kritiken! Dessutom, intervju med Signe Gjessing, ett av stjärnskotten inom dansk lyrik och en närläsning av OEIs diktantologi "Det fanns flera vi och någon bad om tydlighet", där alla tretton poeter är födda 1984 och senare. Så, efter sommarens kulturdebatt om hur illa det är ställt för den svenska poesin och hur dansk dito skördar framgångar - hur mår den unga svenska lyriken?

Kritiken ser Min kamp på teatern, hur blir 4000 romansidor dramatik? Och, varför har Karl Ove Knausgårds författarskap blivit en sådan formidabel succé? I veckans Kritiken har programledare Anneli Dufva bjudit in teaterkritikerna Lars Ring, Svenska dagbladet, kulturredaktionens Maria Edström och Elin Claeson för ett samtal om Knausgårds författarskap och teateruppsättningen av Min kamp på Stockholms stadsteater. I dagarna kommer debuten Ut ur världen på svenska, en roman som väckte uppståndelse när den gavs ut i Norge 1998 och Min kamp är ett av de mest omdiskuterade romanprojekten på senare år. Vari ligger dragningskraften och varför får romanerna kritiker och läsare att gå ner i spagat världen över? Dessutom beger sig Kritiken till sydtyska Bayreuth tillsammans med operakritikern Ella Petersson, som besökt Wagnerfestspelen för första gången - efter fem års väntan på att få biljett!

Vad händer med konsten i ett allt mer nationalistiskt Ryssland och resten av Europa? Hur försöker makten kontrollera den? Gunnar Bolin med gäster samtalar om kulturens frihet och begränsningar. På ett seminarium på årets Östersjöfestival diskuteras kulturens ställning i bland annat Ryssland och Ungern med kulturredaktionens Fredrik Wadström, Gabriel Byström, författare och kanalchef för P4 Skaraborg, Maria Lind, chef för Tensta konsthall och Lena Jonson, forskare vid Utrikespolitiska Institutet och författare till boken art and Protest in Putin´s Russia. Inför samtalet i Berwaldhallen höll rysslandskännaren Lena Jonson en inledning om hur hon ser på konstens situation i dagens Ryssland - lyssna på föredraget här under!

Diktsamlingen Hackers av Aase Berg är ett av ämnena i säsongens första Kritiken. Den har redan kallats för ett rasande angrepp på patriarkatet, hur ser det ut? Och vad är det egentligen "att hagga"? Kritikens programledare, Gunnar Bolin och Anneli Dufva, bjuder in Åsa Beckman, Dagens nyheters biträdande kulturchef, och Arazo Arif, poet, journalist och projektledare för Kultwatch, till ett samtal om Hackers, är det - som en kritiker konstaterade - dikt som vill och vågar? Kritiken uppmärksammar också Harper Lees Ställ ut en väktare och träffar litteraturvetaren Birgitta Holm och författaren Karolina Ramqvist i ett reportage om Sun Axelsson. Hennes författarskap har möjligen fallit något i glömska, men i år då författaren skulle ha fyllt 80 år, ges de självbiografiska romanerna Drömmen om ett liv, Nattens årstid och Honungsvargar ut på nytt i romantrilogin Ett eget liv. Karolina Ramqvist framhåller det suggestiva och moderna i romanerna, medan Birgitta Holm är mer tveksam. Hur är det att läsa Sun Axelsson idag?

Mai Zetterling och Lars Molin, just nu aktuella i två nya verk om deras regikonst. Vad utmärker dem? Hur togs de emot när de debuterade och hur ser vi på dem idag? Samtal i veckans Kritiken! Hon var filmstjärnan som regidebuterade i Sverige 1964 med Älskande par, han var vägmästaren som blev folkkär folkhemsskildrare. Mai Zetterling och Lars Molin - två svenska regissörer, två väsensskilda karriärer. Zetterling får sin historia skildrad i Lena Jordebos nya "Regissören - en film om Mai Zetterling", Molin i Gunilla Jensens nyutgivna biografi" Lars Molin - mitt i berättelsen". Kritikens programledare Anneli Dufva har bjudit in dramaturgen Sven Hugo Persson, filmjournalisten Mårten Blomkvist och kulturredaktionens Jenny Aschenbrenner för ett samtal om regikonst och stil. Är demonregissören fortfarande ett beundrat ideal? Varför dominerar fortfarande männen yrket och uppfattas manliga och kvinnliga regissörer olika? Dessutom, kulturradions reporter Ulla Strängberg har varit i Polen, där hon intervjuat den nobeltippade och tongivande författaren Adam Zagajewski, aktuell med essäsamlingen "I andras skönhet" som nu ges ut på svenska.

