Podcasts about Ulf Kristersson

Charlotte tar oss på en resa genom Göran Thorstenssons, Birgitta Eds och Ulf Kristersson ménage à trois. Petter har varit på apoteket.Veckans ord är vän och undra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upproriska liberaler och kvittningskaos tvingar Tidöpartierna till reträtt om straffbarhetsåldern. Och Vänsterpartiet anklagas för terrorromantik i partiledardebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en pressträff meddelande justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse. Regeringen bedömer att de skulle förlora en omröstning i frågan, bland annat därför att flera liberaler väntas rösta nej. Även det trasiga kvittningssystemet ställer till det. Är Moderaterna arga på Sverigedemokraterna som startade kvittningskaoset? Varför väljer flera liberaler att gå mot partilinjen? Hur stor prestigeförlust är det här för regeringen? Snart ska regeringen återkomma med ett nytt förslag där straffbarhetsåldern sänks till 14 år istället, något som Socialdemokraterna stödjer. Hinner de rösta om det förslaget innan valet?Riksdagens sista partiledardebatten innan semestern bjöd på en hel del bråk, en del halvsanningar och lite pajkastning. Mest bråk var det när Tidöpartierna kritiserade Nooshi Dadgostar med anledning av Expressens avslöjande om att kandidater på Vänsterpartiets listor hyllat terrororganisationer. Hur allvarligt är det här för Vänsterpartiet? Kan den här sortens bråk påverka väljarna?Vi pratar också om Centerns val att helt dumpa Ulf Kristersson och ta ännu ett steg mot Magdalena Anderssons sida. Har Elisabeth Thand Ringqvist bestämt sig och finns det verkligen ett rödgrönt alternativ nu? Och, allt om Centerns nya vallåt, som enligt partiet ska var “närproducerad utan ai-tjänster”.Tisdag – Tisdagens Det poltiska spelet handlar om den historiska omställningen av biståndspolitiken. Tidöpartierna har skrotat enprocentmålet och bantat det svenska biståndet. Oppositionen vill att det ska höjas igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Kalle Berg och Fanny Wijk pratar om att Aftonbladet wallraffat sig hela vägen till Ulf Kristersson sovrum och den nya dejtingtrenden att pitcha sin singelkompis på scen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg och Fanny Wijk pratar om att Aftonbladet wallraffat sig hela vägen till Ulf Kristersson sovrum och att Jimmie Åkesson sålde böcker till egna partiet. De pratar också om att en somalisk VM-domare inte släpptes in i USA och den nya dejtingtrenden att pitcha sin singelkompis på scen.Dessutom: Årets sommarpratare släppta och gymnasieelevernas sjuka studentutmaningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu har statsminister Ulf Kristersson, för första gången, kommenterat att en grävande reporter från Aftonbladet lyckats wallraffa sig ända in i statsministerparets sovrum. Reportern verkar inte heller ha blivit kontrollerad av Säpo. Flera experter har gått i taket och tycker att säkerheten är katastrofalt dålig. Säpo vill inte kommentera kritiken, men nu har Uffe uttalat sig. Han är ”helt safe” med det som hänt.Lite senare pratar vi om studenters sjuka poängjakter AKA Burträskbingot. Det handlar om allt från att raka av båda ögonbrynen till att få en främlings autograf på röven.

Ny rapport: Fler svenskar tar inte avstånd från antisemitism / Moderat politiker försvarar snus / Centerpartiet vill inte ha Ulf Kristersson som statsminister / Museum vill samla in information om sjöhästar i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Nina Muossa och Jenny Pejler.

De plus en plus jeunes, de plus en plus violents, les gangs recrutent des adolescents — et désormais aussi des filles. En Suède, les associations alertent sur l'emprise exercée sur les enfants. Au sommaire également l'Irlande du Nord, où la très touristique Chaussée des Géants cherche à transformer ses visiteurs en alliés de sa préservation.   Comment enrayer l'engrenage des gangs ? Face au recrutement de jeunes toujours plus jeunes, la Suède durcit le ton. Le gouvernement conservateur du Premier ministre Ulf Kristersson veut abaisser l'âge de la responsabilité pénale de 15 à 13 ans et commence à aménager des quartiers réservés aux mineurs dans les prisons. Une rupture avec la tradition suédoise de réhabilitation éducative. Une stratégie contestée par les associations qui tentent de préserver aussi les jeunes filles, de plus en plus ciblées par les gangs. Reportage en Suède, Ottilia Férey. Un phénomène européen La Suède n'est pas un cas isolé. Partout en Europe, les réseaux criminels exploitent la vulnérabilité des adolescents : mineurs moins lourdement condamnés, plus faciles à intimider, plus difficiles à repérer. Entretien avec Fabrice Rizzoli, spécialiste des mafias et des réseaux criminels.   Maja Chwalińska, la révélation polonaise de Roland-Garros Elle a surpris tout le monde à Roland-Garros. La joueuse polonaise Maja Chwalińska, longtemps méconnue du grand public, est devenue au fil du tournoi une véritable star dans son pays. Même battue samedi (6 juin 2026) en finale par la Russe Mira Andreeva, son parcours a suscité une immense fierté en Pologne. D'autant que cette athlète de 24 ans revient de loin… À Varsovie, Adrien Sarlat. En Irlande du Nord, protéger la Chaussée des Géants Et si les touristes n'étaient pas seulement le problème, mais aussi une partie de la solution ? En Irlande du Nord, les visiteurs de la Chaussée des Géants sont désormais incités à participer à la protection de ce site volcanique spectaculaire, né du refroidissement de la lave. Des dizaines de milliers de colonnes de basalte noir, emboîtées entre mer et collines, attirent près d'un million de visiteurs chaque année. Classé à l'Unesco depuis 1986, ce paysage unique subit les effets de son succès. Reportage de Clémence Pénard.

