Podcasts about annars

Har du märkt att axlarna sjunker så fort du kör ner händerna i myllan? Eller att tankarna klarnar när du rensar ogräs? Det är inte inbillning – det är biologi.I premiären av vår serie om småbrukets hälsofördelar gräver vi bokstavligen ner oss i vetenskapen bakom uttrycket "skit under naglarna". Vi avslöjar varför din köksträdgård, balkonglåda eller skogsdunge fungerar som en kemisk fabrik för lycka.Oavsett om du är bonde, utmattad stadsbo eller bara nyfiken på hälsa, så får du här receptet på hur naturen läker din hjärna.I det här avsnittet får du veta:Hemligheten i jorden: Vi presenterar Mycobacterium vaccae – jordbakterien som forskning visar kan fungera som naturens eget antidepressiva medel genom att boosta ditt serotonin.Hjärnvila på riktigt: Varför blir vi så trötta av skärmar men pigga av naturen? Vi går igenom Attention Restoration Theory (ART) och begreppet "mjuk fascination".Dagens tips: Varför du kanske ska våga strunta i trädgårdshandskarna nästa gång.Det här är ingen flummig gissningslek. Vi baserar våra påståenden på evidensbaserad forskning, men förklarar det på ren svenska.Forskning & Källor (Läs mer här):Jordbakterier & Serotonin: Studien som startade allt. Forskare såg att exponering för jordbakterien M. vaccae aktiverade samma serotonin-system i hjärnan som antidepressiva mediciner. Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17430631/Varför hjärnan vilar i naturen (ART): Teorin om hur vi återhämtar oss från mental trötthet genom att vistas i miljöer som inte kräver "riktad uppmärksamhet". Länk: https://positivepsychology.com/attention-restoration-theory/Svensk forskning: SLU Alnarp är världsledande på rehabiliteringsträdgårdar. Länk: https://www.slu.se/alnarp-rehabDen vetenskapliga kommentaren (Opponentens hörn): Vi vill vara transparenta med vad forskningen faktiskt säger. Angående jordbakterien: Den citerade huvudstudien av Lowry (2007) är utförd på möss som injicerades med bakterien. Även om mekanismen tros vara liknande hos människor och senare forskning visar på positiva effekter för immunförsvaret, så är det en förenkling att kalla det en omedelbar "serotoninkick" för människor. Men principen att en rik mikrobiell miljö gynnar vår mentala hälsa är starkt vetenskapligt förankrad.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Ryggen värker och fingrarna är stela av kylan, men själen mår märkligt bra. Känner du igen dig?I detta introduktionsavsnitt sparkar vi igång vår nya miniserie "Därför är det så attans bra att vara småbrukare". Nyligen kom rapporten NORMO 2025 som visar att vi i Norden mår sämre än på tio år. Vi är mer stillasittande, äter sämre och stressar mer. Men vi tror att vi småbrukare sitter på ett dolt apotek. I den här serien i sex delar ska vi gå till botten med varför livet på landet faktiskt fungerar som medicin. Vi ska titta på forskningen bakom "skit under naglarna", varför skogen sänker stresshormoner snabbare än något piller, och hur kroppsarbete kan vara den bästa kuren mot panikångest.Här är vår färdplan för serien:Avsnitt 1: Jorden. Vi pratar om de magiska jordbakterierna som faktiskt boostar vårt serotonin.Avsnitt 2: Skogen. Vad händer i hjärnan när vi "skogsbadar" bland fytoncider?Avsnitt 3: Djuren. Oxytocin-festen! Hur djuren dämpar vår rädsla och skapar trygghet.Avsnitt 4: Kroppen. Varför det är lättare att "tänka klart" när man hugger ved än när man sitter i ett Zoom-möte.Avsnitt 5: När det brister. Ett specialavsnitt om utbrändhet och vägen tillbaka genom grön rehab.Avsnitt 6: Betong-småbrukaren. Hur du hittar gårdens hälsofördelar även om du bor på femte våningen i stan.I den här serien pratar vi inte bara "flum". Allt vi tar upp är baserat på evidensbaserad forskning, och vi kommer att länka till de studier som stödjer våra påståenden i varje avsnittsbeskrivning. Vi pratar signalsubstanser, kortisolnivåer och evolutionär biologi.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.I det här avsnittet får du veta:Nuläget: Vad säger egentligen NORMO-rapporten om vår folkhälsa?Dolt apotek: Varför småbrukaren har tillgång till hälsofördelar som gymmet inte kan erbjuda.Färdplanen: En smygtitt på kommande avsnitt om allt från jordbakterier till oxytocin och grön rehab.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.Forskning & Källor:Rapporten om Nordens hälsa: Här kan du läsa underlaget vi diskuterar om livsstil och hälsa i Norden. Länk: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024 (Executive Summary)Biophilia-hypotesen: Grundtanken bakom hela vår serie: att människan har en medfödd, biologisk längtan efter att vara nära andra levande organismer. Länk: Biophilia: You + Me + Nature (NIH)Den vetenskapliga kommentaren: En viktig distinktion: Rapporten NORMO 2025 visar att befolkningen generellt mår sämre. Den säger inte explicit att "bönder mår bäst". Tvärtom kan lantbrukaryrket innebära hög stress, ekonomisk osäkerhet och fysisk förslitning. Det vi undersöker i denna serie är hur de specifika momenten i småbruket (kontakt mBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