Nyinvigda Venedigbiennalen har titeln All världens framtider, men vilka framtider handlar det om? Hur lyckad är årets samhällsengagerande konstbiennal? Och - vad är egentligen förtvivlad läsning? Moralkaka eller välgörande samhällskritik? Årets upplaga av konstbiennalen i Venedig har ett politiskt fokus och i veckans Kritiken blir det reportage av kulturredaktionens Cecilia Blomberg, som också diskuterar den enorma konsthändelsen med konstkritikerna Birgitta Rubin, Dagens nyheter, och Clemens Poellinger, Svenska Dagbladet.Har den som läser skönlitteratur ett ansvar? Ja, det menar i alla fall författaren, kritikern och forskaren Elisabeth Hjorth, som nyligen disputerade med avhandlingen "Förtvivlade läsningar - Litteratur som motstånd & läsning som etik" Kritikens reporter Erik Laquist träffade henne för att ta reda på vad förtvivlad läsning innebär. Dessutom funderar Karsten Thurfjell över demokrati och Eurovision Song Contest.Programledare Anneli Dufva.

I veckans Kritiken är andra världskriget utgångspunkten för ett författarsamtal med Ola Larsmo, Astrid Seeberger, Steve Sem-Sandberg och Lotta Lundberg. Programledare Anneli Dufva bjudit in fyra författarna som alla har skrivit romaner som förhåller sig till kriget - hur har de valt historierna och varför just de? Romanerna kan skildra krigsåren, men också tiden före och efter, oftast en bit från slagfälten. Vad hoppas författarna kunna förmedla med sina berättelser? Steve Sem-Sandbergs De utvalda och De fattiga i ód, Lotta Lundbergs Skynda, kom och se och Timme noll, Ola Larsmos Förrädare och En glänta i skogen och Astrid Seebergers nyutgivna Nästa år i Berlin - alla är romaner där konsekvensen av nazismen och andra världskriget träder fram i sin fasansfulla tydlighet, om än på vitt skilda sätt. Hör veckans Kritiken som den här gången helt ägnas åt 70-årsminnet av andra världskrigets slut. De verk som rekommenderas i slutet av programmet Lotta Lundberg: Vibeke Olsson ”Ulrike och kriget” Steve Sem-Sandberg: Imre Kertesz ”Mannen utan öde”, Astrid Seeberger: ”En kvinna i Berlin”, anonym författare Ola Larsmo: Ann-Marie Ljungbergs ”Mörker stanna hos mig”, samt filmdramatiseringen av Wannsee-konferensen. Programledare Anneli Dufva nämnde Astrid Lindgrens krigsdagböcker.

Till Los Angeles! Det blir besök på tidskriften LA review of Books, ett samtal om Pleijels nya - och ett Verket som värker! Kritikens programledare Anneli Dufva har träffat Laurie Winer, som är en av grundarna av tidskriften Los Angeles review of Books. Den startades som en reaktion på den krympande bokbevakningen i den amerikanska dagspressen och idag, tre år senare, är den ett etablerat magasin - framför allt på nätet - fyllt av essäer, analyser, intervjuer och kritik. Men, vilka är svårigheterna och vad driver dem att fortsätta? Kritiken har också bjudit in Lina Kalmteg, kritiker på bland annat Svenska dagbladet, och kulturredaktionens Jenny Teleman för ett samtal om Agneta Pleijels nya roman, den kritikerhyllade Spådomen. En flickas memoarer - och dessutom, ett Verk som värker! Den här gången är det Lotta Larsson som förklarar varför Eyvind Johnsons Strändernas svall har blivit en roman som hon aldrig kan - eller vill - släppa taget om.

Vilken ställning har naturvetenskapen idag i kulturens värld? Är bildningsluckorna fler än förr och är det i så fall ett problem? I veckans Kritiken bjuder programledare Gunnar Bolin in författarna Eva Ström och Fredrik Sjöberg, samt kulturredaktionens Mattias Berg för att diskutera naturvetenskap, konst och kulturjournalistik. Hur vanligt är det idag att en författare, konstnär eller kulturjournalist ser naturvetenskaplig bildning som lika självklar som kunskaper inom humaniora? Programmet tar upp den nya boken Galen i humlor av biologen Dave Goulson och funderar också på varför det oftast är män som skriver om fåglar och smådjur. Modeskaparen Alexander McQueens livsverk visas just nu på Victoria & Albert museum i London och kulturkorrespondent Lisa Bergström har varit där. Den retrospektiva utställningen "Savage beauty" visar på inspiration från exempelvis 1400-talsmålare som Hieronymus Bosch och lyfter fram hans kollektioner som konstverk. Dessutom blir det film, Kritiken har sett Girighetens pris, årets officiella italienska Oscarsbidrag - en film där kapitalismen och korruptionen skenar i ett välmående Norditalien. Programledare Gunnar Bolin.  

