Podcast appearances and mentions of gunnar bolin

När Laura Palmers kropp hittas invirad i genomskinlig byggplast vid vattnet i den lilla staden Twin Peaks förändras tv-historien. Året är 1990. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När agent Cooper dricker sin första kaffe i Twin Peaks öppnas nya dimensioner med jättar, röda draperier och drömmar. Den intellektuella såpoperan kallade man den. En defekt spegelbild av dåtidens Amerika. Lisa Bergström återvänder till tv-soffan utanför Norrköping och minns hur hon som tolvåring använde lila glittrande läppstift för att se ut som den döda Laura Palmer. Konstnären Tova Mozard var i samma ålder när hon såg ”Twin Peaks”. Vi hör också Gunnar Bolin intervjua regissören David Lynch.

Ett lyckat kap eller en dyr flopp? Lyssnarna delar med sig av sin mest minnesvärda köp- och säljhistorier! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Siw fick 100 hamburgare istället för 50, Ida gjorde en oväntad succéaffär hos sin mamma och så pratar vi med P1-journalisten Gunnar Bolin som har en särskild fäbless för att fynda på nätauktioner!I extramaterialet hör vi om Erika som är en fena på att fynda online, Hugo som köpt sin drömskänk och så berättar Sarit om sitt fina möte med sin gamla lärare!

Gunnar Bolin är Centraleuropa, en åldrad kvinnlig pianist, en syrad rova i Slovenien och med oss i detta avsnitt för att berätta om sitt rika radioliv, med sin djupa röst. Prückel!

Vem var Greta Garbo? Möt regissören Lorna Tucker som gjort den bioaktuella dokumentären Garbo - Where did you go?. Dessutom djupdyker kulturredaktionens Gunnar Bolin i mysteriet Garbo tillsammans med författaren och akademiledamoten Ellen Mattson, som skildrat Greta Garbo i romanen Vinterträdet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MARIA SVELAND OM MAMMAROLLEN – FRÅN PLIKT TILL MOBBNINGI nya boken ”Nu njuter Maggan” tar författaren Maria Sveland (”Bitterfittan”) avstamp i sin egen mamma för att närma sig olika aspekter av moderskapet – från mammaplikten till mammamobbning. Maria Sveland skriver om en sorts kulturell gaslighting som gjort många förvirrade och fyllda av dåligt mammasjälvförtroende. Möt författaren i P1 Kultur.SÅ REAGERAR KULTURLIVET I SYRIEN PÅ REGIMENS FALLI Syrien har konst och kultur kontrollerats av Assadregimen i årtionden. Med regimens fall förändrades hela kulturlandskapet på några få ögonblick. Konstnärer och kulturarbetare frågar sig vad som nu väntar. Följ med frilansjournalisten Lina Malers på en reportageresa i Syrien.ESSÄ: FÖRINTELSEN FÅR INTE BLI EN FANTASII den tredje delen i veckans essä-serie om "Poesi efter Auschwitz" – inför 80-årsminnet av Förintelselägrets befrielse på måndag – berättar litteraturkritikern Sara Abdollahi om en svensk och en amerikansk poet och risken med att förvandla Förintelsen till en berättelse.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Filmikonen David Lynch lämnar mästerverk som Twin Peaks, Blue Velvet, Wild at heart och Mulholland Drive efter sig. Hör kulturredaktionens Gunnar Bolin och konstnären Tova Mozard om Lynch storhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ANNA TERNHEIM ÄR TILLBAKA – NU PÅ SVENSKAP1 Kultur får besök av Anna Ternheim, aktuell med nytt album, hennes åttonde i ordningen. Det heter "Psalmer från sjunde himlen" och för första gången är det en skiva helt på svenska. Men hur kom det sig att hon började skriva på svenska och vad gör det med hennes musik enligt henne själv? ”ASFALTSBLOMMAN” AV ANTTI JALAVA FÅR NYTT LIVDen sverigefinska författaren Antti Jalavas trilogi om sverigefinsk identitet uppmärksammades stort på sin tid, romanen Känslan nominerades till Sveriges Radios Romanpris 1996. Sen dess har inte mycket hörts om Antti Jalava och hans författarskap i svenska kultursammanhang. Men nu kommer genombrottsromanen ”Asfaltblomman” från 1982 ut på nytt, efter att under decennier ha varit borta från biblioteken. Hör Lina Puranen, kulturproducent och filmare som arbetar med en ny dokumentär om Antti Jalava, och Andreas Ali Jonasson, författare och minoritetssamordnare på Huddinge kommun.KLASSIKERN: ”TAXI DRIVER” MED ROBERT DE NIRO"Taxi driver" från 1976 handlar om en Vietnamveteran som kör taxi i New York och blir besatt av hat mot mot vad han kallar "avskummet" på gatorna. Filmens blodiga slut upprörde. Regissören Martin Scorsese trodde att filmen med Robert De Niro i huvudrollen skulle bli smal och gå den stora publiken förbi. Men den hatfyllda taxichauffören fascinerade och blev Scorseses breda genombrott. Filmjournalisten Mårten Blomkvist ser tillbaka på en filmklassiker.Programledare: Thella JohnsonProducent: Maria Götselius

När Alice Babs är 15 år upplever hon sin idol Duke Ellington live och börjar att drömma om att få sjunga med honom. Ett kvarts sekel senare får hon det. Berit Nygren tecknar hennes porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julen 1962 ringer det på telefon hemma hos Alice och Nils Ivar Sjöblom.Det är tv-producenten Arne Arnbom som har en fråga till Alice:”Alice, vill du sjunga med Duke Ellington?”Alice blir mållös. Vid den här tiden har hon varit borta från scenen mycket länge för att ägna sig åt familjen men nu hänger hon av sig köksförklädet, berättar hon i sina memoarer. Ellington har valt ut Alice Babs bland en rad svenska sångerskor och i och med Alice framträdande med honom i svensk tv 1963 inleds ett vackert och förtroendefullt samarbete där hennes stora röst blir ett värdefullt instrument i hans utsökta tonmåleri. Det samarbetet ska toppas med Ellingtons andra kyrkokonsert där han har komponerat sånger speciellt för Alice.2024 är det 100 år sedan sångstjärnan Alice Babs föddes.Berit Nygren har läst hennes memoarer ”Född till musik” och Duke Ellingtons memoarer ”Music is my mistress”, intervjuat hennes dotter Titti Sjöblom och lyssnat på och valt ut Alice egna ord om det som hände under resans gång från före detta P2-medarbetaren Calle Friedners intervjuserie med henne 1981 kallad ”Med sångglädje genom livet”. Här får ni också höra Duke Ellington intervjuad i svensk television 1963 av Sven Lindahl och det han skriver i sina memoarer om henne. Den som gör Ellingtons svenska röst här är Gunnar Bolin vid Sveriges Radios kulturredaktion.Alice Babs föddes den 26 januari 1924 i Kalmar och avled den 11 februari 2014 i Stockholms län.Litteratur:”Music is my mistress” av Edward Kennedy Ellington (Doubleday & Company, Inc. Garden city New York, 1973)”Född till musik” av Alice Babs Sjöblom (Norstedts, 1989)Programmet sändes första gången i Jazzradion den 21 januari 2024.

