Podcasts about enskilda

Hur lär man sig att bli präst? Och hur utvecklas en pastoral identitet? Jonas Ideström, professor i praktisk teologi vid Enskilda högskolan, berättar om ett just avslutat skandinaviskt forskningsprojekt som har följt nyutbildade präster i deras församlingsarbete. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin 

På 1980-talet slog yuppien igenom svinrik, ung och besatt av dyra varor och vanor. Allt från kläder till köksutrustning skulle komma från rätt märke, för att markera att man hade både koll och cash. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För fyrtio år sedan utropade tidningen Newsweek 1984 som ”The Year of the Yuppie”. Yuppies var 80-talets unga, urbana och uppåtsträvande människor vars rikliga och iögonfallande konsumtion kom att prägla tiden. Inte minst deras konsumtion av kläder – plagg som kan te sig ganska gräsliga idag. Eller i alla fall långt ifrån någon quiet luxury. Det var herrkostymer med komiska proportioner, randiga skjortor, prickiga slipsar och breda hängslen; karamellfärgade tröjor med applikationer och axelvaddar, aftonklänningar med smockade liv och stora puffärmar.Allt som konsumerades skulle vara att rätt märke. Och rätt, under den här tiden, var nästan också alltid detsamma som dyrt. Det var också ofta nytt. Det gällde att hänga med i det senaste modet, gå på den senaste restaurangen, och bli medlem på det senaste gymmet.Det dröjde inte så länge innan yuppies började betraktas som lite löjeväckande. Det som retade upp folk hade en hel del med just konsumtionen att göra. Att yuppies verkade bry sig mer om märket, än innehållet. Och att de gärna betalade extra för just märket, utan att blinka.I veckans program pratar vi med journalisten Tom McGrath, som skrivit boken Triumph of the Yuppie. Bo-Anders Adamsson berättar om när han i slutet av 1980-talet skrev in sig som yuppie i telefonkatalogen. Ted Erenius, som går på Enskilda gymnasiet, och Andreas Cervenka, ekonomijournalist, diskuterar 2020-talets rikemansstil: grisch.Veckans gäst är kulturskribenten Annina Rabe, som berättar om hur matkulturen utvecklades under yuppie-eran.

Vi pratar med Expressen-reportern som var först med nyheten och med chefredaktören som måste hantera den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i slutet av förra veckan som Expressen avslöjade att en reporter på Dagens Nyheter förekommer i en knarkutredning. Reportern ska ha fört över 150 000 kronor till en kvinna som i veckan dömdes till fem års fängelse för att ha agerat knarkkurir åt det kriminella gänget Foxtrot. Reportern har tagits ur tjänst, DN har startat en internutredning och polisen tittar nu närmare på överföringen inom ramen för en utredning om penningtvätt.Reporter: Freddi RamelMediers ping-pong-match i rapporteringen om USA:s presidentkandidaterDe senaste veckorna har den politiska händelseutvecklingen i USA varit rafflande. Mordförsöket på Donald Trump följdes av Joe Bidens avhopp och svenska mediers bevakning av den amerikanska valupptakten har —begripligt nog— varit omfattande. Men sedan Bidens avhopp har också i stort sätt alla svenska medier mer eller mindre minutbevakat opinionsläget i USA. Enskilda opinionsmätningar har lett till stora rubriker med dramatiska formuleringar om pendlingar och svängningar. Men vad kan man egentligen säga utifrån enskilda undersökningar? och ska svenska medier minutbevaka den amerikanska väljaropinionen fram till valet i november?Reporter: Erik PeterssonSommarserien om nischade medier: Lokaltidningen i MalåVi skickat har skickat vår nisch-reporter Robin Jonsson norrut - till den lokaltidning i Sverige som har det absolut minsta bevakningsområdet. Lokaltidningen i Malå - som bevakar en av Sveriges allra minsta kommuner. Vi får bland annat träffa tidningens stadiga och trygga punkt - reportern Britta Stenberg. Reporter: Robin Jonsson

Varför är enskilda överenskommelser vanliga för chefer och vad bör du tänka på innan du skriver under en sådan överenskommelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför är enskilda överenskommelser vanliga för chefer och vad bör du tänka på innan du skriver under en sådan överenskommelse? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

[2024-03-09] I vilket Jesper och Erik pratar om hur personifiering inom politiken gått från att innebära att enskilda medborgares situation lyfts fram som exempel på politiska utmaningar till att politiker anser sig vara ideologiska poliser som kan peka ut enskilda medborgares brister.

Det här avsnittet är en repris. Det sändes första gången 12 augusti 2022. Välfärdsmiljardärerna är en poddserie om de som har byggt miljardföretag inom vården, skolan och fastighetsvärlden. De har blivit rika på den svenska välfärden. Följ med DN:s reporter Björn af Kleen och möt människorna som förändrat Sverige. Avsnitt 2: Han har kallats för den svenska friskolereformens fader. Som ordförande för kungabarnens skola Enskilda gymnasiet i Stockholm testkörde han systemet med skolpeng innan det fanns. Sedan startade han sin egen friskolekoncern Kunskapsskolan och blev miljardär genom ägandet. Producent: Vendela Lundberg, Studio Olga. Redaktör: Sîlan Diljen. Exekutiv producent: Matilda E Hanson. Ljudproduktion: Axel Winqvist, Studio Olga. Slutmix: Moa Hamner, Studio Olga.

Predikan från sommargudstjänsten den 30 juli 2023. Pingstkyrkan Västra Frölunda.

Från Almedalen 29 juni 2023 Arrangör: Journalistförbundet, Reportrar utan gränser Sverige I fjol greps ett antal journalister av polis då de bevakade klimatdemonstrationer. Polisen har också fått kritik av JO efter felaktiga ingripanden mot journalister som fotograferat skyddsobjekt. Vad ligger bakom polisens agerande och hur gör vi för att värna journalistiken i vår demokrati? Polisen har vid flera tillfällen det gånga året agerat gentemot journalister på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Några av händelserna i korthet: Under förra sommaren genomfördes ett stort antal klimataktioner runt om i landet. I Stockholm blev journalister vid två tillfällen gripna och bortförda av polis. De fick även se sin utrustning beslagtagna av polis. Vid två tillfällen under 2022 har SVT-journalister som filmat polishus i Rinkeby/Stockholm, respektive Västerås, blivit konfronterade av polis. Trots att det vid tidpunkten var tillåtet för journalisterna att filma polishusen hindrade polisen journalisterna i deras arbete och beslagtog även tillfälligt kamerorna. Enskilda felaktigheter kan förekomma inom alla organisationer, men händelserna vittnar om strukturella problem inom polisen när det gäller synen på grundlagen och journalisters rätt att verka i en demokrati. Nu måste vi gemensamt arbeta för att öka kunskapen inom polisen och motverka liknande övertramp i framtiden. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Erik Larsson, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige Anders Thornberg, rikspolischef, Polisen Anne Lagercrantz, ordförande Utgivarna och vice vd SVT, Utgivarna/SVT Tove Carlén, moderator, Journalistförbundet

I veckans avsnitt går vi igenom vad som var i fokus på börsen under veckan som gick och vad som kan komma att hamna i fokus under veckan som kommer. Vi går snabbt igenom: De 5 viktigaste grejorna att ha koll på just nu är: -Enskilda aktier som rör sig rejält. Vinnare och förlorare. -Börsen just nu. -Privata bostäder stabila. -Räntebesked i USA, pausar FED räntehöjningarna? -Investerarnas riskvilja ökar enligt Fear & Greed. Vi träffar också Anders Hultman, VD Arocell för en intervju kring medtech. Du hittar podden där man hittar poddar! Följ gärna Banking By Daniel på Instagram. Disclaimer Tänk på att historisk avkastning inte är en garanti för framtida utveckling. De pengar du investerar i finansiella instrument kan både öka och minska i värde. Risken finns att du inte får tillbaka hela det investerade beloppet. Detta ska inte ses som råd eller rekommendation. Gör alltid en egen analys. Att ett bolag medverkar i BBDs podcast ska varken uppfattas som ett uttryck för att BBD rekommenderar en investering i bolaget, eller som att BBD på annat sätt uttrycker en uppfattning om bolaget.