Becketts dramer är scenaktuella igen, Kritikens diskuterar klassisk, absurd dramatik. Dessutom, nyskrivna Vävoperan och Daniel Sjölins Kritikmanifest! Samuel Becketts pjäser Slutspel och I väntan på Godot hör med självklarhet till teaterhistorien och sätts upp om och om igen världen över. Just nu är spelas de båda i Stockholm och Kritikens Anneli Dufva har bjudit in Radioteaterns Magnus Lindman, kritikern Johan Hilton och Maria Edström, teaterkritiker på kulturredaktionen för ett samtal om Beckett, lockelsen - och svårigheterna - i hans dramatik. Kritiken ser också nyskrivna Vävoperan, en berättelse där vävande kvinnor från olika tider möts och vävstolar hörs i musiken. Hör Mia Gerdins reportage om premiären i Borås. Kritiken tar dessutom upp Karolina Ramqvists nya roman Den vita staden och så blir det ett nytt Kritikmanifest - denna gång om litteraturens alfa-beta- och gammastrålar - författaren Daniel Sjölin som står bakom det. Programledare Anneli Dufva

Kritiken samtalar med författaren Lotta Lundberg om Günter Grass, som avlidit 87 år gammal. Dessutom, om Elise Karlssons roman Linjen, en intervju med konstnären Akram Zaatari och en betraktelse över artisten Laura Marling. Hur ser den samtida arbetarskildringen ut? Vilka är människorna och miljöerna? Vem skriver romaner om arbete idag? Programledare Gunnar Bolin har bjudit in Jenny Aschenbrenner och Anneli Jordahl, författare och kritiker för att diskutera Elise Karlssons tredje roman Linjen, som redan kallats "briljant" och "hallucinatorisk" av kritikerna. På Moderna museet i Stockholm ställer just nu Akram Zaatari ut, en libanensisk konstnär som säger sig arbeta som en arkeolog som gräver i det förflutna, minnen och bilder. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg har träffat honom för ett samtal om hans konstnärskap. Och - Laura Marling, engelsk singer-songwriter, gav nyligen ut Short movie som är hennes femte album på sju år. Mia Gerdin har lyssnat och reflekterar över populärmusikens eviga kretslopp. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Krisar litteraturkritiken? Har recensionerna blivit färre? Är kritikerna mindre pålästa? Vårvinterns debatt på kultursidorna fortsätter, men hur allvarligt är situationen? Kritiken sammanfattar! Tillsammans med kulturredaktionens Mikael Timm, kulturcheferna Rakel Chukri på Sydsvenskan, Björn Wiman, Dagens nyheter, och Gunilla Kindstrand, tillträdande kulturchef på Mittmedia försöker Kritiken bena ut debatten. Vissa hävdar att det är en diskussion som ständigt återkommer, åsikten det "var bättre förr" har dryftats i århundraden. Men, går det därför bara att strunta i den kritik som den senaste debatten gett prov på? Går verkligen litteraturkritiken oskadd genom dagstidningarnas ekonomiska svårigheter, krav på digitala framgångar och snabbare tempo.  Hör också den finlandssvenska författaren Kjell Westö om litteraturkritik och litteraturvetaren Lina Samuelsson om en ständigt återkommande kritikdebatt. Programledare Anneli Dufva

Sydafrikanske PRAESA vinner årets ALMA, Heinrich Bölls novellsamling Dr Murkes samlade tystnad i nyöversättning och ett Kritikmanifest - allt i veckans Kritiken! Den sydafrikanska läsfrämjande organisationen PRAESA får årets pris till Astrid Lindgrens minne. Kritiken kommenterar priset tillsammans med författaren Gunilla Lundgren, som arbetat ihop med organisationen. Dessutom medverkar kulturkorrespondent Lisa Bergström från barnboksmässan i Bologna, kulturredaktionens Jenny Aschenbrenner, Alle Eriksson, barn- och ungdomsbibliotekarie och författaren Ola Larsmo, ordförande i PEN - en organisation som även den har samarbetat med den sydafrikanska PRAESA. . Den tyska författaren Heinrich Böll, som fick nobelpriset 1972, är återigen aktuell med romanen Katharina Blums förlorade heder och novellsamlingen Dr Murkes samlade tystnad. Kritiken diskuterar ett författarskap långt utöver det vanliga. Dessutom blir det än ett Kritikmanifest, den här gången författat av kritikern och författaren Lars Hermansson. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Musikaliska attacker, dramatisk sång och tragik! Kritiken ser Verdi-opera i Malmö och Stockholm, går på utställningen Homeland i Umeå och ser The Jinx på TV. Aida regisseras av Staffan Valdemar Holm, som för första gången sätter upp en opera på Malmö Operas stora scen. Det gör han tillsammans med scenograf Bente Lykke Möller och ett övergripande budskap för uppsättningen är pace, det italienska ordet för fred.  Otello regisseras av David Alden och på Stockholmoperans scen är det svartsjukan som driver spelet. Operakritikerna Ella Petersson och Per Feltzin kommer till studion för att diskutera de båda operorna. Det blir också två utställningar: arkitekturfotografi på ArkDes i Stockholm och Homeland på Västerbottens museum i Umeå. Och så ser programledare Anneli Dufva TV-serien The Jinx tillsammans med kulturredaktionens Mattias Berg.