Ingen jul i P1 utan kulturredaktionens Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stefan Zweigs memoarbok Världen av igår fortsätter finna nya läsare. Han föddes i en förmögen judisk familj i Wien 1881. Boken beskriver hur hans älskade värld slås sönder efter första världskriget. Han skrev den strax före sitt och hustruns självmord i exilen i Brasilien 1942. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han var en av mellankrigstidens mest lästa och upphöjda författare. Vart han kom mottogs han som en stjärna, hans läsekrets var enorm och han älskades av både läsare och kritiker.Zweig var en produkt av sekelskiftets Wien, en tid som han beskriver med en glödande kärlek i ”Världen av igår”. Hans nästan överspända dyrkan av framstegsoptimismen, moderniteten, den nya musiken, dramatiken och romankonsten gör fallet så mycket svårare för Zweig att uthärda. Det fall som det stora Habsburgska väldet drabbades av efter första världskriget, ett fall som förvärrades under trettiotalet när nazismen drog in.”Världen av igår” är både en beskrivning av en en döende kultur och en kärleksförklaring till konsten och litteraturen. Zweig kände alla litterära storheter i sin tid. De tog emot honom i sina hem och han var på samma nivå som Thomas Mann eller Rilke. Idag är det mesta Zweig har skrivit bortglömt men ”Världen av igår” lever som en litterär klassiker.En Klassiker av Gunnar Bolin. Uppläsare: Sven Ahlström.

Gunnar Bolin programleder veckans Lundströms Bokradio där vi bokcirklar om Joseph Roths 1920-talsklassiker Höger och vänster. Gäster är Sigrid Combüchen och Emi-Simone Zawall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Lundströms Bokradio läser vi Joseph Roths mellankrigsroman ”Höger och vänster” som kom i svensk översättning 2023. Roth, som kanske är mest känd för romanen ”Radetzkymarschen”, föddes år 1894 i Brody, i utkanten av det Habsburgska kejsardömet, som då hette Österrike-Ungern. Joseph Roth var en framgångsrik judisk journalist, som senare bosatte sig i Berlin, där han även var verksam som författare. Hans roman ”Höger och vänster” kom ut på tyska 1929. I berättelsens centrum återfinns den tyska borgerliga familjen Bernheim, och boken kretsar kring finansvärlden,modernitet i mellankrigstiden och judisk identitet. Joseph Roth dog i Paris 1939. Våra två läsare i studion är författaren Sigrid Combüchen och Emi-Simone Zawall, översättare och kritiker.Joseph Roths Höger och vänster är översatt till svenska av Bertil Roth och Staffan Vahlquist.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Gunnar BolinProducent: Andreas Magnell Ljuddesign: Helene Alm

Inför det där stundande EU-valet så har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats? Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet. Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.

Inför det stundande EU-valet har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats? Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet. Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.

Inför det där stundande EU-valet så har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats? Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet. Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.

Inför det där stundande EU-valet så har kulturredaktionens Gunnar Bolin gjort en resa till Slovakien, Ungern, Österrike och Slovenien. I fyra reportage talar han om identitet och nationalitet med människor från olika generationer och bakgrund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ser man på sin nationella identitet i en region präglad av krig och gränser som ständigt flyttats? Slovakien var under nästan tusen år en del av Ungern, Slovenien hörde till Österrike och de tyskspråkiga i västra Ungern tvingades lämna hem och land efter andra världskriget, de som blev kvar tappade sin tyskspråkiga identitet. Gunnar Bolin samtalar med dessa centraleuropéer om deras syn på historien och på dagens Europa.

Internationell författarscen 29 augusti 2016.

Internationell författarscen 31 maj 2005.

Internationell författarscen 27 september 2006.

Internationell författarscen 22 april 2009.

När det bara är några dagar kvar till EU-valet riktar P1 Kultur sitt fokus mot Europa! I sällskap med Gunnar Bolin kör vi över bergskedjan Karawankerna och når den slovenska huvudstaden Ljubljana. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför EU-valet har kulturredaktionens Gunnar Bolin rest i Centraleuropa på jakt efter europeiska identiteter. Den här delen av Europa har präglats av krig och imperiepolitik, där landsgränserna ritats om många gånger och där människor fått finna sig i att både byta nationalitet och språk, ibland mer än en gång. Går det att entydigt säga att man är slovak eller sloven? Och hur viktigt är EU och Europa i förhållande till den nation man lever i? Efter att ha besökt Slovakien, Ungern och Österrike, anländer Gunnar Bolin till Slovenien där han bland annat träffar sociologen Iztok Šori vid Fredsinstitutet i Ljubljana.KLASSIKERN: FÖRVANDLINGEN AV FRANZ KAFKADen här veckan har vi på P1 Kultur och OBS uppmärksammat författaren Franz Kafka lite särskilt, i måndags var det 100 år sedan han gick bort, alltså 3 juni 1924. Kafkas ”Förvandlingen” har kallats världslitteraturens bästa novell och i veckans Klassiker förklarar Duraid Al-Khamisi varför den fortfarande är så angelägen, snart 110 år efter att den gavs ut.GEORGI GOSPODINOV SKRIVER OM ETT EUROPA SOM VILL GÅ BAKÅT I TIDEN”Eftersom framtidens Europa inte längre är möjligt får vi välja dåtidens Europa”. Så skriver författaren Georgi Gospodinov i sin prisbelönta och dystopiska satir ”Tidstillflykt”, den första roman att översättas från bulgariska till svenska på 47 år. Den handlar om ett Europa som väljer att folkomrösta om vilket år varje land helst vill leva i. Sverige väljer 1977. ”Det är mänskligt att drömma sig tillbaka i tiden, det gör vi varje dag”, säger Gospodinov. ”Det farliga är när till exempel politiker använder sig av våra nostalgiska känslor för det förflutna, buntar ihop dem och säljer in dem som ett kollektivt projekt”. P1 Kulturs Anna Tullberg har träffat Georgi Gospodinov.Programledare Måns HirschfeldtProducent Maria Götselius

Magnus Mills i samtal med Gunnar Bolin. Internationell författarscen den 14 april 1990.

