Podcast appearances and mentions of marianne larsson

Elvis, Churchill, Gigi Hadid alla tre overallentusiaster. Plagget som förenar byxa och tröja, väcker både vällust och fasa. Den har kommit och gått inom modet, men overallen har aldrig riktigt försvunnit. Denna veckan synar vi ett bokstavligt talat slitstarkt plagg i sömmarna – overallen. Eller coverall, boiler suit, onesie eller jumpsuit som man också kan säga. Gränserna plaggen emellan är inte alltid lätta att dra. Men så har också overallen en lång och brokig historia där den gått från arbetarplagg till militärplagg till fritidsplagg till unisexsymbol till partyplagg till att idag bli lite vad man själv gör den till. Inom modet har populariteten gått upp och ner, men de senaste åren har den börjat synas alltmer, igen. Även stora exklusiva modemärken som Hermès, Chanel, Alexander McQueen – och många andra också – erbjuder just overaller till både våren och hösten.Vi träffar maskören och designern Cajsa Jackson, som länge kände att det var något som fattades i hennes garderob. När hon en dag sprang på en begagnad limegrön alpinoverall, förstod hon att det var just en overall hon saknat och bestämde sig för att designa sin egen.Vi berättar även historien om de 'overallklubbar' som under 1920-talet poppade upp i USA. Overallen i fråga var i blå denim, annars främst associerat med farmare och arbetare. Men i protest mot skyhöga klädpriser – gjorde långt många fler det aktiva valet att enbart bära overall. Vi ringer upp historikern Dave Tabler som berättar om klubbarna.Vi beger oss även till utställningen Konst + Maskin – Utmanarna under 1920-talet på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm. För där går just nu att se fyra overaller, som sommaren 1929 blev en svensk modenyhet för kvinnor. För då lanserades en overallserie under namnet Camp-Ahla-overallen av det unga designparet Astri och Erling Richard. Vi träffar Marianne Larsson, intendent på Nordiska Museet, som berättar historien om overallen som låg i tiden på 1920-talet.Veckans gäst är Lotta Lewenhaupt, modejournalist och författare till ett flertal böcker om mode.

Martina ringer upp Marianne Larsson från Noriska Museet i Stockholm för att höra mer om utsällningen där Sara Danius egendesignade knytblus, som hon gjorde för modeskaparen Camilla Thulin, visas, för att hedra den nyligen bortgångne professorn, författaren och litteraturkritikern.

Vi fortsätter vår serie med poddintervjuer inför regionvalet i Västernorrland. Företrädare för vart och ett av de åtta politiska partierna med plats i regionfullmäktige i dag, får förklara sig i vår valspecial. I dag har turen kommit till Marianne Larsson (SD), andra namn på Sverigedemokraternas röstsedel. https://pod.mittmedia.se/pod/filer/Y-podd_SD_Marianne_Larsson.mp3   Inlägget Y-podden #15 – Valspecial Sverigedemokraternas Marianne Larsson dök först upp på Y-podden.