Med två aktuella utställningar - Jeff Wall på Louisiana och Andres Serrano på Fotografiska - blir det fokus på foto i Kritiken som också diskuterar kulturtidskrifternas roll idag. Kritikens Karsten Thurfjell har träffat kanadensaren Jeff Wall på det danska konstmuseeet Louisiana, som just har öppnat en stor retrospektiv över den inflytelserika fotografen. Samtidigt visas fotografen Andres Serranos bilder på Fotografiska i Stockholm. Hans motiv rör sig ofta kring sex och religion, något som ofta har väckt starka reaktioner och protester. Samtal med kulturredaktionens Cecilia Blomberg, som också träffat konstnären. Och, vilken roll har kulturtidskrifterna i den offentliga debatten numera? Diskussion i studion med Mireya Echeverria Quezada, chefredaktör på Bang och förläggaren Björn Linnell, som var redaktör på Ord och bild på 80-talet. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Mats Nileskär, årets Kerstin M Lundberg-pristagare ges en fyllig intervju. Nobelpristagaren Herta Müller på seminariet Rörlighet, en del i "Judisk vår - minoriteter i dialog". Teater Tribunalen fortsätter sin uttalat politiska linje och har just haft premiär på Experimentet, en pjäs om nedmonterad välfärd av Lucia Cajchanova. Fotografen An-My Lê flögs ut i en amerikansk helikopter under Vietnamkrigets sista dagar 1975. Nu tar hon bilder av USA som världsomspännande stormakt. Idag tilldelas P3:s soulexpert Mats Nileskär kulturredaktionens Kerstin M Lundberg-pris, och i Kritiken gör vi en fyllig intervju med honom. Priset instiftades för fem år sedan för att hedra radiojournalisten Kerstin M Lundbergs mångåriga arbete. Prissumman är på 50 000 kronor och ska gå till en kulturjournalist som ”med kulturjournalistikens utrycksmedel och stilistisk skärpa breddar kunskapen om kulturliv utanför Sverige”. I helgen var Nobelpristagaren Herta Müller en av talarna på seminariet Rörlighet, en del i evenemanget Judisk vår – minoriteter i dialog som hålls fyra helger under våren i Stockholm och Malmö, och Kritiken var förstås där. Den experimentella Teater Tribunalen fortsätter sin uttalat politiska linje och har just haft premiär på Experimentet av Lucia Cajchanova, en pjäs om nedmonterad välfärd som baseras på intervjuer med sjukskrivna, anhöriga, forskare och vårdpersonal. Jenny Aschenbrenner samtalar med Anneli Dufva. Fotografen An-My Lê är född i Vietnam och därifrån flögs hon ut i en amerikansk helikopter under Vietnamkrigets sista dagar 1975. Sedan hon blev fotograf har hon intresserat sig för USA som världsomspännande stormakt, och Mia Gerdin hav träffat henne i utställningen på Hasselblads i Göteborg. Medverkande: Mats Nileskär, årets Kerstin M Lundberg-pristagare Jenny Aschenbrenner, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Anneli Dufva Bisittare Gunnar Bolin Producent Karsten Thurfjell