Det är viktigt att ställa de stora frågorna om livet. Det säger Stefan Jarl från sin prunkande försommarträdgård nedanför Kinnekulle. Själen för fan heter hans sista dokumentär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stefan Jarl är svensk filmhistoria med bland annat Modstrilogin om Kenta och Stoffe. Med sitt starka sociala engagemang är han också en av de mest politiska dokumentärmakarna. 83 år gammal har han gjort sin sista film, om själen. Är han nöjd med den?HELA KOSTCIRKELN AV HÅRDROCK PÅ SWEDEN ROCKIdag drar Skandinaviens största hårdrocksfestival igång i Norje utanför Sölvesborg. Sweden Rock står sig starkt i en tid där många musikfestivaler kämpar för sin överlevnad. Hur högt är det nostalgiska värdet på årets upplaga och hur viktigt är just det för fansens intresse? Vilket band är egentligen hårdast i år? Vi frågar journalisterna och rockexperterna Magnus Broni och Susan Myrdal. P4 Blekinges Helena Gustafsson är på festivalen och pratar med fans som redan parkerat husbilen.JAKTEN PÅ EUROPAS IDENTITET GÅR TILL ÖSTERRIKEInför EU-valet besöker kulturredaktionens Gunnar Bolin länder där nation och gränser har växlat under århundradena. I den tredje delen av hans reportageserie om Europas identitet följer vi med till Österrike.ESSÄ: NÄR FRANZ KAFKA FÖRVÄXLAS MED JOSEF KMinns ni de där T-shirtarna med texten "Kafka hade det inte heller så roligt"? De kan framstå som lite märkliga idag särskilt för den som vet lite om författaren, som sägs ha skrattat livligt både när han skrev och läste sina berättelser högt. Men oavsett vilket så är den här förväxlingen mellan Kafka och hans litterära figurer som Josef K vanlig. Det finns dock viktiga skillnader. Mikael van Reis berättar mer om en av dem, i sin OBS-essä om författaren som nu varit död i 100 år.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Inför EU-valet får vi höra hur kulturfrågorna uppmärksammas i några utvalda europeiska länder och när Gunnar Bolin besöker en tysk kulturklubb i Ungern. Och frågar oss vart europuddingen tog vägen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gunnar Bolins jakt efter den europeiska identiteten går i dag till Sopron, eller Ödenburg som staden heter på tyska. Här har det bott övervägande tyskspråkiga sedan århundraden, men efter andra världskriget var det slut med det. Då fördrevs nästan alla tyskspråkiga i öst så också från Sopron, de deporterades till läger i Baden Würtemberg i Tyskland. Sopron är också den plats där murens fall rent konkret började. Det var här som den Pan Europeiska picnicen hölls den 19 augusti 1989 då gränsen var öppen i tre timmar och sex hundra östtyskar flydda till väst.KORRESPONDENTERNA RAPPORTERAR OM KULTURFRÅGOR INFÖR EU-VALET I POLEN, DANMARK OCH TYSKLANDMed oss direkt har vi Sveriges Radios korrespondenter Samuel Larsson och Carina Holmberg, som berättar om hur kulturfrågor just nu diskuteras i några av deras respektive länder.EUROPUDDINGENS UPPGÅNG OCH FALLUttrycket ”Europudding” myntades på mitten av 1980-talet: som en bild av misslyckade samarbeten på filmområdet mellan olika europeiska länder. Nu var det länge sedan begreppet användes - så vad hände med det? Och med de europeiska samarbetena på filmområdet? P1 Kulturs Emma Engström betraktar ett uttryck och dess förgreningar.PAUL AUSTERS SISTA ROMAN – OCH KÄNSLORNA DEN VÄCKERFör en kort tid sedan avled den hyllade amerikanske författaren Paul Auster. Nu kommer också hans sista roman, ”Baumgartner”, på svenska i översättning av Anna-Stina Johnson. Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg har läst den och funderat över dess efterklang.KLASSIKERN: ROMANEN ”GIFT” AV TOVE DITLEVSENDet handlar om den mest lästa och älskade av den danska författaren Tove Ditlevsens romaner, Gift från 1971. Den här våren är hon läst som aldrig förr, nära 50 år efter sin död. Katarina Wikars guidar genom ett författarskap som bara växer med tiden.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Med elva dagar kvar undrar P1 Kultur hur det står till med kulturfrågorna i EU-valet. Och vad betyder det egentligen att vara europé i dag? Gunnar Bolin har givit sig ut på kontinenten och sökt svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag sänder vi det första av Gunnar Bolins reportage om den europeiska identiteten - från Slovakien. Dessutom hör vi honom berätta vad som hänt efter attentatet mot landets premiärminister nyligen. Framöver kommer Gunnar Bolin även att rapportera från Ungern, Österrike och Slovenien.HUR ÄR DET DÅ MED KULTURFRÅGORNA INFÖR VALET?Kulturredaktionens Jens Möller, tidigare Sveriges Radios korrespondent i Bryssel, ger oss en överblick. Det talas ibland om ”kulturkrig” - men hur märks det i så fall inuti Europaparlamentet?HAN GJORDE STARKA DOKUMENTÄRER FRÅN GAZA LÅNGT FÖRE DAGENS SKEENDEDokumentärfilmaren PeÅ Holmquist har följt en familj i Gaza sedan 80 talet. Nu när det är krig i området har hans gamla filmer därifrån, decennier innan terrororganisationen Hamas tog makten, börjat visas på nytt, på nischade filmfestivaler både internationellt och i Sverige. Den första film han gjorde därifrån var ”Gaza Ghetto” 1985 . Där möter vi familjen Hamdany för första gången i flyktinglägret Jabalia. 2008 kom ”Unge Freud i Gaza” och ett år senare ”Mitt Gaza”. I varje film återser vi familjen.PeÅ Holmquist har varit professor i film vid Dramatiska Institutet och är prisad internationellt för sitt arbete. Idag är han 77 år – och det är länge sedan han var i Gaza. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat honom nu.ESSÄ: DROTTNING KRISTINA VISAR ATT MISSLYCKANDET ÄR ETT SÄTT ATT LEVA”Man är alltid nybörjare i konsten att leva”. Så lyder nummer 758 av Drottning Kristinas maximer. Kristina är en av våra mest fascinerande regenter och ett ämne i vår OBS serie om att misslyckas. För bilden av Kristina blir inte komplett om man inte ser till hennes många motgångar. Det menar författaren Linda Skugge.Programledare: Lisa Bergström.Producent: Mattias Berg.

