Podcast appearances and mentions of andreas cervenka

För bara några år sen var det fest på bostadsmarknaden, men nu verkar marknaden fått punktering. Tidigare har experter sagt att köpa en bostad är alltid en bra affär - men nu börjar läget se annorlunda ut. 2022 vände trenden med stigande priser på bostäder och sen dess så har priserna sjunkit rejält. Räknar man in inflationen så har lägenhetspriserna backat med 19 procent och villapriserna med 24 procent. Har bostadsmarknaden fått pyspunka? Har det blivit dåligt att investera i en bostad och finns det positiva saker med sjunkande priser? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomisk kommentator på Aftonbladet. Programledare/producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, TV4, Hemnet.

Finansmannen som avgudades för sin förmåga att läsa av marknaden men i hemlighet drev världens största pyramidspel. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Finansmannen Bernie Madoff (f 1938) hade allt. Fastigheter runt om i hela världen, en lycklig familj och en position på Wall Street där han dyrkades för sina framgångar, men allt ska snart vända. När investmentbanken Lehman Brothers ansöker om konkurs i september 2008 är den amerikanska finanskraschen ett faktum. I takt med att marknaden rasar som ett korthus börjar också Bernie Madoffs stora hemlighet avslöjas, att han i åratal drivit ett av världens största bedrägerier.I avsnittet medverkar Andreas Cervenka, författare och ekonomikommentator på Aftonbladet och Diana B Henriques, ekonomijournalist på New York Times och författare till boken ”The Wizard of Lies”.I researchen till avsnittet har böckerna ”The Wizard of Lies” av Diana B Henriques och ”The Final Word” av Richard Behar varit till stor hjälp. Ljud från: CBS, Sveriges Radio, Sveriges Television, NBC, Bloomberg, New York Magazine, CNBC, HBO:s Real Time With Bill Maher, CNBC.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.

Med avstamp i Cervenkas lysande bok "Fuskbygget" avhandlar vi det ekonomiska och politiska haveri som är bostadsmarknaden.

Rapporter om svindyra gurkor och kostsamma kaffepaket gör inga hushåll glada. Enligt en rapport från Matpriskollen i januari i år har matpriserna totalt ökat med 25 procent sedan januari 2022. Och samtidigt som våra plånböcker krymper tar de stora matjättarna ut rejäla vinster. Så: hur hamnade vi här? Gör någon något åt det? Och kan det bli värre? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

USA:s president Donald Trump har tagit på sig de ekonomiska hårdhandskarna. Idag, tisdag, skulle han införa strafftullar mot Mexiko, Kanada och Kina. Ett drag som Donald Trump verkar se som lösningen på det mesta. Men på måndagseftermiddagen kom nyheten om att tullarna mot Mexiko tillfälligt pausas. Donald Trump och Mexikos president Claudia Sheinbaum ska ha nått en rad olika överenskommelser, bland annat kommer Mexiko att placera ut 10 000 soldater längs gränsen mot USA. Trump har även vid flera tillfällen sagt att han vill införa tullar mot EU. Varför gör Trump det här? Hur kan Sverige påverkas om det blir tullar mot EU? Och är det början på ett handelskrig vi ser? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: NBC News, ABC News, Bloomberg. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Idag tisdag skulle USA:s handelstullar mot Kanada och Mexiko träda i kraft. Men, så blev det alltså inte. Efter intensiva samtal med både Mexikos president Claudia Shainbaum och Kanadas premiärminister Justin Trudeau valde båda länderna att gå USA till mötes och tullarna pausas nu i 30 dagar. Men mitt i allt var det ett land som fortfarande stod kvar med Trumps strafftullar: Kina. Och klockan sex imorse, svensk tid, trädde tullarna i kraft. Nästan direkt kom Kinas svar och den 10 februari ska även de införa tullar mot USA. Var det väntat att tullarna mot Kanada och Mexiko skulle pausas? Blev det som Trump hade tänkt sig? Och är det ett fullskaligt ekonomiskt krig vi ser mellan USA och Kina? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: LiveNOW from Fox, City News, Nbc News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

VEM: Andreas CervenkaYRKE: Journalist och författareOM: Boken Fuskbygget: så knäckte bostadsmarknaden Sverige och världen, finska förebilder, segregation, Riksbankens roll, att behöva bospara för att ens barn ska ha en chans på marknaden, byggpolitik i Djursholm, miljonprogram och givetvis en hel del om manövern när Göran Hägglund lyckades vinna valet på slopandet av fastighetsskatten med en påhittad anekdot om en tant i skärgården med tyska grannar.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Klara ForslyckeREDAKTION: Ninni WestinDISTRIBUTION: AcastKONTAKT: Mail och InstagramHosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Specialavsnitt: Riksbanken sänkte idag räntan med 0,25 procentenheter. Räcker det för att få fart på Sveriges ekonomi? Starta pressarna gästas återigen av Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomikommentator.

Vi kan ha en bostadsbubbla framför oss – och även om vi inte har det så skapar den nuvarande bostadsmarknaden enorma problem på andra områden: Segregation, ökade klyftor i samhället mellan vinnare och förlorare. Och inte ens vinnarna kan känna sig som vinnare för deras barn kan inte heller komma in på bostadsmarknaden. Möt Andreas Cervenka, journalist och författare bakom den nyutkomna boken Fuskbygget. Anna Bellman programleder och Viktor Mandel kommenterar – och han är inte lika imponerad av Cervenka och boken som vissa recensenter har varit.

