Podcasts about Sara Danius

Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre – en bok – maskulinum, une peinture – en målning – femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt.Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre – en målare, un auteur eller un écrivain – en författare. Eller un ministre – en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna – en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna.Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte.Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet.Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse – det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice.Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten.Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist.Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte”– på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig.Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr.Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln ”le” och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet ”la”. Det är det här striden främst har handlat om – att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen.På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket.Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal – då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering. Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten.I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter.Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol.Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet – så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur. Eller rätten att använda slutstavelser som –aine, –ale, –esse, –ice eller det lite skämtsamma –otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring.Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket".Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses.Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt.I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär.Nästa steg i utvecklingen i många språk är just de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt.Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala – det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem – än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid.Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

Den här veckan tillkännages alla årets Nobelpristagare. För 123 år sen instiftades priset som än idag osar av flärd, mystik och stor betydelse. Men hur nobel var egentligen Alfred Nobel och kan de skandaler som skakat Nobelpriset under årens gång ha bidragit till prisets höga status? Det svarar Nobelexperten Gustav Källstrand på som är doktor i idéhistoria och verksam vid Nobelprismuseet. Dessutom pratar Emma och Clara om den första Nobelskandalen, Norges status som strulig lillebror och om det faktiskt kan ha varit så att Alfred Nobel var en sugar daddy.Klipp och musik:Aftonbladet TV , Kristina LugnAftonbladet TV, Här tappar servitören maten på professorn under NobelfestenTV4 Nyheterna, Här meddelar Svenska akademiens Sara Danius sin avgångKungen röker på nobelfestenQveen Herby - Sugar DaddyVår tenta i Nobelpriset hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. P3 Dokumentär är först med att läsa den dåvarande ständige sekreterarens hittills dolda dagböcker.Genom Sara Danius personliga anteckningar får vi följa med in till de stängda rummen och få en inblick i de hemliga samtal som hålls under krisen i Svenska Akademien. Hon skriver bland annat att kungen ber henne att avgå från posten som ständig sekreterare.Krisen i Svenska Akademien börjar 2017 när Dagens Nyheter publicerar en granskning där 18 kvinnor anklagar en känd kulturprofil med koppling till Svenska Akademien, för sexuella trakasserier och övergrepp. Han nekar men kommer senare att dömas för våldtäkt. Carl-Henrik Heldin, före detta ordförande i Nobelstiftelsen.Björn Wiman, Kulturchef DN.Hugo Lindqvist, reporter DN.Katarina Wennstam, journalist och författare.”Anna”, en av rösterna i DN:s granskning.Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien.Eric Runesson, ledamot i Svenska Akademien.Niklas Svensson, reporter Expressen.En dokumentär av: Elinor Ahlborn.Producent: Lars Truedson.Exekutiv producent: Viktor Papini.Dokumentären är producerad 2024.

Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Awards Season och vi har missat alla filmer. Är Margaret Thatcher kvinnan äntligen tillbaka? Vad hade Sara Danius egentligen för baktanke med sina dagböcker? Och gör tjejkulturen oss dumma? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag släpps en ny P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien med Sara Danius okända dagböcker. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sara Danius. Hon antecknar i sin privata dagbok. P3 Dokumentär är nu först med att publicera utdrag ur Danius hittills dolda dagböcker.Dokumentären finns nu i appen Sveriges Radio Play.

Hör Elinor Ahlborn från P3 Dokumentär berätta om hur hon fick tillgång till Sara Danius dagböcker och detaljerna om vad kungen ska ha sagt till henne när hon ledde Svenska Akademien. Vi på P3 Dokumentär vill tipsa om podden Dagens Eko som tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin och Sveriges Radios skarpaste journalister.

David Druid går en rymdpromenad och berättar om otrogna yrkesgrupper! Vi firar hackertackar-dagen! Linnea Wikblad om det värsta en chef någonsin gjort och oförrätter vi aldrig glömmer! Elinor Ahlborn har som första journalist läst Sara Danius dagböcker, vi pratar om krisen i Akademien. Cecilia Uddén om den spända relationen mellan Biden och Netanyahu. Mikael Forsman om Marcus Wandts forskning i rymden! Babs Drougge på P3 Nyheter om ryska hackerattacker och att Jomshof vill förbjuda halvmånar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Under akademikrisen för 6 år sedan uppmanade Kungen Sara Danius att avgå. Det framgår av hennes dagbok som återges i en ny P3-dokumentär. Vad innebär detta för historien om Svenska akademien? Kulturredaktionens Gunnar Bolin kommenterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SKA EU BRY SIG MER OM KULTUREN – ELLER MINDRE?Kan kulturpolitiken bli viktig i årets EU-val? Ja, enligt vissa parlamentariker befinner vi oss i ett läge där kultur-frågor blivit allt mer angelägna för politikerna i Bryssel. Men det finns samtidigt många som menar att EU ska ägna sig mindre åt kulturen. Reportage av Jens Möller.THOMAS NORDEGREN IMPONERAD AV NY BARBERAREI helgen var det premiär för en ny uppsättning av en 200-årig klassiker på Kungliga Operan i Stockholm: Rossinis Barberaren i Sevilla. P1 Kulturs kritiker Thomas Nordegren var där – mest imponerad blev han av den nye barberaren, gestaltad av Sydafrikanske Luthando Qave.ALLA TALAR PERSISKA – NU ÄVEN ”PRINCE OF PERSIA”Det klassiska spelet Prince of Persia kommer ut i en ny version – och nu för första gången pratar prinsen... just det, persiska. Hur viktigt är det med de autentiska detaljerna i ett sagospel?ESSÄ: ATT TA LIVET LÄTT – OCH BLI EN EKORREDagens essä om livets tomhet - och om fantasins kraft. Hur ska man egentligen förhålla sig till smärtsamma insikter om tillvarons beskaffenhet? Isabella Nilsson ser två möjligheter. Och hon väljer att själv pröva den, möjligen, lätta vägen: esteternas livshållning. Genom att förvandla livet till konst går det kanske att ta ett sagolikt ekorrskutt över tillvaron?Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Ny vecka, nya möjligheter! Christopher Garplind och Hanna Hellquist tävlar ut P3 Guld-biljetter i utbyte mot pinsamma minnen som håller dig vaken om nätterna. Elinor Ahlborn har gjort en P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien och Sara Danius dagböcker. Effie Karabuda om varför Dean Phillips AI-bot stängs ner och hur det kan påverka det amerikanska valet, men även om att Hannas och Christophers gemensamma inköp spökar på många olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Ärade församling! Det är varannan onsdag och dags för A du! – Sveriges enda renodlade Malmöpodd. I detta avsnitt tar sig Vante och Kalle an det geografiska område man låtit kalla för västra innerstaden. Olika så kallade delområden passerar revy, men tar såklart diverse kringelikrokar förbi Sara Danius farfars far, Malmös första rondell, Johannes Brosts ofta omnämnda memoarer och omslaget till Cornelis-lp:n "Spring mot Ulla, spring!". Dessutom: Den första filmvisningen! I Sverige! Någonsin!Patreon: https://www.patreon.com/adupoddSwish: 1230521088 (markera gåvan med A du! i) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Horace gästar och berättar allt om ALLA drev han utsatts för, hur han ser på kärlek, vilken författare som skriver bäst erotik, hur bråken går till i akademien, försoningen med Sara Danius, vem som är den minst värdiga nobelpristagaren och vad han ångrar mest i sitt livDessutom stort grep på det haveri som var Bing bong cup, vi ställer Jesper till svars och får faktiskt en avböntrevlig lyssning! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ebbas bästa köp, en VIKTIG fond att stötta och vårens bästa trenchcoats! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kulturnytt med Maria Askerfjord Sundeby

Moa sammanfattar Märta Stenevis första tid som minister, Christopher har budat på Sara Danius paltor, Albin pratar (igen) om Malmöpolisen och Charlotte sticker hål på myten om den glada skidläraren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Moa sammanfattar Märta Stenevis första tid som minister, Christopher har budat på Sara Danius paltor, Albin pratar (igen) om Malmöpolisen och Charlotte sticker hål på myten om den glada skidläraren.

