POPULARITY
Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark.Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett.– Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet.Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994.Nya breddgraderMen redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat.– Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde.Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar.- Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV.Hotet från drönareCV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt.– Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar.Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI.– Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV.TEXT: Josefine OwetzMEDVERKANDEPeter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk.Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan.Programledare: Claes Aronsson och Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.
I Holbæk er der planer om et gigantisk datacenter - et såkaldt hyperscale-anlæg på 350 megawatt. Det er seks gange så meget strøm, som hele Holbæk Kommune forventes at bruge i 2030. Men hvem får egentlig gevinsten, når datacentrene rykker ind i baghaven - og hvem betaler prisen? Det taler vi med Brit Ross Winthereik om, der er professor i menneskecentreret digitalisering på DTU. Og så skal vi nørde frontier AI-modeller igen. De helt store spillere. Hvem er bedst til hvad lige nu - og hvor rykker det sig? Anledningen? OpenAI har netop lanceret sin nye model, ChatGPT 5.5. Værter: Marie Høst, Tech-journalist og moderator; Henrik Moltke, Tech-journalist. Gæst: Brit Ross Winthereik, Professor i menneskecentreret digitalisering på DTU. I redaktionen: Buster Hoff.
Hvem elsker ikke et godt spil? Superskurkene gør i hvert fald; de ynder gerne at sætte hele op mod hinanden – fra Marvel: Contest of Champions fra 1982 til DC Knock Out fra sidste år – eller at gøre dem til brikker i deres syge spil. Tag bare Arcade og hans "Murderworld" i X-Men, eller Mojo, der indfanger mutanter og superhelte i gameshows af enhver slags. Og så er der de klassiske væddemål og løb – det største er selvfølgelig Superman vs. The Flash: hvem vinder? Men allermest holder vi af "rigtige" spil, brætspil, terningespil og kortspil. Historier, der kredser om den slags sociale (men i superhelteregien ofte drabelige) spil, er der også mange af. I denne Supersnak kommer vi ind på flere af vores favorithistorier i den niche: fra The Things pokerturnering tegnet af en ung Frank Miller til Doctor Dooms store skakspil tegnet af STERANKO … og meget, meget mere. Spil er sjove. Spil er hyggelige. Spil er super. Anledningen er, at Supersnak har udviklet vores helt eget terningespil, som du kan købe på Copenhagen Comics. Vi glæder os altid til årets tegneseriefestival, hvor vi har tradition for at medbringe merchandise. I år bliver hovedattraktionen altså "Superslag" – en slags Yatzy med rollespilsterninger, som venner og familie har fornøjet sig med i et stykke tid – og som vi nu forsøger at brede lidt ud til jer, "the extended family". Mere om det på vores sociale medier, som vi nærmer os Copenhagen Comics. Der vil også være andre ting, man kan købe og få signeret. Men nok reklame – det handler om SUPERHELTE og TEGNESERIER, og i dette afsnit også om SPIL, SPORT og POPULÆRKULTUR. God fornøjelse! P.S. Find os på internettet: supersnak.dk instagram.com/supersnakpodcast facebook.com/supersnakpodcast supersnakpodcast@gmail.com
Janett Khador på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Evelina Galli & Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ledningen i Tokyo stad i Japan uppmanar kommunanställda att klä sig i bland annat shorts.Anledningen bakom är inte för att hålla en behaglig kroppstemperatur, utan för att spara på luftkonditioneringen. Det här för att i sin tur spara på elen som blivit dyrare på grund av Irankriget.Japan är beroende av olja från mellanöstern och därför petar nu cheferna i Tokyo stad i folks klädkoder.
Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Det är torsdag och Studio Allsvenskan smäller upp ännu ett avsnitt där vi snackar ner matcher som har spelats.Anledningen är simpel – fyra matcher spelades igår kväll och vi diskuterar naturligtvis samtliga.Hugo var på plats på 3Arena när Hammarby kryssade mot Halmstad. Hur stor missräkning är detta för Bajen? Vad gjorde HBK så bra? Och vad saknade Bajen?Vi pratar självklart om den böljande matchen i Västerås där VSK och Häcken spelade 3-3.Vi hyllar förstås Ladefoged som smäller in tre kassar och starkt av Häcken att komma tillbaka.Rånade Elfsborg Djurgården i Borås? Vi diskuterar det hela. Hur kommer det sig att Djurgården är så ineffektiva? Och vad gjorde Elfsborg så bra?Slutligen snackar vi ner BP:s starka 2-1-seger mot Örgryte.Och vi Snabbrankar saker fotbollsspelare inte får bära eller göra.Missa inte Studio Allsvenskans torsdagspodd.Ute överallt.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En brittisk festival i har hamnat i blåsväder efter att ha bokat Kanye ”Ye” West som dragplåster. Sponsorer har hoppat av och toppolitiker lackar. Anledningen är Wests tidigare antisemitiska uttalanden. Men en av arrangörerna ut och försvarar bokningen. West, som tidigare sagt att han ångrar sina utspel, har dessutom svarat på kritiken nu och säger att han vill visa att han har förändrats.Lite senare pratar vi om Olivia Rodrigo som anklagas för plagiat – igen! Nu handlar det om ett albumomslag som vissa på sociala medier tycker är misstänkt lik ett foto på artisten MIA.
Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick. Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.
Micael gästade nyligen Pastorssystrar, ett nätverk för kvinnliga pastorer, och hade äran att vara deras första manliga talare någonsin! Han talade om kvinnor i ledarskap genom kyrkohistorien. De senaste årtiondena har kyrkohistoriker hittat bevis för att mängden kvinnliga profeter, präster och biskopar under kristendomens första 400 år var betydligt större än vad man tidigare har trott. Micael påpekade också att väldigt många manliga ledare genom kyrkohistorien som varit övertygade om att kvinnor inte ska leda eller undervisa gjorde det utifrån Aristoteles föreställning om att kvinnor är mindre intelligenta och kapabla än män. Att kvinnor skulle vara det stämmer ju inte. Tvärtom har kvinnors ledarskap varit oerhört viktigt för spridandet av evangeliet under 1900-talet. Kvinnor hade centrala roller i den tidiga pingstväckelsen, och en av världens snabbaste församlingsrörelser idag finns i den underjordiska kyrkan i Iran där kvinnor leder över hälften av husförsamlingarna. Här kan du se powerpointen Micael använde med bilder på antika kvinnliga kyrkoledare: https://helapingsten.com/wp-content/uploads/2026/03/kvinnligt-ledarskap.pdf Stöd Läkare utan gränser som lindrar nöd och räddar liv i konfliktzoner: https://lakareutangranser.se/stod-oss/ge-en-gava Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com
Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättegången mot den norske bonusprinsen Marius Borg Høiby har nu gått i mål. Försvaret menar att Høiby bör frias från frikännas från våldtäktsanklagelserna och att domarna borde väga in att rättegången blivit enormt omskriven och omtalad.Lite senare pratar vi om ett borgmästarval i Frankrike som blivit en stor snackis den senaste tiden. Anledningen är att den sittande borgmästaren heter Charles Hittler – och namnet på hans moståndare är Zielenski. Men nu verkar uppmärksamheten blivit lite för mycket.