På 1980-talet slog yuppien igenom svinrik, ung och besatt av dyra varor och vanor. Allt från kläder till köksutrustning skulle komma från rätt märke, för att markera att man hade både koll och cash. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För fyrtio år sedan utropade tidningen Newsweek 1984 som ”The Year of the Yuppie”. Yuppies var 80-talets unga, urbana och uppåtsträvande människor vars rikliga och iögonfallande konsumtion kom att prägla tiden. Inte minst deras konsumtion av kläder – plagg som kan te sig ganska gräsliga idag. Eller i alla fall långt ifrån någon quiet luxury. Det var herrkostymer med komiska proportioner, randiga skjortor, prickiga slipsar och breda hängslen; karamellfärgade tröjor med applikationer och axelvaddar, aftonklänningar med smockade liv och stora puffärmar.Allt som konsumerades skulle vara att rätt märke. Och rätt, under den här tiden, var nästan också alltid detsamma som dyrt. Det var också ofta nytt. Det gällde att hänga med i det senaste modet, gå på den senaste restaurangen, och bli medlem på det senaste gymmet.Det dröjde inte så länge innan yuppies började betraktas som lite löjeväckande. Det som retade upp folk hade en hel del med just konsumtionen att göra. Att yuppies verkade bry sig mer om märket, än innehållet. Och att de gärna betalade extra för just märket, utan att blinka.I veckans program pratar vi med journalisten Tom McGrath, som skrivit boken Triumph of the Yuppie. Bo-Anders Adamsson berättar om när han i slutet av 1980-talet skrev in sig som yuppie i telefonkatalogen. Ted Erenius, som går på Enskilda gymnasiet, och Andreas Cervenka, ekonomijournalist, diskuterar 2020-talets rikemansstil: grisch.Veckans gäst är kulturskribenten Annina Rabe, som berättar om hur matkulturen utvecklades under yuppie-eran.

Sverige är det land i världen där priset på bostäder har ökat mest i förhållande till inkomsterna. Priset för en genomsnittlig lägenhet på 50 kvadrat i Stockholm har ökat från 2,5 årslöner 1999 till 12 årslöner idag. Att komma in på bostadsmarknaden är numera en avlägsen dröm för den som inte har rika föräldrar. Hur gick bostäder från att en gång i tiden vara en mänsklig rättighet till att bli en pengamaskin för storbankerna? Och vad gör det med vårt samhälle? Starta pressarna möter Andreas Cervenka, aktuell med boken ”Fuskbygget”.

Hur mår världsekonomin egentligen? Under söndagsnatten, svensk tid, rasade Asiens börser kraftigt. I Sydkorea blev nedgången så stor att det utlöste ett tillfälligt börsstopp, och Tokyobörsen föll med tolv procent – det största raset sedan "Svarta måndagen" 1987. När Stockholmsbörsen öppnade på måndagsmorgonen, följde den samma trend med röda siffror. Nedgången började redan förra veckan efter oväntat svaga jobbsiffror från USA, vilket skapade global börsoro. Och med flera stora börsras i världen börjar många fundera på hur de ska göra med sitt sparande. Varför blev det ett så stort börsras just nu? Hur påverkas du som privatperson? Och när kan det här vända? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Producent och programledare: Olivia Bengtsson. Klipp: Aftonbladet, Reuters, France 24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Listan över världens rikaste personer blir bara längre och längre. Sverige med sina tio miljoner invånare sticker ändå ut i världen - vi har hela 43 stycken dollarmiljardärer i landet. Tidningen Forbes listar varje år världens rikaste personer. Flera av namnen på topplistan är världskändisar som Elon Musk, Mark Zuckerberg, Bill Gates och Jeff Bezos. Rikast i Sverige är Stefan Persson, tidigare VD på Hennes & Mauritz. Han får nu sällskap på den här listan av ytterligare sex svenskar som blivit dollarmiljardärer. Vilka är de svenska nykomlingarna på listan? Hur är det att vara superrik i Sverige och vad gör de här rika personerna för att hjälpa omvärlden? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: MSNBC, CBS Texas. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det går trögt för vår svenska krona och den har visat sig rekordsvag mot euron. Ser vi på effekter av det här för sommaren så innebär det att det kommer bli dyrare för oss svenskar att turista i Europa. Men det är också ett guldläge för turister att komma hit. Vad betyder det för den svenska ekonomin? På längre sikt, vad behövs för att få kronan starkare? Vad blir det för konsekvenser om den forsätter vara svag? Och hade allt kunnat lösa sig om Sverige anslöt till euro? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En strid om ett så kallat förmögenhetsregister har satt ljus på att Sverige sticker ut internationellt med sina låga skatter som gynnar de allra rikaste med stora förmögenheter. – De svenska skattereglerna för verksamhetsägare är bland de bästa i Europa. När Sverige på 80-talet började förändra skattesystemet och till sist slopade förmögenhetsskatten, det var som att Sverige plötsligt upptäckte en stor oljefyndighet, det säger Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, när Konflikts reporter i förra avsnittet träffade honom i Schweiz, dit han flytt för att undkomma Norges höjda förmögenhetsskatt.Jens Rugseth ser med avund på det svenska skattesystemet, där Sverige har tagit bort flera skatter på kapital de senaste årtiondena.– Vi är det land i västvärlden som sänkt skatten mest på tillgångar. Vi har tagit bort fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt, säger Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare.Infekterad strid om ett förmögenhetsregister2019 gav riksdagen regeringen i uppdrag att utreda hur ett register skulle kunna upprättas över hushållens tillgångar och skulder. Det var efter att Riksbanken och Finansinspektionen, bland andra, sagt att ett sånt här register behövs för att förhindra en finanskris. Många trodde att det skulle gå obemärkt förbi, i stället har det skapat stor debatt, där flera remissinstanser varit väldigt kritiska. En av dem är Svenskt Näringsliv.– Jag blev bekymrad. De företagare jag träffar ofta säger samma sak. Det skickar negativa signaler. Att man ska registrera något som i förlängningen kan leda till att man ska återinföra förmögenhetsskatten och som är ett ganska grovt integritetsgrepp, säger Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation. Konflikt ser också närmre på en debatt om ojämlikhet i Frankrike fick en oväntad vändning.– Brist på tillförlitlig data var en viktig förklaring till de så kallade Gula västarnas landsomfattande protester, säger den franske ekonomiprofessorn Laurent Bach.Vi berättar också historien om hur Getty-familjen kunnat komma undan arvsskatt i USA, och om hur Kävlinge vill locka fler invånare genom att sänka skatten.Medverkande: Jens Rugseth, norsk företagare och miljardär, Gisle Natvik, norsk nationalekonom, Andreas Cervenka, ekonomijournalist och författare, Erik Lindqvist, professor i ekonomi vid Stockholms universitet, Johan Fall, chef på Svenskt Näringslivs skattedelegation, Laurent Bach, professor i ekonomi vid handelshögskolan Essec Business School i Paris, Agneta Trygg, entreprenör i Djursholm som är en del av det globala nätverket "Millionaires for humanity", Darien Shanske, professor på UC Davis School of Law, Bob Lord, skattejurist knuten till "Patriotic millionaires", Annsofie Thuresson, kommunalråd i Kävlinge kommun (M), Ingvar Willexberg (S), andra vice ordförande i Kävlinges kommunstyrelse mflProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Lotten Collin och David RasmussonTekniker: Jacob GustavssonProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Konjunkturen faller, BNP faller och samtidigt så har vi hög inflation och stigande ränta. Den svenska ekonomin mår inte särskilt bra just nu och det var även en återhållsam ton när vårbudgeten presenterades i veckan. Regeringen känner att de behöver vara återhållsamma på grund av läget Sverige befinner sig i. Kollar man närmare på prognoser så räknar regeringen med att svensk ekonomi krymper med 1 procent i år, tidigare prognos var - 0,7 procent. I februari i år så kom en prognos om att svensk ekonomi går sämst bland EU-länderna. Exakt hur dåligt mår den svenska ekonomin? Varför krymper den? Hur går det med arbetslösheten? Vad har vi att vänta framåt och vad behövs för att få svensk ekonomi att blomstra igen? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Gav Carola Häggkvist uttryck för främlingsfientlighet i intervjun med Svenska Dagbladet? Hur ska man se på att allt fler palestinska barn tycks vilja döda judar? Och vad säger Bibeln om migration? Det är frågor som diskuteras i detta avsnitt av Veckans nyheter. Boktips: ”Girig-Sverige” av Andreas Cervenka