Sedan 1990, har Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell varit P1-lyssnarnas fasta hand under en stormig danföredankväll. I år är det final på denna uppesittartradition. Den sista resan går till Bayern, till Sagoslottet Neuschwanstein - förebild för Disneys alla slott och till ölhallar, julmarknader och barockkyrkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans Kärleksbombning från arkivet hyllar vi svenska skidhjältar. I raden av enastående insatser väljer vi att fokusera på tre åkare som stuckit ut genom historien. Vi inleder med Thomas Wassberg och Gunde Svan och avslutar med Charlotte Kalla. Medverkar i podden gör Lasse Granqvist, Tommy Åström, Thomas Johansson och Gunnar Bolin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1936 skrev Klaus Mann, som var son till Thomas Mann, romanen "Mefisto" om en skådespelande kameleont i Nazi-Tyskland. Mann hade likt många andra kulturellt verksamma lämnat Tyskland redan 1933. Romanen handlar om skådespelaren Henrik Höfgen som anpassade sig till det nya naziststyret trots att han innan maktövertagandet gjort sig känd som kommunist. Hans paradroll som Mefisto i Goethes "Faust" symboliserar hans beredvillighet att underkasta sig ondskan, och Manns roman blev naturligtvis förbjuden av nazisterna.”Mefisto” översattes till tolv språk men stötte även efter kriget på patrull i Tyskland. 1956 kom den ut i DDR men i väst hävdade adoptivsonen till skådespelaren Gustaf Gründgens att Gründgens stått modell för Manns nidbild och var förtalad. Omständliga juridiska processer följde och först 1980, 44 år efter bokens tillkomst och 35 år efter den nazistiska diktaturens fall gavs ”Mefisto” ut i Västtyskland.Klaus Mann som begick självmord 1949 hävdade så länge han levde att, trots att han känt Gründgens, velat skildra en ”symbolisk typ” . Romanens sista ord lyder: ”Alla personerna i denna bok är typer, inte porträtt.”Uppläsare: Gunnar Bolin.En Klassiker av Maria Edström från 2013.

Kulturtomtarna tar sig denna gång över Kölen till Trøndelag som omger Trondheim, Norges hjärta.

Kulturtomtarna tar sig denna gång över Kölen till Trøndelag som omger Trondheim, Norges hjärta, där de utforskar julseder i skuggan av såväl branta fjäll som Nidarosdomen och längs Nidälvens kajer.

Filmen "Boy from heaven" är Sveriges Oscarsbidrag, en berättelse om en fiskarson i Egypten som dras in i en livsfarlig maktkamp mellan politik och religion. Möt regissören Tarik Saleh i P1 Kultur idag ÄR KARRIÄREN ÖVER FÖR KANYE WEST?Det har alltid stormat kring musikern och artisten Kanye West, men för några veckor sedan gick han över gränsen på ett sätt som många bedömer är början till slutet för hans karriär och varumärke. Vår reporter Moa Lindstedt tecknar bilden av de senaste veckornas händelser, och har samlat röster om Kanyes framtid.HAR FOTBOLLEN KIDNAPPATS AV QATAR?Hur är det möjligt att VM i fotboll 2022 hamnade i Qatar? En diktatur där homosexualitet är kriminellt, där män är förmyndare över kvinnor, där tusentals migrantarbetare dött kandidaturen byggde på mutor? Olof Lundh har skrivit boken "Templet i öknen", om idrottens förlorade ideal. Vår kritiker och fotbollsälskare Gunnar Bolin har läst.KOLONISATÖRENS DRÖM OM DEN ÄDLE VILDENDen här veckan handlar OBS essäer om öar, som fantasi och verklighet. Idag riktar författaren Per J Andersson vår blick mot stilla havet, och berättar om fantasier som fått brutala följder.Programledare: Lisa Bergström Producent: Ulph Nyström

En försmak på Kulturlivet med Gunnar Bolin med Sofia Jannok som gäst.

En försmak på Kulturlivet med Gunnar Bolin med Lena Andersson som gäst.

När författaren Agneta Pleijel som femtonåring läste Anne Franks dagbok greps hon omedelbart av det tragiska ödet, men också av hur den unga Anne skriver om relationen mellan henne och modern: "Det är en mognadsprocess beskriven med hela det stilistiska registret det är en författare som skriver!" Detta är en repris av Kulturlivet med Gunnar Bolin som sändes första gången 29 november 2021.ANNE FRANKS DAGBOK MEST LÄSTA SKILDRINGEN AV NAZISMENS BROTTAnne Frank (1929 - 1944) föddes i Frankfurt, Tyskland. När Hitler kom till makten 1933 flyttade familjen till Amsterdam i Holland.Redan som liten var hon mycket intresserad av att läsa och hitta på sagor och berättelser. På sin 13-årsdag fick hon en dagbok i present. En knapp månad senare, 5 juli 1942, gick familjen under jorden. De gömde sig i drygt två år och Anne Frank skrev hela tiden i dagboken, men också andra berättelser.4 augusti 1944 upptäcktes de av SS och fördes till läger, först i Holland och senare Auschwitz. Anne och systern hamnade slutligen i lägret Bergen-Belsen, där de dog av tyfus och svält i februari 1945.Endast fadern Otto Frank överlevde och tog hand om dagböckerna när han återvände till Amsterdam efter kriget. Den gavs ut första gången 1947 och på svenska 1953. Då var känsliga stycken strukna, till exempel de om Annes sexuella uppvaknande eller hennes såriga relation till modern. 1997 gavs den oavkortade originalutgåvan ut på engelska, 2005 på svenska i översättning av Per Holmer.AGNETA PLEIJEL EN AV SVERIGES FRÄMSTA FÖRFATTAREAgneta Pleijel är en av Sveriges främsta, kritikerhyllade och lästa författare med romaner som romandebuten Vindspejaren, Lord Nevermore, Fungi, En vinter i Stockholm, Spådomen en flickas memoarer och Doften av en man.Hon har också skrivit poesi, dramatik bland annat Kollontaj och arbetat som kulturjournalist och kulturchef. Agneta Pleijels verk har översatts till många språk och belönats med en mängd priser. Hon är professor emerita och åren 19882015 var hon ledamot av Samfundet De nio.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: Hovjuvelerarens barn och Bibliotekarien i Magdeburg.Producent: Maria Götselius

