Podcasts about annars

Hur lever man ett autentiskt liv? Sociologen Emma Engdahl om egenintresset som moralisk princip. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2017-11-22.Vem är jag? Var kommer jag ifrån? Vad kan ett bättre liv innebära? Vad bör jag önska och begära? Dessa frågor är nödvändiga att besvara för att vara autentisk, det vill säga sann mot sig själv och sina värderingar. Enligt filosofen Charles Taylor, har vi alla ett unikt sätt att vara människa på. Det är så vi ska leva; inte som en blek kopia av någon annan. Annars går vi miste om innebörden av att vara människa för just oss själva; meningen med vårt liv. Ytterst handlar det om vår förmåga att påverka vår egen, andras och samhällets utveckling från vår personliga förståelsehorisont och sociala position.Mitt svar på vem jag är överensstämmer på ett kusligt sätt med sociologen Luc Boltanski och ekonomen Eve Chiapellos beskrivning av den ”den stora människan” i deras bok ”Den nya kapitalistiska andan”. Jag är aktiv, kreativ och oberoende. Jag är med andra ord en person med egenskaper som är önskvärda i dagens kapitalistiska samhälle, eftersom de går att tjäna pengar på. Som ett barn av min tid har jag också utvecklat vad sociologen Zygmunt Bauman kallar en konsumtionsestetik. Jag har hellre tretton par högklackade skor än 100 000 kronor på banken. Man skulle också kunna säga att jag har övergett värden som förnuft, arbete och framsteg, till fördel för fantasi, skapande och närvaro, vilket sociologen Michel Maffesoli menar är tidstypiskt. När jag läser den skotske upplysningsfilosofen Adam Smiths bok ”Nationernas välstånd”, som fortfarande går att betrakta som det kapitalistiska samhällets bibel, får jag emellertid klart för mig att jag är förhindrad från att förverkliga mig själv. Jag handlar inte egennyttigt på marknaden, det vill säga på ett sätt som ökar min egen och samhällets rikedom. Smith talar i detta sammanhang om något så märkligt som egenintresset som moralisk princip. Denna idé lär vara anledningen till att Margret Thatcher ständigt bar med sig ”Nationernas välstånd” i sin handväska. För Smith var egenintresse inte detsamma som egoism. Han ansåg inte heller att det var det enda motivet bakom människans handlingar. I motsats till vad många tycks tro stod Smith på de utsatta och fattigas sida när han förespråkade en fri ekonomisk marknad, styrd av ensklida individers egenintresse som likt en osynlig hand skulle skapa samhällelig balans. Bland annat noterade han att en euroepisk bonde hade det betydligt bättre ställt än en afrikansk prins, vilket förklarades med hänvisning till den förändrade politiska ekonomin snarare än ett slags immanent europeisk överlägsenhet. Smith menade alltså inte att det ligger i människans natur att handla egennyttigt. Tvärtom motiveras vi spontant av subjektiva intressen och inte av objektiva intressen som privat rikedom och nationellt välstånd. Egentligen är det bara entreprenören som på ett subjektivt plan motiveras till att lägga pengar på hög eller rättare sagt investera dem i företag. Min skofetischism hade alltså fått ge fått ge vika för mina pengars förökning om jag varit mer av en entreprenör och mindre av en estetiskt lagd statligt anställd. Även jag förstår emellertid det problematiska med den ommedelbara lusttillfredställelsen som iögonfallande konsumtion leder till. Jag menar att Smiths tankar om egenintresset som moralisk princip bör ligga till grund för en ny förståelse av demokrati. I praktiken skulle egenintresset kunna lösa de problem vi idag har med att realisera ett samhälle där alla inte enbart är lika inför lagen, utan också har lika goda förmågor att utveckla och förverkliga sig själva. Jag hittar stöd för min tanke i Smiths bok En teori om moraliska känslor som gavs ut 1759, det vill säga sjutton år före utgivningen av Nationernas välstånd. Hans banbrytande idé är att intresset för det egna inte är en individuell, utan en social process. Det är detta som förklarar att egenintresset är ett moraliskt fenomen som med nödvändighet inkluderar andra och samhället. Människan har ingen aning om hon är vacker, god eller rättfärdig i ensamhet. Det finns ingen spegel som talar om vem hon är eller vem hon borde vara. Placeras hon däremot i samhället förses hon genast med den spegel som behövs; andra människors bemötande och uppfatting om henne. De är alltså våra medmänniskor som ursprungligen formar vår självbild. Egentligen uppstår vårt intresse för våra egenheter först när vi inser att andra påverkar oss, precis som vi påverkar dem. Till en början kan detta intresse vara så intensivt att vi fastnar i oss själva eller i föreställningen om hur andra uppfattar oss, med påföljande känslor av stolthet eller skam. Risken är stor att vi förvandlas till slavar under andra människors önskningar och begär. Det är en farlig väg att vandra, inte minst för den moraliska utvecklingen. Ur ett moraliskt perspektiv finns det knappast något beundransvärt i att hoppa för att någon applåderar om man gör det. Moral handlar istället om att sätta sig över människans nyckfulla impulser. Man måste lära sig konsten att bedöma de egna handlingarna utifrån en opartisk åskådares ståndpunkt, det vill säga att dra slutsatser om sig själv och vem man vill vara från en abstrakt samhällelig position eller rättare sagt från ett slags helhetsperspektiv på en själv som människa. Det är också detta som krävs för att handla egennyttigt. Från detta perspektiv är det kapitalistiska samhället behäftat med vissa problem, vilket Smith var väl medveten om trots att han menade att det inte fanns något bättre alternativ för att realisera ett demokratiskt samhälle. Till exempel menade han att den ökande arbetsdelningen som är nödvändig för social och ekonomisk utveckling resulterat i att större delen av vår tid ägnas åt att förfina en försvinnande liten del av våra mänskliga förmågor. Vi mister därmed en möjlighet att se vår fulla potential som människor. Såväl den personliga försåelsehorisonten som medvetenheten om den egna sociala positionen krymper. I ett kapitalistiskt organiserat samhälle måste därför staten träda in som garant för allmänhetens bildning. Endast så kan glappet mellan den enskilda individen som en människa med själ och den enskilda individen som en specialist utan ande överbryggas, menar Smith. Men vi har ett problem till: Idag har arbetsetiken förvandlats till konsumtionsestetik. Vi speglar inte längre varandra i relation till vår profession, utan i relation till våra konsumtionsvanor. En del av oss riskerar att reduceras till de val av varor vi gör på marknaden och det är främst i denna egenskap som samhället engagerar oss. Vi är vad köper. Eller rättare sagt; valet av varor på en aldrig sinande marknad är den enda friheten vi utövar. Vad skulle hända om vi istället vänder oss mot oss själva med hjälp av andra för att skapa en genensam förståelse för vad som är rätt, riktigt och gott? Det är detta Smith föreslår att vi bör göra genom att motiveras av ett intresse för det egna som är förståleseorienterat, snarare än rent ekonomiskt eller instrumentellt. I Smiths mening innebär egenintresset att låta de moraliska känslorna som uppstår i mötet med andra styra våra handlingar på marknaden. Det är så vi kan skapa en bättre och mer demokratisk värld, utan att överge kapitalismen.Emma Engdahl, sociolog Litteratur:Bauman, Zygmunt (2012) Arbete, konsumtion och den nya fattigdomen. Göteborg: DaidalosBoltanski, L., Chiapello E ( 2005) The New Spirit of Capitalism, London-New York, VersoMaffesoli, M (1996) The Time of the Tribes:The Decline of Individualism in Mass Society. London: SageSmith, Adam (17 59/2010))The Theory of Moral Sentiments Penguin ClassicsSmith, Adam (1776/1976) An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations. Chicago: Chicago University PressTaylor, C. (1991) The Ethics of Authenticity. Cambridge: Harvard University PressMer info om Adam Smith finns t ex på Ne.se:

Denna dagen, ännu ett tillfälle att maila oss om att vi har fel. Vi vet hur mycket ni älskar att maila. Annars hade Mia aldrig sagt att det krävs fyra resor för att komma till silvernivån i SAS EuroBonus-program när det i själva verket krävs 10. Förutom den gåvan får ni också en liten berättelse om en av västvärldens mest osugna på att mista sin streak.Dessutom - hur står folk ut i öppna planlösningar och är det verkligen rimligt att vem som helst kan få tag på ens hemadress?Stort tack till våra ljuvliga patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverTrådar:https://www.businessclass.com/forum/threads/malm%C3%B6-stockholm-ebg-intensivkvalificering.98203/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vårsäsongen är över.I studion sitter Philip Trollér och Fredrik Janlind och går igenom de fyra allsvenska lagen från Göteborg.I det här avsnittet handlar det enbart om Öis. Ett lag som gick på sommarlov som allsvensk jumbo.En vårsäsong där det började lysande men där poängen sedan uteblev och raset var ett faktum. I avsnittet går vi igenom vad som måste stämma för Öis för att hoppet ska leva, vad måste förändras och hur sommarens transferfönster kommer att påverka klubben. Det och mycket mer i avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens ämnen:VäxthusAvhärda plantorKorallkornellhäckenPlommonträdetBasilika i vattenHarry, det börjar närma sig ett slutLöklandet När skall vi sätta potatisen?Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Søguligir sangir við Hank Williams, Ronnie Milsap og Elvis Presley eru á skránni í Jambalaja í dag. Annars er mest nýútgivin tónleikur. Nakrir lættir sangir í beach country stíli, og so hoyra vit úr nýggju heildarútgávuni hjá Kacey Musgraves.

