Podcasts about anledningen

Sommeren er herlig i Fredrikstad, men i 1788 var den ikke bare herlig, men spektakulær! Den lille festningsbyen ble snudd på hodet i noen dager av soldater i et antall som mangedoblet byens befolkning. Anledningen var en mektig militærøvelse. Ikke bare ble byen oversvømt av norske bondegutter, men både kronprins Frederik og to andre prinser var aktivt til stede under øvelsen. I noen sommerdager var Fredrikstad rett og slett i begivenhetenes sentrum i det dansk-norske dobbeltmonarkiet. Utpå høsten 1788 fikk man dessverre bruk for sommerens eksersisferdigheter da Sverige måtte angripes! Byhistoriepodden gir deg historien om et av de mest spektakulære årene i Fredrikstads historie, og forhåpentligvis havner ikke historikerne Trond Svandal og Lars Thoresen helt på bærtur når forberedelsene til den smått famøse Tyttebærkrigen skal beskrives.

Så tänker investerare när de kliver in i B2B SaaS-bolag – med Erik Syrén från Monterro Hur resonerar en investerare när de utvärderar ett B2B SaaS-bolag? Och vad händer egentligen efter att investeraren har gått in som ägare? I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden pratar Anders Hermansson med Erik Syrén, tidigare entreprenör och vd på Lime Technologies och idag verksam på Monterro, där han bland annat sitter i investeringskommittén och är ordförande i flera portföljbolag. Samtalet handlar om vad som kännetecknar starka mjukvarubolag, varför nöjda kunder och låg churn är så centralt, hur ägarresan ser ut efter en investering och varför pengar sällan är den viktigaste produkten en investerare erbjuder. De pratar också om AI:s påverkan på SaaS-branschen, skillnaden mellan lättkopierade funktioner och verklig defensibility, samt varför affärskritisk mjukvara med hög stickiness fortfarande kan vara mycket starka bolag även i en AI-driven värld. Läs transkribering Anders Hermansson (00:06) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj och marknadsbådde från Business Reflex. Jag heter Anders Hermansson. Tack för att lyssnar. Idag tar vi vi pratar om hur investerare resonerar när de tittar på bolag att investera i. Och vi pratar även om hur investerare agerar när de väl är inne i bolaget. Svaren på de här frågorna är såklart väldigt olika beroende på vilken typ av investerare man är. Och idag ska jag intervjua en av Sveriges tyngsta entreprenör inom B2B-planbara. Han sitter i en lång rad styrelser och arbetar idag på Montero där han sitter i deras investment board. Montero, för er som inte vet, är ett bolag som investerar i Scalapse, alltså ett bolag som har tagit sig en bit på sin resa men vill komma vidare därifrån. Personen i fråga heter Erik Syrén och han kommer inledningsvis att berätta om sin väldigt intressanta resa från studentrummet till framgångsrikt entreprenör och till investerare. Så häng med nu på en mycket intressant intervju om ur ägarperspektivet. Anders Hermansson (01:16) Erik Syrén, hjärtligt välkommen till Sälj marknadsbotten! Erik (01:20) Tackandes. Anders Hermansson (01:22) Grunt att ha det här jätteroligt med en sådan erfaren tungviktare inom SAS-branschen i podden. Erik (01:29) Vi får se om det blir något innehåll som är värt att lyssna på. Det håller vi tummarna för. Anders Hermansson (01:32) Ja, du är ödmjuk också. Han är Ödmuk också. Det är fantastiskt. Ja, vad roligt. Vi ska ju prata om, titta på det här lite grann ur investerarperspektivet idag och prata om kanske två aspekter. Dels hur det är bolag som du representerar när Montero, hur ni gör när ni tittar efter bolag som ni kan tänka er att in i och sedan även prata lite grann om hur ni agerar när ni väl har gått in i ett bolag. Erik (01:36) Och glimtar i ögat. Anders Hermansson (02:00) Men du har ju en rik och intressant historia inom det här gebitet. Kan inte du berätta lite grann om din resa och så fram till nu? Erik (02:10) Absolut. Så jag i slutet av 90-talet så pluggade jag i Lund och jag satt på ekonomihögskolan i Lund och så tittade ut genom fönstret och utanför dörrarna så hade vi Framtidsfabriken, hade Bord.com, vi hade Ericsson Mobile, vi hade Axis, vi hade Klick och så vidare. Så väldigt fina tech- och mjukvaruföretag och för mig som student Där och då kändes som att jag satt i huvudstaden i dotcom. Allt bara bubblar. fanns alla möjligheter. Medan jag kände själv att jag inte kollade egentligen på vad var på it och it bolag och jag kunde inte se skillnad på ett it konsultbolag eller mjukvaruföretag eller e-commerce bolag utan för mig var det bara en blandning av av det jag lärt mig efteråt är att det ingen annan som kunde det heller på slut 90 talet. De blandade ihop de här typen av bolag men men. Anders Hermansson (03:05) Nej. Erik (03:08) Då blev jag väldigt inspirerad och kände att det där vill jag hålla på med. Jag vill lära mig mer om tech och det kändes som att det hände någonting. En revolution som jag vill vara med på. Så när jag var klar med studierna så letade jag jobb på något litet mindre mjukföretag som jag kunde vara med och driva. Träffade på ett bolag som hette Lundalogik på den tiden. som utvecklar och säljer CRM-system hade de börjat fokusera mer och mer mot. Det var fem, sex stycken i Lund som drev det här företaget. Och tänkte väldigt mycket när de drev bolaget som ett litet mer traditionellt mjukvaruvare. Som ett traditionellt bolag med lönsam tillväxt. När vi har pengar så kan vi växa. Det passade väldigt bra med min småländska bakgrund. Den där typen av bolag känner igen. Anders Hermansson (04:04) Just bootstrapping. Erik (04:05) Ja, numera bootstrappingen. Så jag hoppade på det jobbet, började driva det där bolaget, blev delägare och drev detta med mina kompisar, kollegor, vänner. Och vi drev bolaget fram till 2008, då mina kollegor ville göra något annat i livet. De är lite äldre, så de kände att det kanske är värt att… att titta på en mer strukturerad process och kanske sälja bolaget. Så vi sålde 100 % av bolaget till Bisnode och ingick i ett konglomerat med över 4 000 anställda, en data provider, numera är det ju Danner Bradstreet. De köpte mjukvaruföretag för de kände att priset på data går ner. Det är inte värd så mycket att sälja personlig information, elektritinformation eller företagsinformation. Anders Hermansson (04:47) Ahoj! Erik (05:03) som de hade haft monopol på och varit väldigt starka på att kunna diktera priserna hela tiden. Men nu kände de att det blev mer och mer än… Ja, priserna gick ner och det blev mer än standardvara med uppgift. Så då ville de tänka om att om vi kan ta hand och hålla det i mjukvara inkluderat, då kan vi också skapa större värde för kunderna och därmed kan vi ta högre pris. Så det var tanken att man köpte lite mjukvaruföretag. Anders Hermansson (05:18) Mm. Erik (05:31) Men att vara ett snabbväxande mjukvaruförtag och komma in i ett konglomerat med massa olika bolag, olika varumärken, olika kulturer var helt fel för oss. Där och då ett entreprenörs drivet snabbväxande mjukvaruförtag. Så efter ett par tre år i den strukturen så landade jag tillsammans med management i Bisner och att det är bättre att gå skilda vägar. Så vi gick ut i en strukturerad process. Anders Hermansson (05:41) Mm. Erik (05:57) träffade vi kanske 30 olika private equity bolag, investerare i mjukvaruföretag. Där och då var min känsla när jag sprang runt mellan de här bolagen att jag fick utbilda dem, mer eller mindre, hur det är att riva ett mjukvaruföretag. Och framför allt hur det är att konkurrera med Salesforce och Microsoft som var de stora giganterna på serien marknaden. Och hur man kan, trots att de är stora, globala, så kan man hitta Anders Hermansson (06:15) Mm. Erik (06:26) vatikaler, nischer lokalt där man kan bli marknadsledare och man kan marknaden så pass stor som man kan bli ett stort bolag ändå. Och man kan hitta nya sätt att positionera och differentiera sig. Alla såg bara risker med att konkurrera med de här stora aktörerna. Efter några månader in i den här processen så träffade jag en helt ny spelare på marknaden som heter Montero. Tre stycken. Anders Hermansson (06:35) Mm. Erik (06:54) killar, två stycken med liknande bakgrund som mig som operatörer som har drivit mjukvaruföretag själva och en kille som kommer från Cobrids Finance och Bankvärlden. Och redan i första mötet så hittar vi väldigt väldigt väl. Istället för att prata risken med att konkurrera med Salesforce Microsoft så pratar vi möjligheten att konkurrera och hur vi kunde ta en helt unik position på en lokal marknad. Anders Hermansson (07:03) Mm. Erik (07:23) Så känslan hos mig var ju att vi byggde upp. Vi började diskutera strategier och affärsplanen i första mötet. Och efter mötet så landade vi i att vi gör management buyout tillsammans med Montero. Vi landade där att vi köper bolaget tillsammans. Som hette då Lime Technologies. Efter ett halvår in i den processen så satt jag och Peter, min ordförande, och satt och diskuterade. Anders Hermansson (07:36) Mmm, okej. Erik (07:52) Både högt och lågt. Efter ett och tre landar vi in i hur ett framtida ägande av Lime, hur skulle det kunna se ut? Vad hade varit en bra ägare efter Montero? Och där och då kände jag att jag hade ägt bolaget med mina kollegor, mina partners. Jag hade ingått i ett konglomerat med 4 000 anställda och jag var PE-ägt där och då. För mig fanns det en sak kvar att jag hade velat pröva och det var att notera bolaget. Så då sa vi att låt oss driva ett projekt och en tanke mot att en dag ska vi kunna först notera Lime. Hur skulle bolaget se ut då? Då kan man ju tänka att det är mycket med IFRS och rapportering och policies och sådana saker. Det vi pratade om var mycket mer hur bolaget vilken karaktär på bolaget ska ha vilka marknader ska vi vara på hur mycket recurring revenue hur mycket mycket revenue ska vara utomlands vilka marknader ska vi vara på i så fall hur ska management se ut vilken funktionalitet måste vi ha i produkten vad kan vi göra organiskt vad kan vi göra inorganiskt och sen la vi på rapportering och policies på det och vi jobbade med det ifrån 2014 Anders Hermansson (09:15) Öster. Erik (09:20) fram till 2018 i december. Anders Hermansson (09:23) Vad var drivkraften att notera bolaget? Erik (09:29) Dels så det ju så att om du har en ägare som är private equity så ingår det i spelet att de köper, de utvecklar och de säljer. för en private equity aktör så är det ju att deras syfte är ju att skapa returns till sina investerare. Och gör man driver man ett bolag med en ägarstruktur med majoritetsägare som är PE så kommer du vara till salu. Någon gång när det är en bra avkastning för investerarna. Så syftet var egentligen att skapa att vi behöver göra en ägarförändring och montera och ville sälja. är stora syftet och det stora syfte för min sida var ju att då kan jag gå upp som huvudägare i bolaget. Jag kan fortsätta jag på att sälja någonting. Jag kan fortsätta vara ägare i bolaget i en noterad miljö. Anders Hermansson (10:14) Ja, och tack. Erik (10:27) Och våra anställda kan vara ägare så vi kan äga bolaget tillsammans. Och sen tyckte jag också att fin tanke att då kan vi bygga en Evergreen som kan verka länge länge länge. För det är väldigt stor och viktig del i mitt liv, Lime. Och det vi har byggt tillsammans är det företaget. Så vi gjorde noteringen 2018. Anders Hermansson (10:32) Mm. Mm. Jag fattar. Erik (10:54) Den 6 december och om man vill titta tillbaka på den tiden så var det lite turbulent på aktiemarknaden även då. Under andra halvåret var det lite räntorop marknaden och den dagen vi noterade var den sämsta dagen på Stockholmsbösen det året. Så då fick man ju lite vänta vad vi gjort. Hela Asien föll när vi gick upp och ringde klockan. Sen så blev det väldigt väldigt bra. Hela noteringen och Anders Hermansson (11:10) ⁓ okej. Nej. Erik (11:24) 2019 och sen kom 2020 pandemin. Det har hänt mycket under de här åren men noteringen blev väldigt bra. Det ingick också i planen att när jag var klar med det operativa på Lime så skulle jag joinna Montero. Det hade vi i P1 och jag pratat om länge. Jag hade varit med som rådgivare, investerare och har varit med som bolgplank till många av våra Montero-investeringar vi gjort genom åren. Anders Hermansson (11:30) Alla kan. Erik (11:54) Så jag tyckte det var väldigt spännande att det skulle kunna vara en möjlighet för mig på nästa steg. Sen så kom ju pandemin. Min långväga kollega Nils Olsson som var försäljningschef väldigt länge på Lime, också vice vd och CEO på Lime. Han börjar bli mogen för att ta över. Så när vi såg ljuset tundan efter pandemin 2021 så lämnade jag över staffettpinnen till Nils. och hoppade på Montero fem och ett halvt år sedan ungefär. På Montero så är min roll att jag är ordförande i sex av våra bolag. Jag kan komma in på det vad det betyder men vi är väldigt mycket hands on. Vi jobbar väldigt nära våra management team och våra ledningsgrupper. Så det är min huvudsakliga uppgift. Sen sitter jag på investeringskommittén. Där vi går igenom alla kris och alla investeringar vi gör och vilka bolag vi investerar i. Och sen sitter jag vår styrelse. Så det är min roll på mot här. Anders Hermansson (13:02) Vad saknar du mest från vd-rollen? Erik (13:09) Mm? Dels saknar jag fokuset att vara delaktig i någonting där man känner att man kan bli mätbar varje dag. Det vill säga att blir lite svart, alltså ett och nolla, blir lite svart och vitt. Det vill säga att när man gör affärer går bra, man rekryterar lite folk, man känner att man har releasat några funktioner som varit bra och uppskattade av våra kunder. Anders Hermansson (13:23) Mm. Erik (13:39) Man har skapat ett kundvärde och nöjda användare ute hos på marknaden. Då får man rätt god feeling och en sån här feedback som man bara känner. Det här funkar. Det är bäst. Den är väldigt direkt och å andra sidan så är den ju också lika tung när man tappar en medarbetare som slutar hos dig eller du tappar en affär. Då är vi inte världens bästa CRM-system längre. Vi är inte världens bästa arbetsgivare längre och då mår du lite dåligt. Det blir lite en kris. Anders Hermansson (13:49) Den är direkt. Erik (14:09) Så då kommer du dina dippa också. Men just den där att vara företagsledare, levande med ditt bolag och entreprenör hela tiden. Du blir lite manu-depressiv brukar jag säga. Det går lite upp och ner. Alla duktiga entreprenörer har varit psykolog på något sätt. Eller någon gång. Ibland ligger man under skrivbordet och gråter lite grann och tänker nu gick det åt helsike. Och det kan jag sakna. Anders Hermansson (14:11) Tack Just det. Mm, exakt. Jag med. Exakt. Erik (14:38) Jag saknar de här kickarna när det går jäkligt bra och när man känner att man levererar högt kundvärde och medarbetarna utvecklas eller när man gör en stor affär. Samtidigt kan jag sakna de här dipparna när man bara känner att det gick åt helsike. Det har jag på Montero också för vi driver i vår låda vårt företag. Men vi är så många fler. Anders Hermansson (14:48) Pista. Så man får ta tag i det igen. Mm. Erik (15:05) som delar på den där manor depressiva. har 30, 33, 34 bolag idag som vi är majoritetsägare i. Vi gör mycket add-on förvärv, alltså tilläggsförvärv till våra bolag. Jag har sex, jag är ordförande i. Jag har väl en tre till som jag sitter i styrelsen i. När man ringer runt och tar mina fredagsamtal med alla bolagen. Det är alltid något som går bra, något som går dåligt. Man kan glädjas. Så det jämnar ute lite mer. Så jag får inte likt. Anders Hermansson (15:35) Just det. Men det kanske är lite mer som att på styrelsenivå är det mer som ett sju-punktsmedel än att vara en direkt siffra på varje. Erik (15:45) Ja, men så är det. Så det finns lite för- nackdelar med de här två uppläggen, men jag har kul på jobbet. Det är det viktiga. Anders Hermansson (15:47) Lite smodare kurva på något sätt. Ja, det är väldigt viktigt. väldigt viktigt. Ja, men grymt. Vi kanske skulle komma in lite grann på det här med då kopplat till Investeringskommittén och det här. Hur tittar ni på saker? Och jag måste säga, alltså det är ju nästan fånigt, men det finns väl… Vi har ju faktiskt lyckats prata nu i några minuter utan att nämna AI, men nu kommer det liksom. Det här med att titta på bolag och deras förmåga att skapa värde och sådana saker. Hur gör Montero och du och ni när ni tittar på bolag och också ur perspektivet om det har påverkat ert perspektiv över huvud taget med AI? Erik (16:34) Det enkla svaret är absolut. Vi lever med det här och känner både lugnet och stressen varje dag. Vi insåg väldigt snabbt att det här är en extremt stor möjlighet för våra portföljbolag. Många av de här sakerna vi sitter och kämpar med, att man sitter med en tech… Anders Hermansson (16:37) Ja, eller hur? Erik (17:00) skuld i man sett i produkten eller man behöver migrera en kundbas och behöver lägga in en produkt i harves mode eller man behöver utveckla ny funktionalitet. Länge har ju utvecklingsordning inom bit by software varit en flaskhals. Vi har ju haft långa roadmaps där det har varit diskussioner hur vi ska prioritera