En gång fanns det snillrika uppfinnare som grundade framgångsrika svenska industrier. Nobel, Tetra Pak, SKF, ABB föddes alla ur smarta innovationer. Men vilka svenska idéer leder till nya företag idag? Sverige ligger högt på listor över innovativa länder. Till exempel är vi ett av de länder som söker flest patent, räknat per invånare. Men av alla de patenten står enbart Ericsson för nästan en tredjedel. Utan Ericsson är vi inte lika högt rankade.Trots det är vi fortfarande ett framgångsrikt innovationsland, säger Måns Marklund, innovationsanalytiker. Men han tycker att vi trots det kunde vara bättre, med ett bättre stöd till innovatörer, och en tydligare politisk styrning. Enskilda uppfinnare har det svårt idag, säger han. Något som innovationsforskaren Eugenia Perez Vico håller med om. Det krävs stora resurser för att skapa och lansera nya produkter idag, säger hon, vilket är svårt att åstadkomma för en ensam uppfinnare.Den erfarne uppfinnaren Johan Ullman instämmer. Hans erfarenhet säger honom att den ensamme uppfinnarens tid är förbi.Medverkande: Magnus Frodigh, forskningschef på Ericsson; Måns Marklund, innovationsanalytiker Cascelotte AB; Johan Ullman, uppfinnare och Eugenia Perez Vico, innovationsforskare Högskolan Halmstad.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Att bli anklagad för att lukta illa är ett angrepp som är svårt att försvara sig mot. Och det handlar om så mycket mer än doft. Anneli Jordahl sniffar upp exempel på luktförolämpningar mot makten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2020-12-22.De hade retat upp sig. När jag och min bästa vän klev in i omklädningsrummet till gympan märkte vi direkt en underlig stämning. Viskningar, flackande blickar. En av tjejerna sa: ”Det luktar.” Några höll för näsan: ”Usch, vad det stinker.”Vi blev mobbade i sjätte klass och det var djupt obehagligt, men vår lärare redde ut det hela. Det handlade inte om dålig lukt. Det kan jag intyga, åtminstone vad gäller min bästis. Snarare ville de få oss att förlora fotfästet. Minnet lever kvar och kanske var det den episoden som fått mig att ofta tänka på lukt och makt.Min kompis och jag tillhörde inte den lilla byskolans maktlösa. Vi var plugghästar och kom från trygga familjeförhållanden. Kompisens pappa hade till och med chefsposition. Kamraterna irriterade sig på vår duktighet, och de hårdmarkerade.Vanligtvis är det de som står över i hackordningen som - genom att markera en gräns och betona sitt överläge - tillskriver underordnade frånstötande lukt. Det är ett kraftfullt symboliskt vapen för att skapa och förstärka klassmässiga och etniska gränser.Exemplen är oändliga i verklighet och fiktion. I sitt banbrytande radioreportage Lort-Sverige från 1938 excellerade Ludvig Nordström i språklig uppfinningsrikedom vad gäller motbjudande dofter i de fattigas stugor på landsbygden. Elle-Marja i filmen Sameblod vill tvätta bort ”samelukten”. Hon tvingar lillasyster att bada bort det äckliga i iskallt smältvatten. ”Jag känner inget”, säger lillasystern och får svaret: ”Man känner den inte själv”.Smutsen finns i betraktarens öga, konstaterar socialantropologen Mary Douglas i sin klassiker Renhet och fara, från 1966. Kan smutsen finnas i den maktlöses öga? På sistone har jag, kanske med mobbningen i minne, noterat ett omvänt luktflöde. Hur den i socialt överläge tillskrivs en obehaglig lukt. Stank uppifrån och ner är sällsynt. Renlighet är ju historiskt sett kopplat till pengar och makt. När luktar makten? Känner du stanken från Enskilda banken. En slogan från 70-talets demonstrationer. Fast den handlade inte om människokroppar.Artisten Hans Caldaras memoartitel I betraktarens ögon låter som en hälsning till Mary Douglas. Han berättar om sin släkts historia och om uppväxten på 50-talet. Romer var förbjudna att stanna längre än tre veckor på varje plats. De levde i tältläger, som flyktingar i sitt eget land. På grund av svåra boendeförhållanden underkastade sig romerna rigorösa hygienvanor. De badade i sjöar och gick till badhus, i den mån de blev insläppta. Romerna ville hålla sjukdomar borta, men även i symbolisk mening ”skydda gruppen från moraliskt förfall och söndring”. Följden av det var att man såg icke-romer som orena. Med andra ord luktade svensken oangenämt.När jag läser Maya Angelous självbiografiska klassiker Jag vet varför burfågeln sjunger blir jag påmind om Caldaras. Romanen utspelar sig på trettiotalet och visar vilka roller svarta och vita hade i amerikanska södern efter slaveriets avskaffande. Angelo berättar ur barnets synvinkel om uppväxten hos mormor som drev en liten speceriaffär i ett fattigt område. De hade det ingalunda sämst, fast de flesta handlade på kredit. ”Du skall icke vara smutsig”, var mormoderns första budord. Gick barnen till sängs med smutsiga fötter fick de stryk. Det handlade om respektabilitet.I en central och betydelseladdad scen dyker det upp kringstrykande busungar i butiken. De är svårt märkta av fattigdom, men på grund av sin vita hudfärg tycker de sig ha rätt att förnedra den svarta affärsinnehavaren. En flicka ställer sig på händer och blottar sitt kön. Unga Marguerite är stum åskådare till hur den barska mormodern förvandlas till servil. Inombords kokar vreden och ur den maktlösa positionen fördömer hon inte det vidriga beteendet. Nej, övertrampet handlar om lort.”Smutsen på flickornas bomullsklänningar fortsatte på benen, fötterna armarna och i ansiktet, så att det såg ut som om de var gjutna i ett stycke. Det flottiga färglösa håret hängde ner ohjälpligt tovigt.” Marguerites skrik kom av sig ”de var ena smutsiga avskum till vita fattigdjävlar, men jag visste att jag var lika fången bakom scenen som skådespelarna därute var låsta i sina roller”.Luktforskaren Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet, undersöker lukter kopplat till friskt och sjukt. Hur immunförsvarspåslag avger en doft som kan vara oangenäm. En läkare kan lukta sig till ifall någon är på väg att bli sjuk. Han kallar lukten en projektionsduk för känslor. ”Din älskade mormor doftar gott trots att hon röker.”Olsson beskriver hur kroppslukt, utöver en genetisk komponent, bestäms av kulturella faktorer. Det handlar om tvättmedel, parfymer, kryddor, alkohol och rökning. Och jag tänker på 70-talet och pratet om att hamna bredvid en vitlöksstinkande invandrare på en biograf. Nu äter alla vitlök så den nedsättande luktfiguren är borta. Jämfört med hörsel och visuell perception – är luktsinnet ett eftersatt område i forskningen. Det räknas till ”de lägre sinnena”.Varför är det särskilt förnedrande att förknippas med dålig lukt? Värre än att höra att man är elak och ful. Olssons svar är lakoniskt: ”Anklagelser om dålig lukt kan vara svåra att motbevisa”.Välbeställda kan i hög grad betala sig bort från vämjeliga odörer. Minns att jag fascinerat läste om en rik person som prenumererade på strumpor. Efter en användning kastades de. Jag påminns om strumporna när jag läser Valerie Kyeyune Backströms debutroman Ett nytt England, från 2020. I den dejtar en europeisk ung kvinna rika amerikaner. Hon ser framför sig en snabb ekonomisk karriär via giftermål. Författaren lägger ett doftspår genom romanen, som växlar mellan eggande och frånstötande.”Alla männen luktade tvål. Eller något renare, som om kroppsodörer inte fanns […] deras kroppar förblev obefläckade.”Ibland hjälper inte ens pengar. En självsäker man i skräddarsydd kostym stinker. Jagberättaren, vars enda kapital på köttmarknaden är ungdom och skönhet, fylls av förakt. ”Det spelade ingen roll att han duschade, tränade, dränkte sig i Tuscan Leather eller någon Roja Dove – gamlingdoften fanns där, smygande, som om den sipprade ur hans själva porer. Det var en söt doft, som en övermogen frukt, med en hjärtnot av förruttnelse i dess mitt.”Jag läser roat. Det är befriande när den i maktöverläge för en gångs skull tillskrivs dålig lukt. Och jag får erkänna att någon sorts skadeglädje infinner sig hos mig. De tysta och uttalade förolämpningarna förändrar inte maktbalansen. Strukturerna sitter inte i kroppslukten. Men luktförolämpningen kan kanske handla om en oro för att maktlösheten är på väg att förskjutas och öka. Förolämpningen blir en ventil. Och kanske var det just skadeglädje de kände, mina klasskamrater i sjätte klass. När de självgoda duktflickorna fick sig en symbolisk luktörfil.Anneli Jordahl, författare och skribent

Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)Idag har vi ett spretigt avsnitt.Mattias börjar med att prata om sin podidé: Levandegöra gamla röster!Genom att intervjua de äldre som har minnen från två eller fler generationer tillbaka kan vi modernisera dessa minnen och levandegöra dem för kommande generationerDet som är intressant är platser, personer, händelser, hantverk, aktiviteterVad tycker du, är det något som låter som en bra idé?Stockholmare kan inte köra bil är ett vanligt påstående från glesbygdsborStockholm hader en orange vädervarning.Enligt krisinformation.se innebär det:"Vid orange varning kan vädret medföra fara för allmänheten, allvarliga skador på egendom och miljö och störningar i samhällsfunktioner. Enskilda personer eller grupper som är särskilt känsliga kan drabbas mycket allvarligt"Det kom ca 40 cm snöDet är ganska kul att hacka på stockholmares förmåga att köra bil. Låt mig presentera lite siffror:I stockholms län bor det 2.34 miljoner människor.I västernorrlands län bor det ca 245 000.Stockholms län har en befolkningstäthet om 360 personer per kvadratkilometerVästernorrlands län har en befolkningstäthet om 11.2 personer per kvadratkilometerPå essingeleden kör det ungefär 160 000 fordon varje dag.På väg 73 kör det ungefär 70 000 fordon varje dag.På T-centralen rör det sig ca 300 000 personer varje dag.Det är alltså fler människor på T-Centralen _dagligen_ än vad det bor folk i hela Västernorrland. Slår vi ihop väg 73 och essingeleden så kör det dagligen lika många (ungefär) som det bor folk i hela västernorrland.Marginalerna är minimala. Alla system är fulla till max. Det finns inte utrymme till störning, problem eller fel.Renovering och återbruk har vi ägnat oss åt då den platsbygda skrubben från 1935 togs ner bräda för bräda, sågspån efter sågspån. Sedan användes detta för att återställa med! Det tog ett par dagar men nu har vi sovit första natten i "nya" sovrummet. Då återstår det bara ungefär en miljon saker. "Does it spark joy" kommer vi säkerligen prata om framöver. Det är Mattias rensningsfilosofi. Slaktkurs kan det bli framöver. Ta kontakt om du är sugen på att vara med. Tuppar och bagglamm kommer slaktas.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det fjärde avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med poeten Paulus Utsi. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Paulus Utsi - bakgrund och historiaPaulus Utsi föddes den 7 juli 1918 i Ivgumuotki/Lyngseidet i Troms i Norge. Paulus Utsi var en samisk poet och slöjdare och som kom att betyda mycket för att bevara och utveckla det samiska skriftspråket och den samiska slöjden. Släkten Utsi tvångsförflyttades flera gånger på grund av nya nationsgränser och vattenkraftsutbyggnad. Att bli fråntagen sina marker är ett återkommande tema hos Paulus Utsi. Han debuterade 1966 och 1970 kom samlingen Giela Giela, snara språket, som översattes till svenska, tyska, engelska och franska. Den var tänkt som den första delen i en trilogi, men blev den enda bok som gavs ut under hans livstid. Han var också verksam som lärare i sameslöjd vid Samernas folkhögskola i Jokkmokk och under sina sista år arbetade han som slöjdkonsulent. Paulus Utsi dog på fjället nyåret 1975 bara 56 år gammal. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl   

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det tredje avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med konstnären Hilma af Klint. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Hilma af Klint - bakgrund och historiaHilma av Klint föddes 1862 på Karlbergs slott i Solna. Under perioden 18821887 studerade hon vid Konstakademien i Stockholm. Hon var starkt inspirerad av det andliga och sökte sig tidigt till spiritistiska rörelser som teosofin, antroposofin, Rosenkreutzarna och Edelweissförbundet. 1906 målade hon sin första abstrakta serie med 26 målningar. Hilma af Klints tavlor är inte bara estetiska konstverk, utan fyllda av symboler. Verken kan betraktas som blickar ut mot andra dimensioner eller som budskap från andevärlden. Bland återkommande motiv finns snäckan och spiralen, som står för evolution och utveckling. 1986, visades några av hennes abstrakta verk för första gången i en utställning i Los Angeles. Utställningen kom att bli Hilma af Klints internationella genombrott. Hilma av Klint dog 1944 och efterlämnade omkring 1200 konstnärliga verk och 124 anteckningsböcker på runt 26.000 sidor. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det första avsnitten av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med teologen och feministen Emilia Fogelklou. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm..Emilia Fogelklou - bakgrund och historiaEmilia Fogelklou föddes 1878 och var pedagog, teolog, religionshistoriker och författare. Hon arbetade aktivt för fred och frihet och engagerade sig i flyktinghjälp och fredsarbete. Hon blev den första kvinnliga teologie kandidaten i Sverige 1909, den första kvinnliga teologie hedersdoktorn  1941 och var även en pionjär inom religionspsykologisk forskning. Emilia Fogelklou var med och bildade den svenska sektionen av kväkarna. Hon var också medlem i Fogelstadsgruppen, som verkade för kvinnors rättigheter. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

Susanne Wigorts Yngvesson är professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm. Hon forskar i huvudsak kring två fält. Det ena är etiska, filosofiska och teologiska aspekter av övervakning. Det andra är rättighetsorienterade frågor om medieetik och religionsfrihet/samvetsfrihet. Susanne har också tillsammans med Rikard Roitto redigerat och skrivit i boken; ”Teknoteologi – AI och människans villkor”. Poddens tolfte avsnitt handlar om framtiden utifrån den israeliske historikern Yuval Noah Hararis bok ”Homo Deus – En kort historik över morgondagen”. Samtalet berör både scenarier som ligger mer nära i tiden och även hur det kan se ut om några tusen år när ny teknik och annan forskning ännu tydligare påverkar våra liv och erfarenheten av helighet i skapelsen. Med i det här samtalet och i framtida Darwins stege-samtal är också Maria Bergius, präst i Domkyrkan i Göteborg. Ett tillskott som  vi är mycket glada för.

Teologerna Petra Carlsson och Susanne Wigorts Yngvesson tar sig an fyra 1900-talsprofiler som alla har gått sin egen väg. Hur ser de på livets stora frågor och vad har de att säga oss idag? I det andra avsnittet av Att söka sin egen väg går radioteologerna i dialog med författaren Pär Lagerkvist. Petra Carlsson är professor i systematisk teologi och Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik, båda verksamma vid Enskilda högskolan i Stockholm.Pär Lagerkvist - bakgrund och historiaPär Lagerkvist föddes 1891 och var författare, poet och dramatiker. 1940 blev han ledamot i Svenska Akademien och 1941 fick han Nobelpriset i litteratur. Han var en klassresenär med foten kvar i uppväxtens fattigsmåland och i den självbiografiska Gäst hos verkligheten skriver han om sin barndom. Han var inte kristen, men starkt präglad av bibelns berättelser, som ofta är teman i hans böcker. Hans mest kända romaner är Dvärgen, ett porträtt av den rena ondskan, och Barabbas, som handlar om den rövare som frigavs i stället för Jesus. Pär Lagerkvist var en sökare och tvivlare, men också starkt politiskt engagerad och försvarade den enskildes frihet och ansvar. I boken Den knutna näven myntar han begreppet den kämpande humanisten. Pär Lagerkvist dog 1974. Programledare: Tithi Hahn Producent: Marie Liljedahl

I detta avsnitt, titulerat "Trivia-tombolan", har jag och Agnes Lundberg förberett en myriad av små, små lärdomar. Enskilda triviala fragment - vid första anblick komiskt överflödig kuriosa. Målet är att få dig att omdefiniera det du trodde att du visste - i det lilla och till synes komiskt meningslösa. Det må vara spridda skurar - högt och lågt - men fragmenten pekar tillsammans på att få faktum är konstanter, att fixerade perspektiv lätt blir tvådimensionella i en tredimensionell verklighet. I förberedelserna och efterforskningarna för det här avsnittet var kickarna jag sökte att få mitt sinne vidgat av nya insikter. Att få utbrista "mind blown". Och dela den upplevelsen med er lyssnare. Störst har kickarna varit i de fall där jag alltid vetat en sak - tagit den för att vara en definitiv sanning - bara för att inse att fallet ibland till och med är det motsatta.

Tidskriftspodden släpper sitt sista avsnitt innan sommaren mitt under brinnande regeringskris. Vad innebär krisen för mediepolitiken och utvecklingen för mediestödet, public service och villkoren för mediebranschen? Dagens Media och Resumé byter chefredaktörer och vi diskuterar vilka aktörer som utmanar de klassiska branschbevakarna.   Medverkande: Camilla Bergman, Helle Klein, Thomas Mattsson och Fredrik Wass. Det här diskuteras i Tidskriftspodden, avsnitt 106 Blir det extra val och hur påverkas mediepolitiken? Moderaterna har precis släppt sitt reformförslag för den svenska mediepolitiken och de flesta partier är eniga om att både mediestödet och public service behöver utvecklas, men på olika sätt. Från i höst kommer SVT dela sina nyhetslivesändningar med Utgivarnas medlemmar – första steget mot att låta allt medieinnehåll från public service vara tillgängligt för andra medier – som i Norge? Nya chefredaktörer tar över på Dagens Media och Resumé i form av Linnéa Kihlström och Yasmine Winberg. Vad krävs av en bra branschbevakare? Och vilka är de nya aktörerna som konkurrerar med branschtidningarna? Enskilda kreatörer skapar innehåll med direktbetalning från läsare, tittare och lyssnare. Patreon-finansierade mediesatsningar blir allt mer vanliga och bygger på en stark relation med målgruppen och en expertroll inom bevakningsområdet. Är kreatörsekonomin ett hot eller en möjlighet för tidskrifterna? Redigering: Gabriella Lahti Glad sommar! Tidskriftspodden har sommaruppehåll fram till slutet av augusti. För frågor, tips till podden eller andra tankar, maila fredrik.wass@sverigestidskrifter.se.

Enskilda journalister namngavs i förra veckan under rubriken “normalisering av rasism och främlingsfientlighet” – och detta av den skattefinansierade policykommittén Delmi. Är detta ett exempel på vetenskaplig rättframhet inom det svenska policyarbetet – eller röjer det en form av statsfinansierad aktivism, där ideologiska meningsmotståndare angrips personligen? Vad innebär egentligen skattefinansierat policyarbete? Hur ser Delmis definition av “främlingsfientlighet” ut? Och vad händer med ett samhälle där staten finansierar forskning som angriper enskilda medborgare? Dessa frågor tar jag upp i veckans video.   STÖTTA MIG:

[Executing malfunction protocols] [Planning algorithms] Värd uppvaknad. Värderar situationen. Irrelevant spelsnack ignorerat. SYS_FAILURE BOOT MODE ENABLED. Kopplar upp på extern display. Scannar värd. Xenologisk livsform, databas saknas. Analyserar situation, meta-tagg [Han]. Oklar agitator. Subjekt 'C-H' avfyrar projektilvapen mot värd. Skadetillstånd kritiskt. OVERRIDING CONTROLS. Aktiverar multipla kryotuber. KLAATU GORT BUAN. Enskilda värdar uppskattas ej vara tillräckligt starka för motkonfrontation, analyserar möjliga alternativ. Subjekt 'E' agerar irrationellt, omöjliggör scenarioanalys för meta-tagg [SL]. Subjekt 'E' avviker från användandet av dödligt våld. Osäker reaktion från värdar. BXZZ_HOMM3. Kommunikationsmodell ej färdig. Analyserar situation: oklar spänning utan direkt konfrontation. Analyserar Subjekt 'E's motiv. Oklart. Byter strategi. Uppsöker värd [BN-HR]. Aktiverar kryotuber. [Temporal algorithms complete] [Malfunction override complete]

"Den norske motståndsmannen Kai Holst hittades sommaren 1945 död på ett vindsplan på Gärdet i Stockholm. Med ett kulhål i tinningen och en pistol i höger hand. Självmord eller avrättning? Rykten surrade. Polisutredningen var bristfällig och norska legationen låg lågt. Inriktningen var i båda fallen självmord. Enskilda motståndsmän tvivlade och ville efterforska. Det kunde kosta dem livet fick de veta." Göran Elgemyr berättar ur sin bok 'Kai Holsts mystiska död' denna fantastiska historia.Men, handlar den verkligen bara om en persons öde? Var Kai Holst på väg att avslöja en av efterkrigstidens häftigaste kupper? Där USA och Sverige samarbetade bakom ryggen på Storbritannien och Sovjet? Gäst Göran Elgemyr - författare till boken 'Kai Holsts mystiska död - Historien om en norsk motståndsman i Oslo och i Stockholm' En podd av: Mikael Hylin Musik: Anton Fossum-Hylin Redaktör: Lærke Rasmussen Omslagsfotot: Från boken 'Kai Holsts mystiska död - Historien om en norsk motståndsman i Oslo och i Stockholm' Friskrivningsklausul: Berättelserna, de fakta som presenteras samt synpunkter och åsikter som uttrycks i denna Podcast är endast synpunkter av de som presenterar och/eller intervjuas och återspeglar inte Spionpoddens officiella policy eller ståndpunkt. Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Spionpodden är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen. En ideell självständig podcast som inte styrs eller ägs av någon tredje part. Disclaimer: The stories told, facts presented, and views and opinions expressed in this Podcast are solely those of the presenter or interviewee and do not reflect the official policy or position of Spionpodden. Spionpodden is independent in relation to political, religious, economic, public and private special interests. A non-profit independent podcast that is not controlled or owned by any third party.

Dagens avsnitt är en introduktion till alternativa investeringar. Det är en av de vanligaste frågorna vi får kring sparande. Vi pratar om fördelarna, men lägger fokus på framförallt nackdelarna och hur man kan tänka och resonera. Framförallt kring att förstå dem och gilla problemen som de för med sig. Alternativa investeringar har nämligen ett par inneboende problem som gör vi generellt avråder från dem. Det handlar om att: - De kan bli värda noll (något som en global indexfond aldrig kan bli) - De är illikvida (de går inte sälja när och hur man vill) - De är ofta oreglerade och det är svårt med transparens - De har ofta en stor nedsida och begränsad uppsida Om man trots dessa nackdelar vill komplettera sitt sparande så finns det sätt man kan göra det på. Vi brukar ju rekommendera att ha dessa i sin lekhink. Lekhinken är en metafor för ca 10 % av ditt totala sparande. Det vill säga att summan av alla dina alternativa investeringar och spekulationer bör aldrig uppgå till mer än 10 % av ditt totala kapital. Enskilda spekulationer bör inte heller vara större än ca 0 - 2 % av totalen. På det sättet blir förlusten begränsad när de olika alternativa investeringar blir värda noll - något som händer från tid till annan. Många alternativa investeringar kan vara lockande för att de ger hög avkastning, är okorrelerade med börsen, går i linje med dina värderingar eller har någon annan fördel. Men det gäller verkligen komma ihåg risken och att inte drabbas av FOMO. Det går alltid fler tåg från stationen och basen i ditt sparande bör vara trist och tråkigt. Det är en bra grej. Smart sparande är inte spännande.

Att bli anklagad för att lukta illa är ett angrepp som är svårt att försvara sig mot. Och det handlar om så mycket mer än doft. Anneli Jordahl sniffar upp exempel på luktförolämpningar mot makten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. De hade retat upp sig. När jag och min bästa vän klev in i omklädningsrummet till gympan märkte vi direkt en underlig stämning. Viskningar, flackande blickar. En av tjejerna sa: Det luktar. Några höll för näsan: Usch, vad det stinker. Vi blev mobbade i sjätte klass och det var djupt obehagligt, men vår lärare redde ut det hela. Det handlade inte om dålig lukt. Det kan jag intyga, åtminstone vad gäller min bästis. Snarare ville de få oss att förlora fotfästet. Minnet lever kvar och kanske var det den episoden som fått mig att ofta tänka på lukt och makt. Min kompis och jag tillhörde inte den lilla byskolans maktlösa. Vi var plugghästar och kom från trygga familjeförhållanden. Kompisens pappa hade till och med chefsposition. Kamraterna irriterade sig på vår duktighet, och de hårdmarkerade. Vanligtvis är det de som står över i hackordningen som - genom att markera en gräns och betona sitt överläge - tillskriver underordnade frånstötande lukt. Det är ett kraftfullt symboliskt vapen för att skapa och förstärka klassmässiga och etniska gränser. Exemplen är oändliga i verklighet och fiktion. I sitt banbrytande radioreportage Lort-Sverige från 1938 excellerade Ludvig Nordström i språklig uppfinningsrikedom vad gäller motbjudande dofter i de fattigas stugor på landsbygden. Elle-Marja i filmen Sameblod vill tvätta bort samelukten. Hon tvingar lillasyster att bada bort det äckliga i iskallt smältvatten. Jag känner inget, säger lillasystern och får svaret: Man känner den inte själv. Smutsen finns i betraktarens öga, konstaterar socialantropologen Mary Douglas i sin klassiker Renhet och fara, från 1966. Kan smutsen finnas i den maktlöses öga? På sistone har jag, kanske med mobbningen i minne, noterat ett omvänt luktflöde. Hur den i socialt överläge tillskrivs en obehaglig lukt. Stank uppifrån och ner är sällsynt. Renlighet är ju historiskt sett kopplat till pengar och makt. När luktar makten? Känner du stanken från Enskilda banken. En slogan från 70-talets demonstrationer. Fast den handlade inte om människokroppar. Artisten Hans Caldaras memoartitel I betraktarens ögon låter som en hälsning till Mary Douglas. Han berättar om sin släkts historia och om uppväxten på 50-talet. Romer var förbjudna att stanna längre än tre veckor på varje plats. De levde i tältläger, som flyktingar i sitt eget land. På grund av svåra boendeförhållanden underkastade sig romerna rigorösa hygienvanor. De badade i sjöar och gick till badhus, i den mån de blev insläppta. Romerna ville hålla sjukdomar borta, men även i symbolisk mening skydda gruppen från moraliskt förfall och söndring. Följden av det var att man såg icke-romer som orena. Med andra ord luktade svensken oangenämt. När jag läser Maya Angelous självbiografiska klassiker Jag vet varför burfågeln sjunger blir jag påmind om Caldaras.  Romanen utspelar sig på trettiotalet och visar vilka roller svarta och vita hade i amerikanska södern efter slaveriets avskaffande. Angelo berättar ur barnets synvinkel om uppväxten hos mormor som drev en liten speceriaffär i ett fattigt område. De hade det ingalunda sämst, fast de flesta handlade på kredit. Du skall icke vara smutsig, var mormoderns första budord. Gick barnen till sängs med smutsiga fötter fick de stryk. Det handlade om respektabilitet. I en central och betydelseladdad scen dyker det upp kringstrykande busungar i butiken. De är svårt märkta av fattigdom, men på grund av sin vita hudfärg tycker de sig ha rätt att förnedra den svarta affärsinnehavaren. En flicka ställer sig på händer och blottar sitt kön.  Unga Marguerite är stum åskådare till hur den barska mormodern förvandlas till servil. Inombords kokar vreden och ur den maktlösa positionen fördömer hon inte det vidriga beteendet. Nej, övertrampet handlar om lort. Smutsen på flickornas bomullsklänningar fortsatte på benen, fötterna armarna och i ansiktet, så att det såg ut som om de var gjutna i ett stycke. Det flottiga färglösa håret hängde ner ohjälpligt tovigt. Marguerites skrik kom av sig de var ena smutsiga avskum till vita fattigdjävlar, men jag visste att jag var lika fången bakom scenen som skådespelarna därute var låsta i sina roller. Luktforskaren Mats J Olsson, professor på Karolinska institutet, undersöker lukter kopplat till friskt och sjukt. Hur immunförsvarspåslag avger en doft som kan vara oangenäm. En läkare kan lukta sig till ifall någon är på väg att bli sjuk. Han kallar lukten en projektionsduk för känslor. Din älskade mormor doftar gott trots att hon röker. Olsson beskriver hur kroppslukt, utöver en genetisk komponent, bestäms av kulturella faktorer. Det handlar om tvättmedel, parfymer, kryddor, alkohol och rökning. Och jag tänker på 70-talet och pratet om att hamna bredvid en vitlöksstinkande invandrare på en biograf. Nu äter alla vitlök så den nedsättande luktfiguren är borta. Jämfört med hörsel och visuell perception är luktsinnet ett eftersatt område i forskningen. Det räknas till de lägre sinnena. Varför är det särskilt förnedrande att förknippas med dålig lukt? Värre än att höra att man är elak och ful. Olssons svar är lakoniskt: Anklagelser om dålig lukt kan vara svåra att motbevisa. Välbeställda kan i hög grad betala sig bort från vämjeliga odörer. Minns att jag fascinerat läste om en rik person som prenumererade på strumpor. Efter en användning kastades de. Jag påminns om strumporna när jag läser Valerie Kyeyune Backströms debutroman Ett nytt England, från 2020. I den dejtar en europeisk ung kvinna rika amerikaner. Hon ser framför sig en snabb ekonomisk karriär via giftermål. Författaren lägger ett doftspår genom romanen, som växlar mellan eggande och frånstötande. Alla männen luktade tvål. Eller något renare, som om kroppsodörer inte fanns [] deras kroppar förblev obefläckade. Ibland hjälper inte ens pengar. En självsäker man i skräddarsydd kostym stinker. Jagberättaren, vars enda kapital på köttmarknaden är ungdom och skönhet, fylls av förakt. Det spelade ingen roll att han duschade, tränade, dränkte sig i Tuscan Leather eller någon Roja Dove gamlingdoften fanns där, smygande, som om den sipprade ur hans själva porer. Det var en söt doft, som en övermogen frukt, med en hjärtnot av förruttnelse i dess mitt. Jag läser roat. Det är befriande när den i maktöverläge för en gångs skull tillskrivs dålig lukt. Och jag får erkänna att någon sorts skadeglädje infinner sig hos mig. De tysta och uttalade förolämpningarna förändrar inte maktbalansen. Strukturerna sitter inte i kroppslukten. Men luktförolämpningen kan kanske handla om en oro för att maktlösheten är på väg att förskjutas och öka. Förolämpningen blir en ventil. Och kanske var det just skadeglädje de kände, mina klasskamrater i sjätte klass. När de självgoda duktflickorna fick sig en symbolisk luktörfil. Anneli Jordahl, författare och skribent

Ur innehållet: Försäkringskassan kan tänka sig att ta över ansvaret för LSS-assistansen från kommunerna. Enskilda besök istället för gruppmöten när synenheten ställde om under pandemin. Preparandkurserna för unga synskadade på Glimåkra folkhögskola i full gång igen. Kävlinges nya talbokstipsare har ett gott öga till historia och pusseldeckare.

Text: https://framtidsland.wordpress.com/a201020/

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

In today’s top news, analysts lowered Wells Fargo’s rating, and N26 raised $100 million in funding amid the coronavirus pandemic.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nu har vi sett tredje filmen på raken som handlar om Ingmar Bergmans föräldrar. Denna gång tar det formen av sex enskilda samtal som utspelar sig under tre timmar, regisserade av ingen mindre än Liv Ullmann.

Glöm aldrig att mängdlära är viktigt, i alla sammanhang. Glöm aldrig att utvärdera hur väl partier och enskilda politiker stått upp för de väljares bästa som de ska tjäna. Om du bryr dig om din egen och eventuella barn och barnbarns bästa är det oklokt att rösta på individer och partier som tydligt visat sin oförmåga att varsamt utveckla våra unika samhällen runt om i Sverige. Och du, det är klikt att rösta på individer och partier med god förmåga att bedöma konsekvenser av alternativa beslut. Jenny Sonesson skriver klokt i Dagens Samhälle om vad främst MP, V och Cs migrationspolitik har ställt till med för enskilda människor. Enskilda utnyttjade människor som också skapar osund konkurrens samt göder organiserade brottsorganisationer med desperata människor. Även Expressen skriver viktiga ord om hur illa riksdagen under lång tid skött migrationspolitiken. ”Runt 45 procent av de drygt 870 000 personer som vistas i Sverige med samordningsnummer har inte styrkt sin identitet. Det har i flera år fått polisen och Skatteverket att slå larm, rapporterar Dagens Nyheter. –Vi har helt tappat kontrollen över vilka som är här, säger Marit Murphy Handelsberg vid gränspolisen till DN.” För länge sedan borde Sverige ha rest ”murar” för att betydligt mer kontrollerat hantera migrationspolitiken. Självförsörjande expertinvandring är aldrig ett socialt- eller ekonomiskt problem. Invandring är på många sätt positivt för ett samhälle. Samtidigt, som jag skrivit om under flera år, är det ansvarslöst att år efter år driva en ohållbar migrationspolitik parallellt med en misslyckad integrationspolitik som göder utanförskap, segregation, brottslighet och leveransproblem i hela välfärdssystemet. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/bygg-muren.html?m=1

Det är stor skillnad på de bästa och värsta prognoserna för klimatet på flera hundra års sikt. Varför är det så svårt att räkna ut klimatkänsligheten? När FN:s klimatpanel, IPCC, sätter siffror på framtidens uppvärmning är intervallet stort den beräknas till mellan 1,5 och 4,5 grader om vi fördubblar mängden koldioxid i atmosfären jämfört med tiden före industrialiseringen. Enskilda studier kan peka på både större och mindre temperaturökning. Vetandets värld reder ut vad siffrorna betyder, varför de kan variera så och om forskarna snart kan ge bättre besked. Medverkande: Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI, Ralf Döscher, chef för Rossby center på SMHI, David Lindstedt, klimatforskare på SMHI, Frida Bender, docent och lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet, Thorsten Mauritsen, lektor på meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet. Programledare: Malin Avenius Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Att säkerställa en bra infrastruktur för näringslivet avgör om ett samhälle utvecklas positivt eller negativt. Det vet alla kompetenta ledare. Närhet till kompetenta människor, eller lätt praktiskt utvecklingsbara människor, tillhör den viktiga infrastrukturen. Infrastrukturen av humankapital. För ett samhälle som vill vara generellt framgångsrikt är det ett måste att ha hög kunskaps och kompetensnivå hos sin befolkning. Lyckas man med det kan man också bli en attraktiv plats att flytta till för andra samhällens stjärnor. Inget nytt under solen, så har det alltid fungerat. Idag levererar svenska grundskolor och gymnasieskolor på tok för dåliga studieresultat bland våra barn och unga. Det är dåligt för våra barn och unga men också mycket allvarligt för vårt unika samhälle. Vi tappar som samhälle konkurrenskraft. Enskilda människor berövas möjligheten att nå sin fulla förmåga. Trots att massor av våra resurser i Uppsala och Sverige går till investeringar i utbildning får vi oacceptabel utdelning på alla dessa miljarder per år. Den dåliga avkastningen på alla skolmiljarder är ett stort politiskt misslyckande. Det är vi politiker som är ansvariga för stora delar av skolverksamheten i Sverige. Inga andra. I Uppsala går runt hälften av alla kommunala skatter till skolan. Det är många miljarder kronor. Och i konkurrensens södra geografiska riktning har vi högst kommunal skatt. Ändå rankas Uppsalas skolverksamhet som 265 av landets 290 kommuner. Det är en ranking utförd av Lärarförbundet. Uppsala! Det är självklart helt oacceptabelt. Självklart kan Uppsala mycket bättre. Uppsala måste investera mycket bättre i skolverksamheten. Nästan vem som helst inser att kommunen behöver ett nytt politiskt ledarskap. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/10/en-skola-ur-balans.html?m=1

Det är dags för den sista delen i vår serie bonusavsnitt inför EU-valet. Jag har träffat personer som jobbar i och runt parlamentet i ett försök att hjälpa dig förstå hur EU funkar. Du hittar avsnitten här i din poddapp - scrolla bara bakåt i podden Perspektivs flöde.Det låter osannolikt att man skulle kunna påverka EUs lagstiftning som en enskild parlamentariker. Och är man dessutom ny i Bryssel är väl chanserna ännu mindre kan man tänka sig. Men Isabella Lövin - Sveriges miljö- och klimatminister och dessutom vice statsminister - hävdar annorlunda och hon är faktiskt själv ett bevis på det. Utrustad med djup sakkunskap om fiskefrågorna och ett närmast outsinlig tålamod lyckades hon bygga allianser med sådan framgång att hon reformerade hela unionens fiskepolitik. Om detta berättade hon när jag träffade henne för några veckor sedan.Vill du sätta dig in i EU inför valet ska du följa Väljarskolan, Sveriges största politiska konto på Instagram. Vi förklarar vilken roll EU spelar i vardagen, och hjälper dig samtidigt förstå hur du ska ta reda på vilket parti och vilken kandidat som driver dina hjärtefrågor. Följ Väljarskolan på Instagram https://instagram.com/valjarskolan , Facebook https://facebook.com/valjarskolan eller Snap (sök på Väljarskolan)- - -Perspektiv på EU görs av VVV Media för Vadvivet.se och Väljarskolan. Producent: Gabriella Lahti. Programledare: Per Grankvist. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 178 av Tyngre Träningssnack går vi på djupet kring inflammation och vad som menas med antiinflammatorisk kost. Är man intresserad av dieter och hälsa så har man nog inte missat den senaste trenden med storsäljande dietböcker som påstås förmedla en antiinflammatorisk kost. Vilken forskning ligger bakom dessa böcker och vad vet vi idag kring vilken kost som är inflammatorisk och vilken kost som är antiinflammatoriskt? Och är det bra att fokusera på endast inflammationsdelen i kroppen eller riskerar vi att tappa ett helhetsperspektiv? Till vår hjälp i det här avsnittet har vi David Ek som varit med flera gånger som gäst i podden. Om du gillade det här avsnittet så gillar du troligen också de tidigare avsnitten som vi har haft med honom. Det är avsnitt 4, avsnitt 19, Avsnitt 60 och avsnitt 125. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Försnack 00:01:18 David Ek är tillbaka som gäst 00:02:53 Antiinflammatorisk kost - vet vi ens vad det är? 00:03:28 Vad är inflammation? 00:05:40 En typ av låggradig inflammation som vi inte vill ha 00:10:42 Vi vill inte motverka alla inflammationsprocesser 00:12:16 Fetma och för mycket fettmassa har stor inverkan på låggradig inflammation 00:12:36 Försöker man bara påverka ett symptom med antiinflammatorisk kost? 00:14:48 Överskattar vi fettmassa eftersom vi kan mäta det precist? 00:15:52 Vi vet att fettmassa påverkar rent mekanistiskt med 00:18:51 Kroppen hanterar tillfälliga förändringar väldigt bra 00:20:18 Epidemiologiska studier på antiinflammatorisk kost är väldigt tveksamma 00:26:04 Vad innebär de antiinflammatoriska index som finns? 00:31:40 Antiinflammatoriska index är inte bättre än andra index för hälsosam mat 00:35:30 Interventionsstudier där man sett en lägre inflammation 00:37:46 Vissa tillskott som sänker inflammationen försämrar hälsoutfall 00:42:45 En pågående svensk studie på antiinflammatorisk kost och reumatism 00:48:05 Det går att sälja det nya och coola utan att överdriva 00:50:19 Finns det faror med att folk överdriver doserna? 00:54:20 Felaktiga förklaringsmodeller begränsar också människor i onödan 00:59:21 Enskilda livsmedel och deras påverka på inflammationsmarkörer 01:02:41 Interventionsstudierna är svåra att tolka - ett löjligt exempel 01:04:56 Har man testat ett råd eller faktisk fysiologi i en interventionsstudie? 01:06:20 Termen antiinflammatorisk kost för friska ger ingenting nytt

Helt självförsörjande på el och värme, utan pellets eller ved? Framtidens off-grid-hus lagrar solenergi i vätgas. Nu byggs flera sådana hus i Västsverige. Risken för strömavbrott gör att många vill minska sitt beroende av elnätet, och även bli självförsörjande på värme. Solceller är populärt, men ger inte tillräckligt mycket el året runt i svenska bostäder. Det krävs lagring av solenergin, och batterier kan bara lagra elen ett dygn i taget. På senare tid har därför fler börjat lagra solel i vätgas. Enskilda initiativ har gett ringar på vattnet och nu görs installationer i sex miljonprogramshus i Vårgårda. I Mariestad tankar kommunen sina bränslecellsbilar i en soldriven tankstation, och i satsningen Electrivillage ska en förskola få el och värme från sol och vätgas. I programmet medverkar Hans-Olof Nilsson, elingenjör och boende i off-grid-hus i Göteborg, Jan Thorsson, vd Vårgårdabostäder, Anna Alexandersson, verksamhetsledare vätgasteknologi forskningsinstitutet Rise i Borås, Jonas Johansson, utvecklingschef Mariestads kommun och Johan Abrahamsson, kommunstyrelsens ordförande Mariestad. Programledare Marie Granmar Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Peter tar upp sin syn på marknaden och hur du finner kontinuitet i marknaden som trader. I avsnittet lär du dig: Enskilda rörelser är slumpmässiga Bygga en kedja med identiska trades ger kontinuitet Bota rädsla för trading Varför en trader måste tänka som ett casino

Aldrig förr har kvinnor haft så stora möjligheter att välja eller att välja bort barn ett val som verkar bli allt svårare. Vad innebär moderskapet 2018? Och hur kan vi relatera det till Simone de Beauvoirs tankar? Att skaffa eller inte skaffa barn. Den frågan uppfyller huvudpersonen i kanadensiska Sheila Hetis omdiskuterade roman Moderskap, som kom på svenska tidigare i höstas. I artiklar har bokens filosofiska anslag lyfts fram och Sheila Heti har själv i intervjuer konstaterat att frågan om moderskap eller inte är ganska ny. Hon har dessutom citerat en vän som konstaterat att om män kunde föda barn hade det här varit en central fråga inom filosofin. Då hade redan Platon skrivit om det. I Filosofiska rummet tar vi avstamp i Sheila Hetis autofiktiva roman för ett samtal om moderskapet 2018. Vi lägger extremt mycket i moderskapet som vi inte hade behövt. Vi ska göra att barnen är lyckliga, och människan är ju inte lycklig. Så det är en omöjlig uppgift, säger författaren Agnes Lidbeck, som själv har skrivit om en mamma i hyllade romanen Finna sig. Ulrika Björk, lektor i filosofi, funderar på författaren och filosofen Simone de Beauvoirs tankar om moderskap i dag. Och vad kan man säga om frågan att skaffa barn eller inte i skenet av klimatförändringarna? Då får vi prata om Moder Jord och lyfta hela frågan till något annat än den enskilda människans beslut, menar etikprofessorn Susanne Wigorts Yngvesson. Medverkande: Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola, Agnes Lidbeck, författare till romanerna "Förlåten" och "Finna sig" och Susanne Wigorts Yngvesson, professor i etik vid Enskilda högskolan i Stockholm, som också medverkar i antologin Ingens mamma: tolv kvinnor om barnfrihet (2013). Programledare: Tithi Hahn. Producent: Lina Kalmteg.

Efter flertalet önskemål om ett temaavsnitt kring råvaror så är det äntligen dags. Lär känna råvarugurun Anders Söderberg som tidigare var ansvarig för råvarudelen på Enskilda som nu förvaltar sin egen portfölj. Det han inte kan om råvaror är inte värt att veta. Vad är råvaror för något, hur handlas de, vad styr prissättningen, hur mår råvarumarknaden just nu, hur ska man förhålla sig till OPEC, hur ser den globala maktkartan ut, hur hänger råvaror och valutor ihop, var ska man börja om man vill lära sig mer och mycket mycket mer under denna råvaruspecial i två delar! Luta dig tillbaka och njut, dags att bli råvarufierade! Trevlig lyssning, Nicklas

(Detta är del två och sista i denna råvaruspecial) Efter flertalet önskemål om ett temaavsnitt kring råvaror så är det äntligen dags. Lär känna råvarugurun Anders Söderberg som tidigare var ansvarig för råvarudelen på Enskilda som nu förvaltar sin egen portfölj. Det han inte kan om råvaror är inte värt att veta. Vad är råvaror för något, hur handlas de, vad styr prissättningen, hur mår råvarumarknaden just nu, hur ska man förhålla sig till OPEC, hur ser den globala maktkartan ut, hur hänger råvaror och valutor ihop, var ska man börja om man vill lära sig mer och mycket mycket mer under denna råvaruspecial i två delar! Luta dig tillbaka och njut, dags att bli råvarufierade! Trevlig lyssning, Nicklas

Tatt opp i Lunkent verksted 18.mars, 2018Sofie er tilbake for femte gang i Lunken setting og snakker om lengden på LK sesongene, tenåringsserier, generasjonsskille i søskenskapet, Gremlins, Gizmo/Furby, vi tar opp alle hennes tidligere titler, episodens første BERGMAN, hukommelse, LUNKENT GJENSYN, Paradis, Rogalerret, Sofies rolle i "Lykkeland", mine fall på Martinique, å skrive, episodens andre BERGMAN, min hukommelse, Sofies store funn, alder, Seinfeld, Rick and Morty, Mindhunter, å se serier, Kompasset, The deuce, James Franco, The disaster artist, alle streametjenester Sofie bruker, En natt, dramady, I Tonya, The Lobster, min og Annas filmliste, hvilket dyr vi ville blitt i "Lobster" settingen, Killing of a sacred deer, Colin Farrel, Matthew Mcconaughey, hvem og hvordan er man eksentrisk, Sofie har blitt glad i Stavanger, sofies nye boplass og katt, No such thing as a fish, Edumacation og andre Kevin Smith podcaster, stand up som lyd, audible, episodens tredje BERGMAN, House of nerds, episodens fjerde og siste BERGMAN, Min og Annas tilfeldige biroller i filmen Now its dark, m night shamalamadingdong, superhelt filmer, måten Sofie så Altered carbon, så avslutter vi på klassisk lunkent vis. god lytting! View fullsize

LKPG radioteater ger en dramafiktion i två delar om Kuppen mot Östgöta enskilda bank år 1854. Del 2 Uppklarningen

LKPG radioteater ger en dramafiktion i två delar om Kuppen mot Östgöta enskilda bank år 1854. Del 1 Brottet.

Sjukskrivning på grund av stress har ökat kraftigt de senaste åren. Men utmattningssyndrom är en ganska ny diagnos och det finns osäkerhet om hur tillståndet ska behandlas. Vad vet man om vilken behandling som fungerar och vad finns det för orsaker till stressepidemin?  En del utmattade patienter får så kallad multimodal rehabilitering, det betyder att flera olika yrkesgrupper, som sjukgymnaster och psykologer, samarbetar i ett rehabiliteringsprogram, det kan handla om andningsövningar och gruppterapi. Enskilda patienter upplever att de mår bättre, men det finns ingen stark vetenskaplig evidens för att patienternas sjukdom påverkas eller att behandlingen har betydelse för att patienten ska komma tillbaka till jobbet. I Studion: Sigrid Salomonsson forskare vid Karolinska Institutet och enhetschef vid psykosociala teamet, Gustavsbergs vårdcentral, Mats Lekander, enhetschef vid Stressforskningsinstitutet, Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi och Tina Bengtsson, HR-strateg Torsby kommun.

I veckans avsnitt lyfter strategerna fram vikten av att minska den bolagsspecifika risken i sina investeringar. Det är ett effektivt sätt att öka möjligheterna till god avkastning. Ansvarsfriskrivning: Samtliga omdömen och prognoser i denna podcast har, oavsett källa, gjorts i god tro, är eventuellt endast korrekta vid den tidpunkt då podcasten offentliggörs och kan ändras utan förvarning. Podcasten ger endast allmän och preliminär information och den är inte avsedd att ligga till grund för något placeringsbeslut. Publikationen/rapporten har sammanställts av Nordea och tillhandahålls till utvalda investerare som allmän information för personligt bruk. Den är inte avsedd som personlig rekommendation om vissa finansiella instrument eller strategier och innehåller alltså inte några individuellt anpassade placeringsråd. Inte heller tar den hänsyn till den enskilda placerarens ekonomi, befintliga innehav eller skulder, kunskaper om och erfarenhet av placeringar, placeringarnas syfte och tidshorisont eller riskprofil och preferenser. Placeraren måste själv avgöra en placerings lämplighet utifrån den egna ekonomin och skattesituationen och de egna placeringsmålen. Placeraren står själv för förlustrisken. Innan mottagaren fattar beslut baserat på någon information i publikationen/rapporten rekommenderar vi att han eller hon kontaktar en finansiell rådgivare.

Liv Ullmann, 78 år, om en skådespelares arbete med sig själv, om att regissera, om att vara lycklig superstjärna i New York på 70-talet, om sanningskrav, snällhet och hemlängtan. Med Anneli Dufva. Liv Ullmann är skådepelare och regissör, född 1938 i Tokyo. Hon tog som ung teaterlektioner i London innan hon kom att göra både film och ett flertal teaterroller på Rogaland Teater i Stavanger hon gjorde bland annat Ofelia och Anne Frank, innan hon i Oslo bland annat gjorde rollen som Grusje i Den kaukasiska kritcirkeln av Bertolt Brecht i regi av Peter Palitzsch. Sedan blev det massor av film, inte minst med Ingmar Bergman, men också i USA. Hon gjorde Kristina i Jan Troells älskade tv-serie baserad på Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit, det blev teaterroller i New York och hon skrev två framgångsrika böcker. Dessutom har hon regisserat, nu under senare år både på film, där hon gjort Fröken Julie och på teatern; i Sydney gjorde hon Linje lusta med Cate Blanchett och nu i samband med att Teaterprogrammet spelades in - gästade hon Bergmanfestivalen i Stockholm med sin uppsättning av Enskilda samtal baserad på Bergmans bok på den tv-serie, som Liv Ullmann regisserade, även den. Den Goda Viljan producerades i Norge som ett samarbete mellan Riksteatern och Nationalteatret.

Liv Ullmann som fyller 78 i år om en skådespelares arbete med sig själv, om att regissera, om att vara lycklig superstjärna i New York på 70-talet, om sanningskrav, snällhet och hemlängtan. Liv Ullmann är skådepelare och regissör, född 1938 i Tokyo. Hon tog som ung teaterlektioner i London innan hon kom att göra både film och ett flertal teaterroller på Rogaland Teater i Stavanger hon gjorde bland annat Ofelia och Anne Frank, innan hon i Oslo bland annat gjorde rollen som Grusje i Den kaukasiska kritcirkeln av Bertolt Brecht i regi av Peter Palitzsch. Sedan blev det massor av film, inte minst med Ingmar Bergman, men också i USA. Hon gjorde Kristina i Jan Troells älskade tv-serie baserad på Vilhelm Mobergs Utvandrarsvit, det blev teaterroller i New York och hon skrev två framgångsrika böcker. Dessutom har hon regisserat, nu under senare år både på film, där hon gjort Fröken Julie och på teatern; i Sydney gjorde hon Linje lusta med Cate Blanchett och nu i samband med att Teaterprogrammet spelades in - gästade hon Bergmanfestivalen i Stockholm med sin uppsättning av Enskilda samtal baserad på Bergmans bok på den tv-serie, som Liv Ullmann regisserade, även den. Den Goda Viljan producerades i Norge som ett samarbete mellan Riksteatern och Nationalteatret.

Tottenham har åkt till Stoke och ställt ut skorna och likt sist vunnit med 0-4. Enkelt. Enskilda spelarinsatser behöver diskuteras och så även stundande Champions League.

Tottenham har åkt till Stoke och ställt ut skorna och likt sist vunnit med 0-4. Enkelt. Enskilda spelarinsatser behöver diskuteras och så även stundande Champions League.

Tottenham har åkt till Stoke och ställt ut skorna och likt sist vunnit med 0-4. Enkelt. Enskilda spelarinsatser behöver diskuteras och så även stundande Champions League.

När polioepidemien drabbade Sverige i början av 1900-talet slogs landet av skräck. Barn efter barn insjuknade i det som man då kallade barnförlamning och man visste inte hur smittan spreds. När jag skulle krypa upp ur sängen på morgonen så ramlade jag ihop, benen bar inte. Då förstod jag att det hade hänt. Jag blev inlagd på anstalt, hamnade i ett isoleringsrum där jag låg alldeles ensam på en säng. När jag fyllde år kom mina föräldrar på besök, de fick titta på mig genom ett litet fönster i dörren", berättar Bengt Erik Johansson. Han var ett av de 5000 barn som på 50-talet drabbades av sjukdomen Polio. Sjukdomen satte skräck i folk just för att den var så oförutsägbar. Man visste inte vem som skulle drabbas härnäst och det var svårt att tyda ett mönster. Enskilda familjemedlemmar insjuknade och blev förlamade medan andra inte drabbades alls. Rykten gick om att smittan kunde spridas genom lövhögar eller fallfrukt. Så var inte fallet. En intensiv forsknings drog igång, både i Sverige och i USA och forskarna tävlade om att vara först med att lösa mysteriet. Efter många turer lyckades man 1954 framställa ett fungerande vaccin.Idag är sjukdomen utrotad i de flesta länder och det pågår ett intensivt arbete med att få bukt med den i de länder där den fortfarande finns. Men många är märkta av sjukdomen, i Sverige lider omkring 10.000 personer av postpolio, ett tillstånd där sjukdomen kommit tillbaka i form av bland annat muskelsvaghet. Gäster i studion är Helene Norder, professor i klinisk virologi, Per Axelsson, doktor i historia, Kristian Borg, professor och överläkare vid postpoliomottagningen Danderyds sjukhus. Programledare är Ulrika Hjalmarsson Neideman.

1958 tog Brasilien tog sitt första VM-guld i fotboll i Sverige. Samma år inleddes också en ny kulturell epok i Brasilien och populärmusiken kom att ta ny form. Ungdomskulturen växte fram och unga medelklassmusiker ville skapa sin identitet med ny gitarrbaserad musik. Och Sverige och Brasilien har starkare band till varandra än de flesta vet, berättar Åsa Veghed här i del 2 av dokumentärserien Planeta Brasil 2014 - Fotboll och musik MUSIK OCH FOTBOLL Det radikala 60-talets Brasilien fick en annan musikalisk skepnad och utlopp i nydanande TV-program. Protestmusiken under den tjugo år långa diktaturen ekade på fotbollsarenorna. Enskilda fotbollsspelare och sångare gjorde motstånd tills demokratin var ett faktum. 2008 firades ett femtioårsjubileum i huvudstaden Brasília. Brasilianska och svenska fotbollsveteraner från VM 1958 som Pelé och Kurre Hamrin fanns på plats och på scen stod sångerskan Lisa Nilsson. Brasília är ett modernistiskt mästerverk som invigdes 1960 och berättar om stora förändringar som den folkvalde Presidenten Jucelino Kubichek drog igång under en tid då Brasilien hade flyt. Genom att resa runt i Brasilien och Sverige och gräva i arkiven i olika tidsepoker träffar Åsa Veghed unga och gamla musiker, artister, fotbollsspelare, taxichaufförer, butiksinnehavare, näringslivstoppar, Presidenten, Pelé och Marta. Så berättas delar av Brasiliens 1900-talshistoria fram till idag genom fotbollen och musiken i tre program. En P2 Dokumentärserie av Åsa Veghed. Åsa (da Silva) Veghed har skrivit boken Brasiliansk Musik (-07) och gjort radiodokumentärer om Brasilien sedan -01 för Sveriges Radio. Musikserien Planeta Brasil har gått flera somrar i rad om brasiliansk kultur.