Välkommen till ett nytt, fullspäckat avsnitt av Småbrukarpodden! Jag är Mattias och tillsammans med Tess bjuder jag idag på en rejäl dos av både vårbruk och landsbygdspolitik.Våren är här och odlingssäsongen är igång på allvar. Vi inleder med att prata om våra vildvuxna tomatplantor som fick sig en rejäl klippning efter att ha vuxit oss ur huset. Vi pratar även om vår avslappnade strategi för sticklingar där vi helt enkelt trycker ner dem i marken och hoppas på det bästa. Dessutom delar vi med oss av våra tankar och fynd från Nolia trädgårdsmässa i Umeå, där bland annat taggiga björnbär och ett litet plommonträd fick följa med hem.Avsnittets stora snackis är dock minst sagt absurd. Jag berättar om min senaste upplevelse när jag skulle ansöka om gårdsstöd för att odla industrihampa. Ett litet strul med systemet gjorde att ansökan kom in en dag sent, vilket ledde till att handläggaren hotade mig med en polisanmälan för olaga knarkodling! Tess och jag diskuterar det starka och felaktiga stigmat som fortfarande finns kring hampa. Detta trots att det är en fantastisk och lättodlad gröda som förbättrar lera och tung jord, samtidigt som den fungerar utmärkt som djurströ.Vi byter sedan spår och tar upp ett ämne som berör oss på landet djupt, nämligen Trafikverkets beslut att släcka ner gatubelysningen i glesbygden. Vi belyser det skeva i att trygghet i städer mäts utifrån människors upplevelser, medan belysning på landet enbart styrs av hur många bilar som passerar vägen per dygn. Människorna tycks helt ha glömts bort i ekvationen.Utöver detta bjuder vi på gårdsdateringar om fjäderfän som bråkar, där en höna bestämt sig för att ruva ägg tillsammans med kalkonen Pickles. Jag avhandlar även min senaste svettiga brottningsmatch med gårdens gamla jordfräs.Lyssna nu för att lära dig mer om industrihampa, småskaligt vårbruk och hur vi bäst landsbygdssäkrar framtiden!Faktaruta Industrihampa: En helt laglig, tålig och snabbväxande jordbruksgröda som luckrar upp jorden bra och ofta används till djurströ eller fibrer. Gårdsstöd: Ett jordbruksstöd som bönder och småbrukare årligen ansöker om hos myndigheterna för att bruka sin mark. Trafikverket: Den myndighet som bland annat ansvarar för Sveriges statliga vägnät och därmed beslutar om var gatubelysning ska finnas och inte. Belos: En äldre, klassisk och ganska tungkörd typ av jordfräs och enaxlig traktor som ofta kräver en rejäl arbetsinsats av sin förare.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Hur automatiserar man marknadsfunktionen med AI? AI håller på att förändra marknadsavdelningen i grunden. Men de flesta bolag börjar i fel ände. I det här avsnittet av Sälj- och Marknadspodden samtalar Anders Hermansson med Hanna Musie, Marketing Lead på Women in AI och grundare av Seldi, som hjälper marknadsorganisationer att gå från ad hoc-användning av AI till att bygga system som faktiskt driver tillväxt. De går igenom tre konkreta områden som VD:ar och marknadsledare behöver ta på allvar: Kontroll kontra automatisering. Det farligaste med AI är inte att den tar över jobbet, utan att du slutar förstå varför det fungerar. Strategin, positioneringen och det som gör dig unik, det ska förbli mänskligt. Exekveringen kan du automatisera. Diagnostisera innan du automatiserar. Innan du köper fler verktyg eller bygger flöden, gå igenom en vanlig arbetsvecka och räkna ut hur många timmar som läggs på repetitiva uppgifter som inte kräver mänskligt omdöme. Där hittar du din första AI-potential. Framtidens marknadsorganisation. En AI-native marknadsavdelning på ett medelstort B2B-företag kommer inte bestå av tio specialister, utan av tre personer som dirigerar sina egna team av AI-agenter. Frågan är vad det kräver av de människor du redan har, och de du ska rekrytera. Avsnittet innehåller också praktiska tips om hur man väljer vad som ska automatiseras, vilka verktyg som är relevanta och hur du som VD coachar ditt team in i en ny verklighet. Hanna Musie är engagerad i Women in AI, Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI med cirka 10 000 medlemmar i Sverige och närvaro i 200 länder. Läs transkribering Anders Hermansson (00:03) Hej och hjärtligt välkomna till Sälj marknadspodden från Business Reflex. Det här är ju podcaster för dig som vill kunskap och inspiration kring hur man säljer marknadsför till den digitala business och bisnisköparen. Jag heter Anders Harmansson. Idag ska vi prata om ett otroligt aktuellt ämne. Övergripande rubriken är… hur man automatiserar marknadsavdelningen med AI. Det kommer jag att prata med en otroligt härlig kvinna som heter Hanna Mose. Hon är jätteduktig på att jobbat med AI länge och vi kommer att diskutera vad man behöver tänka på för att inte gå fel i den här automatiseringen. Vi tar upp tre viktiga områden som jag tycker du ska lyssna absolut till slutet för då kommer konkreta tips om hur du som vd ledar för ett bolag som verkligen behöver tänka till kring AI och marknadsföringen hur du ska göra för att det inte går fel i den här djungeln. Så häng med på intervjun! Anders Hermansson (01:01) Hanna Muse, hjärtligt välkommen till Säljmarknadsbådden! Hanna Musie (01:05) Tack så mycket, väldigt kul att här! Anders Hermansson (01:07) Ja, vad roligt. Vi har haft lite försnack innan om det här med AI och jag är AI-entusiast, du. Så ska bli jättekul att prata med dig idag. Och det vi ska prata om, ämnet som vi har försökt mejsla ut här, det så hur automatiserar man marknadsavdelningen med hjälp av AI? Det är liksom det övergripande temat här. Det är ju superspännande verkligen. Som jag berättade för dig när jag satt uppe till två i natt och… Anders Hermansson (01:32) utvecklade med hjälp av klåden MCP-server som då är en koppling kan man säga mellan ett system och AIN så att den kan babbla. Så jag är lite trött idag, men jag var pigg och glad när jag såg dig. Så härligt! Hanna Musie (01:45) Det är härligt att bidra med energi. Anders Hermansson (01:47) Ja, eller hur? Men du Hanna innan vi drar igång kan inte du berätta lite grann om dig själv och hur din koppling och hur har landat i det här med AI och så. Hanna Musie (01:56) Jo absolut. Jag är ju marketing lead på Women in AI som är Sveriges största nätverk för kvinnor inom AI. Och sen så via mitt bolag Seldi så hjälper jag marknadsorganisationer att gå från att jobba väldigt ad hoc med AI till att faktiskt bygga AI-system som driver tillväxt. Och så föreläser jag på Bergs och har via Seldi också en slutgrupp för marknadsledare där de kan liksom dela konkreta road maps, sina utmaningar och faktiska beslut de tagit. Så bjuder vi in lite AI-experter, AI-entreprenörer och så för att säkerställa att de är i framkant. Anders Hermansson (02:37) Ja, spännande. Och det här med Women in AI, vad är det för någonting? Hanna Musie (02:42) Jo, med Women in AI, där jobbar vi mycket för att säkerställa att fler kvinnor blir engagerade och utbildade inom AI. Så att vi har mentorskapsprogram, vi kurser, har träffar och så. Så att det är väldigt uppskattat och våra event brukar vara uppåkade på 24 timmar. Så det är jättekul. Anders Hermansson (03:01) Snyggt. Och bara så man ska förstå ungefär hur stor rörelse det här. Hanna Musie (03:06) Nej men vi finns i 200 länder och i Sverige då så är vi en ledningsgrupp och sen så är det cirka 10 000 personer med i vår slackgrupp. Anders Hermansson (03:19) Fantastiskt, vad roligt! Och varför har inte jag hittat någon grupp för men in AI kan man fråga sig? Hanna Musie (03:25) Men det det här jag menar. Men vi går ju mer och mer mot att ha communities för man märker att folk vill ju bolla och prata med andra, liksom utbyta erfarenheter. Anders Hermansson (03:32) Ja, exakt. Lite av Dark Souls-aktigt. Men lite bakgrund då, hur landar du det här? Hanna Musie (03:43) Men jag har varit engagerad inom AI även när det bara var teoretiskt. Och sen har jag ju jobbat med marknadsföring i cirka tio år nu. Och läst på om AI och när det väl kom så blev jag ju så, herregud, det inte bara snack utan nu finns det att faktiskt använda publikt. Så att jag har ju följt utvecklingen från start och sen… Anders Hermansson (04:03) Mm-hmm. Hanna Musie (04:12) Gick jag med i Women in AI så fort jag flyttade upp till Stockholm egentligen? Anders Hermansson (04:18) Coolers, du vad heter det? Det kanske är en konstig fråga men varför ska vi prata om det här nu? Varför tycker du att det är relevant? Just nu går vi att prata om det här. Hanna Musie (04:27) Det är väldigt relevant för att marknadsföring och marknadsavdelningar är oftast i skottlinje när det kommer en ny teknik. Det ser man även nu med AI. Den traditionella marknadsavdelningen, både när det kommer internt till setupen, vilka roller som ingår och så där, men också när man konkurrerar mot andra bolag, har ju ändrats helt och hållet. För det behöver ju inte vara människor på ett bolag. Anders Hermansson (04:53) Mm. Hanna Musie (04:56) och vad man konkurrerar mot, utan det kan ju vara deras AI-agenter. Anders Hermansson (05:01) Det är väl om man tittar på olika listor över vilka yrken som påverkas mycket av AI så är marknadsidan de som ständigt ligger högt upp i alla fall. Det betyder väl att AI kan göra mycket nytta genom det området då. Hanna Musie (05:11) Mm, ja. Och det har man ju redan. Jättemycket nytta. Och det är just därför det är så viktigt att prata om för att jag som är i kontakt med mycket CMO, RCI och OER och C-suite, marknadsnära roller, man ser ju att många ändå känner sig fort ganska ensamma i ansvaret för slutresultatet av AI ändå. Anders Hermansson (05:26) Mm. Mm. Mm. Ja, stä. Hanna Musie (05:39) Och att man kanske är lite vilsen fortfarande i hur man faktiskt ska implementera det för att få resultat. Och sen kanske man inte har tid att gå en kurs eller så. Och då går man ju tillbaka till det här med nätverk att hitta forum där man faktiskt kan liksom lära av varandra så att man inte gör de dyra misstagen själv. Så det är… Eller skjut upp det till Imonja. Så att för… Anders Hermansson (05:46) Mm. Just det, eller skjuta upp det till imorgon för att man har så mycket att göra nu. Hanna Musie (06:09) Det kommer ju ändras framtidens marknadsorganisation som vi känner till den idag i alla fall. Så det är ju egentligen att se till att inte stoppa huvudet i sanden och hänga med i att troligtvis så kommer marknadsavdelningen som vi känner till den idag i alla fall bestå mer av AI-agenter än människor. Anders Hermansson (06:12) Mm. Mm, mm. Just det. Det kan vara lite deprimerande som marknadsföraren men jag hoppas vi kan få en positiv spinn på det här. Vi försöker i Sälj marknadspodden ta lite VDs perspektiv på det här så att man tittar på det uppifrån och ser hur man ska organisera sig kring det här. Så jag hoppas vi kan komma in lite grann på det. Men om vi kommer tillbaka till dagens ämne då med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och vad skulle du säga är de tre viktigaste sakerna man ska tänka på övergripande? Hanna Musie (06:46) Mm. Mm. Men övergripande så skulle jag säga att för att gå tillbaks i den här positiva spinnen då, att du är den som kontrollerar AI och att du inte ska låta AI att kontrollera dig. Och sen också då att du börjar med att diagnostisera innan du faktiskt automatiserar så att du vet att du gör rätt saker. Anders Hermansson (07:05) Ja. Jesta. Hanna Musie (07:22) och lite hur kommer marknadsorganisationen faktiskt att vara uppbyggd 2026 och framåt för att få tillväxt. Anders Hermansson (07:29) Hej då! Just det, och där bör man tänka på, jag antar, kompetensmix och så där. Vad är inställning man ska ha? Om man ska rekrytera in folk eller kompetensutveckla folk som man redan har så måste man förstå liksom vad ska de passa in i för någonting, tänker jag. Ska Hanna Musie (07:42) Hej! Prösters! Anders Hermansson (07:50) det här första punkten handlar om att du ska kontrollera AI istället för att AI ska kontrollera dig. Vad får du berätta? Vad menar du det? Hanna Musie (07:58) Ja, vad menar jag med det? Men det farliga med AI är ju inte att det gör jobbet åt dig. Det om du liksom slutar förstå varför det funkar. Om jag tar ett exempel, många jobbar med metaannonser eller andra typer av annonser. Förut bestämde du själv vilken målgrupp, vilket budskap, vilket format och så där. Nu bestämmer algoritmerna det åt dig, vilket är jättebra för att det optimeras och så vidare. Men det blir ändå att du tror att du är marknadsförd, men det är egentligen AI som är marknadsförd och du som godkänner. Anders Hermansson (08:34) Ja. Hanna Musie (08:35) Och problemet där blir ju att när det slutar funka och du inte vet varför, då har du ju låtit AI kontrollera dig och inte tvärtom. Anders Hermansson (08:45) Just det. Ja, men då tror jag att jag förstår. Hanna Musie (08:47) Ja, så det är jätteviktigt att separera det här strategiska tänkandet mot eller från exekveringen. Så att det strategiska liksom vem vi pratar med, vilket problem vi löser, varför vi finns, det är ju väldigt mänskligt och det ska behållas mänskligt. Medan exekveringen, så när skickar vi, vad vi testar, hur vi optimerar, det kan vi outsourca till AI. Men… Anders Hermansson (08:56) Ja. Jag försöker förstå skillnadssättet. det här är en grej. Jag har ju hållit på med AI sen, inte lika länge som dig, men sen dagen efter ChatGPT lanserades så var det bara okej, det här är grejen som man måste lära sig. Och jag har hela tiden backat i ett steg. Så jag har hela tiden backat mer. Men vad skulle du liksom säga är, var ska man dra linjen för vad man då… Hanna Musie (09:26) Mm. Ja. Anders Hermansson (09:44) inte ska låta AI bestämma och kontrollera vad man ska göra själv. För jag har liksom själv inte stått på samma plats hela tiden, utan jag har såhär, jaha, men jag har en strategi här, vänta nu varför ska jag göra strategi? Det berättar att den gör strategin. Och så backar jag. Hanna Musie (09:54) Nej. Ja, och det är skillnad på vad den kan göra och vad den bör göra för att självklart kan AI göra strategin. Men det man ser statistiskt sett är att i slutändan så ger JPP och många andra LLM-modeller liknande strategier och tips till alla användare. Anders Hermansson (10:21) ⁓ så klart. Hanna Musie (10:22) Så när det kommer till marknadsföring och även bolagstrategi overall så vill man ju säkerställa att man faktiskt sticker ut. Anders Hermansson (10:31) Mm. Hanna Musie (10:31) Det enda man egentligen kan vara bäst på är ju den kunskapen som du själv besitter som kan göra dig unik, kan göra så att ni har ett specifikt perspektiv. Så det är viktigt att inte bli en slav för AI, utan säkerställa att man sticker ut på något sätt och det är egentligen den största vallgraven som man har när det går att bygga vilket bolag som helst, vilken produkt som helst, väldigt snabbt. Varför välja dig? Anders Hermansson (10:59) Just det. Jag tror att jag förstår lite mer. Det här behöver man ju sätta in själv i sin kontext och försöka förstå vad är skillnaden som är skillnaden med det här bolaget som jag jobbar på nu. Det är liksom någonting som vi måste verka fram själva. att det inte bara blir en template från Chatt-QFT. Hej, får jag en marknadsstrategi och så får jag samma som alla andra. Och så blir det jättedåligt. Jag fattar. Men grymt. Vad heter det… Hanna Musie (11:21) Mm. Anders Hermansson (11:27) Finns det mer att kring det där med att kontrollera? Om man tänker att man automatiserar hela processer och sådär. Är det farligt eller är bra? Hanna Musie (11:37) Mm. Det är ju jättebra. Det har jag tänkt komma in på, men… Anders Hermansson (11:42) Ja. Mm. Hanna Musie (11:49) Absolut måste man bygga system. För det som många gör idag är att de jobbar väldigt ad hoc med AI. Att det är en del av en manuell process. Så att man kanske har en gemme-like gem eller någon typ av custom gem. Som hjälper den att skriva text eller skapa bild eller vad det nu kan vara. Men sen så är det fortfarande manuella steg till att lägga in det i hapsbåtor. Anders Hermansson (11:52) Mm. Mm. Hanna Musie (12:19) Det är jätteviktigt att bygga upp ett flöde, ett system för det så det kan arbeta. Anders Hermansson (12:20) Jöster. Så det är snarare positivt. Det ska man inte säga att då tappar vi kontrollen. Det är bra på något sätt. Hanna Musie (12:36) Exakt, det du inte vill tappa kontrollen är din kreativitet. Du vill hitta din position. liksom… Det som gör dig unikt ska du inte få hjälp med AI för att ta fram. Anders Hermansson (12:47) Just det. Jag såg en så intressant bild med tanke på att tappa kontrollen. Det är ju mycket prat, kanske mindre nu, ganska mycket prat om det här med att AI tar över världen. Då var det en bild på en… Det var fotot, eller teckningen var på en människa som satt i naturen med armen runt en hund. Hanna Musie (13:01) Mm. Ja. Anders Hermansson (13:15) Där… där… vad heter det… hunden då har varit en varg. Väldigt självständigt djur. Men sen har vi successivt domesticerat den här vargen till att den blir liksom en pickenes som vi går omkring med i en väska. Det var liksom det här med… med tanke på att tappa kontrollen. Det var ett scenario som AI, när man pratar med AI om det här, säger ja, men jag kommer att vänja dig vid att du slutar tänka, för det här är mycket mer bekvämt. Hanna Musie (13:22) Ja. Ej då! Anders Hermansson (13:43) Och till slut sitter vi där som en liten hund vid A-in Hanna Musie (13:45) Ja. Anders Hermansson (13:46) där den bara jajaja. Hanna Musie (13:49) Ja, men det ju så. Och jag ratar ju just nu ur ett bolagsmarknadsföringsperspektiv när jag säger att behåll din kreativitet. Men självklart finns det ju många fall där AI blir chefen. Alltså till exempel som jag vet inte om du har sett att det är ett café som har öppnat i Stockholm. Anders Hermansson (13:57) Ja. Jo just det exakt. Hanna Musie (14:06) Ja, som bara är AI-drivet. Där är en AI-agent, Mona, som har rekryterat och satt upp och leder det här kafet. självklart finns det ju fall där man kan släppa kontrollen men inte ur ett bolag som marknadsföringsperspektiv. Anders Hermansson (14:17) Ja. Nej. Sen var det en jäkla bra spinn för dem då att de marknadsför det faktumet och så får de värsta publiciteten för sitt café. Det hade de tänkt till i månaden tror jag. Ja men grymt, vad härligt. Då har vi fått lite koll på det här med kontrollen så att man ska tänka på det. Det finns liksom en linje där du måste tillföra egen kreativitet. Du kan inte ut i strunt i det antar jag men då blir det liksom vanilj och alltihop och du kommer att vara en i en massa men så du måste ha en edge som du själv måste komma på för att det här ska bli unikt då. Hanna Musie (14:37) Ja. Mm. Anders Hermansson (14:56) Ja, men grymt. Och det här andra grejen som vi pratade lite igenom. Det här med att diagnostisera innan man automatiserar arbetet. Hanna Musie (15:04) Jo, absolut. Det jag ser är att många börjar i fel ände så att de ser ett nytt verktyg och hoppar på det direkt för att det kommer nya lanseringar av klod, kommer nya AI-verktyg som poppar upp till höger och vänster som lovar guld och gröna skogar. Och det är lätt att bli inspirerad av vad AI kan göra istället för att fokusera på vilket problem kan det lösa specifikt för mig. Så det är viktigt att först och främst Anders Hermansson (15:23) Mm. Mm. Hanna Musie (15:35) analysera vart du kunde resa ny faktiskt läcker, vad som tar mest tid och är repetativt för er och vad som inte då kräver mänskligt omdöme om man ska koppla det till förra punkten. Och det tar liksom en vecka att göra en audit, men det tar ett år att städa upp efter felaktiga system som inte kan prata med varandra. Anders Hermansson (15:49) Mm. Mm. Hanna Musie (16:00) Ett tips för att förklara lite mer är att tajma och räkna ut hur många timmar marknadsföringsavdelningen eller andra avdelningar lägger på saker som inte kräver mänskligt omdöme. Och att det är där man hittar den första AI-potentialen. Anders Hermansson (16:17) Jag fattar. Jag ser en utmaning i att det finns fortfarande en ovana i att tänka på vad man kan använda datorer till. Eftersom vi har hållit på med datorer i så många år så vet vi att det är en jättebra räknemaskin. om jag ska lägga ihop två tal eller räkna ut ett medelvärde så öppnar jag Excel och så låter jag den räkna och så står det 4,3. Då slapper göra det själv. Gud vad bra! Hanna Musie (16:32) Mm. Mm. Anders Hermansson (16:47) Men det här är ju helt nya arbetsuppgifter ur det perspektivet som man kan använda sin dator till. Och jag tänker bara med diagnostiseringen. är ju klurigt att tänka på vad man faktiskt gör på dagarna. Har du något tips kring hur man diagnostiserar och upptäcker vilka produktivitetsvinster man skulle kunna göra med AI? För att jag säger inte att det är liksom svårt att tänka på det sättet. Hanna Musie (16:53) Mm. Ja. Ja. Tipset är att ta en vanlig… Om du följer dig själv i en vecka- och avsätter tid att för varje uppgift du gör, tajma dig själv. Se hur lång tid lägger på det här- och hur många steg du har gjort för att slutföra den uppgiften. När du har gjort det en vecka får du fundera på hur ofta du de här uppgifterna. Anders Hermansson (17:22) Mm. Mm. Mm. Hanna Musie (17:44) Och de delar då som du gör ofta, som är tidskrävande och som du har väldigt tydliga steg för hur du gör, det är de du kan automatisera. Anders Hermansson (17:55) Mm. Just det. Hanna Musie (17:58) Så att vi vill inte automatisera någonting som inte har en tydlig liksom steg för steg kedja av actions. att där är det… Jag brukar till och med tipsa om att liksom skriva ner det för hand typ. Vilka stegen faktiskt är. För då blir det väldigt tydligt hur du ska automatisera. Anders Hermansson (18:05) Ja. Hanna Musie (18:22) För annars så hamnar man där i att man försöker automatisera samtidigt som man inser att den här processen funkar ju inte ens manuellt. Anders Hermansson (18:33) Nej just det exakt, det är krångel när jag sitter själv och gör olika varje gång och så vidare. Så det finns två nyttor med det här, dels att mål för ordning på hur man gör någonting. Men sen kan man liksom turbo boosta det då med att man lägger AI på det dessutom. Hanna Musie (18:42) Mm. Precis. Och det där man bygger de här systemen som du var inne på då. För att när man har den här tydliga kedjan, jo men då kan man gå in med verktygen för att faktiskt sätta upp automatiska flöden som jobbar när du inte är vid datorn. Anders Hermansson (18:50) Ja. Mm, just det. Ja, jag fattar. Det som jag, om jag ska dela med mig lite mer då av mina erfarenheter av det här, är ju just att det är… Om man ritar ett flödeschema brukar jag säga så här, här är fem saker jag gör i rad, här är min process. Då har jag märkt att det är på pilen emellan två boxar Hanna Musie (19:19) Mm. Anders Hermansson (19:31) som du faktiskt gör någonting som du har glömt. Och det är det som AI kan hjälpa till med. Det är så här, ja men vänta, från steg ett till steg två, ja men jag kan ju med sjutton på att du gör någonting på pilen där, du tänker efter på något sätt eller analyserar någonting och förbereder dig för att du ska kunna det som är i steg två där. Där har du tidskiven liksom. Hanna Musie (19:47) Tack Mm. Ja men dels där, men det är därför precis som du säger att det är viktigt att logga varje steg man faktiskt gör. För att det finns ju massa tidskubbar däremellan. Anders Hermansson (20:04) Just det. Hanna Musie (20:09) Sen får man sätta upp många verktyg för att flytta från plats A till plats B. Till exempel Safe om man är nybörjare eller en EITN om man är lite mer tekniskt kunnig för att liksom flytta de här aktiviteterna från den här plattformen till den andra. Anders Hermansson (20:30) Du, det här var intressant. Vi pratar om automatisering. Vi sa ju först själva metoden att tänk nu för 17 efter vad det är ska automatisera så att du inte bara gör mer kaos av saker och ting eller egentligen inte får de vinst du hade tänkt dig tidsmässigt. Nu nämnde du några verktyg här. Hur skulle du säga att man… Vad finns det för någon sorts mognadstrappa eller sådär när man ska liksom olika grader av automatisering och vad är det för… ja, kan man säga… verktyg som gäller nu, kanske inte imorgon då men… vad är din erfarenhet av vilka verktyg som är bra att använda för olika ändamål? Hanna Musie (21:07) Ja, alltså, om man ska tänka ur ett flödesperspektiv så är det ju först och främst viktigt att man förstår grunden i det. Vilket är liksom trigger brain action. Om man ska vara väldigt lätt nu på grundläggande nivå. Och en trigger är ju någonting som kickar igång själva flödet. Och det kan ju vara om man ska ta liksom… Anders Hermansson (21:11) Hm? Mm. Hanna Musie (21:34) Generellt sett är det lättast att automatisera något typ av content. Så det brukar vara där många börjar. Så om vi säger att en trigger är att man laddar upp ett dokument på Google Drive, då börjar flödet. Då flyttar man… med hjälp av N8N eller Sapier över från Google Drive till hjärnan. Då kanske man har byggt upp en Gemini Gem byggt upp i klåd vad det nu är vill göra. Där har man byggt upp vad är vår tone of voice vilken är vår målgrupp hur ska det här case studyn vara strukturerad om det nu är en text då Om det är en bild så kanske man har använt Nanobanana eller Aima. Och sen så flyttar man över med en liten till Action som är själva utförandet. Och där kan det ju vara att lägg in den här texten i den här templeten i Hubspot till exempel. Anders Hermansson (22:35) Mm-hmm. Jätte. Hanna Musie (22:47) Och sen då, oftast så brukar man ha en human in the loop också så att man får någon ping till Slack så att man förstår att såhär, okej, nu behöver jag gå in och läsa för att se så att allting känns korrekt eller så godkänner man bara direkt Slack. Och så skickas det ut liksom. Anders Hermansson (23:07) Gästa. Hanna Musie (23:07) Så att trigger brain action är väldigt bra att ha i åtanke. Och sen så är SABRE eller NHDN det som faktiskt flyttar mellan trigger brain och action. Anders Hermansson (23:21) Ja just det. det den som sköter själva logistiken om man säger så. Jag fattar. Vi har själva byggt ett ramverk kring det här med hur man ska bedriva marknadsföring som då är superkopplat till AI-möjligheten. Så där finns det fem lager. Så det första lager är lager 0. Det handlar om företagets affärsidivision, mission och Hanna Musie (23:25) Precis. Anders Hermansson (23:48) De ekonomiska målen och eventuella budgetramar och vilka människor som är på bolaget. Allt det dokumenterat är ägarviljan. Är exit om tre år eller det här ett lifestyle brand som ska fortsätta längsomhelst. Det är det första. Lager 1 handlar lite mer om marknadsföringsgrejer. En väldigt definierad ICP och en person där AI vet allt om drivkrafter och rädslor och sånt där saker om den här personen som man vill påverka. Kopplat till företagets erbjudande, deras unika mekanismer eller nisch och så där. Och sen så finns det ett datalager där man helt enkelt samlar på sig information om vad det där man gör har gett för resultat. Och så finns det ett beslutslager där man har en beslutslogik för hur man ska utvärdera datat. Och sen finns det ett exekveringslager som du pratade om med skapa bloggpås, skapa whitepaper, gör manus till webinar eller allt det här. Gör ett outbound email och sådana saker. Men allt det bygger då på den här underliggande datastrukturen. Och anledningen till jag har rantat om det här det är ju så att… Vi har inte pratat om det nu men just det, ju mer kontext man ger de här AI-verktygen… Hur ska man tänka kring det? Ibland tänker man att AI vet ju allting, men vad vet AI och vad vet AI inte? Hanna Musie (25:14) Mm. Det beror på om du har på minnet eller inte. Nej, självklart är det viktigt att ge så mycket kontext som möjligt för att har den inte kontexten så är det här som man har pratat om mycket att input, ju bättre input man har desto bättre output får man. Så det är jätteviktigt att dela vad har AEN för roll, vad är det egentligen den ska utföra, vad har den för restriktioner och sedan dela så mycket. Anders Hermansson (25:45) Mm. Hanna Musie (25:59) PDF-er eller underlag som man har. Har ni brandguidelines eller har ni ett ramverk för hur ni vill att nånting ska vara uppbyggt? Har ni en lista på konkurrenter och vad som gör er bättre än dem? Ja men ladda upp det då. Men däremot är det viktigt att säkerställa att man har en AI-LLM som är enterprise-nivå eller som inte använder ens data för att träna på. Anders Hermansson (26:02) Just det. Ja, just det. Bra poäng, just det. Så att inte det där läcker ut i deras allmänna modell. Det dumt, för det var den här unikiteten vi pratade om förut, och den vill man ju hålla in-house. Hanna Musie (26:31) Exakt. Precis. Så det är ju viktigt att tänka på innan man delar allting. Anders Hermansson (26:40) Just det. då har vi det här med… Det var ju bra, du räknar upp bra grejer där. Och då blir det då som ur vd-perspektiv så kanske det så vi vet det där. Och sen kommer han bara, vänta, det är jag som vet det där. Jag har det i mitt huvud, vad vi har för personer. Så du vet vad som triggade om mitt säljssamtal och sånt där. Ja, precis. Du måste få ut det ur ditt huvud, ner i ett dokument. Dels för… Hanna Musie (26:52) Mm. Mm. Mm. Anders Hermansson (27:05) Tror jag vore bra för din personal om de kände till det lika bra som du gör. om man inte fastnar i founder led sales då som många startups fastnar i. Grundaren kan sälja vad som helst och så säger någon annan samma sak och kunden bara va? Jag förstår inte. Men det gäller ju att kunna förklara det där för en AI då. Vad är det som är skillnaden som gör skillnaden? Det måste dokumenteras. Då kan du föda och då kan ju AI hjälpa till mycket, mycket mer. Hanna Musie (27:08) Nu. Mm. Ja. Och det ju det du behöver träna, om jag ska gå tillbaka till det här trigger brain action. Braindelen är ju där du tränar din AI med all den här informationen. Och sen behöver ju inte du, då behöver du bara gå in och uppdatera när det är någonting som har förändrats eller om du vill justera på något sätt. Så det är ju ändå något som du gör vid ett tillfälle till att börja med men sedan behöver optimera såklart. Anders Hermansson (27:55) Exakt. Och sen så kommer vi säkert in på, om ett tag, något år, eller det går så fort, det är ju självkorrigerande system då, som lär sig själva vad de borde ha gjort, och så gör de bättre nästa gång och så. Men det är ganska advanced. Hanna Musie (28:06) Ja, och det gör de ju redan idag. Så det här var ju ett väldigt enkelt exempel på trigger brain action men sen det går ju att ha flera steg i flödet och sen också som en loop så att den själv säger till att oj nu har du nog missat de här aspekterna och så liksom kör den om loopen. det finns väldigt avancerade system man kan ha idag. Anders Hermansson (28:13) Mm. Jaster. Ja, precis. Jag är till exempel en white paper-skapare där det finns en critic på slutet som kollar av det som har skrivits mot ett antal kvalitetskriterier och sedan skickar en tillbaks till copyrighten om det inte är hög poäng nog. Så det där är ganska bra också att tänka på att man kan låta A-in kolla sig själv. Oftast så är det väl så att A-in… Hanna Musie (28:38) Mm. Mm. just nu. Mm. Anders Hermansson (28:57) Till att börja med tänk mig att AI har en roll. Det är min copywriter, vad bra. Och så får jag granska det där sen. Ja, men vänta nu. Behöver du granska det där? Vad skulle du göra när du granskar det? Ja, jag skulle göra exakt det här. Bra! Säg åt en AI då att göra det åt dig. får du ett steg till i din process automatiserat. Ja, grymt. Du, vad heter det? Tack för en liten exposé där kring verktyg och så. Det här är ju naturligtvis så att man… Hanna Musie (29:10) Mm. Spik sökt. Anders Hermansson (29:24) Det enda råd jag har när det gäller verktyg är att man ska försöka och inte investera sig tokfast i något speciellt verktyg eller en speciell tech stack i alla fall. För att det går så fort så det ploppar upp något nytt. Men har man dokumenterat det där som du sa, kontexten och även sina rutiner, hur man gör saker, då är det lättare att flytta över det till en ny plattform om det dyker upp någonting roligare. Du! Ja, du! Framtiden! Hanna Musie (29:36) Mm. Det är en jättebra poäng Anders Hermansson (29:52) Om vi nu säger att jag är marknadsförare som sitter här med sax och tape-rulle och tycker att det jättekul med marknadsföring och så. Hur ser min framtid ut jämfört med hur en framtida marknadsavdelning kommer att vara? Hanna Musie (30:06) Den traditionella marknadsförings- setupen tror jag kommer att dra ut. Det kommer att vara ännu viktigare för marknadschefen- går från personalansvar till att vara mer en dirigent av intelligenta system. Min spaning är att ett AI-native marknadsföringsteam- kommer att bestå av tre personer som dirigerar sitt team av AI-agenter. Och då kommer det vara en person som äger top of funnel, alltså brand, positionering, community, relationer och de delarna tillsammans med sina AI-agenter. En person som äger bottom of the funnel, alltså konvertering, automation, pipeline med sina AI-agenter. Och sen en AI native CMO eller motsvarande person som äger liksom helheten och då förstår både affären och och tekniken. sen allt däremellan kommer då bara av ägentlert. Anders Hermansson (31:12) Nu har vi fokuserat mycket på marknadssidan. Har du några tankar kring vad som förändras på säljsidan? Hanna Musie (31:23) Ja, men säljssidan tror jag kommer vara lite mer… lite annorlunda ändå för att det blir ännu viktigare med community, relationsbyggande och de delarna. Så det man ser är ju att det går väldigt mycket mot product led growth när det kommer till sälj. de här low intent kunderna där kör man mer att produkten säljer sig själv via olika… Nu kommer jag in på det då med marknadsföringskanaler medans säljarna har mer fokus på de här high intent stora kunderna och kanske blir mer att man åker ut till varandras kontor eller att man ses någonstans så att det blir viktigare med det här liksom mänskliga. Anders Hermansson (31:56) Mm. Mm. Just det. Precis, vi har sprungit runt kvarteret i ett varv och lärt oss en massa. Och så kom vi tillbaks till att då är det där, nu är det utkristalliserat att det är relationsbygget och den mänskliga relationen som kommer att bli skillnaden som gör skillnaden i många fall då eftersom allt annat kan automatiseras och så. En liten sak som man kan tipsa lyssna om här det är ju att era kunder kommer att trycka in er offert rakt in i AI och fråga vilken ska jag köpa? Hanna Musie (32:26) Mm. Pisses. Anders Hermansson (32:41) Det kan ni tänka på, som att AI optimerar era offerter. Det kommer att vara en vinnare i ett halvår till, innan alla har kommit på att man ska göra det. Hur AI tolkar sin offert. Hanna Musie (32:50) Men en annan grej som också är viktig att tänka på, eller som jag tycker att man ser redan nu, det är att… AI har ju redan börjat automatisera många processer, vilket har frigjort väldigt mycket tid. Men det är ju inte så att människor i timmen har mindre göra, utan då hittar man ju så här, oj, det här har vi väl att göra hur länge som helst. Den här kampanjen har vi väl att testa, men inte haft tid för. Låt oss testa det. Så att det är också det att det frigör ju tid till att utföra det som man inte har hunnit med innan. Anders Hermansson (33:04) Mm. Just det. Tipset är att inte omedelbart titta till att kan skära i personalkostnader med hjälp av AI, utan tänka så här, gud vad roligt, vad skulle vi nu kunna göra? Nu kan vi göra fem gånger så mycket med samma personalkostnad. Det är ett lite mer kreativt sätt att tänka på det. eftersom vi försöker ta VDs perspektiv här, då blir det så att om jag nu tänker att jag har ett gäng med marknadsförare idag och jag har en CMO och så vidare, vad är det för Hanna Musie (33:33) Precis. Anders Hermansson (33:56) Krav jag måste ställa på dem eller om jag sitter i situationen att jag ska rekrytera in ett gäng eller någon, en person. Vad är det liksom för, vad är det för, hur ska anställningsintervjun, hur ska det här arbetsprovet, vad ska det vara för någonting för att det ska vara relevant i den här nya världen liksom? Hanna Musie (34:03) Mm. Ja, nej men det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att… Det viktigaste är att kanske inte leta efter de kriterierna som man har gjort innan eller leta efter specialister utan framför allt så här har de hur snabbt lär de sig och hur bekväma är de med att arbeta med verktyg eller en verklighet som man inte fullt ut förstår för att ingen av oss vet vart vi kommer vara om ett år eller två år eller liksom sex månader till och med. Så jag skulle säga att det viktigaste att fråga i en intervju mer hur lärde du dig det senaste verktyget du inte kunde få sex månader sedan? Och vilket var det? Alltså mer den typen av frågor. Anders Hermansson (35:00) Just det, mycket bra. Mm. Jag brukar ju då fråga såhär, va, ja, du säger att du är såhär nyfiken och såhär, va kul! Vad lärde du senast? Då brukar jag såhär, eeh, vad lärde jag mig senast? Då bara, då behöver du såhär tank i paus. Och sen frågar jag såhär, ja, okej, va kul! Vad, vad, vad brukar du leta efter kunskap? Vilken är din favorit YouTuber? Eeh, aaah, nej, det såhär, aha, okej, så nyfiken var du! Kul! Nästa! Hanna Musie (35:12) Ja men precis. Ja, men precis att det blir viktigare att man är snabb lärd och accepterar att saker och ting, du kommer behöva lära dig hela tiden. Det du har kunnat tidigare, det är ju jättebra erfarenhet att ha för att man då lättare kan träna AI-agenterna. Men man behöver vara öppen för att vi kanske behöver byta verktyg varannan månad. Anders Hermansson (35:59) Just det. Att det inte bara är sock och stön kring det. Det är väl… Jag tänker att det finns ju… Man behöver som ett tips till folk som lyssnar som kanske känner att de borde göra mer med AI. Och det är ju så jag har ju gått igenom hur gammal jag är liksom. Jag har gått igenom när marknadsföring blev digital från början. När det verkligen var sax och tape roll till att det vart digitalt. Då var det ju liksom bara att plugga på nätterna. Det är ju så här, det är ingenting som… Hanna Musie (36:02) Ja. Anders Hermansson (36:28) Det går att bara någon timme här och där på jobbet när man har lite över utan det är liksom okej nu är det dags att lyfta sig själv ett steg. Så det är liksom på allvar kompetensutveckling på riktigt. Och då tänker jag också en annan grej om man är expert. Då kan det vara lite ego-utmanande att våga släppa sargen och tänka att jag är nu inte expertexperten utan jag är då det som du säger, alltså dirigenten som dirigerar fyra experter som gör det som jag gjorde förut. Den liksom mentala steget är viktigt att ta för annars kommer man antagligen fastna i fällan att testa AI en gång och glatt se att den inte var lika bra som en själv så kan man lägga det åt sidorna och fortsätta med sin sax och sin tape rulle. Hanna Musie (37:00) Mm. Mm. Mm. Precis. Och det ser man ganska ofta att det är så men jag tycker faktiskt inte att AI är särskilt bra. Jag får inte så bra svar eller jag får inte så bra output. Ja men då kanske du behöver lägga lite mer tid på att förstå hur du sätter upp detta. Bolla med andra som har gjort det som är i liknande sits eller kolla YouTube eller läs på för att… Anders Hermansson (37:27) Nej. Hanna Musie (37:43) Som sagt kan en AI driva ett café. Så jag tror att den kan skriva ihop den här texten du vill ha eller bygga den här landningssidan eller vad det nu är. Anders Hermansson (37:50) Exakt. Tänk på AI som en sorts… Om du har fått en personlig assistent, hur skulle du introducera den personen till jobbet och tala om för den personen exakt hur jobbet ska göra så att den bara flyger igenom processen och producerar fantastiskt resultat? Det är väl en ganska bra… Det är så du ska tänka. Om vi ska försöka sammanfatta, vi har pratat om tre olika punkter. Vi sa att det är viktigt att du inte lämnar kontrollen till AI. Hanna Musie (38:10) Mm. Anders Hermansson (38:18) Det var ju det här med att det måste finnas, om vi tittar i go-to-market perspektivet av saker och ting så ska det finnas en unikitet annars blir du ingen skillnad från alla andra vanilj som håller på och bara tjatkepeterar sig till marknaden utan det måste finnas en kontroll över den kärnan i strategin eller hur det var så vi pratade om. sen hade vi nummer två det var att diagnostisera innan du automatiserar. Det var ju då att Hanna Musie (38:39) Pisses. Anders Hermansson (38:46) Vi måste se över de flöden som vi faktiskt har och titta väldigt mikroskopiskt på dem och se vilka steg gör vi faktiskt nu repetitivt och som du sa vad är det som tar mycket tid? Ibland kan man ju fastna i det att jag gör någonting ganska sällan men det när jag gör det är det supertråkigt så det borde jag automatisera bara nej om du gör någonting en gång om året, sorry ät dig igenom det liksom bokslut eller vad du nu gör för någonting det är bara det så är det ät grodam Men om du gör någonting varje dag och det tar mycket tid eller ofta under en vecka, där har du liksom en riktigt nice möjlighet att automatisera bort det då. Och sen var det det tredje. Ja, just det, exakt. Sättet att göra det på, tänk verkligen på att skriva ner det. Vad skulle du föreslå? Är det papper och penna? Hanna Musie (39:24) Och är vi där, börjar jag skriva ner stegen först. Det beror på hur man är som person, men miro-boards är ju väldigt bra att rita upp flöden i. Papper och penna går också bra. Bara så ni har det tydligt framför er. Så är sätt som känns mest bekvämt. Anders Hermansson (39:40) Mm? Ja? Ja. Om man är en babbelmänniska, då kan man sätta på voice-rekorden på sin iPhone och ta en promenad och berätta för sig själv hur man gör saker. Det kanske känns lite konstigt i början att bara prata rakt in i en mikrofon, men det kan man göra. Sen kan man lägga den till en AI och försöka reda ut hur man gör saker. Det var bara lite grann på kul. Tänk så här… Vänta nu, har du ska strukturera din process? Ja men vänta nu, kan inte en AI strukturera den? Fast du måste ju ge den input då till den här hjärnan. Annars så kommer den att göra något vanilj eller något fel. Det tredje, var ju just det där med hur framtidens marknadsorganisation behöver se ut och vilka krav man måste ställa på personerna där. Och då pratar du om att, de här tre personerna, hur stort är det bolaget som klarar, som liksom, de klarar av att marknadsföra där tre personer? Ja då. Hanna Musie (40:47) …small till medium-sized. Så liksom, ja. Anders Hermansson (40:52) En hanterbar företag. Eller hur? är ju exakt. Vi är mycket midsize-bolag i vår bolagspyramid. Vi har pratat i B2B-kontexten. Det finns säkert massor prata om i B2C också. Större volymer, fler och allt sånt där. Men nu har vi hållit oss inom B2B som vi alltid gör i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (40:56) Som majoriteten av svenska bolag är. Mm. ⁓ Precis. Anders Hermansson (41:18) Men då var det teamet som då kommer att bli dirigenter istället och ska övervaka ett gäng med AI var. Och där sa du att ditt tips var att kunna dela upp ansvaret mellan de här var top of fun, alltså det man gör tidigt för att försöka få folk att bara uppmärksamma en och få en viss känsla. Och sen så det som är längre ner i tratten då där man konverterar och får igång sälja. Det var det så ungefär du sa. Hanna Musie (41:44) Ja, precis. Och sen en CMO eller motsvarande som håller ihop helheten. Anders Hermansson (41:49) Just det. Och som har bra budget för tokens. Hanna Musie (41:52) Det var en annan poäng som jag skulle säga tidigare men jag vill inte sticka in det. För du pratade mycket om det här med din loop. Alltså du har en AI som kritiserar din… Ja, och det är ju viktigt då att tänka på tokens där för att den loopen kan du ju hålla på hur länge som helst. Anders Hermansson (42:09) Ja. Ja exakt, de kan aldrig bli nöjda. Jag satt till två varv, sen får de vara nöjda. Riktigt. Och sen har vi det här med hur man ska tänka som person i marknadsteamet. Eller då som tips till vd här att coacha sina befintliga marknadsförare. Eller vad man ska leta efter i rekryteringsförfarande. Just med hur snabbt lär man sig saker. Hur snabbt tar man till sin ny kunskap helt enkelt. För det det som är… Hanna Musie (42:19) Det var bra. Anders Hermansson (42:43) Där ökar hastigheten exponentiellt med att det kommer nya möjligheter och är man duktig på att ta till sig sånt, kan man ju också utnyttja det och till företagets fördel då. Hanna Musie (42:53) Och även vara trygg i att vara otrygg. Anders Hermansson (42:57) Ja just det. Att man vågar göra saker innan man är helt supersäker på. Snyggt, absolut. Det är en väldigt bra tips. Okej, apropå tips. Ska vi försöka nu? Nu har Hanna kommit här med massa bra insikter och kunskaper kring det här med hur man automatiserar marknadsavdelning med AI. Och jag känner att jag nu vart ännu mer stressad. För det har varit en sak till jag BODE göra. Och jag har redan brist på tid. Vad är ditt konkreta tips kring vad jag ska göra nu för att påbörja resan? Vad är nästa grej jag borde göra? Hanna Musie (43:35) Första grejen att göra är ju en audit på nuvarande processer. en helt vanlig vecka, bara hur många timmar lägger du på olika saker som inte kräver ditt mänskliga omdomme? Och inte köpa fler AI-licenser eller ens fundera på vilka verktyg som finns just nu, utan bara fokusera på dina egna processer och skriva ner dem. Det skulle jag säga är A och O. Anders Hermansson (43:59) Hmm… Hmm… Just det. Så då blir det så här, vd, leva som man lär, köra vd, gör det här själv, men instruera också dina marknadsförare till att göra exakt samma sak. Sen kan ni compare notes då efter en vecka och se vad kom vi på allihopa kring vad vi gör för någonting. Och då har ni tagit ett första viktigt steg då. Hanna Musie (44:24) Ja, och om man känner att man känner sig ensam i den här resan söker till ett sammanhang där man kan få inspiration från andra som redan har gjort jobbet. det kan ju spara hur mycket trial and error-tid som möjligt. Anders Hermansson (44:32) Mm. Just det. Man behöver inte känna i det här sammanhanget att man är sift på bollen och så vidare. Men det är lätt att tro när man är inne, nu vet inte jag hur folks Instagram algoritmer ser ut men min är ju helt nerlusad av AI förstås är påar och sånt där. Man tänker så här men gud vad långt efter jag är. Det är en missvisande bild. Det är verkligen så att om man har kommit, så har man börjat tänka på de här grejerna då ligger man ganska bra till än så länge. Får man sluta? Slutar det hela med då? Avslutar det hela med då då? Ja. Hanna Musie (44:54) Ja. Det ses. Där! Mm. Ja. Anders Hermansson (45:10) Ja men grymt Hanna, tack snälla för att du var med i Säljmarknadspodden. Hanna Musie (45:14) Tack så mycket för att jag fick vara med, det varit jättekul att prata med dig. Anders Hermansson (45:17) Ja, roligt. Har du så fint, då? Hej hej! Hanna Musie (45:19) Då sa man… Hej! Anders Hermansson (45:21) Vilket bra avsnitt eller hur? Hanna är ju grym verkligen. som jag sa tidigare i avsnittet så har vi på Business Reflex gått all in på det med AI sen flera år tillbaks. Och har en ganska avancerad setup för hur det här ska fungera för att det ska bli maximalt effektivt för marknadsfunktioner och för den delen också säljfunktioner. Så om du är intresserad av att få ut mer av AI eller bara vill bolla och bolla kring er egen resa och hur ni ska ta er vidare så är du hjärtligt välkomna att höra av dig. Men som vanligt, vad den gör där ute så ska den vara relevant. Hejdå! The post Podd #250 – Automatisera marknad med AI appeared first on Business Reflex.