De plus en plus jeunes, de plus en plus violents, les gangs recrutent des adolescents — et désormais aussi des filles. En Suède, les associations alertent sur l'emprise exercée sur les enfants. Au sommaire également l'Irlande du Nord, où la très touristique Chaussée des Géants cherche à transformer ses visiteurs en alliés de sa préservation.   Comment enrayer l'engrenage des gangs ? Face au recrutement de jeunes toujours plus jeunes, la Suède durcit le ton. Le gouvernement conservateur du Premier ministre Ulf Kristersson veut abaisser l'âge de la responsabilité pénale de 15 à 13 ans et commence à aménager des quartiers réservés aux mineurs dans les prisons. Une rupture avec la tradition suédoise de réhabilitation éducative. Une stratégie contestée par les associations qui tentent de préserver aussi les jeunes filles, de plus en plus ciblées par les gangs. Reportage en Suède, Ottilia Férey. Un phénomène européen La Suède n'est pas un cas isolé. Partout en Europe, les réseaux criminels exploitent la vulnérabilité des adolescents : mineurs moins lourdement condamnés, plus faciles à intimider, plus difficiles à repérer. Entretien avec Fabrice Rizzoli, spécialiste des mafias et des réseaux criminels.   Maja Chwalińska, la révélation polonaise de Roland-Garros Elle a surpris tout le monde à Roland-Garros. La joueuse polonaise Maja Chwalińska, longtemps méconnue du grand public, est devenue au fil du tournoi une véritable star dans son pays. Même battue samedi (6 juin 2026) en finale par la Russe Mira Andreeva, son parcours a suscité une immense fierté en Pologne. D'autant que cette athlète de 24 ans revient de loin… À Varsovie, Adrien Sarlat. En Irlande du Nord, protéger la Chaussée des Géants Et si les touristes n'étaient pas seulement le problème, mais aussi une partie de la solution ? En Irlande du Nord, les visiteurs de la Chaussée des Géants sont désormais incités à participer à la protection de ce site volcanique spectaculaire, né du refroidissement de la lave. Des dizaines de milliers de colonnes de basalte noir, emboîtées entre mer et collines, attirent près d'un million de visiteurs chaque année. Classé à l'Unesco depuis 1986, ce paysage unique subit les effets de son succès. Reportage de Clémence Pénard.

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.Bistånd runt en halv procent av BNIUlf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för ModeraternaProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lisa NilssonIntervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

Det pratas ibland om att Ulf Kristersson inte lyckats få Moderaterna att lyfta, trots kriser som ofta stärker en statsminister. Nu undrar en anonym lyssnare om han inte borde bytas ut för att rädda Tidö-sidan? Frågeställaren menar att såväl Svantesson som Strömmer, Busch eller Åkesson skulle ge 2-5 procent direkt och pekar på en Ulfrabatt. Maggie Strömberg tror, som statsvetarna, inte att en partiledare kan avgöra ett val. Torbjörn Nilsson funderar på om de borde göra en Sandler: ha en partiledare och en statsminister. Henrik Torehammar tror att lösningen ligger i rätt ansiktsbehåring. I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Den 13 september är det val i Sverige. Med SvD:s valkompass 2026 får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

Den viktigaste opinionsmätningen innan valet är här – och oppositionen leder överlägset. Samtidigt är det mardrömssiffror för Tidöpartierna. Allra värst är det för Liberalerna som ser ut att marschera taktfast ut ur riksdagen tillsammans med sina utspel om att förbjuda fula skolor och fler miljardärer. Åker Simona Mohamsson och L ut? Behövs C för att byta regering? Och blir det ens någon politisk förändring om de rödgröna vinner?Svaret får ni i den korta podden med det långa namnet: Man måste tänka sig Ulf Kristersson lycklig.Dessutom: Somar erbjuder sossarnas partisekreterare Tobias Baudin ett nytt jobb.