GIVEAWAY: 1000 årsmedlemskap!Bli Lilltorpkompis helt gratis (värde 240 kr). Inget kortkrångel, bara massa förmåner och exklusivt material. Passa på innan de tar slut – https://www.patreon.com/Lilltorp/redeem/D5E29 Nu är det 60 dagar kvar till vårenKylan i källarenDieselvärmare har börjat sota, Vevors usla manualerElprisetTomgångskörning i kylanhttps://www.facebook.com/share/p/1BCctj8Nhe/Banken har blivit ett eget, rättsosäkert, systemhttps://www.sverigesradio.se/artikel/anders-tog-ut-for-mycket-kontanter-stoppas-av-bankenKampen mot blomkrisen Sverige lider av ”blomkris” – en brist på blommande marker som hotar våra pollinatörer. För att rädda vildbin och fjärilar bygger WWF nu ett nationellt nätverk för insamling av regionala ängsfröer. Över 200 frivilliga är redan i gång. För småbrukaren är detta en central fråga: utan pollinatörer, ingen skörd. Projektet visar hur vi kan stärka den biologiska mångfalden genom att använda naturens egna, lokalt anpassade resurser. https://landsbygdsnatverket.se/nyheterochartiklar/nyhetsarkiv/insamlingavangsfroerettsattattradabotpablomkrisen.5.1f3b169a19bd961a44c6ecf.htmlCivila insatspersoner räddar liv på landsbygden I Umeå, Robertsfors och Vindeln satsas det nu på att utbilda bybor till civila insatspersoner. Genom att kunna rycka ut vid bränder innan räddningstjänsten hunnit fram kan dyrbara minuter sparas. Detta är ett skolexempel på hur landsbygdens gemenskap och lokalkännedom är en livsviktig resurs i ett fungerande samhälle. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/ny-brandsatsning-i-umea-kan-radda-liv-kortar-insatstiden-i-byarnaNORMO 2025: Nordens dystra hälsotrend Rapporten "Nordic Monitoring 2014–2024" visar att nordbor äter sämre, rör sig mindre och väger mer än för tio år sedan.Sämre kost: Vi äter för lite grönt och fullkorn, medan intaget av rött kött och skräpmat är för högt.Ökad ohälsa: Över hälften av de vuxna har övervikt, och klyftan mellan hög- och lågutbildade ökar.Nikotinskifte: Rökning minskar, men snusandet ökar – det totala beroendet består.Diskussionsteman för SmåbrukarpoddenRapporten NORMO 2025 ger småbrukare en unik chans att positionera sig som en del av lösningen:Småbruket som motkraft: Hur kan vi göra ”nyttig mat” lockande? Lokala producenter kan erbjuda oprocessade alternativ till industrimaten.Kvalitet framför kvantitet: Istället för att bara prata om att dra ner på kött, kan vi lyfta det naturbetesbaserade köttets hälsofördelar.Självhushållning som friskvård: Att bruka jorden är den ultimata motpolen till stillasittande skärmtid. Odling är inte bara produktion, det är en hälsoinvestering. Kroppsarbete mår kroppen bra avBudskap: Vi i Norden mår sämre trots att vi vet bättre. Småbrukaren sitter på lösningenBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Pickles har börjat lägga äggVisste du att vi importerar nästan alla frön till grönsaksodling i Sverige?Det gör att svenska grönsaksodlare kan stå utan fröer vid kriser eller samhällsstörningar. Då kan de inte odla grönsaker.I det nya projektet Fröberedd undersöker JBV förutsättningarna https://jordbruksverket.se/koksvaxterÄkta Vara har presenterat kandidaterna till Årets matbluff https://www.aktavara.org/316926/rosta-matbluff-2025"Vann" gjorde GB Gammaldags Vanilj. Som Mattias gissade på.Kan överblivet fika och gammalt bröd bli fiskmat?https://nyheter.fiskejournalen.se/artiklar/ny-forskning-en-torr-bulle-kan-bli-hallbar-fiskmat/1528319Cinis Fertilizer i konkurs. Var otroligt beroende av Northvolt.https://www.facebook.com/share/p/1G8AnDnbWr/https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/aterstallde-vatmarken-utanfor-vindeln-da-okade-tungmetallerna-viktig-pusselbitUnder åtta år har SLU studerat effekterna av återställning av våtmarker utanför Vindeln. Slutrapporten visar en del överraskande resultat.– Det som förvånar oss mest är att tungmetallerna och framför allt bly har ökat efter återvätningen, säger professor Hjalmar Laudon vid Sveriges lantbruksuniversitet.EUs nya klimatmålNaturvårdsverkets nya statistik är en klimatpolitisk bomb – och en tidig julklapp till regeringen Kristersson och Sveriges fossilbilister. Sverige är plötsligt tiotals miljoner ton närmare EU:s klimatkrav, utan att regeringen har behövt lyfta ett finger.Men det som inträffat sätter också fingret på en absurd aspekt av EU:s klimatpolitik.Tänk dig att du går ut i din närmaste skog och räknar och mäter träden på en slumpvis utvald plats. Sedan extrapolerar du resultatet till hela skogen. Så gör du samma sak varje år för att se hur mycket skogen växer.Tänk sedan att ditt resultat styr hur mycket du får köra bil, hur mycket kött du får äta och hur ofta du får flyga på semester. Om träden växer kan du köra lite mer fossilbil. Om skogen brinner ner är det slut på utlandsresorna.Ungefär så är EU:s klimatpolitik uppbyggd: den växande skogen är avgörande för att unionens klimatmål ska nås. Om skogen inte växer faller hela korthuset. Allra värst skulle länder med mycket skog drabbas.Fakta.Klimatkraven på skog och mark (LULUCF)För att EU ska nå det övergripande målet om noll nettoutsläpp till 2050 behöver stora mängder koldioxid tas upp av växtlighet i skog och mark – det som kallas LULUCF (Land use, land use change and forestation). Klimatkraven på skog och mark är uppdelad i två perioder:Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Priset för Starlink, reaktioner i sociala medierAtt göra något halvdant är 100% bättre än att optinoja och inte få det gjort. Det kommer inte ett perfekt tillfälle. Gör det bara.KimchiAnti snökockor i pälsen sprayBelosmeckande Fullkorn ger mindre miljöpåverkan än vitt mjöl.https://livsmedelsnyheter.se/2026/01/14/att-valja-fullkorn-minskar-mjolets-klimatpaverkan/Att byta ut vitt mjöl mot fullkornsmjöl kan göra skillnad – inte bara för hälsan utan även för klimatet. Beräkningar från Lantmännen Cerealia visar att klimatpåverkan från mjöl minskar med 10-15 procent, när man väljer fullkorn framför siktat mjöl.Klimatbesparingen uppgår till 10-15 procent jämfört med siktat vete. Beräkningen bygger på en branschgemensam modell för klimatredovisning, så kallad monetär allokering, där klimatpåverkan fördelas mellan huvudprodukten, mjölet, och biprodukten vetekli, som traditionellt främst har gått till djurfoder eller energi. Genom att använda mer av råvaran får man ett mjöl med lägre klimatavtryck.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Vi ha blivit med StarlinkSälja HarryUnderkylt regn, Sträng kyla, massivt snöfall. Vad händer med vädret?Ploga, plöja, snöröja, skotta, skjuta. Varför är det så förvirrat? Sitter plogen fram på traktorn plogar vi snön. Sitter plogen bak på traktorn plöjer vi åkern.Agrivoltaiska system solcellspaneler på åkern, varför då?https://forskning.se/2025/12/16/solpaneler-pa-akrarBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Planer för åretVad är enkelt att odla på yta som man inte orkar medBin är det dags att skaffa igenSälja HarryGöra iordning marken där Harry har gått, vad skall vi odla där?Hitta glädjen i att ogräsrensa Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Gissningslek, var gick snögränsenManagementfilosofin Avveckla och Utveckla. Eller börja med och sluta med. Perfekt lyssning rör dig som kämpar med att hålla nyårslöftet eller om du funderar på hur du skall lyckas hålla nyårslöftet.Vi överlevde stormen JohannesStädning, reflektioner Köpa örter i butik?Köp svenskodlade örter, de innehåller inte gifter enligt testfaktas resultatAustraliens åldersgräns på sociala medier och Svenska bankidBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

En populär modell inom företagsutveckling är att fokuserapå det vi skall utveckla och identifiera vadvi skall avveckla. För att säga det på ett annat sätt - Vad skalldu börja med/göra mer av och vad skall du sluta med.I realiteten så måste du sluta med något när du skall börja med något. Det är ett bra tillfälle att sluta med en dålig vana när du börjar med något annat.Det här är en tease inför vårt nyårsavsnitt där vi kommer prata om Tess reset av året och min managementfilosofi.Vi gissar också snögränsen inför vår kommande stockholmsresa. Var tar snötäcket slut? Räknat söderut från Lillterrsjö. Mattias gissar Dalälven och Tess gissar HudiksvallBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Gylfi Magnússon, prófessor við Viðskiptadeild Háskóla Íslands, var gestur Heimsgluggans á Morgunvaktinni á Rás 1. Bogi Ágústsson ræddi við hann um stöðu og horfur í efnahagsmálum heimsins. Gylfi sagði að hann teldi að hlutabréfaverð í hlutfalli við hagnað fyrirtækja í Bandaríkjunum væri orðið tvöfalt hærra en það væri við eðlilegar aðstæður. Annars var Gylfi þokkalega bjartsýnn á horfur í efnahagsmálum heimsins og Íslands. Hann sagði að þrátt fyrir áföll ætti ekki að vera neitt óþolandi ástand á Íslandi þó að kannski muni ekki smjör drjúpa af hverju strái.