Millum flestu føroyingar er Trøllkonufingur ein nokkso ókendur klettur í Vágum. Men nógv útlendsk ferðafólk, sum koma til Føroya, hava sæð hann á netinum og vilja við egnum eygum sleppa út at síggja henda spennandi fingur í náttúruni. Nú var gøtan, har gingið verður út til útsýnisstaðið, so illa slitin, at hon bleiv ein av verkætlanunum í sambandi við Closed for Maintenance-tiltakið hesaferð. Fólk úr nógvum londum hava við kønari vegleiðing arbeitt upp á gøtuna og gjørt hana betri og tryggari. Í sambandi við Trøllkonufingur eru fleiri spennandi søgur, sum greitt verður frá í sendingin. Ein av teimum, sum greiða frá, er Jóhannus Hansen úr Sandavági, sum saman við øðrum ungum monnum kleiv teir 313 metrarnar upp á toppin á Trøllkonufingri. Og ein annar úr Sandavági, Sigfríður Olsen, greiðir frá umstøðunum í haganum uttan um Trøllkonufingur. Annars eru tey, sum eru við í sendingini, hesi: Jóhannus Hansen, klintrari, Sigfríður Olsen, sum er eigari í haganum uttan um Trøllkonufingur, Bryndis í Dali, leiðari í Visit Vágum, Búgvi Róin, býargartnari hjá Vága Kommunu, Net Liddle, ið er eitt av útlendsku arbeiðsfólkunum á gøtuni út móti Trøllkonufingri, Eyðun Højgaard, ein av føroyingunum sum arbeiða á gøtuni, og Sólja Fríða Jóanisdóttir, ferðaleiðari.