Anledningen är att Anthropic, som varit en av Pentagons huvudleverantörer vägrar ställa upp på vissa villkor som Vita huset kräver. Men hur nära är vi ett krig där AI bestämmer hur, när och vad som ska bombas – helt utan mänsklig inblandning. I veckan fick vi också se folk satsa pengar på ayatolla Khameneis avgång. Eller var det hans död? Och är det kanske samma sak? Dessutom, Henning Eklund är tillbaka från sin smekmånad och utvärderar hur bra Chat GPT var som reseledare. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.
Har du funderat på att skapa en digital utbildning i flera månader eller kanske till och med i flera år, men fortfarande inte har kommit igång – då är det här avsnittet för dig. För sanningen är att du inte behöver fler idéer och du behöver inte mer research. Det handlar om något helt annat!
Christian Gustafsson och Herman Rydeberg är tillbaka i etern. I dag med:• Genomgång av läget i HA• Hektiska veckan – rena rama pandemischemat• Rykte: därför dröjer det med nytt tv-avtal för HA• Tex skada, IK:s skrala insats och vad händer med Tuurala om KHC går upp?• Traditionen lever vidare: vi simulerar HA-slutspelet
Rune Lykkeberg taler med den canadiske historiker om krigens rolle i politik, fredens forudsætninger og en verdensorden under pres. --- Ugens gæst i Langsomme Samtaler er den canadiske historiker Margaret MacMillan – en af vor tids mest indflydelsesrige fortolkere af krig, fred og den internationale orden. Hun er forfatter til en lang række anerkendte værker, heriblandt klassikeren Paris 1919, der med historisk overblik og dramatisk nerve fortæller historien om fredsslutningen efter Første Verdenskrig og de beslutninger, der kom til at forme det tyvende århundrede. Margaret MacMillan har i årtier beskæftiget sig med stormagter, diplomati og verdensorden. Hun har undervist i international historie ved både Oxford og Toronto og rådgivet politiske beslutningstagere om udenrigs- og sikkerhedspolitik. Hendes blik er historikerens: Hun leder ikke efter øjeblikkets sensation, men efter de lange linjer, de strukturer og erfaringer, som gentager sig, når verden igen bevæger sig ind i usikre tider. Anledningen til samtalen er hendes bog War: How Conflict Shaped Us. Her insisterer hun på noget, vi i Vesten længe har fortrængt: at krig ikke er en historisk undtagelse, men en grundlæggende del af den politiske virkelighed. Vores samfund er formet af krige, vores institutioner er skabt for at håndtere dem, og vores fred hviler på erkendelsen af, at nogen må kunne forsvare den. Når vi glemmer det, svækkes både vores dømmekraft og vores politiske beredskab. I en tid, hvor den internationale orden vakler, hvor atomaftaler udløber, og hvor antallet af konflikter vokser, rejser MacMillan et ubehageligt, men nødvendigt spørgsmål: Har vi glemt, hvad krig er? Og dermed også, hvad fred kræver? Samtalen bevæger sig fra fredsslutningen i 1919 til nutidens geopolitiske spændinger. Fra Woodrow Wilsons ankomst til Europa som fredens håb til spørgsmålet om, hvorvidt vores egne fredsinstitutioner i dag er stærke nok til at modstå presset. Og den begynder et personligt sted: i Canada, hvor Margaret MacMillan følger udviklingen i forholdet til USA og den nationale mobilisering, der synes at være i gang. Det er en samtale om krigens realitet og fredens skrøbelighed – og om hvorfor historien ikke blot er noget, der ligger bag os, men noget, vi er nødt til at forstå for at kunne handle i nutiden.