En favorit i repris från Kulturlivet med Gunnar Bolin. Här med författaren Sigrid Combüchen som håller tangodansaren Osvaldo Zotto som en av de främsta. Hon har älskat tango sedan barnsben: "Tangon förkroppsligar i sin oerhörda mångsidighet väldigt mycket av vad jag känner och tänker och känt och tänkt, alltid" OSVALDO ZOTTO EN LEGENDARISK TANGODANSAREOsvaldo Zotto (1963-2010) föddes i Argentina och växte upp i ett område i Buenos Aires som präglades av tangodans. Zotto utvecklade sin egen stil och blev ett av dom största namnen inom tango känd för sin minimalistiska, eleganta och känslosamma stil. Han och mångåriga danspartnern Lorena Ermocida var också omtyckta tangolärare. Under många år var dom även ett par privat. Osvaldo Zotto dog av en hjärtattack i sitt hem i Buenos Aires 2010.FÖRFATTAREN SIGRID COMBÜCHEN BEUNDRAR ZOTTOS PERFEKTION Sigrid Combüchen är författare och kulturjournalist. Hon var 18 år när hon debuterade som författare 1960 med romanen "Ett rumsrent sällskap" och har sedan dess gett ut ett stor antal böcker, exempelvis "Korta och långa kapitel", "Byron, en roman", "En simtur i sundet", "Den umbärliga en bok om Ida Bäckmann" och "Sidonie och Nathalie". Sigrid Combüchen har fått många litterära utmärkelser och 2010 belönades hennes "Spill. En damroman" med Augustpriset.I avsnittet medverkar också litteraturvetaren, kulturskribenten och tangoexperten Fredrik Agell.GUNNAR BOLIN KULTURJOURNALIST PÅ SVERIGES RADIOProgramledare Gunnar Bolin är mångårig medarbetare på Sveriges Radio och har arbetat på kulturredaktionen sedan 1989. Förutom otaliga radioinslag har han också skrivit två böcker: Hovjuvelerarens barn och Bibliotekarien i Magdeburg.Producent: Maria Götselius

Varje vecka ger vi en medarbetare i uppdrag att utse veckans ord, denna vecka har Gunnar Bolin valt ordet Vårkänsla. Den här årstiden är svår att beskriva utan att man hamnar i klyschträsket. Allt är sagt, men detta till trots så är vi mitt i den tid på året som påverkar mig allra mest. Sommaren må vara mer uppenbart underbar, men våren är lika överraskande efterlängtad när den envist kommer åter år efter år.Ja, endast slitna uttryck hörs i mitt huvud... "det obarmhärtiga men ändå så livgivande ljuset", "kvitterbusken med sparvar", "koltrastens sång", "vinterns gamla hundskit som ligger allt gråare i rabattkanten".Jag bläddrar i almanackan för att planera något och hamnar plötsligt på andra sidan midsommar. Hur är det möjligt? Är det bara så få veckor kvar ....?Ni hör... allt är redan sagt, som att det går så fort, i april "den grymmaste av månader" för att gå till poesin och citera en annan lite sliten mening, denna skriven av T.S. Eliot.Men ändå, känslan är inte mindre reell om än banal: tiden går fort, carpe vere, grip våren. Fågelskåda, skogsbada, djupandas vid en skogstjärn, lägg dig raklång i en vitsippsbacke, drick ett glas rosé vid en bristfälligt uppvärmd södervägg. Eller välj nån annan vårkliché.Till traditionen att besjunga våren finns också den mörka sidan, lyckans och ljusets motpol. Dels det högst reella som pågår bortom den scilla - och vitsippebeklädda horisonten, men också den alldeles privata känslan av att det nya skarpa ljuset äter upp en...Även den känslan grundligt besjungen. Litteraturen är full av skildringar där lyckan bor granne med den värsta smärtan, en sorts diktad bipolaritet. Mjältsjuka, sa Tegnér. Stagnelius konstaterade att Kaos är granne med Gud.Tegnér kan nästan uppfattas som att han gottar sig i ångesten när han släpper loss svartalfen i just dikten Mjältsjukan, där poeten står på levnadsbanans höjd och ser hur gott allt är när svartalfen hastigt uppenbarar sig:Och se, på en gång allt blev tomt och ödsligt,Och sol och stjärnor mörknade i hastoch så en bit längre fram:Mitt hjärta? I mitt bröst finns intet hjärta,En urna blott med livets aska i.Är det en vårkänsla för vår tid? Förhoppningsvis kan en text av en annan poet skriven drygt ett hundra år senare också stämma, Werner Aspenström må förefalla lite äppelkäck bredvid det ångestskummande tilltalet hos Tegnér, det må vara som det vill med det, något av vårkänsla rymmer ändå hans dikt:Gråvädersdagen trycker mot takåsen.Det luktar mögel och sorgsenhet.I hjärtats ena kammare molar raseriet,iden andra sitter döden och gäspar.Plötsligt kan glädjen uppenbara sig,morgonfräck, nästan prålande,som tuppen på en gödselstack.

