Podcasts about peje emilsson

Peje Emilsson, 77, är en dold makthavare. I flera decennier har han varit entreprenör, lobbyist och politiskt engagerad, och stått Moderaterna nära. Vem är han? Och i vilken roll talar han? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har utmålats som arkitekten bakom friskolereformen, efter att han som ordförande för privatskolan Enskilda Gymnasiet i slutet av 80-talet testkörde systemet med skolpeng innan det egentligen fanns.Och som grundare och ägare av av en av Sveriges största skolkoncerner, Kunskapsskolan, har Peje Emilsson både blivit miljardär och en måltavla för den kritik som riktats mot friskolesystemet.I den här Söndagsintervjun bemöter han kritik som riktats mot friskolesystemet och hans koncern, och ger sin syn hur hans trovärdighet påverkas av att han blivit rik på utvecklingen.”När jag var 15 år fick jag en gravplats”Som ung drabbades Peje Emilsson av mobbning i skolan. Och när hans föräldrar åkte till Sydamerika flyttade Peje Emilsson till sin mormor Lilly, som spelat en stor roll i hans liv.När han var 15 år fick han en gravplats av henne, för att hon skulle vara säker på att han skulle begravas i vigd jord.När han nu börjar fundera på sitt arv, med flera företag som ska lämnas över till nästa generation, kommer också tankarna på den där gravplatsen - och på vad det är som har format honom.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Friskolehöjdarna lobbade hårt för att få Kunskaps­skolan att etablera sig i Mellanöstern. Flera ingår i Moderaternas inre maktsfär – med starka band till statsminister Ulf Kristersson. – Det är Peje som bestämmer, säger en M-källa. De har träffat saudiska kungligheter, haft kärvänliga möten med makthavare i diktaturer och samarbetat med vapenexportören Saab – allt för att svenska Kunskapsskolan ska växa i Mellanöstern. Peje Emilsson och Odd Eiken, ansikten utåt för Kunskapsskolans satsningar, har hela tiden haft uppbackning från svenska regeringar. Deras positioner i svensk politik är på många sätt unik. Som pionjärer inom public affairs ligger de bakom en av Sveriges mest framgångsrika lobbybyråer – Kreab. De båda har gedigna bakgrunder i Moderaterna, och har också haft stort inflytande över hur den svenska skolan fungerar idag. Tro fan att vi befinner oss där vi gör... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Det här avsnittet är en repris. Det sändes första gången 12 augusti 2022. Välfärdsmiljardärerna är en poddserie om de som har byggt miljardföretag inom vården, skolan och fastighetsvärlden. De har blivit rika på den svenska välfärden. Följ med DN:s reporter Björn af Kleen och möt människorna som förändrat Sverige. Avsnitt 2: Han har kallats för den svenska friskolereformens fader. Som ordförande för kungabarnens skola Enskilda gymnasiet i Stockholm testkörde han systemet med skolpeng innan det fanns. Sedan startade han sin egen friskolekoncern Kunskapsskolan och blev miljardär genom ägandet. Producent: Vendela Lundberg, Studio Olga. Redaktör: Sîlan Diljen. Exekutiv producent: Matilda E Hanson. Ljudproduktion: Axel Winqvist, Studio Olga. Slutmix: Moa Hamner, Studio Olga.

Han är moderaten och entreprenören som lade politiken på hyllan för att i stället uppfinna den den svenska kommunikationsbranschen. Sen satsade han allt på sin dröm om att en dag sätta makt och valfrihet i elevernas händer. I dag omsätter hans företagsgrupp över 1 miljard kronor, men Peje Emilsson är inte klar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För första gången i modern tid marscherade högern på Stockholms gator 4 oktober 1983. Peje Emilsson organiserade marschen, och berättar sin version av historien om löntagarfonderna, frågan som delade Sverige.

Under våren kommer regeringens och vänsterpartiets förslag om att begränsa vinster i välfärden. Men Riksdagens övriga partier kommer att rösta nej. En annan av förslagets starkaste kritiker, och även en av arkitekterna, bakom friskolereformen är Peje Emilsson. Han äger själv ett av Sveriges största friskoleföretag. Ser han några problem med vinstintresset i välfärden? Eller blev det som han tänkt sig? Pr-mannen och skolentreprenören Peje Emilsson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Sedan tar vi pulsen på vänsterpartiet - hur ser deras relation till makten ut? Med Tomas Ramberg och Katarina Helmersson.

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Efter avsnittet om välfärdsutredningen har både vårdföretagen och Peje Emilsson hörts av. Och i debatten hörs röster som talar om att välfärdsföretagen kommer att förbjudas att gå med vinst. Men utredningen säger att det kommer att gå att göra vinst även i framtiden, om än begränsad. Någon måste ha fel. Båda påståendena kan inte vara sanna. Vi har bjudit in välfärdsutredningens ekonom Lina Lundblad för att reda ut detta.

Oscar Lundin möter Peje Emilsson, grundare av bland annat Kreab, Kunskapsskolan & Silver Life. Tema: valfrihet, friskolor, företagande & välfärdsutveckling.

Vad har möjligheten att välja skola, vård och äldreomsorg betytt? Och går det det att stoppa människors rätt att välja? Det pratar jag och Peje Emilsson om i avsnitt 3 av #Polsnack.

The driving motivation for Peje Emilsson, current chair of the Stockholm Chamber of Commerce, is difference: catering to different students with different learning styles in different ways. That is the goal of Kunskapsskolan, a group of several dozen new schools developed in Sweden with the intention of providing an increasingly personalized and hands-on classroom experience to its students. After great success with its first 10,000 students in Sweden, Kunskapsskolan has expanded to 3,000 students in the UK, and is in the process of opening a school in Manhattan. How will the program preserve its brand as it expands and scales for different countries? Will cultural differences help or harm Kunskapsskolan’s progress abroad? A panel of experienced education investors presents questions like these and more, in a conference segment called “Case Studies in Real World Innovation.” https://ssir.org/podcasts/entry/gs_su_global_education_conference_kunskapsskolan_case_study

March 2011 featuring Christopher A. Preble, Benjamin H. Friedman, David N. Mayer, Nelson Lund, Nicholas Phillipson, Peje Emilsson, Sen. Ron Wyden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.