Podcasts about nordiska museet

Dagens aprilskämt anspelar ofta på modern teknologi och balanserar på gränsen för vad som är möjligt och det är därför vi också ofta blir lurade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240401.Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Det var länge sedan vi trodde på tomtar och troll. Men i det gamla bondesamhället spelade folktron en viktig roll och berättelser spreds från generation till generation. Men vad har väsen, djur, växter och skogar betytt för oss? Tora Wall kan berätta det. Hon är filosofie magister och doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi. Hon anses vara en av Sveriges ledande experter på folktro och traditioner och har i många år arbetat på Nordiska Museet. Nu är hon aktuell med den Augustnominerade boken ”Skogen: I folktro, sägner och sagor”Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Silverdrake förlagSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://war.ukraine.ua/donate/Några organisationer som hjälper Gazahttps://lakareutangranser.se/vad-vi-gor/har-arbetar-vi/palestinahttps://unicef.se/katastrofinsatser/hjalp-barnen-i-gazakrisenhttps://www.rodakorset.se/var-varld/har-arbetar-vi/palestina/gaza/gaza/ Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 hotell, en konsert och en mexikansk resturang  Vi summerar en fantastisk lång helg i Stockholm med massor av upplevelser. Vi startade med Nick Cave på Hovet och sedan upplevde Stockholm som visade sin bästa sida.  Hör oss när vi testar 3 olika hotell, Öl och sprit mässan och mycket speciell mexikansk resturang

In this episode we embark on a cultural journey to explore the rich and enchanting traditions of Sweden. We'll delve into the customs that shape Swedish life and bring communities together.Our special guest, Jonas Engman, an ethnologist from the cultural-historical museum Nordiska Museet, shares his deep knowledge of Swedish traditions, offering insights into their historical roots and contemporary significance. We'll uncover the stories behind iconic Swedish festivities like Lucia Day, Walpurgis Night, and the way Swedes celebrate Christmas and New Year.Join us as we discuss the importance of these traditions in Swedish society. Tune in for an enlightening conversation about Swedish traditions and discover how these time-honored practices continue to thrive in modern Sweden.https://www.nordiskamuseet.se/en/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta on Rivieralla ja Miinalla on luksuskäty, ja tällä viikolla on luvassa Suuri Vinkkijakso! Mitä kannattaa tehdä kesällä Helsingissä, Tukholmassa, Gotlannissa – kerää täältä parhaat vinkit! VINKIT: Helsinki Taide: Helsinki Art museum: https://www.hamhelsinki.fi/en/ Helsingin kaupunginmuseo: https://www.helsinginkaupunginmuseo.fi Hakasalmen huvila: https://hakasalmenhuvila.fi Didrichsenin taidemuseo: https://www.didrichsenmuseum.fi Villa Gyllenberg: https://www.villagyllenberg.fi Uinti ja saaristo: Uimastadion: https://www.hel.fi/fi/kulttuuri-ja-vapaa-aika/ulkoilu-puistot-ja-luontokohteet/uimarannat/maauimalat/uimastadion Lonna: https://www.lonna.fi/ Vallisaari: https://vallisaari.fi Korvapuustit: Cafe Esplanade: https://esplanad.fi Cafe Succès: https://succes.fi Töölön terveyskeskuksen kahvila: Kivelän terveysasema, Sibeliuksenkatu 14 Kattoterassit: Toppa: https://toppa.fi/fi/ Bistro o Mat Hakaniemi: https://bistromat.fi/hakaniemi/ Klaus K: https://www.klauskhotel.com/ruoka-juoma/sky-terrace-kattoterassi-helsingin-ylla Tukholma Rannat Ellery Beach House, Lidingö https://www.ellerybeachhouse.com/ Museot ja näyttelyt Rosendals Trädgård, Djurgården https://www.rosendalstradgard.se/ Millesgården, Lidingö https://www.millesgarden.se/ Carl Eldhs Ateljémuseum https://eldhsatelje.se/ Nordiska Museet https://www.nordiskamuseet.se/ Ravintolat Babette, Vasastan http://babette.se/ Dramatenterassen https://dramatenterrassen.se/ Solen, Johanneshov https://www.solen.se/ Söder-kierros Skanstullin kulmilla esim Bacchanale https://www.bacchanalesthlm.com/, Ring Katarina https://ringkatarina.se/ ja Duvan https://duvanpub.se/ Pelago https://pelagosthlm.se/ Gondolen https://gondolen.se/ Retket Artipelag, Gustavsberg https://artipelag.se/ Fjäderholmarna https://www.fjaderholmarnaskrog.se/ Ravintolat Gotlanti Visby Värdshuset Lindgården https://www.lindgarden.com/ Vinäger https://www.vinager.se/ Surfers https://www.surfersvisby.se/ Bakfickan https://www.bakfickanvisby.se/ Pohjois-Gotlanti Rute Stenugnsbageri https://rutestenugnsbageri.se/ Bungenäs, Fårösund www.bungenas.se Fabriken Furillen https://www.furillen.com/ Fårö Sylvis Döttrar, Fårö Gåsemora, Fårö https://www.gasemora.se/ Fårögården https://farogarden.se/ Bistro Albatross Crêperie Tati Rannat Sudersand, Fårö Ekeviken, Fårö Blå Lagunen, Gotlanti Muuta jännää Lummelundan luola https://lummelundagrottan.se/

Nordiska Museet saapii kritikkaa ja vastaa siihen. Tornedalssällskapet Uppsalasta ei hyväksy tottuus ja sovintokomisuunin loppuraporttin. Toukokuussa voipi hakea hyväksynheeksi meänkieli-tulkiksi - jotaki mitä tällä hetkelä ei ole. Kuninkhaalinen kansalispäivä Pajalassa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hur började traditionen med aprilskämt, hur har lurandet förändrats genom åren och varför är det så ofta modern teknologi som ligger till grund för dagens aprilskämt? Det hör vi i Vetenskapsradion På djupet, liksom vilket skämt som toppar listan över de bästa i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker arkivet på Nordiska Muséet och söker i tidningsläggen för en historik, och får ett antal exempel på aprilskämt genom tiderna. Vi hör om varför tidens moderniteter så ofta är en grundbult i skämten, och om hur framtiden för mediernas aprilskämtande kan se ut i tider av fake news och minskad tillit till media.Medverkande: Jonas Engman, etnolog och intendent, Nordiska Museet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avec seulement 20% de femmes, les exécutifs municipaux ont du mal à faire une place aux élues, malgré leur forte progression (45%) dans les conseils depuis la loi sur la parité en 2000. En France, les élues locales sur le point d'accoucher, ou qui viennent de donner naissance à leur enfant, font face à un vide juridique : pas de salaire maintenu pendant la durée légale du congé maternité ; un intérim pas toujours assuré dans de bonnes conditions. Une situation dénoncée par de nombreuses élues. La question fait l'objet d'un texte qui est en train d'être étudié au Sénat.Mais pour l'heure, cette situation implique des choix à contre-cœur très difficiles. Illustration dans le département de l'Essonne avec Laura Taouchanov. Aux Pays-Bas, changement de politique pour les réfugiés d'UkraineAu moment de l'invasion russe de l'Ukraine, les Pays-Bas ont accordé le statut de réfugié à toutes les personnes fuyant le pays, quelle que soit leur nationalité. Mais cette politique néerlandaise est maintenant terminée. Les explications de Pierre Benazet. Les enjeux européens : The ConversationLes relations entre l'Allemagne et la France illustrent les tiraillement dans le secteur de la défense européenne. The Conversation propose un article sur le sujet de Delphine Deschaux-Dutard, de l'Université Clermont-Auvergne. Avec Gregory Rayko.The Conversation : des analyses de l'actualité par des universitaires et chercheursDes analyses informées pour nourrir le débat sur les grands sujets et enjeux du monde. Média indépendant qui s'appuie sur la collaboration entre journalistes et chercheurs experts dans leurs domaines. À Stockholm, focus sur la culture scandinaveLa nouvelle exposition du Nordiska Museet, à Stockholm, a pour vocation de mettre en lumière cinq siècles de vie des habitants des régions nordiques. Grâce à sa collection d'objets Sami, la plus grande au monde, le musée redonne sa place au peuple autochtone du Grand Nord, longtemps mis au ban du récit national. Carlotta Morteo.