Hesi seinastu fimm árini hevur verið eitt aktivitetstoymi, sum fer út á røktarheim, sambýli og Ellisheimið í Tórshavnar Kommunu at skipa fyri ymiskum tiltøkum fyri búfólkunum. Annika Juul og Arnóra Thomsen, sum eru í toyminum, eru hugaðar og hesa tíðina eru tiltøkini merkt av at jól eru í hondum. Í sendingini eru vit saman við teimum.   Á hesum túrinum verður vitjað á Boðanesheiminum, á Lágargarði og á Ellisheiminum í Havn. Annars fara Annika og Arnóra út á allar 14 deildirnar í Tórshavnar kommunu. Í sendingini er semja um, at aktivitetstoymið hevur stóran týdning fyri tey sum búgva á teimum ymsu heimunum. Í sendingini verður tosað við hesi fólkini: Annika Juul, Arnóra Thomsen, Sørin Djurhuus, Henning Mortensen, Maud Hansen Thomassen, Johild Grothsdóttir Nolsøe, Joan Danielsen, Barbara Eystberg Sørensen, Sámal Clementsen, Jastrud Clementsen, Elly Thomsen, Niclas Akraberg Poulsen

Kajsa KavatAvslöja tävlingen staplat och stjälpt måttGul vädervarning underkylt regn och blixthalka Prata om hatet på sociala medierDärför skall du inte köpa saker som annonseras på FB och instahttps://www.facebook.com/share/p/1637TNarqp/Så därför, ser du något som annonseras på FB och IG där du inte känner till butiken är risken extremt hög att du blir lurad. Eller att det är drop shipping utan Svensk konsumentskydd.Så köp inte annonserade varor på FB och IG. Det är enda sättet att stoppa det!Europaparlamentet vill införa 16 års åldersgräns på sociala medierhttps://www.facebook.com/share/p/1At2o3dztx/Det här är jag extremt tveksam till. För det leder oundvikligen till massövervakning och registrering och statens förmynderi.För införs det åldersgräns måste ju alla ålderskontrolleras. Annars går det ju inte att avgöra vem som är under/över 16. För att göra det måsta allas ålder kontrolleras, då måste alla identifiera sig och alla måste registreras.Dvs allt du gör på sociala medier måste kopplas till dig som person och det måste loggas. För att det skall fungera måste alla appar samt webbläsare ha koppling till ett åldersregister/åldersverifiering.Dessutom skall staten agera överförmyndare  och stämpla olika tjänster som sociala medier eller inte. Vi vet all hur bra lagstiftningen hänger med snabbfotad tech-utveckling...Försten som drar rent mjöl i påsen eller inget att dölja får en gratis 10 min föreläsning i ämnetKoltickan - skogens petigaste svamp?https://www.facebook.com/share/p/1Cs5FKzwxR/Under Forskningsresan i Korpilombolo i juli hittades vedsvampen kolticka för första gången norr om Umeå. Koltickan är rödlistad som starkt hotad (EN) och växer enbart på kolet på grova tallågor som överlevt brand.Strax efter att skogen inventerats inkom Sveaskog med en 10 hektars avverkningsanmälan i området där det även finns gott om andra rödlistade och fridlysta arter.  Sveaskog själva tyckte att koltickan skulle få ett tillräckligt skydd genom att avverkning inte skulle utföras på ett område av 10*10 meter kring växtplatsen. Det anser vi är alldeles för snålt. I skogen finns bland annat även lappranunkel, liten aspgelélav, smalfotad taggsvamp, tretåig hackspett, järpe och talltita. Skogsstyrelsen har inte på något sätt utrett hur dessa arters livsmiljö påverkas av avverkningen. Därför valde vi att överklaga Skogsstyrelsens beslut och nu har domstolen fattat beslut om tillfälligt avverkningsförbud!Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Häng med på ett lätt utmanande samtal om förutsättningar för och konsekvenser av tillväxt och successionsordning. En diskussion om att inte göra allt själv, att vara beredd på att någon annan skall kunna ta över och vikten av att inte älta det som hänt. I detta avsnitt möter vi en rekordhållare och entreprenör med rötter i Transsylvanien och Helsingborg. Numera bosatt strax utanför Göteborg, till glädje för magneter och ledare i såväl egna som andras bolag. Tidigt i karriären fick, eller möjligen tog, dagens gäst Sven Cristea tilltalsnamnet Tillväxtrevisorn och bara det gör ju att man blir lite extra nyfiken. Numera befinner han sig mitt i livet där han med massor av energi rör om i synen på vad som är möjligt inom ekonomi-området och bildar bolag med tillväxttakt som få andra. Detta samtidigt som han hinner med att vara fotbollstränare för både sonen och dotterns lag. Han gör tydligen en sak i taget, säger han. Hur får man med människor på företagsresan och när tar den slut? Vad händer när människor inte vill, kan eller rentav får vara med längre? Varför är det bra att det gör lite ont med utveckling? Dessa frågor och några till får du svar på i avsnittet, som modereras av go'e Gunnar Oesterreich. Bäringen på HR och funderingar på livet levereras som vanligt av Jacob Bergström från HR On Demand.Detta avsnitt kommer garanterat inspirera många entreprenörer och företagsledare. Och hjälper oss alla att inte krångla till det för mycket här i livet. Häng med! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Än en gång är skolskjutsen på tapeten, men denna gång funderar vi ut (och får lyssnarhjälp) med konkreta och effektiva lösningar!Bäst av allt är att vi annars hoppas på JO (Waldner!)Vi pratar också om mycket annat, men vi har redan glömt vad - så in och lyssna! Puss o kram från Funkismorsorna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tävlingsdax, gissa vedförrådetJulmusttest. Nygårda Humle, Nygårda Ekfat  och Nygårda RomfatSkyltsöndag i Junsele Bovaer avslutat i Englandhttps://www.ja.se/artikel/2238937/arlas-brittiska-frsk-med-bovaer-avslutat.htmlEn ny studie visar att inga av de undersökta svenska skogarna som kalhuggits sedan 1950-talet har återhämtat sig helt när det gäller biologisk mångfald, över 70 år senare.https://www.natursidan.se/nyheter/skogar-som-kalhoggs-pa-50-talet-fortfarande-artfattigare/IsskrapetestetDet obligatoriska klippet om aska som halkbekämpning BelosenGoda nyheter, den flödar inte över i förgasaren. Dåliga nyheter, den startar inte ändåKaos och nyckelbenslagningenBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

'A Night at the Opera' var eitt av stóru nýbrotunum í rokki, hvørs originalitet Bjørn í Abba segði fara at broyta kósina fyri allan popp- og rokktónleik. Henda Temaplátan varð fyrireikað í samband við fimti ára dagin fyri útgávu av verkinum. Men sendingin er annars ein vanlig Temapláta í Plátubarrini. Sambært nógvum miðlum hevur 'A Night at the Opera' eitt meistaraverk í sær, nevniliga ta kendu og ógloymandi 'Bohemian Rhapsody'. Sigast kann, at 'rapsodiin' hevur meira ávirkan frá Mozart, enn nøkrum av sjeytiárarokkarunum. Talan er um sang ella tónleikastykki, sum Freddy Mercury hevði ment og skrivað í brotum frá seinast í 1960 árunum. Byrjað verður við einari a capella vokal harmoni intro, ið ber okkum til sjálva sangin hjá Freddy Mercury við klaverspæli. Síðani flytur lagið seg ígjøgnum fleiri serstakar fasur og ljóð-dynamikk; tann kendasta er tann langa miðjan, pseudo-opera parturin. Hetta varð gjørt gjøgnum eina útførda kóreffekt, sum Mercury, May og Taylor sungu sínar serligu vokalpartar til í fleiri tímar, har yvir 180 serstakir omanádubbar vóru blandaðir og undirblandaðir á 24-spors masterband, har øll tilgongdin tók umleið tríggjar vikur. Men aftrat stórslignu og ógvusligu framleiðsluni eigur ein ikki at gloyma teir stillu partarnar, so sum Freddysa seinastu solo vokalreglu við undirliggjandi guitar-bakspæli hjá May, sum eru við at gera sangin til nakað heilt serligt. Annars kann sigast, at flestu løgini á útgávuni eru sannar tónleikaperlur. Plátubarrin 29.11.25  

Kölden slår tillNu är det bara 136 dagar kvar till vårHur summerar vi veckan som gått?Växthusgas utsläpphttps://www.facebook.com/share/p/17irxNmsQw/Kaos på gårdenIsskrapor, test och slitageBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Outer Worlds 2 er loksins kominn út!Arnór Steinn og Gunnar koma með sín fyrstu hughrif. Búið er að breyta og bæta flestu frá fyrri leik. Annars konar leveling kerfi, ákvarðanir skipta meira máli, byssur virka ekki alveg eins OG það er hægt að spila hann í þriðju persónu!Hvað fannst þér um Outer Worlds 2?Þátturinn er í boði Elko Gaming og ybba.is.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Mattias skjul är klartBlå skrotbilen är bortaVägen är så dålig att den inte ens går att skrapaBovaer i Danmark Jacke Sjödin om Jokkmokkhttps://www.facebook.com/share/p/1SkxdX9kum/Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Från 2015. Sommaren innan åttan tältar John Hron vid en sjö med sin kompis. Men fyra skinheads dyker upp och en lång mardröm tar sin början. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. De misshandlar John i timmar och tvingar honom att säga att han älskar nazister. Sedan kastar de honom i vattnet. Men John kvicknar till och lyckas simma iväg mot mitten av sjön. Då ropar de ut i den tysta sommarnatten att han ska komma tillbaka. Annars kommer de att slå hans kompis.1995 breder nynazismen ut sig över VästsverigeDär och då fattar John ett beslut som kräver mod – men som kommer kosta honom livet.En dokumentär av: Ida Lundqvist.Producent: Anton Berg.Exekutiv producent: Robert Barkman.Dokumentären publicerades för första gången 2015.