I veckans VG-plogg pratar Amanda om den klassiska (och ibland laddade) frågan: ska man ta reda på barnets kön innan förlossningen – eller vänta tills bebisen är född?Hur vanligt är det egentligen att ta reda på könet i Sverige? Varför väljer vissa att veta – och andra att låta det bli en överraskning? Amanda delar med sig av sina egna tankar och erfarenheter, och resonerar kring hur olika människor tänker kring kontroll, nyfikenhet, förväntningar och traditioner.Anledningen till ämnet är veckans gäst i podden, som vid hela tre ultraljud fick samma besked: det blir en pojke. Men när bebisen väl föddes visade det sig vara… en flicka. Ett personligt, reflekterande och lättsamt avsnitt som rymmer både fakta, igenkänning och små överraskningar – precis som graviditet ofta gör.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgarProgramledare: Amanda Braw.graviditet, ultraljud, ta reda på könet, kön på bebis, graviditet i Sverige, fosterdiagnostik, förlossning, väntar barn, blivande föräldrar, gravidpodcast, VG-ploggen, Vattnet Går, Amanda Braw, familjeliv, föräldraskap, gravidresa, bebis i magen, gravidfunderingarSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Alla shownotes finns på https://www.enlitenpoddomit.se , skulle det se konstigt ut i din poddspelare så titta gärna där efter alla länkar kring det vi pratar om Avsnitt 555 spelades in den 20 januari och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - David har varit i fjällen. - Johan har varit i Skåne. FEEDBACK AND BACKLOG - Antropic öppnar Claude Cowork för PRO användare https://www.engadget.com/ai/anthropic-opens-up-its-claude-cowork-feature-to-anyone-with-a-20-subscription-194000021.html - Varifrån kommer namner Nano Banana https://www.androidauthority.com/google-nano-banana-name-meaning-3632991/ - Anledningen till att Google Cast försvinner från Netflix https://9to5google.com/2026/01/16/netflix-google-cast-support-killed-reasoning/ - Såhär kommer det att bli att installera APK filer i Android https://swedroid.se/det-kommer-bli-krangligt-att-installera-overifierade-apk-filer/ ALLMÄNT NYTT - Vi missade det kanske viktigaste från CES https://www.lego.com/en-us/aboutus/news/2026/december/lego-smart-play-announcement?locale=en-us - Open AI börjar med annonser i gratis och GO https://stratechery.com/2026/ads-in-chatgpt-why-openai-needs-ads-the-long-road-to-instagram/a - Wikipedia tecknar avtal med AI bolag https://swedroid.se/wikipedia-har-tecknat-avtal-med-ai-foretag/ - Threads är större än X https://tech.slashdot.org/story/26/01/19/2240209/threads-usage-overtakes-x-on-mobile?utm_source=feedly1.0mainlinkanon&utm_medium=feed MICROSOFT - Stänga av-bugg https://www.theregister.com2026/01/19/windows_11_shutdown_bug/ - Du kan gömma Copilot i Edge https://www.thurrott.com/cloud/331786/microsoft-edge-now-lets-you-hide-its-copilot-button - ... Och i Windows... Sort of :-) https://www.tomshardware.com/software/windows/admins-finally-get-the-power-to-uninstall-microsoft-copilot-on-windows-11-pro-enterprise-and-edu-versions-devices-must-meet-specific-conditions-to-allow-the-removal-of-the-ai-app APPLE - Nu flyttar den dynamiska ön https://www.macrumors.com/2026/01/19/iphone-18-pro-dynamic-island-top-left-corner/ - Bra att vara sist? AI och Siri. https://9to5mac.com/2026/01/18/apple-intelligence-siri-delay-comes-with-one-benefit/ GOOGLE - WhisperPair är ett stort problem https://www.malwarebytes.com/blog/news/2026/01/whisperpair-exposes-bluetooth-earbuds-and-headphones-to-tracking-and-eavesdropping - David har testat Google Pixel Watch 4 i skidbacken YAY :-D - Snabb knapp i Gemini https://9to5google.com/2026/01/18/gemini-answer-now/ - Chrome får sidoflikar https://www.androidauthority.com/chrome-vertical-tabs-beta-3633176/ PRYLLISTA - Johan: USB-hubb: https://www.amazon.se/-/en/RSHTECH-Active-Supply-7-Port-Aluminum/dp/B0BXKVRZB9 - David: Ankarsrum Assistent: https://www.ankarsrum.com/se/produkt/assistent-original-creme-light-cl/ EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben, http://enlitenpoddomit.se/ - En Liten Podd Om IT på Facebook, https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/ - En Liten Podd Om IT på Youtube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit - Ge oss gärna en recension - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069 LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577 - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20 - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :)
Avatar: Fire and Ash, Handbok för superhjältar och Wake up Dead Man är filmerna som avhandlas i veckans avsnitt. Utöver detta så följer även ett utdrag från ett nytt Filmsnack med regissör Ted Kjellsson som just nu är högst aktuell med Håkan Bråkan 003 som går på bio för fulla hus. Detta är alltså endast ett kort utdrag där jag och Ted pratar om filmtrilogier lite mer generellt. Anledningen till detta är att samtalet blev väldigt spoilertätt... Med vändpunkter i tredje akten och andra avslöjanden. Så för att inte få faan för att ha avslöjat allt en vecka efter premiären så låtter jag spoilerdelen ligga till sig lite innan den publiceras. Det blev iaf ett fatastiskt trevligt snack som är väl värt att lyssna på för glöm nu inte bort: Det är alltid kul, att prata film!
Ugens gæst hos Rune Lykkeberg er den franske forfatter, intellektuelle og politiske stemme Édouard Louis (f. 1992). Han slog igennem som blot 23-årig med den selvbiografiske roman Færdig med Eddy Bellegueule, hvor han med radikal åbenhed beskrev sin opvækst i den franske arbejderklasse og sit brud med det miljø, han kom fra. Siden har han skrevet en række bøger, der med samme kompromisløse metode undersøger klasse, vold, skam, krop og social arv. Anledningen til samtalen er hans seneste bog, Kollapset, en dybt personlig og rystende fortælling om to brødre. Den ene er Édouard Louis selv, der forlader barndomshjemmet i Amiens, bliver uddannet, skifter navn, sprog og livsbane og finder vej ind i den franske elite. Den anden er hans storebror, som bliver tilbage – et liv præget af sygdom, alkoholmisbrug og sociale nederlag, og som ender med at dø alt for tidligt i 30'erne. Kollapset er både en sorgfortælling og en nådesløs analyse af, hvordan klasse og livsvilkår former menneskers muligheder – og deres skæbner. Édouard Louis' forfatterskab er kendetegnet ved en særegen litterær form: en ekstremt ærlig, selvbiografisk skrivemåde, der kombinerer stor tilgængelighed med høj litterær og intellektuel præcision. Det er litteratur, der ikke blot fortæller et liv, men bruger livet som metode til at tænke samfundet, magten og uligheden på ny. Samtalen kredser også om bogen Forvandlingens metode, hvor Louis beskriver den brutale proces, det var at transformere sig selv fra arbejderdrengen Eddie til forfatteren Édouard Louis – et opgør, der indebærer at skifte navn, sprog, krop, stil og identitet og i sidste ende blive et andet menneske. Édouard Louis er samtidig en markant politisk stemme på den franske venstrefløj. Han har tætte forbindelser til sociologen Didier Eribon, har udtrykt støtte til De Gule Veste og til partiet La France Insoumise under Jean-Luc Mélenchon. For ham er litteratur og politik uløseligt forbundne: at skrive er også at tage stilling. I samtalen med Rune Lykkeberg taler Édouard Louis om sorg og vrede, om klasse og vold, om flugt og forvandling – og om, hvad litteraturen kan, når den insisterer på at gøre de liv synlige, som ellers så let bliver knust i stilhed. Det er en samtale om familie og tab, men også om samfund og ansvar. Og om hvordan man – med sproget som redskab – kan forsøge at forstå det, der kollapser.