Matpriserna stiger och stiger och nu verkar bristningsgränsen nådd för många. Finansministern Elisabet Svantesson har haft snack med matjättar om prisökning. Lågpriskedjan Kiwi i Norge frös priser och det gav resultat för både matprisinflationen och inflationen i stort. Härhemma i Sverige har Lidl sagt att de kommer sänka priset på flera varor. Diskussionen är het men går det göra något åt läget? Varför skyller alla på varandra? Vad är det som ska till för att sänka matpriserna? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Amerikanska bankvärlden har haft det tufft i det sista. Vi hört om flera banker som kollapsat och den mest kända av dom är Silicon Valley Bank. Så var betyder det nu när banker kraschat och varför händer det här nu? Har läget stabiliserats? Och hur påverkas Sverige av det som händer i USA? Och kan det här rent av vara början på en finanskris? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

En rekordhög inflation samtidigt som ekonomin minskar? Ja det är ett tillstånd som kallas för stagflation och som brukar beskrivas som ett mardrömsscenario. Det är precis där Sverige befinner sig just nu. Så illa att den svenska ekonomin just nu går sämst av alla jämförbara länder. Så hur hamnade vi här, och hur tar vi oss ur det? De frågorna ställde vi till Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Reporter är Patrik Syk.

In this bonus episode of our Sweden in Focus podcast, host Paul O'Mahony is joined by panelists Richard Orange and Becky Waterton, as well as special guest Andreas Cervenka, author of the award winning Girig-Sverige, or Greedy Sweden.We discuss how rising interest rates are putting pressure on homeowners, how billionaires are profiting from Sweden's most disadvantaged areas, how an ex-politician became a billionaire from buying up local council properties, why Andreas believes the Swedish central bank's monetary policy has been one of the main drivers of inequality, and we ask just how prepared Sweden is for the prospect of a major financial crisis. And if you'd like to read more you can check out these articles. Ten terrifying stats about Sweden from the hit book Girig-SverigeINTERVIEW: 'It's like before the Swedish financial crisis only the numbers are bigger'__SURVEY: Share your feedback on Sweden in Focus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