Det här är Ångestpodden valspecial med statsminister Ulf Kristersson från Moderaterna. Inför valet 2026 har vi precis som vanligt bjudit in alla partiledare för att prata om våra hjärtefrågor, och det här valet är speciellt. Vi har en enorm grupp förstagångsväljare som ska kliva in och lägga sin röst i vallokalerna. Därför ville vi ställa frågor till partiledarna om det som rör barn och unga. Vi pratar BUP, elevhälsan, suicidprevention och den allt mer sinande framtidstron.I det här avsnittet har vi med oss Leo Gustavsson från Tim Bergling Foundations ungdomsråd.Här är alla rapporter som vi refererar till i avsnitten:https://www.mucf.se/publikationer/att-inte-bara-overleva-utan-att-faktiskt-ocksa-levahttps://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/02/sou-202111/https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2025/11/sou-2025113/https://cdn.prod.website-files.com/646b8129318c2908c84ccab9/685d337563b500ec270d573e_Rapport_SocialaInvesteringar_sidaforsida.pdfProgramledare: Ida Höckerstrand & Sofie HallbergProducerat av: Producerat av Klaverets Studio - www.klaveret.seInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.sespes.sesuicidezero.seteamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Två arbetande vuxna med barn hemma måste kunna uppleva att Sverige är ett land där man också har lite frihet i vardagen.” I det här avsnittet av Pengapepp möter Moa Tyborn Sveriges statsminister Ulf Kristersson i ett samtal om pengar, ansvar och vad som egentligen krävs för att människor ska kunna bygga ett tryggt liv. Ulf Kristersson pratar om varför han tycker att det måste löna sig att arbeta, varför skattepengar alltid måste användas med respekt för den som tjänat ihop dem och varför sparande kan ge människor större frihet i livet. Men vi pratar också om företagande som motor i ekonomin, ungas svåra väg in på bostadsmarknaden, ISK-sparande, ekonomisk jämställdhet och varför han tycker att barn tidigt behöver förstå kopplingen mellan insats och belöning. Dessutom delar Ulf med sig av sin egen relation till pengar, från uppväxten i Torshälla och första jobbet som tidningsbud till den där första bilen som blev “en rätt dyr bil”. Ett personligt och rakt samtal om arbete, frihet, ansvar och framtidstro, och om vilket Sverige dagens unga ska växa upp i. Helt enkelt ett samtal du inte vill missa.    Höjdpunkter: 03:52 – Om uppväxten i Torshälla och mammans syn på gemensam ekonomi. 04:59 – Om gemensam ekonomi i relationen och Sony Walkman som enda privata egendom. 07:33 – Om 90-talskrisen, inflationen och varför ekonomiskt ansvar präglat honom politiskt. 10:41 – Om att vanliga arbetande hushåll behöver mer pengar i plånboken. 13:20 – Om skatt, personligt ansvar och att “frihet stavas rätt ofta resurser”. 14:40 – Om varför det måste löna sig att arbeta och anstränga sig. 16:01 – Om tech, företagande och varför man inte ska “förstöra det som funkar”. 20:56 – Om ungas framtid, bostadsdrömmar och om nästa generation får det bättre. 27:19 – Om kontantlöst samhälle, skuldfällor och ansvar hos både individ och företag.