Överåklagare Lennart Guné säger: – Jag har granskat de omständigheter som ansetts belasta den person som pekades ut som misstänkt 2020. Jag har också tagit del av omständigheter som talar emot att han är gärningsman vid dådet. Sammantaget är det min bedömning att bevisningen inte är tillräcklig för att ligga till grund för ett utpekande av honom.Hela pressmeddelandet här: https://www.aklagare.se/for-media/pressmeddelanden/2025/december/pressinbjudan-beslut-i-overprovningsarende-i-palmeutredningen/Anledningen till att orsaken till att förundersökningen har lagt ner har alltså ändrats. Biten om att Stig Engström var misstänkt har nu tagits bort.Anledningen är istället att det inte går att bevisa vem som är gärningsman och ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Dommen over TV 2's advokatundersøgelse, der lå til grund for fyringen af Jes Dorph Petersen for fem år siden, er en dom over MeToo-bevægelsen, båret frem af journalister, aktivister og en tidsånd, der hverken kender til tvivl eller bevisførelse. Slyngelstuen gør status efter Højesterets afgørelse og ser fremad. Slyngelstuen får i dag besøg af de to krigsveteraner Marianne Stidsen og Daniel Pinderup, der har været involveret i MeToo siden de allerførste træfninger. Anledningen er Højesterets afgørelse i sagen mellem tidligere studievært Jes Dorph Petersen og TV 2, hvis advokatundersøgelse blev vejet og fundet for let. Dagens gæster undrer sig højlydt over, at det kunne komme så vidt, at landets højeste retsinstans skal dømme i anklager, der strækker sig 25 år tilbage. Men sådan er MeToo også: en folkestemning, drevet frem af en lille kreds af feministiske aktivister. Men efter 10 års medvind, er stemningen nu ved at vende. Folk har fået nok af intrigante, venstreorienterede feminister.
Aisha Sundgren på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Matilda Rånge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s utrikesminister Marco Rubio har bestämt att utrikesdepartementet ska gå tillbaka till att skriva dokument med typsnittet ”Times new roman” från ”Calibri”. Anledningen till bytet är att ”Calibri” är för ”woke”, enligt Rubio. Biden-administrationen ändrade till ”Calibri” från ”Times new roman” vid sin tid på makten för att göra dokumenten mer lättillgänliga för alla. Detta eftersom typsnittet är mer anpassad för till exempel de med lässvårigheter.
Första gången vi pratade om Enneagrammet i Tealpodden var 2022, när Tina Tornell och Ann Timm från Enneagramcenter gästade oss för första gången. Sedan dess har Enneagrammet haft en stor plats i podden och våra hjärtan. Det här avsnittet är det fjärde i om Enneagrammet, och en fördjupning för dig som redan har viss förförståelse. Anledningen till att vi återvänder till ämnet just nu är Tinas och Anns nya bok Självinsikt 2 - vägen till inre frihet med Enneagrammet, som bygger vidare på deras tidigare arbete och öppnar för ännu fler nyanser i hur vi kan förstå våra livsstrategier. I det här avsnittet utforskar vi: • de tre intelligenserna och hur de präglar varje strategi • strategiernas övertygelser och en övning – influerad av The Work av Byron Katie • The Prison Project • Enneagrammets status inom forskning och vetenskap Böcker och personer som nämns i avsnittet: • Tina Tornell & Ann Timm – Självinsikt och Självinsikt 2 • Dan Siegel – Personality and Wholeness in Therapy• Brené Brown • Richard Rohr • Byron Katie Här finns en bild över Enneagrammet för dig som vill ha överblick över symbolen samtidigt som vi pratar om den. Tealpodden handlar om hur vi skapar ett hållbart arbetsliv och hur framtida sätt att organisera kan se ut. På tealpodden.se finns en kunskapsbyrå med samlat material i form av poddavsnitt, utbildningar och böcker. Driver podden gör Maria Berglund, agil coach, samtalscoach och organisationskonsult via Kronkällan AB. Följ gärna podden på LinkedIn och Instagram
Efter Agendas AI-blunder, kan man lita på rörlig bild överhuvudtaget längre? Och så om ett mediedjur som väcker frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. KnutbygranskningIngen har väl missat Aftonbladets granskning av Knutbyfallet i veckan. Det handlar om programmet 200 sekunder som förlängde sitt format och sände närmare 2000 sekunder. Det är ett sensationellt reportage som pekar mot att Helge Fossmos fru Alexandra i själva verket redan var död när den så kallade barnflickan Sara Svensson avlossade sina skott. Men den omständighet som starkast talar emot Aftonbladets tes, den får inte plats. Trots att programmet alltså är tio gånger längre än vanligt.Erik Petersson intervjuar Anton Berg, journalist och författare och Robert Aschberg, reporter på Aftonbladets 200 sekunder.Agendas AI-blunderDet har gått en knapp vecka sen SVT:s flaggskepp Agenda tvingades avpublicera och klippa om sin sändning. Anledningen var att de i ett inslag om de ökade motsättningarna i USA visade en video på en lokalpolis som skällde ut migrationspolisen ICE. En video som visade sig vara AI-genererad. Pinsamt är domen från den övriga journalistkåren, och Agendas ansvarige utgivare Michael Kucera menar att det var ett missförstånd i en överlämning mellan två kollegor som låg bakom fadäsen. Men AI-utvecklingen går snabbt och frågan är hur länge vi kommer att kunna skratta åt de som låter sig luras av AI?Joanna Korbutiak tog med sig den frågan till tv-huset på Gärdet i Stockholm där hon intervjuade Henrik Sköld, reporter SVT Verifiera och Björn Jeffery tech-analytiker på Svenska dagbladet.En kanin som väcker frågorTidningar med djurmaskotar har en lång tradition. Brittiska tidningen The Independent har en örn till exempel, ett djur som symboliserar mod och frihet. Här i Sverige finns flera exempel men Expressen är väl den kanske mest välkända med sin geting. Tidningen med sting, man fattar precis vilken självbild som ska manifesteras där.Nu i veckan har frågan om djur och medier återaktualiserats när bland annat Stockholms tunnelbana tapetserats med tidningen Kvartals maskot. Den rosa hare som länge synts längst ner på sajten har nu omtolkats till en vit kanin.Reporter Freddi Ramel ringde upp Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt
Vi närmar oss första advent och idag berättar Gustav Ahlman, präst i katolska kyrkan i Göteborg, om en adventstid han minns Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Adventstiden är en tid av väntan och förhoppning på någonting stort som ska komma. Inte minst är det en förväntansfull tid för alla barn som ser fram emot julen. Mitt eget första minne av att ha sett fram emot julen på detta sätt är adventstiden 1991, då jag var sex år gammal. Jag hade önskat mig en polisstation i Lego i julklapp. Eftersom jag var så otålig och tjatade så mycket så stod min kära mamma till slut inte ut mer, och letade i början av adventstiden fram polismotorcyklarna ur kartongen så att jag kunde leka med dem så länge. Mitt habegär och bristande tålamod som sexåring utgör givetvis inget bra exempel på hur man borde fira advent. Men kanske finns det ändå någonting positivt som vi kan lära oss av den här anekdoten. Anledningen till att vi firar advent under nästan fyra veckor innan jul är att vi ska få tid att riktigt längta efter Jesus innan han kommer. De kristna har traditionellt uttryckt denna längtan efter Kristi ankomst med böneropet Marana tha, som betyder ”Vår Herre, kom” på Jesu modersmål arameiska. Musik:Messe De Requiem Op 48: Nr 7, In Paradisum (Arr) av Gabriel Fauré med Ted Soluri & Emily LevinProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se
Hård kritik mot Kalibers beslut att sitta på en inspelning i flera år och så om den åtalade TV4-profilen sexköp eller journalistik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kalibers hemliga inspelningI veckan sände Sveriges Radios granskande program Kaliber ett avsnitt om PFAS-förgiftningen i Kallinge. Reportaget innehåller en hemlig inspelning med sprängstoff, som redaktionen suttit på i sex år. Anledningen till att den inte publicerats förrän nu är att de varit rädda för att den skulle kunna klassas som olovlig avlyssning. Nu när preskriptionstiden för det eventuella brottet gått ut publicerar de. Det här har i veckan lett till debatt. Var Kaliber för fega när de för sex år sedan bestämde sig för att riskerna med att publicera var för stora? Joanna Korbutiak har intervjuat Kalibers reporter Daniel Värjö, programmets dåvarande ansvariga utgivare Hanna Toll, Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné och Axel Björklund, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning. TV4-profil åtalad för sexköpI förra veckan åtalades en reporter på TV4 för sexköp. Reportern i fråga har, både enligt sig själv och sina chefer, genomfört den här kontakten inom ramen för sitt arbete. Det var inte fråga om ett sexköp utan ett möte med en potentiell uppgiftslämnare. Förundersökningen är full av journalistiska diskussioner: frågor om källskydd, arbetsmetoder och reportrars frihet under ansvar. Vi har försökt reda i det här i veckan, men mött ett stort hinder. TV4 har valt strategin “locket på”.Freddi Ramel intervjuar åklagaren Kristoffer Kågström, TV4-profilens försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja, Simon Häggström, utredande polis och Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.
Genhør Morgenkrydderen – Uge 40 Nu kan du høre eller genhøre Morgenkrydderen fra søndag den oktober i podcastformat! I denne uges udsendelse kan du glæde dig til friske lokale indslag: Vi har interview med Lars Simonsen (B), han er formand for Plan, Teknik og Klimaudvalget og han skal fortælle om trafiksanering på Kongevejen i Fredensborg og projektet om en lade-service station i Humlebæk med legeplads og fastfood restaurant. Vi har også været med til pressemøde på Louisiana, der herfra oktober åbnede en udstilling af kunstneren Marisol Så har vi en samtale med nu forhenværende sognepræst Kirsten Johansen. Anledningen er at hun ved udgangen af september gik på pension efter mere end 38 år i jobbet. Hun fortæller blandt andet om - starten i 1987, som var hendes første, og også eneste embede - nu er det tid til at gå på pension - sidste gudstjeneste den 28 september - om ting der har gjort indtryk på hende Der er også de faste indslag: - Lokalnyhederne fra humleborg.dk med Ole Holde - Kulturkalenderen "Oplev Fredensborg" præsenteret af Søren Hybschmann - CyberVejret med Leif Jensen, der deler nyttige IT-råd og digitale tips Udsendelsen er sammensat af Kurt Kammersgaard og produceret af Radio Humleborg.
Anledningen till varför fredagsavsnittet släpps 13.00 är för att det släpps biljetter till någonting som ni... alltså ni kommer inte att vilja missa detta... Vill du vara med bitch? Sitt på din vakt på fredag!Fredagsavsnittet kommer även att innehålla massa annat skoj!
I dagens avsnitt så pratar jag om 2 av de största filmerna biosommaren 2025: Superman och The Fantastic Four: First Steps. Utöver detta så släpper jag äntligen Filmsnacket med Oliver Ingrosso i podcasten! Detta spelades in i slutet av 2024 och finns att se på Youtube. Anledningen till att jag hållit på det såhär länge är att jag ville släppa det med passande filmer. Så nu när det blev dags att prata om Superman så var detta ett givet val! Mycket nöje!!
Vi tar ett snack med Matilda Söderqvist, Vilthandläggare i Södermanland vid Svenska Jägareförbundet. Anledningen är tre större vargattacker på fårbesättningar i Södermanland och Östergötland. Vi pratar igenom vad som hänt, om det finns några specifika anledningar till att attackerna skett just nu och vad som kan komma att ske framåt. Vi pratar också Paragraf 28 och mycket mer. Avslutningsvis tar vi en snabbtitt på en ny version av Blasers R8, Blaser R8 Professional 2.0. En R8 i klassisk syntetstock med justerbar kolvkram, justerbar kolvlängd och gummerade greppytor. Erik bjussar också på en blingig R8 från Dubai, R8 Success med kolv klädd i grönfärgat Nilkrokodilskinn. Smaken är som baken, vad tycker du?
Livet har ibland sina outgrundliga vägar. Det blir oerhört tydligt när Paul Paljett gästar vår podd och berättar om sitt liv. Från tonårsidol på 70-talet, via hotelldirektör och sedan dansbandsmusiker, halkade Paul in i – begravningsbranschen! Anledningen till detta extremt tvära karriärkast avslöjas i podden men vi kan berätta att han verkligen älskade (!) sitt jobb. Paul säger till och med att det inte ens kändes som att gå till ett jobb – det var bara alldeles fantastiskt att få hjälpa människor i sorg. Och missa inte när Helene och Åsa för första gången får en gäst presenterad med live-sång i studion!