In the latest episode of our Sweden in Focus podcast, host Paul O'Mahony is joined by panelists Emma Löfgren, Richard Orange and Becky Waterton, as well as special guest Andreas Cervenka, author of the award winning Girig-Sverige, or Greedy Sweden.On this week's episode we dissect Sweden's stalled Nato application and who's behind the Koran-burning stunt that prompted Turkey to postpone the ratification process indefinitely. How did a far-right extremist derail Sweden's Nato application?Previous podcast: Why Sweden experienced its worst riots in decadesWe discuss the Swedish housing market in a Scandinavian perspective and how it has led to the emergence of a property-related A Team and B Team in Sweden. IN CHARTS: How bad is the situation in Scandinavian housing markets?We talk about this week's layoffs at Spotify and what you can do if you lose your job in Sweden.Spotify cuts 6 percent of workforceEverything you need to know if you lose your job in SwedenWhat happens to your Swedish work permit if you lose your job?In the latest of our interviews with ambassadors, we get insights from New Zealand's Andrew Jenks on everything from the internationalization of Sweden to its position as a 'moral superpower'.Finally we enlist the help of our guest Andreas Cervenka to find out how Sweden became a billionaires' paradise over the course of just a couple of decades.Ten terrifying stats about Sweden from the hit book Girig-Sverige Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit några tuffa månader med skyhöga elpriser som fått många av oss att skruva ner värmen, duscha snabbt och öppna ugnsluckan för att ta vara på värmen. Decembers elräkning blir tuff för många att betala men nu kan vi vara på väg ut ur krisen. Som det ser ut nu så är Europas gaslager väl påfyllda, till och med bättre än på många år. En av orsakerna är det milda vädret som vi haft i Sverige och i övriga Norden de senaste månaderna - det har minskat efterfrågan på gasen. Priset på el bestäms i dag av Nordpool, elbörsen som vi använder oss av för att köpa och sälja el. Systemet har kritiserats vid flera tillfällen för att det kan leda till enorma övervinster för elbolagen, men också för den svenska staten. Kan systemet komma att ändras? Är elkrisen över nu och vad har vi lärt oss de här senaste månaderna? Å hur ska man göra för att inte hamna i det här läget igen? Gäst: Andreas Cervenka, Aftonbladets ekonomiska kommentator. Programledare: Jenny Ågren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Det bubblar i den ekonomiska debatten och nu diskuteras en fråga som var het i början på millenieskiftet – frågan om huruvida Sverige borde övergå till euro eller inte? Det har gått tjugo år sedan svenskarna röstade nej till euron men dess förespråkare finns kvar. Dessa har nu fått vatten på sin kvarn eftersom att kronan sjunkit till redkordlåga nivåer i jämförelse med både euron och dollarn. Så vilken valuta är egentligen den tryggaste famnen för Sverige? Om vi skulle övergå till euro, vilka flera effekter skulle det få än nya sedlar? Nej-sidan, vad är deras starkaste argument? Kan den här debatten komma att växa och föra oss till en ny folkomröstning om euron? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren

Det nya normala förskjuts när det som en gång var lyx blir en standard. Eva-Lotta Hultén reflekterar över hur bekvämligheten är på väg att föra oss ner i fördärvet både lokalt och globalt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En tidig höst i början av 2020-talet handlade en stor del av nyhetsflödet om elbrist och elpriser. Tidningen Aftonbladet hade tidigare under året intervjuat en kvinna som berättat att hon för sin medelstora villa fått en elräkning på över 20 000 kronor för en månad. Andra medier hakade på och hon fick upprepa sin berättelse. Ifrågasättande kring hur det kunde bli så hög summa uteblev tills radioprogrammet Medierna följde upp och det visade sig att kvinnan bland annat hade ett spabad som stod på året runt ute i trädgården.När jag flyttade till ön där jag bor fick man bara köra med motorfordon här för att frakta sådant man inte klarade på annat sätt, som möbler, cementsäckar eller grus. De där andra transportsätten, som då räckte för nästan allting, var cykelkärror, pakethållare och armkraft. Öns regler för transporter har inte ändrats sedan dess men det har tolkningen av dem. En nödvändig motorburen transport kan nu vara en soppåse.Förväntningarna på vad man kan tänkas orka bära eller dra på en cykelkärra har alltså sänkts mycket kraftigt under de år som gått sedan jag flyttade hit 1995.Vår längtan efter mer bekvämlighet tycks aldrig mattas. Och eftersom de flesta av oss fått ökad köpkraft, som det så potent heter, så har vi råd. Över hela Sverige får redan fullstora villor tillbyggnader. Sommarstugor sväller ut och får åretrunt-standard. Badtunnor och spabad poppar upp som svampar i trädgårdarna, ekorna lämnas i bakvattnet för stora, snabbgående båtar med monstermotorer, bilarna blir tyngre, och alltihop dränks i ett överflöd av kuddar. På hotell kan man numera behöva företa sig en smärre utgrävning för att nå ner till själva sängen, och får sedan vada fram i fluff där det ligger på golvet och dräller.Överflöd och oändlig komfort är det nya normala. Alltmer en rättighet, allt mindre ett privilegium. Ett ständigt uppvärmt spabad förvandlas för många till den baslinje de utgår ifrån som en självklarhet i sina liv. Liksom att en ständigt ökad konsumtion ska ske med allt mindre ansträngning och till allt lägre pris.På tv ser jag ett inslag om en kvinna som tagit för vana att beställa hem flera storlekar av de kläder hon vill köpa. På det viset kan hon i lugn och ro prova vilken blus som passar bäst och skicka tillbaka de andra. Frakt är ju allt oftare gratis när vi handlar online, både vid beställning och när vi skickar tillbaka.I en krönika konstaterar ekonomijournalisten Andreas Cervenka att antalet lastbilstransporter på bara fyra år har ökat med 400 000 i Europa. Tusentals bekvämlighetsarbetare kör runt med ett överflöd av prylar. På tretton år räknar man med en sjudubbling av antal paket som skickas i världen. Allt fler av dem innehåller hushållsrobotar som ger oss ännu mer tid att konsumera. Som Cervenka formulerar det: Säga vad man vill om vägen mot undergången, men den är ändå relativt komfortabel.I sin bok Bekvämlighetens tyranni visar Andreas Ekström hur också internets utveckling i hög grad kan kopplas till vårt sug efter det enkla livet. Bekvämlighet trumfar både personlig integritet och samhällelig demokrati. Det får kommuner att göra Google till elevernas digitala arbetsplats utan eftertanke kring bieffekter; det får svenska staten att lägga över utfärdande av digitala ID-kort på privata aktörer i form av bank-ID; får föräldrar att ignorera vad barnen möter på nätet och underminerar marknadsmångfald eftersom vi väljer att handla där det blir enklast och låter några få jättar ta över. Inte minst så bortser vi från att all den data vi lägger upp på sociala medier när vi interagerar med vänner gör oss till en produkt som kan säljas, och i somliga fall till lätt övervakningsbara för diktaturer.Andreas Ekström konstaterar att vi inte valde ett företagsägt och nästan helt centraliserat internet för att det är bästa sättet att bygga nät på, utan för att det varit bekvämast så. Och dessutom ofta billigast, får man gissa.Men kanske befinner vi oss i slutänden av en utvecklingslinje som inleddes på 1700-talet? I boken Den bekväma vardagen. Kvinnor kring bord på 1700-talets Näs, hävdar konsthistorikern Carolina Brown att det vid denna tid inleddes en bekvämlighetsrevolution i samhällets övre skikt och att den varit en del i att forma den moderna människan.Vetenskap och teknik ledde vid tiden till möbler och textilier anpassade efter kroppens sensoriska behov och alla livets olika skeenden. Spolbara toaletter, stoppade stolar, en uppsjö av specialbord för skrivande, ätande och spelande; linne, porslin och löst sittande kläder för alla livets tillfällen. Och precis som nu kuddar, kuddar, kuddar.Några av det mest anmärkningsvärda bilderna i Browns boks rika material är fotografierna av 1700-talsstolar som är särskilt utformade för att bekvämt sitta och se på när andra spelar. Youtubegenerationen var alltså inte först. 1700-talets oro över svårigheterna med att få ungdomen att slita sig från spelandet känns också igen.Bekvämlighet, menar Carolina Brown, utvecklade sig under 1700-talet till en viktig politisk ideologi. Alla skulle ha rätt att nyttja och bruka sin förmögenhet för egen komfort. Visst känns tongångarna igen? Ingen som vant sig vid överflöd ska behöva umbära det minsta. Ökad driftkostnad för spabadet ska subventioneras av staten.  Ekonomisk rationalitet har länge jämställts med att vara egoistisk, men däremot inte nödvändigtvis med att vara sparsam. Det mesta i våra liv inlemmar vi glatt i den ekonomistiska logiken och saker och upplevelser ska helst kosta för att vi ska värdesätta dem. Allt som kan konsumeras ska konsumeras. Som motion. Hellre gymkort än att dra hem matkassar på cykelstyret. Det är rentav som om vi börjat förutsätta att vi inte ska behöva ha det fysiskt jobbigt annat än i strikt träningssyfte, vid tillfällen vi själva valt, då vi har ifört oss rätt kläder och kan få beröm för det. Den livsviktiga motionen, som förr kom på köpet vid ett normalt liv, har blivit ännu ett sätt att snickra på egot.Att vårt ständiga begär efter nöjen och bekvämlighet riskerar att förstöra jordens klimat och biologiska mångfald är väl känt. Vi pratar mindre om hur det underminerar våra chanser till vettiga relationer till andra här och nu, och hur det äter upp vår fria tid.Så det här med att eventuellt avstå från ständigt stegrad bekvämlighet whats in it for me? Tja, vad sägs om både en beboelig planet för barnbarnen, en välfungerande demokrati och ett samhälle mindre ridet av känslor av avund, underlägsenhet och otillräcklighet? Och, i ärlighetens namn, tycker inte de flesta av oss att det är ganska jobbigt att ratta husrenoveringar, utbyggnader och inköp? Suget efter bekvämlighet tycks nästan som en drog. Låt oss kalla den bekvämlighetsparadoxen. En tillbyggnad leder lätt till fler, en ny maskin till ytterligare en. Men är det inte enklare att helt enkelt låta bli att shoppa och snickra och puffa tiotals kuddar? Det vore väl verklig bekvämlighet.Eva-Lotta Hultén, journalist och författareLitteraturCarolina Brown: Den bekväma vardagen kvinnor kring bord på 1700-talets Näs. Bokförlaget Carlsson.Andreas Ekström: Bekvämlighetens tyranni hur vi förlorar makten över vår tids stora revolution. Volante, 2022.