Nýjustu fréttir frá Vesturbakkanum eru ekki góðar: Fjöldahandtökur, stöðugar árásir óg skemmdarverk ísraelskra landræningja og morð ísraelskra hermanna á tveimur börnum. Þetta er daglegt brauð fyrir palestínska íbúa Vesturbakkans, sem Gísli Rafn Ólafsson, framkvæmdastjóri Íslandsdeildar Rauða krossins heimsótti í vikunni. Ævar Örn Jósepsson ræðir við hann. Alþingi samþykkti í síðasta mánuði þingsályktunartillögu um borgarstefnu fyrir Ísland sem stuðlar að þróun og eflingu tveggja borgarsvæða á Íslandi. Annars vegar með því að styrkja höfuðborgina Reykjavík og höfuðborgarsvæðið og hins vegar með því að skilgreina Akureyri sem svæðisborg og efla hana sem slíka. En hvað felst í þessu? Ágúst Ólafsson ræðir það við Ástthildi Sturludóttur, bæjarstjóra á Akureyri. Umsjón: Ævar Örn Jósepsson Tæknimaður: Kormákur Marðarson

Við fræddumst um kóreska menningu í þættinum í dag, en fyrsta kóreska kvikmyndahátíðin á Íslandi hefst á fimmtudaginn í Bíó Paradís og stendur yfir fram á sunnudag. Kóreskt kvikmyndaefni hefur vakið verðskuldaða athygli undanfarin ár, kvikmyndin Parasite var valin besta kvikmyndin á óskarsverðlaunahátíðinni 2020, sjónvarpsþættirnir Squid Game slógu í gegn út um allan heim og svo er það auðvitað K-pop tónlistin sem er gríðarlega vinsæl. Mæðgurnar, Milan Chang og Rán Chang Hlésdóttir komu í þáttinn og sögðu okkur betur frá hátíðinni og kóreskri menningu í dag. Eitt af aðalorðum þessa árs er svo sannarlega orðið gervigreind. Stefán Atli Rúnarsson viðskiptafræðingur, hefur haldið fjölmörg námskeið um helstu möguleika gervigreindar og t.d. ChatGPT þar sem hann meðal annars fer yfir ýmis atriði sem geta til dæmis hjálpað til við að spara tíma í daglegu lífi. Stefán Atli er viðskiptafræðingur að mennt, sérfræðingur í markaðsmálum og mikill áhugamaður um gervigreind og hefur haldið námskeið í gervigreind fyrir hátt í 1600 manns. Svo var það veðurspjallið með Einari Sveinbjörnssyni. Einar sagði okkur frá rannsóknaráðstefnu Vegagerðarinnar, þar kom tvennt fram sem tengist loftslagsbreytingum. Annars vegar áhrif loftslags á Vegakerfið heilt yfir og hins vegar um nokkuð nýjan veruleika sumarblæðinga á vegum. Svo fór Einar með okkur yfir veðurhorfurnar fram undan, en merkileg fyrirstöðuhæð er að byggjast upp. Svo Einar að lokum yfir glænýja desemberspá frá Evrópsku reiknimiðstöðinni. Tónlist í þættinum í dag: Síðasta sjóferðin / Brimkló (Steve Goodman, texti Þorsteinn Eggertsson) Moist / PPCX (Chiwon Lee, Jihan Jeon & Kiik) Heima / Haukur Morthens (Oddgeir Kristjánsson, texti Ási í Bæ) Angelía / Vilhjálmur Vilhjálmsson (W. Meisel, texti Theódór Einarsson) UMSJÓN: GUÐRÚN GUNNARSDÓTTIR OG GUNNAR HANSSON

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Grisrymning och gåsbajsvatten i stövlarna Varför är folk rädda för björn? Och vilka djur skall vi vara oroliga för?Svaret beror på hur man definierar "farligast" – om det är baserat på antal dödsfall, antal skador eller potential till allvarlig skada.Baserat på antal dödsfall och skadorGetingar och bin: Orsakar flest dödsfall varje år (oftast p.g.a. allergiska reaktioner).Älgar: Leder till flest dödsfall i trafikolyckor. Även om direkta konfrontationer är sällsynta, orsakar älgkrockar flera dödsfall varje år.Fästingar: Sprider sjukdomar som Borrelia och TBE (fästingburen encefalit), vilket orsakar tusentals sjukdomsfall och ibland allvarliga, bestående men eller dödsfall.Hästar och hundar: Orsakar många skador varje år (sparkar, bett, olyckor). Dödsfall är ovanliga men förekommer.Baserat på potential till allvarlig skada (rovdjur och giftiga djur)Dessa djur har potential att vara farliga, men attacker är mycket sällsynta:Björn: Har stor potential att skada, men attacker på människor är extremt ovanliga. De inträffar nästan alltid när björnen känner sig trängd, skadskjuten, eller försvarar ungar eller mat.Huggorm: Sveriges enda giftorm. Bett är sällan dödliga men kan vara allvarliga, särskilt för barn, äldre, eller personer med underliggande sjukdomar. Flera hundra personer söker sjukhusvård för huggormsbett varje år.Varg: Trots myter är vargattacker på människor i princip obefintliga i modern tid i vildmarken. De är skygga och undviker människor.Fjärsing: Havets giftigaste fisk. Finns längs Västkusten. Giftet är inte dödligt men ger intensiv smärta om man trampar på den.Höstlov och potatislovJust nu har många barn höstlov, men det är faktiskt en ganska ny företeelse. Under första halvan av 1900-talet hade barnen istället potatislov, för att hjälpa till med skörden.Potatislovet anpassades efter var i landet man befann sig och när potatisen skulle upp, så att barnen skulle kunna göra mest nytta i jordbruket. För många barn hade det kanske varit en dröm att få ligga inne i värmen och läsa istället. 1940 skördades rekordmycket potatis: 2 294 000 ton. Medan den dåliga skörden 1944 ledde till förbud mot att mata djur med potatis  och att råskala potatis på restaurang, allt för att ge svenskarna så mycket potatis som möjligt att äta.Debatten om kött blir ofta väldigt enfaldig. Det handlar oftast inte om hur vi producerar köttet. Vi ska ha mindre av det bara. Det får räcka så. Och grönsaker skall vi äta mer av. Hur det odlas och hur det påverkar jorderosion spelar visst ingen roll.Vi får sällan höra om att majoriteten av all växtodling bedrivs i monokulturer, som gör det i princip omöjligt för det vilda livet i och ovan jord att göra sin grej. Ensidighet och effektivitet leder till en enorm förlust av biologisk mångfald. Det tär på kapitalet av mull och markens förmåga att hålla vatten, vilket i sin tur leder till övergödning och en massa andra oönskade konsekvenser.  Jag skulle önska att viBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Killarna går igenom det helt orimliga att nu Halo kommer släppas till PS5 och enligt Gamestop är nu konsolkriget officiellt slut, Assassins Creed: Shadows får releasedatum till Switch 2, lite kort om Galaxies Showcase 2025, Luigis Manson kommer till Nintendo Online Expansion Pass lagom till Halloween nu på torsdag och Remedys VD avgår med omedelbar verkan.Annars har vi spelat en hel drös med spel, eftertexter är rullade i Little Nightmares 3 och även eftertexter för Daniel i Spindle.Daniel har också börjat överväga sin Deckas överlevnad i hushållet...Över till Painkiller, Ninja Gaiden 4, Super Mario Galaxy 2, Dispatch och ännu mer från BallxPit.Tack för att ni lyssnar och sprider podden till nära och kära

Dogge och Äpplet når maindraw i Egypten, vilket vi självklart lyfter. Annars ligger fokus på EM och den debatt som uppstått i efterdyningarna. Förbundskapten Howe tycker att det råder en toxisk miljö inom svensk padel. Många har tankar och åsikter. Hur ska svensk padel återfå framtidstron? Kanske genom ett stort framtidsseminarium?