roadmapen. Där vi har kommit till ett läge där vi kan åstadkomma väldigt mycket. Mycket mer effektivt och öka produktiviteten i våra utvecklingsavdelningar. Och då gäller det att fånga de här möjligheterna. Fånga den här förändringen. nu kommer vi tillbaka igen till 90-talet här. Det är nästan som jag känner att jag kommer tillbaka till. Då kom eran i slut 90-talet med internet. och alla möjligheter som uppstår med mjukvara, internet och att alla fick en PC på skrivbordet. Och samma känsla har jag här och nu att vi är i en sån stor omställning och jag befinner mig mitt i den omställningen tillsammans med mina bolag. Och stressen är ju att alla bolag Anders Hermansson (18:11) Mm. Hmm. Erik (18:28) måste känna vilka möjligheter som finns här ute och ta vara på den. Samtidigt kan jag inte säga till dem vad best practice är. För vad har hänt sedan november, december med Claude och Claude Cowork till exempel. Alltså det har ju hänt extremt mycket och när det är optimalt Anders Hermansson (18:38) Nej, nej, exter. Erik (18:53) Hur ska jag bygga mitt utvecklingsteam? Hur ska jag jobba inom product management? Hur ska jag jobba med QA inom inom inom inom R &D? Hur ska jag jobba med releaserna och övriga avdelningar? Marketing, sälj, customer support, etc. etc. Så det här förändrar ju hela sättet hur vi driver våra bolag och det skapar sådana möjligheter. Och så var det ju alla de här transformeringarna jag varit inne i. Anders Hermansson (19:08) Exakt. Mm. Erik (19:22) mobil, internet och så vidare så har det alltid uppstått nya möjligheter för nya aktörer. Så det kommer ju att dyka upp nya spelare på marknaden som kan wipe code, kan göra någonting väldigt väldigt snabbt. Det är en enorm möjlighet för nya entreprenörer, för våra barn och ungdomar att driva bolag. De kan ju ta fram en produkt såhär snabbt, alltså mjukvaran i produkten. Anders Hermansson (19:30) Mm. Jag har faktiskt, jag har senaste tre veckorna så har byggt en SaaS-plattform själv. Den tog 30 år att bygga, konstaterar jag. För det är 30 år, 29 år och 11 månaders erfarenheter som på en månad nu är en SaaS-plattform för hela go-to-market-processen inom B2B. Erik (20:06) Du ser där vilka möjligheter nu och jag menar det är också intressant. är ju att precis där du sa 29 30 års erfarenhet domain expertis alla de saker för ofta får man höra här. Vi kodade över konkurrenten då som kommer upp som nytt. Ja men då kanske de kan konkurrera ut Lime eller Pythagoras eller Planema eller Pir. Jo men det man inte får glömma bort är ju att många av här bolagen har levt i 20 år 30 år. Anders Hermansson (20:18) Mm. Erik (20:36) Det är inte bara kod de har genererat. kanske är 20 procent av personalkosten är kod. Det andra handlar ju väldigt mycket om integration, nätverk, att vara compliant, supporten, implementation, domänexpertis. Allt det där är 80-90 procent av övriga erbjudandet som gör att du differentierar dig. Och då gäller det ju att dra nytta av möjligheten att kan göra med kod, att generera bra Anders Hermansson (20:38) Det ses. Erik (21:05) mjukvara och kombinerar det med övriga produkter dutehandhållen. Så i alla de här förändringarna kommer det uppstå nya nya aktörer. Det kommer vara existerande som inte hoppar på tåget som inte förstår förändringen som inte orkar med att göra förändringen som kommer bli utkonkurrerade och det kommer vara en rad befintliga som fattar möjligheten och kommer bli mycket mycket större i morgon. Tack vare AI och de möjligheterna som dyker upp. Och min stress och möjlighet är ju att hjälpa de här bolagen att göra transformationen. Att bli mjukvaruföretag som drar nytta av AI som verktyg och i sina produkter. Det svåra i det här är ju att veta exakt hur ska en utvecklingsavdelning se ut? Hur är den optimal? Vi har inga best practice. Det enda vi gett är att vi måste anamma förändringen. Vi måste vara på de här sakerna. Vi måste utveckla de första funktionerna. Jag kanske inte vet hur ett gränsligt AI-gränssnitt ska se ut optimalt i mjukvaran. Det kanske är så att det ska vara en chat där man chatta och en agent gör saker och ting i mjukvaran. Eller så kan det vara en kombination av det gamla gränssnittet eller något helt nytt. Det enda jag vet är att vi måste vara på det här och om vi gör det så lär vi oss väldigt mycket av våra portföljbolag. Vi träffar ju extremt mycket bit och software bolag. Samtidigt så kan vi ta med oss den erfarenheten in i nya bolag hela tiden. Så det finns väldigt få aktörer som i och att vi fokuserar på bit och software så bygger vi upp mycket erfarenhet kunskap och vi bygger upp en best practice över tid. Om vi bara är på den förändringen. Anders Hermansson (22:53) Och höjst är. Hur är det med bolagen i Köfir? Jag har varit med i många, dels själv i vissa startups men också delaktigt som en marknadspartner till startups. Då har alltid varit att vd måste lägga mycket energi på att leta pengar. och ringer vd-arna runt med hjälp av kassinstytet så att de andas och leta pengar. Står folk i kö utanför Montero och knackar på vill komma eller hur funkar det? Scoutar ni efter bolag på något sätt eller hur ser det ut just nu? Erik (23:33) Man önskar ju det var en kö utanför med de finaste bolagen som står här utanför och säger kom igen hjälp oss. Men men faktum är att vi har blivit större och större och vi har ett ganska bra brand i Norden. Hur har det kommit sig då? Jo men det är ju att vi har långvariga. Vi har vatt på den här marknaden sedan 2012. Anders Hermansson (23:39) Ha Erik (24:03) Det vi gör är väldigt mycket likt ett mjukvaruföretag. Vi är ute och gör olika event. Vi har det som kallas Nordic Software Summit i augusti, den 20 augusti, där vi samlar 1500 entreprenörer och C-level-nivåer i mjukvaruföretag inom B2B Software i en stor summit under en hel dag. Där vi nätverkar, Vi har bra presentatörer som kommer att presentera olika viktiga topics, till exempel AI eller pricing eller liknande ämnen. Och hela syftet är inte att de ska känna att vi säljer till dem, utan hela syftet är att bygga ett varumärke där vi är relevanta inom BTP-software. Sen gör vi på liknande sätt så sätter vi upp en turné, Nordic Software Tour, där vi åker runt i hela Norden. Anders Hermansson (24:51) Mm. Erik (24:58) ut till alla de lokala återna i Oslo, Stavanger, Trondheim, Nordra Finland, södra Danmark och så vidare för att träffa mjukvårdföretagen på sin hemmaplats eller hemmaarena. Vi gör poddar i det här forumet, väldigt viktigt för oss. Vi skriver mjukvårdförebycker, vi frukost och luncher för att hitta forum där vi kan visa vår erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (25:02) Mm. Erik (25:25) Vi kan ge vår erfarenhet kunskap till mjukfart företagen, även nystattade startups. För vi vet att lyckas dem så kommer de växa in i vår ICPA, i vår målgrupp. Våra sellitprocesser varar kanske två till fem år. Det vill säga vi ska träffas ett antal gånger både hos dig och hos oss för att lära känna varandra. Dela med oss av idéer och Anders Hermansson (25:36) Mm. Mm. Erik (25:54) problem vi har utbyta dem. Lite gå tillbaka till 2012 när jag träffade Peter Thomas första gången. I mötena ska vi diskutera strategi och affärsplan och bygga upp saker och ting tillsammans för att kvalificera varandra om vi vill göra någonting tillsammans. Det man kan säga är att många bolag när de träffar oss står inför inflection point där de där de känner att. Men vänta nu. Anders Hermansson (26:03) Mm. Mm. Mm. Erik (26:23) Jag saknar kunskapen att lägga till ett kontor eller gå in på en ny marknad eller hur ska jag göra här pricing projektet eller nu ska jag ta och flytta upp och skapa en ny produkt. Hur gör jag det när man står inför de där skifterna och man tycker att man saknar erfarenhet och kunskap. Det är ofta då vi kommer in och hjälper de här entreprenörerna hjälper management teamet med den erfarenheten och blir. Anders Hermansson (26:50) Okej, det är väldigt långt ifrån dumma pengar låter det som såklart. Erik (26:54) Vi egentligen så här, du behöver ha dumma pengar och behöver ha minoritetsägare där du vet exakt hur du ska driva ditt bolag. Då ska du inte gå med oss, ska du inte, då ska du inte, ska inte vi vara där. Ofta är inte ditt, bolagen vi investerar i är inte perfekta. Det finns inga perfekta bolag som vi investerar i utan ofta har de några stycken röda lampor och gula lampor så någon måste ha hjälp med. Men man kommer ofta tillbaka till att det vi vill ha och det vi söker det är Anders Hermansson (26:58) Mm. ⁓ Nej. Erik (27:24) Nöjda kunder, det är en väldigt bra grej. Och att churn rates är låga. Alla bolag som ligger på över 10 procent och inte riktigt satt den här product market fitten. De försöker vi nog undvika vanligtvis. Nummer två så är det också viktigt med produkterna. Att det är stabila, fina, bra produkter. Anders Hermansson (27:25) Just det. Mm. Erik (27:53) som har en tydlig differensering och då produkter pratar jag både mjukvara men så pratar jag också de andra sakerna runt omkring som differensierar företaget mot sina konkurrenter. Och sen så det tredje det är ju att det finns en kultur ett DNA i bolaget där man är värderingsstyret att vi kan stå för vad bolaget är. Och då kommer man ofta tillbaka till grunderna och entreprenörerna, vilka de är och vilken bakgrund de har och vilken filosofi de har. Och hur de driver bolag helt enkelt. Anders Hermansson (28:22) Mm. Ja, jag fattar. Det låter som att det kan man inte få reda på i pitchdäcket. Det är processen att lära känna varandra som säkerställer det. låter som att är väldigt annorlunda, en lång process som bygger på kvalitet och dialog istället. Erik (28:52) Ja, och tittar du på processen när vi lär känna ett bolag så är det väldigt mycket möten, olika event, olika mötesplatser. Det kan vara på event och kan vara webbinarie och det kan vara fysiska möten på vårt kontor och deras kontor för att lära känna varandra och hitta varandra. Så att absolut, och den ser ju väldigt likt ut. Anders Hermansson (28:57) Hmm. Mm. Erik (29:22) ett vanligt mjuk, alltså om du säljer enterprise mjukvara i en lång komplicerad process, då är det ungefär så. Och vi gör ju det här, vi är fullt medvetna om att entreprenörerna gör ju det här väldigt sällan. Så vårt jobb i den här är att hålla dem i handen och skapa tryggheten i att ja, men det här gör vi tillsammans. Vi hittar det här partnerskapet tillsammans. Och komma tillbaka till det, pengarna. Anders Hermansson (29:29) Mm. Just det. Erik (29:52) Nej, det är det. Det är inte vår produkt. Vår produkt är att vi sitter på massa erfarenheter och kunskap. Att vi har 35 andra bolag i ett nätverk som vi delar kunskapen och erfarenheter med mellan varandra hela tiden. Jag tänkte själv att du har… Ja, istället för att du sitter som CTO i ett bolag så kan du alltid ringa till 35 andra CTO’er och bolla din utmaning. Det är ju en enorm möjlighet. Anders Hermansson (30:17) Mm. Just det. Ja, verkligen. Annars kan man bli lite ensam. Jag fattar. Vad heter det? Behöver man vara lönsam också, Erik (30:29) Det måste man inte alltid vara. Det måste finnas en underliggande lönsamhet. Vanligtvis tittar vi på bolag som har hittat en product market fit. Vi investerar inte i startups utan vi investerar i det vi kallar scale-ups till tillväxtbolag. Om det ligger någonstans mellan 20-30 miljoner i återkommande intäkter upp till 400-500 miljoner i återkommande intäkter. Det är någonstans ett bolag vi investerar i. Och sen har vi då skapat en playbook eller en process eller en metod hur vi driver våra bolag under sju till åtta års tid som är ungefär genomsnittstiden som vi är ägare i våra bolag. Och då har vi lite olika faser och i de här olika faserna så finns det olika delkomponenter vi kan använda. Det kan vara så att du har behov av hjälp med pricing, rekrytering, gå till nymarknad, konvertera dina räkenskaper till IFRS eller ta fram en transfer pricing modell. Alla avdelningarna du har är ett mjukvaruföretag, support, sälj, finans, utveckling, AI. Så alla de specialistområdena har vi också på Montero. Och under de specialistområdena så har du delkomponenter som vi till hand och hålla som vi försöker standardisera. Så vi kan hela tiden plocka från den verktygslådan. så säger vi om okej, nu har vi problem med pricing. Då tar vi in de här två experterna som är duktiga på det och som kan hjälpa er att driva den typen av projekt. Om ni vill det. så, men det viktiga i alla de här i de här projekten är det att Anders Hermansson (32:14) Mm. Mm. Erik (32:21) att man har ägandeskapet, att ägandeskapet ligger hos bolagen. Det får aldrig bli att vi körlar eller att vi håller för mycket bolagen i handen, utan ägandeskapet måste alltid ligga i bolaget. Och det är alltid management som ansvarar för driften av företagen. Och sen blir det att… Anders Hermansson (32:38) För fråga, man tänker så här, de första 100 dagarna, finns det någon sådan liksom, vad händer? Erik (32:45) Vi kommer från en värld där vi säger att de första hundra dagarna måste vi tillsammans med bolaget lära känna varandra och tillsammans bygga upp budget eller vad heter det, affärsplan och strategi för att hitta det här. För bolaget sitter ju på DNA1, sitter ju på marknadskunskapen, de sitter på domänexpertisen, medan vi kommer ju med erfarenheten från från att driva BTP-software. Ibland så har vi lite domänexpertis men inom det området de är inom men framförallt så är det bolag som sitter på det unika där. Och det gäller ju att det smälter samman. Vår erfarenhet och bakgrund tillsammans med deras domänexpertis och bolagsexpertis är det som skapar det här unika. Vi kan ju ha hypoteser när vi köper ett bolag men det Ofta tar det några månader att lära sig och sätta alla de där blocken på plats. Nu är det så att vi träffar i bolagen så länge, alltså två till tre, fyra, fem år innan. Och vi har ju ett antal möter där vi sitter och diskuterar budget eller affärsplan och strategi. Vilket gör ju att ibland får vi lite snabbare stadt. Så vi kan påbörja det här förändringsarbetet redan. dag ett, dag två. Så det beror lite på hur situationen är och vilket bolag vi kommer in i. Likadant så är det så här att vissa bolag måste ha mycket mer action i. Det vill säga att där måste vi kanske göra management komplettering eller förändringar dag ett. Vi kanske måste rekrytera säljare, vi kanske måste bygga en marketingorganisation och då vet vi det. Och då är handlade tiden väldigt viktigt att Anders Hermansson (34:09) Jag fattar. Mm. Mm. Erik (34:37) att agera på det snabbt. andra bolag så kan ju bolagen vara mer mogna. Det kanske redan ha en organisation med 150 anställda och har kommit en bit på vägen. Då handlar det mycket mer om att justera och kanske mer fokusera på några stora grepp. Kanske göra &A eller gå till ny marknad. Så jag tycker det är viktigt att man anpassar sig efter de olika bolagens situation. Anders Hermansson (35:02) Hur ofta? Erik (35:07) Man läser de där, men vi har blivit, om man tittar på de senaste tiden så har blivit mycket mer metodiska även under de första 100 dagarna. Hur vi onbordar och skapar en struktur i bolaget för att kunna växa. Det vill säga att vi sätter många av de här grundinvesteringarna, det är ER, PSS, TIEM eller sätter olika managementfunktioner på plats. Sätter rapporteringen på plats. Ofta de där sakerna måste vi göra de första 100-200 dagarna. Anders Hermansson (35:07) Öster. Just det. Erik (35:38) så att vi kan gasa på skalningen sen med tillväxt. Anders Hermansson (35:41) Jag tänkte fråga lite om styrmodell och sånt där. Har ni en som ni då tycks ha så här? Nu gör vi så här. För det kan ju vara en chock för en vd, en entreprenör som har drivit sin egen låda och sen kommer man P.E. ägd och så smäller det till med rapportering och sånt på ett betydligt mer strukturerat sätt än man kanske gjort förut. Erik (36:02) Det jag lärde mig 2012 när jag ute i min första eller den strukturerade processen där jag träffade 30 olika private equity spelare. var att jag var en entreprenör som körde väldigt mycket på. Jag jobbade ju väldigt mycket i marknaden och bland mina medarbetare, mina kolleger och hade ju väldigt mycket anekdoter. Jag tog ju mycket på kundinformation och medarbetare information. Jag hade full koll på marknaden, men jag hade inte lika bra koll. Anders Hermansson (36:29) Mm. Erik (36:32) Jag var inte lika datadriven, intent. Jag var väldigt fokuserad på kassaflödet och förutom faktura och de där bitarna och det brukar vara så på entreprenörer. Jag hamnade i en dd-process med en private equity och då boomade jag en forecast mitt i det arbetet. Och där jag boomade en del saker jag hade sagt med på anekdotstadie och magkänsla. Och där och då på sommaren svod jag att jag inte skulle hamna i den situationen igen. Så då skapade jag det, jag gick tillbaka och jobbade med mina rådgivare vid den tidpunkten. Jag gjorde modeller, gjorde bottom-up-analyser och gjorde ett ordentligt modellarbete för att ta fram affärsplan. Och det jag landade i var ett fullständigt rapportpaket på alla avdelningar. Så