Det stod klart för de flesta att Nazityskland skulle förlora kriget efter slaget om Stalingrad i februari 1943. Men den svenska samlingsregeringen var långsamma att utnyttja det förhandlingsutrymme som de tyska krigsmotgångarna skapade.Den tyska permittenttrafiken genom Sverige pågick ända fram till i augusti 1943. Och arresteringen av 1200 protesterande norska studenter och deportationerna av de norska judarna väckte bara lama protester från den svenska regeringen. Och avstegen från neutralitetspolitiken gentemot de allierade var försiktigt motvillig.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Henrik Berggren som är aktuell med boken Landet utanför – Sverige och kriget 1943-1945. Del tre i en trilogi om Sverige under andra världskriget.Historikern Alf W. Johansson har beskrivit regeringens protest mot arresteringen av de norska studenterna den 1 december 1943 som ”en av historiens vändpunkter då historien vägrade vända". Tysklands utrikesminister von Ribbentrop reagerade med ilska på att Sverige lades sig i de ”norsk-tyska relationerna”. Och regeringen gick aldrig från protester till handling gentemot Tyskland.Samtidigt arbetade hela statsmakten för att underlätta de danska judarnas flykt till Sverige i oktober 1943. Förintelsens fasor hade med tiden kommit allt närmare, när grannlandets judar skulle deporteras.Bild: Flyktingar. Folke Bernadottes expedition med de Vita bussarna. Ankomst till Sverige via Helsingborg och Malmö, Foto: KW Gullers, Nordiska Museet, Digitala Museet, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Manhattan Fog av New Library Sounds, Storyblocks Audio.Lyssna också på Sveriges balansakt mellan Sovjet och Nazityskland.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska riket och det blivande ryska riket konfronterades tidigt när deras målsättningar krockade i det som idag är Finland. Denna tidiga medeltida kamp om inflytandet kom inte till ett definitivt slut, men i och med Nöteborgsfreden 1323 utstakades en gräns i öster Finland.Vi vet idag att Ryssland systematiskt bedriver påverkansoperationer, underrättelseinhämtning och gör militärplanering för ett anfall på Sverige. Historiskt har relationen sett lite annorlunda ut med perioder av krig men också samarbete.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved hotet från Ryssland.Bör vi vara rädda för Ryssland? Mot bakgrund av Ukrainakriget finns det anledning att fräscha upp minnet om de svensk-ryska relationerna.Den kommande historien skulle komma att domineras av konkurrens och många krig. Först med Peter den store fick Ryssland övertaget och kunde tränga fram till Östersjön. År 1703 grundades St Petersburg, den blivande huvudstaden – det sannolikt viktigaste årtalet i Sveriges och Finlands historia. Från den tiden skulle Ryssland vilja erövra Finland vilket skedde slutgiltigt 1809.Under första hälften av 1800-talet samarbetade Sverige och Ryssland mot Frankrike och relationerna var förhållandevis goda. Från Krimkriget på 1850-talet och längre fram under 1880-talet ökade spänningarna och ”rysskräcken” spred sig i Sverige. Under 1900-talet har den svenska hållningen varit misstänksam och under kalla kriget stod det ganska klart från vilket håll hotet kom även om det inte sades klart ut. I nuet framstår Ryssland som den enda makt som på allvar skulle kunna utgöra ett hot mot Sverige. Avsnittet avslutas med diskussion kring vad detta konkret innebär och vad vi har att vänta oss i framtiden.Bild: Valaffisch från Högerns ungdomsförbund med texten "Envar som röstar på arbetarepartiet röstar för Moskva". Andrakammarvalet 1928 även kallat Kosackvalet. Nordiska Museet, Digitalt Museum, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elvis, Churchill, Gigi Hadid alla tre overallentusiaster. Plagget som förenar byxa och tröja, väcker både vällust och fasa. Den har kommit och gått inom modet, men overallen har aldrig riktigt försvunnit. Denna veckan synar vi ett bokstavligt talat slitstarkt plagg i sömmarna – overallen. Eller coverall, boiler suit, onesie eller jumpsuit som man också kan säga. Gränserna plaggen emellan är inte alltid lätta att dra. Men så har också overallen en lång och brokig historia där den gått från arbetarplagg till militärplagg till fritidsplagg till unisexsymbol till partyplagg till att idag bli lite vad man själv gör den till. Inom modet har populariteten gått upp och ner, men de senaste åren har den börjat synas alltmer, igen. Även stora exklusiva modemärken som Hermès, Chanel, Alexander McQueen – och många andra också – erbjuder just overaller till både våren och hösten.Vi träffar maskören och designern Cajsa Jackson, som länge kände att det var något som fattades i hennes garderob. När hon en dag sprang på en begagnad limegrön alpinoverall, förstod hon att det var just en overall hon saknat och bestämde sig för att designa sin egen.Vi berättar även historien om de 'overallklubbar' som under 1920-talet poppade upp i USA. Overallen i fråga var i blå denim, annars främst associerat med farmare och arbetare. Men i protest mot skyhöga klädpriser – gjorde långt många fler det aktiva valet att enbart bära overall. Vi ringer upp historikern Dave Tabler som berättar om klubbarna.Vi beger oss även till utställningen Konst + Maskin – Utmanarna under 1920-talet på Sven-Harrys Konstmuseum i Stockholm. För där går just nu att se fyra overaller, som sommaren 1929 blev en svensk modenyhet för kvinnor. För då lanserades en overallserie under namnet Camp-Ahla-overallen av det unga designparet Astri och Erling Richard. Vi träffar Marianne Larsson, intendent på Nordiska Museet, som berättar historien om overallen som låg i tiden på 1920-talet.Veckans gäst är Lotta Lewenhaupt, modejournalist och författare till ett flertal böcker om mode.