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Vi besiktar bilen varje år, men föraren besiktas inte. Resultatet av Synbesiktningen 2022 visar att tio procent, motsvarande cirka 700 000 bilförare i Sverige, fortfarande kör med så dålig syn att de inte skulle godkännasför körkort idag.Är det rimligt att en äldre man som diagnosticeras med prostatacancer får sina vapen omhändertagna? Borde vapenägare få göra kompetensprov och hälsoundersökning var femte år?Att stärka och utveckla arbetet med tillståndsprövning för skjutvapenDet finns indikationer på att regleringen om att personer som av medicinska skäl är olämpliga att inneha vapen inte ska ha vapentillstånd, inte fungerar i enlighet med lagstiftarens intentioner. Mot denna bakgrund har Polismyndigheten och Socialstyrelsen fått i uppdrag av regeringen att stärka och utveckla arbetet med tillståndsprövning.Legala vapen användes i 6 procent av samtliga fall av dödligt våld under perioden 2014–2021. Jämfört med incidenter av dödligt våld med illegala vapen, är det när legala vapen används vanligare att gärningspersonen är äldre, har ett skadligt bruk av alkohol, har fått vård för psykisk ohälsa, begår brottet mot ett kvinnligt brottsoffer och suiciderar i nära anslutning till brottet. Enligt en svensk studie användes legala skjutvapen i 79 procent av suicid med skjutvapen under tidsperioden 2012–2013. I samma studie anges att av alla personer som suiciderade med legala vapen hade 31 procent varit i kontakt med någon typ av specialiserad sluten- eller öppenvård under det senaste året. I cirka hälften av dessa fall hade personen ifråga haft kontakt med den specialiserade psykiatrin.Vad är det för skillnad på Halloween, Allhelgonadagen, Alla helgonsdag och Alla själars dag egentligen? Vi reder ut det:Halloween: infaller den 31 oktober. ALLLA ÅR. Halloween har ett allt annat än kristet tema och handlar om att mota bort onda andar.AllhelgonadagenInfaller alltid den 1 november. Har varit detsamma som Alla helgons dag men har sedan 1950-talet övergått till att bli mer av en högtid då vi minns våra döda. Många tänder ljus på gravar denna högtid.Alla helgons dagKristen högtid som firas till minne av kyrkans helgon. Infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. I år, 2025 blir det alltså den 1 november. Så Allhelgonadagen och Alla helgons dag är i år på samma dag.Alla Själars dagAlla själars dag infaller söndagen efter alla helgons dag enligt Svenska kyrkan. Traditionellt är det den dag då vi minns och hedrar våra döda närstående. I år alltså den 2 november. Inom den Romersk-katolska kyrkan infaller Alla Själars dag alltid den 2 november och i år betyder det att den sammanfaller med Svenska kyrkans tolkning.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Karin hittar du som Swedish Cheese Maid på instagram. Helgen efter inspelningen vann Karin medaljer i SM i mathantverk. Nordic Chili Baby och Färskost Vitlök & Örter tog bägge silver i sina respektive klasserDen 16 november 10-15 bakar på tunnbröd på prästgården i Junsele. Kom förbi och säg hej, testa att baka tunnbröd och ta en fika!Välkommen till Småbrukarpodden! I det här avsnittet får jag besök av den otroligt inspirerande Karin Hedman, bättre känd som The Swedish Cheesemade. Karin är en passionerad ostmakerska med en unik och internationell bakgrund. Hon är 50/50 svensk/amerikansk och har en imponerande expertis inom mathantverk, efter att ha studerat och jobbat med osttillverkning över hela världen – från England till Frankrike och USA. Hon är dessutom en American Cheese Society Certified Cheese Professional, vilket gör henne till en äkta ostprofessional i klass med en sommelier.Vi pratar om hennes resa från att ha arbetat med storskalig ostproduktion till att starta sitt eget gårdsmejeri The Swedish Cheesemade 2023, där hon idag driver småskalig produktion av hantverksostar. Jag får höra historien bakom hennes älskade recept Nordic Baby och varför hon behövde "svartsmuggla" chilifrön från USA för att skapa Nordic Chili Baby. Hon berättar också om hur hon lyckats skala upp sin produktion markant genom att samarbeta med Kvarnå Trädgård och hur hon använder den lokala mjölken från närliggande bönder.Karin brinner inte bara för de gamla metoderna – hon strävar efter transparens i hela kedjan "från jord till bord". Hon avslöjar dessutom en hemlighet: osten innehåller kemikalier som påverkar hjärnan på samma sätt som droger, vilket gör att hon skämtsamt kallar sig en "drug cheese slinger" på marknader!Avsnittets starkaste budskap är vikten av gemenskap. Som även ordförande i Junsele hembygdsförening, lyfter Karin fram att man inte kan vara framgångsrik ensam. Självförsörjning måste ske i ett community – vi måste stötta varandra och dela med oss av kunskap. Hon betonar vikten av att våga göra fel och att lägga bort Jantelagen.Vi diskuterar också framtiden, där Karins mål är att bygga en jordkällare för ost baserad på permakultur för att kunna lagra ost och charkuterier. Lyssna på hela avsnittet för att inspireras av Karins driv, hennes syn på lokal mat och hur hon möter sin vardag med en positiv attitydBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Avsnitt 254 av Travpodden sponsras av Bjerke Travbane & Yearlingsale.se  Gäst: Patrik Fernlund •⁠  ⁠Patrik Fernlund gästar •⁠  ⁠Favoritrollen i tv •⁠  ⁠Kritiken mot hans expertstil •⁠  ⁠Genomgång av Solvallas superlördag •⁠  ⁠…alla lopp! •⁠  ⁠Fernlunds klaring •⁠  ⁠Utrustningen han vill se på favoriten •⁠  ⁠Favoriterna som blir överspelade •⁠  ⁠Dalatravets publikfrieri + 2 fribiljetter …och mycket mer! Missa inte sändningen på lördag kl 13.00, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Skicka ett meddelande till oss (via sms)Tess bojkott av Scan, hur har det gått? Mattias på fönsterrenoveringskursGräftyxa - ett favoritverktyg på gården. Grisar i produktion och varför de ofta ser inspärrade utRisker och sannorlikhet - Trikiner i vildsvin 2023 SVA sammanställer statistik från alla laboratorier i Sverige och kunde konstatera att 6 av nästan 114 000 prover på vildsvin 2023 innehöll trikiner. Det blir (6/114000) x 100 =0,0053%Även våra rovdjur var till viss del drabbade; brunbjörn 2 av 476 fall, lodjur 6 av 110 och 2 av 32 vargar. Så visst skall man ändå vara försiktig och skicka in prover på de man skjuter...Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

89-liðið hjá B71 og 87-liðið hjá TB, sum vóru føroyameistarar hesi bæði árini, spældu ein søguligan fótbóltsdyst í Stóru Dímun 10. august, og útvarpsverturin slapp við í tyrluna, og tí er hendan sendingin komin burtur úr. Karl Vidtfeldt greiðir frá upprunanum til henda søguliga dyst, og tveir av veteranunum, Henrik Thomsen úr TB og Jóan Petur Clementsen úr B71, greiða frá dystinum og frá sínum drúgva fótbóltslívi. Bóndahjúnini Eva úr Dímun og Jógvan Jón Petersen vísa runt á garðinum og oynni, áðrenn farið verður til búgvið borð í bóndans garði um kvøldið við fyrsta floks lokalum kjøti. Annars hoyra vit hesi í sendingini: Jógvan Jón Petersen, Eva úr Dímun, Karl Vidtfeldt, Jóan Petur Clementsen, Henrik Thomsen, Róin Clementsen, Páll Augustinussen, Magni Petersen, Eli Hentze.