I dag har Sverige gjort det, Danmark gjorde for snart 20 år siden: offentliggjort en kulturkanon. Deres kanon rummer 100 værker indenfor kunst og kultur. Den skal være med til at fortælle historien om svensk kulturarv og fællesskab. Men allerede inden offentliggørelsen i formiddag har kanonen vakt debat. For er det et værktøj til dannelse og inklusion eller et politisk redskab for højrefløjen? Vi dykker ned i de nye svenske værker, og spørger, hvad de afslører om det svenske politiske landskab. Og så bliver der også lagt spillekort på bordet: På fem minutter lærer vært Morten Runge dig at forstå bridge. Anledningen er Danmarks historiske VM-resultat, og vi får besøg af en af de spillere, der stod bag triumfen. Medvirkende: Elisabeth Friis, lektor i litteraturvidenskab ved Lunds Universitet Peder Dam, forsker, forfatter, museumsdirektør og kortlægningsekspert Dennis Bilde, Danmarks eneste professionelle bridgespiller Birte Vixø, frivillig leder af Ældre Sagens systue i Gellerup. Hatice Varol, Shabiha Ali, Sharifa Mohamed Mirza, Alice Juhler - deltagere i systuen. Kirsten Stevens, frivillig Malene Thøgersen, Chefanalytiker Videncenter for Folkeoplysning/Idrættens Analyseinstitut Sofie Karen Lindberg, kommunikationschef i Metroselskabet Vært: Morten Runge Producer: Anders Skytte Agergaard Redaktør: Lasse Lauridsen
Superheltegenren er på mange måder slet ikke en genre, men et kæmpe kludetæppe af alle de andre genrer. Krimi, science fiction, horror, fantasy, spænding, romance, sågar socialrealisme. Alle disse elementer er en del af superheltenes mærkelige og vidunderlige verden. Men hvad pokker stiller man egentlig op med superkæledyr? Kim og jeg har besluttet, at vi ikke var nørdede nok, hvor utroligt det end lyder. Så vi besluttede at sætte trumf på og kastede os over emnet: kæledyr med superkræfter! Nej, ikke antropomorfe superhelte. Det er noget helt andet og får naturligvis sit eget afsnit i den nære/fjerne fremtid. Anledningen er selvfølgelig den fantastiske Superman-film med en særdeles livlig udgave af Krypto. Det var simpelthen for god en undskyldning til ikke at tage dette mage vigtige og emne op. Vi håber, du kan finde tilgivelse i dit sind, kære lytter, og give dette afsnit en chance. Vi ved af erfaring, at Superman (og alle hans venner) ikke er det mest populære emne blandt vores lyttere, men vi holder meget af både Superman og hans til tider gale, fjollede og sindssyge univers. Så hip hurra for Legion of Super-Pets, og god lyttehygge til vi høres ved om to uger! Fang os på: facebook.com/supersnakpodcast instagram.com/supersnakpodcast podimo/supersnak supersnakpodcast@gmail.com
Morgenkrydderen fra Radio Humleborg er nu klar som podcast. Bliv opdateret på både lokale nyheder, kultur og spændende samtaler fra nærområdet. Programmet byder denne gang på en række interessante indslag fra Nordsjælland. Denne gang med kunst, musik og personsamtale. Farvel til Lisa Schultz – 31 år med aktiviteter og omsorg John Macko har talt med Lisa Schultz, der går på pension efter hele 31 år som leder af Aktivitetscenteret på plejecenter Mergeltoften i Nivå. I samtalen fortæller Lisa om sin baggrund og uddannelse, selve jobbet gennem årene, det dedikerede personale, og ikke mindst de mange frivillige, der er med til at løfte hverdagen for beboerne. Vi får også et indblik i de mange forskellige aktiviteter, som centret tilbyder, og Lisa deler sine tanker om, hvad hun ser frem til i sit kommende liv som pensionist. Sensommerjazz på Amfiscenen Kurt Kammersgaard får besøg i studiet af Ole Holde fra Fredensborg Jazzklub. Anledningen er det gratis jazzarrangement på Amfiscenen i Fredensborg den kommende weekend. Her kan publikum glæde sig til Jensens New Orleans Jazzband, som spiller op til sensommerstemning lørdag kl. 13. Et must for jazzelskere i Nordsjælland! Farver i bevægelse – ny kunst på Kokkedal Skole Kokkedal Skole har fået en ny permanent kunstinstallation med titlen "Farver i bevægelse", skabt af den græske kunstner George Koutsouris, som bor i Danmark. Kunstværket blev indviet i torsdags ved en festlig begivenhed. Vi bringer klip fra talerne: Kristine Gebuhr, skoleleder på Kokkedal Skole Thomas Lykke Pedersen, borgmester Ulla Hardy Hansen, formand for Kulturudvalget Kunstneren selv, George Koutsouris, taler med hjælp fra en tolk Kultur, nyheder og cybervejr I ugens faste elementer får du også: "Oplev Fredensborg", den kommende uges kulturkalender med Søren Hybschmann Lokalnyheder fra humleborg.dk, oplæst af Ole Holde "Cybervejret", hvor Leif Jensen leverer nyt fra IT-verdenen
Skyller du på andra eller tar du ansvar själv? I dagens avsnitt pratar Livscoacherna Filippa och Jimmy Tjärnlund just om den största anledningen att sluta skylla på andra och faktiskt börja ta 100% ansvar för sig själv. Är du intresserad att fortsätta din egen resa, kontakta oss på info@rawclarity.com för mer information om våra onlinekurser eller coaching. För daglig inspiration, följs oss på instagram på @rawclarityjimmy och @rawclarityfilippa Tack för att ni lyssnar!
Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X
Bonusavsnitt: Vi pratar om hur nattklubbslivet har förändrats och en massa annat kul.