När det långsiktiga tänket gör skillnad"Vi kan inte vaccinera oss mot ohälsa med en enstaka insats. Det handlar om beteenden – och beteenden förändras i vardagen, inte på en workshop."Det är lätt att göra hälsa till ett projekt. En hälsovecka i januari, en fruktskål som byts ut mot kakorna och sedan... livet tar över. Men hos fastighetsbolaget Arwidsro i Stockholm har man valt en annan väg med hjälp av vår samarbetspartner Twitch Health. En väg som börjar i hållbarhetstänket och mynnar ut i något oväntat: en arbetskultur där hälsan inte är ett sidospår utan en grundförutsättning för att orka göra bra saker.I det här avsnittet möter vi Maria Björkling, affärsutvecklare och hållbarhetsansvarig på Arwidsro och Marcus Lager från Twitch Health. Tillsammans berättar de om vad det faktiskt innebär att jobba långsiktigt med hälsa – och varför det sällan handlar om stora, dyra satsningar.Från planet till personMaria kom till hälsofrågorna från ett annat håll än de flesta. Hennes ingång var hållbarhetsarbete – den breda, systemiska frågan om hur vi tar hand om planeten och de resurser vi har. Därifrån var steget till individhälsan kortare än man kanske tror."Det finns väldigt liten gräns mellan hållbarhet och hälsa", säger hon. "Om man ska kunna bedriva hållbarhetsarbete som verkligen blir något – inte bara grönt strössel på ytan – så krävs förändringsarbete. Och förändringsarbete kräver att människor mår bra och har energi."Hos Arwidsro, ett privatägt fastighetsbolag med drygt 25 medarbetare, har man länge haft korta beslutsvägar och höga ambitioner. Det har gjort det möjligt att faktiskt göra saker, snarare än att lägga energi på att ta fram hälsostrategier och processkartor som ändå aldrig riktigt landar.Hälsoundersökningen som samtalsverktygEn hälsoundersökning kan vara ett sätt att samla data och sedan lägga rapporten i en skrivbordslåda.Marcus är tydlig med vad som krävs för att en hälsoundersökning ska ge effekt: man måste vilja göra något med resultatet. Annars är pengarna bortkastade.Ledarskapet som förebild – på riktigtLedarskapets roll i hälsoarbete beskriver Maria som att föregå med gott exempel i en mänsklig bemärkelse: att våga sätta hälsamål i medarbetarsamtalet, och att respektera att de kan se väldigt olika ut. Sluta snusa, sova bättre, engagera sig ideellt."Om du som chef ställer frågan med omtanke och skapar ett rum där det finns tillit – då kan det inte gå fel", säger Marcus.Vad har hälsoarbetet gett?Engagemang. Lojalitet. Stolthet.Maria beskriver det som att medarbetare som känner att arbetsgivaren genuint bryr sig – och underlättar en hälsosam vardag – också tenderar att stanna kvar och tala väl om sin arbetsplats.Men det handlar också om något större: att jobba för en organisation som vill mer, som försöker bidra, ger energi och mening. I tider när hopplöshet och utmattning diskuteras allt mer i arbetslivet är det inte en liten sak.Reflektionsfrågor för dig som individNär det är som mest intensivt på jobbet – vad gör du för att fylla på energin snarare än att tömma den? Och om du inte gör något: vad skulle ett litet steg kunna vara?Finns det något du egentligen vet ger dig energi – sömn, rörelse, tid med rätt människor – men som du regelbundet skjuter framåt? Vad berättar det om dina faktiska prioriteringar?Hur ser din personliga "hälsostrategi" ut just nu – är den reaktiv (du tar hand om dig när du mår dåligt) eller proaktiv (du bygger motståndskraft inför det som kommer)?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationVad signalerar er vardagsmiljö om vad som är viktigt? Vad finns framme, vad uppmuntras, och vad tas för givet – och vad säger det om er kultur kring hälsa?Hur används era hälsoinsatser idag – är de engångsföreteelser eller en del av ett löpande samtal? Vad skulle behöva förändras för att det ska bli mer av det senare?Var går gränsen mellan att stötta medarbetares hälsa och att göra det till ett prestationsområde? Hur skapar ni ett rum där hälsa kan lyftas med omtanke och respekt för olikheter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sunnudagurinn 3. maí Synir Egils: Fréttamaður, formaður, framkvæmdastjóri og forsætisráðherra Þrjár konur mæta í Vettvang dagsins að þessu sinni. Berghildur Erla Bernharðsdóttir fréttamaður, Rósa Björk Brynjólfsdóttir, formaður VG og Sigríður Ingibjörg Ingadóttir framkvæmdastjóri BSRB. Af nógu er að taka. Til að mynda fagnar Rósa Björk því að VG, flokkurinn hennar, mælist loks með þingmenn. Það kom fram í nýjustu skoðanakönnunum. Annars er farið vítt yfir sviðið. Núna þegar pólitíkin er að ná athygli nánast allra. Enda er kosið eftir tær vikur. Kristrún Frostadóttir er sannarlega upptekin þessi dægrin. Hún sá af tíma sínum til að koma til okkar. Því ber að fagna. Margt ber á góma. Ríkisstjórnin, efnahagsmálin, þjóðaratkvæðagreiðslan, þingið, breyttur heimur, og það til hins verra, utanríkismál og fleira og fleira.