Äldre- och socialförsäkringsministern om regeringens bidragsreform, och om personalbristen i äldreomsorgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 september presenterade regeringen och Sverigedemokraterna en bidragsreform. Den består bland annat av ett bidragstak, att de som invandrar till Sverige behöver kvalificera sig för vissa socialförsäkringsförmåner och ett aktivitetskrav för de som får försörjningsstöd, det som i dagligt tal ofta kallas socialbidrag. ”Hela bidragsreformen syftar till att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet, att vi får fler familjer som tar sig från ett utanförskap där man är beroende av bidrag, och går till arbete. Där det lönar sig bättre att arbeta än att leva på bidrag, vilket det faktiskt inte gör idag”, säger Anna Tenje.Att det ska löna sig bättre att arbeta, är också mer rättvist enligt Anna Tenje.Vilket är viktigast, att det blir rättvist eller att de här människorna faktiskt kommer i arbete?”Jag tycker att det fina med vår reform är att man kan uppnå båda två. Det viktiga är att det är rätt och rättvist. Att man känner att det lönar sig att anstränga sig och det lönar sig att gå till jobbet. Annars är risken att man underminerar det system som vi har idag, som bygger på att man arbetar och gör rätt för sig. Och sen finns samhället där att plocka upp det om något går fel. Antingen om du blir sjuk, arbetslös eller skiljer dig och behöver hjälp och stöd. Det viktiga är att det är rätt och rättvist och att man uppmuntrar att fler jobbar, mer och att det lönar sig att arbeta och anstränga sig”.Anna Tenje och andra ministrar brukar tala om att det inte längre ska gå att ”stapla bidrag”. Men för den som har försörjningsstöd räknas andra inkomster, som exempelvis barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och underhållsstöd, redan idag av från försörjningsstödet.”Det stämmer att det dras av. Men det som staplas är om du är en familj med väldigt många barn, då har man ju kostnadspost eller en summa pengar för varje barn och de staplas på varandra. Det är därför vi har den här begränsningsregeln efter tredje barnet, som då kommer in i bidragstaket”, säger Anna Tenje.Men att man får bidrag per barn handlar ju om att alla barnen ska kunna få en skälig levnadsnivå?”Då har man inte heller tagit hänsyn till att det i en större familj också finns stora vinster. Man kan göra större inköp och ha större förpackningar, och man kan också ärva kläder mellan barnen.”När du talar om att det staplas bidrag uppe på varann så här generellt kan man få intrycket av att det låter som att man kan få alla bidragen samtidigt, utan att de påverkar varann. Är inte det att ge en lite felaktig bild av verkligheten?”Men man staplar just kostnadsposterna för varje barn på varandra”, säger Anna Tenje.Ja, men inte när det gäller försörjningsstöd. Många bidrag räknas bort, som inte går att stapla. ”Det stämmer, men faktum kvarstår. Det största problemet är fortfarande att två vuxna med fem barn kan få 46 500 kronor efter skatt. För dem lönar det sig alltså inte att gå från bidrag till arbete. Inte ens om båda börjar arbeta, och så kan vi alltså inte ha det”, fortsätter hon.Regeringen har tagit fram några exempelfamiljer för att visa bidragstakets effekt. Ett av exemplen rör sammanboende med fem barn, som sammanlagt kan få 46 500 kr i månaden. I den summan ingår bland annat försörjningsstöd, barnbidrag och flerbarnstillägg. Anna Tenje har tagit upp exemplet med fembarnsfamiljen vid ett flertal tillfällen, men har inget svar på frågan om hur många familjer det gäller.Enligt siffror som Ekot fått från statistikmyndigheten SCB var det år 2024 49 familjer som fick ut 46 500 kr eller mer varje månad under året, vilket Dagens nyheter var först med att rapportera. Sammanlagt var det 940 familjer med fem barn som någon gång under året fick försörjningsstöd.Att använda det exemplet så som ni gör är det inte att göra en ganska stor sak av nånting som ändå är ganska ovanligt?”För det första är det 5 000 familjer som berörs av begränsningsregeln. Det är väldigt många barn som växer upp i de här familjerna som inte ser sina föräldrar gå till jobbet. Barn som växer upp och riskerar att ärva det utanförskap som deras föräldrar befinner sig i.”Anna Tenje fick i intervjun upprepade frågor om exemplet med 46 500 kr i månaden för en fembarnsfamilj är ett bra exempel, eftersom det gäller så få familjer.Men om vi pratar om de här 49 familjerna, är det ett bra exempel för att ge en bild av försörjningsstödet i Sverige?”Det finns väldigt många olika exempel. Det finns andra typfall som vi också har som illustrerar en annan familjekonstellation. Det är familjer som får ut ännu mer pengar och det finns också familjer som får ut mindre pengar”, säger Anna Tenje.”Detta är en väldigt försiktig beräkning”, fortsätter hon.Förenligt med barnkonventionenI utredningen som ligger till grund för bidragstaket dras slutsatsen att begränsning av försörjningsstödet för familjer med många barn sannolikt är förenlig med barnkonventionen. Rädda barnen är övertygade om att bidragstaket går emot barnkonventionen och Socialstyrelsen är i sitt remissvar tveksamma till att förslaget lever upp till kraven om levnadsstandard och social trygghet i barnkonventionen. Kritik kommer även från Barnombudsmannen som menar att det inte kan komma ifråga att gå vidare med förslag som endast sannolikt är förenliga med barnkonventionen. ”Den bidragsreform som vi nu går fram med. Det är en väldigt väl avvägd och jag vill med bestämdhet hävda att det här bryter inte mot barnkonventionen. Detta kommer snarare leda till att fler barn tar sig ur fattigdom, kan göra den där klassresan som vi alla pratar så varmt om, som vi gärna vill se fler barn kunna göra.”Vad är det som gör att du känner dig helt trygg i den frågan, att det här absolut inte strider mot barnkonventionen?Jag är helt övertygad om att detta kommer leda till en bättre situation”, säger Anna Tenje.Språkkrav i äldreomsorgenI juli 2026 vill regeringen införa ett språkkrav i äldreomsorgen. Anna Tenje ser språkkravet som ett av flera sätt att höja kvaliteten i äldreomsorgen:”Att äldre kan förstå och göra sig förstådda, och att medarbetare sinsemellan kan prata med varandra och ha en patientsäker överlämning”, säger Anna Tenje.Förslaget bereds för närvarande i regeringskansliet, och utredningsförslaget är att nivån för godkänt test ska vara B2, på den gemensamma europeiska referensramen för språk, GERS. Nivån motsvarar ”självständig språkanvändare”. Anna Tenje menar att det är en ganska hög nivå, som är realistisk att införa.Kommer det här kravet även gälla de som redan idag är anställda inom äldreomsorgen? ”Kravet blir vid nyanställning”, säger Anna Tenje.För att personalen ska nå upp till rätt nivå kan arbetsgivare inom äldreomsorgen behöva göra språkhöjande insatser.”Det bakar vi nu in i äldreomsorgslyftet, så man kan nyttja de pengarna, de riktade statsbidragen, för att utbilda och förstärka språket. Både för den personal man redan har anställd (...), och givetvis gäller det också ny personal”, säger Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister.Programledare: Erika MårtenssonKommentator: Fredrik Furtenbach Producent: Johanna Palmström Tekniker: Brady Juvier Programmet spelades in eftermiddagen den 2 oktober 2025.