Det är tuffa tider för plånboken. Samtidigt som saker blir allt dyrare i takt med inflationen, så får vi nu också höra att reallönerna kommer att minska. Anledningen till det är just inflationen, som man är rädd ska spinna iväg ytterligare om lönerna höjs för mycket. Vissa tycker dock att en minskad reallön är helt fel väg att gå och istället borde löntagarna absolut kompenseras för de stigande priserna. Läget är helt enkelt pressat. Så, hur mycket kommer reallönerna att minska? Vilka kommer att drabbas hårdast av det? Finns det någon som tvärtom, kommer att få se glädjande lönespecifikationer framöver? Hur hög förväntas inflationen bli egentligen? Allt det här och lite till ska vi prata om i dagens Aftonbladet Daily. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator Aftonbladet Programledare: Vilma Ljunggren Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverige beskrivs ofta som ett av världens mest jämställda länder och hur mycket före vi ligger andra länder på vissa områden. Sverige har också varit i topp när det gäller jämlikhet när det gäller fattiga och rika. Sverige ligger i dag på en niondeplats på listan över världens rikaste länder, räknat på våra invånares snittförmögenhet. Under 2021 så fanns över 400 miljardärer i Sverige. Samtidigt så växer klyftan mellan rika och fattiga för varje år. De rika blir rikare och de fattigare blir fattigare. Hur har vi hamnat här? Vad innebär det för vårt samhälle och finns det något som vi kan göra för att minska klyftan? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverige är på väg in i en lågkonjunktur och vi står inför några riktigt tuffa år. De allra rikaste kommer kanske få en mindre aktieportfölj - men för hundratusentals svenskar så kommer det bli extremt tufft. Antalet personer som har så kallad låg ekonomisk standard har vuxit rejält sen Sverige senast hade en så hög inflation som vi har nu. 1991, så hade 7,3 procent av svenskarna låg ekonomisk standard enligt Statistiska Centralbyrån. 2020 var den siffran 14,7 procent. Värst drabbade är ensamstående mammor. Samtidigt som elpriser, boräntor, drivmedel och matpriser rusar i höjden så förväntas också arbetslösheten öka de kommande åren - är Sverige på väg att bli ett fattigt land? Vi har precis haft val och högern håller som bäst på att bilda regering - vad kan de göra för att vända situationen? Om det här pratar vi om i dagens avsnitt av Daily. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomisk kommentator på Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverige var länge känt som ett av världens mest jämlika länder. Men nu har något skett. Klyftan mellan de superförmögna och resten av befolkningen har ökat snabbt och jakten på snabba pengar har blivit en ny folkrörelse. 1996 fanns det 28 miljardärer i Sverige. I dag är de 542. Hur kunde det bli så här? Och vad innebär detta för samtiden och framtiden? Andreas Cervenka i samtal med KG Hammar, teolog och tidigare ärkebiskop. Medarrangör Natur & Kultur

Rekordhöjning av räntan och inflationen skenar. Läget i svensk ekonomi är minst sagt turbulent just nu. Men har vi svenskar vant oss vid för låga boräntor och hur kommer det sig att Sverige har gått från ett högskatteland till ett paradis för miljardärer? Gäst Andreas Cervenka, författare till "Girig-Sverige : så blev folkhemmet ett paradis för de superrika" och ekonomijournalist på Aftonbladet. Programledare: Jon Andersson

I sin arga bok om att Sverige blivit ett paradis för rika förutspådde han den ekonomiska nedgång vi är i nu och Andreas Cervenka tycker att politikerna ska ta ansvar för att lösa de höga elpriserna.

Det är Sveriges nationaldag och den uppmärksammar vi genom att sända en intervju med ekonomijournalisten Andreas Cervenka. I den omdebatterade boken "Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika" går han igenom hur och varför Sverige har fört över pengar från att jobba till att äga. Konkret går han även igenom vilka faktorer – såsom låg ränta och slopade skatter på kapital – som har gjort Sverige till ett paradis för de superrika. Detta är en intervju som är gjord av ekonomijournalisten Åsa Secher i podden Kapitalet. Medverkande är även Gunnar Harrius, Jacob Bursell och Helene Rothstein.

Klarna är en av de starkast lysande stjärnorna på den svenska techhimlen. Förra året värderades företaget till 450 miljarder kronor vilket är betydligt mer än våra andra svenska bankjättar som Swedbank och Handelsbanken. Men de senaste månaderna har verkligheten kommit ikapp och tillväxtjakten mynnat ut i miljardförluster. Tidigare i veckan meddelade ledningen att 700 anställda varslats om uppsägning och på flera håll i techbranschen låter det likadant. Vad beror krisen på och vad får det för konsekvenser för kunder och anställda? Det låter vi Aftonbladets ekonomireporter Andreas Cervenka reda ut. Reporter är Patrik Syk.

Vilket stjärntecken är du? I det här avsnittet får alla stjärntecken boktips! Sissel och Åsa går igenom vad som definierar de olika stjärntecknen och delar ut massor av boktips!Här är böckerna som nämns i avsnittet:The sign for home av och med Blair FellAfter everything you did av Stephanie SowdenUtvald av Sarah StovellGirig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika av Andreas Cervenka, inläst av Jonas KruseMothering Sunday av Graham SwiftVäduren av och med Sofia Båth och Hanna PilfalkTvillingen av och med Sofia Båth och Hanna PilfalkHjärnstark av Anders Hansen inläst av Johan SvenssonFlytten till Cornwall av Liz Fenwick, inläst av Rachel MolinHimmelsdalen av Marie Hermansson, uppläst av Magnus RoosmanGatukatten Bob av James Bowen, uppläst av Mattias LinderothMatrix av Lauren Groff inläst av Katharina CohenSpark joy - lyckan i ett städat hem av Marie KondoJustitia-serien av Katarina WennstamBabetta, av och med Nina WähäAllt jag vet om kärlek av Dolly Alderton, inläst av Emma MolinStoner av John Williams, inläst av Björn GranathInlandet, av och med Elin WillowsDe kapabla av Klas Ekman uppläst av Figge Norling, Lo Kauppi och John Lalér See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Berg levererar riktigt tråkiga nyheter. Linnea Wikblads brorsa var ett litet geni som barn! Kodjo Akolor vet allt om havets idioter. Vi pratar med Bianca Kronlöf om SVT-serien "Ta det som en man"! Viktor Ahldén från P3 Krim ger oss det senaste nytt i Einár-utredningen! Andreas Cervenka menar att Sverige blivit ett paradis för superrika! Lisa Nord från P3 Nyheter rapporterar om Peter Hultqvists U-sväng om Nato & kvotflyktingar som är ovälkomna i Staffanstorp. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Andreas Cervenka är ekonomikommentator för Aftonbladet och har precis gett ut boken "Girig-Sverige" där han driver tesen att Sverige gått från att vara högskatteland till miljardärparadis. Andreas menar att vi omfördelat tillgångar från gruppen som tjänar pengar på att jobba, till gruppen som tjänar pengar på att äga saker. Vi pratar med Cervenka om "det giriga Sverige" och att ökade klyftor är dåligt för de rika, enligt honom. Vi pratar inflation! "Plusränta"! Förmögenhetsskatt! Arvsskatt! Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Dagens Söndagsskola dissekerar ämnet PENGAR. Vad representerar pengar? Vad är skillnaden på gamla och nya pengar? Är Ann och Anna-Karin Spara eller slösa? Varför är samtiden så besatt av drömmen om klippet? Är det fult att vilja bli rik? Hur hänger andra typer av kapital - socialt och kulturellt - ihop med ekonomiskt kapital? Vi bjuder på bedragare,inflation, Ibsen och Andreas Cervenka och funderar över vad fan vi får för pengarna egentligen. PLUS: Våra bästa spartips och veckans irritationer. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén marcus@silverdrakeforlag.se www.silverdrakeförlag.se