Ända sedan 1500-talet har människor varit språkligt kreativa när det kommer till att namnge godis. Hör om godisnamnens historia och olika regionala ord för godis som gass, käk och karra. – Det finns väldigt gamla namn på godis som har med formen att göra. Redan på 1500-talet fanns sockerråttor, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Under 1800-talet gav man godis namn som speglade den tidens nymodigheter och du kunde bli bjuden på ånglok, kometer eller luftballonger i form av godis. På 1960- och 70-talet var godisnamnen inspirerade av efterkrigstiden och det bjöds på bilar, flygande tefat, raketer och chokladcigaretter. – Godisnamnen blir en spegel av samtiden, säger Ulrika Torell.Språkfrågor om godisVarför heter det godis och när började ordet användas?Hur fick godissorter sina namn förr och idag och finns det trender i godisnamn?Varifrån kommer orden gott, käk, gass och karra, som är andra ord för godis?Har det dialektala träjakäl, som betyder lakritsstång, något att göra med det engelska ordet treacle?Vad har ordet krokofant för bakgrund och fanns ordet innan en godissort fick namnet?Varför säger människor i Östra Göinge att de ska gå och kladda när de ska gå och köpa godis?Läs och lyssna mer om godisMer om socker från Nordiska Museet Från medicin och lyx till vardagsvara och dilemmaSocker och söta saker: en kulturhistorisk studie av sockerkonsumtionen i Sverige , en bok av Ulrika Torell. Artikel: 20 godisar som inte alls heter vad du trodde (från Café november 2014)P1 dokumentär: Vipeholmsanstalten (från november 2022)P3 dokumentär: Vipeholmsexperimenten (från 2010)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm som undersökt socker och godis förr.Programledare Emmy Rasper.

En institution som Nordiska Museet har en lika delar fascinerande som omöjlig uppgift - man ska välja ut de mest relevanta delarna av historien och samtiden för att kunna engagera en besökare i framtiden. I det här avsnittet träffar vi Jörgen Löwenfeldt som är ansvarig för digital insamling på Nordiska Museet och driver initiativet Vår framtid i förbindelse med 150-årsjubileet. Istället för att bara blicka tillbaka historiskt samlas därför berättelser från allmänheten in om hur livet kan se ut år 2173 - och vilken framtid vi faktiskt önskar oss. Har vi löst klimatkrisen? Hur ser arbete och fritid ut i framtiden? Vårt samtal rör sig mellan teknikoptimism, visioner och värderingar. // Inspelat på Nordiska Museet // Programledare: Christian von Essen // Redigering: Disa Hagström // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera gärna på nyhetsbrevet. // Avsnittet presenteras i samarbete med United Spaces.

Konditoriet förr: glassbomber, sorbeter, desserter, krokaner, ymnighetshorn, godis, choklad och vol-au-vent. Och wienerbröd bakades tre gånger om dan. Men man hade nästan inget bröd. - När jag kom tillbaks efter att ha jobbat utomlands på 70-talet hade allt ändrats, berättar Jan Hedh.Många konditorier hade försvunnit. Sortimentet hade också krympt.60-talets konditorier hade ett enormt stort utbud. Det gjordes mycket i smördeg som användes till mat, dessutom desserter och glass, och imponerande bakverk till bröllop och bjudningar.Idag känner många inte ens till orden: krokaner, ymnighetshorn, vol-au-vent, bouchéer.Jan Hedh är mästaren bland konditorer och bagare. I flera decennier har hans böcker varit standardverk för dom som vill bli bra på sötebröd, desserter och bröd. Den senaste boken kom i höstas och heter Inte bara bullar, 100 klassiska bakverk och kakor från förr.Konditorier förr hade också en annan roll i våra liv. De var en mötesplats, och man gick dit oftare, ibland flera gånger om dan.- Konditorierna bytte roll radikalt under den här tiden, säger Ulrika Torell, forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm.- Det berodde dels på att städerna förändrades, dels på livsmedelsindustrins utveckling.Vi till bringade mer tid hemma i våra större lägenheter. Och vi köpte industritillverkade sötsaker på storköpet.Men Ulrika Torell ser en utveckling idag där de sociala mötesplatserna på stan, som konditorier, blivit viktigare igen. Och hon tror också att intresset för konditorhantverket ökar. Så kanske är vi på väg tillbaks mot gamla tiders konditorier.

SURVEY: Share your feedback on Sweden in FocusJOIN THE LOCAL: Podcast listener offer__In the latest episode of our Sweden in Focus podcast, host Paul O'Mahony is joined by regular panelists Becky Waterton, Richard Orange and James Savage, as well as guest Jonas Engman, ethnologist and curator at Nordiska Museet and an expert on Swedish traditions.This week our columnist David Crouch wrote an excellent article about Sweden's property market slump. We discuss how property woes and rising prices are presenting problems for Sweden's inhabitants this winter.Hold on tight: Sweden's housing bubble has burstSweden had its highest inflation in over 30 years in NovemberSeven ways to save money on food and drink in SwedenWe also talk about a new report from Sweden's parliamentary ombudsman criticising long waiting times at the migration agency. But will it make any difference?Swedish Migration Agency rebuked for ‘unacceptable' processing timesREVEALED: The truth about waiting times at Sweden's Migration AgencyTwice the Sweden Democrats were in the news this week over moves to block cultural events: a reading event for children hosted by two drag queens, and a traditional Lucia procession fronted by a person who identifies as non-binary. Why are the Sweden Democrats preoccupied with issues surrounding gender identity, and should we be worried when they intervene like this?Is the ‘arm's length' principle for the arts in Sweden at risk of amputation?We have an interview with Étienne de Gonneville, France's ambassador to Sweden, about the makeup of the French community in Sweden, how a bilateral agreement is strengthening ties between the two countries, and his own reflections on life in Sweden. For our main topic this week we enlist the help of Jonas Engman to answer questions on everything from why Swedes watch Donald Duck every Christmas to the story behind the ubiquitous straw goats. Don't miss it: his answers are truly fascinating.All our latest articles on Christmas in Sweden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Midsommar är så svenskt att vissa till och med tycker att det borde vara Sveriges nationaldag. Men varför firar vi midsommar?Den svenskaste av högtider har en brokig bakgrund och grundar sig delvis i efterhandskonstruktion av vad som är svenskt. De traditioner som vi ser som traditionella är egentligen förvånansvärt nya, förklarar Jonas Engman, intendent vid Nordiska Museet. Han berättar bland annat varför det det hade varit helt otänkbart att äta färskpotatis, jordgubbar och lax för 100 år sedan.Gäst: Jonas Engman, Nordiska MuseetFördjupningMidsommarfirandet, förklarat.Därför lägger vi sju sorters blommor under kuddenMidsommarstångens historiaFölj Vad Vi Vet idag här i din poddapp för att inte missa kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