I detta avsnitt av Valspecial träffar jag Moderaternas partiledare och Sveriges statsminister Ulf Kristersson. Vi pratar om arbetsmarknad, ekonomi, våld, hälsa, föräldraskap och trygghet, men också om ansvar, normer och de hinder som fortfarande står i vägen för ett mer jämställt samhälle.Ett samtal om politik, vardagsliv och vilka lösningar Moderaterna vill se för framtidens Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Centerpartiets partiledare om deras statsministerkandidater och om varför hon vill sänka arbetsgivaravgifter och fortsätta reformera Arbetsförmedlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Elisabeth Thand Ringqvist blev partiledare för Centerpartiet i november i fjol. Hennes viktigaste vallöften är att få fler i jobb och sänka utsläppen. Centerpartiet kräver inte att få sitta i regering efter valet och de kan samarbeta med alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Men frågan är med vilka partier de kan samla en majoritet i riksdagen efter valet.Vill se mest skattesänkningarCenterpartiet vill sänka skatterna mest av alla partier, bland annat vill de sänka arbetsgivaravgifterna med 13,7 miljarder nästa år, enligt partiets vårbudgetmotion. För att finansiera skattesänkningarna vill de sänka a-kassan och barnbidraget från andra barnet och höja avgifter i förskola och fritids. Socialdemokraterna och Miljöpartiet vill tvärtom höja flera skatter bidrag. Så hur ska de kunna få ihop en statsbudget tillsammans?”Vi har ju en insikt i alla fall, framför allt vi och Socialdemokraterna, om att arbetslösheten är för hög. Och så får vi väl förhandla om det skulle vara läge för det, för att se vad vi tror ger mest effekt, om det är att sänka arbetsgivaravgifterna eller inte”, säger Elisabeth Thand Ringqvist. (...) Varför skulle ni kunna få igenom den här radikalt annorlunda politiken i samarbete med Socialdemokraterna?”Jag var inte med när Januariavtalet skrevs, men en hel del saker gjordes då som var, på den tiden banbrytande, så det är väl det som förhandlingar innebär om vi det är så att ska förhandla med Socialdemokraterna”.Elisabeth Thand Ringqvist har sagt många gånger att Centerpartiet har två statsministerkandidater, Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S). Om Ulf Kristersson ska bli Centerpartiets statsminister, bygger det på att han överger samarbetet med Sverigedemokraterna efter valet?”Ja, det gör det ju väldigt tydligt. Och det är klart att när man tittar på det nu, han har tagit ett steg närmare Jimmie Åkesson och sagt att Jimmie Åkesson gärna får sitta med i hans regering. Nu har ju också Jimmie Åkesson sagt att de kommer att kräva att man får ministerposter utifrån hur stora man är. Så det är längre ifrån där vi var i november när jag sa att vi skulle ha två statsministerkandidater”Är det inte väldigt orealistiskt?”Som opinionssiffrorna ser ut nu ser det väldigt orealistiskt ut för att Moderaterna är så pass små. Och vi vill ju ha en ny regering. Vi vill ju inte ha den här regeringen som har sett till att arbetslösheten har ökat, att tillväxten är låg.”Jag förstår inte det här med Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vilken regering skulle det kunna vara som samlar 50 procent där Ulf Kristersson är statsminister, utan stöd från SD?”Det får man se efter valet. Vi utesluter inte Ulf Kristersson som statsministerkandidat. Vi har samarbetat med honom tidigare”Bygger det på väldigt stora opinionssvängningar?”Det gör det”Då är det väl ändå Magdalena Andersson som är den mest sannolika statsministerkandidaten?”Som det ser ut just nu är det ju mest sannolikt, men det vet vi inte förrän väljarna har sagt sitt. Vårt jobb är att se till att vi driver ett politiskt innehåll som visar på vad man får om politiken befinner sig i mitten. För 15 år sen var det väldigt trångt i mitten. I dag är det ganska tomt i mitten”Stöd till hushållenPå senare tid har regeringen presenterat flera tillfälliga stöd till hushållen, som sänkt matmoms, elstöd, sänkt bränsleskatt och halverat pris i kollektivtrafiken. Vad tycker Elisabeth Thand Ringqvist om att staten går in och kompenserar hushållen för stigande priser?”Det är en väldigt svår fråga i och med att omvärlden förändras mycket. Just nu är det Hormuzsundet, det har varit covid under en tid, det som har hänt i Ukraina. Vi har fått en massa externa chocker. Det är ju viktigt att de stöden blir så träffsäkra som möjligt. Vi har varit tydliga med att det behövs ett krispaket till jordbruket. Det är ju dels för att vi behöver ha ett jordbruk som är lönsamt i både kristid och fredstid. De drabbas omedelbart väldigt hårt av att oljepriser och naturgaspriser går upp. Det tar sig sen vidare genom livsmedelskedjan och landar hos hushållen”Vad tycker du om principen, du som företräder ett marknadsliberalt parti, att staten går in och subventionerar och kompenserar och inte låter marknadslagarna styra?”När de här chockerna som kommer externt ifrån är tillfälliga, då kan det finnas utrymme för att göra tillfälliga justeringar. Det går inte för människor att helt och hållet beräkna in dem i sina livsval. Så då kan det finnas utrymme för det. Sen är det viktigt att se det för hur familjer och företag ska kompenseras på, så att det blir träffsäkert”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Centerpartiet stod bakom regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatter under våren. Samtidigt är sänkta klimatutsläpp en av deras viktigaste frågor. Hur går det ihop?”Det är för att den tillfälliga sänkningen finns därför att människor har svårt att ställa om här och nu. Samtidigt lägger ju vi mycket mer pengar, ungefär en miljard mer än regeringen, också på elbilar. På mellanlång sikt måste man kunna ställa om till elbilsdrift. Det har ju varit ett felsteg av den här regeringen. Jag förstår det ur ideologisk synpunkt. De ville inte ha elbilsstöd, Sverigedemokraterna prioriterar aldrig att sänka klimatutsläppen. Men hade vi gjort det, hade vi varit på samma plats som Danmark, hade vi varit mer motståndskraftiga mot höjningar i drivmedelskostnader”, säger Elisabeth Thand Ringqvist.Gäst: Elisabeth Thand Ringqvist, partiledare CenterpartietProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lo Pettersson Intervjun spelades in fredag den 29 maj 2026.