jag blev datadriven. Och det jag lärde mig där och då, det var att… Att kombinera den här kundnärheten, medarbetarnärheten, marknadsnärheten ihop med datan. var det som skapade dynamiken. Det det som skapade margin. Och det är nödvändigt för att ta de här bolagen till nästa nivå. Och ibland kan det vara en liten chock när man kommer in med en rapportpaket och säger, men det här måste vi plocka fram. Det är viktigt att… Men de… Nästan alla säger tack, god gul, att vi gjorde det här. att vi satt den här CIFO på plats, att vi skapade den här styremodellen och vi blev datadrivna. För två år senare när det har jämförelsetalen, du kan verkligen bli datadriven, du kan fatta besluten tillsammans med marknadskunskapen. Det där skapar margin och det skapar en stort värde för de här tillväxtbolagen. Och du måste göra det. Om du ska gå från startup till en scale-up. Du måste ta det steget. Det är en tydlig inflection point. Anders Hermansson (38:32) Just det. Ja, jag fattar. Bra poäng där. Det är väl många som vill bli datadrivna men man behöver nog en extern påverkan för att orka ta steget. För man känner ju att man kanske har örat mot marken i sin egen verksamhet. Det inte riktigt det som prioriteras då. Hur mycket styr och mycket coachar ni? Jag fattar inte situationsdrivet men det måste väl finns någon… Erik (38:54) som brukar vara. Anders Hermansson (39:01) Någon filosofi sådär. Erik (39:04) Jo, men det är väldigt mycket coaching. Jag har ju samtal med alla mina vd-ar flera gånger i veckan, men jag ett strukturerat, inbokat samtal med alla där vi har en tydlig agenda där vi går igenom. Och då är det ju, då kan man tycka att det är väldigt operativa frågor i mångt och mycket vi diskuterar. Men det små bolag, det går inte att säga hur många procent jobbar strategiskt, hur många procent jobbar operativt. Det där blandas hela tiden upp och ner i de här två frågorna. För att kunna vara… Jag brukar säga att lång sikt byggs upp av väldigt många kortsikt. Du måste dela upp det där och leverera mot dina kopier eller datapunkter varje dag. Och ska du få till den här strategiska förändringen så måste du få det hända kortsiktiga. Så att det handlar ju väldigt mycket om att det är mycket coachande där vi bollar saker och ting. Jag hamnat i den här kunds situationen. Vad tycker du? Hur ska vi göra? Lite erfarenhet i kunskap i den. Vi funderar på den här typen av funktionalitet i våra produkter. Hade skapat det här värdet för våra kunder? Ska vi göra det organiskt, inorganiskt? Hur ska vi skapa den förändringen? Och ibland handlar det om som en vd. med det här manodepressivet jag pratade om tidigare. Och för mig som ordförande handlar det ju väldigt mycket om att vara psykologen ibland. Ibland ska jag ju pusha när de känner sig för bekväma och ibland ska jag lugna ner dem när de är stressade. Och hela tiden var den där personliga, anledning till coachen som de kan hålla i handen. Som sitter på erfarenhet och kunskap. Anders Hermansson (40:51) Hmm. Just det. Erik (40:58) Nej, men jag tycker nog att det är extremt mycket kortskning där vi driver ett bolag tillsammans. Den här vi känslan är ju det viktiga. har ju inga tjänstemän som driver våra bolag i management, utan de har instrument, de är delägare i våra bolag. Vi sitter i samma båt, så går det bra för bolaget, så går det bra för dem och det går bra för oss. båtprincipen är jätteviktig för oss att vi gör det här tillsammans. Anders Hermansson (41:05) Mm. Mm. Mm. Erik (41:28) En. Anders Hermansson (41:30) Det är en ganska stor grej ju. De entreprenörer som jag har kontakt med och sådär. Att ge upp majoriteten till någon annan. Hur tänker ni och pratar ni om det där med… Erik (41:46) Det som jag har respekt för, för det är ju ens baby som man har levt med och man har skapat över många många år. Det är inte helt enkelt att överge den frågan. Det som är viktigt i det tycker jag är just det här att det tar tid att vilja känna varandra. Att en sån här process är en kvalificering för båda parter. Anders Hermansson (42:01) Nåååå Erik (42:12) Därför är viktigt att vårt renomi, vårt varumärke ute på marknaden är extremt viktigt för att entreprenörer ska våga släppa in oss i företaget, att lämna nycklarna till oss att vara med och driva det här företaget. sen är det så här, det funkar inte så. Det inte så att en entreprenör lämnar nycklarna till oss, för då har vi nästan failat hela det här. Utan vill inte management och entreprenörer vara med och driva det här bolaget tillsammans. Anders Hermansson (42:24) Mm. Erik (42:41) Då är inte vi heller med, utan det här är väldigt, väldigt mycket ömsesidigt att vi gör någonting tillsammans. Vi driver bolaget i partnerskap tillsammans och därför är så viktigt med den här dynamiken tillsammans så att. Antiponörerna och management de sitter ju på det jag pratar om tidigare. sitter på erfarenheten, domäne, expertisen, kundkontakten, medarbetarna. Allt det som är värdet i bolaget sitter de ju på. Sen. Anledningen till att vi måste ha majoritet är ju framför allt för att vi vill ha en koncentrerad, vi kan inte äga 150 bolag i vår portfölj. För vi har inte en organisation för att hantera det. Jag kan hantera sex bolag som ordförande, jag kan inte hantera fler. Vilket innebär att jag måste ha fler, eller vi måste ha fler liknande profiler som mig hela tiden. Så köper vi två bolag till så måste vi ha en som kan hantera de här två bolagen. På det sättet är inte vår modell särskilt skalbar. Det vill säga att vi måste anställa människor som bygger på det här. Bygger det här företaget. Och det som händer då, det är just den här dynamiken att de sitter på extremt mycket makt trots att de är minoritetsägare. Så det optimala vi söker är att vi äger någonstans mellan 55 till 80 procent. Anders Hermansson (43:50) Mm. Erik (44:09) Och så sitter management och entreprenörerna kvar med stor del. Det viktiga i det är ju att som jag pratade om båtprincipen, men ofta är ju exiten i nästa steg när vi säljer bolaget. När vi har tagit bolaget till 3, 4, 500 miljoner och vi vet hur man säljer ett bolag av den size till. Och vi har byggt upp ett nätverk med massa olika private equity spelare, strategiska köpare. Anders Hermansson (44:28) Mm. Erik (44:39) så knackar på dörren och tittar på våra bolag hela tiden. Vi tror oss veta att vi kan få bättre betalt för den typen av bolag än många andra. Så det är ju ett värde vi också levererar till våra entreprenörer och våra management team. Att man krokar arm och gör en resa tillsammans. Exiten i steg nummer två är minst lika viktig som exiten i steg nummer ett. Och vill man, man… Anders Hermansson (44:50) Mm. Jästän. Mm. Ja. Erik (45:07) Det viktiga är att man lär känna varandra över tiden. Anders Hermansson (45:10) Jag fattar. Om man nu är entreprenör och har sitt bolag och som du säger, hittade lite olika triggersteg inflection points där man började ta ett lite större, så att säga, okänt steg som en tydlig signal på att det kan vara smart att utvärdera i alla fall någon som Montero. Men vad skulle du säga? Vad skulle du ge för tips till en entreprenörer som då kanske äger mycket stor del av sin bolag tillsammans med övrigt management när de börjar tänka på det här med att ta in externa ägare. Erik (45:50) Till att börja med så ska du inte ens innan du börjar tänka tanken så tror jag du ska ändå kanske ta lite luncher och vara på din del event och lära känna lite av de här potentiella köparna som du tänker det hade kunnat vara en bra partner för lite. Kommer tillbaka till det jag sa. Det är en kvalificering för båda parter. Det inte så att du får göra det sex månader innan eller tolv månader innan utan du kan ha en dialog med många. Anders Hermansson (46:08) Mm. Erik (46:20) av oss, även mina kollegor i branschen, två, tre, fyra år och ta lite tips och råd på vägen. det är lite vår grej helt enkelt. Vi delar gärna med oss vår erfarenhet och kunskap för då får man testa lite det här, vilket värde vi levererar, vilket värde vi kan skapa för ditt bolag. Så det är det ena att vara lite mer långsiktig och kvalificera. Sen så tror jag att Anders Hermansson (46:27) Mm. Mm. Erik (46:50) Det låter kanske enkelt att men jag tror att kvalificera vad är det för någonting de kan leverera förutom pengar. För pengar är ganska lätt att få om du har ett fint bolag och det är lätt att lockas av vem som sätter högst prislapp på företaget. Men ofta är ju bolaget mer viktigt än så. Det vill säga Anders Hermansson (47:05) Mm. Ja, ja. Erik (47:20) Vad vill du att bolaget ska ta vägen? Vad vill du att medarbetarna ska ta vägen? Hur vill du att det ska utvecklas? Vill du vara med på resan framåt? Och hur kommer då bolagets andra exit eller hur ska bolaget utvecklas och ta vägen? Att bygga upp den planen tillsammans med en potentiell investerare. Det tror jag är en smart grej att göra. Anders Hermansson (47:35) Mm, jävlar. Just det, så att man inte ser Montero, vad heter det, intåget som ett slutstation, så att säga, utan det är ett steg på vägen någonstans. Erik (47:58) Exakt. Och att värderingarna mellan dig och en potentiell investerare är de är hyfsat likvärdiga och att ni kan funka bra tillsammans. Sen tror jag att ett misstag jag ser väldigt många är att de raisar pengar lite löpande, de tar in lite affärsänglar och så tar du in en affärsängel som köper 5 procent och så tar du in en som köper 7 procent och en 10 procent. Anders Hermansson (48:12) Mm. Ja, exakt. Erik (48:26) Och så VIP så har du en cap table med 60 namn där det inte betyder någonting för dem. Du kanske har fortfarande kontrollen över bolaget. Du kanske har sålt 30 procent eller 40 procent. Men det enda du måste göra är att hantera en massa aktieägavtal och du måste hantera en massa olika affärsänglar. Ska du göra det? Försök göra den här ägarlistan så kort som möjligt och göra det rejält. Det är också någonting jag tror på. Anders Hermansson (48:32) Ja precis. Mm. Mm. Erik (48:56) Återigen, gå inte bara på pengarna eller värderingen utan gå på det långsiktiga. Det kommer att vara värdeskapande för företaget över tid. Anders Hermansson (49:01) Mm. Det är jäkla bra avslutning men jag måste få ta ett varv till runt AI-grejen här. Det finns ju dom som säger att AI då är liksom… vad kallar man för? Sa… Sa… Sa… Gaddon eller någonting. liksom hela… Nej nej, varför ska vi hålla på köra på appar? Jag kan ju som vanlig användare bara promta fram det jag själv vill ha, att säga. Erik (49:17) Mm, stämmer. Anders Hermansson (49:26) Hur ser ni på… Vi pratade mycket om AI. När vi pratade tidigare så är AI en stor möjlighet i form av produktivitetsökning som är helt galen. Jag har ju pratat med andra mjukhårdbolag som säger att vi har slut på idéen nu. Den här product roadmapen åts upp i natt av mina 190 klådagenter som bara tuggar i sig den. Det är ena sidan av det. Fantastiskt. Med den följer ju… Då är en konkurrens situation när andra kan göra likadant om de har huvud på skraft. Men det här med liksom hur ser du att det påverkar möjligheterna för hela SAS-branschen vad det gäller att uppfinna värdeskapande bolag helt enkelt när så mycket av värdet numera inom olika områden kan pluppa ut ur chatgrippet till heliklod. Erik (50:19) Jag tror så här att man ska vara lite försiktig att klumpa B2B-software och SAS och sätta alla i en kamm. Det är väldigt stor skillnad mellan SAP och ett mjukfaderföretag som gör någon form av dashboard. Om man går tillbaka fem till tio år så var det ganska coolt att driva ett SAS-bolag som var Low Touch eller No Touch. Anders Hermansson (50:46) Mm. Erik (50:47) Du marknadsförande på webben, kunde betala mjukvaran med ett kreditkort och så bara drog du den. Och sen så en product led growth modell. Ja, tittar man lite på de bolagen idag som har kanske inte så affärskritiska. De kanske har lite svagt usage. De kanske inte har så många integrationspunkter. Stickiness är ganska lågt. jag pluggade i Lund, om vi går tillbaka till Lundatiden igen, så pratade man om bindningar. Tekniska bindningar, juridiska bindningar, sociala bindningar mellan företag. Antalet bindningar gör ju att man bygger stickiness. S och P, vi kan ta ett exempel med Lime egentligen. 2005 försökte jag sälja till Göteborgs energi. Anders Hermansson (51:26) Mm. Erik (51:41) Vi fick inte göra det. Vi omsatte 30 miljoner. Vi var för små och vi hade inte de processerna och policy som behövdes. 2012 försökte vi sälja till Göteborgsenergi igen. Det gick inte. Vi omsatte 100 miljoner. Vi hade inte isosatveringar eller liknande ITIL-processer på plats. 2026, för ett par månader sen, sålde vi till Göteborgsenergi. Nu omsätter vi över 800 miljoner, 550 anställda och har alla de där sakerna på plats. Att implementera Göteborgsenergi, att sälja till Göteborgsenergi tar flera år. Att implementera produkterna hos dem, alltså mjukvaran, kommer ta tolv månader kanske, 18 månader. Både Microsoft och Salesforce har gått bet på denna implementation, de misslyckats med denna implementation. Samma sak i ett energibolag nere i Tyskland. tar väldigt lång tid, är svåra implementationer, krävs mycket integrationer, mycket folk som är involverade. Och då det inte bara att ta data och migrera data eller att integrera, utan det handlar ju om en förändringsledning. få det här företaget att anamma ett förändringsarbetssätt, processer och rutiner. Och det är ju en jäkla skillnad på det företaget och den typen av produkter. Jämfört med Low Touch produkt. Så när vi sitter och tittar på investeringar och tittar på så försöker vi undvika den här typen av mjukvara som är mycket Low Touch, liten usage, hög könnivå som är lätt att kopiera och när de differenserar sig så pratar de om funktioner i produkten. Ja men funktioner i produkten har aldrig varit lättare att ersätta, att kopiera. Däremot Anders Hermansson (53:19) Mm. Mm. Hej då! Erik (53:37) att konkurrera med den andra delen om du har jobbat med enterprise och implementation, support, att du har andra saker som gör att du differentierar dig. De är ju mycket större mots, mycket större valggrava, mycket svårare att konkurrera mot. Så den typen av affärskritisk mjukvara med många antal bindningar och hög stickiness, den typen av bolag gillar vi. Anders Hermansson (53:51) Mm. Mm. Mm. Jastu. Erik (54:06) och som är affärskritiskt och hög användande i grad i bolagen. Anders Hermansson (54:10) Just det. Och där har man inte utsatt för att bli satt Erik (54:15) Det kommer ta mycket längre tid i alla fall att bygga den typen av företag för att komma tillbaka till det. Du måste bygga upp den erfarenheten kunskapen. måste ha kundreferenserna. Du måste bygga upp de där processerna. Du måste bygga en organisation. Det handlar om att bygga ett bolag och då räcker det inte med att min son sitter hemma och webcoda ett CRM system. Och det kommer det vara en del mindre företag. Anders Hermansson (54:24) Ja. Erik (54:40) kommer ha någon student inne eller någon duktig medarbetare som kan göra ett enkelt CRM system. Ja, och det kan man ju funka för en eller två eller tre användare. Men jag tror att de flesta företag inser att… Tittar du på trenden de senaste 30 åren så har vi gått ifrån att göra egenutvecklade mjukvaror till att köpa standardiserade mjukvara ifrån en leverantör för man vill ha någon som… Alltså så kan man hålla ansvarig för implementation, support, uppgradering och så vidare. Sen så jag tror inte den förändringen kommer svänga tillbaka. Jag tror inte bankerna kommer börja skriva egen ut med egen mjukvara, utan de vill ha en standardleverantör. Däremot kan det vara mindre bolag som lockas och det där för att spara lite pengar. Men jag tror över tid kommer det kosta mer pengar att förvalta den mjukvaran och jag tror att alla bolag Anders Hermansson (55:24) Mm. Erik (55:36) som har en sund affärsidé i grund och botten så kommer det vara mer lönsamt att driva sitt bolag och fokusera på den saken än att göra allt annat som en stödssystem till ens företag. Anders Hermansson (55:48) Ja, just det. Ja, men grymt. Erik, tack så jättemycket för alla bra insikter och inspel här. Det här är jätteinspirerande och jag hoppas att våra lyssnare uppskattar all din klogskap också. Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadspodden, måste jag säga. Erik (56:04) Tack Andes och tack alla ni som lyssnade. Anders Hermansson (56:07) Ja, grymt! Ha det så fint! Erik (56:10) Det samma. Anders Hermansson (56:11) Det var allt vi hade att bjuda på från Sälj och marknadspodden för den här gången. Jag hoppas verkligen att ni tyckte det var lika intressant och inspirerande som jag att lyssna på Erik. Det är alltid härligt med en person som har en så otroligt tung och gedigen erfarenhet och samtidigt är så villig att dela med sig av den. Både the good and the bad and the ugly. att säga. Underbart. Vi vill bara avsluta med vårt ständiga tips som kanske gäller nu mer än någonsin i dessa AI-tider. Vad ni gör där ute så ska ni vara relevanta. Hejdå! The post Podd #251 – Erik Syrén om att investera i bolag appeared first on Business Reflex.