Skicka ett meddelande till oss (via sms)I det här avsnittet pratade vi om hur det gick med våra potatistorn och delade med oss av våra skördetankar.Vi undrade om Mattias är på väg att bli en riktig norrlänning eftersom hans myggbett har slutat klia. Det visade sig faktiskt stämma! Forskning säger att man kan bli mindre känslig, alltså att kroppen vänjer sig vid myggans saliv efter många bett. Det kallas tolerans eller desensibilisering. Mattias kropp har alltså anpassat sig, precis som om han vore infödd i mygglandet Norrland.Vi tog också upp den doftande pelargonen Rosengeranium. Den har många roliga smeknamn som "Farstufis" och "Fattigmansros". Förr i tiden användes den för att fräscha upp luften i hemmen och till och med i likkistor. En känd läkare, Dr Westerlund, trodde den hade hälsoeffekter, därför kallas den även "Dr Westerlunds hälsoblomma".I folktro-hörnan snackade vi om dragväsen. Det är övernaturliga figurer som gör ägaren rik genom att stjäla från grannarna. Det mest kända är bjäran (trollharen), som stal mjölk från kor. En annan variant var gårdstomten som kunde "dra" säd. Till sist pratade vi om lite politik och beredskap. Lantbruksminister Peter Kullgren meddelade att man satsar 1000 kronor extra per mjölkko och att beteskravet för kor därför inte kommer tas bort. Vi nämnde också Beredskapsveckan och fick ett tydligt svar om vad som gäller för att sätta upp jaktskyltar vid vägen (de är egentligen förbjudna utan tillstånd, men får ofta stå kvar).Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Skicka ett meddelande till oss (via sms)I dagens avsnitt av Småbrukarpodden möter vi Göran Stenmark från Gårelehöjden.Han är spelman, berättare och vice ordförande i Junsele hembygdsförening – med ett brinnande intresse för både vår lokala historia och berättartraditionen.Göran är först ut i en serie samtal där vi pratar om livet förr och nu, om musik, berättelser och vad som håller bygden levande.Det är därför han är gäst i Småbrukarpodden.Vi pratar om mycket som rör Junsele, Ruske, Vallen och annatJönsul-målet skiljer sig kraftigt från Ramsele taletVarför heter det Sel och Mo?TunnbrödÅngbåtstrafik på älvarna och i Betarsjön. https://www.facebook.com/share/p/1F4crzHSep/Jättarna i Ruske och Vallen https://www.facebook.com/share/p/19eMNBEZcB/Lillterrsjö, Terrsjö, Tarasjön - har det med tjära att göra eller finns det en annan förklaring Tågsjöberg, jag trodde det var för tågen går bredvid en sjö?Go-moran Gunnel Snälla (som vi pratat om i podden tidigare)Skrömta, Vittra och andra historierGöran skriver på https://hembygd.junselebyar.se/spelman/ Du hittar honom på facebook https://www.facebook.com/goran.stenmark.56/ och på Instagram https://www.instagram.com/stenmark61/Du kan se Göran på berättarkvällen i Ramsele 2/10 som Ramsele hembygdsförening anordnar.Göran - vem borde jag prata med härnäst? Göran tipsar om Karin Hedman "The Swedish Cheese Maid" som blir nästa intervjuperson i poddenBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Doc, Albert Inga og sérstakur gestur Emil Hallfreðs

Styrktaraðilar þáttarins: Myntkaup, World Class, Silkisvefn & Gæði.www.patreon.com/skodanabraedurEiríkur Magnússon (@hodl_ishmael á X) mætir aftur í þáttinn. Bitcoin er aðal-umræðuefnið. Mælt er með að hlusta á fyrri þáttinn frá því í janúar ef þú ert nýr í Bitcoin málum. Annars er þetta sjálfstætt framhald. Við tölum um að selja húsið sitt til þess að kaupa Bitcoin, uppgötvunina sem Bitcoin er, skuldasöfnun, peninga og austurríska hagfræði. Njótið vel kæra bræðralag.Grein: https://www.onceinaspecies.com/p/once-in-a-species-73bBók sem var nefnd: The Bitcoin Standard eftir Saifedean Ammous.

Við fræddumst í dag um nám og kennslu íslensku sem annars máls í framhaldsskólum, með sérstakri áherslu á inngildingu og fjölmenningu, en málþing um einmitt það var haldið í byrjun júní á Ísafirði. Þar kom fagfólk saman í málstofum og miðluðu reynslu og þekkingu sín á milli. Jóna Dís Bragadóttir, skólastjóri Tækniskólans og Heiðrún Tryggvadóttir, skólameistari Menntaskólans á Ísafirði, sögðu okkur betur frá málþinginu og mikilvægi þessarar kennslu í þættinum í dag. Þjóðlagahátíðin á Siglufirði fagnar um þessar mundir 25 ára afmæli. Fyrsta hátíðin var haldin sumarið 2000 og hefur verið haldin árlega síðan að frátöldu einu ári. Þjóðlagahátíðin verður haldin dagana 2. til 6. júlí og ber yfirskriftina Fljúga hvítu fiðrildin. Listrænn stjórnandi hátíðarinnar frá upphafi er Gunnsteinn Ólafsson tónskáld og hann kom til okkar í dag og sagði betur frá og fræddi okkur um þjóðlagatónlist. Tónlist í þættinum í dag: Vonarströnd / Íkorni (Stefán Örn Gunnlaugsson) Heimþrá / Brek (Guðmundur Atli Pétursson, Sigmar Þór Mattíasson, Harpa Þorvaldsdóttir, Jóhann Ingi Benediktsson. Texti Jóhann Ingi Benediktsson) Kveitevisa / Österlide (Þjóðlag) UMSJÓN GUÐRÚN GUNNARSDÓTTIR OG GUNNAR HANSSON

Man kan ibland undra vad man odlar. Peter tror det är pistage men allt tyder på att det är något annat. Svaret finns nog snart på vårt instagram.  Annars rullar det på fint. Varma dagar på väg, vatten kommit, nu kör vi så det ryker.. HURRA!

Dansdagar hefjast í dag og standa yfir fram á laugardagskvöld. Hátíðin er samstarfsverkefni Íslenska dansflokksins og Dansverkstæðisins og markmið hennar er að sögn aðstandenda að bjóða bæði atvinnudönsurum og áhugafólki upp á þjálfun og innsýn inn í ýmsa kima danslistarinnar og vekja þannig athygli á dansinum sem sameiningarafli. Danshöfundurinn og verkefnastjórinn Kara Hergils Valdimarsdóttir lítur við í hljóðstofu og segir okkur frá hátíðinni. Annars erum við að mestu með hugann við bókmenntir í þætti dagsins. Soffía Auður Birgisdóttir fjallar um skrif á mörkum bókmenntagreina, og tekur þar sérstaklega fyrir verk sagnfræðingsins Vals Gunnarssonar og Anna María Björnsdóttir hugar að sjö binda skáldsögu Solvej Balle, Rúmmálsreikningi, með bókmenntafræðingnum Snædísi Björnsdóttur.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Smörgåstårtan. En svensk klassiker. Älskad och inte så älskad. Bakprofilen Emma Brink Rask tar den in i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag älskar smörgåstårta!Emma Brink Rask är bakprofilen som är känd för sina söta och ytterst vackra bakverk, men hon tycker också mycket om smörgåstårta.– Jag förstår också dem som inte tycker om smörgåstårta, jag ser vad de ser. Leverpastej, bostongurka, tonfisk och en hög mimosasallad på en och samma tårta. Men det måste inte vara så.Emma själv vill baka sådant som är vackert och där passar smörgåstårtan in. Men den behöver renodlas:– Man behöver inte blanda havet och bondgården på samma tårta. I Meny gör hon en tårta fylld med räkor, ägg, brynt smör och färska örter. Dekorationen består av ett helt lass med färska räkor, några rädisor, gurkor och sirliga ärtskott som ett staket längs med kanterna. Andra goda smaker man kan testa: taco, rotfrukter i olika kombinationer eller varför inte asiatiskt?– Man kan ha samma fyllning i hela tårta, säger Emma. Man känner ändå inte skillnaden när man äter.Ett viktigt tips: Se till att vispa krämen till fyllningen med elvisp innan du brer den på tårtan. Annars kan den bli för rinnig. Emmas kräm består av majonnäs och crème fraîche som hon smaksätter på olika vis.Gustav Bergström, känd som Rävjägarn på sociala medier, älskar också smörgåstårta.– Jag blandar ofta, säger han. Jag kan ha kött i fyllningen och dekorera med skaldjur. Kanske lite förbjudet, men det är gott.Han har också tjock béchamelsås med senap och hackat ägg. Och han fuktar tekaksbottnarna med sockerdricka, som hans moster brukade göra.