Þátturinn í dag er eins konar óður til öldunga. Annars vegar fjöllum við um einn virtasta og dáðasta mann samtímans, David Attenborough. Hann veðrur 100 ára þann 8.maí næstkomandi. Anna Lilja Þórisdóttir fer yfir sögu og arfleið Attenborough. Og svo eru það Pete og Bas, Bretar sem eru að nálgast áttrætt en eru að rappa á fullu, nýkomnir frá Bandaríkjunum, eru núna á Evróputúr. Bjarni Pétur segir okkur frá þeim.

I veckans avsnitt får ni höra allt om ELLE-galan! Aleks skämmer ut sig, Ines har en fruktansvärd upplevelse på röda mattan, folk svimmar och tjejerna nekas inträde till den exklusiva trädgården. Med pistolhot mot sin man måste vinnaren av Årets gala look kora kvällens sämst klädda… Samtidigt som Kenza också står inför svåra beslut inför förlossningen för stortjejen måste eventuellt ut väldigt VÄLDIGT snart.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bara timmar efter inspelningen av detta avsnitt kommer nyheten att Stockholm stad vänder och säger ja till att servera alkohol till 08:00 på morgonen under sommarens vm. Så det är inte bara Göteborg, som det antyds i avsnittet, som är "sköna". Annars blir det oerhört lite sport. Däremot "kongatåg", Orups eventuella blodspengar, Love on the Spectrum, morgonsoffan i TV4 och EN MASSA annat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bosse Andersson fick ett sista, mäktigt hemmatifo när han tackades av under söndagen, och studion argumenterar för varför en europeisk klubb borde vara hans nästa destination. Annars anar vi en stundande kris i Gais och dessutom är studion lyriska över crossbollar från Malmö FF:s 17-åriga jättetalang Theodor Lundbergh. I studion: Isak Dahlin, Pär Lagerström och Jonathan Aronsson Fält. Ansvarig utgivare: Klas Granström.

Bosse Andersson fick ett sista, mäktigt hemmatifo när han tackades av under söndagen, och studion argumenterar för varför en europeisk klubb borde vara hans nästa destination. Annars anar vi en stundande kris i Gais och dessutom är studion lyriska över crossbollar från Malmö FF:s 17-åriga jättetalang Theodor Lundbergh. I studion: Isak Dahlin, Pär Lagerström och Jonathan Aronsson Fält. Ansvarig utgivare: Klas Granström.