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Noa Bachner och Petter Landén sig an Grupp I: Frankrike, Senegal, Norge och Irak. Panelen är rörande överens om att detta är en av hela mästerskapets absolut sexigaste och mest spännande grupper. Frankrike går in som stora favoriter med en livsfarlig offensiv ledd av Kylian Mbappé, även om det som vanligt varnas lite för den oberäkneliga interna franska stämningen. Bakom dem väntas en stenhård kamp om andraplatsen mellan de starka afrikanska mästarna Senegal och ett Erling Haaland-fokuserat Norge, som podden skämtsamt beskriver som ett "Sverige på steroider". Asiatiska Irak är på papperet svagast, men utgör absolut ingen slagpåse och sitter dessutom på en spännande 18-årig joker från Bayern München. Avslutningsvis korar Petter Landén skaran till den ultimata "Sverigefiende-gruppen". Anledningen är att samtliga länders förbundskaptener på ett eller annat sätt har sänkt eller hånat svensk fotboll genom åren – med allt från norrmannen Ståle Solbakkens Allsvenskan-sågningar till fransmannen Didier Deschamps snusförbud! I studion: Isak Dahlin, Noa Bachner & Petter Landén Ansvarig utgivare: Klas Granström

I dagens Expressen Fotboll VM-special tar Noa Bachner och Petter Landén sig an Grupp I: Frankrike, Senegal, Norge och Irak. Panelen är rörande överens om att detta är en av hela mästerskapets absolut sexigaste och mest spännande grupper. Frankrike går in som stora favoriter med en livsfarlig offensiv ledd av Kylian Mbappé, även om det som vanligt varnas lite för den oberäkneliga interna franska stämningen. Bakom dem väntas en stenhård kamp om andraplatsen mellan de starka afrikanska mästarna Senegal och ett Erling Haaland-fokuserat Norge, som podden skämtsamt beskriver som ett "Sverige på steroider". Asiatiska Irak är på papperet svagast, men utgör absolut ingen slagpåse och sitter dessutom på en spännande 18-årig joker från Bayern München. Avslutningsvis korar Petter Landén skaran till den ultimata "Sverigefiende-gruppen". Anledningen är att samtliga länders förbundskaptener på ett eller annat sätt har sänkt eller hånat svensk fotboll genom åren – med allt från norrmannen Ståle Solbakkens Allsvenskan-sågningar till fransmannen Didier Deschamps snusförbud! I studion: Isak Dahlin, Noa Bachner & Petter Landén Ansvarig utgivare: Klas Granström