I veckans avnsitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Annelie Ståhl. Annelie driver podcasten Beroendepodden, som handlar om ALLA olika sorters beroende, medberoende och psykisk ohälsa. Anledningen till att hon startade podden var för att hon själv har en historia med både psykisk ohälsa och beroende. Nu lever hon nykter sedan 16 år! Annelie vill bryta stigmat kring beroende och få folk att förstå hur det kan se ut att leva med ett beroende. Utåt sett hade hon allt, jobbade i kök på en förskola, hade sin son, vänner, men på insidan gjorde det så ont. Hon levde med ångest dygnets alla vakna timmar och mådde mentalt fruktansvärt dåligt. Alkohol blev en form av självmedicinering. Men så kom hon till en punkt i livet då det gjorde lika ont även när hon drack. Tillslut kapitulerade Annelie och gick på ett AA möte. Sen dess har hon varit nykter. Annelie brinner för att inspirera andra att våga leva det liv dom vill ha, och hon vill få bort skammen, för det är ofta skammen som står i vägen för att våga be om hjälp. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”Här kan du komma i kontakt med Annelie: https://beroendepodden.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraake Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Världens mest populära trollkarl ska börja om på nytt. Förra året så meddelade filmbolaget Warner Bros att det ska skapas en tvserie om ”Harry Potter” och hans värld. Men att skapa en ny serie är inte helt problemfritt. Anledningen heter JK Rowling, hjärnan och författaren bakom trollkarlen. Rowling har skrivit sju böcker om ”Harry Potter” och var tidigare ägare till varumärket Wizarding World. Men de senaste åren så har mycket kring Rowling handlat om hennes uttalanden kring transpersoner. Nu stormar det återigen kring författaren och hela produktionen kring den nya serien. Det pratas till och med om bojkott. Kan man separera en författare från sitt verk, hur hanterar Warner Bros stormen och hur ska serien överträffa både böcker och filmer? Gäst: Karolina Fjellborg. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Warner Bros, CBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.
I denne uges udgave af Lykkeberg og Corydon taler de to chefredaktører blandt andet om reaktionerne på Trumps økonomiske trusler. Anledningen er et interview, præsidenten for den Europæiske Centralbank Christine Lagarde har givet til Financial Times, hvori hun taler om sine ønsker for EU's position i forhold til Trumps Amerika. På trods af, at Trump ikke er indsat som præsident endnu, er verdenslederne allerede begyndt at reagere på hans trusler. Reaktionerne kan, ifølge de to chefredaktører, groft deles op i to lejre: Dem, der tør at stå op imod Trump, og dem, der fedter for den kommende præsident. Hvilken lejr Lagarde tilhører, diskuterer de to chefredaktører i første del af programmet. Bagefter taler Lykkeberg og Corydon om Grønlands forhold til Danmark og omverdenen. Mange vil nok huske det tilbud, Trump gav Mette Frederiksen om at købe Grønland, men Trump talte til den forkerte »ejendomsmægler«, mener Bjarne Corydon. Det er i stigende grad grønlænderne selv, der afgør deres forhold til omverdenen og med den nyåbnede lufthavn i Nuuk, står grønlænderne endnu stærkere. Chefredaktørerne når også at runde den franske regeringskrise. Regeringen ledet af premierminister Michel Barnier står over for et mistillidsvotum, der kan udløses af Marie Le Pen og hendes parti Rassemblement National. Lykkeberg og Corydon taler om de mulige konsekvenser, den franske regerings kollaps kan have – for selv om det stiller Frankrig i en svær position, kan det ende med at gavne de tre splittede fløje i fransk politik. (Podcasten er optaget mandag formiddag, før Le Pen tilsluttede sig et mistillidsvotum.) Til sidst giver Rune Lykkeberg og Bjarne Corydon deres julegaveanbefalinger til lytterne. Den kraftigste anbefaling er selvfølgelig en billet til Lykkeberg og Corydon Live på Bremen Teater den 20. januar.
Myndighetsbroschyren med råd om vad vi kan göra om krisen eller kriget kommer har nu gått ut till alla hushåll i Sverige. Hur kan vi förbereda oss för det värsta - och har du varit med om det värsta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sex år sedan, 2018, skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Sedan dess har så pass mycket hemskt hänt att myndigheten nu uppdaterat broschyren. Den skickades ut till alla hushåll i Sverige nu i veckan.Anledningen till uppdateringen är förstås för att det utbrutit krig i vårt närområde, extremväder blir allt vanligare, vi upplever fler terrorhot, skjutningar och störningar i viktiga IT-system.Vad är dina erfarenheter av kriser och krig? Förstördes ditt hus av en översvämning efter ett häftigt skyfall? Har du gjort FN-tjänst i ett krigsdrabbat land? Har du själv flytt från krig? Blev din hemby helt avskuren från omvärlden på grund av ett våldsamt snöoväder?Kanske får broschyren er att fundera över var närmaste skyddsrum ligger, hur många konservburkar och dunkar vatten man bör ha i garderoben och om man borde läsa på så att man vet om signalerna som utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” stöter ut över nejden är ett beredskapslarm eller flyglarm.Har ni läst den? Och får alla dess råd er att känna er tryggare eller gör de er tvärtom ännu mer oroliga?Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00.Om ni känner oro och vill prata med någon så finns det information om vart ni kan vända er på 1177.se Och på krisinformation.se samlar svenska myndigheter all information som är bra att känna till i händelse av kris eller krig.
Vad är det renaste och mest behagliga som finns? Behöver Sverige vara lite mer som USA när det kommer till valkampanjer? Vilken valfråga är en dealbreaker? Varför ska vi fucka ur mer den här efterfesten än förra? Vi diskuterar saknaden av att vara tonåring och njuta av att köpa ett par jeans från Hollister och äta lunch på Jensens Böfhouse. Hur länge kommer ribban för lycka och framgång fortsätta skjutas uppåt och framåt? Vad var det Alice och Bianca gjorde som påverkade vår poddpaus 2019? Välkomna till avsnitt 485!Köp biljett till efterfesten:https://www.tickster.com/se/sv/events/dvl5e371g9ujdcu/2024-11-09/mathilda-and-andrea-s-after-party-cafe-opera-9-11Gå med i Mathilda och Andrea's bekanta:https://www.facebook.com/groups/mathildaochandreasbekanta/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt får vi bland annat veta mer om Davids lyckopiller, den numera världsberömda "Skolskjutsen", att Tully blivit en cykelhjälms-Karen och den stora anledningen till att vi inte kan gifta oss.