Ett säkert vårtecken och en av årets största konstfester konstrundan på Österlen är tillbaka efter pandemin. Följ med P1 Kultur på en runda bland förväntansfulla utställare inför påskhelgen. VARFÖR ÄLSKAR ALLA "RIGOLETTO"?Giuseppe Verdis opera "Rigoletto" är en av världens mest spelade, och på skärtorsdagen är det premiär för en ny uppsättning på Göteborgsoperan. P1 Kulturs Carl Magnus Juliusson har träffat dirigenten Francesco Angelico, sopranen Ida Falk Winland och Rigoletto själv, Olafur Sigurdarson, i ett reportage om vad det är som lockar med verket.VECKANS ORD: VÅRKÄNSLAVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ut ett ord som på något sätt ringar in vår samtid. Den här gången är det Gunnar Bolin som lyssnat och doftat, och veckans ord är "vårkänsla".VEM VAR WILHELMINA STÅLBERG?Ett musikaliskt 1800-talsquiz. Så beskriver folkmusikern Dan Knagg det nya albumet "Wilhelminas gåtor", där den bortglömda men oerhört produktiva 1800-talsförfattaren Wilhelmina Stålbergs texter tonsatts och framförts av Agnes Åhlund. Men vem var Wilhelmina Stålberg? Reportage med litteraturvetaren Gunnel Furuland av P1 Kulturs Lisa Wall.DAGENS ESSÄ: VAD SELMA LAGERLÖF KAN LÄRA OM SMARTA TELEFONERDen här veckan handlar essäerna från OBS om olika medierevolutioner det har handlat om vykortet, A-4-pappret och selfien. I dag skriver idéhistorikern David Malm om hur utvecklingen av olika medieformer förändrat hur vi ser på oss själva: Hur har medierna format vår självbild de senaste 300 åren?Programledare: Lisa Wall Producent: Felicia Frithiof

Varje vecka väljer en medarbetare på kulturredaktionen ett ord i tiden. Gunnar Bolin har fastnat för "tro".

Det kommer allt fler krav på bojkott i kulturvärlden liksom idrottsvärlden. Vi har frågat svenska kulturinstitutioner hur de ställer sig till ryska medverkande. Hör Konserthuset i Stockholms vd Stefan Forsberg i samtal med kulturjournalisten Ulrika Knutson. VEM VINNER BERÄTTELSEN OM KRIGET?Under den gångna veckan har vi kunnat ta del av mängder av bilder, filmer och vittnesmål från framför allt ett ukrainskt perspektiv samtidigt som ryska skildringar av kriget varit mer knapphändiga. Betyder det att det ryska informationskriget misslyckats? Hör journalisten Jack Werner och forskaren Ola Svenonius, vid Totalförsvarets forskningsinstitut, i ett samtal om narrativ och mytbilder i krig.VECKANS ORD ÄR GRÄNSVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in något om vår samtid. Denna vecka är det Gunnar Bolin som valt ordet "gräns".ESSÄ: ÄR DET DÖDSÅNGEST SOM DRIVER MÄNSKLIGHETEN?I dagens OBS-essä reflekterar författaren Helena Granström över allt från den enskilda individens, till planetens och hela universums död. Är det kanske dödsångest som driver mänskligheten? Och hur ska vi egentligen förhålla oss till evigheten? Del i OBS serie "Efter mänskligheten".Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Varje vecka väljer Kulturredaktionen ett ord i tiden. Gunnar Bolin funderar kring att demonstrera.

”Jonna Sundling gav mig ett Usain Bolt ögonblick”. Radiosportens OS-krönikör Gunnar Bolin ger sina finaste och mörkaste upplevelser i Peking 2022. Tack för allt Charlotte Kalla - tidernas främsta svenska längdskidåkare, sett till antalet medaljer! ”Liten rink gav sämre underhållning”. Tommy Åström efter den olympiska ishockeyturneringen där Finland tog första guldet. Lasse Granqvist och Hasse Backe på Champions League-turné men Backe pratar bara ”Bengals” i Super Bowl och får medhåll av Sporthusets lyssnare! Dokument Ara Abrahamian. Medaljolyckan gav honom svenska folkets kärlek.

Nationalmuseum i Stockholm har fyllt hål i samlingarna och förvärvat design och konst från det föraktade 1920-talet. Gunnar Bolin och Nina Asarnoj har sett utställningen "Swedish Grace". Vårens stora utställning på Nationalmuseum i Stockholm heter "Swedish grace, konst och design i 1920-talets Sverige" och öppnar på torsdag. Museibesökarna får se ett stort urval av den tidens design i form av möbler, porslin, kläder, konst och fotografi. Vad har utställningen för potential att bli en publikmagnet? Och är tiden mogen nu för att omfamna denna tidigare förbisedda stil? P1 Kulturredaktionens kritiker Gunnar Bolin och Nina Asarnoj diskuterar.HUR GÖR MONICA FÖRSTER SIN PRISVINNANDE DESIGN?Monica Förster är en av landets mest etablerade nutida designers och i höstas fick hon Bruno Mathsson-priset. Just nu ställer hon ut sina objekt på Vandalorum i Värnamo, där det är som att kliva rakt in i en himmel med stora fluffiga moln som landat på ett handfast ljusgrått golv. Monica Förster är gäst i P1 Kultur.REGISSÖREN MIKE MILLS OM FILMEN C'MON C'MON"Att få barn är det största som hänt mig", det säger filmregissören Mike Mills som just nu är aktuell med filmen "C´mon C´mon". I den fångar han den speciella relation som kan uppstå mellan ett barn och en vuxen med en särskilt fin tonträff. P1 Kulturs reporter Björn Jansson blev så nyfiken på Mike Mills tankar bakom filmen att han ringde upp honom.OBS-ESSÄ: VARFÖR VÄCKER KEJSARSNITTET SÅ STARKA KÄNSLOR?Få frågor väcker sådana känslor som kejsarsnittet. Både bland läkare och gravida är frågan om födsel genom kejsarsnitt en vattendelare. I dagens essä frågar sig frilansskribenten och läkarstudenten Vincent Flink Amble-Naess varför det har blivit så.AKRAM KHAN FÅNGAR KRIG MED DANSHur skildrar man ett krig? Det är en fråga som skildras i Akram Khan Dance Companys föreställning "Chotto Xenos" som precis gästat Dansens Hus i Stockholm och som under mars turnerar vidare i Sverige. Cecilia Blomberg har sett dansverket.Producent: Cecilia Blomberg Programledare: Anna Tullberg