With the help of special guest host Lisa Mol we talk about the impact of war and conflict on heritage: from stone research and training initiatives and all the way to saving Ukrainian digital heritage en-masse. We're also joined by Emma Cunliffe from Blue Shield, Sarah Stannage from IIC, and Richard Mulholland from Northumbria University as we discuss what's being done already and try to figure out how we can all help. 00:01:31 Explosives meet geology 00:05:50 Training over intervention 00:10:58 Priorities in war and its aftermath 00:16:13 Interview with Emma Cunliffe at Blue Shield 00:27:13 When is damage itself heritage? 00:32:08 Saving Ukraine's digital heritage 00:37:58 Looting 00:43:44 Interview with Sarah Stannage from IIC 00:50:13 Other funding, support and resources re: Ukraine 00:51:21 Addendum time! 00:53:05 Comfort-a-Conservator 00:55:59 Interview with Richard Mulholland 01:07:45 Go forth and do good Show Notes: - Heritage in the Crossfire: https://www.heritageinthecrossfire.com/ - Get in touch with Dr Lisa Mol: https://people.uwe.ac.uk/Person/LisaMol - S01E10 Salvage: https://thecword.show/2017/07/05/s01e10-salvage/ - Blue Shield International: https://theblueshield.org/ - Blue Shield UK: http://ukblueshield.org.uk/ - Emma's blog entry about her new book: https://boydellandbrewer.com/blog/heraldry-and-genealogy/safeguarding-cultural-property-in-the-1954-hague-convention-all-possible-steps/ - ‘Safeguarding Cultural Property and the 1954 Hague Convention' by Emma Cunliffe and Paul Fox: https://boydellandbrewer.com/9781783276660/safeguarding-cultural-property-and-the-1954-hague-convention/ - Examples of churches in Europe left in ruin after WW2: https://en.wikipedia.org/wiki/Category:Ruins_of_churches_destroyed_during_World_War_II - Frederik Rosén's publication list (as mentioned by Lisa): https://www.heritageconflict.org/frederik - Saving Ukrainian Cultural Heritage Online (SUCHO): https://www.sucho.org/ - Iraq Museum Looting 15 Years On: https://www.sydney.edu.au/news-opinion/news/2018/04/10/iraq-museum-looting--15-years-on.html - IIC Opportunities Fund: https://www.iiconservation.org/about/awards/opportunities - IIC official Ukraine update page: https://www.iiconservation.org/content/how-ukraine-moving-protect-its-cultural-heritage-updated-22-march-2022 - Nordiska Museet fund for Ukrainian museums: https://www.nordiskamuseet.se/artiklar/ekonomisk-insamling-att-radda-ukrainas-kulturarv - Call for supplies for Ukrainian heritage protection: https://www.icon.org.uk/resource/supplies-needed-to-protect-ukraine-s-cultural-heritage.html - Icon's Support for Ukraine page: https://www.icon.org.uk/resource/support-for-ukraine-conserving-cultural-heritage.html - Icon's Ukraine event on March 24th 2022: https://www.icon.org.uk/events/ukraine-supporting-cultural-heritage-and-conservation-colleagues.html - About Richard's work: https://research.northumbria.ac.uk/VisualMaterialCultures/?page_id=534 - Richard's paper in Studies in Conservation: https://www.tandfonline.com/doi/epub/10.1080/00393630.2022.2025706?needAccess=true Support us on Patreon! http://www.patreon.com/thecword Hosted by Jenny Mathiasson, Kloe Rumsey, and Lisa Mol. Intro and outro music by DDmyzik, used under a Creative Commons Attribution license. Made available under a Creative Commons Attribution-NonCommercial 4.0 International license. A Wooden Dice production, 2022.

Lyx för kungar. Och läkemedel. Sen ville svenska myndigheter få oss att ersätta kött och ägg med socker. Forskaren Ulrika Torell berättar om sockrets resa i världen och Sverige. Fram till dagens larm. Sockret är så älskat i vår kultur. Det står för det goda, för fest och social samvaro.Ulrika Torell är forskare och intendent på Nordiska Museet i Stockholm. Hennes område är mat och måltidshistoria.I flera år höll hon på med ett forskningsprojekt om socker, en kulturhistorisk studie om sockerkonsumtionen i Sverige. Det blev 2015 i en stor utställning på Nordiska Museet och boken Socker och det söta. Ulrika berättar om sockrets ursprung i den arabiska kulturen. Om handeln med den exklusiva produkten. Om sockret under kolonialismens århundranden. Och den stora förändringen på 1800-talet när Europa kunde odla sitt eget socker. Sockret var inte längre en lyx för de rika. När betsockret slår igenom i Sverige kring sekelskiftet 1900, så blir det en enorm överproduktion, säger Ulrika.I Sverige dras det igång kampanjer för att vi ska äta mer socker. Socker lanseras som "Vårt billigaste födoämne". Vi börjar tillsätta socker i maten, som sirap i kåldolmarna och sötar vårt bröd. Svenskar uppmanas att sockra rejält på gröten.Med den ökande konsumtionen kom också snart hälsovarningarna. Och det har fortsatt in i våra dagar.

Omskriven i pressen, inte minst för sina teatrala outfits, var grevinnan Greffulhue med sin enorma klädbudget en av Paris främsta it-girls under slutet av 1800-talet. "Hon är mycket bestämd  allt hon bär måste vara unikt. Hon väljer hellre att se bisarr ut än att likna någon annan. Hon är en enastående kvinna, en grande mondaine". Det var bara en av många beundrande texter som skrevs om grevinnan Greffulhue, en kvinna som själv skapade sig en image som kom att leva länge, inte minst tack vare Marcel Proust som med henne i åtanke skapade sin fiktiva karaktär Oriane, grevinnan av Guermantes. I veckans program besöker vi utställningen Nordens Paris på Nordiska Museet i Stockholm, fördjupar oss i självaste Marcel Prousts klädstil, samt reder ut hur man bäst svarar på det så kallade Proust-frågeformuläret. Gäst i studion är Ingrid Svensson, tidigare ordförande i Marcel Proust sällskapet och författare till boken Ett magiskt rum: salonger i 1920-talets Paris.

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.I avsnitt 167 samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Knutsson är professor i möbelkultur på Malmstens Linköpings universitet. Han har jobbat på Skokloster och Nordiska Museet tidigare och skrivit ett flertal böcker om möbler och hantverk. Både hans karriär och titel är unik då han är den enda i Sverige och en av få i världen med just den titeln. Han utbildar inte bara utan även inspirerar sina studenter och andra möbelintresserade människor. Instagram: @möbelhistorikern Boken Hantverkarens val hittar du här: https://www.hyvlar.se/en/hantverkarens-val-material,-teknik-och-form-genom-m%c3%b6belhistorien?search=hantverkarens%20val #Hantverkardagboken Instagram @hantverkardagboken Första säsongen av Hantverkardagboken är sponsrad av: Rubanks verktygs

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Episode 438 of the podcast features an interview with wet plate photographer Shane Balkowitsch who has original plates at 22 different archives around the world including the Library of Congress, Smithsonian and the Nordiska Museet in Sweden to name a few. The post 438: Shane Balkowitsch – Wet Plate Photography appeared first on Sprout Studio.