I denne underholdende og tankevækkende aktualitetspodcast debatterer og analyserer Børsens chefredaktør, Bjarne Corydon, og Informations chefredaktør, Rune Lykkeberg, tidens største dagsordener – og nogle af de mindre. Der tegnes store frontlinjer op mellem Lykkeberg og Corydon i denne uges udgave, som dog lægger blødt ud med at finde ind til substansen i den store ballade i Lars Løkke Rasmussens Moderaterne. Derefter træder de et skridt op ad stigen og tager fat om et af tidens allerstørste og mest definerende stridsflader mellem big tech og statsmagten. Anledningen er en spektakulær højesteretsdom i Brasilien, der helt har suspenderet det sociale medie X i landet. Til sidst i programmet lander de to chefredaktører på kontinentet igen, hvor de diskuterer den politiske situation i Frankrig efter udnævnelsen af den gamle Brexit-forhandler og republikaner Michel Barnier som landets ny premierminister.
I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så har jag bjudit in Karolina Österman, grundaren till Minervas. Ni som troget lyssnar på den här podden vet att Karolina har varit med tidigare. Anledningen till att jag bjudit in henne nu är att jag vill prata om vad Feminina och Maskulina energier innebär och hur de uttrycker sig i balans respektive obalans. Det här är något som intresserat mig under ett par år och jag tycker att det är viktigt att sprida det så att fler får vetskap och kunskap om det. Och jag tycker att Karolina är väldigt bra på att beskriva det här på ett tydligt sätt, jag ser fram emot att få dela det här samtalet med er. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Här hittar du Karolina: http://minervas.seProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Nio personer måste sluta på en anpassad grundskola i Gävle. Anledningen är att personal på skolan behandlat elever dåligt. Klartext har besökt en daglig verksamhet i Göteborg som gör om gamla saker så att de blir coola och som nya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Högsta domstolen har bestämt att boende i Kallinge i Blekinge kan få skadestånd av Ronneby kommun. Anledningen är att deras dricksvatten varit giftigt. Och så får vi höra Linda Larsson i Hallstahammar berätta om varför hon trivs på sitt boende i länets bästa LSS-kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
är (1) Försäljning/Marknadsföring/Reklam, (2)Investering och (3) Programmering. Anledningen är att dessa färdigheter är skalbara. De har potentialen att göra dig mycket mer effektiv inom ditt arbete. Och de går att använda inom nästan alla branscher. 1) FMR = Nå fler personer med dina idéer, hitta fler kunder. 2) Investering = Använd pengar effektivare, få avkastning. 3) Programmering = Automatisera repetitiva uppgifter. Om du vill lära dig om investeringar och att värdera aktier, kolla in Finanskursen. Nästa omgång börjar 10 september. Gör en tidig ansökan innan 3e september om du vill bli garanterad en plats. www.Finanskursen.se
Klik! Det handler om paparazzi-billeder og nogle af de vilde sammenstød, der har været mellem danske fotografer, ugeblade og de kendte. Og hvordan det på tragisk vis også kom til at koste nogen livet.Anledningen er SE og HØRs billeder af en endnu ikke 18-årig Prins Christian, der festede løs på Musik i Lejet i uge 29. Men vi kommer også omkring Kronprinsens ‘Lille-Frederik', der blev udstillet i svenske medier. Og om dengang Casper Christensen og Iben Hjeljes forhold blev afsløret i ugebladene, selvom komikeren allerede var gift. I studiet sidder chefredaktør på SE og HØR, Niels Pinborg, og B.T.s fotograf Anthon Unger. Henrik Qvortrup er også med på telefon, når vi taler om alle overvejelserne om at bringe private og intime billeder af kendte mennesker.Din vært er Ditte Okman, og programmet er produceret af Sarah Bech.See omnystudio.com/listener [https://omnystudio.com/listener] for privacy information.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Klik! Det handler om paparazzi-billeder og nogle af de vilde sammenstød, der har været mellem danske fotografer, ugeblade og de kendte. Og hvordan det på tragisk vis også kom til at koste nogen livet. Anledningen er SE og HØRs billeder af en endnu ikke 18-årig Prins Christian, der festede løs på Musik i Lejet i uge 29. Men vi kommer også omkring Kronprinsens ‘Lille-Frederik', der blev udstillet i svenske medier. Og om dengang Casper Christensen og Iben Hjeljes forhold blev afsløret i ugebladene, selvom komikeren allerede var gift. I studiet sidder chefredaktør på SE og HØR, Niels Pinborg, og B.T.s fotograf Anthon Unger. Henrik Qvortrup er også med på telefon, når vi taler om alle overvejelserne om at bringe private og intime billeder af kendte mennesker. Din vært er Ditte Okman, og programmet er produceret af Sarah Bech.See omnystudio.com/listener for privacy information.
#183 - Moving (houses) Anledningen till att jag inte la upp något avsnitt förra veckan var för att jag var väldigt upptagen med att flytta. Därför tänkte jag att jag gör ett avsnitt om att flytta! -------------------- For English, scroll down! -------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Tycker du redan att den här podden är ganska lätt, och vill nå en avancerad nivå i svenska? Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer! -------------------- The reason why I didn't post an episode last week was because I was very busy moving. So I thought I'd do an episode about moving! To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here! Is this podcast already quite easy for you, and you would like to reach a more advanced level in Swedish? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Facebook: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hallå hallå, välkommen välkommen till Simple Swedish Podcast. Ja, jag ber om ursäkt att det här avsnittet kommer lite sent. Det är för att förra veckan var jag väldigt upptagen eftersom jag har flyttat. Ja, jag har flyttat, det betyder att jag bor i en ny lägenhet. Så jag har bytt hem, alltså, jag har flyttat. Och det tar såklart mycket tid. Och därför så hann jag inte spela in nåt poddavsnitt, för.. Och efter jag flyttade så var jag på en festival. Så ja, jag hade väldigt väldigt lite tid förra veckan. Men, jag spelar in avsnittet idag i stället. Jag är väldigt trött, men jag hoppas att jag inte låter för trött. Ja. Och innan vi börjar ska jag då såklart tacka några patrons. Det är: Jens, Tomek, Margarida, Alex, och Shamwow. Tack tack till er för att ni stödjer podden. Alla patrons får då såklart transkript till alla avsnitt. Gå till www.patreon.com/swedishlinguist om du också vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt! Jag tänkte idag faktiskt prata om att flytta. Jag har faktiskt flyttat bara några hundra meter. Så den nya lägenheten jag bor i, den är inte så långt bort från den gamla. Så det är i ungefär samma område. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!