Lena Andersson, författare, kritiker och före detta elitskidåkare diskuterar biografin om det norska fenomenet Petter Northug. Den hyllade fransk-mauretanska filmen "Timbuktu" skildrar tiden under 2012 då islamistisk milis styrde och skövlade i delar av Mali. Vad gör filmen så bra? Dessutom hör vi Anna Takanen som nu lämnar Stadsteatern i Göteborg för att ta över som chef på Stockholms stadsteater. Lena Andersson, författare, kritiker och före detta elitskidåkare besöker Kritiken för att mitt under brinnande Skid-VM diskutera det norska fenomenet Petter Northug och den biografi av Sverre M Nyrønning som kommit på svenska. Den fransk-mauretanska filmen "Timbuktu" av Abderrahmane Sissako har fått lysande recensioner i svenska tidningar. Filmen utspelar sig i den i den legendomspunna ökenstaden under 2012 då islamistisk milis styrde och skövlade i delar Mali i Västafrika. Filmvetaren och kritikern Nathan Hamelberg talar med Lena Andersson om filmen. I serien ”Verket som värker” samtalar Miriam Håstad Leandoer med Valentina Geber Tandberg om Engelsbergstrilogin: Cirkeln, Eld och Nyckeln, skrivna av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg. Dessutom hör vi Anna Takanen som nu lämnar jobbet som konstnärlig ledare på Stadsteatern i Göteborg för att ta över som chef på Stockholms stadsteater. Hon avslutar med att regissera sin hittills mest omfattande pjäs ”Fosterlandet”, skriven av Lucas Svensson. Medverkande: Lena Andersson, författare, kritiker och skidlöpare Nathan Hamelberg, filmvetare och kritiker Mattias Berg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Gunnar Bolin Bisittare Jenny Teleman Producent Karsten Thurfjell

Louise Bourgeois slog igenom med dunder och brak när hon passerat 70. Vad gör hennes konstverk så speciella? Vad händer om vi inte kan skilja konstnären från sitt konstverk och kritikern från sin härkomst? Dessutom Maria Edström om hyperaktuella dramatikern Christina Ouzounidis. I helgen öppnade Moderna Museet den länge emotsedda utställningen med Louise Bourgeois, fransk-amerikansk konstnär som inledde sin bana på 30-talet som undanskymd surrealist, slog igenom med dunder och brak när hon passerat 70 och fortsatte producera nya verk ända fram till sin död 2010 vid 98 års ålder. Vad är det som gör hennes konstverk så speciella? "Vi måste skilja konstnär från konstverk”, ”en kritiker får inte reduceras till sin härkomst. Ett sådant klimat uppmuntrar inte till fler röster, det skrämmer till tystnad." Så skrev Nicholas Ringskog Ferrada Noli i DN häromveckan i en debattartikel om kritik och kritikerns roll - och snart tog också debatten fart. Vi försöker reda ut de olika ståndpunkterna. Dessutom analyserar Maria Edström den uppmärksammade dramatikern Christina Ouzounidis, just nu aktuell med ”Spår (av Antigone)” på Göteborgs stadsteater. Medverkande: Ulrika Stahre, konskritiker på Aftonbladet Hynek Pallas, kritiker på Svenska Dagbladet och Expressen Mattias Berg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Tali Da Silva, kritiker och reporter på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Anneli Dufva Bisittare Cecilia Blomberg Producent Karsten Thurfjell

Konstsäsongen har just börjat och vi tar pulsen på galleriscenen. Nobelpristagaren Patrick Modiano roman Horisonten, kommer på svenska den här veckan. Hur förhåller den sig till hans tidigare? Och så har vi träffat Kungliga Operans nytillsatta husfilosof Karim Jebari. Konstsäsongen har just börjat. Hur ser det ut på gallerierna? Kan man säga något om tendenser och trender? Vilka frågor upptar bildkonsten just nu? Kritiken kopplar greppet på galleriernas säsongsstart som också kan ställas mot den allt proffsigare Vårsalongen på Liljevalchs. ”Horisonten”, en ny roman av Nobelpristagaren Patrick Modiano kommer på svenska den här veckan. På sedvanligt vis rotar berättarjaget i det förflutnas irrgångar, denna gång minnet av en ungdomsförälskelse. Hur sällar sig Horisonten till Modianos övriga verk? Och så har vi träffat Kungliga Operans nytillsatta husfilosof Karim Jebari. Vad gör man på denna post? Medverkande: Sophie Allgårdh, konskritiker på bland annat Svenska Dagbladet Anders Karnell, konstpedagog och kritiker på Nöjesguiden Anna Tullberg, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Gunnar Bolin Bisittare Anneli Dufva Producent Karsten Thurfjell