Somar och Henrik är på Järvaveckan på Spånga IP i Stockholm. Alla partiledare ska hålla tal där. Men från Tidöpartierna är bara Simona Mohamsson (L) är på plats, de andra skickar vikarier. Ulf Kristersson och Ebba Busch var inte här förra året heller.Dessutom: Henrik frågar Järvaveckans besökare om de tror att statsministern är lycklig. Och Somar pratar arabiska med Al-Kompis.Medverkande:Somar Al Naher och Henrik Jalalian, politiska redaktörer på Dagens ETCEnkät med: Guleed Mohamed, Nike Almqvist, Shora Dehnavi och Vicky.

Sverigedemokraternas partiledare om äldreomsorg, tonårsutvisningar, ministerposter och finanspolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med knappt fyra månader kvar till riksdagsvalet ligger Sverigedemokraterna och regeringen fortfarande efter i opinionen, de behöver mellan 200 000 och 250 000 fler röster för att vinna valet. Men Jimmie Åkesson säger att de låg under även inför förra valet. ”Det vi behöver göra är precis det som vi, Sverigedemokraterna, gjorde förra gången. Vi mobiliserade våra väljare. Vi mobiliserade väljare också från den berömda soffan. Vi lyckades också få en del väljare från Socialdemokraterna att rösta på oss. Vi behöver göra samma sak igen”, säger Jimmie Åkesson. För att locka fler kvinnor ur LO-kollektivet vill Åkesson bland annat fokusera på äldreomsorgen. ”Arbetsvillkoren är ju kraftigt drabbade av det faktum att man har använt äldreomsorgen som ett integrationsprojekt. Anställt människor som inte behärskar språket, som inte kan jobbet, som saknar den sociala, kulturella kompetens som krävs för att kunna utföra jobbet på ett vettigt sätt”, säger Jimmie Åkesson Men är inte problemet att det inte finns arbetskraft, hur man än letar, snarare än att det är fel personer som finns där? ”Jag har lite svårt för den utgångspunkten eftersom vi trots allt har en halv miljon människor arbetslösa. Vi har haft en arbetslöshet som har varit ganska hög under väldigt lång tid. Tyvärr måste jag ändå säga att vi inte heller under den här mandatperioden än har lyckats helt med de här matchnings-insatserna. Vi behöver ställa om utbildningspolitiken i högre grad mot de behov som finns på arbetsmarknaden. Det har vi inte gjort”, säger Jimmie Åkesson. Ny linje kring s.k. tonårsutvisningarRegeringen och Sverigedemokraterna har under mandatperioden stramat åt migrationspolitiken, färre invandrare ska komma till Sverige och fler som redan bor här ska lämna landet. Sverigedemokraterna vill under nästa mandatperiod ändra lagen för att kunna riva upp redan bevilja uppehållstillstånd. I början av året väckte flera fall av s.k. tonårsutvisningar kritik och debatt. I mars beslutade regeringen och Sverigedemokraterna att se över reglerna och i väntan på de nya reglerna har Migrationsverket pausat handläggningen av liknande ärenden. Nyligen öppnade Jimmie Åkesson för att även pausa redan beslutade utvisningar i väntan på de nya reglerna. ”Tydligen är det inte så att de omfattas och jag har svarat på frågor och sagt att jag tycker det vore rimligt att även de omfattas. Precis som när vi nu prövar medborgarskap mot de nya tuffare reglerna och inte de gamla”, säger Jimmie Åkesson. Varför är det rimligt? ”Ja, de är ju här. Det kommer ny lagstiftning som förmodligen skulle gynna åtminstone några av dem. Då borde de prövas mot den lagstiftningen”, säger Jimmie Åkesson. Tidigt under året så verkade ni inte tycka att de här tonårsutvisningarna var ett problem och sen ändrade ni er. Vad var det som fick er att ändra er? ”Jag upplever inte att jag har ändrat mig åtminstone. Jag har fått ett antal frågor om hur jag känner inför att enskilda personer blir utvisade och då har jag hänvisat till att jag inte är detaljinsatt i de här enskilda fallen så jag känner inget särskilt alls. Det jag konstaterade var att vi kan inte bygga en lagstiftning som är individanpassad. Vi kan inte ha en lag som säger att är du snäll och duktig så får du bo i Sverige. Vi behöver ha mer objektiva kriterier än så. Nu finns ju den här möjligheten att ändå göra nånting av den här anhöriginvandringsutredningen och då är jag beredd att göra det. Det kommer sannolikt att bli så inom kort”, säger Jimmie Åkesson. Kräver tyngsta ministerposternaStatsminister Ulf Kristersson (M) och Jimmie Åkesson har enats om att om Tidöpartierna vinner valet ska Ulf Kristersson bli statsminister även Sverigedemokraterna får fler mandat, och att Sverigedemokraterna ska få stort sakpolitiskt inflytande över migration och integration. Innebär det alltså att en Sverigedemokrat bli migrationsminister? ”Ja, det är min utgångspunkt. Det tror jag att våra väljare förväntar sig. När vi och Moderaterna hade den här diskussionen var det ganska naturligt att om vi ska släppa statsministerposten innan valet så är det ju också rimligt att vi får nånting tillbaka från Moderaterna som vi tycker är viktigt, och migrationspolitiken är viktig för oss och för våra väljare”, säger Jimmie Åkesson. Vill ni sen ha ministerposter i proportion till hur stora ni blir? ”Ja. Det är också, som jag upplever det, den diskussion vi har haft med de andra partierna, att utgångspunkten måste vara proportionerligt och lika inflytande”Ja, det borde innebära, om jag har räknat rätt, knappt hälften, elva, tolv ministerposter. Stämmer det? ”Mm, det gör det nog.” Med tanke på att ni inte får statsministerposten, som du var inne på, borde ni inte kompenseras lite extra för det och få fler tunga poster? ”Nu har ju inte valet varit än men låt oss säga att det parlamentariska läget är som det är idag där vi är största parti i regeringsunderlaget så är det väl rimligt att vi får ett inflytande i proportion till det och att vi då också kompenseras eftersom vi inte har statsministerposten, absolut”, säger Jimmie Åkesson. Idag har ju Moderaterna de här fyra som är de kanske tyngsta posterna vid sidan av statsministern. Finansminister, utrikesminister, justitieminister, försvarsminister. Borde SD ha någon av de fyra posterna om ni sitter i regering? ”Ja, jag skulle betrakta det som fem poster som är väldigt tunga, inklusive statsministerposten. Om vi är största parti så borde vi ju rent proportionerligt ha tre av dem” säger Jimmie Åkesson. Ja, och vilka tre skulle du prioritera då? ”Jag kommer inte att prioritera dem här i radio med dig, hur mycket du än vill det. Men det är viktiga poster naturligtvis.”Ja, då tänker jag kanske att Moderaterna inte släpper ifrån sig finansministerposten. Att det är utrikesminister, justitieminister och försvarsminister du menar?”För mig ligger alla de fyra på bordet, och alla övriga just nu 19 statsrådsposter också. Det enda som vi har sagt på förhand är att statsministerposten, den får Moderaterna. Moderaterna kommer då att stötta oss när vi vill ha migrationspolitiken. I övrigt ligger allt på bordet”, säger Jimmie Åkesson. Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja LagercrantzResearch: Johanna PalmströmTekniker: Lisa Nilsson Intervjun spelades in fredag den 22 maj 2026.