Episode 438 of the podcast features an interview with wet plate photographer Shane Balkowitsch who has original plates at 22 different archives around the world including the Library of Congress, Smithsonian and the Nordiska Museet in Sweden to name a few.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Två astronauter kommer drar iväg från jordens yta i rymdkapseln Crew Dragon, Nordiska Museet samlar in berättelser om människors liv under coronapandemin och forskare har slagit internetrekord.

Eva Widgren (Projektledare Kulturnatt Stockholm på Stockholms stad) berättar om hur kulturnatt Stockholm 2020 blir digitalt ! På lördag kan du njuta av programmet på din favoritplats hemma framför din skärm. Klicka dig fram i Kulturnatt Stockholms stories på Facebook och Instagram, och ta del av livestreamningar. Under kulturnattens ordinarie öppettider, klockan 18–24 den 18 april 2020, kommer ett potpurri av visningar, konserter, meditation, pyssel och mycket annat att sändas – som du följer via Kulturnatt Stockholms Facebook och Instagram! Genom att själv klicka dig fram i Instagram och Facebook stories kommer du kunna ta del av Kulturnatt Stockholm precis som den brukar vara, bara i ett lite annorlunda format. Programmet kommer innehålla krokiworkshop, robotyoga, flamencodans, en Beethovensonat från Konserthuset, livepyssel från Cribble Craft, Cullbergbaletten på Nordiska Museet samt en livevisning av Gyllene Salen i Stadshuset. Följ på Facebook och Instagram så kommer mer information och spelschema att dyka upp inför kvällen. #DigitalKulturnatt20 Kulturnatt Stockholm på Facebook Kulturnatt Stockholm på Instagram https://kulturnattstockholm.se/   Note ! The sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening. Stay safe !   For sponsoring citylife.mustafa@gmail.com Facebook events https://www.facebook.com/urbanistica.podcast   Visit my homepage for other projects/collaborations https://mustafasherif.com/ Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

För jul- och nyårsstilen är det lite annorlunda regler som gäller. Under nyår är skimrande glitterexplosioner till plagg helt normalt. Under jul har en knasigt ful tröja blivit allt mer populär. Veckans Stil dyker in i en värld av blinkande elektriska lampor, rödnosade renar och söta små tomtar. Under jul och nyår blir helt enkelt normen att ge extra allt i både pynt av hus och hem såväl som av oss själva. Vad sägs som en tröja med en enorm snögubbe eller varför inte ett diadem med skimrande renhorn - helt rimligt i jultider. Vill du klä dig som en mänsklig discokula till nyår? Du kommer inte vara den enda paljett-gnistrande vid tolvslaget. Att kollektivt klä upp sig för speciella tillfällen är något som människan har gjort under tusentals år, på olika sätt. Men för att summera jul- och nyårsstilen 2019 kan man säga - desto mer, desto bättre. I veckans Stil tittar vi närmare på den fula jultröjan som blivit enormt populär på senare år. Från att tidigare varit närmast osäljbara i vintagebutikerna är de nu närmast kultförklarade. Vi ringer upp författaren Brian Miller som varit med och skrivit boken Ugly Christmas Sweater Party Book. Vi träffar också paret som julpyntar sitt hem till den grad att det spekulerats kring om deras lägenhet är den mest pyntade i Sverige. Pehr och Richard Hante lägger all ledig tid i närmare tre månader för att få allt pynt på plats och har av lokaltidningen förärats titeln "Julkungarna av Kungsholmen". Vi närmar oss också den av våra svenska celebriteter som kanske glittrat allra mest; revystjärnan Git Gay. När hon gick bort 2007 var det många som menade att Sverige hade förlorat sin sista stora primadonna. Veckans gäst är Jonas Engman, etnolog vid Nordiska Museet i Stockholm.

Martina ringer upp Marianne Larsson från Noriska Museet i Stockholm för att höra mer om utsällningen där Sara Danius egendesignade knytblus, som hon gjorde för modeskaparen Camilla Thulin, visas, för att hedra den nyligen bortgångne professorn, författaren och litteraturkritikern.

I det här avsnittet besöker vi Julita Gård som har anor från järnåldern och Julita kloster från 1180 talet som låg där herrgården ligger idag. När Gustav Wasa kom till makten så gick klostret ur tiden. Klostret huserade i 350 år på Julita Gård. Gustav Wasa ätten är kvar gården en bit in på 1600 -talet. Sen flyttar Mattias Palbitzki (adelssläkt) in med sin fru på Julita gård och blir kvar på gården i tvåhundra år. Tobakskungen Johan Bäckström köper Julita gård 1877 och sonen Löjtnanten Arthur Bäckström ärver gården 1902. Arthur lever sitt både i Stockholm och på Julita gård, han blir aldrig gift och får inga barn. Han lever för sitt kära Julita och sina hundar. Han har ett stort umgänge och gillar ha middagar och tillställningar på Julita. Arthur har även ett stort intresse av konst- och kulturlivet. Han förändrar en hel del under sin tid på Julita där han bla monterar ner hus från bygden och uppför dem på Julita skans där han även bygger ett museum och en kyrka. Innan Arthur lämnar jordelivet så donerar han Julita Gård till Nordiska Museet. Maria Ingras och Susanne Yderbo tar med oss på en tur genom Julita gårds historia - nutid. Så häng med!

Vilken plats har religionen i världens mest sekulära land? Och vilken är egentligen den kalenderhögtid som de allra flesta av oss samlas kring. Är det jul eller Melodifestivalen? Den som lyssnar får svar på det och väldigt mycket mer mellan himmel och jord. Avstamp för samtalet tar vi hos Nordiska museet och får lära oss om den kristna bakgrunden till något som väldigt, väldigt många av oss har hemma. I religionens namn – ett samtal om Sverige som ett kristet sekulärt land mellan David Thurfjlell som är religionshistoriker och professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola och Eli Göndör som är fil. dr. i religionshistoria, forskare och författare knuten till tankesmedjan Timbro där han tar fokus på integrations- och religionsfrågor.  

Vi pratar om en utställning på Nordiska museet, och om Lady Dianas stickade outfits. Samt om Julias oväntade långkofta.