I det här avsnittet får vi hör om 40-talet, nämligen om när ryggsäcken blev den pryl som började underlätta vardagen. Med ny semester och med det - friluftsanda - vad händer med vår syn på kroppen - och framför allt: den nakna kroppen? Vi får höra Johnny Wijk, professor i historia, och Marianne Larsson, intendent på Nordiska Museet - om avklädda män, idrottande kvinnor och hur hurtighet och sportande blev så stort att det till och med tog sig in i gudstjänsterna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av IKEA Podologen sitter vi i ett kvadratsmart uppslag på sidorna 26-27 i den nya IKEA katalogen och pratar yta och förvaring. Komikern och manusförfattaren David Sundin berättar om sin underjordiska lägenhet på 550 kvadratmeter, inredd med hobbyrum för allt. Intendent Marianne Larsson på Nordiska museet hyllar ”fulsaker” och ger oss en kort historielektion i köksförvaring. Kjell smider planer på att sno yta av grannen och berättar om hans lite speciella förvaring för sin bokföring. Trion får också ett telefonsamtal av ”Hövdingen” från ett kollektiv på Södermalm i Stockholm, och hon har strikta regler för sina kollektivmedlemmar. Efter en briljant uträkning av Kjell får vi också reda på hur många år vi i Sverige lägger på att bara leta i garderoben. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Så här i sportlovstider ägnas dagens Vetenskapsradion Forum åt hälsa och friluftsliv genom historien. Religionsvetaren Wilhelm Kardemark vid Göteborgs universitet har jämfört dagens hälsotidningar med 1910-talets motsvarigheter och han säger att synen på vad som är en god hälsa, och varför man bör sträva efter en god hälsa, har förändrats. Förr talade man om hälsa i nationens tjänst, idag handlar det om den enskilda individens upplevelse av hälsa. Trots skillnaderna finns det ändå religiösa dimensioner i hälsobegreppet både då och nu. Dessutom handlar det om hur framväxten av idrott och friluftsliv gått hand i hand med kvinnors frigörelse. Vid förra sekelskiftet gick så gott som alla kvinnor klädda i fotsida kjolar och hårt snörda midjor, men bara några årtionden senare hade de ersatts med funktionella och moderna skidbyxor och jackor. Marianne Larsson vid Nordiska Museet i Stockholm berättar om hur den dramatiska förändringen blev möjlig. Programledare är Urban Björstadius.

Sommaren går mot höst, och det börjar redan bli dags att summera årets odlingssäsong. Att allt inte gått så jättebra fick vi bevis för i årets sista direktsända telefonväkteri. Kristin Möller ringde om sina potatisar som drabbats av skorv, Aslög Friberg hade fått konstiga svarta fläckar på några av sina tomater och Maj-Lis Pettersson själv kunde visa upp äpplen drabbade av både rönnbärsmal och äppelvecklarens larver. Men, flera av dessa problem kan man göra något åt. Skorv på potatis kan undvikas om man ser till att jorden inte har för högt PH-värde. Ammoniumsulfat och urea sänker PH. Dessutom bör man se till att potatisen får tillräckligt med vatten, framför allt när knölarna börjar utvecklas ca tre veckor efter planteringen. Tomater däremot vill ha ordentligt med kalk - alltså högt PH. Annars kan de drabbas av pistillsjuka . Det är också viktigt med jämn fin fuktighet både för småplantor och när tomaterna planterats i krukor eller på friland. Såhär tomater med pistillsjuka ut - det är Bitte Isacsson som skickat oss bilden: Att förebygga skador av rönnbärsmal och äppelvecklare är däremot svårt. I år är det stora angrepp på äpplena, men en tröst kan vara att det faktiskt går att använda de delar av frukten som inte har spår av larvernas verksamhet. (Bruna gångar när det gäller rönnbärsmalen, brunsvart "gegga" när det gäller äppelvecklaren.)   Bild på äppelvecklarens härjningar finns på bild i spalten till höger. I programmet nämnde vi de försök som gjorts med feromonremsor som hängs upp i träden tidigt på säsongen för att "förvirra" äppelvecklarens hannar. Försöken har varit framgångsrika i områden där samtliga äppelträd försetts med remsor, men ännu är inte produkten ute i handeln. Mer information om metoden finns att läsa under "rapporter" på den här sidan: www.biosignal.org , och du kan också kontakta forskaren Peter Witzgall på SLU Alnarp, med e-postadress  peter.witzgall@ltj.slu.se Råd om skötsel av hortensia och beskärning av körsbärsträd och avenbokshäck blev det också i veckans program, som går att höra i repris natt mot tisdag 00.03 och lördag 4 september kl. 12.05 Tillsist ännu en lyssnarbild! Det är Marianne Larsson i Gillberga utanför Eskilstuna, som undrar vad det här är för en liten "krabat",  som med så god aptit äter bladen i hennes trädgård. Och det har Maj-Lis Pettersson tagit reda på: Detta är ett syreaftonfly (Acronicta rumicis). Den förekommer på diverse träd och buskar. Inget man behöver oroas över och alltså inte göra något åt. Jag visade bilden för Åke Lindelöw, fältentomolog på SLU. Han var bussig och bestämde arten.