Magdalena Andersson tar över som partiledare och statsminister. Men planerna för valrörelsen avbryts av krig i Europa. I tredje avsnittet av SvD:s specialpodd om Magdalena Andersson berättar Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg om när Magdalena Andersson tvingas ta Sverige in i Nato och vilken relation hon egentligen har till Ulf Kristersson. Vill du höra hela det här avsnittet måste du vara prenumerant, men det blir du lätt om du går in på svd.se/provapolitiken.

Moderaterna har haft sitt Sverigemöte i Stockholm. 2 500 moderater var där, men ingen ville svara på frågan som Maggie Strömberg bär inom sig. Hon undrar om Ulf Kristersson kommer att vara Moderaternas sista statsminister. Står vi inför ett skifte som på 70-talet när Moderaterna tog över som den starka kraften till höger? Torbjörn Nilsson funderar över om höstens val blir ett mobiliseringsval – och vilket parti som då kommer lyckas. Henrik Torehammar har tagit reda på varför Moderaterna ännu inte publicerat sin vallåt ”Ansträngning ska löna sig”. Med SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag.

I studion: Fredrik Söderholm, Den Svenska Björnstammen, Sanna Dollan, August Bohlin

I studion: Fredrik Söderholm, Den Svenska Björnstammen, Sanna Dollan, August Bohlin

Aftonbladets reporter Olof Svensson avslöjar att finansmannen Jacob Wallenberg via den svenska regeringen fick Skatteverket att släppa igenom en rekonstruktion av det krisande flygbolaget BRA. – Tjänstemän på Skatteverket upplever att ledningen har vikt sig för politiska påtryckningar, och försökt dölja det genom att sekretessa alla handlingar, säger Olof Svensson. Han stod också för veckans klacksparksavslöjande: att den uppmärksammade glassbilden på Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson från 1 maj i själva verket var tagen redan 2022.