Ukens episode er en uformell samtale mellom Irmina Mikkelsen og Anne Lise Heide om hva som ofte går feil med feedback. Anledningen er vårt helt nye feedback-kurs i Leonda, der Anne Lise & Irmina spilte inn en episode på sparket, inspirert av kursforberedelser og nerding på temaet feedback. Feedback & Coachingkurs med LeondaKommunikasjonskurs for deg som jobber med HR, ledelse eller ledertrening i en virksomhet. Kringler Gård 10-11. september. https://www.hr-nettverk.no/feedback-coaching-kursOm ukens gjestIrmina Mikkelsen har over 15 års erfaring fra opplæring og utvikling i internasjonale organisasjoner som Tesla, Specsavers og British Council. Hun har trent over 1 600 ledere i Europa, Midtøsten og Afrika, og har utviklet en egen feedback-modell som forbedrer ledertilbakemeldinger. ________Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk!Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Flera kändisar, bland andra Taylor Swift och Matthew McConaughey, har börjat varumärkesskydda sig för att förhindra att människor använder deras röster och utseenden i AI-genererat material och deepfakes. Det är ett ganska nytt fenomen och Dagens Nyheter har rett ut hur det hade fungerat i Sverige.Sen pratar vi om att en kvinnlig influencer ute på hajk i USA verkar provocera män rejält. Anledningen? Hon gillar att klä sig i rosa, sminka sig och fixa håret inför sina turer.

Stridsfordon 90 överraskar gång på gång med att vara bättre än man trott. Men i framtiden behöver den 40 år gamla maskinen ytterligare ett ess i rockärmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet av 80-talet behövde svenska armén en ny typ av fordon för att kunna strida i väglöst land i norra Sverige där det antingen är meterdjup snö eller bottenlös myrmark.Man satte därför ihop en grupp som dammsög marknaden efter lämpliga fordon och testkörde dem både sommar och vinter i Arvidsjaur. Många märken kände sig kallade men ingen klarade kraven. Förutom ett.– Framkomlighetsmässigt var det ingenting som slog stridsfordon 90, säger Nils-Arvid Andersson, som arbetade i projektet redan på 80-talet.Stridsfordon 90, eller CV90 (combat vehicle 90) som den kallas internationellt togs fram av Örnsköldsviksföretaget Hägglunds och Söner. Efter flera år av tester och utveckling rullade det första stridsfordon 90 ut på svenska förband 1994.Nya breddgraderMen redan tio år senare kom stridsfordon 90 att testats i helt andra miljöer än vad den är byggd för. 2004 skickades stridsfordon 90 till Liberia. Det fanns en del tveksamheter om den vagnen skulle funka djungeln och den höga luftfuktigheten, men det funkade bättre än man tänkte. Och några år senare prövades den i Afghanistan med samma resultat.– Vi har väl egentligen lärt oss eller fått ett kvitto på att systemet fungerar också ypperligt utanför Sveriges gränser, på de breddgraderna som både Liberia och Afghanistan innebär, säger Magnus Swadding, på Markstridsskolan i Skövde.Idag utgör stridsfordon 90 ryggraden inom svenska armén från norr till söder. Men den har inte slutat att överraska. Sverige skänkte 2023 femtio av sina cirka femhundra vagnar till Ukraina. Och de har återkommande hyllats. Och det är framförallt en sak som soldaterna uppskattar.- Ja, de vagnarna som vi har skänkt, de har ett väldigt bra skydd. Det är till och med bättre än vad vi trodde att det var, säger Peter Öhman, projektledare för stridsfordon 90 på Försvarets materielverk, FMV.Hotet från drönareCV90 har genom åren utvecklats och det finns idag flera modeller och varianter. Totalt har den sålts i runt tvåtusen exemplar till omkring tio länder och ytterligare flera hundra är beställda. Men frågan är hur framtiden ser ut för en vapenplattform som snart har 40 år på nacken. Till exempel ser man i Ukraina att drönarna gjort att vagnen inte kan användas som det är tänkt.– Det jag blev mest förvånad över var att man skjuter indirekt eld med CV90. Man skjuter mot ett mål på sju kilometer, säger Nils-Arvid Andersson, arméstaben. Och ett annat tecken i tiden är att Estland som för ett år sedan gick ut med att de ville köpa CV90 nu hoppar av affären. Anledningen; man vill hellre lägga pengar på sitt drönarförsvar.Men Sverige och fler länder tror ändå på att stridsfordon 90 kommer kunna göra nytta på slagfältet, även i framtiden. För även om grundkonstruktionen är gammal så är den senaste modellen fylld med helt ny teknik och olika typer av sensorer som ska kunna upptäcka hot mycket snabbare. Men det viktigaste, den är också utvecklad för att kunna uppdateras med helt ny teknik som ännu inte finns, t.ex. AI.– Så det tror jag är en ganska kraftfull utvecklingspotential för de nya fordonen vi skaffar nu, säger Peter Öhman, FMV.TEXT: Josefine OwetzMEDVERKANDEPeter Öhman, projektledare stridsfordon på Försvarets materielverk.Nils-Arvid Andersson, Arméstaben, har tidigare arbetat med stridsfordon 90 på Försvarets materielverk i 30 år. Magnus Swadding, kompetensföreträdare stridsfordon 90 på Markstridsskolan.Programledare: Claes Aronsson och Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: SVT Nyheter, Ekot, Twitter/X, YouTube.

I Holbæk er der planer om et gigantisk datacenter - et såkaldt hyperscale-anlæg på 350 megawatt. Det er seks gange så meget strøm, som hele Holbæk Kommune forventes at bruge i 2030. Men hvem får egentlig gevinsten, når datacentrene rykker ind i baghaven - og hvem betaler prisen? Det taler vi med Brit Ross Winthereik om, der er professor i menneskecentreret digitalisering på DTU. Og så skal vi nørde frontier AI-modeller igen. De helt store spillere. Hvem er bedst til hvad lige nu - og hvor rykker det sig? Anledningen? OpenAI har netop lanceret sin nye model, ChatGPT 5.5. Værter: Marie Høst, Tech-journalist og moderator; Henrik Moltke, Tech-journalist. Gæst: Brit Ross Winthereik, Professor i menneskecentreret digitalisering på DTU. I redaktionen: Buster Hoff.

Hvem elsker ikke et godt spil? Superskurkene gør i hvert fald; de ynder gerne at sætte hele op mod hinanden – fra Marvel: Contest of Champions fra 1982 til DC Knock Out fra sidste år – eller at gøre dem til brikker i deres syge spil. Tag bare Arcade og hans "Murderworld" i X-Men, eller Mojo, der indfanger mutanter og superhelte i gameshows af enhver slags. Og så er der de klassiske væddemål og løb – det største er selvfølgelig Superman vs. The Flash: hvem vinder? Men allermest holder vi af "rigtige" spil, brætspil, terningespil og kortspil. Historier, der kredser om den slags sociale (men i superhelteregien ofte drabelige) spil, er der også mange af. I denne Supersnak kommer vi ind på flere af vores favorithistorier i den niche: fra The Things pokerturnering tegnet af en ung Frank Miller til Doctor Dooms store skakspil tegnet af STERANKO … og meget, meget mere. Spil er sjove. Spil er hyggelige. Spil er super. Anledningen er, at Supersnak har udviklet vores helt eget terningespil, som du kan købe på Copenhagen Comics. Vi glæder os altid til årets tegneseriefestival, hvor vi har tradition for at medbringe merchandise. I år bliver hovedattraktionen altså "Superslag" – en slags Yatzy med rollespilsterninger, som venner og familie har fornøjet sig med i et stykke tid – og som vi nu forsøger at brede lidt ud til jer, "the extended family". Mere om det på vores sociale medier, som vi nærmer os Copenhagen Comics. Der vil også være andre ting, man kan købe og få signeret. Men nok reklame – det handler om SUPERHELTE og TEGNESERIER, og i dette afsnit også om SPIL, SPORT og POPULÆRKULTUR. God fornøjelse! P.S. Find os på internettet: supersnak.dk instagram.com/supersnakpodcast facebook.com/supersnakpodcast supersnakpodcast@gmail.com

Janett Khador på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Evelina Galli & Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ledningen i Tokyo stad i Japan uppmanar kommunanställda att klä sig i bland annat shorts.Anledningen bakom är inte för att hålla en behaglig kroppstemperatur, utan för att spara på luftkonditioneringen. Det här för att i sin tur spara på elen som blivit dyrare på grund av Irankriget.Japan är beroende av olja från mellanöstern och därför petar nu cheferna i Tokyo stad i folks klädkoder.