Paris, med sina diagonalkorsningar med avskurna hörn som öppnar upp ytor perfekta för caféer och umgänge, beskrivs av arkitekten Robert Lavelid som den ultimat planerade staden. Cecilia Blomberg mötte upp Robert Lavelid i ett hörn på en av Stockholms trafikbemängda öppna ytor för att tala om staden som planerades av George-Eugène Haussmann i mitten av 1800-talet; om hur allt kunde bli så rätt och vad vi kan lära av det i dagens samhällsplanering. Något Lavelid också beskriver i boken Koden. Malin Zimm, chefredaktör på tidskriften Arkitektur, tror att det även idag skulle gå att på ett lika radikalt sätt som Haussmann forma om - och formulera om - vad en stad är. Och att Cornapandemin kan innebära stora förändringar för våra stadsmiljöer, precis som Koleran, TBC och Spanska sjukan på sin tid starkt bidrog till den framväxande funktionalismen. MODET LEVER Idag öppnar utställningen "Modet lever vidare" på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. En hyllningsutställning till Svenska akademiens förra ständiga sekreterare Sara Danius, med hennes mer vardagsbetonade kläder och skor inte minst de ikoniska knytblusarna. Samtidigt pågår budgivning på dessa designpersedlar på en auktionssajt, för att samla in pengar till den minnesfond till förmån för kvinnliga essäister och kritiker som Sara Danius familj startade efter hennes bortgång. Nina Asarnoj botaniserar bland objekten och funderar över Danius passionerade modeintresse. MUSIK OCH POLITIK LATINAMERIKANSK ROCK I slutet av förra året hade en dokumentärserien Rompan Todo" premiär på Netflix. I sex avsnitt berättas i princip hela den latinamerikanska rockhistorien, från 50-talet och framåt. En historia med nära kopplingar till kontinentens politik. Och en sätt att berätta historien som väckt debatt. Andrea Valderrama har pratat med seriens skapare och en av kritikerna. Här finns en spellista med musiken från serien. LAWRENCE FERLINGHETTI 1919-2021 I dagens OBS-essä minns Ulf Peter Hallberg beatsymbolen som inte ville kallas beat: Lawrence Ferlinghetti som gått bort, 101 år gammal. Ferlinghetti var en central gestalt inom beatgenerationen den litterär rörelse och subkultur med författare som Jack Kerouac, Allen Ginsberg och William S. Burroughs i förgrunden. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Estrid Holm

Med sin etter hvert ikoniske knytblus, sine kjoler inspirert av Proust og Woolf og selvfølgelig kampen for å rydde opp i Svenska Akademien, ble Sara Danius noe så sjeldent som en folkekjær intellektuell. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast snakker vi om Danius og en posthum bok som er omtalt i ukens avis. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under ett bordssamtal diskuterar Andrés & Oskar huruvida kvinnor verkligen hatar ubåten, och om Sara Danius porträtt kan ha utförts av en folkhögskoletalang? Vidare frågor de sig om Nikanor Teratologen skriver anti-boomer-litteratur?

Vi tittar på konst om klimatet och Sara Danius officiella porträtt för Svenska Akademien. Traditionen bjuder att Svenska Akademiens ständiga sekreterare får sitt porträtt målat. Sara Danius gick bort för snart ett år sedan och hann aldrig sitta modell, men ett portätt har ändå målats och visas fr.o.m i dag på galleriet CFHILL i Stockholm. P1 Kultur har talat med konstnären Ylva Snöfrid om hennes målning "Ourselves, Sara Danius". KLIMATKONST Kulturredaktionens konstkritiker Cecilia Blomberg har sett tre aktuella utställningar som, på lite olika sätt, tar sig an klimatkrisen: samlingsutställningen Markkontroll på Bildmuseet i Umeå, Bigert & Bergströms "Scenario/Scenery" på Eskilstuna konstmuseum samt konstnärsgruppen Gylleboverkets installation "Älskade älskade älskade" på konsthallen Färgfabriken i Stockholm. LITTERATURKRITIK Vi recenserar Lyra Kollis nya roman Blödningen, där fantasi och verklighet flyter samman, och den amerikanske journalisten och debattören Ta-Nehisi Coates debutroman Vattendansaren, som utspelar sig i slaveriets USA. ESSÄ Skribenten och psykologen Malena Forsare om en samling små gipshuvuden som bar med sig historiens mörker in i hennes barndomshem. Programledare: Gunnar Bolin Producent: Mårten Arndtzén

Dessutom Ylva Snöfrid om sitt porträtt av Sara Danius och hur läsprojektet Bokstart ska kunna permanentas i hela landet.

Horaces Engdahls ord om sex - en lyssnare kommenterar.Hör vad Klas Östergren sagt i tal till Akademien 5/4 2018.Ledamöter häpnar när Sara Danius vid sammankomstenär iförd städrock, tofflor, klut med skurhink och kvast.President Eisenhower varnar 1961 för Det militärindustriella komplexet.Manipulation och hållhakar i sektlika miljöer - i liten som stor skala:i familj, i bolag, i Akademien, i Sverige, i världssamfund. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre en bok maskulinum, une peinture en målning femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt. Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre en målare, un auteur eller un écrivain en författare. Eller un ministre en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna. Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte. Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till  kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet. Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice. Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten. Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist. Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig. Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr. Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln le och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet la. Det är det här striden främst har handlat om att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen. På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket. Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering.  Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten. I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter. Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol. Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur.  Eller rätten att använda slutstavelser som  aine, ale, esse, ice  eller  det lite skämtsamma otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring. Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram  och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket". Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses. Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt. I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär. Nästa steg i utvecklingen i många språk är just  de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt. Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid. Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

VEM: Peter EnglundYRKE: Historiker/författareAVSNITT: 430OM: Svenska akademien, att få barn intresserade av historia, uppväxten i Boden, Poltava, memes, Kristina Lugns snatteri, skilsmässa, FRA, Sara Danius, att vara en arbetarklassgrabb, kriser, att åldras långsamt, (Den Gyldene) Freden och givetvis en hel del om att lägga 75 lax på böcker. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias Nordgren (vik)DISTRUBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

VEM: Peter EnglundYRKE: Historiker/författareAVSNITT: 430OM: Svenska akademien, att få barn intresserade av historia, uppväxten i Boden, Poltava, memes, Kristina Lugns snatteri, skilsmässa, FRA, Sara Danius, att vara en arbetarklassgrabb, kriser, att åldras långsamt, (Den Gyldene) Freden och givetvis en hel del om att lägga 75 lax på böcker. SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias Nordgren (vik)DISTRUBUTION: AcastKONTAKT: MAIL och INSTAGRAM See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

AVSNITT 85 Anna K Wallander är skådespelare och konstnär. Även om hon menar att hon under en stor del av sitt liv har sökt döden, tycks det som om någon eller något istället givit henne flera liv. Efter en uppväxt fylld av övergrepp, gränslöshet och hot har hon lyckats frigöra sig och funnit styrkan genom kreativiteten. Vissa trauman sitter djupt men Anna har valt en annan väg, eller flera andra vägar. Det var när hon kom till insikt om sitt medberoende som hon kunde hon ta tag i problematiken och läka på riktigt. Istället för att leva i överanpassning och genom överlevnadsstrategier tillåter hon sina egna behov att få ta plats och omfamnar sig själv och sin lekfullhet. Idag bejakar Anna lusten, livet och barnet inom sig – allt genom sitt tillfrisknande från medberoende.      Ps. Avsnittet är inspelat innan Sara Danius bortgång men påminner oss om hennes storhet. Vila i frid, Sara. www.medberoendepodden.se Kul: Medberoendepodden har en helt ny look designad av Azin Ashourvan. Tack!

Trodde du at 2018 var et historisk dårlig år for Svenska akademien? Tro om igjen. Kjønn, makt og penger har lenge vært betente temaer i den tradisjonelle organisasjonen. I 1909 var Selma Lagerlöf første kvinne til å vinne Nobelprisen i litteratur, men tror du datidens ständige sekreterare Carl David af Wirsén gadd å holde tale for henne? Å neida! Hatet han også vår egen Henrik Ibsen? Å jada. Marie Amdam og Charlotte Myrbråten går gjennom Svenska Akademiens historie og den ferskeste litteraturen om #metoo, kulturmenn- og kvinner og alle stridighetene. Navn som Horace Engdahl, Ebba Witt-Brättstöm, Sara Danius, Katarina Frostensson, Jean Claude Arnault, Susanne Brøgger, Marianne Stridsen, Mathilda Gustavson og Fredrik Virtanen dukker selvsagt opp.