Författaren Johan Heltne drar i sin nya essäbok "Sympati för djävulen" paralleller mellan skrivarutbildningen på Biskops-Arnös och uppväxten i Livets ord. Han besöker studion tillsammans med GP:s idé- och kritikredaktör Sanna Samuelsson. Bob hund släpper nygammalt vad är "Det allra nästa bästa"?Det har gått drygt 30 år sedan bob hund, ett av Sveriges mest egensinniga och framgångsrika rockband, bildades. I dag släpps albumet "Det allra näst bästa" där bandet grävt i arkiven från 90-talet. Vi får besök av rockarkeologerna och bandmedlemmarna Thomas Öberg och Conny Nimmersjö.Utställningsaktuella Ann Böttcher gräver i minnenKonstnären Ann Böttcher är berömd för sina minutiöst utförda blyertsteckningar med naturmotiv. I det lilla formatet ställer hon de stora frågorna, och brottas med sin egen tyska och svenska historia. Kulturredaktionens Cecilia Blomberg träffade henne inför den stora separatutställningen "Verk 2000 - 2021" som just nu visas på Malmö konsthall.Veckans ord: MissunnsamVarje vecka väljer någon på kulturredaktionen ett ord som på något sätt säger något om vår samtid. Den här veckan är det Gunnar Bolin som haft fingret i luften och känt av den. Missunnsamheten.Essä: Vem kan fly till rymden?Den frågan ställer sig författaren Dan Jönsson i dagens OBS-essä om att något förändrats i synen på rymden som plats för drömmar och utopiska projekt. Producent: Morris Wikström.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Varje vecka väljer Kulturredaktionen ett ord i tiden. Hör Gunnar Bolin om "avkragad". Han blev "avkragad", biskopen vid Visbys stift Thomas Pettersson tidigare i veckan, alltså han fick helt enkelt sparken, men med ett långt mer, och för just biskopar, mer passande och fantasieggande språkbruk.Jag lämnar själva ärendet därhän, det som rör just denne Herrens tjänare som enligt ansvarsnämnden för biskopar brutit mot avlagda vigninsglöften och skadat det anseende en biskop bör ha.En svensk präst, eller biskop, bär inte krage. Det gör däremot en dansk, en sk pipkrage, vilket alla som såg tv-serien "Herrens vägar" häromåret nog uppmärksammade. Den stela kragen som sattes på och som omedelbart, i alla fall i mina ögon, skänkte bäraren en viss pondus. En svensk präst, diakon eller biskop kan alltså, inte i en rent bokstavlig bemärkelse, bli avkragad. Och det är lite märkligt att ordet lever kvar, eller möjligen kommit tillbaka, för svenska präster slutade bära krage för flera hundra år sedan. De har ju den här vita markeringen av olika slag i en rundhalsad skjorta, så att klädseln ska fylla sin funktion dvs vi ska vet att det är en präst vi stöter ihop med. Detta slogs fast redan 1215 då det fjärde laterankonciliet beslutade att det skulle vara obligatoriskt för allt prästerskap att bära en utmärkande klädedräkt.Men begreppet avkraga understryker också den rituella förnedringen. Man blir, om än symboliskt, fråntagen sina insignier, alltså det föremål som visar att du är värdig att bära din titel eller utöva ditt ämbete. När den franske kaptenen Dreyfuss, inga övriga liknelser med biskopen i Visby, 1894 togs ifrån sin militära titel falskt anklagad för spioneri, kallades han ut på en exercisplan och fick inför hela regementet finna sig i att riyuellt få sina gradbeteckningar avslitna och sin värja bruten över knät.Det kallar jag avkragning grandioso.Om jag just nu i nästa andetag skulle smäda konungen och fosterlandet eller kanske en politisk makthavare eller få för mig säga mitt kontonummer som ni alla kan skänka en slant till, så hade jag förvisso förlorat mitt jobb. Men en tarvlig radiotjänsteman får finna sig i att helt sonika "få sparken". Visst vore det kittlande att istället tänka sig att den som brutit mot företagets regler fick gå in och sätta sig i en studio, tvingas att läsa sin text som fällde honom eller henne, så kommer vd och drar dramattiskt ner ljudregeln, gröna lampan slocknar. Radiojournalisten kippar likt en guldfisk efter eterns syre. En barsk teknikchef kommer in och monterar ner mikrofonen. Avmickad. Nu kan du gå.Men avkragad var det. Det märkliga är att begreppet överhuvudtaget inte verkar ha använts särskilt ofta de senaste hundra åren. Min forskning har inte direkt varit omfattande men som jag förstår det är det inte främst tack vare ett mer skötsamt prästerskap förr utan för att vi av någon anledning på sistone bara tyckt att det är ett ord som bör kliva fram ur språkskuggan. Avkragad finns inte ens i svenska akademiens ordlista, däremot i deras ordbok, ni vet den där som aldrig blir färdig. Där finns också avkransa vilket betyder: citat "att taga (heders-)kransen af (ngn); beröfva (ngn) hans vunna berömmelse eller ära. Belagt 1828. Och kanske därför helt hållet i maskulinum. Ett rätt använd bart ord.En tröst i allt är att avkragningen av biskopen i Visby inte är på livstid. Han kan komma tillbaka och.... återkragas... kanske...? Ett nyord för 2022.