Studio Allsvenskan är sponsrade av Snabbare – det okrångliga spelbolaget!Köp en andel till vårt andelsspel på SnabbTipset hos Snabbare.https://www.snabbare.com/snabbtipset-studioallsvenskan18+ | Stödlinjen.se | Spela AnsvarsfulltÅrets bästa sportdeal är här! TV4 Play och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du kan se Allsvenskan, Superettan, La Liga och Serie A plus massa mer med ett galet vasst erbjudande – för enbart 349 kronor i månaden i sex månader. Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Det är torsdag och Studio Allsvenskan smäller upp ännu ett avsnitt där vi snackar ner matcher som har spelats.Anledningen är simpel – fyra matcher spelades igår kväll och vi diskuterar naturligtvis samtliga.Hugo var på plats på 3Arena när Hammarby kryssade mot Halmstad. Hur stor missräkning är detta för Bajen? Vad gjorde HBK så bra? Och vad saknade Bajen?Vi pratar självklart om den böljande matchen i Västerås där VSK och Häcken spelade 3-3.Vi hyllar förstås Ladefoged som smäller in tre kassar och starkt av Häcken att komma tillbaka.Rånade Elfsborg Djurgården i Borås? Vi diskuterar det hela. Hur kommer det sig att Djurgården är så ineffektiva? Och vad gjorde Elfsborg så bra?Slutligen snackar vi ner BP:s starka 2-1-seger mot Örgryte.Och vi Snabbrankar saker fotbollsspelare inte får bära eller göra.Missa inte Studio Allsvenskans torsdagspodd.Ute överallt.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En brittisk festival i har hamnat i blåsväder efter att ha bokat Kanye ”Ye” West som dragplåster. Sponsorer har hoppat av och toppolitiker lackar. Anledningen är Wests tidigare antisemitiska uttalanden. Men en av arrangörerna ut och försvarar bokningen. West, som tidigare sagt att han ångrar sina utspel, har dessutom svarat på kritiken nu och säger att han vill visa att han har förändrats.Lite senare pratar vi om Olivia Rodrigo som anklagas för plagiat – igen! Nu handlar det om ett albumomslag som vissa på sociala medier tycker är misstänkt lik ett foto på artisten MIA.

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick.  Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

Micael gästade nyligen Pastorssystrar, ett nätverk för kvinnliga pastorer, och hade äran att vara deras första manliga talare någonsin! Han talade om kvinnor i ledarskap genom kyrkohistorien. De senaste årtiondena har kyrkohistoriker hittat bevis för att mängden kvinnliga profeter, präster och biskopar under kristendomens första 400 år var betydligt större än vad man tidigare har trott.   Micael påpekade också att väldigt många manliga ledare genom kyrkohistorien som varit övertygade om att kvinnor inte ska leda eller undervisa gjorde det utifrån Aristoteles föreställning om att kvinnor är mindre intelligenta och kapabla än män.     Att kvinnor skulle vara det stämmer ju inte. Tvärtom har kvinnors ledarskap varit oerhört viktigt för spridandet av evangeliet under 1900-talet. Kvinnor hade centrala roller i den tidiga pingstväckelsen, och en av världens snabbaste församlingsrörelser idag finns i den underjordiska kyrkan i Iran där kvinnor leder över hälften av husförsamlingarna.   Här kan du se powerpointen Micael använde med bilder på antika kvinnliga kyrkoledare: https://helapingsten.com/wp-content/uploads/2026/03/kvinnligt-ledarskap.pdf    Stöd Läkare utan gränser som lindrar nöd och räddar liv i konfliktzoner: https://lakareutangranser.se/stod-oss/ge-en-gava  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättegången mot den norske bonusprinsen Marius Borg Høiby har nu gått i mål. Försvaret menar att Høiby bör frias från frikännas från våldtäktsanklagelserna och att domarna borde väga in att rättegången blivit enormt omskriven och omtalad.Lite senare pratar vi om ett borgmästarval i Frankrike som blivit en stor snackis den senaste tiden. Anledningen är att den sittande borgmästaren heter Charles Hittler – och namnet på hans moståndare är Zielenski. Men nu verkar uppmärksamheten blivit lite för mycket.

Anledningen är att Anthropic, som varit en av Pentagons huvudleverantörer vägrar ställa upp på vissa villkor som Vita huset kräver. Men hur nära är vi ett krig där AI bestämmer hur, när och vad som ska bombas – helt utan mänsklig inblandning. I veckan fick vi också se folk satsa pengar på ayatolla Khameneis avgång. Eller var det hans död? Och är det kanske samma sak? Dessutom, Henning Eklund är tillbaka från sin smekmånad och utvärderar hur bra Chat GPT var som reseledare. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Har du funderat på att skapa en digital utbildning i flera månader eller kanske till och med i flera år, men fortfarande inte har kommit igång – då är det här avsnittet för dig. För sanningen är att du inte behöver fler idéer och du behöver inte mer research. Det handlar om något helt annat!

Christian Gustafsson och Herman Rydeberg är tillbaka i etern. I dag med:• Genomgång av läget i HA• Hektiska veckan – rena rama pandemischemat• Rykte: därför dröjer det med nytt tv-avtal för HA• Tex skada, IK:s skrala insats och vad händer med Tuurala om KHC går upp?• Traditionen lever vidare: vi simulerar HA-slutspelet

Rune Lykkeberg taler med den canadiske historiker om krigens rolle i politik, fredens forudsætninger og en verdensorden under pres. --- Ugens gæst i Langsomme Samtaler er den canadiske historiker Margaret MacMillan – en af vor tids mest indflydelsesrige fortolkere af krig, fred og den internationale orden. Hun er forfatter til en lang række anerkendte værker, heriblandt klassikeren Paris 1919, der med historisk overblik og dramatisk nerve fortæller historien om fredsslutningen efter Første Verdenskrig og de beslutninger, der kom til at forme det tyvende århundrede.   Margaret MacMillan har i årtier beskæftiget sig med stormagter, diplomati og verdensorden. Hun har undervist i international historie ved både Oxford og Toronto og rådgivet politiske beslutningstagere om udenrigs- og sikkerhedspolitik. Hendes blik er historikerens: Hun leder ikke efter øjeblikkets sensation, men efter de lange linjer, de strukturer og erfaringer, som gentager sig, når verden igen bevæger sig ind i usikre tider.   Anledningen til samtalen er hendes bog War: How Conflict Shaped Us. Her insisterer hun på noget, vi i Vesten længe har fortrængt: at krig ikke er en historisk undtagelse, men en grundlæggende del af den politiske virkelighed. Vores samfund er formet af krige, vores institutioner er skabt for at håndtere dem, og vores fred hviler på erkendelsen af, at nogen må kunne forsvare den. Når vi glemmer det, svækkes både vores dømmekraft og vores politiske beredskab.   I en tid, hvor den internationale orden vakler, hvor atomaftaler udløber, og hvor antallet af konflikter vokser, rejser MacMillan et ubehageligt, men nødvendigt spørgsmål: Har vi glemt, hvad krig er? Og dermed også, hvad fred kræver?   Samtalen bevæger sig fra fredsslutningen i 1919 til nutidens geopolitiske spændinger. Fra Woodrow Wilsons ankomst til Europa som fredens håb til spørgsmålet om, hvorvidt vores egne fredsinstitutioner i dag er stærke nok til at modstå presset. Og den begynder et personligt sted: i Canada, hvor Margaret MacMillan følger udviklingen i forholdet til USA og den nationale mobilisering, der synes at være i gang.   Det er en samtale om krigens realitet og fredens skrøbelighed – og om hvorfor historien ikke blot er noget, der ligger bag os, men noget, vi er nødt til at forstå for at kunne handle i nutiden.  

I veckans VG-plogg pratar Amanda om den klassiska (och ibland laddade) frågan: ska man ta reda på barnets kön innan förlossningen – eller vänta tills bebisen är född?Hur vanligt är det egentligen att ta reda på könet i Sverige? Varför väljer vissa att veta – och andra att låta det bli en överraskning? Amanda delar med sig av sina egna tankar och erfarenheter, och resonerar kring hur olika människor tänker kring kontroll, nyfikenhet, förväntningar och traditioner.Anledningen till ämnet är veckans gäst i podden, som vid hela tre ultraljud fick samma besked: det blir en pojke. Men när bebisen väl föddes visade det sig vara… en flicka. Ett personligt, reflekterande och lättsamt avsnitt som rymmer både fakta, igenkänning och små överraskningar – precis som graviditet ofta gör.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgarProgramledare: Amanda Braw.graviditet, ultraljud, ta reda på könet, kön på bebis, graviditet i Sverige, fosterdiagnostik, förlossning, väntar barn, blivande föräldrar, gravidpodcast, VG-ploggen, Vattnet Går, Amanda Braw, familjeliv, föräldraskap, gravidresa, bebis i magen, gravidfunderingarSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla shownotes finns på https://www.enlitenpoddomit.se , skulle det se konstigt ut i din poddspelare så titta gärna där efter alla länkar kring det vi pratar om   Avsnitt 555 spelades in den 20 januari och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - David har varit i fjällen. - Johan har varit i Skåne. FEEDBACK AND BACKLOG - Antropic öppnar Claude Cowork för PRO användare     https://www.engadget.com/ai/anthropic-opens-up-its-claude-cowork-feature-to-anyone-with-a-20-subscription-194000021.html  - Varifrån kommer namner Nano Banana     https://www.androidauthority.com/google-nano-banana-name-meaning-3632991/  - Anledningen till att Google Cast försvinner från Netflix     https://9to5google.com/2026/01/16/netflix-google-cast-support-killed-reasoning/  - Såhär kommer det att bli att installera APK filer i Android     https://swedroid.se/det-kommer-bli-krangligt-att-installera-overifierade-apk-filer/  ALLMÄNT NYTT - Vi missade det kanske viktigaste från CES     https://www.lego.com/en-us/aboutus/news/2026/december/lego-smart-play-announcement?locale=en-us  - Open AI börjar med annonser i gratis och GO     https://stratechery.com/2026/ads-in-chatgpt-why-openai-needs-ads-the-long-road-to-instagram/a  - Wikipedia tecknar avtal med AI bolag     https://swedroid.se/wikipedia-har-tecknat-avtal-med-ai-foretag/  - Threads är större än X     https://tech.slashdot.org/story/26/01/19/2240209/threads-usage-overtakes-x-on-mobile?utm_source=feedly1.0mainlinkanon&utm_medium=feed    MICROSOFT - Stänga av-bugg https://www.theregister.com2026/01/19/windows_11_shutdown_bug/  - Du kan gömma Copilot i Edge     https://www.thurrott.com/cloud/331786/microsoft-edge-now-lets-you-hide-its-copilot-button  - ... Och i Windows... Sort of :-)     https://www.tomshardware.com/software/windows/admins-finally-get-the-power-to-uninstall-microsoft-copilot-on-windows-11-pro-enterprise-and-edu-versions-devices-must-meet-specific-conditions-to-allow-the-removal-of-the-ai-app  APPLE - Nu flyttar den dynamiska ön     https://www.macrumors.com/2026/01/19/iphone-18-pro-dynamic-island-top-left-corner/  - Bra att vara sist? AI och Siri.     https://9to5mac.com/2026/01/18/apple-intelligence-siri-delay-comes-with-one-benefit/  GOOGLE - WhisperPair är ett stort problem     https://www.malwarebytes.com/blog/news/2026/01/whisperpair-exposes-bluetooth-earbuds-and-headphones-to-tracking-and-eavesdropping  - David har testat Google Pixel Watch 4 i skidbacken YAY :-D - Snabb knapp i Gemini     https://9to5google.com/2026/01/18/gemini-answer-now/  - Chrome får sidoflikar     https://www.androidauthority.com/chrome-vertical-tabs-beta-3633176/  PRYLLISTA - Johan: USB-hubb: https://www.amazon.se/-/en/RSHTECH-Active-Supply-7-Port-Aluminum/dp/B0BXKVRZB9  - David: Ankarsrum Assistent: https://www.ankarsrum.com/se/produkt/assistent-original-creme-light-cl/  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Avatar: Fire and Ash, Handbok för superhjältar och Wake up Dead Man är filmerna som avhandlas i veckans avsnitt. Utöver detta så följer även ett utdrag från ett nytt Filmsnack med regissör Ted Kjellsson som just nu är högst aktuell med Håkan Bråkan 003 som går på bio för fulla hus. Detta är alltså endast ett kort utdrag där jag och Ted pratar om filmtrilogier lite mer generellt. Anledningen till detta är att samtalet blev väldigt spoilertätt... Med vändpunkter i tredje akten och andra avslöjanden. Så för att inte få faan för att ha avslöjat allt en vecka efter premiären så låtter jag spoilerdelen ligga till sig lite innan den publiceras. Det blev iaf ett fatastiskt trevligt snack som är väl värt att lyssna på för glöm nu inte bort: Det är alltid kul, att prata film!