Varför övergav Sossarna arbetarklassen? Johan Alfonsson reder ut saken. Samtidigt kommer Katalys med en bok med djupintervjuer med sossar som gick till SD, Kjell Östberg ed en historia från Palm till Andersson och Payam Moula på Tiden med en om vart sossarna bör ta vägen. Första maj firas stort i år, utom i DN, där Timbros Segerfeldt får skriva en rött barnslig artikel om att allt vore bättre om S och LO inte hade funnits. *Är det någonsin intressant med sådant ointresse för det som faktiskt hänt? Mycket förståelse och många erkännanden för och till kungen på 80-årsdagen. Utom i Svenskan som, vanan trogen, måste tala om hur illa de tycker om sina kärnläsare genom att publicera en pueril kolumn av Ali Alonzo om att vi måste ha republik. Bra av Alexandra von Schwerin att lyfta frågan om hormonplåster och bristen därpå. Klimakteriekvinnor röstar också. Vi har sett ett par avsnitt av At Madison. Kul med skådisar — Kurt Russell och Michelle Pfeiffer — som blir betydligt bättre som äldre. Också intressant tema, som pekar på en längtan tillbaka bland amerikaner till en tid före woke och Trump. Bra stridsrop av riksantikvarien Susanne Thedéen mot utförsäljningar av kulturbyggnader. Kung Charles gör succé i USA och drottning Camilla har med sig en av Christoffer Robins dockor som saknats. Vi recenserar London efter förra veckans besök. Sedan reder vi ut bakgrunden till Mats Svegfors "öppna brev" i syfte at sänka Ulf Kristersson. Köpenhamn har en bar för neurodivergenta som vi vill besöka. Och sopgalenskaperna kostar hundratals miljoner. När ska någon ta strid med "hållbarhetssamordnarna". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tecknen blir allt fler på att vi rör oss mot stagflation en situation som ekonomer kallar för en mardröm med stigande priser på bland annat mat, samtidigt som ekonomin försvagas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oljeprisrekord och fallande börserSjötrafiken i Hormuz-sundet står fortfarande still och attackerna fortsätter i mellanöstern. Oljepriserna ligger på rekordnivåer och börserna faller – och ordkriget mellan Trump och Iran trappas upp. ”Just nu har vi ingen aning om det här kommer pågå i veckor eller månader”, sa statsminister Ulf Kristersson i veckan.Dyrare matFör lantbrukarna är kostnadsökningarna rejäla. Och det här kommer leda till högre matpriser, säger Helena Hansson, professor vid SLU. ”Det finns en risk att vi får en liknande, eller ännu värre, situation än den vi fick efter Ukraina-krigets utbrott”.Bråttom med återgång till det normala”Ekonomiska prognoser som visar begränsade effekter utgår från att det blir ett normalläge under sommaren”, säger professor emeritus Lars Calmfors. ”Men om de höga oljepriserna kvarstår året ut, eller ännu längre, då börjar man tala om inflationseffekter på ett par procentenheter”.Stagflationsspöket skrämmer – en centralbanks ”mardröm”Och det är mer än bara stigande priser som skrämmer. Det syns redan tecken på att vi rör oss mot stagflation, alltså hög inflation och stagnerande tillväxt, sa riksbankschefen Erik Thedéen nyligen. För en centralbank är stagflation en mardröm. ”Om man sänker räntan är det bra för konjunkturen, men då förvärrar man istället inflationen. Det är ett dilemma”, säger Lars Calmfors.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi, Stockholms universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning. Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotHelena Hansson, professor SLU institutionen för ekonomiNicolai Tangen, vd Norska oljefondenRobert Bergqvist, senior ekonom SEBChristian Kopfer, råvaruanalytikerUlf Kristersson (M), statsministerPeter Sagebrant, vd Alwexekonomiekotextra@sverigesradio.se

Varför är det en nyhet att Ulf Kristersson inte uppmanar sina väljare att rösta på Liberalerna? Finns stödröster ens eller är det påhittat av journalister? Poddlyssnaren Eric frågar. Maggie, Henrik och Torbjörn berättar om valforskningen, om Kamrat/Lektor/Mulle/Broder 4 procent och ger tips till den politiker som vill trycka ett parti under spärren. I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Producent är Tove Friman Leffler.

Varför tappar Moderaterna kvinnor i storstaden? Vad är egentligen skillnaden mellan M och SD i dag? Vilka är de oskrivna regler som folk som kommer till Sverige måste lära sig? Och varför är det så dyrt att ha just honom i Sagerska Palatset? SvD:s politikreporter Etezaz Yousuf och kulturredaktör Elsa Westerstad intervjuar Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Producent är Tove Friman Leffler. Hela avsnittet finns i SvD:s app eller på svd.se. Gå in på svd.se/provapolitiken och prenumerera för att lyssna! Producent Tove Friman Leffler.

Ulf Kristersson och hans fru gillar inredning och bara det finaste verkar vara gott nog. Men skadar parets dekoreringsglädje Moderaterna? Vi ska också till Vänsterpartiets kongress, där låsningen i det rödgröna blocket skruvats åt ytterligare. Och så ska vi givetvis prata om Mohamssons genomklappning i SVT och frågar oss själva: måste politikerna verkligen ställa upp på allt? Experter: My Rohwedder och Victor Stenquist. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det har varit en dramatisk kväll i Mellanöstern efter att USA beskjutit och beslagtagit ett iranskt lastfartyg, som ska ha försökt ta sig igenom den amerikanska blockaden. Iran hotar med hämnd och tidigare under helgen skrev Trump att det var slut på att vara ”MR NICE GUY”. Lite senare pratar vi om statsministerparets home makeover. Konsulter valde till exempel en matta åt paret i 19 timmar – för skattepengar, enligt en granskning av Expressen. Det är Statens fastighetsverk som betalar firman som väljer inredningen och det har även gjort att kostnaderna ökat. Ulf Kristersson och Birgitta Ed har inte kommenterat artikeln.