I det här avsnittet får vi hör om 40-talet, nämligen om när ryggsäcken blev den pryl som började underlätta vardagen. Med ny semester och med det - friluftsanda - vad händer med vår syn på kroppen - och framför allt: den nakna kroppen? Vi får höra Johnny Wijk, professor i historia, och Marianne Larsson, intendent på Nordiska Museet - om avklädda män, idrottande kvinnor och hur hurtighet och sportande blev så stort att det till och med tog sig in i gudstjänsterna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur påverkar årstidernas ljus oss Nordbor. Mycket mer än du någonsin trott. Allt från hur vi möblerar våra rum till vart vi ställer ljuskällor tas i utställningen som pågår just nu på Nordiska Museet - Hur påverkar årstidernas ljus oss Nordbor. Mycket mer än du någonsin trott. Allt från hur vi möblerar våra rum till vart vi ställer ljuskällor tas i utställningen som pågår just nu på Nordiska Museet

Veckans program handlar om när det är rätt tid för en partiledare att avgå, och om Lyskvällen, en ny tradition för att ta farväl av sommaren. Den gångna veckan var det dags igen då frågan väcktes i ett av våra riksdagspartier om vem som ska vara partiledare. Ett par distrikt inom Folkpartiet nominerade Birgitta Ohlsson som ny partiledarkandidat inför höstens landsmöte, men Ohlsson deklarerade snabbt att hon inte vill anta utmaningen nu och Björklund vill sitta kvar. Men när är rätt tid för en partiledare att avgå? Vi hör Mikael Sundström, statsvetare vid Lunds universitet, och Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola.Dessutom handlar det om Lyskvällen som infaller nu på lördag. Det är en ganska ny tradition som främst firas utefter Norrlandskusten och som har kommit hit från Finland den sista lördagen i augusti tar man farväl av sommaren genom att när mörkret faller tända mängder av marschaller, ljus och eldar utefter kusten, och många skickar också upp thailändska ljuslyktor som sakta stiger mot natthimlen. En som intresserat sig för den här nya traditionen är Tora Wall, folklivsforskare vid Nordiska Museet i Stockholm.Programledare är Urban Björstadius.

Dagens gäster är Susanna Janfeldt och Lena Palmkvist från Nordiska museet.

I Plånboken special har vi satt samman några av våra bästa reportage från i höstas. Ett ständigt aktuellt ämne är telekombranschens kritiserade försäljningsmetoder. Plånboken ringer upp ett par av alla lyssnare som hört av sig efter att de tecknat nya abonnemang som de egentligen inte alls vill ha. Hur kommer det sig att så många av oss luras att köpa nya mobiler och surfplattor med upp till två års bindningstid? Mobilizera är den återförsäljare som fått flest anmälningar till Konsumentverket. Företagets vd Åsa Sundeman svarar på frågor i studion tillsammans med Telekombolagens näringspolitiska expert Åsa Frisell. Att låna i stället för att köpa är en tydlig trend och en reaktion mot konsumtionssamhället. Ida Högberg är en av dem som hakat på, hon lånar sina kläder i stället för att köpa. Just nu pågår utställningen Socker på Nordiska Museet i Stockholm. Forskaren och intendenten Ulrika Torell kommer till studion och berättar om hur vi blev sådana sockerätare. I dag är det vanligt att

Lena Kättström Höök, intendent Nordiska Museet, påsk traditioner berättar om svenska påsk traditioner som vad påskkärringar kommer ifrån. Tony ringer även upp sn pappa David och önskar Glad Påsk. Veckans museum denna vecka är Sveriges minsta: Hasse och Tage museum , pratar med direktören Lottie Hüllert. Vi har många röda dagar och arbetslivsforskaren Gunnar Aronsson reder ut varför vi bör vara lediga medan Tony tycker vi har för många lediga dagar. Maria Bråth, VD har valt att jobba sex timmar på hennes företag. Vi avslutrar med lite språkförändringar i språket. Vad kommer "Helt Sjukt" ifrån, språkvårdaren Susanna Karlsson berättar. Producent: Sofia Thermaenius

Medverkande: Kjell Eriksson, Stina Billinger och Cissi Wallin. Stor julspecial hos Kjell och Klortanten den här veckan med TV och radioprofilen Cissi Wallin. Nyckeln till en stressfri jul utan psykoser utlovas, allt till tonerna av Kjell på dragspel.  Även denna vecka ger sig vår klortant i verkligheten, Klara Börjeson, ut på stan och tar reda på hur stressade vi är inför jul och varför. Medverkar gör också Etnolog Jonas Engman, Nordiska Museet och Amanda Hellberg från bloggen "Våra oköttsliga lustar".

Om hemmen i våra hjärtan och om forskarna som ska wallraffa bland Spotifys ljudfiler. Med Urban Björstadius. Vår tid verkar ju ibland närmast fixerad vid bostäder och boende. Tidningshyllorna fylls av inredningsmagasin, på tv sänds mängder av hemmafixarprogram och det sätts upp krogshower om trenderna att inreda ljust och fräscht. I den nya boken Bygga och bo skriver ett 15-tal forskare från Nordiska Museet om vad hemmen betyder för oss och vi hör tre av dem, Maria Maxén, Christina Westergren och Dan Waldetoft. Vårt sätt att konsumera musik, tv och film håller på att förändras i grunden när vi går över till att ta del av strömmande media på Internet. I ett nytt projekt ska forskarna genom ett slags digitalt wallraffande studera hur musiken, datafilerna, rör sig genom en av de här tjänsterna, svenska Spotify. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

Så här i sportlovstider ägnas dagens Vetenskapsradion Forum åt hälsa och friluftsliv genom historien. Religionsvetaren Wilhelm Kardemark vid Göteborgs universitet har jämfört dagens hälsotidningar med 1910-talets motsvarigheter och han säger att synen på vad som är en god hälsa, och varför man bör sträva efter en god hälsa, har förändrats. Förr talade man om hälsa i nationens tjänst, idag handlar det om den enskilda individens upplevelse av hälsa. Trots skillnaderna finns det ändå religiösa dimensioner i hälsobegreppet både då och nu. Dessutom handlar det om hur framväxten av idrott och friluftsliv gått hand i hand med kvinnors frigörelse. Vid förra sekelskiftet gick så gott som alla kvinnor klädda i fotsida kjolar och hårt snörda midjor, men bara några årtionden senare hade de ersatts med funktionella och moderna skidbyxor och jackor. Marianne Larsson vid Nordiska Museet i Stockholm berättar om hur den dramatiska förändringen blev möjlig. Programledare är Urban Björstadius.

Hårmode, författarskägg och blygdfrisyrer - veckans Vetenskapsradion Forum handlar om vårt förhållande till hår. Vårt hår och våra frisyrer kan säga mycket om vem vi är eller kanske vill vara, oavsett om det handlar om vårt huvudhår, ansiktshår eller kroppshår. Det här är något som har intresserat Nordiska Museet i Stockholm. På sin hemsida har de lagt upp vad de kallar för en hårwebb, där man kan berätta om sitt hår. Berättelserna kommer sedan att användas i den stora hårutställning som öppnar till hösten. En av de ansvariga för utställningen är Lena Kättström Höök, och i dagens program berättar hon om hur hårmodet har förändrats genom historien, om varför skägg har blivit så modernt bland dagens unga män och om hur kroppshår och könshår idag ses som något ohygieniskt bland många unga. Vi får också följa med till en salong i Stockholm som utför så kallad brasiliansk vaxning, en metod för att ta bort allt könshår, och så får vi höra om hur människohår en gång skulle rädda den svenska garn- och ylleindustrin. Programledare är Urban Björstadius.