Ugens gæst hos Rune Lykkeberg er den franske forfatter, intellektuelle og politiske stemme Édouard Louis (f. 1992). Han slog igennem som blot 23-årig med den selvbiografiske roman Færdig med Eddy Bellegueule, hvor han med radikal åbenhed beskrev sin opvækst i den franske arbejderklasse og sit brud med det miljø, han kom fra. Siden har han skrevet en række bøger, der med samme kompromisløse metode undersøger klasse, vold, skam, krop og social arv.   Anledningen til samtalen er hans seneste bog, Kollapset, en dybt personlig og rystende fortælling om to brødre. Den ene er Édouard Louis selv, der forlader barndomshjemmet i Amiens, bliver uddannet, skifter navn, sprog og livsbane og finder vej ind i den franske elite. Den anden er hans storebror, som bliver tilbage – et liv præget af sygdom, alkoholmisbrug og sociale nederlag, og som ender med at dø alt for tidligt i 30'erne. Kollapset er både en sorgfortælling og en nådesløs analyse af, hvordan klasse og livsvilkår former menneskers muligheder – og deres skæbner.   Édouard Louis' forfatterskab er kendetegnet ved en særegen litterær form: en ekstremt ærlig, selvbiografisk skrivemåde, der kombinerer stor tilgængelighed med høj litterær og intellektuel præcision. Det er litteratur, der ikke blot fortæller et liv, men bruger livet som metode til at tænke samfundet, magten og uligheden på ny.   Samtalen kredser også om bogen Forvandlingens metode, hvor Louis beskriver den brutale proces, det var at transformere sig selv fra arbejderdrengen Eddie til forfatteren Édouard Louis – et opgør, der indebærer at skifte navn, sprog, krop, stil og identitet og i sidste ende blive et andet menneske.   Édouard Louis er samtidig en markant politisk stemme på den franske venstrefløj. Han har tætte forbindelser til sociologen Didier Eribon, har udtrykt støtte til De Gule Veste og til partiet La France Insoumise under Jean-Luc Mélenchon. For ham er litteratur og politik uløseligt forbundne: at skrive er også at tage stilling.   I samtalen med Rune Lykkeberg taler Édouard Louis om sorg og vrede, om klasse og vold, om flugt og forvandling – og om, hvad litteraturen kan, når den insisterer på at gøre de liv synlige, som ellers så let bliver knust i stilhed.   Det er en samtale om familie og tab, men også om samfund og ansvar. Og om hvordan man – med sproget som redskab – kan forsøge at forstå det, der kollapser.  

Överåklagare Lennart Guné säger: – Jag har granskat de omständigheter som ansetts belasta den person som pekades ut som misstänkt 2020. Jag har också tagit del av omständigheter som talar emot att han är gärningsman vid dådet. Sammantaget är det min bedömning att bevisningen inte är tillräcklig för att ligga till grund för ett utpekande av honom.Hela pressmeddelandet här: https://www.aklagare.se/for-media/pressmeddelanden/2025/december/pressinbjudan-beslut-i-overprovningsarende-i-palmeutredningen/Anledningen till att orsaken till att förundersökningen har lagt ner har alltså ändrats. Biten om att Stig Engström var misstänkt har nu tagits bort.Anledningen är istället att det inte går att bevisa vem som är gärningsman och ytterligare utredning kan inte antas förändra bevisläget på ett avgörande sätt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dommen over TV 2's advokatundersøgelse, der lå til grund for fyringen af Jes Dorph Petersen for fem år siden, er en dom over MeToo-bevægelsen, båret frem af journalister, aktivister og en tidsånd, der hverken kender til tvivl eller bevisførelse. Slyngelstuen gør status efter Højesterets afgørelse og ser fremad. Slyngelstuen får i dag besøg af de to krigsveteraner Marianne Stidsen og Daniel Pinderup, der har været involveret i MeToo siden de allerførste træfninger. Anledningen er Højesterets afgørelse i sagen mellem tidligere studievært Jes Dorph Petersen og TV 2, hvis advokatundersøgelse blev vejet og fundet for let. Dagens gæster undrer sig højlydt over, at det kunne komme så vidt, at landets højeste retsinstans skal dømme i anklager, der strækker sig 25 år tilbage. Men sådan er MeToo også: en folkestemning, drevet frem af en lille kreds af feministiske aktivister. Men efter 10 års medvind, er stemningen nu ved at vende. Folk har fået nok af intrigante, venstreorienterede feminister.

Aisha Sundgren på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Matilda Rånge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s utrikesminister Marco Rubio har bestämt att utrikesdepartementet ska gå tillbaka till att skriva dokument med typsnittet ”Times new roman” från ”Calibri”. Anledningen till bytet är att ”Calibri” är för ”woke”, enligt Rubio. Biden-administrationen ändrade till ”Calibri” från ”Times new roman” vid sin tid på makten för att göra dokumenten mer lättillgänliga för alla. Detta eftersom typsnittet är mer anpassad för till exempel de med lässvårigheter.

Första gången vi pratade om Enneagrammet i Tealpodden var 2022, när Tina Tornell och Ann Timm från Enneagramcenter gästade oss för första gången. Sedan dess har Enneagrammet haft en stor plats i podden och våra hjärtan. Det här avsnittet är det fjärde i om Enneagrammet, och en fördjupning för dig som redan har viss förförståelse. Anledningen till att vi återvänder till ämnet just nu är Tinas och Anns nya bok Självinsikt 2 - vägen till inre frihet med Enneagrammet, som bygger vidare på deras tidigare arbete och öppnar för ännu fler nyanser i hur vi kan förstå våra livsstrategier. I det här avsnittet utforskar vi: • de tre intelligenserna och hur de präglar varje strategi • strategiernas övertygelser och en övning – influerad av The Work av Byron Katie • The Prison Project • Enneagrammets status inom forskning och vetenskap Böcker och personer som nämns i avsnittet: • Tina Tornell & Ann Timm – Självinsikt och Självinsikt 2 • Dan Siegel – Personality and Wholeness in Therapy• Brené Brown • Richard Rohr • Byron Katie Här finns en bild över Enneagrammet för dig som vill ha överblick över symbolen samtidigt som vi pratar om den.   Tealpodden handlar om hur vi skapar ett hållbart arbetsliv och hur framtida sätt att organisera kan se ut. På tealpodden.se finns en kunskapsbyrå med samlat material i form av poddavsnitt, utbildningar och böcker. Driver podden gör Maria Berglund, agil coach, samtalscoach och organisationskonsult via Kronkällan AB.  Följ gärna podden på LinkedIn och Instagram

Efter Agendas AI-blunder, kan man lita på rörlig bild överhuvudtaget längre? Och så om ett mediedjur som väcker frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. KnutbygranskningIngen har väl missat Aftonbladets granskning av Knutbyfallet i veckan. Det handlar om programmet 200 sekunder som förlängde sitt format och sände närmare 2000 sekunder. Det är ett sensationellt reportage som pekar mot att Helge Fossmos fru Alexandra i själva verket redan var död när den så kallade barnflickan Sara Svensson avlossade sina skott. Men den omständighet som starkast talar emot Aftonbladets tes, den får inte plats. Trots att programmet alltså är tio gånger längre än vanligt.Erik Petersson intervjuar Anton Berg, journalist och författare och Robert Aschberg, reporter på Aftonbladets 200 sekunder.Agendas AI-blunderDet har gått en knapp vecka sen SVT:s flaggskepp Agenda tvingades avpublicera och klippa om sin sändning. Anledningen var att de i ett inslag om de ökade motsättningarna i USA visade en video på en lokalpolis som skällde ut migrationspolisen ICE. En video som visade sig vara AI-genererad. Pinsamt är domen från den övriga journalistkåren, och Agendas ansvarige utgivare Michael Kucera menar att det var ett missförstånd i en överlämning mellan två kollegor som låg bakom fadäsen. Men AI-utvecklingen går snabbt och frågan är hur länge vi kommer att kunna skratta åt de som låter sig luras av AI?Joanna Korbutiak tog med sig den frågan till tv-huset på Gärdet i Stockholm där hon intervjuade Henrik Sköld, reporter SVT Verifiera och Björn Jeffery tech-analytiker på Svenska dagbladet.En kanin som väcker frågorTidningar med djurmaskotar har en lång tradition. Brittiska tidningen The Independent har en örn till exempel, ett djur som symboliserar mod och frihet. Här i Sverige finns flera exempel men Expressen är väl den kanske mest välkända med sin geting. Tidningen med sting, man fattar precis vilken självbild som ska manifesteras där.Nu i veckan har frågan om djur och medier återaktualiserats när bland annat Stockholms tunnelbana tapetserats med tidningen Kvartals maskot. Den rosa hare som länge synts längst ner på sajten har nu omtolkats till en vit kanin.Reporter Freddi Ramel ringde upp Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt

Vi närmar oss första advent och idag berättar Gustav Ahlman, präst i katolska kyrkan i Göteborg, om en adventstid han minns Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Adventstiden är en tid av väntan och förhoppning på någonting stort som ska komma. Inte minst är det en förväntansfull tid för alla barn som ser fram emot julen. Mitt eget första minne av att ha sett fram emot julen på detta sätt är adventstiden 1991, då jag var sex år gammal. Jag hade önskat mig en polisstation i Lego i julklapp. Eftersom jag var så otålig och tjatade så mycket så stod min kära mamma till slut inte ut mer, och letade i början av adventstiden fram polismotorcyklarna ur kartongen så att jag kunde leka med dem så länge. Mitt habegär och bristande tålamod som sexåring utgör givetvis inget bra exempel på hur man borde fira advent. Men kanske finns det ändå någonting positivt som vi kan lära oss av den här anekdoten. Anledningen till att vi firar advent under nästan fyra veckor innan jul är att vi ska få tid att riktigt längta efter Jesus innan han kommer. De kristna har traditionellt uttryckt denna längtan efter Kristi ankomst med böneropet Marana tha, som betyder ”Vår Herre, kom” på Jesu modersmål arameiska. Musik:Messe De Requiem Op 48: Nr 7, In Paradisum (Arr) av Gabriel Fauré med Ted Soluri & Emily LevinProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Hård kritik mot Kalibers beslut att sitta på en inspelning i flera år och så om den åtalade TV4-profilen sexköp eller journalistik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kalibers hemliga inspelningI veckan sände Sveriges Radios granskande program Kaliber ett avsnitt om PFAS-förgiftningen i Kallinge. Reportaget innehåller en hemlig inspelning med sprängstoff, som redaktionen suttit på i sex år. Anledningen till att den inte publicerats förrän nu är att de varit rädda för att den skulle kunna klassas som olovlig avlyssning. Nu när preskriptionstiden för det eventuella brottet gått ut publicerar de. Det här har i veckan lett till debatt. Var Kaliber för fega när de för sex år sedan bestämde sig för att riskerna med att publicera var för stora? Joanna Korbutiak har intervjuat Kalibers reporter Daniel Värjö, programmets dåvarande ansvariga utgivare Hanna Toll, Försvarsmaktens presschef Jonas Beltrame-Linné och Axel Björklund, ansvarig utgivare på Uppdrag granskning. TV4-profil åtalad för sexköpI förra veckan åtalades en reporter på TV4 för sexköp. Reportern i fråga har, både enligt sig själv och sina chefer, genomfört den här kontakten inom ramen för sitt arbete. Det var inte fråga om ett sexköp utan ett möte med en potentiell uppgiftslämnare. Förundersökningen är full av journalistiska diskussioner: frågor om källskydd, arbetsmetoder och reportrars frihet under ansvar. Vi har försökt reda i det här i veckan, men mött ett stort hinder. TV4 har valt strategin “locket på”.Freddi Ramel intervjuar åklagaren Kristoffer Kågström, TV4-profilens försvarsadvokat Henrik Olsson Lilja, Simon Häggström, utredande polis och Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt.

Genhør Morgenkrydderen – Uge 40 Nu kan du høre eller genhøre Morgenkrydderen fra søndag den oktober i podcastformat! I denne uges udsendelse kan du glæde dig til friske lokale indslag: Vi har interview med Lars Simonsen (B), han er formand for Plan, Teknik og Klimaudvalget og han skal fortælle om trafiksanering på Kongevejen i Fredensborg og projektet om en lade-service station i Humlebæk med legeplads og fastfood restaurant. Vi har også været med til pressemøde på Louisiana, der herfra oktober åbnede en udstilling af kunstneren Marisol Så har vi en samtale med nu forhenværende sognepræst Kirsten Johansen. Anledningen er at hun ved udgangen af september gik på pension efter mere end 38 år i jobbet. Hun fortæller blandt andet om - starten i 1987, som var hendes første, og også eneste embede - nu er det tid til at gå på pension - sidste gudstjeneste den 28 september - om ting der har gjort indtryk på hende Der er også de faste indslag: - Lokalnyhederne fra humleborg.dk med Ole Holde - Kulturkalenderen "Oplev Fredensborg" præsenteret af Søren Hybschmann - CyberVejret med Leif Jensen, der deler nyttige IT-råd og digitale tips Udsendelsen er sammensat af Kurt Kammersgaard og produceret af Radio Humleborg.