Hans Rosenfeldt och en pratglad panel. OBS! Det här programmet utgick den 12 oktober p g a ett nyinsatt minnesprogram om Sara Danius. Det sändes dock på repristiderna, och det ligger på hemsidan och i SR Play, vilket kan vara en anledning att du kanske redan hört det. I panelen: Pia Johansson, David Batra, Babben Larsson och Eric Stern. För musiken står som vanligt Enmanzbandet Erland för, d v s Erland von Heijne. Teknik och redigering: Elvira Björnfot Producent: Mette Göthberg PAMINUTEN@SVERIGESRADIO.SE

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Radio Sweden Daily brings you a round-up of the main news in Sweden on November 8th 2019. Presenter: Eva Corijn Producer: Frank Radosevich

Gunilla och Martina hedrar Sara Danius minne, pratar om vad Horace Engdahl skulle kunna göra och om att Martina numera tränar med tv. Dessutom: vem är din nemesis? For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Vi tar farväl av Sara Danius i förtid med ett minne som nu går under namnet ”att göra en Danius”. Zlatans uppmärksammade staty inspirerar till att vi myntar ett nytt, användbart begrepp. Förlorade komiker, religiös porr och ny standupfavorit i London, välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi fastnar i SVT-serien om det svenska popundret. Plus den tveksamme sjätte medlemmen i Backstreet Boys, gnabb om gubbiga formuleringar och Annahs obehagliga dagdrömmar om E-Type. Och så några ord om den sorgliga nyheten om Sara Danius. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi tar farväl av Sara Danius i förtid med ett minne som nu går under namnet ”att göra en Danius”. Zlatans uppmärksammade staty inspirerar till att vi myntar ett nytt, användbart begrepp. Förlorade komiker, religiös porr och ny standupfavorit i London, välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Martina ringer upp Marianne Larsson från Noriska Museet i Stockholm för att höra mer om utsällningen där Sara Danius egendesignade knytblus, som hon gjorde för modeskaparen Camilla Thulin, visas, för att hedra den nyligen bortgångne professorn, författaren och litteraturkritikern.

Allt vi inte minns från vår barndom. Om minnets psykologi. Och så minns vi förstås Sara Danius. Francke ägnar sig åt bästa sortens kulturtantsaktivism.

Forskning om fattigdom får ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Svenska Akademiens förra ledare Sara Danius är död. Rebecca Peterson kan bli Sveriges nya stjärna i tennis. Programledaren: Ingrid Forsberg.

Vi minns Sara Danius uppmärksammade essäsamling "Den blå tvålen". Dessutom poesimåndag: långt porträtt på Lennart Sjögren, en av svensk lyriks stormästare, och så Eva-Stina Byggmästars nya samling.  Med anledning av Sara Danius bortgång återutsänder vi i dag ett OBS om hennes essäsamling "Den blå tvålen. Romanen och konsten att göra saker och ting synliga". Den är gjord av författaren och idéhistorikern Isabelle Ståhl och är en repris från 2013. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar Lennart Sjögren, snart fyllda 90, vid en kalkstensstrand på hans älskande Öland. Och Burcu Sahin, själv prisad poet, har läst Eva-Stina Byggmästars senaste diktsamling. Vi får även höra ett reportage om propagandafilmen "Jag och mitt fosterland", som gör stor succé på hemmaplan till 70-årsfirandet av Folkrepubliken Kina. Sveriges Radios korrespondent i Peking, Björn Djurberg, har undersökt varför just den här propagandan slog så mycket bättre än mycket annat. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Göran Rosenberg, minnesord av Mark Levengood, panelen och Public Service. Timme 1: * Cecilia Uddén från gränsen till kriget * USA:s nya säkerhetspolitik * Desinformation i kriget * Så minns vi Sara Danius * Krönika av Göran Rosenberg * Panelen Timme 2: * Debatten om kinesiska byggen i Sverige * Public Service * Den avskydda kvinnokroppen * Är det ödesval i Polen? * Ambassaddramat och Sverige * Minnesord av Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Stina Fagerberg

I denna essä från 2013 läser Isabelle Ståhl Sara Danius bok "Den blå tvålen" och funderar över romanens relation till verkligheten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän är från 2013. Danius börjar med Boticellis målning Venus födelse från 1480-talet. Man kastar en enda blick på kvinnan på bilden och inser att hon inte är av denna världen. Hon kommer inte att dö, inte bli sjuk, inte känna smärta, eftersom hennes existens är förlagd till en tid bortom den jordiska. Hennes mjölkvita kropp är uppstigen ur mytens vatten på det rosa snäckskalet. Det är visserligen en kropp, men samtidigt bara en allegori, en bild som symboliserar skönhet, ungdom, fruktbarhet och begär. Samma modell arbetade det sena sjuttonhundratalets idealistiska romanförfattare efter.  Idealismen tillbad det goda, eviga, sköna och dygdiga: karaktärerna hade ädla känslor och uppbyggliga karaktärer, som  hämtade ur antika draman. Många provocerades när realismen ville börja skildra samtiden och världen som den var, pyrande av cynism, orättvisa och egenintresse. Under 1830-talet slog den realistiska romanen igenom på riktigt och alla symboler och metaforer rensades bort ur litteraturen. Orden skulle skildra verkligheten här och nu, inte någon avlägsen, evig idévärld. Inget avstånd skulle finnas mellan språk och värld, ord och kött. Man ville få fram världens tinglighet. I romantikens litteratur hade metaforen härskat, nu var den hopplöst ute. I måleriet förbyttes upphöjda motiv hämtade ur historien, myter och bibeln mot en medvetet trivial bildrepertoar, som människor som äter middag eller sitter och syr. Realismen intresserade sig för vardagliga detaljer, som dubbelhakor, vägglöss, kotletter och lervälling. Den franske författaren Stendahl tyckte till och med att romanen skulle vara en spegel för verkligheten. I dag kanske vi tycker att spegelmetaforen är fullkomligt absurd: hur skulle man kunna avbilda något objektivt när det finns  lika många verkligheter som det finns människor?  De realistiska romanerna skrevs till exempel oftast av vita män med slående likartade bilder av världen, livet och särskilt kvinnorna. Så fort en kvinna dyker upp i Gustave Flauberts romaner är hon försjunken i något, och alltid i något trivialt: hon vilar i en fåtölj, broderar, står under ett parasoll, suger på fingrarna, vrider huvudet åt höger och vänster samtidigt som hon ler, och framför allt återgäldar hon aldrig den andres blick, tittar aldrig rakt in i kameran, menar Sara Danius. Realismen uppstår delvis som effekt av att fotografiet börjar konkurrera med den skrivna texten om tolkningsföreträdet på verkligheten. Zola, Flaubert och Proust tittade alla på fotografier när de skrev, för att konkretisera och beskriva med största möjliga exakthet. För att ha en chans mot mikroskop och kameror måste litteraturen bli beskrivande, försynligande, och försinnligande. Samtidigt växte medelklassen fram tillsammans med industriell revolution och sekularisering. Världen blev allt svårare att överblicka. Filosofen Theodor Adorno skriver att realismen inte egentligen vill beskriva verkligheten utan frambesvärja den, göra den verklig igen, kanske återförtrolla den. En vanlig missuppfattning är att den realistiska författaren är hemmastadd i världen: men Adorno säger att det är precis tvärtom, realisterna lider av en svår verklighetsförlust. De måste beskriva världen med överdriven noggrannhet just på grund av att den blivit främmande och inte längre inger kroppslig närhet. De måste beskriva allt exakt som det är, annars är det inte. De försöker hålla kvar vatten i kupade händer. Verkligheten reproduceras inte, den framkallas. Bilden av Venus i snäckan ger inte längre löfte om en bättre plats bortom tiden. Tillvarons fulhet och förgänglighet kan inte längre bekämpas med romaner om mytisk skönhet. Flaubert rensar bort alla metaforer, språket får inte laddas med något utöver sig självt. Romanen lånar friskt från andra medieformer, som den växande dagstidningen, brevet och storstadens nya språk: namnplåtar, skyltfönster och reklam. Det ryktas förresten att Balzac produktplacerade den kände och rike skräddaren Staub i en roman för att vinna hans gillande och rädda sin usla ekonomi. Den realistiska romanen är samtidigt en reaktion på kommersialiseringen av språket. I en värld som svämmar över av trycksaker degraderas texten till ett redskap för att sprida information och sälja varor. Dagstidningen hotar boken genom att hela tiden erbjuda något nytt. Flaubert fascineras hela sitt liv av dagstidningarnas klichéartade språk, nötta fraser och borgerliga dumhet: han vill till och med ge ut ett lexikon över vedertagna sanningar . I Madame Bovary ironiserar han ständigt över det platta dagstidningsspråket. I en värld av slitna slogans blir då bilden ett sanningens ögonblick, skriver Sara Danius. När språket har urvattnats blir bilden en frizon från ironi, upprepningar och banala klichéer. När man skriver, måste man skriva en bild. Tidigare har det framträdande, visuella inte ägnats någon särskilt stor uppmärksamhet i litteraturen, snarare har man beskrivit hur någon betett sig och talat, känt, tänkt, handlat: handlingen har stått i förgrunden. Men något förändras för alltid med Flauberts Madame Bovary. När han skildrar Emma Bovary ur Rodolphes ögon är det inte en kvinnovarelse som beskrivs utan en kvinnovarelse uppfattad som bild: hennes profil framträder i fullt ljus under den ovala hatten med bleka band som liknar vassblad, hennes ögon med sina långa böjda ögonfransar riktar blicken rakt fram, ögonen verkar åtstramade av kindknotorna där blodet pulserar under den tunna huden. En ljusröd färg tränger igenom hennes näsvägg. Hon lutar huvudet mot axeln och tändernas pärlemor skimrar mellan läpparna. I Flauberts romaner ser betraktaren alltid tingen i ett här och ett nu som genom en osynlig ram. Och allt är platt och tvådimensionellt som en bild. Handlingens ersätts av bilder och synintryck. Romanen berättar inte, den gör världen synlig och belyser en direkt, fenomenologisk erfarenhet av det närvarande nuet. Saker och ting inträffar men inga händelser äger rum. Världen både framställs som och uppfattas som bilder. Bilderna erbjuder inte fönster till andra världar, som Venus i snäckan, utan ytor. Realismens författare drivs av viljan att göra världen verklig på nytt, och inget förlänar texten en så stark verklighetseffekt som bilden. Men hur uttrycker man då abstrakta fenomen, som tystnad och oro, om texten måste vara som en bild? Tystnaden och oron syns ju inte, de glider undan språkets förtingligande. Sara Danius visar hur elegant Flaubert löser detta när han ska beskriva den obekväma tystnaden mellan huvudpersonen Frederic och hans kurtisan Rosanette i en hästdroska.I stället för att försöka beskriva hur tystnaden känns och hur den låter, räknar han noggrant upp exakt vilka vagnstyper som rullar förbi utanför fönstret, hästar som tuggar på betsel, munnar som gapar, folk som hälsar på varandra, händer och fötter som rör sig, regnet som gör uppehåll. På detta vis gör han klart att paret i droskan inte talar med varandra utan tittar ut genom fönstret och att atmosfären är djupfryst. Genom att beskriva en yttre verklighet lyckas Flaubert beskriva ett inre tillstånd hos den manliga huvudpersonen, menar Danius. Han beskriver inte hur det ser ut, bara exakt vad som syns just nu. Vi ser bilden framför oss. Men känner vi tystnaden stryka sig som ylle mot huden? Realismens romaner har alltid lämnat mig likgiltig. Deras tiosidiga in- och utzoomningar av scener kan te sig så långsamma och katalogiska för någon som växt upp i en hypermedialiserad verklighet efter filmens uppkomst. Det är för platt, för bildlikt. Drivs vi av samma verklighetsförlust som realisterna, försöker vi också göra världen verklig på nytt? När man ser på instagrambildernas drömska femtiotalsfilter, skälvande ljus och dovt strålande färger tänker man vi försöker ta oss ur realismen, återförtrolla världen och mytologisera våra liv. Instagram har förmågan att få en promenad till jobbet att se ut som om den var hämtad ur en episk film, någon annans liv eller en mytisk tid. Realisterna närde en dröm om att hitta tillbaka till verkligheten, nuet och sanningen: de senaste åren har vi gjort exakt samma sak, till leda. Kanske är det därför jag vill att litterauren ska erbjuda en väg ut, ett sätt att lämna världen.  Isabelle Ståhl, författare och idéhistoriker

Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare, Sara Danius, har gått bort efter en lång tids sjukdom. Erik minns henne tillsammans med kulturradions Mattias Berg och Dramatens Anneli Dufva.

Det här är ett minnesprogram med anledning av författaren, professorn och före detta akademieledamoten Sara Danius bortgång. Programmet är sammansatt av Kulturredaktionens Mattias Berg. En torsdagskväll i början av 2013 fick Sara Danius ett telefonsamtal. Det var den dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund som frågade om hon ville bli ledamot i Svenska Akademien. Hon svarade ja. På sätt och vis var det kanske väntat att Sara Danius skulle ägna sitt liv åt litteraturen. Hon föddes 5 april, 1962 i Täby, dotter till författaren Anna Wahlgren och militären, författaren och läraren Lars Danius. Till en början var det läsning av böcker som Ture Sventons äventyr och C.S. Lewis Narnia. Senare blev det Honoré de Balzac, Sven Delblanc och Jean-Paul Sartre som gällde. I mitten av 80-talet började hon skriva kritik för Dagens Nyheter, ett uppdrag som hon fortsatte med under resten av sitt liv. Till en början vid sidan av studierna. Först en filosofie kandidat vid Stockholms universitet, en master från Nottinghams universitet och senare disputerade hon vid Duke University och Uppsala universitet. Jag bestämde mig för att fortsätta studera. Det blev tio år. Så här i efterhand tycker jag att jag valde en övermåttan ambitiös väg för att bli en hyfsad dagstidningskritiker! Men jag blev forskare på kuppen, berättade Danius i en intervju med Språktidningen. Karriären inom det akademiska ledde hela vägen till en professur. Först i estetik vid Södertörns högskola, sedan i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sara Danius forskning riktade in sig på förhållandet mellan litteraturen och samhället med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Bland annat har hon skrivit om författare som Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce, Honoré de Balzac, Stendhal och Gustave Flaubert. I december 2013 skrev och höll hon sitt inträdestal till Svenska Akademien. Det handlade om hennes företrädare Knut Ahnlund på stol nummer sju. Han hade lämnat akademien redan 2005 efter att Elfride Jelinek valdes till årets mottagare av Nobelpriset i litteratur, men först i och med hans död året innan blev stolen ledig. Då satt man i Svenska Akademien på livstid. Drygt två år senare blev Sara Danius historisk som den första kvinnan på posten som ständig sekreterare. Under hennes tid som ständig sekreterare fick Akademien både beröm och kritik för sina val av Nobelpristagare. Tre gånger klev hon ut framför de väntande reportrarna i Börshuset i Gamla stan i Stockholm och berättade vem som skulle ta emot priset. Först Svetlana Aleksijevitj 2015 som sågs som ett modernt grepp av Akademien att utvidga sin kanon av pristagare med en författare som skriver litterära reportage. Året efter fick Bob Dylan priset, ett val som både välkomnades och kritiserades. En del av kritiken var att en musiker inte borde få ett litteraturpris, men Danius och Akademien framhöll att Dylan verkade för en sjungen poesi i likhet med Homeros och Sapfo. Valet av Kazuo Ishiguro debatterades inte på samma sätt som Dylan året innan, men år 2017 var uppmärksamheten mot Svenska Akademien riktad åt ett annat håll. I Dagens Nyheter gick 18 kvinnor ut och anklagade en man, kallad Kulturprofilen, för sexuella trakasserier och våldtäkt. Denne man hade nära kopplingar till Svenska Akademien och anklagades också för att ha läckt Nobelpristagare innan de hade offentliggjorts. Det var början på vad som i media kallats för krisen i Svenska Akademien. Den ständiga sekreteraren Sara Danius gav advokatbyrån Hammarskiöld & Co i uppdrag att se över läckor i Svenska Akademien, samt institutionens samröre med den så kallade Kulturprofilen som senare dömdes för våldtäkt. När utredningen var färdig ville Sara Danius och några andra ledamöter utesluta Katarina Frostenson, som är gift med Kulturprofilen. Förslaget röstades ner, majoriteten ville inte utesluta och till följd av det lämnade Klas Östergren, Peter Englund och Kjell Espmark sina stolar. Kort efteråt lämnade Sara Danius sin tjänst som ständig sekreterare och sin stol, i utbyte att Katarina Frostenson också tog en paus från Akademien. Krisen i Svenska Akademien fick stor uppmärksamhet i media, och Sara Danius avsked startade en kampanj där de som stöttade Sara Danius klädde sig i knytblus, plagget som många förknippar med henne. Men turerna inom Akademien förändrade även institutionen i grunden. Stadgarna från 1786 fick tillägg som gjorde det möjligt att avsäga sig uppdraget i Svenska Akademien. Lotta Lotass, Kerstin Ekman, Klas Östergren, Sara Stridsberg och Jayne Svenungsson lämnade. Efter förlikningar lämnade även Katarina Frostenson, och Sara Danius. Hennes intresse för estetik och mode utmärkte sig i hennes fascination för detaljer och mode i de litterära verk hon forskade kring, samt i hennes plats i offentligheten. Specialgjorda klänningar till Nobelprisutdelningarna, designade Pär Engsheden, lyste ofta upp banketterna och 2018 gick hon på Stockholm Fashion Weeks catwalk. Tiden i strålkastarljuset har varit tumultartat kring Sara Danius. Men under tiden som ständig sekreterare, kritiker och på senare år även modeikon tog Danius steget från representant för en anrik institution, till folkkär intellektuell. Sebastian Folcker sebastian.folcker@sverigesradio.se