Den här veckan infaller ju Alla Hjärtans Dag, och Vetenskapsradion Forum besöker därför de hundratals kärlekslås som nyförälskade par har satt fast på Västerbron i Stockholm. Dessutom handlar det om hur feministiska och queera porrfilmer försöker bli ett alternativ till traditionell porrfilm. För några år sedan började en ny tradition spridas i Sverige. På olika broar låste förälskade par fast hänglås med sina namn på. Nyckeln kastade de sedan i vattnet som ett tecken på evig kärlek. Den här ritualen kommer ursprungligen från Kina och har flera tusen år på nacken, men har under de senaste åren spridit sig blixtsnabbt över världen. Det berättar Lena Kättström Höök vid Nordiska Museet i Stockholm, som forskar om de här så kallade kärlekslåsen. Dessutom handlar det om porrfilmer som vill utmana traditionella könsroller och erbjuda alternativ till en förnedrande porrfilmsestetik. Filmvetaren Ingrid Ryberg disputerar i dagarna på en avhandling om queera, lesbiska och feministiska porrfilmer. De spelas ofta in som en del i en politisk aktivism, där syftet bland annat är att stärka olika marginaliserade sexualiteter och att erbjuda trygga villkor under inspelningarna. Ingrid Ryberg säger att filmerna visar att sexuell upphetsning inte är skild från våra politiska eller etiska ideal. Programledare är Urban Björstadius.

Hon har arbetat som musikproducent och chef för Sveriges Radio P2 och dessutom varit programledare i kanalen under många år. Mattsson har också stått framför kameran i flera av SVT:s program, bland andra Notknäckarna och Med på noterna. Idag är hon styresman för Nordiska Museet och har under sin ledning lyckats vända företagets nedgång. I grunden är Christina Mattsson visforskare och har inriktat sig på snapsvisor. Om vi har tur får vi höra henne sjunga en eller två hos Ulf Elfving på söndag.

En av världens mest berömda målningar är Michelangelos Yttersta domen i Sixtinska kapellets tak. Konstprofessorn Peter Gillgren som har intresserat sig för konstverket har upptäckt hittills oanade sidor av målningen. Liksom Michelangelos skulptur Moses, som finns i kyrkan San Pietro in Vincoli i Rom, så är Yttersta domen i själva verket - ett multimediakonstverk! Vetenskapsradion Forum beger sig till Rom för att undersöka hur ljus och ljud avslöjar nya sidor hos Michelangelos mästerverk. Dessutom uppmärksammas hur kemister, ingenjörer och sociologer bidrog till att höja hemmens boendestandard och husmödrarnas status i mitten av 1900-talet. Wenke Rundberg på Nordiska Museet guidar oss runt på en ny fotoutställning. Programledare är Urban Björstadius.

Flere trailerlass med norske bondeantikviteter og rikelig med snusdåser, ølseidler og blanke våpen blir i disse dager registrert og undersøkt på Norsk Folkemuseum. Det handler om tilbakeføringen av den norske samlingen fra Nordiska Museet i Stockholm i denne utgaven av MUSEUM, som ble sendt første gang 13/11 2010. Da grunnleggeren av Nordiska Museet i Stockholm, Alfred Hazelius, reiste rundt i Gudbrandsdalen og andre bygder for å kjøpe opp bondeantikviteter på slutten av 1800-tallet, våknet også den norske museumstanken. Det var slik Anders Sandvig fikk idéen til Maihaugen, og også Norsk Folkemuseum og De Heiberske samlinger kom i gang på denne tiden. – Det Hazelius gjorde var egentlig en positiv ting, han var en ekte skandinavist, sier direktør Olav Aaraas på Norsk Folkemuseum, som nettopp har tatt imot den siste sendingen i tilbakeføringen av tusenvis av gjenstander fra Stockholm. – Når vi er ferdig med registreringen håper vi å deponere mange av de tilbakeførte gjenstandene også i andre, norske museer, sier Aaraas. I MUSEUM viser konservatorene fram en rekke gjenstander, blant annet en unik ølbolle i tre, rikt dekorert med portretter, tekst og tablåer, malt av Thomas Blix på gården Vinje i Telemark i 1713. – Her har vi starten på norsk rosemalingskunst, sier utstillingskoordinator Torgeir Kjos. Rundt bollens kant står innskriften : Den som dricker vel, han sofer vel. Den som sofer vel, han synder ikke. Den som ikke synder, han er salig. Derfor er den som dricker vel også salig. Vi møter også Jan Romsaas og Frederikke Lysgård som trekker fram snusdåser, ølkrus, våpen og inventar fra 1600 og 1700-tallet på den norske landsbygda. Blant annet sverd og økser som kan ha vært brukt av de skotske leiesoldatene som falt ved Kringen i 1612. – Vi legger de nye gjenstandene fortløpende ut med tekst og bilde på Digitalt museum, sier Lysgård.

Att gå på kinarestaurang och äta kinamat har blivit vardag i Sverige, även om själva maten kanske inte alltid påminner så mycket om den mat kineser traditionellt ätit. Men det gör å andra sidan inte maten i Kina heller nu för tiden. För aldrig tidigare har väl ett land genomgått en så snabb ekonomisk förändring som Kina. Under de senaste trettio åren har den ekonomiska tillväxten legat kring 10% per år. Hundratals miljoner kineser har fått ett bättre liv och den framväxande medelklassen är i full färd med att skaffa sig en modern livsstil, och ett av världens mest berömda kök befinner sig alltså i snabb förändring. Dessutom handlar det om vår möbelkultur. På Lidingö utanför Stockholm ligger Carl Malmsten Furniture Studies som hör till Linköpings universitet och är uppkallat efter en av Sveriges och 1900-talets mest kända möbelformgivare. Under våren fick Carl Malmsten Furniture Studies Sveriges första professur i möbelkultur. Den innehas av Johan Knutsson som närmast kommer från Nordiska Museet, och han guidar runt i lokalerna där allt från möbelkonservatorer till möbelsnickare utbildas. Programledare är Urban Björstadius.

1949 fyllde Nordiska Museet 75 år. Den iögonfallande byggnaden på Djurgården i Stockholm, som ritats av Isak Gustav Clason och som egentligen skulle ha blivit dubbelt så stor, uppmärksammades vederbörligen av Dagens Eko. Reporter: Karl Axel Arvidsson. Sänt: 1948-10-23.