BOPOLPODDEN | Pensionärerna pekar på ett väsentligt problem, men fler kostnadsdrivna regleringar är inte lösningen. Ras för bostadsbyggandet oroar och kan skapa tvärnit. Boije vidgar analysen av förstagångsköparnas problem, men startlån är fortfarande en bra idé. Göran Persson och Andreas Cervenka gör båda fel analys av riskerna med hushållens lån och bostadsmarknadens funktionssätt, menar expertkommentator Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

I sin nya bok Girig-Sverige skriver ekonomijournalisten Andreas Cervenka om den ökande ojämlikheten i Sverige och hur de rikaste dragit ifrån och lämnat lönearbetare långt bakom. Hur blev Sverige ett skatteparadis för kapital? Och varför agerar Riksbanken som den gör när den håller marknaden och Sveriges rikaste företag under armarna? Facken är delvis överkörda eftersom de fokuserat mer på löneutveckling än kapitalskatter och Riksbankspolitik, menar Cervenka. Vi bör fråga oss: Vad ska vi ha Sverige till?, menar han och är också kritisk till hur myndigheter och regioner börjat agera allt mer som vinstdrivande bolag.

28 april. Mattias Svensson samtalar med ekonomijournalisten Andreas Cervenka om hans bok ”Girig-Sverige” och hur en marknadsliberal ska se på att staten skapar ekonomiska klyftor och gynnar företag.

Känns det som att blivit hål i dina fickor? Det är inte så konstigt i så fall. Inflationen stiger just nu i en takt som är den högsta sedan 1991 och det har blivit dyrare att leva i Sverige. Men hur hamnade vi här? Hur påverkas våra hushåll framöver? Och hur stor är risken att läget förvärras? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomijournalist, Aftonbladet. Programledare: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Antalet superrika har dubblerats på kort tid och Sverige hamnar i toppen när det gäller andelen dollarmiljardärer i befolkningen. I USA diskuteras en särskild miljardärsskatt, men här hemma är debatten tystare. Hur blev Sverige ett skatteparadis? Programledare: Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet: Andreas Cervenka, författare och journalist Roger Wilson, USA-korrespondent Sveriges Radio Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot Stefan Widing, vd Sandvik Martin Lundstedt, vd AB Volvo Micael Johansson, vd Saab Mikael Damberg (s), finansminister Joe Biden, president USAProducent: Olof WijnbladhTekniker: Karl Björnsonekonomiekotextra@sverigesradio.se

De svenska miljardärerna har blivit dubbelt så många sedan 2019, Riksbanken har haft rea i 12 år och den fattigaste halvan av befolkningen har mer skulder än de har tillgångar. Ekonomijournalisten Andreas Cervenka målar upp en bild av ett girigt Sverige. Hur blev det så? Medverkande: Andreas Cervenka