“Med en tillräckligt stor megafon kan man säga precis vad som helst och folk kommer att tro på det” säger Åsa Wikforss, professor i filosofi och författare till boken Alternativa Fakta. I december tar hon plats på stol 7 i Svenska Akademien. Hör henne i höstens säsongspremiär av Kommunikationspodden.    Åsa Wikforss har skrivit boken Alternativa fakta : om kunskapen och dess fiender (2019). Hon menar att förlusten av tillit är signifikant för vår tid. I avsnittet djupdyker vi i ämnet om fake news, deepfake och vi får höra henne berättar hur det gick till när hon erbjöds att efterträda Sara Danius på stol 7 i Svenska akademin. - Jag satt på Arlanda och gjorde en powerpoint till ett föredrag i London i sista stund. Av någon anledning så svarade jag när telefonen ringde och då var det Anders Olsson (ordförande Svenska Akademien reds. anm.) i luren berättar Åsa.  Enligt Åsa är kunskapen ett gemensamt arbete och det mesta vi vet av världen har vi inte själva upptäckt utan lärt oss genom andra. Det innebär också att man måste läsa och lyssna på andra människor och då även känna tillit till källorna.  Hur man undviker att förlora tilliten till samhällets centrala kunskapsinstitutioner och riskera att få falska uppfattningar om världen får du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  

Ett av Sveriges mest kända radioprogram är också en av landets största poddar. Sommar i P1 . Matilda Berggren och Per Grankvist har rotat i ljudarkivet och guidar dig till de mest minnesvärda, roligaste och knasigaste sommarpratarna från förr. Sommarpraten som nämns i avsnittet:Henrik Schyffert (1993) Lena Andersson (2005) Anita Ekberg (2005) Anders Wall (2009) Ison Glasgow (2012) Uje Brandelius (2018) Sara Danius (2018) -----För dagliga tips på bra poddar, följ oss på Instagram @poddenidittora Programledare:Matilda Berggren och Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Podden görs av VVV Media för Vadvivet.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Och Martina pratar med Björn Wiman, DN:s kulturchef.

Nûçeyên giring yên îro 26.02.2019 ji vê podkasta beê kurdî yê Radyoya Swêdê bibihîzin. . 26-02-2019 Pêkêker: Newzad Hirorî Derhêner: aho Mwanî

Direkt från vårt hotellrum på Grand, bubbel och CENSUR?! Emilias Lady Gaga-moment, Sara Danius och röda mattanvinnarna... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det här är ett specialprogram från Radio Sweden på lätt svenska. Det handlar om de största svenska nyheterna 2018. I del 2 pratar vi om gymnasielagen, de stora bränderna i somras och om bråket i Svenska Akademien. Gymnasielagen Vi börjar med gymnasielagen som kom i juli i år. Lagen säger att ensamkommande ungdomar som inte fått asyl kan få en ny chans. Om de studerar på gymnasiet. 2015 kom många ensamkommande unga till Sverige. De fick vänta länge för att få svar på sin asylansökan. Många av dem hann fylla 18 år medan de väntade. Då blev det svårare för dem att få asyl. Partierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet bestämde att de här unga skulle få en ny chans att få stanna i Sverige. De bestämde om en ny lag som kallas gymnasielagen. Lagen ger de unga en ny chans att få tillfälligt uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet. Om de får jobb efter gymnasiet kan de söka permanent uppehållstillstånd. Lagen började gälla den 1 juli i år. Men lagen fick mycket kritik. Två migrationsdomstolar sa att lagen var dålig. Det är ovanligt att en lag får så mycket kritik i Sverige. Den högsta domstolen i migrationsfrågor fick bestämma. Det är Migrationsöverdomstolen. Under tiden fick de som sökt uppehållstillstånd vänta. Många unga ensamkommande var oroliga för hur det skulle gå. Men i september bestämde Migrationsöverdomstolen att lagen kan användas. Haidar Amiri har fått uppehållstillstånd med gymnasielagen. Han säger att han är glad. Han säger att han vill stanna i Sverige och jobba efter gymnasiet. Det känns jättebra för mig. Efter gymnasiet vill jag börja jobba, säger Haidar Amiri. Ungefär 11 000 personer har sökt uppehållstillstånd med gymnasielagen. Nästan 5000 personer har fått uppehållstillstånd. Och över 2000 personer har fått avslag. Men man har inte gått igenom alla ansökningar än.   De stora bränderna En annan stor händelse i år var att det brann på många platser i Sverige i somras. Det var några av de största bränderna i Sveriges historia. Det brann i skogen och på marken. Elden spred sig snabbt eftersom det var så torrt och varmt väder. Det brann mest i de södra delarna av Norrland. Många som bor där tvingades lämna sin hem. Det brann på olika platser i över en månad. Många personer hjälpte till att försöka släcka bränderna. De hjälpte till gratis för att de ville. De delade ut mat och vatten till brandmännen. Och de tog hand om människor som tvingades lämna sina hem. Sverige fick också hjälp från andra länder i EU med att släcka bränderna. De skickade flygplan och brandmän som hjälpte till. Det var den största samarbetet för att släcka bränder någonsin i EU. När det slutade brinna hade mycket skog förstörts. Personer som äger skogen förlorade mycket pengar. Många är rädda för att det ska börja brinna så mycket igen när det blir varmt och torrt. Statsminister Stefan Löfven sa att Sverige måste bli bättre förberett på skogsbränder. Jag bedömer redan nu att vår beredskap kommer, på något sätt, behöva stärkas ytterligare för ett mer extremt väder och de risker som följer på mer extremt väder, sa statsminister Stefan Löfven. Bråket i Svenska Akademien Svenska Akademien är en grupp författare och experter på litteratur och språk. Den är väldigt viktig för kulturen i Sverige. Svenska Akademien har funnits sen 1786, i mer än 200 år. De gör bland annat den viktigaste ordboken på svenska. Och de delar ut priser och stipendium, som Nobelpriset i litteratur. Det är världens finaste pris för författare. Men i år delade de inte ut något Nobelpris. Det är för att det är kris i Svenska Akademien. Medlemmarna i gruppen har bråkat väldigt mycket. Flera av dem har lämnat arbetet i gruppen. Bråket är komplicerat och handlar om flera olika saker. En man som är gift med en medlem i svenska Akademien har dömts för sexbrott. Han är också vän med andra medlemmar i Akademien. Mannens företag har fått pengar från Akademien. Det kan ha brutit mot reglerna. Det här blev en skandal. Och medlemmarna var inte överens om vad Akademien skulle göra efter skandalen. Flera personer lämnade Akademien i protest. Ledaren för Akademien, Sara Danius, har också slutat. Därför bestämde Akademien att de inte kunde dela ut något Nobelpris i litteratur i år. Författaren Anders Olsson är tillfällig ledare för Akademien. Han sa att förtroendet för Akademien har skadats av krisen. Och att de var för få medlemmar kvar för att kunna dela ut Nobelpriset i litteratur i år. Det fanns nästan inget annat alternativ. Eftersom vi har försvagats som akademi. Vi är bara 10 ledamöter nu. Och vi har ett allt sämre, vikande, underlag för våra beslut och våra diskussioner, säger Anders Olsson. Nobelpriset i litteratur är känt i hela världen. Därför blev den här nyheten stor på många platser i världen. Programledare: Sara Olsson

Kan artificiell intelligens hjälpa till vid gränskontroller på flygplatser? Och varför var Vilhelm Moberg så arg? Robotarna som kan avslöja din lögn Med artificiell intelligens ska lögndetektorer på flygplatser kunna urskilja om  passagerare ljuger vid gränskontrollen. Hur fungerar det? Och är det säkert? Pär-Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, och Fredrik Löfgren, robotutvecklare vid Linköpings universitet, reder ut.   Vilhelm Mobergs ilska Författaren och kulturskribenten Jens Liljestrand har grottat ner sig i Vilhelm Mobergs liv i boken Mannen i skogen: En biografi över Vilhelm Moberg. Thomas har läst den och undrar: Varför var Vilhelm Moberg så arg? Jens Liljestrand gästar programmet.   Nobelfesten 2018 Chockrosa cape och orange klänning. Sara Danius väckte helt klart uppmärksamhet med sitt klädval på Nobelbanketten. Vad mer går att säga om året Nobelfest? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Helena Huhta

Är Svenska Akademien på väg att gå under eller tvärtom återuppstå, likt en Fågel Fenix ur askan?? Och hur skulle man kunna skriva ett tillräckligt trovärdigt tv-serieämanus utifrån händelserna vid och under sammanträdesbordet? Lyssna på första säsongen länk under artikeln I Sveriges Radios andra nyhetsdokumentär om krisen i Akademien försöker Kulturredaktionens Mattias Berg och Rigmor Ohlsson att begripa det psykologiska spelet i detta mörka drama.   Det handlar om de tre huvudkaraktärernas Horace Engdahl, Katarina Frostenson och Sara Danius drivkrafter. Om hur Akademien håller på att förvandlas från en sorts parnass till en sorts rättsinstans, eller kanske från ett slutet sällskap för halvgudar till ett mer eller mindre modernt företag med HR-specialist och externa Nobelpriskonsulter. Och om den största frågan av dem alla vad händer med Nobelpriset nästa år?