Antonin Scalia var einn áhrifamesti hæstaréttardómari Bandaríkjanna á síðari hluta 20. aldar og fram á þá 21. Hann var fæddur árið 1936 og var skipaður dómari við Hæstarétt Bandaríkjanna árið 1986 af Ronald Reagan. Scalia lést 13. febrúar 2016 og voru fréttir af andláti hans fluttar um allan heim. Fáar andlátsfréttir hafa vakið meiri athygli á síðustu árum nema þá fréttir af fráfalli helstu þjóðarleiðtoga. Áhugi fjölmiðla endurspeglaði tvennt: Annars vegar þá miklu virðingu sem Antonin Scalia naut meðal samferðamanna sinna, jafnt andstæðinga sem samherja, fræðimanna í lögum sem leikmanna. Og hins vegar hve stórt hlutverk dómarar við Hæstarétt Bandaríkjanna leika í stjórnskipan landsins. Hugmyndafræði Scalia lifir áfram í bandarísku réttarkerfi og stjórnmálaumræðu. Ekki er of djúpt í árinni tekið þegar sagt er að fáir dómarar hafi markað jafn skýra stefnu um hlutverk dómstóla og Scalia, og enn færri hafa haft jafn afgerandi áhrif á það hvernig lög eru túlkuð. Meginviðhorfi hans í lögskýringum má lýsa með þeim orðum að hann taldi lögin og sérstaklega þau lög sem talin eru öðrum helgari, stjórnarskrána, segja það sem þau þýða og þýða það sem þau segja. Hvorki meira né minna.

Hampaodling: "Looks bad, maybe good?" med Lars HainsaloÄr hampa framtidens räddning för den svenska småbrukaren, eller bara ett byråkratiskt huvudbry? I det här avsnittet gästas vi av Lars Hainsalo, grundaren av Hampaförmedlingen, för ett samtal som tar oss hela vägen från leriga åkrar till Bryssels korridorer.Vi duskuterar varför hampa är den ultimata grödan för dig som vill förbättra din jord, binda koldioxid och samtidigt producera ett av världens mest näringsrika livsmedel. Men vi pratar också om utmaningarna – varför en hampaåker ibland ser "dålig" ut (men egentligen mår toppen) och varför du aldrig, under några omständigheter, får slänga etiketten från din frösäck.I avsnittet pratar vi om:Grödkod 42: Den magiska sifferkombinationen som gör din odling laglig i myndigheternas ögon.SAM-internet: Hur du navigerar i Jordbruksverkets ansökan och varför transparens är din bästa vän.Hampaförmedlingen & Hampakartan: Lars berättar om hur vi kopplar samman odlare med förädlare för att skapa en fungerande svensk hampamarknad.Jordhälsa: Varför hampans rötter är som en spabehandling för trött jord.Hampasorter vi nämner:Lars går igenom skillnaderna på de vanligaste EU-godkända sorterna och vilken du ska välja utifrån ditt mål:Finola: Kortväxt, snabb och drottningen av fröproduktion. Perfekt för dig som vill göra hampolja eller mjöl.Santhica 70: Förädlad för fiber och helt fri från THC – en trygg sort för den som vill fokusera på material.Fedora 17: En robust allround-sort som fungerar bra i det svenska klimatet.Viktiga länkar för dig som vill börja odla:Hampaförmedlingen & Hampakartan: Hampaförmedlingen – Här kan du registrera din odling eller hitta samarbetspartners.SAM Internet: jordbruksverket.se/sam-internet – Här gör du din ansökan för gårdsstöd och registrerar dina grödor.Lars tips till nybörjaren: "Odla inte för att bli rik på första skörden, odla för att lära känna plantan och din jord. Och kom ihåg: transparens mot grannar och myndigheter vinner alltid i längden."Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Går det verkligen att odla hampa lagligt på en liten gård i Sverige? Svaret är ja, men varför känns det då fortfarande så laddat? I det här avsnittet av Småbrukarpodden sätter vi oss ner med Ann-Charlotte Stewart, som har studerat och odlat denna kraftfulla växt sedan 90-talet. Vi skippar teorierna och går direkt på det praktiska: Hur gör man egentligen för att lyckas med hampaodling på småbruksnivå?Varför hampa på Lilltorp?Vi pratar ofta om att rädda gamla kulturgrödor, och Ann-Charlotte Stewart förklarar varför hampan är minst lika viktig som linet för en levande landsbygd. För dig som vill förbättra din jord utan tunga maskiner är det här ett av de viktigaste samtalen du kan lyssna på.Hur går det till? Steg för steg med Ann-Charlotte StewartVi reder ut den byråkratiska djungeln och de praktiska handgreppen:Pappersarbetet: Hur du använder Grödkod 42 i din SAM-ansökan och varför den fysiska lappen på utsädespåsen är ditt viktigaste dokument om polisen eller länsstyrelsen hälsar på.Från frö till skörd: Ann-Charlotte Stewart går igenom allt från markberedning till varför du inte ska ha för bråttom med sådden.Hantverket: Kan man använda en gammal linbråka för att få ut fiber? Vi pratar om att använda handkraft istället för dyra industrimaskiner.Hampa som mat: Vi dyker ner i historien och kollar vad som faktiskt står i bibeln (Andra Mosebok 30:23) om hampans användning som både mat och medicin.Elefanten i rummet: StigmatVarför bevarar vi linet med stolthet medan hampan nästan glömts bort? Ann-Charlotte Stewart berättar om skillnaden mellan den industrihampa vi odlar för fibrer och mat, och den sort som används för sakrala syften. Vi pratar öppet om rädslan för myndigheter och hur vi genom att odla öppet kan bryta den indoktrinering som pågått i decennier.Hampan är som "fåret" bland växterna – nästan allt kan användas, från proteinrikt mjöl till isolering och strömedel. Det är dags att vi ger den här växten sin rättmätiga plats i det svenska jordbruket igen.Länkar och mer info:Följ och kontakta dagens gäst här: Ann-Charlotte Stewart på FacebookLäs mer om projektet och riksförbundet på: hampaodling.seHar du frågor om din egen hampaodling? Skicka ett meddelande till oss på Lilltorp eller kommentera där poddar finns. Nu bryter vi ny jord!Den "brännande" teorin: Är Kalmus egentligen Hampa?Den hebreiska termen i grundtexten är kaneh bosm.Etymologi: Kaneh = rör/stjälk, bosm = välluktande/aromatiskt.Teorin: Sula Benet menade att kaneh bosm genom historien felöversatts till kalmus, men att det egentligen är roten till ordet Cannabis.Stämmer det med växtsättet? Hampa växer precis som ett ”rör” eller en hög stång. Den är extremt aromatisk (tänk på doften av en blommande hampaåker!).Användning: I Andra Mosebok 30:23 blandas ingredienserna med olivolja för att smörja prästerna. Om kaneh bosm var hampa, skulle den höga koncentrationenBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vågar man testodla hampa helt öppet? I det här avsnittet av Småbrukarpodden går vi på djupet med två riktiga tungviktare inom svensk industrihampa: Adel Malouf, grundaren bakom Hampakungen, och experten Jukka Lindholm. Vi lämnar inga frågor obesvarade när vi pratar om allt från byråkrati hos Jordbruksverket till den magiska känslan av att se en gröda växa flera centimeter om dagen.Vilka är Adel och Jukka?Adel Malouf Hampakungen med visionen att sprida hampaodling över hela Sverige. Jukka Lindholm har mångårig erfarenhet av att odla och förädla växten i det svenska klimatet. Tillsammans besitter de en unik kompetens för dig som är nyfiken på hampa men inte vet var du ska börja. De har gjort misstagen så att du slipper dem, och nu delar de med sig av sin livsgärning för att återupprätta hampans plats i det svenska jordbruket.Från SAM-internet till skörd: Så här gör duVi tar dig genom hela processen för att odla hampa lagligt och framgångsrikt:Byråkratin: Hur du skaffar kundnummer hos Länsstyrelsen, loggar in på SAM Internet och anger grödkod 42.Utsäde och sorter: Varför etiketten på påsen är ditt viktigaste bevis. Vi pratar om sorter som Finola och Loja som fungerar utmärkt i norra Sverige, och varför Adel rekommenderar en högre utsädesmängd (35–40 kg/ha) än myndigheterna.Jorden: Vikten av att kolla pH-värdet (jorden får inte vara sur) och att vänta tills marken håller rätt temperatur – ca 11–14 grader för de flesta sorter.Skörden: Hur du ser att det är dags att skörda genom att studera frökapslarna och de genomskinliga cannabinoiderna.Mat, foder och lagens gränserHampan är en supergröda, men det gäller att hålla sig på rätt sida av lagen. Vi reder ut:Människoföda: Hampamjöl med 60 % protein och olja rik på Omega 3, 6 och 9.Djuren: Varför hampaströ är så populärt i djurstallar.Varningen: Varför det är olagligt att göra pellets eller hässja grönmassa som hö, trots att det är en fantastisk resurs.CBD-olja: Vad det faktiskt är och hur den juridiska statusen ser ut i Sverige idag.Elefanten i rummet: Stigmat och polisenVarför finns det ett sådant stigma kring industri hampa och hur skiljer man plantan från cannabis? Vi diskuterar vad man gör om polisen eller Länsstyrelsen kommer på inspektion och hur vi genom öppenhet och utbildning kan få grannarna att förstå att hampa är framtidens biobränsle och koldioxid-bindare.Länkar som nämns i avsnittet:Hampakungen: Besök Adels sida för kunskap och inspiration.Hampaodlingsprojektet: Se videon på YouTube här.Hampaodlarnas Riksförbund: hampaodling.se – För dig som vill nätverka och lära dig mer.Vill du veta mer? Lyssna på vårt samtal och ställ dina frågor till oss på sociaBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Odla hampa på Lilltorp: Brottsligt eller genialiskt?Vågar man odla hampa på ett vanligt svenskt småbruk? I det här avsnittet av Småbrukarpodden bryter vi ny jord på Lilltorp – både bokstavligt och bildligt. Vi tar tag i ”elefanten i rummet” och reder ut varför denna historiska kulturgröda är så omgärdad av stigma, trots att det handlar om laglig industrihampa och inte cannabis.Vi har bytt arbetslivet mot ett arbetsamt liv, och nu har turen kommit till att utforska hur man faktiskt gör för att odla hampa som småbrukare. Vi går igenom allt från de djupa rötternas förmåga att luckra upp packad jord till hur du navigerar i Jordbruksverkets SAM-ansökan med grödkod 42.I detta avsnitt pratar vi om:Jordens kiropraktor: Hur industrihampans kraftiga pålrot borrar sig ner i marken, hämtar näring och skapar luftkanaler åt framtida grödor.Supermat för folk och fä: Vi diskuterar hur du omvandlar skörden till proteinrika hampafrön i köket, och om det går att fodra djuren med det.Vetenskap vs. Fördomar: Vi tittar på forskningen bakom kolbindning (upp till 15 ton $CO_2$ per hektar!) och hur industri hampa fungerar som en livlina för bin under sensommaren.Steg-för-steg för nybörjaren: Praktiska tips på hur du köper EU-certifierat utsäde och skickar in rätt papper till Länsstyrelsen.Detta är startskottet för vår stora intervjuserie Odla Hampa där vi snart gästas av experter och erfarna som kan svara på våra frågor. Vi vill ha med oss dina frågor! Är du nyfiken på att odla hampa, eller hindrar rädslan för vad grannarna ska tro om dig?  Vad är din största fundering kring industrihampa? Lyssna nu och hjälp oss att hitta sanningarna kring denna mångsidiga/kontroversiella gröda!Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

En varm mule mot handen eller en katt som spinner i knät. Vi djurägare vet att det är lugnande, men vad händer egentligen under ytan? I detta avsnitt fokuserar vi på oxytocin – kroppens eget "lugn-och-ro-hormon".Vi diskuterar hur djuren kan fungera som en livlina vid panikångest och varför ansvaret för ett annat liv kan vara vägen ut ur en depression.I det här avsnittet får du veta:Kemin bakom bandet: Hur fysisk kontakt med djur sänker blodtryck och dämpar rädsla.Ångestbromsen: Varför djurens närvaro tvingar hjärnan att "grunda" sig i nuet.Mening: Vikten av att känna sig behövd (self-efficacy).Forskning & Källor:Hormonella effekter av djurkontakt: Beetz, A., et al. (2012). Psychosocial and Psychophysiological Effects of Human-Animal Interactions: The Possible Role of Oxytocin. Frontiers in Psychology. https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC3408111/?hl=sv-SEDjur i mental hälsa: Odendaal, J. S. (2000). Animal-assisted therapy — magic or medicine? Journal of Psychosomatic Research. (Studie om hur interaktion med djur sänker blodtryck och kortisol). https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11119784/Svensk forskning: Höök, I. (2010). Hundens betydelse i vård och rehabilitering.http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069236/FULLTEXT01.pdfDen vetenskapliga kommentaren: Djuren & Oxytocin (Beetz et al.)"The File Drawer Problem": Inom oxytocin-forskning finns en tendens att bara publicera studier som visar positiv effekt. Studier där oxytocinet inte höjdes hamnar i byrålådan.Relationen avgör: Det räcker inte med ett djur. Forskning visar att oxytocin-påslaget är starkt kopplat till relationen. Att klappa en okänd, stressad get ger inte samma effekt som att klappa sin egen hund. Det kan till och med höja stressen om man är ovana vid djur.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Klimatpolitiken är under attack och med det Europas självbestämmande. Det säger Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s Gröna Giv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europa måste göra sig oberoende av stormakterna, menar Timmermans. Annars riskerar vi att bli vasallstater till USA eller Kina, och då kan vi inte styra över vårt eget öde. Och nyckeln till den europeiska friheten är energioberoende, fortsätter han. Men för att det ska bli möjligt måste Europa enas igen. Som det är nu så gynnar omställningen de rika, inte de som drabbas mest av klimatförändringen, säger han. Det måste ändras på, menar han, med satsningar på stora folkliga klimatlösningar. I Klotet hörs: Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Harald Andersson, vetenskapsreporter. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Varför känns det annorlunda i huvudet efter en dag med stängsling jämfört med ett pass på gymmet? Som småbrukare är kroppen vårt viktigaste redskap, och idag pratar vi om varför tungt arbete är en mirakelkur för en orolig hjärna.Vi reder ut skillnaden mellan inre och yttre fokus och varför din hjärna älskar när du lyfter tungt.I det här avsnittet får du veta:Proprioception: Hur kroppens "sjätte sinne" kan bryta ångestattacker.BDNF: Vi förklarar vad "hjärnans gödning" är och hur du tillverkar den.Grubblerier: Varför funktionellt arbete tystar negativa tankespiraler bättre än löpbandet.Forskning & Källor:Hjärnan och träning: John Rateys forskning om hur fysisk aktivitet omformar hjärnan. Länk: https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/exercise-can-boost-your-memory-and-thinking-skillsKroppskännedom vid trauma: Länk: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00093/fullDen vetenskapliga kommentaren: Hälsoparadoxen: Forskning visar en skillnad mellan fritidsmotion (hälsofrämjande) och tungt yrkesarbete (sliter på kroppen). Rateys forskning fokuserar ofta på pulshöjande träning. Som småbrukare måste vi komma ihåg att återhämtning är nyckeln – slit utan vila ger inte de positiva effekterna.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vem säger att ishockey behöver mål? Derbyt mellan Luleå och Skellefteå slutade mållöst men det small ändå ordentligt, hela vägen in i spelargången till och med. Brendan Shinnimin rök ihop med Skellefteå-tränaren Andreas Falk och det är en enig studio som diskuterar straffen. Annars var det bottenlagens omgång där samtliga fyra kvalinblandade gäng tog viktiga segrar. Frölunda blev däremot nollade igen och vi sätter stora frågetecken kring det mentala läget i Göteborg. Kan en CHL-final vända trenden? Vi avslutar med att kika på formen hos lagen i toppen och botten, det gör vi med hjälp av de underliggande siffrorna de senaste 10 matcherna. Vi hittar två finallag och två kvallag. Programledare: Tobias Dahlberg I studion: Johanna Lagus, Christopher Heino-Lindberg & Simon Norberg.