När går miljardärerna upp på morgonen? Och hur mycket rikare blir de i timmen medan de mediterar, äter lyxlunch och tränar? Programledare: Daniel Alling. Bisittare: Louise Epstein. Hur känns det att vara superrik eller miljardär?Lyxbilar och lyxklockor går som smör nu, det är många i Sverige som har råd. På två år har antalet miljardärer fördubblats. Carl Cederström, docent i nationalekonomi och författare, har provat att leva som miljardär i ett dygn. Hur tog han reda på vad miljardärer gör? Och hur känns det att vara superrik, undrar vi?Sverige är ett av de länder som har flest miljardärer per capitaHur blev det så? Och vad innebär det för ett samhälle när rikedom koncentreras hos några få? Vi dryftar detta med Andreas Cervenka, aktuell med boken Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.Kan Sverige räkna med hjälp av EU i händelse av krig?EU ska kunna sätta in militära resurser, och förslag finns på en ny europeisk insatsstyrka. Men kan vi räkna med hjälp av EU i händelse av krig? Calle Håkansson, forskare på Utrikespolitiska institutet, hjälper oss att bena ut vilka försvarsalternativ som egentligen är realistiska i dagsläget.Dessutom pratar vi Bach på svenska med mezzo-sopranen Ivonne Fuchs, som är en av solisterna i den svenska versionen av Matteus-passionen i Engelbrektskyrkan på fredag.Det ska också handla om franska presidentvalet, biogodis och lunchfester för kvällströtta.Programledare: Daniel Alling Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Mellan 1996 och mitten av 2021 har antalet miljardärer stigit med 1 700 procent och deras samlade förmögenhet med 3 000 procent. De senaste 24 månaderna har det tillkommit 330 nya miljardärer. Och vad gäller dollarmiljardärer, där man alltså är god för minst en miljard dollar, har antalet ökat med 14 varje månad under samma tidsperiod. Antalet dollarmiljardärer är i dag 542, som tillsammans förfogar över 3514 miljarder, vilket är 30 gånger med än 1996 och en fördubbling de senaste två åren. De svenska dollarmiljardärernas tillgångar i procent av BNP landar på 49 procent. Detta kan jämföras med Ryssland där motsvarande andel är 40 procent, i Indien och USA är det 20 procent, i Frankrike 17 procent och i Kina 15 procent. Sverige toppar ligan alltså. Mäter man jämlikhet har Sverige gått från att ligga i topp, till att ligga på plats 12 – räknat bakifrån. Bara Bahamas, Bahrain, Brunei, Botswana, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Jemen, Laos, Ryssland, Sydafrika och Zambia är mer ojämlika. När blev Sverige ett skatteparadis för superrika? I sin nya bok – Girig-Sverige: så blev folkhemmet ett paradis för de superrika (Natur & Kultur)– besvarar ekonomireportern Andreas Cervenka den frågan. Idén föddes när återvände till Sverige efter att ha bevakat Silicon Valley för Dagens Industris räkning mellan 2017 och 2019. Väl hemma igen insåg han att något hade hänt och höll på att hända i Sverige. Inte av någon naturlag, utan till följd av politiska beslut och en Riksbank som stirrat sig blind på ett slags inflationsmått. De senaste 25 åren har inneburit att de som redan ägde aktier, fastigheter eller andra fasta tillgångar har blivit avsevärt mycket rikare, medan lönearbetare, hyresgäster som saknar egendomar har förlorat i relativa tal. Om detta och mycket annat handlar dagens podd. (Jag arbetar även på en text med utgångspunkt i bland annat denna bok.)Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

"There is no such thing, at this date of the world's history as independent press. You know it and I know it. There is not one of you who dares to write your honest opinions, and if you did, you know beforehand that it would never appear in print. I am paid weekly for keeping my honest opinion out of the paper I am connected with. Others of you are paid similar salaries for similar things, and any of you who would be so foolish as to write honest opinions would be out on the streets looking for another job. If I allowed my honest opinions to appear in one issue of my paper, before twenty-four hours my occupation would be gone. The business of the journalists is to destroy the truth; to lie outright; to pervert; to vilify; to fawn at the feet of mammon, and to sell his country and his race for his daily bread. You know it and I know it and what folly is this toasting an independent press? We are the tools and vassals of rich men behind the scenes. We are the jumping jacks, they pull the strings and we dance. Our talents, our possibilities and our lives are all the property of other men. We are intellectual prostitutes." //John Swinton, "managing editor" of the New York Times cirka 1880. Precis ingenting har förändrats sedan dess utan blivit mångt mycket värre - och Andreas Cervenka tillhör alldeles uppenbarligen en av de mer ludermässiga inom de svenska presstitutionsbrigaderna... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det är mycket som är dyrt just nu. Förutom höjda priser på mat och energi så ökar räntan och därmed blir bolånen dyrare. Det kommer att svida i hushållskassan för många med bostadslån framöver. Varför blir det dyrare att ha lån? Hur spelar inflationen in? Hur ska det gå för hushållens ekonomi? Är det nattsvart eller inte? I det här avsnittet av Aftonbladet Daily förklarar Andreas Cervenka varför en ekonomi i mer balans väntas framöver. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

På bara några veckor har Ryssland blivit ett isolerat land. Listan på företag som stoppat sin verksamhet i landet är lång. Strategin från väst är att frysa ut Ryssland ekonomiskt för att markera sitt motstånd mot invasionen av Ukraina. Effekterna syns redan och det är oklart hur Ryssland ska kunna betala tillbaka sina statsskulder för att undvika statsbankrutt i framtiden. Vad skulle en konkurs för ett helt land kunna få för effekter? Kan sanktionerna slå tillbaka och påverka hela världsekonomin? Bryr sig västvärlden om att det ryska folket kan få betala mest i slutändan? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Västvärldens svar på Rysslands invasion av Ukraina har varit sanktioner. Det ska svida ordentligt för Ryssland är tanken. EU har infört det kraftigaste sanktionspaketet någonsin. Köerna har ringlat långa på flera håll i Ryssland med människor som vill ta ut pengar. Hur påverkar sanktionerna Rysslands ekonomi och vilka följderna blir på sikt? Spelar riktade åtgärder mot Rysslands president Putin någon roll? I det här avsnittet av Aftonbladet Daily tar vi även upp hur Sveriges ekonomi påverkas av kriget. Kan det bli ännu dyrare med bränsle, el och mat? Finns det någon plan för det? Gäst: Andreas Cervenka, ekonomikommentator på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind Kontakt: podcast@aftonbladet.se

När Riksgälden förra veckan skickade ut ett pressmeddelande var det många som fick torka glasögonen och titta en gång till. För trots pandemi med rapporter om kris i vården och en blödande kultursektor så satt det 78 miljarder kvar på statens konto. Eller, om man ska va lite mer noggrann, budgeten för 2021 lämnade ett överskott som låg långt över prognosen. Dessutom går Sverige mot sin lägsta statsskuld på många decennier, trots nollränta. Så varför är ladorna överfulla trots att det verkar finnas behov att fylla och varför är internationella bedömare så förbryllade över den rekordlåga svenska statsskulden? Om det pratar vi med Andreas Cervenka, kolumnist och ekonomijournalist på Aftonbladet. Producent och reporter är Patrik Syk.