Dessutom: Är film inte längre bäst på bio utan på musikalscenen? Med en scarf löst knuten runt halsen och med entusiasm för allt som gäller byggnader har Gert Wingårdh tagit arkitekturen in i teverummen. I dagens P1 Kultur berättar han om den omfattande renoveringen av Nationalmuseum i Stockholm och boken "Åtta projekt - från Liljevalchs till Nationalmuseum."   I "Kärlekens Antarktis" berättar hon om ödet för en mördad kvinna som levt i samhällets utkanter. I våras syntes hon vid Sara Danius sida vid en klassisk sorti i Gamla stan. Anneli Dufva har träffat Sara Stridsberg. Per Feltzin har varit på musikal. Flera gånger senaste veckorna. Musikalhösten har nämligen dragit igång och vi konstaterar att filmerna "Ghost", "Broarna i Madison County" och "Så som i himmelen" alla har transformerats till scenen. Vi frågar oss om film inte längre är bäst på bio utan på musikalscenen? Lina Kalmteg har läst "Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka" av Naja Marie Aidt om en son som dog när han var hög och ramlade ut från en balkong på fjärde våningen. Outhärdlig, men vacker prosa. Dagens Obs-essä är signerad Anna Thulin och hon frågar sig: Är alla författare kontorsnissar? Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Minna Grönfors

I veckans Mellan raderna diskuterar Jihde och Öhman Sheila Hetis "Moderskap" där en kvinna funderar kring om det är värt att skaffa barn. Varje val handlar om att avstå från någonting annat. Kring motsvarande frågor rör sig Heidi Hakalas rollfigur Sandra i "Bara lite till" hon rör sig i det nya journalistiska fältet och vill allt annat än vara duktig, trots att det är exakt vad hon är. Det blir också Stina Stoors vackra noveller från norrländska landskap och givetvis lite Sara Danius på det. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans insnöad avslöjar Claudio hur han förbereder sig inför det kommande ödesvalet. Värdparet har lyssnat på Sara Danius sommarprat och upprörs över vad som egentligen hände under Akademi-skandalen i våras. En uppdatering på seriefronten med kommande Netflix-serien Maniac med Emma Stone och Jonah Hill diskuteras också. Välkomna! facebook.com/insnoadpodden twitter.com/insnoadpodden insnoadpodden@gmail.com

PROFESSOR I LITTERATURVETENSKAP, FÖRFATTARE. 56 år, född i Täby, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2013 och Vintervärd 2014. Sara Danius berättar sin version om de uppmärksammade turerna kring Svenska Akademien som ledde till hon tvingades lämna sin post och att det i år inte kommer att delas ut något Nobelpris i litteratur. Det var allvar, men riktigt hur allvarligt läget var kunde ingen begripa. I själva verket stod Svenska Akademien på tröskeln till en av de största kulturskandalerna någonsin i svensk modern historia. Sara Danius berättar att ingen av ledamöterna i Akademien ifrågasatte uppdraget till advokatfirman. Tvärtom. De prisade initiativet. "Så här lät det i en hälsning jag fick från Horace Engdahl, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien. Det var på kvällen torsdagen den 23 november, han satt på Gyldene Freden och åt middag, jag satt hemma och åt knäckebröd i mitt kök. Kära Sara, jag hoppas att du fått något att äta och är på någon lugn plats nu. Vi har just läst pressmeddelandet här på Freden, det är utmärkt. Vi kollade även uttalandet på DN:s webbsida. Situationen verkar något ljusare. Du har skött dig förbannat bra. Kanske vi trots allt överlever. Varma hälsningar, Horace" Sara berättar även om sin förkärlek till knytblusar.   Hon pratar om användbara ord i Svenska Akademien. "Jag lärde mig också andra ord under min tid som ständig sekreterare. Ord som golden shower och honey trap. Jag tar dem igen. Golden shower och honey trap. Handen på hjärtat: jag hade aldrig hört talas om dessa ord. Och det hade jag väl inte kunnat tro, att jag skulle bli tvungen att konsultera en pornografisk ordbok för att kunna sköta mitt ämbete som Svenska Akademiens ständiga sekreterare, därtill den första kvinnan att inneha denna befattning. Men så blev det." Om Sara Danius Lämnade uppdraget som ständig sekreterare i Svenska Akademien i april i år, efter tre år som den första kvinnan på posten. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA. Har gett ut ett flertal böcker och essäer som Den blå tvålen; romanen och konsten att göra saker och ting synliga och Husmoderns död. Har mottagit flera priser som Lagercrantzen, Gerard Bonniers essäpris och i år Lena Nymans pris, för att under året ha visat exceptionellt mod och imponerande integritet. Har knytblusen som signaturplagg. Producent: Kerstin Brunnberg

Studio DN special: Centerpartiets Annie Lööf intervjuas av DN:s Karin Eriksson och Johar Bendjelloul om 50-timmars arbetsvecka, Sara Danius och varför hon gillar att näringsminister Mikael Damberg (S) reste till fotbolls-VM i Ryssland.

Svenska akademiens tidigare ständige sekreterare Horace Engdahl gästar Louise Epstein och Thomas Nordegren. Vad säger han om krisen i akademien och den kritik han fått? Akademiledamoten Horace Engdahl har de senaste dagarna varit förtegen om krisen i Svenska akademien, sedan han i media gick till hårt angrepp mot den nu avgångna ständige sekreteraren Sara Danius. Nu ger han en exklusiv intervju i Nordegren & Epstein i P1. Dessutom i programmet: En veteran inom polisen, Ewa-Gun Westford, polisens pressinformatör i Region Syd pratar om vad som kan göra polisyrket attraktivt igen. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

I veckans avsnitt hoppas Micke på en sorglös begravning som hyllar livet medans Anton gärna ger näring åt en tall efter döden. Johan levererar den ultimata raggningsrepliken och Micke vet inte vem Sara Danius är. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fredag den trettonde och inget allvarligt har hänt men trots det är Jacob paniknervös. Dessutom pratar vi om några föräldrar vid en frukostbuffé, Sara Danius skolgång, en föreläsning på SETT, lärares sociala medier och en...

Haute coutur är den högsta formen av sömnadskonst och borgar för konstskicklighet och exklusivitet, en mytomspunnen modeform som både fascinerar och provocerar. Hur kommer det sig att svenskt mode har en så stark koppling till haute couture och vad var det med detta modefenomen som så starkt oroade den svenska staten i slutet av 40-talet? Med Ulrika Kyaga, fil. Dr i Modevetenskap, djupdyker vi i haute couturens syfte och historia och vi finner inte bara intressant korrespondens med svensk modekoppling i Diors arkiv, utan slår även hål på haute couturens kanske allra största myt. Att den är död. Sen får vi en pratstund med Pär Engsheden och han avslöjar varför han började förfölja Sara Danius. Ljudbearbetning: Fredrik Larnemo, Recordia

I veckans program träffar Susanne Ljung Svenska Akademins ständiga sekreterare Sara Danius, för ett samtal om vikten av stil i kulturen, på flera olika sätt. Sara Danius har inte bara en professorstitel. Hon har två. Den ena knep hon på Duke University i USA (1997), den andra på Uppsala Universitet (två år senare). Även i Svenska Akademien kör Sara Danius en sorts dubblett, skulle man kunna säga. 2013 valdes hon in som ledamot till stol nummer sju. Två år senare fick hon (dessutom) jobbet som ständig sekreterare, det vill säga uppdraget att chefa över denna anrika institution. Ett jobb som i drygt 200 år ända sedan Svenska Akademien grundades 1786 bara män har haft. Sara Danius är kort sagt den första kvinnan på posten, vilken hon har intagit utan att göra något som helst avkall på sitt stora intresse för stil, och mode. Tvärtom har hon lyft fram, ibland nästan lite retfullt, både knytblusar och couture, och gjort det till sitt signum. Självklart med en tanke bakom. Eller flera, faktiskt. Alla väl grundade i hennes stora intresse för den litteratur som växte fram då samhället började moderniseras, på olika vis. Förenklat skulle man kunna säga att hennes specialitet är mullrande bilmotorer hos Marcel Proust och fladdrande hattband hos Gustave Flaubert. Sara Danius forskar nämligen i hur både människor och samhälle skildras i romaner från både det tidiga 1900-talet, den så kallade modernismen. Men också i det sena 1800-talets realism, som föregick den. Romaner i vilka ny teknik, som bilar, fotografi och symaskiner och kläderna som de tillverkar börjar prägla människorna, deras liv, och hela samhället. Hur teknik och estetik hänger ihop har Sara Danius även skrivit uppskattade böcker om, som Prousts motor och Den blå tvålen. Hon skriver också artiklar om mode, och modefotografi. Ämnen som ligger henne varmt om hjärtat.