I en tid när digitalkameror finns i var och varannan mobiltelefon och vi laddar upp våra digitala foton på sajter som Flickr eller Facebook, så har våra arkiv och museer varit desto långsammare med att anamma den nya tekniken. Trots att de ruvar på kulturhistoriska fotoskatter så har de inte lagt upp mer än en bråkdel av sina bilder på webben, och den som vill botanisera bland bilderna måste alltså bege sig till respektive arkiv för att på ort och ställe bläddra bland fotografierna. Allt fler arkiv och museer lägger dock ut sina fotosamlingar på webben, något som får effekter både för upphovsrätten och för hur vi ser på vad som är ett fotografi. Det säger konstvetaren Anna Dahlgren vid Nordiska Museet, som tillsammans med Pelle Snickars är redaktör för den nya forskningsantologin I bildarkivet, om fotografi och digitaliseringens effekter. I dagarna är det 100 år sedan Sveriges första långfilm hade premiär. Filmen som visades för första gången 9 januari 1910 var en filmatisering av den då folkkära teaterpjäsen Värmlänningarna. Vår krönikör filmforskaren Anne Bachmann har tittat närmare på filmen. I den andra delen i vår serie om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om filmanimatörerna Winsor McCay, Victor Bergdahl, Viking Eggeling och Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

I Sverige finns flera platser och byggnader som klassats som världsarv av FN-organet UNESCO, till exempel Drottningholms slott, Falu koppargruva och hällristningarna i Tanum. De här platserna bedöms ha ett enastående universellt värde och ska bevaras för eftervärlden. Nu finns det planer på att utöka världsarven till att också skydda våra vanor och traditioner, vårt immateriella kulturarv. Det handlar alltså om alla de unika kulturtraditioner som vi medvetet eller omedvetet övertagit från tidigare generationer, och dagens Vetenskapsradion Forum handlar om vilka traditioner som är värda att bevara för eftervärlden. Dessutom handlar det om vårt förhållande till bröd. I dagarna öppnade Nordiska Museet ett digitalt forum för att samla in svenska folkets minnen och tankar kring bröd. Alla bidrag arkiveras och bevaras för framtida forskning, och enligt Elin von Unge på Nordiska Museet så säger just bröd mycket om vårt samhälle eftersom alla människor har en relation till bröd. Programledare är Urban Björstadius.

Torsdagen den 19 juni kl 11.03 & 20.03 & fredagen den 20 juni kl 23.30 i P1.Runt ett barn i varje skolklass placeras i fosterhem- eller institutionsvård någon gång före 18-årsdagen. Många av dessa barn får inte reda på varför de blir fosterhemsplacerade och upplever att socialtjänsten inte tar deras ord på allvar. – Dom lyssnar inte! Dom lyssnar aldrig, säger tolvårige Oskar (som egentligen heter något annat). Han är besviken på sina socialsekreterare. Tillsammans med Barnens reporter Johan Lindahl träffar han folkhälsominister Maria Larsson och frågar vad hon gör för att han och andra fosterbarn i Sverige ska få det bättre.– Vår förra socialsekreterare använde plötsligt allt det min mamma berättat för henne emot oss, och sen dess vågar jag inte lite på socialtjänsten. Får man göra så? frågar Oskar folkhälsominister Maria Larsson.I grundutbildningen för socionomer ingår inte specifika kunskaper för de som kommer att arbeta med barn inom fosterhemsvården. Många kommuner saknar också underlag för att utbilda fosterhemmen för den uppgift som väntar och brister i tillsyn och uppföljning.Reporter Johan Lindahl.Programledare Ylva Mårtens.Programmet sändes första gången den 15 november 2007. _____________________________________________Skriv! Skriv! Skriv!Har du bott på barnhem eller i fosterhem?? Föreningen Liv i Sverige och Nordiska Museet samarbetar i ett skrivprojekt som de kallar ”Vi bodde på barnhem”.  I denna antologi ska fd barnhems och fosterbarn berätta om sina barndomsupplevelser. Det pågår just nu en stalig utredning om vanvård i den sociala barnavården. Utredningen har givit Liv i Sverige idén till denna antologi. Liv i Sverige vill att de som själva var med ska berätta. För vem vet bättre hur det var? Föreningen hoppas få in bidrag med olika slags erfarenheter. Bidrag till antologin väljs ut av en redaktionsgrupp. Du kan höra av dig till Liv i Sverige eller Nordiska Museet  för mer information. Senast den 1 februari 2008 vill de ha ditt bidrag. Texterna sänds till ”Barnhem”, Liv i Sverige,  Västra Kanalgatan 23, 151 71 Södertälje. ___________________________________________________

Torsdagen den 6 december 11.03 & 20.03 & fredagen den 7 december 23.30 i P1.Samebarn förr är rubriken på veckans Barnen. Det sändes första gången sommaren 2004, men trots det har programmet faktiskt inte mist sin aktualitet. Tvärtom för en kort tid sedan öppnade Nordiska Museet i Stockholm en ny permanent utställning: Sápmi - Sameland - ett folk utan gränser. Det är en utställning som tar upp frågor kring samernas rättigheter, svårigheter och möjligheter i Sverige - då, nu och i framtiden. Samebarnens minnen om sin skoltid berättas fortfarande: - Jag rymde från nomadskolan. Åkte fast halvvägs hem. Klättrade upp i ett träd och hotade med självmord om de straffade mej!Lennart Pirtsi har bittra minnen från nomadskolelivet. Liksom Anna-Maria Blind. Hon fick ingen mat och tvångsduschades i iskallt vatten.De berättar i Barnen om hur det var att vara samebarn på 1930- och 40- talen. Reporter Sigrid Flensburg.Programledare Ylva Mårtens.

Torsdagen den 15 november kl 11.03 & 20.03 & fredagen den 16 november kl 23.30 i P1.Runt ett barn i varje skolklass placeras i fosterhem- eller institutionsvård någon gång före 18-årsdagen. Många av dessa barn får inte reda på varför de blir fosterhemsplacerade och upplever att socialtjänsten inte tar deras ord på allvar. – Dom lyssnar inte! Dom lyssnar aldrig, säger tolvårige Oskar (som egentligen heter något annat). Han är besviken på sina socialsekreterare. Tillsammans med Barnens reporter Johan Lindahl träffar han folkhälsominister Maria Larsson och frågar vad hon gör för att han och andra fosterbarn i Sverige ska få det bättre.– Vår förra socialsekreterare använde plötsligt allt det min mamma berättat för henne emot oss, och sen dess vågar jag inte lite på socialtjänsten. Får man göra så? frågar Oskar folkhälsominister Maria Larsson.I grundutbildningen för socionomer ingår inte specifika kunskaper för de som kommer att arbeta med barn inom fosterhemsvården. Många kommuner saknar också underlag för att utbilda fosterhemmen för den uppgift som väntar och brister i tillsyn och uppföljning.Reporter Johan Lindahl.Programledare Ylva Mårtens._____________________________________________Skriv! Skriv! Skriv!Har du bott på barnhem eller i fosterhem?? Föreningen Liv i Sverige och Nordiska Museet samarbetar i ett skrivprojekt som de kallar ”Vi bodde på barnhem”.  I denna antologi ska fd barnhems och fosterbarn berätta om sina barndomsupplevelser. Det pågår just nu en stalig utredning om vanvård i den sociala barnavården. Utredningen har givit Liv i Sverige idén till denna antologi. Liv i Sverige vill att de som själva var med ska berätta. För vem vet bättre hur det var? Föreningen hoppas få in bidrag med olika slags erfarenheter. Bidrag till antologin väljs ut av en redaktionsgrupp. Du kan höra av dig till Liv i Sverige eller Nordiska Museet  för mer information. Senast den 1 februari 2008 vill de ha ditt bidrag. Texterna sänds till ”Barnhem”, Liv i Sverige,  Västra Kanalgatan 23, 151 71 Södertälje. ___________________________________________________