Har du märkt att axlarna sjunker så fort du kör ner händerna i myllan? Eller att tankarna klarnar när du rensar ogräs? Det är inte inbillning – det är biologi.I premiären av vår serie om småbrukets hälsofördelar gräver vi bokstavligen ner oss i vetenskapen bakom uttrycket "skit under naglarna". Vi avslöjar varför din köksträdgård, balkonglåda eller skogsdunge fungerar som en kemisk fabrik för lycka.Oavsett om du är bonde, utmattad stadsbo eller bara nyfiken på hälsa, så får du här receptet på hur naturen läker din hjärna.I det här avsnittet får du veta:Hemligheten i jorden: Vi presenterar Mycobacterium vaccae – jordbakterien som forskning visar kan fungera som naturens eget antidepressiva medel genom att boosta ditt serotonin.Hjärnvila på riktigt: Varför blir vi så trötta av skärmar men pigga av naturen? Vi går igenom Attention Restoration Theory (ART) och begreppet "mjuk fascination".Dagens tips: Varför du kanske ska våga strunta i trädgårdshandskarna nästa gång.Det här är ingen flummig gissningslek. Vi baserar våra påståenden på evidensbaserad forskning, men förklarar det på ren svenska.Forskning & Källor (Läs mer här):Jordbakterier & Serotonin: Studien som startade allt. Forskare såg att exponering för jordbakterien M. vaccae aktiverade samma serotonin-system i hjärnan som antidepressiva mediciner. Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17430631/Varför hjärnan vilar i naturen (ART): Teorin om hur vi återhämtar oss från mental trötthet genom att vistas i miljöer som inte kräver "riktad uppmärksamhet". Länk: https://positivepsychology.com/attention-restoration-theory/Svensk forskning: SLU Alnarp är världsledande på rehabiliteringsträdgårdar. Länk: https://www.slu.se/alnarp-rehabDen vetenskapliga kommentaren (Opponentens hörn): Vi vill vara transparenta med vad forskningen faktiskt säger. Angående jordbakterien: Den citerade huvudstudien av Lowry (2007) är utförd på möss som injicerades med bakterien. Även om mekanismen tros vara liknande hos människor och senare forskning visar på positiva effekter för immunförsvaret, så är det en förenkling att kalla det en omedelbar "serotoninkick" för människor. Men principen att en rik mikrobiell miljö gynnar vår mentala hälsa är starkt vetenskapligt förankrad.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ryggen värker och fingrarna är stela av kylan, men själen mår märkligt bra. Känner du igen dig?I detta introduktionsavsnitt sparkar vi igång vår nya miniserie "Därför är det så attans bra att vara småbrukare". Nyligen kom rapporten NORMO 2025 som visar att vi i Norden mår sämre än på tio år. Vi är mer stillasittande, äter sämre och stressar mer. Men vi tror att vi småbrukare sitter på ett dolt apotek. I den här serien i sex delar ska vi gå till botten med varför livet på landet faktiskt fungerar som medicin. Vi ska titta på forskningen bakom "skit under naglarna", varför skogen sänker stresshormoner snabbare än något piller, och hur kroppsarbete kan vara den bästa kuren mot panikångest.Här är vår färdplan för serien:Avsnitt 1: Jorden. Vi pratar om de magiska jordbakterierna som faktiskt boostar vårt serotonin.Avsnitt 2: Skogen. Vad händer i hjärnan när vi "skogsbadar" bland fytoncider?Avsnitt 3: Djuren. Oxytocin-festen! Hur djuren dämpar vår rädsla och skapar trygghet.Avsnitt 4: Kroppen. Varför det är lättare att "tänka klart" när man hugger ved än när man sitter i ett Zoom-möte.Avsnitt 5: När det brister. Ett specialavsnitt om utbrändhet och vägen tillbaka genom grön rehab.Avsnitt 6: Betong-småbrukaren. Hur du hittar gårdens hälsofördelar även om du bor på femte våningen i stan.I den här serien pratar vi inte bara "flum". Allt vi tar upp är baserat på evidensbaserad forskning, och vi kommer att länka till de studier som stödjer våra påståenden i varje avsnittsbeskrivning. Vi pratar signalsubstanser, kortisolnivåer och evolutionär biologi.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.I det här avsnittet får du veta:Nuläget: Vad säger egentligen NORMO-rapporten om vår folkhälsa?Dolt apotek: Varför småbrukaren har tillgång till hälsofördelar som gymmet inte kan erbjuda.Färdplanen: En smygtitt på kommande avsnitt om allt från jordbakterier till oxytocin och grön rehab.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.Forskning & Källor:Rapporten om Nordens hälsa: Här kan du läsa underlaget vi diskuterar om livsstil och hälsa i Norden. Länk: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024 (Executive Summary)Biophilia-hypotesen: Grundtanken bakom hela vår serie: att människan har en medfödd, biologisk längtan efter att vara nära andra levande organismer. Länk: Biophilia: You + Me + Nature (NIH)Den vetenskapliga kommentaren: En viktig distinktion: Rapporten NORMO 2025 visar att befolkningen generellt mår sämre. Den säger inte explicit att "bönder mår bäst". Tvärtom kan lantbrukaryrket innebära hög stress, ekonomisk osäkerhet och fysisk förslitning. Det vi undersöker i denna serie är hur de specifika momenten i småbruket (kontakt mBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

GIVEAWAY: 1000 årsmedlemskap!Bli Lilltorpkompis helt gratis (värde 240 kr). Inget kortkrångel, bara massa förmåner och exklusivt material. Passa på innan de tar slut – https://www.patreon.com/Lilltorp/redeem/D5E29 Nu är det 60 dagar kvar till vårenKylan i källarenDieselvärmare har börjat sota, Vevors usla manualerElprisetTomgångskörning i kylanhttps://www.facebook.com/share/p/1BCctj8Nhe/Banken har blivit ett eget, rättsosäkert, systemhttps://www.sverigesradio.se/artikel/anders-tog-ut-for-mycket-kontanter-stoppas-av-bankenKampen mot blomkrisen Sverige lider av ”blomkris” – en brist på blommande marker som hotar våra pollinatörer. För att rädda vildbin och fjärilar bygger WWF nu ett nationellt nätverk för insamling av regionala ängsfröer. Över 200 frivilliga är redan i gång. För småbrukaren är detta en central fråga: utan pollinatörer, ingen skörd. Projektet visar hur vi kan stärka den biologiska mångfalden genom att använda naturens egna, lokalt anpassade resurser. https://landsbygdsnatverket.se/nyheterochartiklar/nyhetsarkiv/insamlingavangsfroerettsattattradabotpablomkrisen.5.1f3b169a19bd961a44c6ecf.htmlCivila insatspersoner räddar liv på landsbygden I Umeå, Robertsfors och Vindeln satsas det nu på att utbilda bybor till civila insatspersoner. Genom att kunna rycka ut vid bränder innan räddningstjänsten hunnit fram kan dyrbara minuter sparas. Detta är ett skolexempel på hur landsbygdens gemenskap och lokalkännedom är en livsviktig resurs i ett fungerande samhälle. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ny-brandsatsning-i-umea-kan-radda-liv-kortar-insatstiden-i-byarnaNORMO 2025: Nordens dystra hälsotrend Rapporten "Nordic Monitoring 2014–2024" visar att nordbor äter sämre, rör sig mindre och väger mer än för tio år sedan.Sämre kost: Vi äter för lite grönt och fullkorn, medan intaget av rött kött och skräpmat är för högt.Ökad ohälsa: Över hälften av de vuxna har övervikt, och klyftan mellan hög- och lågutbildade ökar.Nikotinskifte: Rökning minskar, men snusandet ökar – det totala beroendet består.Diskussionsteman för SmåbrukarpoddenRapporten NORMO 2025 ger småbrukare en unik chans att positionera sig som en del av lösningen:Småbruket som motkraft: Hur kan vi göra ”nyttig mat” lockande? Lokala producenter kan erbjuda oprocessade alternativ till industrimaten.Kvalitet framför kvantitet: Istället för att bara prata om att dra ner på kött, kan vi lyfta det naturbetesbaserade köttets hälsofördelar.Självhushållning som friskvård: Att bruka jorden är den ultimata motpolen till stillasittande skärmtid. Odling är inte bara produktion, det är en hälsoinvestering. Kroppsarbete mår kroppen bra avBudskap: Vi i Norden mår sämre trots att vi vet bättre. Småbrukaren sitter på lösningenBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Pickles har börjat lägga äggVisste du att vi importerar nästan alla frön till grönsaksodling i Sverige?Det gör att svenska grönsaksodlare kan stå utan fröer vid kriser eller samhällsstörningar. Då kan de inte odla grönsaker.I det nya projektet Fröberedd undersöker JBV förutsättningarna https://jordbruksverket.se/koksvaxterÄkta Vara har presenterat kandidaterna till Årets matbluff https://www.aktavara.org/316926/rosta-matbluff-2025"Vann" gjorde GB Gammaldags Vanilj. Som Mattias gissade på.Kan överblivet fika och gammalt bröd bli fiskmat?https://nyheter.fiskejournalen.se/artiklar/ny-forskning-en-torr-bulle-kan-bli-hallbar-fiskmat/1528319Cinis Fertilizer i konkurs. Var otroligt beroende av Northvolt.https://www.facebook.com/share/p/1G8AnDnbWr/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/aterstallde-vatmarken-utanfor-vindeln-da-okade-tungmetallerna-viktig-pusselbitUnder åtta år har SLU studerat effekterna av återställning av våtmarker utanför Vindeln. Slutrapporten visar en del överraskande resultat.– Det som förvånar oss mest är att tungmetallerna och framför allt bly har ökat efter återvätningen, säger professor Hjalmar Laudon vid Sveriges lantbruksuniversitet.EUs nya klimatmålNaturvårdsverkets nya statistik är en klimatpolitisk bomb – och en tidig julklapp till regeringen Kristersson och Sveriges fossilbilister. Sverige är plötsligt tiotals miljoner ton närmare EU:s klimatkrav, utan att regeringen har behövt lyfta ett finger.Men det som inträffat sätter också fingret på en absurd aspekt av EU:s klimatpolitik.Tänk dig att du går ut i din närmaste skog och räknar och mäter träden på en slumpvis utvald plats. Sedan extrapolerar du resultatet till hela skogen. Så gör du samma sak varje år för att se hur mycket skogen växer.Tänk sedan att ditt resultat styr hur mycket du får köra bil, hur mycket kött du får äta och hur ofta du får flyga på semester. Om träden växer kan du köra lite mer fossilbil. Om skogen brinner ner är det slut på utlandsresorna.Ungefär så är EU:s klimatpolitik uppbyggd: den växande skogen är avgörande för att unionens klimatmål ska nås. Om skogen inte växer faller hela korthuset. Allra värst skulle länder med mycket skog drabbas.Fakta.Klimatkraven på skog och mark (LULUCF)För att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050 behöver stora mängder koldioxid tas upp av växtlighet i skog och mark – det som kallas LULUCF (Land use, land use change and forestation). Klimatkraven på skog och mark är uppdelad i två perioder:Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Priset för Starlink, reaktioner i sociala medierAtt göra något halvdant är 100% bättre än att optinoja och inte få det gjort. Det kommer inte ett perfekt tillfälle. Gör det bara.KimchiAnti snökockor i pälsen sprayBelosmeckande Fullkorn ger mindre miljöpåverkan än vitt mjöl.https://livsmedelsnyheter.se/2026/01/14/att-valja-fullkorn-minskar-mjolets-klimatpaverkan/Att byta ut vitt mjöl mot fullkornsmjöl kan göra skillnad – inte bara för hälsan utan även för klimatet. Beräkningar från Lantmännen Cerealia visar att klimatpåverkan från mjöl minskar med 10-15 procent, när man väljer fullkorn framför siktat mjöl.Klimatbesparingen uppgår till 10-15 procent jämfört med siktat vete. Beräkningen bygger på en branschgemensam modell för klimatredovisning, så kallad monetär allokering, där klimatpåverkan fördelas mellan huvudprodukten, mjölet, och biprodukten vetekli, som traditionellt främst har gått till djurfoder eller energi. Genom att använda mer av råvaran får man ett mjöl med lägre klimatavtryck.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi ha blivit med StarlinkSälja HarryUnderkylt regn, Sträng kyla, massivt snöfall. Vad händer med vädret?Ploga, plöja, snöröja, skotta, skjuta. Varför är det så förvirrat? Sitter plogen fram på traktorn plogar vi snön. Sitter plogen bak på traktorn plöjer vi åkern.Agrivoltaiska system solcellspaneler på åkern, varför då?https://forskning.se/2025/12/16/solpaneler-pa-akrarBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Planer för åretVad är enkelt att odla på yta som man inte orkar medBin är det dags att skaffa igenSälja HarryGöra iordning marken där Harry har gått, vad skall vi odla där?Hitta glädjen i att ogräsrensa Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Gissningslek, var gick snögränsenManagementfilosofin Avveckla och Utveckla. Eller börja med och sluta med. Perfekt lyssning rör dig som kämpar med att hålla nyårslöftet eller om du funderar på hur du skall lyckas hålla nyårslöftet.Vi överlevde stormen JohannesStädning, reflektioner Köpa örter i butik?Köp svenskodlade örter, de innehåller inte gifter enligt testfaktas resultatAustraliens åldersgräns på sociala medier och Svenska bankidBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Gylfi Magnússon, prófessor við Viðskiptadeild Háskóla Íslands, var gestur Heimsgluggans á Morgunvaktinni á Rás 1. Bogi Ágústsson ræddi við hann um stöðu og horfur í efnahagsmálum heimsins. Gylfi sagði að hann teldi að hlutabréfaverð í hlutfalli við hagnað fyrirtækja í Bandaríkjunum væri orðið tvöfalt hærra en það væri við eðlilegar aðstæður. Annars var Gylfi þokkalega bjartsýnn á horfur í efnahagsmálum heimsins og Íslands. Hann sagði að þrátt fyrir áföll ætti ekki að vera neitt óþolandi ástand á Íslandi þó að kannski muni ekki smjör drjúpa af hverju strái.