Hur har SVT:s dramaserie Blå ögon tagits emot av publik och kritiker? Varför drar Teater Galeasens grymma och obehagliga pjäs Vår klass" så stor publik? Och hur lappar en stadsplanerare ihop den delade bosniska staden Mostar? SVT:s dramaserie ”Blå ögon” premiärvisades under stora åthävor på nynazisternas favoritdag den 30 november. Serien lanserades som en nödvändig storsatsning  på att spegla Sveriges politiska utveckling, med ett lätt igenkännligt främlingsfientligt parti i centrum. I helgen är det dags för det sista avsnittet, och Kritiken frågar sig hur seriens avsikter tagits emot av publik och kritiker. I förra veckan hade Teater Galeasen nypremiär på sin största succé genom tiderna, den polske dramatikern Tadeusz Slobodzianeks pjäs ”Vår klass”, där vi får följa en skolklass i byn Jedwabne, från 1930-talet via den ödesdigra dag 1941 då den judiska halvan av befolkningen massakrerades av den andra, och fram till våra dagar. Varför drar denna grymma och obehagliga historia en så stor publik? Ännu närmare i tiden ligger kriget i det forna Jugoslavien, där extrem nationalism skapade nationella katastrofer och städer fortfarande är delade mitt itu. Kritiken har träffat stadsplaneraren Senada Demirovic som till Färgfabrikens utställning ”A patchwork of narratives” tagit barns och ungdomars arbete till hjälp för att lappa ihop den delade staden Mostar. Medverkande: Leif Zern, teaterkritiker på Dagens Nyheter Kristina Lindquist, kulturchef på Upsala Nya Tidning Victor Schultz, filmkritiker på Nöjesguiden Maria Edström, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Programledare Anneli Dufva Bisittare Måns Hirschfeldt Producent Karsten Thurfjell

Vad är det som är så roligt med Grotescos hyllade föreställning En näradödenrevy? Hur bra TV är Guldbaggegalan och vann rätt filmer? Håkan Rehnberg ställer ut överraskande målningar på Moderna Museet, i Paris visas hur Markis de Sade påverkat bild- och filmkonst - och så har Björk släppt sitt nya album Vulnicura. Programledare: Gunnar Bolin I veckans Kritiken frågar vi oss vad det egentligen är som är så roligt med Grotescos hyllade föreställning ”En näradödenrevy”. Vi har också sett Guldbaggegalan och frågar oss hur bra TV den är, som gala betraktat, samt – förstås – om rätt filmer vann. På Moderna Museet öppnade i helgen en utställning med nya överraskande verk av målaren och skulptören Håkan Rehnberg. Kritiken har träffat honom för att  tala konst, kritik och förändring. Musée d´Orsay i Paris har i vinter visat en utställning om Markis de Sade och hans påverkan på främst bild- och filmkonst. Är 1700-talets syn på förnedring, smärta och sexualitet aktuell än idag? Dessutom lyssnar vi på Björks nya album Vulnicura. Medverkande: Sven Hugo Persson, dramaturg på Dramaten i Stockholm och flitig författare av kupletter och revynummer. Mikael Timm, kritiker på Sveriges Radios kulturredaktion Sofia Lilly Jönsson, musikkritiker på Svenska Dagbladet. Programledare Gunnar Bolin Bisittare Anneli Dufva Producent Karsten Thurfjell

"Vintersolstånd heter den tyske dramatikern Roland Schimmelpfennigs senaste pjäs. Den hade urpremiär i helgen, specialskriven för Dramaten och regissören Staffan Valdemar Holm. En hyllad parodi om spänningsfältet mellan Hollywood och Broadway kan vi se i Alejandro González Iñárritus nya film Birdman, som just fick flest Oscarsnomineringar. Den politiska dimensionen i Vintersolstånd är påtaglig - en dubiös främling dyker upp hemma hos ett medelklasspar och börjar hylla det fornnordiska arvet. Om detta samtalar kulturredaktionens båda teaterkritiker Maria Edström och Jenny Teleman. I Birdman spelar Michael Keaton en avdankad superhjältestjärna från Hollywood som försöker återfå lite kredd genom att sätta upp en ”riktig” teaterpjäs på Broadway. I samtalet hör vi filmkännaren och spanaren Göran Everdahl. Dessutom berättar Cecilia Blomberg om det kanadensiska ljudkonstparet  Janet Cardiff & George Bures Miller. Programledare Anneli Dufva Bisittare Mattias Berg Producent Karsten Thurfjell

Kritiken handlar idag om hur Michel Houellebecqs nya roman Underkastelse hamnade mitt i stormens öga, litteraturkritikens allvarligaste kris enligt Kjell Espmark och kulturklimatet i Serbien. Litteraturen och kritikens roll i Frankrike aktualiserades när Michel Houellebecqs nya roman Soumission, Underkastelse, kom ut samma dag som attentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo. Houellebecqs bok handlar nämligen om hur ett västland genomgår en islamisering, och Cecilia Blomberg har läst den. Så här sa författaren själv i fransk tv igår. Litteraturkritiken befinner sig i kris, en allvarligare kris än någonsin tidigare, hävdade Kjell Espmark i sitt direktörstal i Svenska Akademien den 20 december. Ja, hur ser framtiden ut för denna utsatta bransch? Kritiken har bjudit in Lisa Irenius, nytillträdd kulturchef på Svenska Dagbladet och Magnus William-Olsson, poet och essäist som i flera år drivit ett kritikseminarium, för att diskutera Kjell Espmarks dystra scenario. Nog är den hårt trängd av besparingskrav, kommersialisering och expansiv nöjesjournalistik, samtidigt som nätet kryllar av gerillakritik på alla nivåer. Dessutom får vi höra Jonatan Järbel rapportera om hur kritiken mår i Serbien, samt ett kritikmanifest av författaren och litteraturkritikern Kristofer Folkhammar. Programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva

Dags för säsongens sista Kritiken, där programledarna Anneli Dufva och Gunnar Bolin samtalar med gäster om podden Serial och om musikalåret. Varför engagerar ett tonårsmord i Baltimore miljoner lyssnare världen över? Podd-succén Serial, som handlar om en tonårskille som dömts till livstid för mordet på sin före detta flickvän, har väckt intensiva diskussioner om dokumentärgenren och journalistik. Är det briljant eller är det oetiskt att att blanda verklighet och fiktion på det sätt skaparna gjort? Inför det sista avsnittet diskuterar Kritiken vidare med kulturredaktionens Mattias Berg.  Lyssnat på musikaler, det har kritikerna David Richter och Per Feltzin gjort, både i London - musikalernas Mecka - och på svenska uppsättningar. Vad är bäst och vilka trender är de starkaste på musikalscenerna? Dessutom, litteraturåret går mot sitt slut och i flera av årets romaner fokuserar på arbete, status och klass. Hör Jenny Aschenbrenners reportage om Jack Hildéns Vi, vi vaktmästare, Therese Bohmans Den andra kvinnan, Marie Hermanssons Skymningslandet och Stefan Lindbergs Du vet väl om att du är värdefull - romaner som alla utspelar sig i prekariatets tidevarv, där otrygghet, arbetes värde och meningslöshet skärskådas. Programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva Producent Maria Götselius Kritiken tipsar: Att falla av Michel Laub Deras ryggar luktade så gott av Åsa Grenvall Denna dagen ett liv biografi om Astrid Lindgren av Jens Andersen Lilla smycket av Patrick Modiano Timme Noll av Lotta Lundberg Plundrarna av Anders Rydell Samlade dikter av Werner Aspenström Filmen Boyhood av Richard Linklater Stora Pilsnerboxen, utgiven av Thor Modéen-sällskapet Vera Nilsson, konstutställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm Musikal på DVD West side story Podcast Staden med Dan Hallemar och Håkan Forsell

Gunnar Bolin med gäster diskuterar bioaktuella Girlhood, hur unga kvinnor skildras på filmduken rent generellt och den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker. Den franska filmen Bande de filles - som fått namnet Girlhood i Sverige - är en kritikerhyllad film av regissören Céline Sciamma om ett tjejgäng i en parisisk förort. Den har väckt mycket uppmärksamhet, eftersom det är den första franska filmen med enbart svarta skådespelare i huvudrollerna och där tonårsflickor står i centrum. Är det en banbrytande film och värd alla lovord? Även Disneys kassasuccé Frost, anses av många vara en normbrytare och har till och med kallats feministisk. I Kritiken samtalar programledare Gunnar Bolin med kulturredaktionens filmkritiker Emma Engström, bibliotekarien Alle Eriksson och Jenny Teleman, SR Kultur, om ung kvinnor på filmduken och om det går att tala om en bestående förändring av gamla filmkonventioner. Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker, var även hon en banbrytare som en av pionjärerna inom den tyska expressionismen. På Louisiana i Danmark pågår just nu den största utställningen hittills i Skandinavien och kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har varit där. Dessutom, efter ett mångårigt översättningsarbete finns nu de isländska sagorna i moderna utgåvor på svenska, danska och norska. Men vad har det att ge en läsare idag? Reportage av Kritikens Mia Gerdin. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Besked om drastiska besparingar på landets tidningar har duggat tätt de senaste åren och i många fall har det påverkat kulturbevakningen. Senaste exemplen är kultur- och ledarredaktionerna på Kvällsposten i Malmö och GT i Göteborg som ska bantas rejält - samma sak på Helsingborgsbladet när Sydsvenskan köpte tidningen tidigare i år. Är den lokala kulturjournalistiken tidningskrisens första offer? Kritiken samtalar om kulturjournalistikens villkor i lokala och regionala tidningar med Uppsala Nya tidnings kulturchef Kristina Lindqvist, Mårten Enberg, redaktionschef på Vestmanlands läns tidning och Eva Ejdeholt, Kultur-nöje- och featurechef på Nerikes Allehanda. Dessutom i veckans Kritiken - den brasilianska författaren Clarice Lispector, som dog 1977, fortsätter att förbrylla och hyllas som litterär fixstjärna. I höst kom hennes sista postuma roman Blåsa liv ut på svenska. Katarina Wikars har läst och försöker få fatt på Lispectors författarskap. Länk till Youtubeklipp med sista intervjun som gjordes med Clarice Lispector 1977 i brasiliansk TV: Https://www.youtube.com/watch?v=w1zwGLBpULs Länk till intervjun med Chris Rock i senaste numret av New York Magazine http://www.vulture.com/2014/11/chris-rock-frank-rich-in-conversation.html Länk till Sanna Torén Björlings intervju med Susan Faludi i DN http://www.dn.se/kultur-noje/susan-faludi-feminismen-har-blivit-ett-projekt-for-ett-fatal/ Programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Umeås år som europeisk kulturhuvudstad lider mot sitt slut. Kulturevenemangen har avlöst varandra och stadsbilden har förändrats med många nya byggnader. Kritiken sänder från det nyöppnade kulturhuset Väven för att tillsammans med gäster diskutera erfarenheter av det gångna året. Inbjudna till programmet är kulturredaktionens Kerstin Berggren, Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottenskuriren, Katrin Sten, konstvetare och arkitekturhistoriker, samt statsvetaren Malin Rönnblom. De samtalar bland annat om vad året har inneburit för staden Umeå - vad som har en chans att bestå och utvecklas - om Väven och om det nya det Kvinnohistoriska museet lever upp till förväntningarna. Programledare Gunnar Bolin och Anneli Dufva Producenter Maria Götselius och Agneta Kellgren