Kenneth Kvarnström har premiär på nytt dansverk, Carl-Johan Malmberg löser lyckans gåta, Jenny Teleman och Gunnar Bolin diskuterar Ricky Gervais sorgsna komedi "After Life" KENNETH KVARNSTRÖM PÅ SCEN IGENDANS. På torsdag har koreografen Kenneth Kvarnström premiär på ett nytt dansverk i Falkenberg. I "pianotopografier" återanvänder han kraften i rörelsen. "Jag har blivit äldre och måste se till att energin inte försvinner ut, istället ska den tillbaka in - i en cirkel eller en loop", säger han. Kenneth Kvarnström är gäst i P1 Kultur.CARL-JOHAN MALMBERG OM ATT LÄSA MARCEL PROUSTLITTERATUR. Genom att återskapa det förflutna, kan litteratur befria oss från själva tiden. Det menade den franske författaren Marcel Proust. I år är det etthundra år sedan han dog, 51 år gammal. Författaren och kritikern Carl-Johan Malmberg har skrivit en omfångsrik bok med den lockande titeln "Lyckans gåta". En bok om hans erfarenheter av att läsa "På spaning efter den tid som flytt". P1 Kulturs Anna Tullberg träffar Carl-Johan Malmberg för att ta reda på om man eventuellt kan bli just en lyckligare människa av att läsa Proust.RICKY GERVAIS GÖR HUMOR AV SORG I "AFTER LIFE"TV. Nyligen släpptes säsong tre av Ricky Gervais sorgsna komediserie "After Life" på Netflix. Serien lär har setts av hundra miljoner hushåll över hela världen. Ricky Gervais har skrivit och regisserat och spelar huvudrollen som journalisten Tony som förlorat sin fru i cancer. Varför är det så roligt när Tony är ledsen? P1 Kulturs Jenny Teleman och Gunnar Bolin diskuterar Gervais komiska kompetens.ESSÄ: HENRICH SCHLIEMANN OCH SAMTIDENOBS. I år är det 200 år sedan Heinrich Schliemann föddes. Schliemann var en av 1800-talets mest omsusade personer. En enorm språkbegåvning som levde ett äventyrligt liv som bland annat innefattade att gräva fram det historiska Troja. Runt om i dagens Aten finns flera spår av Schliemann och hans gärning. Det är i de spåren författaren Jan-Henrik Swahn vandrar i den här essän.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Anna Tullberg

Gunnar Bolin utser "Drönare" till veckans ord

I dag släpptes de tre första avsnitten av Spotifys ljuddramasatsning "De fria". Vi spår ljuddramats framtid tillsammans med regissören Peter Grönlund och SR Dramas konstnärliga ledare Moa Gammel. Skräckosande om två systrar i "In memoriam"Ann Petrén och Lotta Hejle ger sig ut på turné med Riksteaterns uppsättning "In memoriam", om två åldrande systrar och falnade stjärnor fast i det förflutna. Är det inte en skådespelares största skräck? Vi frågar huvudrollsinnehavarna.Veckans ord: DrönareVarje vecka väljer någon här på kulturredaktionen ett ord som på något sätt ringar in samtiden. Den här veckan gick uppdraget till Gunnar Bolin, som riktat blicken mot skyn för att identifiera ett ihärdigt surrande. Veckans ord är drönare.Annika Norlin tillbaka i eget namnI morgon släpps Annika Norlins nionde album, "Mentor". Men för första gången är det inte under något av hennes artistnamn. Annika Norlin besöker studion för att prata om musik, berättande, inspiration och mentorskap.Dagens OBS-essäHar vi idag förlorat möjligheten att uppleva de där storslagna sinnesrörelserna som vi kan läsa om i romantikens diktning? Och om så är fallet - vad är det vi söker efter istället? Det funderar författaren Dan Jönsson på i den här essän.Programledare: Eskil Krogh Larsson Producent: Felicia Frithiof

Jens Fjellström på mästerskapsäventyr som ny tränare för Australiens fotbollsdamer! Lasse Granqvists oreserverade hyllning av veckans gäst - prisbelönta kulturjournalisten Gunnar Bolin som bevakat sex olympiska spel för Radiosporten. Bolins bojkottberättelser ger färg åt veckans olycksdokument. ”Novaxx” Djokovic - hur tas han emot av publiken i Australien Open? Därför är det konstigt att Charlotte Kalla åker till OS 2022. Och så många guld tar Sverige i Peking!

Gunnar Bolin och Karsten Thurfjell tar er med till stridsvagnsmuseer, Musse Piggsamlingar och äter kakor på Taxinge slott, bland mycket annat.

Väl vaccinerade saxar sig kulturtomtarna över vikar och sund till kastell och katedraler för att närstudera de medeltida metropoler och märkvärdiga mälarpärlor som kantar vår tredje största sjö. Jul firas med såväl Gustav III, Ingmar Bergman och en halvtam bäver, till skönsång på franska av Iggy Pop.

Väl vaccinerade saxar sig kulturtomtarna över vikar och sund till kastell och katedraler för att närstudera de medeltida metropoler och märkvärdiga mälarpärlor som kantar vår tredje största sjö. Jul firas med såväl Gustav III, Ingmar Bergman och en halvtam bäver, till skönsång på franska av Iggy Pop.

Idag bjuder vi på ett porträtt av filmregissören Jane Campion, en mästare på att skildra tystnad i film. Vi har också sett hennes senaste film, "The power of the dog". BOKEN OM HILDEBRAND BESKRIVER EN TYSTNADSKULTURI den nya boken "G som i gärningsman" av Sören Karlsson och Deanne Rauscher framkommer att filmregissören Staffan Hildebrand utnyttjat unga pojkar sexuellt. P1 Kulturs kritiker Felicia Frithiof har läst boken och berättar hur författarna tecknar en bild av en tystnadskultur som möjliggjorde övergreppen.INGET NYTT I DOKUMENTÄREN "PRIZE OF SILENCE" OM JEAN-CLAUDE ARNAULT OCH SVENSKA AKADEMIENHösten 2017 vittnade 18 kvinnor i Dagens Nyheter om att de kränkts sexuellt av den s k kulturprofilen. En publicering som ledde till såväl rättsliga följder som att Svenska Akademien rämnade av inre motsättningar. På söndag är det premiär för en ny dokumentärserie om händelseförloppet, "Prize of silence", som visas på Viaplay. Vår kritiker Gunnar Bolin har tjuvtittat och är inte imponerad.VI ÅKER TILL OSLO OCH LUKTAR PÅ KONSTENKan man lukta sig fram till konstnärlig kvalitet? På konstmuseet Astrup-Faernley i Oslo visas just nu en utställning som kretsar kring luktsinnet. Det är konstnären Sissel Tolaas som utforskat dofternas värld i nästan 30 års tid och nu fått sin hittills största utställning här. P1 Kulturs konstkritiker Mårten Arndtzén åkte till Oslo för att sniffa kultur. SKRIVANDET VAR HENNES BILJETT UT FRÅN MENTALSJUKHUSETDagens klassikeressä handlar om författaren Janet Frame och hennes självbiografiska trilogi "En ängel vid mitt bord", tecknad av Anneli Dufva. Där beskrivs bl a filmregissören Jane Campions möten med Janet Frame, och hur Campion efter Janet Frames död 2004 beskrev henne med orden: "Hon var inte ensam, hon var fri."