Outer Worlds 2 er loksins kominn út!Arnór Steinn og Gunnar koma með sín fyrstu hughrif. Búið er að breyta og bæta flestu frá fyrri leik. Annars konar leveling kerfi, ákvarðanir skipta meira máli, byssur virka ekki alveg eins OG það er hægt að spila hann í þriðju persónu!Hvað fannst þér um Outer Worlds 2?Þátturinn er í boði Elko Gaming og ybba.is.

Från 2015. Sommaren innan åttan tältar John Hron vid en sjö med sin kompis. Men fyra skinheads dyker upp och en lång mardröm tar sin början. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. De misshandlar John i timmar och tvingar honom att säga att han älskar nazister. Sedan kastar de honom i vattnet. Men John kvicknar till och lyckas simma iväg mot mitten av sjön. Då ropar de ut i den tysta sommarnatten att han ska komma tillbaka. Annars kommer de att slå hans kompis.1995 breder nynazismen ut sig över VästsverigeDär och då fattar John ett beslut som kräver mod – men som kommer kosta honom livet.En dokumentär av: Ida Lundqvist.Producent: Anton Berg.Exekutiv producent: Robert Barkman.Dokumentären publicerades för första gången 2015.

Nýjustu fréttir frá Vesturbakkanum eru ekki góðar: Fjöldahandtökur, stöðugar árásir óg skemmdarverk ísraelskra landræningja og morð ísraelskra hermanna á tveimur börnum. Þetta er daglegt brauð fyrir palestínska íbúa Vesturbakkans, sem Gísli Rafn Ólafsson, framkvæmdastjóri Íslandsdeildar Rauða krossins heimsótti í vikunni. Ævar Örn Jósepsson ræðir við hann. Alþingi samþykkti í síðasta mánuði þingsályktunartillögu um borgarstefnu fyrir Ísland sem stuðlar að þróun og eflingu tveggja borgarsvæða á Íslandi. Annars vegar með því að styrkja höfuðborgina Reykjavík og höfuðborgarsvæðið og hins vegar með því að skilgreina Akureyri sem svæðisborg og efla hana sem slíka. En hvað felst í þessu? Ágúst Ólafsson ræðir það við Ástthildi Sturludóttur, bæjarstjóra á Akureyri. Umsjón: Ævar Örn Jósepsson Tæknimaður: Kormákur Marðarson

Við fræddumst um kóreska menningu í þættinum í dag, en fyrsta kóreska kvikmyndahátíðin á Íslandi hefst á fimmtudaginn í Bíó Paradís og stendur yfir fram á sunnudag. Kóreskt kvikmyndaefni hefur vakið verðskuldaða athygli undanfarin ár, kvikmyndin Parasite var valin besta kvikmyndin á óskarsverðlaunahátíðinni 2020, sjónvarpsþættirnir Squid Game slógu í gegn út um allan heim og svo er það auðvitað K-pop tónlistin sem er gríðarlega vinsæl. Mæðgurnar, Milan Chang og Rán Chang Hlésdóttir komu í þáttinn og sögðu okkur betur frá hátíðinni og kóreskri menningu í dag. Eitt af aðalorðum þessa árs er svo sannarlega orðið gervigreind. Stefán Atli Rúnarsson viðskiptafræðingur, hefur haldið fjölmörg námskeið um helstu möguleika gervigreindar og t.d. ChatGPT þar sem hann meðal annars fer yfir ýmis atriði sem geta til dæmis hjálpað til við að spara tíma í daglegu lífi. Stefán Atli er viðskiptafræðingur að mennt, sérfræðingur í markaðsmálum og mikill áhugamaður um gervigreind og hefur haldið námskeið í gervigreind fyrir hátt í 1600 manns. Svo var það veðurspjallið með Einari Sveinbjörnssyni. Einar sagði okkur frá rannsóknaráðstefnu Vegagerðarinnar, þar kom tvennt fram sem tengist loftslagsbreytingum. Annars vegar áhrif loftslags á Vegakerfið heilt yfir og hins vegar um nokkuð nýjan veruleika sumarblæðinga á vegum. Svo fór Einar með okkur yfir veðurhorfurnar fram undan, en merkileg fyrirstöðuhæð er að byggjast upp. Svo Einar að lokum yfir glænýja desemberspá frá Evrópsku reiknimiðstöðinni. Tónlist í þættinum í dag: Síðasta sjóferðin / Brimkló (Steve Goodman, texti Þorsteinn Eggertsson) Moist / PPCX (Chiwon Lee, Jihan Jeon & Kiik) Heima / Haukur Morthens (Oddgeir Kristjánsson, texti Ási í Bæ) Angelía / Vilhjálmur Vilhjálmsson (W. Meisel, texti Theódór Einarsson) UMSJÓN: GUÐRÚN GUNNARSDÓTTIR OG GUNNAR HANSSON

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?”Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla. ”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.Förenligt med barnkonventionenI utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen. ”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.Språkkrav i äldreomsorgenI juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen? ”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.Programledare: Erika MårtenssonKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

Doc, Albert Inga og sérstakur gestur Emil Hallfreðs

Styrktaraðilar þáttarins: Myntkaup, World Class, Silkisvefn & Gæði.www.patreon.com/skodanabraedurEiríkur Magnússon (@hodl_ishmael á X) mætir aftur í þáttinn. Bitcoin er aðal-umræðuefnið. Mælt er með að hlusta á fyrri þáttinn frá því í janúar ef þú ert nýr í Bitcoin málum. Annars er þetta sjálfstætt framhald. Við tölum um að selja húsið sitt til þess að kaupa Bitcoin, uppgötvunina sem Bitcoin er, skuldasöfnun, peninga og austurríska hagfræði. Njótið vel kæra bræðralag.Grein: https://www.onceinaspecies.com/p/once-in-a-species-73bBók sem var nefnd: The Bitcoin Standard eftir Saifedean Ammous.

Man kan ibland undra vad man odlar. Peter tror det är pistage men allt tyder på att det är något annat. Svaret finns nog snart på vårt instagram.  Annars rullar det på fint. Varma dagar på väg, vatten kommit, nu kör vi så det ryker.. HURRA!

Dansdagar hefjast í dag og standa yfir fram á laugardagskvöld. Hátíðin er samstarfsverkefni Íslenska dansflokksins og Dansverkstæðisins og markmið hennar er að sögn aðstandenda að bjóða bæði atvinnudönsurum og áhugafólki upp á þjálfun og innsýn inn í ýmsa kima danslistarinnar og vekja þannig athygli á dansinum sem sameiningarafli. Danshöfundurinn og verkefnastjórinn Kara Hergils Valdimarsdóttir lítur við í hljóðstofu og segir okkur frá hátíðinni. Annars erum við að mestu með hugann við bókmenntir í þætti dagsins. Soffía Auður Birgisdóttir fjallar um skrif á mörkum bókmenntagreina, og tekur þar sérstaklega fyrir verk sagnfræðingsins Vals Gunnarssonar og Anna María Björnsdóttir hugar að sjö binda skáldsögu Solvej Balle, Rúmmálsreikningi, með bókmenntafræðingnum Snædísi Björnsdóttur.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Samtidigt som Marco Rubio backar från Ukrainamöte i London. Högsta domstolen: Morddömd man född i Sverige kan utvisas. Kan Sydamerika bli EU:s räddning i tullkriget? Elever väljer skola efter gängtillhörighet. Journalisten Joakim Medin åtalas – riskerar 12 års fängelse i Turkiet. Och EU delar ut miljardsmocka mot techjättarna. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Mannúðarvandi er hvergi meiri en á Gaza og í Súdan. Við förum þangað í Heimskviðum í dag. Helmingur þeirra rúmlega tveggja milljóna sem hafast við á Gaza eru börn. Fleiri en 50 þúsund hafa verið drepin á þeim átján mánuðum sem hafa liðið frá dagsetningunni örlagaríku, 7.október 2023. Greinendur og mannréttindasamtök telja reyndar að mun fleiri séu látin, líklega séu þúsundir líka undir rústunum sem finna má um alla Gaza-ströndina. Fleiri en 15 þúsund hinna látnu eru börn og Gaza er því líklega hættulegasti staður jarðar fyrir börn. Svo förum við til Kartúm, höfuðborgar Súdans, sem var um mánaðamótin frelsuð úr höndum hersveita RSF sem náðu þar yfirráðum 2023. Hershöfðinginn Abdel Fattah al-Burhan hefur síðustu daga farið sigri hrósandi um borgina og sagt að núna sé hún loksins frjáls. Og íbúum sem hafa síðustu mánuði og misseri búið við ofríki og umsátur RSF-sveitanna er létt. En það breytist líklega ekki mikið fyrr en valdasjúkir hershöfðingjar gefa eftir völdin og skref í átt að lýðræði verða tekin. Annars verður bara meira af einræði, ofbeldi og kúgun.

Glenn tar in en gäst för att skapa dålig stämning, tyvärr valde han vår husmusiker Anton, en av världens trevligaste människor, så den hätska debatten om huruvida The Substance är dålig eller inte blev mest ett samtal mellan vänner. Tråkigt förstås, vi ber om ursäkt för detta. Annars har Linus spelat Assasins Creed och varit på konsert.

Doc, Sigurður Bond og Baldvin Már Borgarsson

Fredrik ångrar sig i samma stund han för in samtalet på USA, dels för att han plötsligt tröttnat på det, dels för att det förmodligen triggar Filip till mer snack om USA. Annars ska Carl Lidbom veta HUT, och det ska Christopher Nolan också. Och stämmer det att Fredrik är ett tecken i tiden?

Nivå: A2-B1 Lagom till halloween kommer ett avsnitt för att lära dig alla läskiga ord du behöver för att överleva 31/10! Kolla in avsnitt 58 om halloween här. Kolla in Creepypodden här. Läs mer om Language Lock-in Boot Camp här. -------------------- Stöd podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Vill du lära dig att prata flytande svenska? Är du frustrerad att svenskar alltid byter till engelska? Kolla in den här GRATIS videon och du kommer förstå exakt vad du behöver göra! Följ den här länken och klicka på ”join the free training”. ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in – Boot Camp Language Lock-in – Language Gym ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Ja, förlåt. Det var en liten melodi från Håkan Hellströms låt Valborg, som är en av mina absoluta favoritlåtar med Håkan Hellström. Om du inte har hört Håkan Hellström så måste du såklart lyssna på honom, för han är en av de absolut bästa, mest kända, mest älskade svenska artisterna.   Och till exempel låten Valborg är en väldigt fin låt. Så kolla in det.   Annars välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi faktiskt inte prata om musik utan vi ska prata om lite läskiga saker, lite skrämmande saker.   För det är ju snart Halloween, och jag tänkte att det passar bra att prata om lite läskiga saker.   Först och främst, jag ska tacka några nya patrons. Så det är Juan, Nur, Trausti, Jelena, Mehrzad, Elisabeth och Xiaochuan. Tack till er för att ni stödjer den här podden. Utan er så blir det ingen Simple Swedish Podcast. Man får då såklart transkript till alla avsnitt. Perfekt om man vill lära sig ännu mer från den här podden.   Och ja, så torsdagen den 31 (trettioförsta) är det då Halloween, och det är ju ganska snart. Och jag har faktiskt gjort ett avsnitt om halloween, så gå och lyssna på avsnitt 58. Ja, det var några år sedan som jag spelade in det avsnittet, men ja, lyssna på avsnitt 58 om du vill veta mer om hur vi firar halloween i Sverige och lära dig lite vokabulär som är relaterat till halloween.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!