Happy holidaze! Creative directorn/stylisten/beautyfantasten å vår vän Tommie X är gäst den här veckan. Vi pratar om JUL, hans vänskapspris Gula Rosen, att fira jul med vänner, Sara Danius, inspirationskällan Camilla, att bli boostad av sina gulliga vänner och julens alla andra mirakel. God jul på er i stugorna önskar vi på BFF-podden

Hur ska finsk disco dansas? Varför är översöta glöggmingel ens lagligt? Och Louise går in i rollen som Svenska Akademiens ständiga sekreterare. Igår höll Thomas ett egenskrivet tal som han tyckte att Kungen borde hålla till Svenska Akademien som befinner sig i djup kris. I dag har Louise skrivit ett fiktivt svar från Svenska Akademiens ständiga sekreterare, Sara Danius, där hon i Strindbergs anda strävar efter ljus och luft. Louise tror att Sara Danius inställning är att kris kan vändas till utveckling. Kort och gott: ett fiktivt svar på kungens fiktiva tal. Idag firar Finland 100-årsdagen av landets självständighet. Vad kan Sverige lära sig av Finland när det till exempel gäller synen på samhällsförändring? Maria Wetterstrand, fristående grön samhällsdebattör, och Tuomas Enbuske, krönikör och programledare på Yle. Och så ska vi fördjupa oss i den finska diskons särart och framgångar genom att spela några humörhöjande låtar. Lina Puranen, kulturproducent, kommer till studion och reder ut hur dansstegen ska tas. Sist, men inte minst, undrar Louise när svenska folket kommer att protestera på bred front mot dagens översöta glöggar, som hon själv har så svårt för? nordegrenepstein@sverigesradio.se Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Helena Huhta

Svenska akademins ständiga sekreterare Sara Danius finns hos Marie Lundström för att prata om årets Nobelpristagare i litteratur, den brittiske författaren Kazuo Ishiguro. I studion finns skådespelarna Marall Nasiri och Hannes Meidal som läser texter av Ishiguro ackompanjerade av Erland von Heijnes piano. Dessutom hör vi serietecknaren Nina Hemmingsson om att teckna Kazuo Ishiguros porträtt och skådespelaren Vanna Rosenberg, som tidigare läst Nobelpristagarens mest kända roman "Återstoden av dagen" som bokcirkel i Lundströms Bokradio.

Ärkebiskop Antje Jackelén samtalar med Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien, om språkglädje, Bob Dylan och att vara fast i en klänning.

Med anledning av att USA denna helg byter presidentpar, ska vi, nu när 2017 års säsong av Stil sätter igång, syna landets nya First Lady i sömmarna, Melania Trump. Kommer hon att använda sig av mode som ett kommunikationsmedel, som Michelle Obama gjort? Vilka designer kommer att klä den nya presidenthustrun? Vill de ens ha med henne att göra? Tveksamt, skulle man kunna säga.Under valkampanjen dök inte ett enda designernamn upp vid Melanias framträdanden, de få hon gjorde. Och ännu färre blev de efter republikanernas konvent i juli förra året. Det var då som Melania Trump höll ett tal som var påfallande likt ett åtta år gammalt tal av Michelle Obama. Uppståndelsen blev stor, förlöjligandena många.Men redan innan dess skickade inte modemärken upphetsat ut pressreleaser om att Melania valt att bära just deras plagg, oavsett hur väl hon än bar upp dem. Men så vet modebranschen inte riktigt vet vilket ben den ska stå på i den delikata frågan hur ska man förhålla sig till den kontroversielle Donald Trumps fru?I programmet tar vi även en närmare titt på Trump Tower den 58 våningar höga skyskrapa som Donald, tillsammans med sin dåvarande fru Ivana, drömde fram  och inredde  i början av 1980-talet. Vi pratar också med statsvetaren och Vita Huset-experten Dr. Lauren A Wright, aktuell med boken On Behalf of the President, som är den första akademiska undersökningen av vilken betydelse presidentens partner egentligen har för amerikansk politik. Och så undersöker vi vilken betydelse språket vi använder har för hur vi uppfattas av omgivningen.Veckans gäst är Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteraturvetenskap.

Glamour och genier! Ja, på lördag det dags för nobelfesten där bland annat nobelpriset i litteratur delas ut. Mikael Timm gör ett specialprogram om Bob Dylan. Tidigare i höst gjorde vi på Lundströms ett nobelspecial där vi lät musiker och skådespelare tolka årets nobelpristagare, Bob Dylan. Nu tar vår kollega Mikael Timm över stafettpinnen och gör ett helt program om Dylan, men nu med en annan blick. Det blir genom Dylans röst som vi får följa honom och hans poetiska och musikaliska liv. Istället för att ta avstamp i datum eller årtal är det hans röst som står i centrum, och låter oss lära känna honom på ett nytt sätt.Skådespelaren Björn Granath läser också ur Dylans självbiografi som så enkelt just efter Memoarer, del 1.För att lyssna på de låtar som är med i programmet kan du gå in på Lundströms egen spotify-lista genom att klicka HÄR.Här under ligger en länk om du vill återuppleva Lundströms nobelspecial från tidigare i höst bland andra Sara Danius, Tomas Andersson Wij och Sara Ridel.

13 oktober överraskade Sara Danius världen när hon meddelade att Bob Dylan vunnit Nobelpriset i litteratur 2016. Men hon är också den första kvinnan som är ständig sekreterare i Svenska Akademien.

Progressivt och progressivt, allt landar alltid i snusk, spelar det någon roll vad du själv anser när andra redan bestämt sig, Bob Dylan och Sara Danius. PODDEXKLUSIVT: Det sämsta rånet. Medverkande: Elinor Svensson, Petrina Solange, Johannes Finnlaugsson, Martin Lagos (och hans prao Aron)

I veckans program kliver vi in i Bob Dylans värld. Tillsammans med skådespelarna Sofia Pekkari, Hannes Meidal och pianisten Erland von Heijne. Vi smakar, känner, pratar och lyssnar på Dylans texter. Dessutom är Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius här och berättar om hur akademien har tänkt när de belönat en poet som är kändast för sina låtar. Vad är skillnaden mellan poesi och låttexter? Finns den, och i sådana fall hur? Även artisterna Tomas Andersson Wij, Sara Riedel och Viktor Skokic är gäster och tolkar, helt nytt och unikt, Bob Dylans sånger. Och programledare är såklart Marie Lundström!