Samtidigt som Marco Rubio backar från Ukrainamöte i London. Högsta domstolen: Morddömd man född i Sverige kan utvisas. Kan Sydamerika bli EU:s räddning i tullkriget? Elever väljer skola efter gängtillhörighet. Journalisten Joakim Medin åtalas – riskerar 12 års fängelse i Turkiet. Och EU delar ut miljardsmocka mot techjättarna. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

Mannúðarvandi er hvergi meiri en á Gaza og í Súdan. Við förum þangað í Heimskviðum í dag. Helmingur þeirra rúmlega tveggja milljóna sem hafast við á Gaza eru börn. Fleiri en 50 þúsund hafa verið drepin á þeim átján mánuðum sem hafa liðið frá dagsetningunni örlagaríku, 7.október 2023. Greinendur og mannréttindasamtök telja reyndar að mun fleiri séu látin, líklega séu þúsundir líka undir rústunum sem finna má um alla Gaza-ströndina. Fleiri en 15 þúsund hinna látnu eru börn og Gaza er því líklega hættulegasti staður jarðar fyrir börn. Svo förum við til Kartúm, höfuðborgar Súdans, sem var um mánaðamótin frelsuð úr höndum hersveita RSF sem náðu þar yfirráðum 2023. Hershöfðinginn Abdel Fattah al-Burhan hefur síðustu daga farið sigri hrósandi um borgina og sagt að núna sé hún loksins frjáls. Og íbúum sem hafa síðustu mánuði og misseri búið við ofríki og umsátur RSF-sveitanna er létt. En það breytist líklega ekki mikið fyrr en valdasjúkir hershöfðingjar gefa eftir völdin og skref í átt að lýðræði verða tekin. Annars verður bara meira af einræði, ofbeldi og kúgun.

Glenn tar in en gäst för att skapa dålig stämning, tyvärr valde han vår husmusiker Anton, en av världens trevligaste människor, så den hätska debatten om huruvida The Substance är dålig eller inte blev mest ett samtal mellan vänner. Tråkigt förstås, vi ber om ursäkt för detta. Annars har Linus spelat Assasins Creed och varit på konsert.

Alf & Petter är på resande fot till Göteborg för att hålla provning på temat Oregon. Annars är allt precis som vanligt, typ.

Doc, Sigurður Bond og Baldvin Már Borgarsson

Fredrik ångrar sig i samma stund han för in samtalet på USA, dels för att han plötsligt tröttnat på det, dels för att det förmodligen triggar Filip till mer snack om USA. Annars ska Carl Lidbom veta HUT, och det ska Christopher Nolan också. Och stämmer det att Fredrik är ett tecken i tiden?

Shrinkflation er eitt af verkfærum djöfulsins og Ólafssynir segjum henni stríð á hendur. Annars viljum við óska ykkur kósý jóla og munið að vera góð við hvort annað, alltaf.

Nivå: A2-B1 Lagom till halloween kommer ett avsnitt för att lära dig alla läskiga ord du behöver för att överleva 31/10! Kolla in avsnitt 58 om halloween här. Kolla in Creepypodden här. Läs mer om Language Lock-in Boot Camp här. -------------------- Stöd podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Vill du lära dig att prata flytande svenska? Är du frustrerad att svenskar alltid byter till engelska? Kolla in den här GRATIS videon och du kommer förstå exakt vad du behöver göra! Följ den här länken och klicka på ”join the free training”. ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in – Boot Camp Language Lock-in – Language Gym ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Ja, förlåt. Det var en liten melodi från Håkan Hellströms låt Valborg, som är en av mina absoluta favoritlåtar med Håkan Hellström. Om du inte har hört Håkan Hellström så måste du såklart lyssna på honom, för han är en av de absolut bästa, mest kända, mest älskade svenska artisterna.   Och till exempel låten Valborg är en väldigt fin låt. Så kolla in det.   Annars välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi faktiskt inte prata om musik utan vi ska prata om lite läskiga saker, lite skrämmande saker.   För det är ju snart Halloween, och jag tänkte att det passar bra att prata om lite läskiga saker.   Först och främst, jag ska tacka några nya patrons. Så det är Juan, Nur, Trausti, Jelena, Mehrzad, Elisabeth och Xiaochuan. Tack till er för att ni stödjer den här podden. Utan er så blir det ingen Simple Swedish Podcast. Man får då såklart transkript till alla avsnitt. Perfekt om man vill lära sig ännu mer från den här podden.   Och ja, så torsdagen den 31 (trettioförsta) är det då Halloween, och det är ju ganska snart. Och jag har faktiskt gjort ett avsnitt om halloween, så gå och lyssna på avsnitt 58. Ja, det var några år sedan som jag spelade in det avsnittet, men ja, lyssna på avsnitt 58 om du vill veta mer om hur vi firar halloween i Sverige och lära dig lite vokabulär som är relaterat till halloween.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Ett avsnitt där jag pratar i vanlig takt om min resa till Sardinien för att kitesurfa, och om att lära sig nya saker, inklusive nya språk. För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Prenumerera på mitt nyhetsbrev och få mejl med artiklar, intressant information och uppdateringar varje vecka, allt på LÄTT SVENSKA. Dessutom får du en GRATIS PDF med de 20 vanligaste misstagen folk gör i svenska. Klicka här och prenumerera på nyhetsbrevet! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Ja, men hej där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag blir det ett lite improviserat avsnitt. Jag är nämligen på resa och ja, jag tänkte helt enkelt prata lite om det, och några saker som händer just nu här. Jag är på Sardinien nu, faktiskt. Här på en liten kite-resa med ett gäng. Bland annat min bror, min kusin och några vänner. Vi är på kite-resa, det betyder att vi kite-surfar. Så jag ska prata lite om det. För det är något som är nytt för mig. Först som vanligt, innan det så tänkte jag tacka några patrons. Och det var faktiskt ganska många nya patrons idag. Det är Flo, Krish, Andrea, Sarah, Rana, Ana the Wandering Tomato, Valeria, Hong, Cristian, Ari och Sara. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Och kul att det var så många den här gången. Så det är alltid kul. Om man stödjer podden på 10-euronivån så får man ju också tillgång till chattrummet på Discord och uttalsövningar. Jag har börjat med veckovisa uttalsövningar också, som man får om man är på 10-euronivån. Annars kostar det bara 5 euro. Vilket också..båda dem är ganska billigt måste jag säga. Så tack till patrons. Gå till www.patreon.com/swedishlinguist om du vill bli patron. Idag ska vi prata om vad jag gör här på Sicilien. För ja, jag är på en kite-resa. Det är så att min bror är kite-surfing-instruktör. Och, ja, det är ett gäng som ibland åker på kite-resor. Jag har inte varit med förut. Jag har aldrig kiteat förut heller. Men jag tänkte att det skulle vara kul att prova. Och jag tänkte också att det skulle vara kul att hänga med det här gänget, för det är ett jävligt gött gäng. Så vi har hyrt in oss på tre stycken rum, på ett hus här, som är en..det är också en kite-skola. Så man kan boka kite-lektioner här. Det har inte jag gjort men det var en i vårt gäng som har bokat kite-lektioner här. Jag har väl då förlitat mig lite på att min bror ska lära mig att kitea lite.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!