Anledningen till varför fredagsavsnittet släpps 13.00 är för att det släpps biljetter till någonting som ni... alltså ni kommer inte att vilja missa detta... Vill du vara med bitch? Sitt på din vakt på fredag!Fredagsavsnittet kommer även att innehålla massa annat skoj!

I dagens avsnitt så pratar jag om 2 av de största filmerna biosommaren 2025: Superman och The Fantastic Four: First Steps. Utöver detta så släpper jag äntligen Filmsnacket med Oliver Ingrosso i podcasten! Detta spelades in i slutet av 2024 och finns att se på Youtube. Anledningen till att jag hållit på det såhär länge är att jag ville släppa det med passande filmer. Så nu när det blev dags att prata om Superman så var detta ett givet val! Mycket nöje!!

Vi tar ett snack med Matilda Söderqvist, Vilthandläggare i Södermanland vid Svenska Jägareförbundet. Anledningen är tre större vargattacker på fårbesättningar i Södermanland och Östergötland. Vi pratar igenom vad som hänt, om det finns några specifika anledningar till att attackerna skett just nu och vad som kan komma att ske framåt. Vi pratar också Paragraf 28 och mycket mer. Avslutningsvis tar vi en snabbtitt på en ny version av Blasers R8, Blaser R8 Professional 2.0.  En R8 i klassisk syntetstock med justerbar kolvkram, justerbar kolvlängd och gummerade greppytor. Erik bjussar också på en blingig R8 från Dubai, R8 Success med kolv klädd i grönfärgat Nilkrokodilskinn. Smaken är som baken, vad tycker du?

Livet har ibland sina outgrundliga vägar. Det blir oerhört tydligt när Paul Paljett gästar vår podd och berättar om sitt liv. Från tonårsidol på 70-talet, via hotelldirektör och sedan dansbandsmusiker, halkade Paul in i – begravningsbranschen! Anledningen till detta extremt tvära karriärkast avslöjas i podden men vi kan berätta att han verkligen älskade (!) sitt jobb. Paul säger till och med att det inte ens kändes som att gå till ett jobb – det var bara alldeles fantastiskt att få hjälpa människor i sorg. Och missa inte när Helene och Åsa för första gången får en gäst presenterad med live-sång i studion!

I dag har Sverige gjort det, Danmark gjorde for snart 20 år siden: offentliggjort en kulturkanon. Deres kanon rummer 100 værker indenfor kunst og kultur. Den skal være med til at fortælle historien om svensk kulturarv og fællesskab. Men allerede inden offentliggørelsen i formiddag har kanonen vakt debat. For er det et værktøj til dannelse og inklusion eller et politisk redskab for højrefløjen? Vi dykker ned i de nye svenske værker, og spørger, hvad de afslører om det svenske politiske landskab. Og så bliver der også lagt spillekort på bordet: På fem minutter lærer vært Morten Runge dig at forstå bridge. Anledningen er Danmarks historiske VM-resultat, og vi får besøg af en af de spillere, der stod bag triumfen. Medvirkende: Elisabeth Friis, lektor i litteraturvidenskab ved Lunds Universitet Peder Dam, forsker, forfatter, museumsdirektør og kortlægningsekspert Dennis Bilde, Danmarks eneste professionelle bridgespiller Birte Vixø, frivillig leder af Ældre Sagens systue i Gellerup. Hatice Varol, Shabiha Ali, Sharifa Mohamed Mirza, Alice Juhler - deltagere i systuen. Kirsten Stevens, frivillig Malene Thøgersen, Chefanalytiker Videncenter for Folkeoplysning/Idrættens Analyseinstitut Sofie Karen Lindberg, kommunikationschef i Metroselskabet Vært: Morten Runge Producer: Anders Skytte Agergaard Redaktør: Lasse Lauridsen

Skyller du på andra eller tar du ansvar själv? I dagens avsnitt pratar Livscoacherna Filippa och Jimmy Tjärnlund just om den största anledningen att sluta skylla på andra och faktiskt börja ta 100% ansvar för sig själv. Är du intresserad att fortsätta din egen resa, kontakta oss på info@rawclarity.com för mer information om våra onlinekurser eller coaching. För daglig inspiration, följs oss på instagram på @rawclarityjimmy och @rawclarityfilippa Tack för att ni lyssnar!

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Bonusavsnitt: Vi pratar om hur nattklubbslivet har förändrats och en massa annat kul.

I veckans avnsitt av ”Så in i Själen” har jag bjudit in Annelie Ståhl. Annelie driver podcasten Beroendepodden, som handlar om ALLA olika sorters beroende, medberoende och psykisk ohälsa. Anledningen till att hon startade podden var för att hon själv har en historia med både psykisk ohälsa och beroende. Nu lever hon nykter sedan 16 år! Annelie vill bryta stigmat kring beroende och få folk att förstå hur det kan se ut att leva med ett beroende. Utåt sett hade hon allt, jobbade i kök på en förskola, hade sin son, vänner, men på insidan gjorde det så ont. Hon levde med ångest dygnets alla vakna timmar och mådde mentalt fruktansvärt dåligt. Alkohol blev en form av självmedicinering. Men så kom hon till en punkt i livet då det gjorde lika ont även när hon drack. Tillslut kapitulerade Annelie och gick på ett AA möte. Sen dess har hon varit nykter. Annelie brinner för att inspirera andra att våga leva det liv dom vill ha, och hon vill få bort skammen, för det är ofta skammen som står i vägen för att våga be om hjälp. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”Här kan du komma i kontakt med Annelie: https://beroendepodden.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraake Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens mest populära trollkarl ska börja om på nytt. Förra året så meddelade filmbolaget Warner Bros att det ska skapas en tvserie om ”Harry Potter” och hans värld. Men att skapa en ny serie är inte helt problemfritt. Anledningen heter JK Rowling, hjärnan och författaren bakom trollkarlen. Rowling har skrivit sju böcker om ”Harry Potter” och var tidigare ägare till varumärket Wizarding World. Men de senaste åren så har mycket kring Rowling handlat om hennes uttalanden kring transpersoner. Nu stormar det återigen kring författaren och hela produktionen kring den nya serien. Det pratas till och med om bojkott. Kan man separera en författare från sitt verk, hur hanterar Warner Bros stormen och hur ska serien överträffa både böcker och filmer? Gäst: Karolina Fjellborg. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Warner Bros, CBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

I denne uges udgave af Lykkeberg og Corydon taler de to chefredaktører blandt andet om reaktionerne på Trumps økonomiske trusler. Anledningen er et interview, præsidenten for den Europæiske Centralbank Christine Lagarde har givet til Financial Times, hvori hun taler om sine ønsker for EU's position i forhold til Trumps Amerika. På trods af, at Trump ikke er indsat som præsident endnu, er verdenslederne allerede begyndt at reagere på hans trusler. Reaktionerne kan, ifølge de to chefredaktører, groft deles op i to lejre: Dem, der tør at stå op imod Trump, og dem, der fedter for den kommende præsident. Hvilken lejr Lagarde tilhører, diskuterer de to chefredaktører i første del af programmet.  Bagefter taler Lykkeberg og Corydon om Grønlands forhold til Danmark og omverdenen. Mange vil nok huske det tilbud, Trump gav Mette Frederiksen om at købe Grønland, men Trump talte til den forkerte »ejendomsmægler«, mener Bjarne Corydon. Det er i stigende grad grønlænderne selv, der afgør deres forhold til omverdenen og med den nyåbnede lufthavn i Nuuk, står grønlænderne endnu stærkere.  Chefredaktørerne når også at runde den franske regeringskrise. Regeringen ledet af premierminister Michel Barnier står over for et mistillidsvotum, der kan udløses af Marie Le Pen og hendes parti Rassemblement National. Lykkeberg og Corydon taler om de mulige konsekvenser, den franske regerings kollaps kan have – for selv om det stiller Frankrig i en svær position, kan det ende med at gavne de tre splittede fløje i fransk politik. (Podcasten er optaget mandag formiddag, før Le Pen tilsluttede sig et mistillidsvotum.) Til sidst giver Rune Lykkeberg og Bjarne Corydon deres julegaveanbefalinger til lytterne. Den kraftigste anbefaling er selvfølgelig en billet til Lykkeberg og Corydon Live på Bremen Teater den 20. januar.

Myndighetsbroschyren med råd om vad vi kan göra om krisen eller kriget kommer har nu gått ut till alla hushåll i Sverige. Hur kan vi förbereda oss för det värsta - och har du varit med om det värsta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För sex år sedan, 2018, skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Sedan dess har så pass mycket hemskt hänt att myndigheten nu uppdaterat broschyren. Den skickades ut till alla hushåll i Sverige nu i veckan.Anledningen till uppdateringen är förstås för att det utbrutit krig i vårt närområde, extremväder blir allt vanligare, vi upplever fler terrorhot, skjutningar och störningar i viktiga IT-system.Vad är dina erfarenheter av kriser och krig? Förstördes ditt hus av en översvämning efter ett häftigt skyfall? Har du gjort FN-tjänst i ett krigsdrabbat land? Har du själv flytt från krig? Blev din hemby helt avskuren från omvärlden på grund av ett våldsamt snöoväder?Kanske får broschyren er att fundera över var närmaste skyddsrum ligger, hur många konservburkar och dunkar vatten man bör ha i garderoben och om man borde läsa på så att man vet om signalerna som utomhusvarningen ”Hesa Fredrik” stöter ut över nejden är ett beredskapslarm eller flyglarm.Har ni läst den? Och får alla dess råd er att känna er tryggare eller gör de er tvärtom ännu mer oroliga?Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00.Om ni känner oro och vill prata med någon så finns det information om vart ni kan vända er på 1177.se Och på krisinformation.se samlar svenska myndigheter all information som är bra att känna till i händelse av kris eller krig.

Vad är det renaste och mest behagliga som finns? Behöver Sverige vara lite mer som USA när det kommer till valkampanjer? Vilken valfråga är en dealbreaker? Varför ska vi fucka ur mer den här efterfesten än förra? Vi diskuterar saknaden av att vara tonåring och njuta av att köpa ett par jeans från Hollister och äta lunch på Jensens Böfhouse. Hur länge kommer ribban för lycka och framgång fortsätta skjutas uppåt och framåt? Vad var det Alice och Bianca gjorde som påverkade vår poddpaus 2019? Välkomna till avsnitt 485!Köp biljett till efterfesten:https://www.tickster.com/se/sv/events/dvl5e371g9ujdcu/2024-11-09/mathilda-and-andrea-s-after-party-cafe-opera-9-11Gå med i Mathilda och Andrea's bekanta:https://www.facebook.com/groups/mathildaochandreasbekanta/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt får vi bland annat veta mer om Davids lyckopiller, den numera världsberömda "Skolskjutsen", att Tully blivit en cykelhjälms-Karen och den stora anledningen till att vi inte kan gifta oss.

I denne underholdende og tankevækkende aktualitetspodcast debatterer og analyserer Børsens chefredaktør, Bjarne Corydon, og Informations chefredaktør, Rune Lykkeberg, tidens største dagsordener – og nogle af de mindre. Der tegnes store frontlinjer op mellem Lykkeberg og Corydon i denne uges udgave, som dog lægger blødt ud med at finde ind til substansen i den store ballade i Lars Løkke Rasmussens Moderaterne.  Derefter træder de et skridt op ad stigen og tager fat om et af tidens allerstørste og mest definerende stridsflader mellem big tech og statsmagten. Anledningen er en spektakulær højesteretsdom i Brasilien, der helt har suspenderet det sociale medie X i landet. Til sidst i programmet lander de to chefredaktører på kontinentet igen, hvor de diskuterer den politiske situation i Frankrig efter udnævnelsen af den gamle Brexit-forhandler og republikaner Michel Barnier som landets ny premierminister.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så har jag bjudit in Karolina Österman, grundaren till Minervas. Ni som troget lyssnar på den här podden vet att Karolina har varit med tidigare. Anledningen till att jag bjudit in henne nu är att jag vill prata om vad Feminina och Maskulina energier innebär och hur de uttrycker sig i balans respektive obalans. Det här är något som intresserat mig under ett par år och jag tycker att det är viktigt att sprida det så att fler får vetskap och kunskap om det. Och jag tycker att Karolina är väldigt bra på att beskriva det här på ett tydligt sätt, jag ser fram emot att få dela det här samtalet med er. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”.Här hittar du Karolina: http://minervas.seProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nio personer måste sluta på en anpassad grundskola i Gävle. Anledningen är att personal på skolan behandlat elever dåligt. Klartext har besökt en daglig verksamhet i Göteborg som gör om gamla saker så att de blir coola och som nya. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Högsta domstolen har bestämt att boende i Kallinge i Blekinge kan få skadestånd av Ronneby kommun. Anledningen är att deras dricksvatten varit giftigt. Och så får vi höra Linda Larsson i Hallstahammar berätta om varför hon trivs på sitt boende i länets bästa LSS-kommun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.