Musikern och författaren Bob Dylan tilldelas Nobelpriset i litteratur för att ha "skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen. Lundströms bokradio-special om Nobelpristagaren Bob Dylan!Bob Dylan har skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen. Så löd Svenska akademiens motivering, och att Dylan nu får priset innebär att man för andra året i rad valt en pristagare som inte främst verkar inom skönlitteraturen.Svenska Akademiens ständiga sekreterare Sara Danius konstaterar att "Dylan skriver örats poesi, men det blir också ett ögats poesi" och uppmuntrar Dylan-noviser att börja med att lyssna på albumet "Blonde on Blonde"."Det här är litterär ämnesomsättning på absolut högsta nivå. Han samplar den stora traditionen hela vägen från amerikanska folksångare till deltablues och fransk modernism på ett absolut originellt sätt", säger hon till P1 Kulturs reporter Roger Wilson.Hör Sofia Pekkari sjunga "Blowing In The Wind" och "Knocking On Heaven's Door" live i P1 Kultur - längst ned i artikelnBob Dylan föddes som Robert Allen Zimmerman 1941 i Duluth, Minnesota och är singer-songwriter, författare, regissör, poet och musiker. Med album som "The Times They Are A-Changin'", "Highway 61 Revisted", "Blonde On Blonde" och "Blood On The Tracks" har han för evigt skrivit in sig i musikhistorien och nu även i litteraturhistorien, då han prisas för sina texter. I P1 Kulturs direktsändning säger kritikern Ragnar Strömberg: "Ett djärvt val av akademien att gå utanför den skrivna litteraturen". "Det är en glädjechock, alla har en relation till honom" säger Kulturradions Mia Gerdin. Marie Lundström, programledare för Lundströms bokradio, gratulerar akademien till deras val: "De är för roliga Svenska akademien, de är fria i huvudet, grattis till dem!"Hör en intervju med Izzy Young som bokade Bob Dylans första gigStefan Jacobsson som äger skivaffären Pet Sounds i Stockholm berättar att han stod och väntade på klockslaget i butiken, fast med låga förväntningar: "Jag trodde inte att det skulle hända, men så hände det!".Och författaren Joyce Carol Oates som själv ofta nämns i Nobelprissammanhang är inte bitter över att en musiker fått priset före henne. På Twitter skriver hon att Dylans text och musik alltid framstått som litterär. Även USA:s president Barack Obama twittrar sina gratulationer och kallar Dylan för "en av mina favoritpoeter".Men alla stämmer inte in i hyllningskören. "Fånigt. Egentligen inte oförtjänt på något vis, men fånigt. Samt på bekostnad av Philip Roth", skriver musikkritikern Andres Lokko på Twitter.Även Sydsvenskans kritiker Per Svensson var besviken. "Det här är en "Trumpifiering" av Nobelpriset. Oerhört deprimerande", säger han till sydsvenskan.se och fortsätter: "Jag har lyssnat lika mycket på Dylans musik som någon annan, kanske mer. Men att läsa hans texter på egen hand...de håller inte som enbart litteratur. 'Som en rullande sten, som någon helt okänd' - vad är det?"Ständiga sekreteraren Sara Danius svarar på kritiken av akademiens valDylan är den förste amerikanen att vinna priset sedan Toni Morrison 1993. Han tar emot priset på åtta miljoner kronor av kungen i Stockholms konserthus på Nobeldagen den 10 december.Dylan har tidigare belönats i svenska sammanhang. År 2000 fick han ta emot Polarpriset.Ur arkivet: Lennart Swahn dissar Bob Dylans byxor i Ekot (1966)I vanlig ordning låg namn som Ngugi Wa Thiong'o, Haruki Murakami, Adonis och Jon Fosse högt upp i statistiken från de stora vadslagningsfirmorna inför dagens tillkännagivande.Även Claudio Magris, Philip Roth, Don DeLillo, Ko Un och Joyce Carol Oates var med på topp tio.Men vilka hoppades kulturredaktionen på? Här kan du se video med kulturredaktionens litteraturexperter (extern länk till Facebook).P1 KulturDirektrapportering: Litteraturpriset 2016 

Samtalet spelades in på Kulturhuset Stadsteatern 17 november 2015. Jingel av Sarah Riedel.

60 minuter med Eric Schüldt For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

更多内容可以关注今天微信头条Sara Danius, Permanent Secretary of the Swedish Academy made the announcement."The Nobel Prize in Literature for 2015 is awarded to the Belarusian author Svetlana Alexievich "for her polyphonic writings, a monument to suffering and courage in our time."Danius said Alexievich is not interested in simply recounting events. The events she covers, for example, the Chernobyl disaster and the Second World War, are just a pretext for exploring what history does to the individual and where individual life intersects with the course of historical events."What she is really interested in is the soul of events, of the inner life of individuals, that's what she has been uncovering book after book.”Alexievich was born on May 31, 1948 in the Ukrainian town of Ivano-Frankivsk, the daughter of a Belarusian father and a Ukrainian mother. When her father had completed his military service, the family moved to Belarus, where both parents worked as teachers.Alexievich worked as a teacher and as a journalist, and she studied journalism at the University of Minsk."She has conducted thousands of interviews over the years with man and women and children, she always keeps herself in the background unlike most journalists."Danius recommended that people read her first book "War's Unwomenly Face" translated into English in 1988. It was about one million Soviet women in the red army who participated in the Second World War alongside male soldiers.Alexievich's book Voices of Utopia and Voices from Chernobyl about nuclear proliferation are also recommended by Danius.

更多内容可以关注今天微信头条Sara Danius, Permanent Secretary of the Swedish Academy made the announcement."The Nobel Prize in Literature for 2015 is awarded to the Belarusian author Svetlana Alexievich "for her polyphonic writings, a monument to suffering and courage in our time."Danius said Alexievich is not interested in simply recounting events. The events she covers, for example, the Chernobyl disaster and the Second World War, are just a pretext for exploring what history does to the individual and where individual life intersects with the course of historical events."What she is really interested in is the soul of events, of the inner life of individuals, that's what she has been uncovering book after book.”Alexievich was born on May 31, 1948 in the Ukrainian town of Ivano-Frankivsk, the daughter of a Belarusian father and a Ukrainian mother. When her father had completed his military service, the family moved to Belarus, where both parents worked as teachers.Alexievich worked as a teacher and as a journalist, and she studied journalism at the University of Minsk."She has conducted thousands of interviews over the years with man and women and children, she always keeps herself in the background unlike most journalists."Danius recommended that people read her first book "War's Unwomenly Face" translated into English in 1988. It was about one million Soviet women in the red army who participated in the Second World War alongside male soldiers.Alexievich's book Voices of Utopia and Voices from Chernobyl about nuclear proliferation are also recommended by Danius.

LITTERATURHISTORIKER, FÖRFATTARE, AKADEMILEDAMOT. Hon berättar om sitt kommande uppdrag som Svenska Akademiens ständiga sekreterare och sin pågående cancerbehandling. Om Sara Danius Nyligen utnämnd till Svenska Akademiens ständiga sekreterare och blir i juni 2015 den första kvinnan på posten. Valdes in i Akademien 2013 och innehar stol nummer sju. Aktuell med boken Husmoderns död och andra texter. Har gjort sig känd som essäist och är kulturskribent i Dagens Nyheter. I februari 2014 tilldelades hon DN:s kritikerpris Lagercrantzen. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA, där hon bott i tio år. Idag professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes böcker handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Har spelat basket på division 1-nivå och är dessutom utbildad croupière. Tidigare Sommarvärd 2013. En låt som inte finns med i låtlistan: Monica Zetterlund Trubbel (live 1969, från programarkivet) Producent: Anneli Dufva

? ? , . : / Sara Danius, . -: . . :

Litteraturhistoriker och invald i Svenska Akademin I Sommar i P1 berättar Sara Danius om samtalet från Peter Englund, Svenska Akademins ständige sekreterare, som vände upp och ner på hennes tillvaro. - Jag tänkte att det var en försäljare, bäst att trycka bort samtalet, berättar Danius. Men så ångrade jag mig och svarade istället med trött och butter stämma. Sara Danius säger i sitt Sommarprogram att äran att få bli invald i Svenska Akademin är den finaste hedersbetygelse man kan få som litteraturforskare och kritiker och att det var något hon inte ens fantiserat om. Hon berättar också om de ”skandalösa” omständigheterna kring föräldrarnas äktenskap. - Pappa var trettiofem år äldre än mamma. När de gifte sig var han femtiotre, hon arton. För det andra var pappa mammas lärare på Viggbyholmsskolan. Äktenskapet varade i tre år och resulterade i två barn. Men vänskapen mellan de tidigare makarna bestod livet ut berättar Sara Danius i Sommar i P1. När hon var elva år träffade mamman en man från Egypten och familjen flyttade dit. Om Sara Danius Nyinvald bland De Aderton i Svenska Akademin där hon efterträder Knut Ahnlund på stol nummer sju. Professor i estetik vid Södertörns högskola, från och med i höst professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes böcker handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA, där hon bott i tio år. Dotter till Anna Wahlgren, känd för sina böcker om barnuppfostran. Har spelat basket på division 1-nivå och är utbildad croupier. Producent: Anneli Dufva

Vad väger den, hur luktar den, hur låter den, lyckan? Konstnären Jeppe Heins utställning Ett leende till dig föreslår att den ser ut som ett rörligt knippe glödlampor. Den tyska författaren Sabrina Janesch anser att den känns som en näve klibbig svart ukrainsk jord. Carl Lindblom, mandolinspelare i en trafiktunnel, tycker att den låter som en vän som stannar och säger hej. Sara Danius bok Den blå tvålen har ingen direkt åsikt om lyckan. Däremot om verkligheten. Redaktör: Jenny Teleman Fler röster: Hedvig Weibull och Anna Tullberg Musik: Sjtje Ne Vmerla Ukraina av Mychajlo Verbytsky Peter Breiner och Slovakiska Radions Symfoniorkester (Bratislava)

Sara Danius utsågs nyligen till ny ledamot i Svenska Akademin. På söndag berättar hon om samtalet från ständige sekreteraren Peter Englund. Det stod dolt nummer, så först trodde jag att det var en telefonförsäljare och svarade på ett ganska bryskt och otrevligt sätt. Hon berättar också om vad som förväntas av henne och varför hon tycker att akademin behövs. Danius är professor och litteraturvetare och intresset för språk har hon fått hemifrån. Hennes mamma, Anna Wahlgren är författare och har bland annat skrivit den omdebatterade ”Barnaboken” och pappa Lars Danius var även han författare men också gymnasielärare i svenska och historia.