Det nyöppnade Judiska museet i Warszawa handlar mycket medvetet om judisk kultur i Polen under tusen år, inte främst om förintelsen och antisemitism. Kritikens programledare Gunnar Bolin har varit där och skildrar i ett reportage hur museet formats. I Sverige diskuterar museivärlden just nu mångfaldsfrågor - vilka perspektiv museerna har, hur de berättar och vilka som gör det. Riksutställningars nya rapport "Museerna och mångfalden" understryker att det är hög tid att ord förvandlas till handling. Men, hur blir ett museum i sin tid? Utställningsproducenten Ceylan Holago, utställningsansvarig på Mångkulturellt centrum, Eva Hansen, strategisk chef för Malmö museer och kulturredaktionens Mattias Berg kommer till Kritiken - som - också varit i Paris, där Karsten Thurfjell har besökt Fondation Louis Vuitton, affärsmannen Bernard Arnaults konstpalats som ritats av den berömde arkitekten Frank Gehry. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

Operan Madama Butterfly är ett av operavärldens mest spelade verk, nu sätts den upp av regissören Kirsten Harms på Kungliga operan i Stockholm. Kritikens programledare Gunnar Bolin ser den tillsammans med operakritikern Ella Petersson. Samtidigt i Karlstad ser Per Feltzin, kulturredaktionens operaexpert, Wermland Operans Trilogin, tre klassiker i ny tappning. Regissören Tobias Kratzer binder samman Barberaren i Sevilla och Figaros Bröllop med Beethovens Fidelio, och allt har premiär under samma vecka! Och, nu är det 25 år sedan Berlinmuren föll, en dramatisk vändning i världshistorien som givetvis blivit stoff för en mängd berättelser. Förläggare Svante Weyler och översättaren Aimée Delblanc medverkar i Kritiken för ett samtal om hur "Die Wende" skildrats och tagit plats i tyska romaner och filmer . Dessutom har Jenny Aschenbrenner träffat den nederländske författaren Cees Nooteboom, som ofta nämns i Nobelsammanhang, för att prata om hans syn på kritiker och det egna författarskapet. Programledare Gunnar Bolin Producent Maria Götselius

"Husmoderns död och andra texter" heter en splitterny essäsamling av litteraturprofessorn och kritikern Sara Danius - Dan Jönsson har precis gett ut reportageboken "Kontinentaldrift" om tillståndet i Europa i spåren av den ekonomiska krisen. Kritiken har läst båda böckerna tillsammans med kritikerna Mattias Berg, SR Kultur och Ulrika Milles, kulturskribent på bland annat Dagens nyheter. Hur stark är essägenren i Sverige? Och vilken ställning har det litterära reportaget i bokform, när allt färre tidningar har råd att satsa på långa reportage? Dessutom, Göran Sommardal resonerar kring begreppen igenkänning och inlevelse utifrån "Sanningen de döda vet", som är ett urval av poeten Anne Sextons dikter - och - kulturredaktionens Naila Saleem har träffat den pakistanska författaren Kamila Shamsie, som bland annat förklarar varför så många författare från Pakistan så ofta ägnar sig åt landets historien. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius