Podcasts about besluten

För att lyssna på hela avsnittet och andra exklusiva avsnitt - bli medlem på https://www.patreon.com/larafranlarda för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen. Boken heter "AI och makten över besluten" och gäst är Maja Fjaestad, forskare och en av redaktörerna till boken.Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer, och besluten kan både bli livsavgörande och påverka väldigt många människor. Det finns exempel på när automatiserade processer har avgjort vilken skola barnen hamnar i, vad människor ska få för vård eller beslut om olika bidrag. I denna antologi lyfter författarna blicken mot vad som händer när vi låter algoritmer ta offentliga beslut: Vad blir nytt när AI implementeras? Hur kan vi få en fungerande insyn i automatiserade beslutsprocesser? Hur säkerställer vi att systemen inte blir dyra och dåliga? Och kommer en medborgare kunna överklaga ett beslut som är tagna utifrån AI generatorer?Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Varför är beslutsfattande baserat på algoritmer extra känsligt när det kommer till offentlig sektor? På vilka sätt kan det gå fel när AI och algoritmer används för beslutsfattande? Vad kan vi lära av bra och dåliga exempel? Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den gröna omställningen är ett projekt som omfattar hela vårt samhälle, både nationellt och på EU-nivå. Besluten som fattas får stora konsekvenser för industrin och ekonomin. I dag är många oroliga för följderna av klimat­förändringarna, men gör vi saker på ett genomtänkt sätt eller leder vårt agerande till miljömässiga och ekonomiska haverier? Det samtalar vi om i veckans Hotspot. Gäster i programmet är Jan Blomgren, tidigare professor i tillämpad kärnfysik, och Christian Sandström, biträdande professor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Möt författaren Karolina Ramqvist, aktuell med Den första boken en kärlekshistoria där Jamaicas brutala förflutna formar ett ungt pars öde. En roman om de avgörande ögonblicken och besluten i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår reporter Björn Jansson har träffat Karolina Ramqvist och vår litteraturredaktör Lina Kalmteg sätter in boken och Ramqvist författarskap i ett sammanhang.HÅLLER SKRÄCKTHRILLERN ”LONGLEGS” FÖR HAJPEN?Den omtalade och på förhand upphaussade skräckthrillern ”Longlegs” får svensk biopremiär. Maika Monroe spelar en ung FBI-agent med en osedvanlig förmåga att se mönster och tecken, som kallas in i jakten på seriemördaren Longlegs, spelad av en oigenkännlig Nicolas Cage. En mördare som på något mystiskt vis får fäder att slakta sina egna familjer. Men håller filmen för hajpen? Och hur skriver den in sig i skräckfilmshistorien med tydliga blinkningar mot allt från ”Psycho” till ”Seven” och ”När lammen tystnar”? Hör kulturredaktionens Emma Engström och Dagens Nyheters filmrecensent Sebastian Lindvall om ”Longlegs”.”SAGAN OM RINGEN: MAKTENS RINGAR” ÄR TILLBAKA I RUTANDen andra säsongen av tv-serien ”Sagan om ringen: Maktens ringar” har haft premiär på Prime Video. Kulturredaktionens recensent Emma Engström har sett de första avsnitten. Vi vet att det är en dyr serie, men är den bra?PÅ PLATS PÅ FILMFESTIVALEN I VENEDIGStjärnorna trängs återigen på röda mattan, men vad sticket ut på årets festival? Och hur går snacket om svenskintresset – Göran Hugo Olssons dokumentär ”Israel Palestina i svensk TV 1958-1989”? Vi kopplar upp oss mot frilansjournalisten Jan Lumholdt på plats i Venedig.KLASSIKERN: ”VI SOM ÄLSKADE VARANDRA SÅ MYCKET”Ettore Scolas film ”Vi som älskade varandra så mycket” från 1974 fyller 50 år i år. Och i dagens Klassikern samtalar kulturredaktionens tidigare medarbetare Anneli Dufva med filmkritikern Ronny Svensson om en film som fullkomligt frossar i kärlek och svek och tidens gång.Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

I årets första avsnitt av Hire & Fire intervjuar Jenny Welander Wadström den tidigare arbetsmarknads- och jämställdhetsministern Eva Nordmark. Hon svarar på frågor om tiden som minister, de svåra besluten under pandemin, nya LAS och den pågående Tesla-konflikten. 

Under åtta års tid, mellan 2014 och 2022, bedrev Sverige en feministisk utrikespolitik. Sverige var det första landet i världen att anta en feministisk utrikespolitik. Ett tiotal andra länder har sedan dess följt efter. Men Sverige blev också det första landet att avsluta sin feministiska utrikespolitik. Besluten har diskuterats brett, men tidigare har flera frågor varit obesvarade Vad innebar politiken i praktiken och vilka är de bestående effekterna av den, om några? EBA har låtat ta fram en rapport om politikens genomförande. I avsnittet berättar rapportförfattarna, Ann Towns, Professor vid Göteborgs universitet, Katarzyna Jezierska, docent vid Högskolan väst, och Elin Bjarnegård, docent vid Uppsala universitet, om studiens resultat. Efter författarnas presentation följer ett panelsamtal med FN-diplomaten och fredsförhandlaren Staffan de Mistura, Annika Söder, ordförande för europeiska fredsinstitutet. Annika var kabinettsekreterare på UD under politikens genomförande, och Ylva Berg, företagsledare och tidigare VD för Business Sweden. Samtalet leds av Sara Johansson de Silva, fristående konsult och tidigare ledamot i EBAs expertgrupp. Samtalet lyfter erfarenheter av den feministiska utrikespolitikens betydelse för jämställdhetsarbetet och eventuella bestående effekter. Men också de lärdomar man kan dra från rapporten vad gäller styrningen av utrikespolitiken mer generellt och vilket genomslag utrikespolitiska satsningar och prioritering kan få. Avsnittet är en inspelning av ett EBA-seminarium på Kulturhuset i Stockholm den 31 augusti 2023.

Årets första Omev-podd är en intervju med Magnus Nilsson. Han är en fristående miljöanalytiker som följer EU-besluten på fordonsområdet. Lyssna på ett samtal om de viktigaste EU-besluten för att minska utsläppen av koldioxid och hur den nya utsläppshandeln för vägtransporter kan samverka med utsläppsbetingen för varje medlemsland. Magnus beskriver också ett växande behov av nya […] Inlägget omEV #67: Om de senaste besluten inom EU dök först upp på OMEV: Omvärldsanalys Energieffektiva Vägfordon.

I veckans avsnitt träffar jag min vän Moa Gürbüzer som för 10 år sedan grundade Oddbird med målet att förändra normen kring alkohol. Hon arbetade som socionom och familjeterapeut och träffade många familjer, framförallt barn som far illa på grund av alkohol. Där och då kom hon på idén kring att ta fram världens godaste alkoholfria viner och förändra skuldbeläggningen som finns kring att inte dricka alkohol. Hon har som mål att det ska vara en lika naturlig fråga som man får kring sitt kaffe; med eller utan mjölk. Moa delar med sig av sin resa, hur hon tagit fram en otrolig produkt, uppskattningen kring den, vilka samarbeten som varit lyckade men också motgångar hon ständigt stöter på. Hur hon sadlade om och blev internationell affärskvinna, fick pris av kunden och revolutionerade en bransch. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* ... nej HON är hästen att slå!* Korruptionen i travet – det blir aldrig bättre ... * Derbyt härmed helt utan utmanare?* Ånger vid auktionsköp – skyll på barnbarn ...* Besluten svensk travsport aldrig hämtar sig ifrån* Ultratalangen!* Lennart är V75-laddad! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Socialdemokraterna säger nu ja till en svensk ansökan till försvarsalliansen Nato. Detta ett halvår efter att försvarsminister Peter Hultqvist lovat att aldrig medverka till en sådan process. Hör om stegen som ledde Sverige hit. På kort tid har frågan om svenskt Natomedlemskap blivit glödhet. Men svängen bort från alliansfrihet vid krig är inte särskilt plötslig, enligt Tomas Ramberg, Sveriges Radios inrikespolitiska kommentator. Det är de små stegen de sista två decennierna som man ska se i en helhet, säger Tomas Ramberg.Hör om de historiska ögonblicken som lett Sverige närmare försvarsalliansen Nato.Medverkande: Tomas Ramberg, politikkommentator på EkotReporter: Marina Nilsson MalmströmProgramledare: Marcus NilssonProducent: Julia Juhlin Karlsson

Ny Tekniks reporter Bill Burrau har gjort en omfattande granskning av framtiden för fusionsenergi. När kan vi ha det i elnäten i stället för exempelvis naturgas eller kärnkraft? Bill har svaren. Vi diskuterar även de pågående sanktionerna mot Ryssland. Besluten att sluta köpa olja och gas från Ryssland och konsekvenserna när forskningsvärlden abrupt avslutar samarbeten med ryska forskare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sveriges och världens! bästa åkerjord blir bostadshus, köpcenter och parkeringsplatser. Och vi kan aldrig få tillbaks den igen. Varför sker det? Och vad kan göras åt det? - Det har tagit tiotusentals år att skapa åkerjorden, säger Lena Holm, mark- och växtagronom. - Åkerjord är en ändlig resurs. När den en gång har bebyggts så kan vi aldrig få tillbaka den. Egentligen är det förbjudet. Det är bara i speciella fall som bebyggelse kan tillåtas. Besluten fattas av kommuner. Och varje gång det sker är det ett speciellt fall. Allra mest byggs det på åkerjord i Skåne, som har världens bästa åkerjord. - Besluten måste upp på en nationell nivå, säger Lena Holm. Och vi måste ta bättre hand om matjorden i de fall där det trots allt bebyggs. Idag hamnar den jorden oftast i bullervallar. Enligt en ny rapport från Jordbruksverket exploaterades under åren 2016 till 2020 drygt 3 000 hektar jordbruksmark, motsvarande 6 000 fotbollsplaner. På den nivån har det legat de senaste 15 åren. Det mesta handlar om byggande av bostäder. Åkermarken i Sverige har minskat stadigt i många decennier. Men exploateringen utgör bara en tiondel av all åkermark som tas ur produktion. Nittio procent är mark som läggs i träda, som man slutar odla på för att det inte är tillräckligt lönsamt. - Men den marken går att börja odla på igen, säger Lena Holm. - Det mesta i Kungsbacka är byggt på åkermark, säger Peter Reneby, samhällsplanerare i Hallandskommunen. Han förklarar hur man tidigare sett på byggande på åkermark, och hur man nu försöker värna den mer. - När man väl bygger så får man bygga tätt och få in fler människor på liten yta, säger han.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Om SVT:s inköp av den crowdfundade filmen De rättslösa och besluten om innehållet som SVT tog innan visning. Yazidiska kvinnor medverkande mot sin vilja i svensk dokumentär? Internationell kritik väcker frågan, men filmteamet slår tillbaka. Blekinge läns tidning drog stort på mätning som visade medvind för politiska Samstyret i Sölvesborg. Men mätningen var beställd av Sverigedemokraterna själva.

Vi träffar Alexandra Hagen, VD på White Arkitekter, den svenska arkitektbyrån som är en av Europas största med sina drygt 900 medarbetare.    I samtalet kommer vi in på arkitektur, utformningen av det fysiska och det digitala rummet - och hur det påverkar besluten, framtiden och faktiskt hur vi lever våra liv. Kanske har de här frågorna aldrig varit så aktuella som nu, när Covid-19 kastar om hur och var vi träffas. Dom offentliga miljöerna stänger ner, bostaden blir plötsligt något mycket mer än en plats att bo - och eventuellt får vi se helt andra principer för stadsplanering framöver.   Samtalet leds av Robin Askelöf, marknadschef på Hypergene, som med podden är på ständig jakt efter nya perspektiv på beslutsfattande, verksamhetsstyrning och ledarskap.   Avsnittets boktips är The Future Workplace Experience - 10 Rules for Mastering Disruption in Recruiting and Engaging Employees som är skriven av Jeanne C. Meister and Kevin J. Mulcahy. Där får du bland annat läsa om hur ny teknologi påverkar arbetsplatsen – och hur den kan bli både en möjliggörare och något som förändrar hur vi jobbar i grunden.   Kom ihåg att prenumerera på Konkurrenskraft så påminns du om när nya avsnitt finns att lyssna på - för vi har många spännande gäster på gång! 

När algoritmer avgör hur en självkörande bil ska agera, så låser vi etiken i dåtiden. Skribenten och ingenjören Christina Gratorp funderar över den tekniska utvecklingens betydelse för människan. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprunglingen publicerad den 15 oktober 2019. Vem är det som kör egentligen? frågar Musse Pigg sina medresenärer i Walt Disneys kortfilm Mickeys Trailer från 1938. Det är ju jag som kör, svarar Janne Långben med sitt sorgfria höhö, medan bilens övergivna förarsäte gapar tomt genom husvagnens vindruta. Varje gång jag läser om utvecklingen av självkörande bilar hör jag den frasen som ett eko i min skalle. Vem är ansvarig om ingen håller i ratten, och vad innebär etik när tekniken fattar besluten åt oss? När vi bara följer protokollet. Ur ett samhälleligt perspektiv tycks protokollet utgöra en modern dygd. I effektiviseringens namn förlitar vi oss i allt större utsträckning på algoritmiserade beslut, i dag realiserade i datorprogram, där socialarbetaren, handläggaren eller juristen enkelt kan trycka på en knapp för att få fram ett beslut för sitt ärende. Vem får bostadsbidrag, hemtjänst eller böter? Besluten finns i ökande grad inkodade i programvaror utvecklade av tekniker, långt ifrån de verksamheter som utgör vårt sociala skyddsnät och de institutioner som vårt gemensamma samhälle vilar på. Om den globala trenden håller i sig innebär det att inrättningar som socialkontoret och åklagarmyndigheten på sikt inte behöver befolkas av socionomer och jurister utan kan reduceras till platser där någon trycker på en knapp. Möjligheten att tolka lagar och regelverk utifrån nya samhälleliga villkor försvinner morgondagens beslut baseras på gårdagens föreställningar. För det är just vad ett algoritmiserat beslut innebär. Till skillnad från tekniska hjälpmedel som ett räkneprogram eller en vädersimulator, är program som används för att svara på hur vi ska agera något som binder oss till ett beteende. Om vi med teknikens hjälp kan förutspå vilken dag det kommer regna bestämmer det ingenting åt oss. För bonden kan regnet vara välkommet, för semesterfiraren troligtvis inte. Datorprogrammet Compas däremot, som används i domstolar i USA för att förutsäga vem som med stor sannolikhet kommer att bli en återfallsförbrytare, fungerar determinerande. Det knyter inte bara en individs öde till andras beteenden i en redan passerad dåtid, utan avskaffar också medmänniskans blick på individen som just sin egen. För den åtalade vars livsöde står på spel innebär det både att kategoriseras utifrån föreställningar om grupptillhörighet, som klass, kön och etnicitet, och samtidigt att berövas synen på sin domare som en egen, etisk instans. Överfört på en större del av samhället är frågan vilka vi blir för varandra om vi inte längre kan betrakta våra medmänniskor som etiska aktörer. Vem är det jag möter om det inte är hon själv som agerar och vad gör det med min syn på henne? Och vad innebär det i sin tur för min egen förmåga att handla etiskt att betrakta min nästa som förutbestämd? Den moderna byråkratins målrationella tänkande att bara utföra de uppgifter vi åläggs var enligt sociologen Zygmunt Bauman en förutsättning för andra världskrigets terror. Försvaret för de algoritmiserade besluten utgår ofta från argument om rättssäkerhet och likabehandling. Genom att eliminera den så kallade mänskliga faktorn ska inga fördomar slingra sig in, ingen behandlas orättvist. Den juridiska lagen upphöjs till naturvetenskap och ges samma status som gravitationen eller ljusets konstanta hastighet som om lagens ursprung var en objektiv kunskapskälla, i sig fri från fördomar och statisk över tid. I själva verket har det visat sig att det som på pappret kan verka rättssäkert i praktiken ofta fått motsatt effekt. Datorprogrammet Compas har till exempel visat sig dra slutsatser i linje med rasistiska fördomar, vilket både beror på programkodens design och på den statistik som används. Men att se etiskt på sin omvärld är att värja sig mot tron att allt går att reducera till fakta. Kunskap är att äta, men människan får aldrig förbrukas som vetenskap; vi får inte göra den Andre till det Samma genom att tugga och svälja henne. Vår syn på detta andra som inte får objektifieras kategoriseras, katalogiseras, kartläggas är enligt moralfilosofen Emmanuel Lévinas avgörande för vår möjlighet att tänka bortom det totalitära. Att möta en annan människa är att hållas vaken av en gåta säger han, och pekar på att det oförutbestämda också bär möjlighetens frö. Kanske mot helt nya samhällsordningar, kanske mot en hjälpande hand i en stund då man minst förväntar sig en. Kanske kan man kalla det en tillåtelse att frångå protokollet. Men kan inte ett automatiserat beteendet vid sidan av argument om effektivitet och ekonomisk vinning också vara av godo? För att ställa frågan på sin spets kan den självkörande bilen statuera exempel. Dessa skulle, sägs det, kunna rädda tusentals liv. Det amerikanska lärosätet MIT Massachusetts Institute of Technology har ett interaktivt test på sin hemsida. Testet heter Moral Machine och går ut på att jag som användare utifrån ett visst antal situationer ska avgöra hur en självkörande bil bör agera. Jag startar testet. Ett blått fordon och några röda människofigurer dyker upp. Det är inte utan obehag som jag tvingas peka och klicka på vem av dem som måste dö. I scen efter scen väljer jag sedan mellan gångtrafikanter, passagerare och djur. När testet är klart inser jag att det i varje scen funnits mer information än vad jag först trodde. Av sammanfattningen framgår inte bara hur många passagerare och gångtrafikanter jag dödat, utan också hur många män, kvinnor, vältränade, överviktiga och personer som beskrivs ha högt respektive lågt socialt värde som jag låtit stryka med. Detta är den verklighet programmeraren ställs inför. Utan denna kategoriserande verksamhet går det helt enkelt inte att skapa ett program. Etikens fråga sliter sig från nuet och forslas bakåt till en annan beslutsfattande instans. Ett sätt att se det är att framtiden blir låst där kan helt enkelt inte ny information påverka situationen. Det jag möter i trafiken är en kunskap producerad i en svunnen tid en redan uppäten bit av världen. Men om det räddar liv? På ett filosofiskt plan ställer frågan i stort en föreställning om ett utfall mot ett avsägande av oss själva som aktörer med etisk agens. För att ekvationen om etik ska gå ihop måste dock framtiden vara obestridligt ny, vilket bara kan ske om den också samtidigt är o-förutbestämd. Lévinas liknar ett nu där allt hopp om förnyelse har gått förlorat med ett tillstånd av sömnlöshet: där råder förvisso vakenhet men det är alltid samma nu eller samma förflutna som varar. Vakenheten blir dröm, en o-personlig medvetenhet. I fallet med den självkörande bilen är det kanske rättvisare att inte ställa den mot en bil med chaufför, utan mot ett samhälle där vi strävar bort från bilism. Inspirerade av en annan moralfilosof, Immanuel Kant, skulle vi också kunna grubbla över intentionen med resan. Kan man kalla en maskin moralisk utan att samtidigt betrakta den struktur den opererar i? Är ett samhälle uppbyggt kring förbestämda beslut en plats där etiken är möjlig? Frågan om vem som kör verkar inte räcka till. Vi måste också fråga oss: vart är vi på väg? Christina Gratorp, skribent och ingenjör

100 avsnitt har gått och det är jag väldigt stolt över! Det firar jag med att köra ett avsnitt där jag pratar om hur du kan ta beslut för att forma din framtid. Hör av er och dela jättegärna på sociala medier om ni lyssnar! @Kimschoultz

I veckans avsnitt av Mediepodden går vi igenom hur lyssnandet på svenska poddar har utvecklats under 2020. Vi avslöjar hur mycket svenska poddar omsätter (241 Mkr i år) och att det är en ökning från 190 Mkr förra året.  Lyssnandet på poddar har Coronaåret 2020 ökat med 24%, vilket också är en förklaring till omsättningsökningen. Kostnaden för att annonsera i en podd ligger på samma nivå som för 2019. Fram till nu har efterfrågan på stora poddar varit större än utbudet, vilket bibehållit en prisnivå. Många poddbolag går back och flera nya större, välfinansierade aktörer på marknaden (Podspace, Podplay) visar att en konsolidering är på väg. Sveriges Radio fortfarande marknadsledande med nästan hälften av alla podd-lyssnare i Sverige. De har satsat på 11 nya dokumentär-poddar i år (P3 ID, P3 Nyheter Dokumentär, Besluten som format Sverige, Det perfekta Kina och Familjehemligheten). Generellt  är dokumentär-genren fortsatt stark med både starka poddar och mycket hög kvalitet, t ex Spotifys satsningar Sekter och Diktatorer eller PodMe:s nya serie Slutna sällskap. Vi tittar på de som ökat mest (t ex Vi Bilägare och Studio DN) och minskat mest (flera P3-produktioner). Vi analyserar sport-kategorin, där den största podden har tre gånger så många lyssnare som tvåan. Vi glädjer oss åt att nya poddstjärnor föds (som pangsuccén Ursäkta) medan det verkar svårare för andra att hålla i framgången (Värvet och Framgångspodden tappar). ... och så om poddarna som fortsätter år efter år, trots att nästan ingen lyssnar på dem (t ex Bettina och Alma och Kulturkommissionen). Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom. Stöd oss gärna på patreon.com/mediepodden

Välkommen till det 515:e avsnittet av Klart!, om ett sätt att lätt se vad ni kom överens om.

Black Lives Matter, våld kan öka genomslag för proteströrelser. Diplomaträttegång med storpolitiska inslag. Karensdagen nagelfars i serien Besluten som formade Sverige

Var det dålig arbetsmiljö som gjorde löntagare sjuka, eller en generös sjukförsäkring som gjorde det för lätt att stanna hemma? I decennier var karensdagar en av politikens stora stridsfrågor.. Karensen kunde avgöra val och få partiledare att avgå - så laddad var frågan i det sena 1900-talets Sverige. Striden avgjordes med ett pragmatiskt handslag över blockgränsen en natt på Rosenbad för snart 30 år sedan. Så i mars 2020, blev ett slopat karensavdrag en central del i den svenska corona-strategin. Den här gången tog bara minuter att fatta beslutet. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Svenska myndigheter har ovanligt stor frihet att driva sin verksamhet. Under coronapandemin har det lett till en debatt om var ansvaret egentligen ligger. Hur gick det till när Sverige fick speciella förvaltningsmodell? Reporter Nina Benner nina.benner@sverigesradio.se

I Godmorgon världen dessutom krönika av Helena Granström, kåseri av Pamela Jaskoviak, satir med Public Service och Panelen. Timme 1: * De flesta som dör i Covid-19 är dementa * Vem tar ansvar för det misslyckade skyddet av de äldre? * Nu driver Hongkong igenom kontroversiella restriktionerna * Krönika av Helena Granström * Panelen Timme 2: * Besluten som format Sverige: Förvaltningsmodellen * Operans höst börjar med en singer songwriter * Public Service * Finländare tittar på Sverige * Hur blir sommaren i Europa - hör våra korrespondenter från Grekland och Storbritannien * Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Producent: Katarina von Arndt Tekniker: Joel Löf

I Godmorgon, världen! dessutom satir med Utkantssverige, krönikör Göran Rosenberg och kåseri av Helena von Zweigbergk. Timme 1: * Wuhan öppnar upp igen * New York hårt drabbat i coronakrisen * Varför vågar så få politiska ledare visa sig sjuka? * Husdjur i coronatider * Krönika av Göran Rosenberg * Panelen Timme 2: * Besluten som format Sverige - om beredskapslagren som försvann * Utkantssverige * Colombianska fängelser hotas av coronaviruset * Appar som bot mot viruset * Bäst på prestation - ny bok om utbrändhet * Kåseri av Helena von Zweigbergk Programledare: Katarina von Arndt Producent: Lena Bejerot

För 30 år sedan hade Sverige ett av världens mest omfattande civilförsvar. I beredskapslagren låg allt från industriråvaror till medicinsk skyddsutrustning. Hur gick det till när beredskapslagren försvann?

Högsta domstolen har stor makt i USA. HD-nörden Adam Danieli berättar om domarna som förändrade landet, från kampen mot slaveriet till kampen för att få gifta sig med den man vill. Dessutom reder Simon Rosengren ut varför Bernie Sanders inte hoppar av och undrar vad Joe Biden egentligen sysslar med.

EP 113 Man måste fatta besluten själv Acast.com/ansvarspodden Lyssna dela reflektera Vi pratar prepper, corona och sunt förnuft Det finns en flathet och kanske naivitet, men vad vet vi? Krisbredskap och har vi kris? Att panikera, bunkra och reflektera Vad behöver man, EGENTLIGEN? Vi ser över vår beredskap Hur påverkas nästa generation? Vi pratar såklart psykiskt mående i allt detta Ät Zink och B6 för att hålla balans

Vi är tillbaka med ett nytt avsnitt där vi summerar GW22 och kan konstatera att hur man gör med Man City kommer bli avgörande i vår. Toppen i poddligan är oförändrad medan poddlaget hade ett riktigt bottennapp. Vi deppar inte ihop utan kommer med nya rekar och differentials till helgen samt besvarar mängder med lyssnar frågor, vilket är väldigt kul! God lyssning och stort lycka till inför GW23!

… Inlägget ”Polisen verkar fast besluten av att förstöra för alla som vill gå på fotboll” dök först upp på Spelbloggare.se, Speltips, Odds & Insättningsbonusar.

Har vi en fri vilja? Filosofiska rummet tar sig an en av de riktigt stora frågorna. Vad styr våra handlingar: medvetna val eller elektriska impulser i hjärnan? Den fria viljan har alltid varit föremål för filosofiska diskussioner, men sedan några decennier tillbaka finns också empiriska data att ta ställning till. Redan på 1980-talet observerade forskare hur medvetna beslut föregås av omedvetna impulser i hjärnan, vilket togs till intäkt för att den fria viljan skulle vara en illusion, en tolkning som är långt ifrån okontroversiell. Men spelar det egentligen någon roll hur blixtarna far i våra huvuden? Besluten måste ju ändå fattas. Vad krävs för att vi ska kunna tala om en fri vilja? Utesluter den kausala orsakssamband? Är endast rationella val fria? Och om någon faktiskt skulle presentera obestridliga bevis för viljans ofrihet: vad finge det för konsekvenser, i våra liv och samhällen? I Filsofiska rummet om den fria viljan medverkar författaren Lena Andersson; Sofia Jeppsson, lektor i praktisk filosofi och Peter Århem, professor emeritus i neurovetenskap. Programledare: Tithi Hahn  Producent: Mårten Arndtzén

Johan och Jezper försöker hålla skutan flytandes när Magnus är iväg på konferens. Förutom att bada ballongbad så tipsar vi om YouTube-kanaler som vi följer, poddar vi lyssnar på och Jezper har varit ute på stan och testat elscootrar. Ur veckans innehåll Feedback Johan torrbadar bubbelbad Avsnitt 71: Jezper vill gärna betala för YouTube Red Tips på YouTube-kanaler: Jonathan Morrison Mark Brown cinema5d Sean Tucker Bennets Bike Noclip Summoning Salt Vox Vox Explained (på Netflix) Operation InfeKtion | The New York Times Tips på poddar: Besluten som format Sverige | Sveriges Radio Internet History Podcast | From Netscape To The iPad P3 Dystopia | Sveriges Radio The Snapchat Thief by Reply All The Friday Mix by Ufony Kodsnack - podd av kodare, för kodare, på svenska REWORK podcast Ämnen VOI Scooters Eftersnack Red Dead Redemption 2 Horizon Zero Dawn Fantastic beasts and where to find them En podd om teknik Hemsida Skicka feedback Livechatten Köp vår snygga t-shirt med EPOT-tryck Annonsera hos oss Om oss Social media En podd om teknik på Twitter En podd om teknik på Facebook En podd om teknik på Instagram Jezper på Twitter Johan på Twitter Magnus på Twitter

Dessutom om Zimbabwes valutgång. Om Indiens 4 miljoner muslimer i norr som riskerar att mista medborgarskap. Maria Persson Löfgren sammanfattar sina 5 år som SR:s korrespondent i Ryssland. Besluten som förändrade Sverige, nu om "Kömiljarden". Timme 1 * Oroligheter runt valet i Zimbabwe * SläktforskningsDNA ska lösa gamla svenska brott * 4 miljoner muslimer i Indien kan mista medborgarskap * Satan är populär som kurs i sommar * Krönikör Margit Silberstein Timme 2 * "Kömiljarden i serien Besluten som förändrade Sverige * Satir med Utkantssverige * Maria Persson Löfgren om sina 5 år som korrespondent i Ryssland * Krigsmuseum i georgiskt hem för att minnas kriget mot Ryssland * Kåsör Helena von Zweigbergk

En av de viktigaste lagarna som stiftades under 70-talets socialdemokratiska arbetsrättsoffensiv var LAS - lagen om anställningskydd. Sedan dess har den varit en sakpolitisk huvudfiende för högern. Men när Alliansen tog makten 2006 lät man ändå LAS på det hela taget vara - Moderaterna som från början varit lagens främsta kritiker hade svängt under Nya Moderaternas ledning. Varför gjorde de det? Och varför vill Moderaterna återigen skrota LAS som lagen ser ut idag? Lagen kom till 1973 då Socialdemokraterna införde den och flera andra lagar som skulle stärka arbetstagarna på arbetsplatserna - och det var Anna-Greta Leijon som var biträdande arbetsmarknadsminister då och ansvarigt statsråd för LAS: - Jag hade ju på många sätt sett mycket av strukturomvandlingen eftersom jag hade jobbat med de frågorna på Arbetsmarknadsstyrelsen. I slutet av 60-talet började oron för jobben på allvar, när bland annat tekoindustrin la ner sina fabriker över hela landet och regeringen tillsatte den s.k. Åmanska utredningen som utarbetade underlaget till lagen om anställningsskydd, LAS. Där föreslogs att den paragraf som arbetsgivarna hade haft i sina stadgar sedan i början av 1900-talet - att de fritt kunde avskeda personal, även utan saklig grund, skulle upphävas genom lagen om anställningsskydd. - Det handlar om makten på arbetsmarknaden i väldigt stor utsträckning, säger Anna-Greta Leijon, om vem ska bestämma, är det en som ska få bestämma alldeles själv eller ska man vara flera som bestämmer? Sedan dess har striden om de anställdas makt kontra arbetsgivarnas sett ungefär likadan ut. Med Moderaterna på ena sidan och Socialdemokraterna på den andra. En tydligt konflikt mellan höger och vänster. Från mitten av 80-talet krävde de borgerliga partierna i ett flertal motioner en övergripande översyn av LAS och genomförde också förändringar till arbetsgivarnas fördel under sina regeringsår. Ända tills Nya Moderaterna tog form - då lät det plötsligt annorlunda om den gamla stridsfrågan LAS. Enligt Eva Uddén Sonnegård, som var statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, var det inte strategiskt spel som låg bakom kursändringen hos Nya Moderaterna. - Jag tror att man måste förstå att det inom Moderaterna finns väldigt många olika schatteringar, både de som är mer mot vänster och de som är mer mot höger.  Men det fanns förstås också en strategisk fördel att behålla LAS någorlunda intakt, särskilt som regeringen istället valde att kraftigt höja avgifterna till a-kassan. Och alla i partiet var ju heller inte helt övertygade från början, säger Eva Uddén Sonnegård.  - Det gick ju ändå ganska fort att ta fram den nya arbetsmarknadspolitiken och det är klart att det dröjde innan det tog fäste ute i landet. Vi jobbade fram analysen i Stockholm, det är inte så konstigt att att det tar ett tag att vända en sådan här koloss som ett parti är.  Idag låter det lite mer som förr från båda håll. Socialdemokraternas arbetsmarknadsminister Ylva Johansson deklarerade i början av sommaren att de kommer att avskaffa Allmän visstidsanställning om de vinner valet.  Och på Moderaternas stämma i höstas slog ombuden fast att kompetens ska få väga tyngre i turordningsreglerna. Partiets ekonomisk politiske talesperson Elisabeth Svantesson sa senare att Alliansen kommer att ändra lagen om anställningsskydd om de vinner valet. Katarina von Arndt katarina.von_arndt@sverigesradio.se

Dessutom om Ryssland efter fotbolls-VM. Reportage om USA:s vita evangelikaner som stödjer Trump. Varför måste vi ut bara för att vädret är fint? Decennier av osämja mellan Etiopien och Eritrea är kanske slut. Reportage om LAS i serien "Besluten som förändrade Sverige". TIMME 1 * Ryssland efter fotbolls-VM * Mötet Trump/Putin * Om varför USA:s vita evangelikaner stödjer Trump * Varför måste vi ut bara för att solen skiner? * Krönika Göran Rosenberg * Panelen TIMME 2 * Torkan ett nytt hot för Sverige att hantera * Satir med Utkantssverige * Etiopien och Eritrea möts efter decennier av osämja * Pensionärerna största väljargruppen i höst, vad betyder det? * LAS, lagen om anställningsskydd i serien Besluten som förändrade Sverige

Hur gick det till när Miljöpartiet pressade Socialdemokraterna till att låta fler flyktingar stanna? Varför blev trängselskatten älskade i Stockholm och avskydd i Göteborg och hur väl samarbetar egentligen de rödgröna partierna? Besluten som format Sverige-special, från SR:s scen i Almedalen. Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg, som gör programmet, har bjudit in politiker som medverkat i serien för att tala om politiken som format Sverige. Samtalen leds av SR:s Helena Groll.

Olof Johansson (C), var miljöministern som hoppade av regeringen i kampen om Öresundsbron. Oscar Sjöstedt (SD) och Anders Ygeman (S) gästar också scenen och pratar riksdagspraxis och terror. Besluten som format Sverige-special, från SR:s scen i Almedalen. Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg, som gör programmet, har bjudit in politiker som medverkat i serien för att tala om politiken som format Sverige. Samtalen leds av SR:s Helena Groll.

I över 80 år var de särskilda straffen för 18- till 20-åringar norm. Sedan kom skjutningarna och det breda stödet vändes till sin motsats. Från början tyckte justitieminister Morgan Johansson (s) som sin företrädare under 1930-talet Karl Schlyter: unga som ännu inte fyllt 21 ska få särskilda, mildare straff. Men den grova kriminaliteten med skjutningar och sprängdåd fick honom att ändra sig.  Beatrice Ask (m), tidigare justitieminister har länge velat minska rabatten. Först 2017 fick hon med sig allianskamraterna på ett tillkännagivande om att skära i straffrabatten. Nästan omedelbart följde den rödgröna regeringen efter Kent Ekeroth (sd) har skrivit motioner om att straffrabatten måste avskaffas ända sedan han kom in i riksdagen 2010. Han menar att det är de andra sju partierna slappa naivitet som gjort att bland annat skjutningarna har ökat. Juristerna Martin Borgeke och Fredrik Wersäll har iolika tider arbetat med utredningar om straffrabatten. Lagman Petra Lundh, som utreder frågan idag, menar att det utifrån dagens statistik inte går att dra några slutsatser om ifall den grova kriminaliteten med skjutningar bland unga har ökat - numerären är för låg. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

När värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen skäller försvarsminister Peter Hultqvist ut avtalets kritiker. Varför sprids det jämt myter och desinformation, undrar han. Vem tjänar på det? Hör om de motstridiga perspektiven i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om hur kampen mot kärnvapen och viljan till försvarssamarbeten krockar. Medverkande: Anna Ek, tidigare ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Ulf Bjereld, ordförande Tro och Solidaritet, Peter Hultqvist försvarsminister, Jacob Westberg, statsvetare och lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan. Maggie Strömberg, maggie.stromberg@sverigesradio.se

Konflikten kring bron gick klöv regeringen. Centerpartiets ledare Olof Johansson började månaderna före valet gå med en påskriven avskedsansökan i väskan. Innan sommaren var slut hade han hoppat av. Idag gillar alla Öresundsbron, men under slutet av  80-  och början av 90-talet var miljökritiken hård. Socialdemokraterna var länge splittrade mellan bro-, tunnel- och färjealternativen. Det fanns en oro för att salthalten i Östersjön skulle påverkas om inflödet hindrades av en bro. Det i sin tur kunde får stora konsekvenser för bland annat torsken.  Centerpartiet var uttalade bromotståndare och när de borgerliga vann valet 1991 fick de med sig in en konflikt i regeringen. I juli 1994 avgick miljöministern och centerpartiledaren Olof Johansson. Samma dag fattade regeringen beslut om att miljökraven var uppfyllda och bygget kunde starta.  Georg Andersson var den socialdemokratiska kommunikationsministern som förhandlade avtalet med danskarna och la fram propositionen om bron till riksdagen. Olof Johansson, tidigare centerpartiledare och miljöminister. Kjell Andersson, dykare, forksningsingenjör och miljöaktivist Ulrika Geeraedts, regional utvecklingsdirektör i region Skåne, som gärna vill se att de dansk-svenska planerna på en bro bli verklighet. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

Köerna i sjukvården har varit en av årets viktigaste politiska diskussionsämnen. Lösningen är - enligt Alliansen - ett återinförande av Kömiljarden, som infördes första gången 2008. Kömiljarden är ett slags belöningssystem som ger mer pengar åt de landsting som lyckas korta köerna. Så fort socialdemokraterna kom till makten igen togs kömiljarden bort. Trots att den faktiskt hade lyckats korta köerna. Men å andra sidan hade den fått andra oönskade effekter. Men vad är det då som ligger bakom den här metoden att styra med hjälp av belöningar? Och vad är det som är bra med det om man som politiker vill skapa förändring - och vad talar emot? Den 11 december 2008 presenterade den dåvarande socialministern Göran Hägglund kömiljarden. Idag är han PR-konsult och sitter i styrelsen för bland annat det privata vårdföretaget Aleris.  - Utgångspunkten var att svensk sjukvård har dragits med ett bekymmer som gör att vi sticker ut i förhållande till andra länder, att många människor tvingas vänta väldigt länge på vården. Och vi funderade på hur vi kan förändra det här. Kömiljarden fick tidigt kritik - från Läkarförbundet och Vårdförbundet som menade att kömiljarden riskerade att tränga undan de patienter som behövde komma på återbesök, eftersom landstingen fokuserade på att få ner de köer som gav extra medel - något som sedan styrktes när Socialstyrelsen utvärderade kömiljarden. Man menade att det fanns undanträngningseffekter, men kunde inte säga exakt hur mycket som skapats av just kömiljarden. Men Karin Rågsjö, Vänsterpartiets talesperson i sjukvårdsfrågor, tror att ett prestationsbaserat system skapar just sådana effekter: - Det handlar om morötter - fixa det här snabbt så får ni en hög med morötter och då blir man styrd av morotstänkandet. Man avverkar köerna med dem som kommer in, men de som ska på återbesök hamnar någon annanstans för de får man inga morötter för. Men oavsett hur vi ser på saken har den här typen av styrning ökat de senaste 30 åren. Att styra genom morötter eller prestationsbaserade bidrag är en del av det man brukar kalla New public management. Efter finanskrisen på 90-talet började man - oavsett regering - styra allt mer med hjälp av olika typer av prestationssystem. Politikerna ville inte längre bara dela ut pengarna, utan också få reda på vad de resulterade i. Det säger Shirin Ahlbäck-Öberg - som är statsvetare vid Uppsala universitet: - Det kommer under en tid med omfattande byråkratikritik. Den offentliga sektorn växte väldigt mycket under efterkrigstiden och man började tala om svällande byråkratier. Parallellt med ett svårt statsfinansiellt läge under 80- och 90-talen, gällde det att ta vara på skattekronorna och att pengarna användes på ett effektivt sätt. Det blev ett väldigt tydligt fokus på resultat, något man inte talat om på samma sätt tidigare. Katarina von Arndt katarina.von_arndt@sr.se

Hur trodde Beatrice Ask att friskolereformen skulle forma Sverige? Göran Hägglund om hur fastighetsskatten avskaffades på ett hotellrum i Visby och Olle Wästberg om 90-talskrisen och valutan som flöt. Besluten som format Sverige-special, från SR:s scen i Almedalen. Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg, som gör programmet har bjudit in politiker som medverkat i serien för att tala om politiken som format Sverige. Samtalen leds av SR:s Helena Groll.

Hör också om Mexiko som går till val, panelen om ordförandeposter till Sverigedemokraterna, Besluten som format Sverige om brytpunktsstriden och krönika av Ulrika Knutson. Timme 1: * Partiledarutfrågning Ulf Kristersson (M) i Almedalen och analys * Hur får fiktiva karaktärer vara? * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen; Jenny Sonesson, Anders Lindberg, Lotta Gröning Timme 2: * Reportage från krigshärjade Syrien * EU-toppmötet och migrationsfrågan * Satir med Utkantssverige om upphetsning av folkgrupp * Besluten som format Sverige: Brytpunktsstriden 2013 * Mexiko går till val - vad kan politiker göra när pengarna styr? * Kåseri av Lotta Erikson Programledare: Mikael Kulle Producent: Sally Henriksson Tekniker: André Stärnman

Dessutom: Besluten som förändrade Sverige, nu dags för flyktingamnestin. Par som gör karriär tillsammans. Timme 1 * Turkiskt val * Världens värsta kriser * Namnbyten populärt * Skogens framtid * Par som jobbar ihop * Krönika Katarina Barrling * Panelen Timme 2 * Besluten som förändrade Sverige, nu flyktingamnestin * Public Service halvårssatir * Kåseri Pamela Jaskoviak

Vice talman Björn Söder (SD) har fått skarp kritik för sitt uttalande om judar och samer. Men vad menade han egentligen? Med både midsommar och fotbolls-VM för dörren försöker Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg reda ut begreppen svenskhet och nationalism tillsammans med statsvetaren och Timbros förlagschef Andreas Johansson Heinö i veckans avsnitt av podden "Det politiska spelet". Varför är det så viktigt för Björn Söder (SD) att skilja på nationell identitet och medborgarskap? Hur fungerar öppen svenskhet i praktiken? Och på vilket sätt skiljer sig Sverigedemokraternas syn på svenskhet från de övriga riksdagspartierna? Även Expos Jonathan Leman gästar podden för att berätta hur grupperingarna till höger om Sverigedemokraterna skiljer sig åt i sin syn på vem som är svensk och inte. Dessutom gör Ekots politikreporter Maggie Strömberg ett efterlängtat återbesök för att berätta om sitt andra projekt, podden "Besluten som format Sverige" , som precis haft nypremiär.  Programledare: Henrik Torehammar Producent: Björn Barr

Sunda statsfinanser och en stabil budgetprocess var stoltheten i svensk politik. Men hösten 2013 blev det strid om just detta - det som de politiska barnen av 90-talet håller allra högst. Aldrig mer, var mantrat för den generation politiker som formats under krisåren på 90-talet. Men när SD kom in i riksdagen ändrades balansen. Det var inte längre självklart hur majoriteter skulle bildas. Den gamla borgfreden runt budgeten tog paus.  Spelade de rödgröna och SD med stabiliteten som insats, eller var det alliansens skattesänkningar som hotade statens finanser? I programmet medverkar Anna Kinberg Batra, som var moderaternas gruppledare i riksdagen och ordförande i finansutskottet. Magdalena Andersson, socialdemokratisk finansminister och Oscar Sjöstedt, finanspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

1967 drog Tage Erlander (s) tillbaka en proposition om att avskaffa statlig hyresreglering. När bostadssamtalen kraschade 2016 bråkade partierna fortfarande om hur hyrorna ska sättas. Att det finns stora problem på den svenska bostadsmarknaden är partierna överens om. Men lösningarna skiljer sig åt - mer av marknadskrafter eller ökade subventioner. 2016 slutade de blocköverskridande samtalen med att blocken inte kunde enas. Alliansen lämnade, SD var inte ens inbjudna. Dagens system har sina rötter i en brytningstids på 60-talet när flera partier vill avskaffa den statliga hyresregleringen. Bland de som vill se mer marknadsanpassade hyror idag finns något av en dolkstötslegend om hur mittenpartierna på 60-talet spelade bort en historisk möjlighet att införa marknadshyror. Men hur sann är legenden? I programmet medverkar Nooshi Dadgostar, bostadspolitisk talesperson, Vänsterpartiet samt Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson i Centerpartiet. Assar Lindbeck, professor i nationalekonomi, som var med i processen redan på 60-talet är intervjuad liksom Hyresgästföreningens tidigare ordförande Barbro Engman och Bo Bengtsson, professor i statskunskap som forskat om bostadspolitik. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sverigesradio.se

I september 2005 står Sverige inför regeringskris. Miljöpartiet vägrar släppa igenom Göran Perssons budget om han inte går med på en flyktingamnesti. Hela året pågår de politiska bråken om flyktingarna som inte har rätt att stanna i Sverige. Riksdagens fem minsta partier försöker krossa det som kallades järnaxeln - Socialdemokraterna och Moderaterna, som höll emot kraven på en mer generös flyktingpolitik. Hör Miljöpartiets Gustav Fridolin och Peter Eriksson om hur de pressade regeringen, Görans Perssons statssekreterare Jan Larsson om den socialdemokratiska balansgången och Moderaternas Tobias Billström om varför han tyckte kompromissen var värdelös. Maggie Strömberg maggie.stromberg@sverigesradio.se

Den japanska vice amiralen Mikawa har lyckats undvika upptäckt och börjar närma sig Guadalcanal där de amerikanska fartygen ligger på redden. Amerikanska flottstyrkan anar ingenting och förbeder sig inför natten. Besluten om hur fartygen skulle bemannas visar sig bli ödesdigra.

Vad kommer att hända i politiken 2018? Och vilka frågor kommer att avgöra valet? Valårsspaning med Ekots Fredrik Furtenbach, Karin Eriksson, DN och Jenny Madestam,Expressen TV, statsvetare, Södertörns högskola. Dessutom ett extra långt reportage i P1:s serie om Besluten som format Sverige. Denna gång om vårdnadsbidraget.  Vår reporter Erik Hedjtärn har tittat närmare på striden på 90-talet som ledde till att Kristdemokraterna fick sitt nationella genombrott.

Varför blev trängselskatten accepterad i Stockholm och en politisk surdeg i Göteborg? Efter valet 2002 blev trängselskatterna en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten. Socialdemokraterna i Stockholm fick bryta sitt vallöfte om att inte införa biltullar för att köpa miljöpartiets stöd till en S-regering. Trots svekdebatt röstade stockholmarna ja till trängselskatten fyra år senare. I Göteborg försökte S-toppen Göran Johansson förhindra en liknande manöver i samband med valet 2006. Han lovade att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna fick folkomröstning först. Men någon folkomröstning genomfördes aldrig. Ändå infördes trängselskatt några år senare, den här gången på Göteborgspolitikernas initiativ. Motståndarna lyckades sedan få igenom sina krav på en folkomröstning och det blev ett rungande nej. Men då var trängselskatten redan införd och de styrande politikerna tyckte inte att de kunde följa folkets vilja. Svekdebatten som följde sätter fortfarande spår i politik i Göteborg. Hur kan två historier som innehåller samma trängselsskatt, svikna löften, politiskt maktspel och en folkomröstningar få så olika slut? Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

En av 70- och 80-talets stora politiska strider handlade om löntagarfonderna. I mitten av 70-talet lade LO sitt förslag som skulle leda till att löntagarna på 40 år blev majoritetsägare i företagen. Idag används löntagarfonderna som ett varnande exempel i debatten om vinster i välfärden, ett exempel som ska visa hur socialdemokratin har gått för långt vänsterut förut.  I Ekot 1975 fick LO:s utredare Rudolf Meidner frågan om förslaget var den allvarligaste attacken mot det privata ägandet i Sverige. - Ja, jag ser det som ett mycket stort steg om detta skulle förverkligas, sa Rudolf Meidner och tillade senare i intervjun: nog kan man väl säga att det är en form av socialism. Kjell-Olof Feldt, som var minister i den socialdemokratiska regeringen när förslaget från LO kom, berättar i Besluten som format Sverige att han var starkt kritisk då men att han inte kunde ta avstånd offentligt. Han menar att LO:s löntagarfonder hade fått förödande konsekvenser om de införts. - Vi hade fått stänga gränsen, för folk med pengar. Annars skulle företagen bara dra, säger Kjell-Olof Feldt. Som finansminister 1983 införde Kjell-Olof Feldt senare en form av löntagarfonder som han menar var något helt annat än LO:s löntagarfonder från 70-talet. - De utgick ifrån marknadsekonomiska principer, förklarar han. Ändå möttes reformen av ett stort motstånd i början av 80-talet. Många minns den stora demonstrationen mot löntagarfonder 4 oktober 1983. En av arrangörerna var PR-konsulten och Kunskapsskolans storägare Peje Emilsson. Han menar att mobiliseringen då var viktig del i att högern bröt den socialdemokratiska dominansen i svensk politik. - Det var en stor vändpunkt i Sverige. Det var många som kände att LO och socialdemokraterna hade gått för långt. Nu sökte man inte samförstånd utan nu skulle man ta över makten, säger Peje Emilsson. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Vårdnadsbidraget blev en het politisk fråga i Sverige när KDS kom in i riksdagen 1991. Familjens valfrihet ställdes mot jämställdhet, hemmafrun mot offentlig barnomsorg. Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson menar att det var vårdnadsbidraget som gjorde att partiet alls tog sig in i riksdagen valet 1991. - Har man varit ute i flera valrörelser så märker man sånt. Folk började lyssna när jag pratade om familjepolitiken, berättar han. Men det var långt ifrån självklart att Bildt-regeringen skulle genomföra reformen. Först försökte socialdemokraterna blockera den i krisuppgörelserna regeringen. Birgitta Dahl, som var socialpolitisk talesperson, förklarar att man ville stoppa en reform som kostade pengar och som konserverade ett gammalt hemmafruideal. - Man lurar in kvinnor i en falsk trygghet, där de får betala senare i livet med lägre löner och sämre pensioner, säger hon i programmet. I den borgerliga regeringen fanns också ett starkt motstånd. Folkpartiets Bengt Westerberg hade aldrig tyckt om vårdnadsbidraget men gick med på det i utbyte mot pappamånaden och en ny barnomsorgslag, som blev det sista steget i den daghemsutbyggnad som inletts under 70-talet. - Samtidigt var vi medvetna om att socialdemokraterna, som ledde i opinionen, skulle ta bort vårdnadsbidraget om de vann valet. Vi visste att vårdnadsbidraget inte skulle bli långvarigt, konstaterar Bengt Westerberg.  Vårdnadsbidraget fanns bara kvar i ett halvår, hösten 1994. 2008 återinförde Reinfeldts regering en nedbantad variant av vårdnadsbidraget och 2015 röstade de rödgröna bort reformen, med stöd av mittenpartierna. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Varför blev trängselskatten accepterad i Stockholm och en politisk surdeg i Göteborg? Efter valet 2002 blev trängselskatterna en bricka i förhandlingsspelet om regeringsmakten. Socialdemokraterna i Stockholm fick bryta sitt vallöfte om att inte införa biltullar för att köpa miljöpartiets stöd till en S-regering. Trots svekdebatt röstade stockholmarna ja till trängselskatten fyra år senare. I Göteborg försökte S-toppen Göran Johansson förhindra en liknande manöver i samband med valet 2006. Han lovade att ingen trängselskatt skulle införas utan att göteborgarna fick folkomröstning först. Men någon folkomröstning genomfördes aldrig. Ändå infördes trängselskatt några år senare, den här gången på Göteborgspolitikernas initiativ. Motståndarna lyckades sedan få igenom sina krav på en folkomröstning och det blev ett rungande nej. Men då var trängselskatten redan införd och de styrande politikerna tyckte inte att de kunde följa folkets vilja. Svekdebatten som följde sätter fortfarande spår i politik i Göteborg. Hur kan två historier som innehåller samma trängselsskatt, svikna löften, politiskt maktspel och en folkomröstningar få så olika slut? Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Vårdnadsbidraget blev en het politisk fråga i Sverige när KDS kom in i riksdagen 1991. Familjens valfrihet ställdes mot jämställdhet, hemmafrun mot offentlig barnomsorg. Kristdemokraternas partiledare Alf Svensson menar att det var vårdnadsbidraget som gjorde att partiet alls tog sig in i riksdagen valet 1991. - Har man varit ute i flera valrörelser så märker man sånt. Folk började lyssna när jag pratade om familjepolitiken, berättar han. Men det var långt ifrån självklart att Bildt-regeringen skulle genomföra reformen. Först försökte socialdemokraterna blockera den i krisuppgörelserna regeringen. Birgitta Dahl, som var socialpolitisk talesperson, förklarar att man ville stoppa en reform som kostade pengar och som konserverade ett gammalt hemmafruideal. - Man lurar in kvinnor i en falsk trygghet, där de får betala senare i livet med lägre löner och sämre pensioner, säger hon i programmet. I den borgerliga regeringen fanns också ett starkt motstånd. Folkpartiets Bengt Westerberg hade aldrig tyckt om vårdnadsbidraget men gick med på det i utbyte mot pappamånaden och en ny barnomsorgslag, som blev det sista steget i den daghemsutbyggnad som inletts under 70-talet. - Samtidigt var vi medvetna om att socialdemokraterna, som ledde i opinionen, skulle ta bort vårdnadsbidraget om de vann valet. Vi visste att vårdnadsbidraget inte skulle bli långvarigt, konstaterar Bengt Westerberg.  Vårdnadsbidraget fanns bara kvar i ett halvår, hösten 1994. 2008 återinförde Reinfeldts regering en nedbantad variant av vårdnadsbidraget och 2015 röstade de rödgröna bort reformen, med stöd av mittenpartierna. Erik Hedtjärn erik.hedtjarn@sr.se

Hör dessutom om konflikten mellan USA och Nordkorea. Torbjörn Flygt berättar om sin nya bok "Flyktväg". Reportage om Sexköpslagen i vår serie om "Besluten som förändrade Sverige". Satir med Utkantssverige. Timme 1 * USA/Nordkorea * Merkel drar igång tysk valrörelse på allvar * Ny bok om Angela Merkel * Kolonilottens förändring * Krönika Ulrika Knutson Timme 2 * Digitaliserad semester * Utkantssverige * Torbjörn Flygt om migration i litteraturen * Sexköpslagen * Kåseri Lotta Erikson   Programledare Olle Hägg Producent Lena Bejerot

Hör också om bland annat migration i litteraturen, Dödahavsrullarna, Kinas roll i Nordkorea och hettan som påverkar den psykiska hälsan. Krönikör: Göran Rosenberg. Kåseri av Helena von Zweigbergk. TIMME 1 * Kinas roll i Nordkorea - kan de hjälpa Trump? * Kaotisk vecka i Vita huset  * Hetta kan påverka psykisk hälsa - Indiska bönder drabbade * Besluten som förändrade Sverige: Särbeskattningen * Krönika Göran Rosenberg * Panelen med Helle Klein, Carl Rudbeck och Naomi Abramovicz TIMME 2 * Plasten - från älskad till hatad * Satir med Utkantssverige * Oro i Kenya inför kommande val * Migration i litteraturen * Dödahavsrullarna - en ovanligt gammal 70-åring * Kåseri Helena von Zweigbergk Programledare: Marie-Louise Kristola Producent: Sally Henriksson Tekniker: Gardar Hansen

Hör dessutom om protester i Polen, Assistansreformen, Johan Norbergs krönika, Richard Myrenbergs 4 år som Afrikakorrespondent, Siestan i Spanien kan slopas, kåseri Helena von Zweigbergk TIMME 1 * I Polen demonstreras mot lagändring som ökar politikermakten * Frankrikes president Macrons smekmånad är över * 50 år efter "summer of love" spåren efter hippierörelsen * Besluten som förändrade Sverige, idag Assistansreformen * Johan Norberg krönika * Panelen TIMME 2 * Mäklarna resa från bilhandlarstatus till TV-stjärnor * Satir med Utkantssverige * Richard Myrenberg summerar sina 4 år som Afrikakorrespondent * Siestan i Spanien är hotad * Kåseri Helena von Zweigbergk

Dessutom serien om besluten som format Sverige, vi undrar om datorn bräcker Bach i musikskapande, krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Lotta Erikson, panelen, sommarsatir med mera i God morgon, världen! Första timmen: * Årsdagen för kuppförsöket i Turkiet * Hur möter Kanada högerextremism? * Kan datorn bräcka Bach som kompositör? * Krönika av Ulrika Knutson * Panelen Andra timmen: * Har sticklingen ersatt surdegen - om en spirande trend * Satir från Utkantssverige om något som gick fel * EM i fotboll är igång! * Burmas elefanter har blivit arbetslösa * Besluten som format Sverige - om utförsäkringar * Kåseri av Lotta Erikson om självbedrägeri i sommartid   Programledare: Mikael Kulle Producent: Karin Wickström Tekniker:  Jessica Klingsell

Den bortre parentesen i sjukförsäkringen var en politisk bomb som briserade valåret 2010 och sägs ha kostat Alliansen den egna majoriteten. Hör om striden i regeringskansliet när reformen infördes. Det var finansdepartementet som drev igenom slutdatumet i sjukförsäkringen och flera av tjänstemännen i regeringskansliet var oroliga att förändringarna skulle bli för hårda. Lagom till valet 2010 kom berättelser från svårt sjuka människor som tvingades söka jobb eftersom de inte längre fick vara kvar i sjukförsäkringen. Hör bloggaren Emelie Holmquist, vars inlägg om sin sjuka mamma sägs ha påverkat valet. Vi hör också tidigare statssekreteraren Bettina Kashefi, folkpartistiska tjänstemannen Andreas Bergström och Mattias Lundbäck, politisk sakkunnig till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson.

Månaderna efter 11 september fattades besluten som ledde till vår svenska terroristbrottslag från 2003. Då kritiserades den för att hota grundläggande rättigheter, nu för att vara ineffektiv. Dåvarande justitieminister Thomas Bodström tycker att debatten om rättigheter saknas idag när terroristbrottslagen ses över. Vi har träffat Ali, den första som dömdes när lagen var ny. I Besluten intervjuas också åklagare Agnetha Hilding Qvarnström som använder terroristbrottslagen i sitt dagliga arbete och försvarsadvokat Thomas Olsson som kallar lagen ett hafsverk.

Från inrökta barer och kaféer till att ingen skulle komma på tanken på att tända en cigarett inomhus. Rökförbudet på krogen förändrade hela vår utelivskultur och det gick snabbt. Dåvarande folkhälsominister Morgan Johansson berättar om hur han gick till regeringssammanträdet ovetandes om beslutet skulle gå igenom. Och annars skulle han bli tvungen att avsäga sig sin post. I programmet hörs också lobbyisterna, både krogbranschens Mats Hulth och anti-rök-organisationens Ann-Therese Enarsson och den liberala debattören Mattias Svensson, som tycker ett rikt och pluralistiskt land ska kunna ha cigarrbarer och libanesiska restauranger med vattenpipor.

Den första av 70-talets stora jämställdhetsreformer var särbeskattningen. Målet var att kvinnor skulle delta i arbetslivet istället för att vara hemmafruar. I Besluten berättar vi om villan i Bromma och hotellrummet i Solna där den politik som skulle forma Sverige blev till. Besluten med Anna-Greta Leijon (S), Gabriel Romanus (Fp) och nationalekonomen och genusprofessorn Anita Nyberg.

Som första land i världen gjorde Sverige det 1999 olagligt att köpa sex, men inte att sälja. En lag som sedan gick på export runt om i världen, men som fortsätter att debatteras av dem som inte gillar den. Tidigare kvinnoförbundsordföranden och ministern Margareta Winberg berättar om hur de fick männen i det socialdemokratiska partiet att engagera sig i frågan och vann över partistyrelsen som absolut inte ville kriminalisera sexköp. Vi hör också justitiekansler Anna Skarhed som utrett sexköpslagen på regeringens uppdrag och kvinnan bakom twitterkontot En eskorts dagbok som sålt sex vid sidan av sitt vanliga jobb i flera år. De har helt olika syn på sexköpslagens effekter.

Trots ekonomisk kris och reformstopp infördes 1994 statlig personlig assistans i Sverige. Sedan dess har flera regeringar försökt få ner kostnaderna för reformen. Men går det? Tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg, som var socialminister, ser assistansreformen som en av sina absolut viktigaste politiska gärningar. I Besluten berättar också Peter Egardt, då moderat statssekreterare, att oron för kostnaderna inom Bildt-regeringen höll på att stjälpa hela reformen redan innan den blev av. Adolf Ratzka, som själv har personlig assistans, är rädd att politikerna idag försöker strypa reformen i smyg. Han var en av de som drev frågan när de flesta nog såg personlig assistans som en utopi. Han vänder sig mot att personer med funktionshinder ses som kostnader, och tycker att man istället borde tala om investeringar.

Varje dag står du inför ett beslut. Att göra en sak som tar dig närmare ditt mål – eller bort från det. Oavsett vad du väljer finns alltid en alternativkostnad. Frågan är: är det en kostnad som du är beredd att ta? Förvalta ditt motivationskapital klokt genom att lära dig en enkel matematisk regel, som är […] Inlägget Mega-måndag #5: Vilket pris betalar du egentligen för besluten i ditt liv? dök först upp på Mathias Zachau.

“The buck stops here” var ett uttryck Truman gjorde populärt. Ingen gång i historien har dock detta uttryck passat lika bra som för Eisenhower inför, under och efter invasionen 1944. Som överbefälhavare bestämde han över alla arméer i Europa men med ansvaret kom också skyldigheten att fatta beslut trots de stora risker som kom med […]

I Godmorgon världen! 15 januari också om protesterna mot Trump som tilltar, kåseri av Emil Jensen, panelen, Public service-satir, med mera. Godmorgon, världen! 15 januari: * Protesterna mot USA:s tillträdande president Donald Trump tilltar. * Medias frihet beskärs alltmer, om hur det brukar gå till. * Alla måste förhålla sig till Rysslands president Putin * Alltfler återförenas med sin ungdomskärlek via nätet. * Krönikör Katarina Barrling. * Panelen. * I vår serie Besluten, handlar det om när Sverige släppte valutan fri. * Satir med Utkantssverige. * Nigerias Nollywood satsar på seriös film. * Kåsör Emil Jensen.

Därför tröttnar aldrig finansministrar på att prata om ordning och reda och strama statsfinanser. Det tidiga 90-talets kris ledde till själva fundamenten i dagens ekonomiska politik. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Därför tröttnar aldrig finansministrar på att prata om ordning och reda och strama statsfinanser. Det tidiga 90-talets kris ledde till själva fundamenten i dagens ekonomiska politik. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I dag är systemet som låter asylsökande bosätta sig hos vänner och släktingar hårt kritiserat, men på nittiotalet sågs Ebo som en frihetsreform som skulle motverka främlingsfientlighet. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I dag är systemet som låter asylsökande bosätta sig hos vänner och släktingar hårt kritiserat, men på nittiotalet sågs Ebo som en frihetsreform som skulle motverka främlingsfientlighet. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

År 1975 lämnade Sverige assimilationspolitik och ersatte den med en mångkulturpolitik. I en tid när politiken och debatten går i motsatt riktning återvänder vi till ett 40 år gammalt beslut. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

År 1975 lämnade Sverige assimilationspolitik och ersatte den med en mångkulturpolitik. I en tid när politiken och debatten går i motsatt riktning återvänder vi till ett 40 år gammalt beslut. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Socialdemokraterna var genom friskolebeslutet 1996 med och formade den friskolemarknad partiet i dag kritiserar. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Socialdemokraterna var genom friskolebeslutet 1996 med och formade den friskolemarknad partiet i dag kritiserar. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Slopandet av fastighetsskatten påstås ha avgjort valet 2006. Hur var det egentligen? Vi berättar historien om förtvivlade bostadsägare, sluga lobbyister, rädda politiker och ett litet vinnarparti. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Slopandet av fastighetsskatten påstås ha avgjort valet 2006. Hur var det egentligen? Vi berättar historien om förtvivlade bostadsägare, sluga lobbyister, rädda politiker och ett litet vinnarparti. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I del ett i Godmorgon, världens specialserie om politiken som format Sverige börjar vi med en liten detalj i föräldraförsäkringen som har haft stor påverkan på hur svenska familjer ser ut. Hur många år är det mellan dig och dina syskon? Efter 1986 började svenska kvinnor plötsligt föda barn tätare. Bara på grund av en liten regel i föräldraförsäkringen.Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

I del ett i Godmorgon, världens specialserie om politiken som format Sverige börjar vi med en liten detalj i föräldraförsäkringen som har haft stor påverkan på hur svenska familjer ser ut. Hur många år är det mellan dig och dina syskon? Efter 1986 började svenska kvinnor plötsligt föda barn tätare. Bara på grund av en liten regel i föräldraförsäkringen. Det här är en del i en poddserie om besluten som formade Sverige, av Erik Hedtjärn och Maggie Strömberg.

Reaktioner på Thorbjörn Fälldins död, om dådet i München och om splittringarna mellan sekulära och religiösa i Turkiet som växer efter det misslyckade kuppförsöket. Hör om hur den amerikanska proteströrelsen Black Lives Matter kom till Sverige och panelen - bland annat om den skärpta asyllagen. Reportage från Norge om hur man talar om terror och extremism där fem år efter attackerna i Oslo och på Utöya. Andra delen i serien Besluten som formade Sverige handlar om det som kallas EBO, eget boende, och som ger asylsökande rätt att bosätta sig utanför migrationsverkets anläggningar. Och så är det premiär för komikerduon Åsa & Gertruds satirserie Utkantssverige. Veckans kåsör är Lotta Erikson - om att byta stil under sommaren. Programledare: Linda Thulin Producent: Nathalie Rothschild Tekniker: Sofia Hallgren

Godmorgon, världen! Söndagen 10 juli programledare Marianne Hasslow Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt frågas ut av Sveriges Radios Joar Bendjelloul. Därefter analys av inrikespolitiska kommentatorn Fredrik Furtenbach. Reportage från en liten stad i Wales som får stora EU bidrag men ändå röstade Brexit. Krönikör är Ulrika Knutson. Panelen bl.a om svenskhet i Almedalen. Reportage från en av världens största begravningsplatser, den ligger runt staden Najaf i Irak, och där hamnar många av IS offer. Sista avsnittet av vår serie Gissa året? Samtal om EM-finalen i Frankrike. Reportage om Fastighetsskatten i vår sommarserie om Besluten som formade Sverige. Varför älskar så många att titta på djur på Youtube? Sist kåseri Helena von Zweigbergk. Producent Lena Bejerot Tekniker Sandra Pettersson

Om hopp och förtvivlan i Barack Obamas värld. Är den amerikanske presidenten en kalkylerande krigshetsare med välsmort munläder? Eller en missförstådd världsförbättrare som är bakbunden av strukturer större än han själv? Hör röster från Washington, Brooklyn och Halmstad om hemliga krig, svårstängda fångläger och det amerikanska presidentskapets själ. I maj i år besökte Barack Obama den amerikanska försvarshögskolan i Washington DC. Han var där för att tala om krig – men inte den sortens krig som USA verkar ge sig in i nu i dagarna, i Syrien, utan ett krig som vi här på Konflikt följt mycket nära under alla de år som programmet funnits: det amerikanska kriget mot terrorismen. Och på senare år, sedan Barack Obama blev president, har vi allt oftare – från platser som Jemen och hemliga amerikanska militärbaser, tillsammans med såväl juridikprofessorer som uighurer – fått anledning att ställa frågan om hur, när och, för den delen, om det här kriget någonsin ska ta slut. Därför var det inte konstigt att vi spetsade öronen i maj, för Obamas tal handlade om just den frågan. - Besluten vi tar idag, om drönare, om hur vi låser in terroristmisstänkta, kommer å definiera vilket sorts land vi är å vilket sorts land vi kommer vara i framtiden. Amerika befinner sig vid ett vägskäl, sa Obama och fortsatte. - Vi måste definiera vilken sorts kamp det är vi utkämpar, annars kommer kampen att definiera oss, sa Obama. Inget land kan utkämpa ett evigt krig och fortsätta vara fritt. Varken jag eller nån annan president kan lova att helt besegra terrorn. Det var ett klassiskt Obama-tal. Han lyckades formulera riskerna med ett hemligt, evigt krig bättre än så gott som alla hans kritiker. Här var en president som inte bara kunde beskriva, utan verkligen förstod sitt ansvar, som förstod varför ett krig inte kan föras i hemlighet, varför folk inte kan låsas in på obestämd tid utan rättegång, varför man inte kan låta rädslan styra. Talet hölls alltså i maj i år. Men, så kom sommaren… Ljud från en lång, het och i allra högsta grad krigisk sommar. NSA-avslöjanden, vaga terrorhot och en kavalkad av drönarattacker i Jemen. Samma president: men ett helt annat budskap. Hur ska man då förstå dessa motsättningar? Vad styrs av presidentens personlighet? Vad är politik? Och vad är djupare liggande strukturer? Vi börjar med att titta närmare på Obamas krig. Och inte det nya krig i Mellanöstern, i Syrien, som USA motvilligt verkar dras in i i dagarna, eller det öppna krig som han avslutade i Irak, eller det halvhjärtade krig som är på väg att trappas ned i Afghanistan. Istället ska vi titta på det krig som Obama verkar föredra, nämligen skuggkriget. På sistone har flera böcker  kommit ut i ämnet Bland dom mest uppmärksammade finns The Way of the Knife av New York Times-journalisten Mark Mazzetti, som i detalj beskriver hur underrättelsetjänsten CIA – tillsammans med delar av den amerikanska militären – förvandlats till en slags presidentens personliga dödsmaskineri. Konflikts Caroline Salzinger intervjuade honom. Men det finns andra områden där Obamas retorik och politik står i bjärt kontrast mot varandra. Här ytterligare ett klipp från Obamas tal i maj: - Föreställ er en framtid om tio år, då USA forftarande håller människor som inte anklagats för något brott inspärrade på en plats som inte ens hör till vårt land. Se på oss, när vi tvångsmatar fångar som hungerstrejkar. Är det det Amerika vi vill vara? Så sa Obama i maj. Han hade ju lovat att fängelset i Guantanamo Bay under sin valkampanj 2008. Men än står det öppet. Hur har det blivit såhär? Den journalist som i störst detalj beskrivit processen kring Guantanamo är Daniel Klaidman, som till vardags skriver för Newsweek och Daily Beast. Förra året publicerades hans bok Kill or Capture, med underrubriken The War on Terror and the Soul of the Obama Presidency. Enligt Klaidman är vad som hände när Obama 2009 skulle stänga Guantanamo bland dom mest talande händelserna  under hela den första Obama-administrationen.    Biografier och studier av presidenter är något av en industri i USA – varje stor bokaffär har en rejäl hylla i ämnet – och dom tyngsta spelarna i den industrin är presidenhistorikerna, en grupp som faktiskt aktivt uppvaktas av sittande presidenter, som dels är intresserade av att förstå bättre hur deras föregångare handlat, men som också vill försöka påverka hur deras eftermäle kommer att låta. En av de mest respekterade presidenthistorikerna heter Robert Dallek – som redan hunnit äta middag med Obama fyra gånger. Konflikts medarbetare Petra Socolovsky hälsade på hos honom hemma i Washington DC. Gäster i Konflikt för att diskutera presidentskapets förutsättningar och Barack Obamas tid som president är dels Frida Stranne, Freds- och utvecklingsforskare med särskild inriktning USA, och Trita Parsi, författare av flera böcker om amerikansk utrikespolitik och ordförande för det Iranskamerikanska rådet. Programledare: Ivar Ekman Producent: Caroline Salzinger

Inlåsning utan att få en advokat, vagt motiverade beslut och ett klent barnperspektiv. Rättssäkerheten brister när ensamkommande barn förvarstas. Det visar en granskning som Kaliber gjort i samarbete med Skolministeriet från UR. Enligt lagen har barn som förvarstas rätt att få ett offentligt biträde. Men när Kaliber och Skolministeriet granskar det knappa 30-tal beslut om inlåsning som fattats under de senaste fem åren, visar det sig att hälften av barnen inte fått något ombud. Det visar sig också att många av besluten är otydliga eller helt saknar motivering till varför barnet ska låsas in. Dåligt motiverade beslut, bristande barnperspektiv och slarv med rätten till advokat. Kaliber tillsammans med Skolministeriet från UR granskar: Hur rättsäkert är det när ett ensamkommande asylsökande barn ska frihetsberövas. Långa korroidorer, dörrar med kodlås och förvaringsboxar i plåt för personliga tillhörigheter. Vi är i Gävle och har precis klivit in på en av Migrationsverkets fem förvarsenheter. – Det finns trettio platser, och jag tror nog att det kan vara antingen fullbelagt eller så gott som fullbelagt. Så nu går vi då in på själva boendet… Niclas Axelsson är Migrationsverkets sakkunnige i förvarsfrågor och visar runt. Ett förvar är en låst avdelning inom Migrationsverket där asylsökande som man misstänker ska hålla sig undan  placeras innan en utvisning. Finns det några barn här nu? – Vi kan se, jag tror inte det. Flera vuxna män möter upp vid dörren och vill berätta om sin situation. Och uppgivenheten och desperationen ligger som ett lock över rummet. Att ensamkommande barn blir inlåsta i förvar är ovanligt i Sverige och kraven på rättsäkerhet är höga. Enligt Utlänningslagen krävs det synnerliga skäl för att ta ett ensamkommande barn i förvar. Lagen preciserar inte vad ett synnerligt skäl kan vara, men däremot står det, att för att förvarsta ett barn, ska barnet tidigare har hållit sig undan en utvisning eller på ett uppenbart sätt ha visat att det kommer att avvika. Innan ett förvarsbeslut fattas ska dessutom andra metoder ha prövats, som till exempel att hålla barnet under uppsikt. Det här ställer höga krav på hur förvarsbeslutet ska motiveras, för att det ska anses vara rättsäkert. Så att inte barn riskerar att hamna i förvar på godtyckliga grunder. Men när Kaliber tillsammans med Skolministeret från UR har granskat de förvarsbeslut som har fattats de senaste fem åren, är det en annan bild som framträder. Ett av de barn som har suttit i förvar är 17 åriga Zaher. – Mitt hjärta blev krossat när jag hamnade i förvaret. Det var jättehemskt och fruktansvärt för mig. Och jag var ensam. Jag undrade hela tiden varför polisen var så våldsam med mig och hämtade mig här och bara lämnade mig här. Varför jag var med dom vuxna killarna. Det var fruktansvärt för mig och jättejobbigt. Och jag hade ingen person som satt med mig och var med mig att prata. Det är inte bra för ett barn. Zaher berättar att han har flytt från talibanernas våld i Afghanistan och började en strapatsrik och farlig flykt till Europa redan för flera år sedan. Han berättar om hur han på vägen har tvingats gömma sig i trånga källare, beskjutits av gränsvakter och levt som hemlös – allt det innan han hamnade på ett boende för ensamkommande barn här i Sverige.       Men en sen eftermiddag i december förra året blev han hämtad av civilklädd polis och bortförd med handfängsel för att tas i förvar och utvisas. – Jag hade ont mycket i huvudet, och tänkte hela tiden skada mig i det där rummet. Vad var din känsla? – Att jag skulle sluta livet. Jag tänkte på förvaret så. Och hela tiden tänkte att jag kom en lång resa till Europa och att mitt liv skulle bli bra och nu jag hamnade i fängelse och att ingen person lyssnade på mig. Jag var jättebesviken och jättearg. Jag bestämde att jag skulle skada mig. Det är bättre att man dör här. Ingen lyssnade på mig. Det är bättre att dö här, säger Zaher. I motiveringen till varför polisen tar Zaher i förvar står bara två rader, om att han i kontakt med Migrationsverket och polisen uttalat att han är emot att lämna landet. Och fältet där dom synnerliga skälen ska motiveras gapar tomt. Motiveringen i beslutet och Zahers egen berättelse, väcker många frågor. Vad krävs egentligen för att ett försvarsbeslut ska anses som välmotiverat? Vem tillvaratar barnets rättigheter i förvaret?  Och hur resonerar beslutfattarna om barnets bästa? Genom migrationsverkets statistik får vi veta att 2119 ensamkommande barn har utvisats från Sverige de senaste fem åren. Och fram till i maj i år är det totalt 29 som har tagits i förvar. Det är polisen som har fattat samtliga beslut och vi bestämmer oss för att titta närmare på hur besluten har motiverats. Som vi tidigare har slagit fast, krävs det uppenbara skäl för att ta ett barn i förvar. Men när Kalibier och Skolministeriet granskar besluten, upptäcker vi  att många är otydliga i sina motiveringar till varför barnet ska förvarstas. I ungefär hälften av besluten uttrycks att barnet tidigare har hållit sig undan en utvisning, vilket också är en grund för att ta ett barn i förvar. Men i resten anges bara att barnet på olika sätt har visat eller uttryckt att det inte vill lämna landet. De uppenbara skälen beskrivs inte närmare än så. Vi bestämmer oss för att ta med besluten till en advokat med lång erfarenhet av förvarsärenden, Enar Bostedt. – Generellt sett kan man säga att dom är, tycker jag, bristfälligt motiverade. Dom är ganska korta. Det står ju i förvaltningslagen, om det är i tjugonde paragrafen,  alla fall står det där att det krävs en motiveringsskyldighet. Det vill säga att man ska kunna berätta i ett beslut på vilka objektiva grunder som beslutet är fattat. Det anser jag väl brister i flera av de här förvarsbesluten som gäller barn. Typiska exempel är väl då i de fallen att ja barnet visar en vilja att inte vilja återvända. Man tolkar barnets kroppsspråk och så vidare. Eller kanske barnet till och med uttryckligen säger nej jag vill inte åka jag vill inte lämna Sverige. Och det är ju så att kommer man till Sverige och vill söka skydd, så är det självklart att man inte vill lämna Sverige. Men det är definitivt inte samma sak som att barnet tänker gömma sig och hålla sig undan. Men vad ska polisen göra då, för det finns ju barn som ska utvisas till ett annat land, måste inte polisen ta till de här metoderna? – Det måste den tyvärr, det står ju i lagtexten, man har att följa lagen. I dom lägena så är det väl ändå viktigt att besluten är välmotiverade och att det kanske  finns någon som kan tillvarata de här barnens rättigheter. Enligt barnkonventionen ska ”barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn”. I Sverige är ännu inte barnkonventionen lag, men frågan utreds just nu på regeringsnivå. Men det betyder inte att myndigheter kan bortse från barnperspektivet. För tre år sedan godkände riskdagen en strategi för att stärka barnets rättigheter, och här står bland annat att ”beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Advokat Enar Bostedt igen. – Besluten ska ju fattas i enlighet med barnets bästa. Och här märker man att det är lite rita gissa spring. Det är något man kryssar i.  I ett par så är det verkligen graverande tycker jag, men i samtliga ärenden hade det kunnat motiverats bättre. Det här verkar inte finnas några riktlinjer för utan det är något bara man kryssar för och drar till med. Men det borde finnas riktlinjer där man går igenom varför beslutet är till barnets bästa och på vilket sätt. Vi låter även andra ta del av besluten. Vi besöker Röda korset och Rädda barnen, som också ser bristande dokumentation i besluten. Och vi visar dem även för Niclas Axlesson, migrationsverkets sakkunnige i förvarsfrågor. – En del av de beslut jag har sätt lämnar väl övrigt att önska. Det här är min synpunkt och det här är andra myndigheters beslut och det är något som får stå för dom. Men jag vill nog att besluten som rör frihetberövande generellt och i synnerhet barn att dom är välformulerade att dom inte är så grunda. Utan man får verkligen motviera varför, varför ska det här barnet som vi tittar på, varför ska det tas i förvar, varför är det en sista utväg, varför kan vi inte överväga ett annat alternativ uppsikt till exempel. Sen har jag jobbat så pass länge att jag  vet att kvaliteten på besluten, det handlar kanske inte bara från polismyndigheten utan även våra beslut om förvar mer generellt sett, att det kan vara lite skiftande kvalitet. Bland besluten vi har granskat hittar vi barn från Ryssland, Syrien och Algeriet men majoriteten kommer från Afghanistan. En av dem är Zaher. Vi träffar honom första gången sent på hösten förra året, innan han blir tagen i förvar. Och vi kommer sen att träffas flera gånger under det närmaste halvåret. Just den här dagen spelar Zaher fotboll med sina kompisar. I pauserna sitter vi på avbytarbänk och Zaher berättar  om flykten  till Sverige och båtresan över Medelhavet från Grekland till Italien. – Fem dagar var vi i havet, några barn dog i båten, små, små barn. Det var katastrof och ibland jag drömmer om den resan. Den båten och när jag vaknar mitt i natten är jag svettig, rädd mycket. Zaher säger att han har varit med om mycket i sitt liv, men att sitta inlåst i Förvaret i väntan på utvisning är något av det värsta han varit med om. Känslan av övergivenhet och maktlöshet, och så kränkningen att sitta inlåst som en brottsling. Zaher är ett så kallat Dublinärende. Det därför måste han söka asyl i det första land i Europa där han lämnade sitt fingeravtryck Men där berättar Zaher, utsattes han för ett övergrepp i ett flyktingläger. Han beskriver hur han en natt övermannades och våldtogs av flera vuxna män. Men det anser inte migrationsverket vara skäl nog för att få söka asyl i Sverige. Och därför kommer gränspolisen den där sena eftermiddagen i december för att ta honom till förvaret. – Jag var jättemycket rädd. Mitt hjärta var krossat då. Att jag var i bilen och grät mycket. Jag tittade på kompisarna och på personalen. Jag hade ingen tillåtelse att gå ut från bilen och krama dom och säga till dom… – Det är jobbigt. Att säga hej då till dom. Du fick ingen möjlighet att göra det.   Bredvid sitter Ella Lundgren, som är Zahers godman. Alla barn som kommer ensamma till Sverige har rätt till en god man som kan företräda dem i ekonomiska och personliga frågor. – Jobbigt. – Det är jobbigt ja, du visste ju inte om  ni skulle få träffas igen. Det var ju bara som ett sista… det var ju bara att du skulle iväg. Det var ju det här som var fruktansvärt. Du får inga avslut, du får ingen möjlighet att välja. Och det är ju såna här saker som sätter ärr i själen. Du har haft så många avsked i ditt liv. Mycket som har hänt. Och så blir du behandlad på det här sättet i Sverige. Kunde vara lite humanare att du får säga hej då. Inte ens det får du göra. Det är fruktansvärt. Det är det. – Dom bara lämnade mig i Migrationsverket och sa hej då och lycka till. Sen jag frågade vad händer här, vad vill ni göra med mig. Dom sa att imorgon bitti klockan fyra du ska åka till Italien. Jag var jätteledsen. Jätteledsen. Kaliber och Skolministeriets bild av att polisens förvarsbeslut är dåligt motiverade, stämmer väl överens med en rapport som presenterades av Röda korset förra året. Här har man granskat nära tusen beslut och domar som rör frihetsberövande av asylsökande, mest vuxna. Och precis som vi, hittar de brister i beslutsmotiveringarna. Maite Samacona Aguirre, är rapportförfattare och är överhuvudtaget kritisk till att asylsökande barn sätts i förvar. – En sak vad gäller ensamkommande barn så är Svenska röda korset ganska tydlig med att det borde införas en bestämmelse som uttryckligen visar att ensamkommande barn inte får tas i förvar.  Vilka konsekvenser kan det få för ett barn att bli satt i förvar? – Det finns flera rapporter som visar att människor mår väldigt dåligt och far illa, det är många som skadar sig själva när dom sitter i förvar. Så det kan ha absolut stora konsekvenser för barn. Och sen vet vi att många av dessa barn har varit utsatta för väldigt mycket innan dom kom till Sverige eller under resvägen beroende på om dom är Dublinbarn eller inte. Och det gör att om det är en människa som redan är traumatiserad kan ett frihetsberövadeha enorma konsekvenser för deras hälsa, minst sagt. Och det är ju många i vårt samhälle som inte vet att förvarsinstitutet finns. Och att människor som inte begått något brott, inte alla, men majoriteten är inlåsta. Även om det är ovanligt att ensamkommande barn sätts i förvar i Sverige, kan man se en ökning de senaste åren. Och även  om  detta  måste sättas i relation till att antalet ensamkommande också har ökat, är det ett trendbrott. Vi har tagit del av Migrationsverkets statisk fem år tillbaka i tiden, och kan se att de första två åren satt inget ensamkommande barn i förvar. 2010 och 11  fattades 4 respektive 5 förvarsbeslut. Och förra året var vi uppe i fjorton . Och ökningen tycks hålla i sig – redan i maj i år har åtta ensamkommande barn suttit i förvar. Säkerhetsklassade fönster, personal utrustad med larm och en gård för utevistelse. Vi är tillbaka i förvaret i Gävle och fortsätter rundvandringen. – Så när man kommer till förvaret kommer man in här… Och det är oftast antingen Kriminalvårdens transporttjänst eller polisen som kommer med den person som ska förvarstas. Det är personal från förvaret som läser upp beslutet och oftast har man då telefontolk och sen vill man verkligen vinnlägga sig om att personen förstått beslutet så personen vet varför man är här. Men hur kan så allvariga ingrepp som att låsa in ett barn vara så dåligt motiverade? Vi tar med oss besluten till polisen. – ”Avvek efter att migrationsverket beställt resa för överföring” men då har ju barnet visat att han vill inte. Så då finns det grund för ett förvar så då är det motiverat. Uppgivit också att han inte vill överföras till England i det här fallet. Sven-Åke Eriksson är poliskommissarie i Stockholm och är en av dem som arbetar med förvarsbeslut i gränspolisärenden. – Bara ”motsätter sig att bli överförd till Italien” men det framgår inte riktigt om han avvikit eller någonting här. Står bara att han motsätter sig. Lite dåligt motiverat och inget ombud där… Sven-Åke Eriksson tycker att en del beslut är bra och andra mindre bra. Men han återkommer till en sak. Att även om besluten brister i sina motiveringar, kan man inte utgå från att något fel har begåtts i praktiken. För att göra sig en bild av det, måste man gå tillbaka och granska den dokumentation som har föregått det här beslutet. Men i det här reportaget har vi valt att titta på bara besluten, eftersom lagstiftningen kräver en skriftlig motivering till varför det finns synnerliga skäl att ta barnet i förvar. – Jag får en lite skev bild bara. Det kan vara mycket som finns i beslutet men som inte syns. Borde det synas i beslutet? – Ja det blir ju ja på den frågan. Visst är det det. Och det är ju det som jag reagerar på. Jag ser bara några meningar här där man sammanfattar något som är ett stort ingrepp i ett barns liv? – Absolut. Det håller jag med om. Vi måste ta hänsyn till det här men vi måste också få lite riktlinjer uppifrån. Vad vill våra lagstiftare med det här? Vad vill rikspolisstyrelsen? Men det handlar ju om barn och det ska krävas synnerliga skäl? – Ja, det är helt riktigt. Ändå sitter vi och spekulerar i vad dom här formuleringarna bottnar i… – Ja, tack vare att i den här lagstiftningen, svensk utlänningslag finns det inte så mycket matnyttigt i kommentarerna. Det är det som gör det här så svårt. Det här är en av dom svåraste lagstiftningarna att jobba med. Men borde det inte ställa ännu högre krav på  motiveringsskyldigheten? – Jo, absolut va. Det är ju en sak som måste komma uppifrån våran ledning.  Från rikspolisstyrelsen, från departementet. Att vi är inte nöjd med den här motiveringen utan vi måste förändra oss på ett sätt. Och kanske ta fram ett mönster för att bli bättre på det här.  Det kanske är tid nu när ni granskat det här. Det ligger ju något i det här, många av dom motiveringarna som jag tittat på här är inte fullödiga och inte bra och då måste vi kanske göra något åt det. Nationellt. När vi fortsätter granska förvarsbesluten uppkommer ett annat frågetecken. Enligt utlänningslagen har ett förvarstaget barn alltid rätt till ett offentligt biträde, en person som kan tillvara ta barnets intressen och bevaka att förvaret sköts enligt lagar och regler. Men i många av de beslut vi tittat på, saknas information om barnet har haft det eller inte. Poliskommissarie Sven-Åke Eriksson igen. – ”Offentligt biträde…ja”. Det ska fyllas i ett ”ja” där och så ska det på baksidan vara ett namn på det offentliga biträdet. Det ska ju fyllas i. Men så ser det inte ut på dom här blanketterna till stor del? – Nej, här har vi ett så där oklart. Det är inte kryssat någonting och inget offentligt biträde där. Nej jag kan inte svara på varför dom inte gjort det. Det är ju det lagen säger. Vad säger du om att det ser ut så här då? – Ja, okunnighet eller slarv. Det är vad jag kan säga. Kan det vara så att dom har fått ett ombud fast det inte syns på den här blanketten? – Det kan vara så, att handläggaren har glömt att fylla i det bara. Men det ser man ju i själva ärendet i så fall. Och när Kaliber och Skolministeret går tillbaka i dokumentationen i varje beslut, visar det sig att av 29 ärenden har bara 15 fått offentligt biträde. Tre av barnen som inte fick ett biträder blev först inskrivna som vuxna, men släpptes senare ur förvaret när åldern korrigerats. – Du kommer ihåg att du har fått en fullmakt utav mig och nu vill jag att du hjälper mig… När 17-årige Zaher sattes förvar, blev han tilldelad ett offentligt biträde. Men eftersom det var så sent på kvällen, hade ombudet stängt kontoret. Och när vi talar med ombudet får vi veta att han först nästa dag hade möjlighet att ta del av informationen i Zahers ärende, eftersom han inte jobbade på kvällen och natten. Så Zahers godeman Ella Lundgren, som tillvardags arbetar som stressterapeut, fick så gott hon kunde försöka hjälpa Zaher på egen hand.   – Jag är ju inte utbildad jurist, och jag kan bara söka hjälp hur jag ska formulera och hur jag ska skriva för att överklaga. Men det är som jag säger att jag trodde inte det var den godemannens uppgift att göra såna saker. Men jag lär mig under tiden. Och det gäller bara att hitta utvägar hela tiden. Visst har det varit jobbigt många gånger och man har legat sömnlös på natten och undrat hur man ska skriva och hur det ska bli rätt, att det ska bli bra. Har du en jurist så sköter dom ju alla dom här frågorna och dom har kontakten och hjälper barnet att leta vilka vägar du ska gå vilka möjligheter du har. Kalibers och Skolministeriets granskning visar att bara 15 av dom 29 ensamkommande barn som förvarstagits har haft ett offentligt ombud. Och genom Zahers historia vet vi också, att även om barnet har fått ett offentligt biträde, är det inte är säkert att biträdet hinner göra något i praktiken. Sören Clerton är chef för den centrala gränskontrollenheten vid rikskriminalpolisen i Stockholm som ansvarar bland annat för att ta fram föreskrifter och anvisningar om hur polisen ska arbeta. – Ja, har dom inte fått ett offentligt biträde så är det ju en brist. Dom har som du sa, dom har rätt att ha ett ombud, ett biträde, och det ska ju polisen också beakta och notera i sitt förvarsbeslut. Sen kan jag ju också inse att ibland så är det väldigt praktiskt svårt, det beror ju på vad det är för tid på dygnet och vilken veckodag och så vidare det är, men oaktat det så har ju barnet rätt till ett ombud och det är viktigt att polisen beaktar det. Kan det vara så att det slarvas med den här frågan? – Jag vet faktiskt inte. Jag kan inte svara på det för det är ingen fråga som vi särkskilt har undersökt. Det handlar om barn som har frihetsberövats? – Ja och just därför så är det viktigt att dom får ett offentligt biträde vilket dom har rätt till. Kan det här vara en signal om att det faktiskt skulle behövas gemensamma centrala riktlinjer när det gäller förvarstagande av barn. – Ja, det är möjligt det är det som vi får försöka bedöma nu. Det kan vara motiverat ha mer riktlinjer från centralt håll. Men jag vill också i sammanhanget understryka att det innebär inte att man kan dra slutsatsen att man inte har beaktat barnperspektivet till exempel och det regelverk som finns men att man inte har redovisat i den omfattning som är önskvärt. Borde det göra det då? – Ja det borde det naturligtvis göra. För att man ska ju kunna utläsa av ett beslut naturligtvis, motiveringen till det och en viss  bakgrund. Man kan naturligtvis inte skriva långa uppsatser, det är ju en begränsad blankett vi pratar om, men det finns ju utrymme för att utveckla det här mer. De här frågorna du ställer och det material du visat får ju naturligtvis anledning för mig och mina kollegor att titta närmare på det här. Och sen får vi se vilka slutsatser vi drar av det. Advokat Enar Bostedt igen. – Det är ju absolut inte bra, det handlar ju om barn och det är klart att frihetsberövande är en stor inskränkning av den personliga friheten för vem som helst men när det gäller barn bör man ju vara extra tydlig och noggrann naturligtvis så det är klart att dom bör få ett juridiskt biträde omedelbart. Tillbaka till Zaher i förvaret den där sena kvällen i december förra året. Och hans gode man Ella Lundgren  som, utan advokat, försöker upphäva förvarsbeslutet och utvisningen. Hon vet att Zaher har medicinska skäl som enligt smittskydslagen ger honom rätt till behandling i Sverige. Och efter många fax och samtal står det klart att utvisningen skjuts upp. Tidigt på morgonen, en halvtimme innan planet ska lyfta till Italien, och Zaher kan åka hem. Idag har migrationsverket beslutat att ta över Zahers asylansökan från Italien och han väntar just nu på besked. Reporter: Hanna Larsson Producent: Lovisa Haag Exekutiv producent: Eskil Larsson