Shirley Clamp och Hanna Norman möter Johan Scheele och Hannes Fossbo i Lantzkampen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lag Shirley och Hanna har vi artiststjärnan Shirley Clamp och artist- och logopedstjärnan Hanna Norman och i lag Johan och Hannes har vi SVT:s kulturstjärnor Johan Scheele och Hannes Fossbo!Är Ulf Kristersson blind på höger öga? Nyser var femte person när de är kåta? Bar två av fyra kvinnor i måndagens budgetdebatt tonade glasögon? Och gjorde Kristdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Hans Eklind korstecknet till ursäkt efter att han sagt “du” till Martin Centerpartiets Martin Ådahl under samma debatt? Äntligen fredag!Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard Nerbe Tekniker: Jacob Lalér

Varför bråkar Ebba Busch med Tidökollegorna? Och kommer Vänsterpartiet slå fast kravet att bara rösta för en regering där de själva ingår? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I helgen samlas Vänsterpartiet för kongress i Örebro. Inför det har partiledare Nooshi Dadgostar och partiledningen aktivt sålt in kravet att de bara släpper bara fram en rödgrön regering där de själva ingår. Kravet har mött en internt motstånd och kritikerna anser att Nooshi Dadgostar tappar möjligheten att förhandla om sakfrågor när hon binder sig vid regeringsmasten. Hur säkert är det att partiledningens linje vinner när de röstar i helgen? Fredrik Furtenbach sprang på Nooshi Dadgostar i Riksdagen och fick följande svar på den frågan: ”Det är uteslutet att vi losar”. Samtidigt träffas Kristdemokraterna i Jönköping för partidagar. Inför det har partiledaren Ebba Busch synts mycket i debatten och har levererat kängor mot både statsminister Ulf Kristersson och Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Vad vinner Ebba Busch på att käbbla med sina kollegor? Och, vid sidan om munhugget bjöd Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gemensamt in Irans exilprins Reza Pahlavi till Sveriges riksdag. Varför gjorde de det och vad tyckte resten av regeringen om det?Tisdag Det politiska spelet den här tisdagen handlade om varför regeringen ska införa tuffare krav för arbetskraftsinvandring, trots högljudda protester från både näringsliv och regionerna. Lyssna på avsnittet här.Tävling! En chans att vinna två biljetter till vårt uppträdande i Luleå. Fråga: Vilken var den första redaktionen som Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, var för sig, jobbade på?Skicka svaret till detpolitiskaspelet@sr.se eller skicka ett DM på Instagram. Läs mer om uppträdandet i Luleå här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Röda trådens panel diskuterar den evigt aktuella regeringsfrågan, Tidöpartiernas märkliga budgetdag och Vänsterpartiets högervridning. Gäst i dagens avsnitt är Elinor Odeberg. Från Aftonbladets ledarsida hörs Anders Lindberg och Kalle Sundin.

Frida Wallnor och PM Nilsson har lyssnat på Stormens ögas intervju med statsminister Ulf Kristersson. De önskar mer konkreta idéer för att främja tillväxten uppskattar att Kristersson vill se att utlandsfödda mammor ska kunna skaffa sig fuck-off kapital och reder ut vart Magdalena Anderssons kritik mot regeringens budgetar har sitt ursprung. Lyssna på hela avsnittet här https://www.di.se/podcast/stormens-oga/ulf-kristersson-nyanlanda-mammor-ska-skaffa-fuck-off-kapital/

Ulf Kristersson vill ha med Jimmie Åkesson i regeringen om högersidan vinner valet. Vad innebär det för valrörelsen och sätter det extra press på oppositionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om högerblocket vinner höstens val släpper Moderaterna in Sverigedemokraterna i regeringen. Det berättade partiledarna Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson på en gemensam presskonferens. Jimmie Åkesson säger att Ulf Kristersson får statsministerposten men vill inte spekulera kring vem som ska få de andra ministerposterna. Beskedet kommer bara några dagar efter att Centerpartiet har tackat nej till en invit från Vänsterpartiet. Kommer det här påverka valrörelsen och blir de rödgröna partierna mer pressade att visa enighet nu? Hur svettigt blir det för Magdalena Andersson när Team Kristerssons enighet nått helt nya höjder? Och, vad händer om Sverigedemokraterna blir betydligt mycket större än Moderaterna i valet?Fredrik Furtenbach har också tagit del av en ny rekordsmal, men ändå seriös, mätning.Medverkande: Fredrik Furtenbach, politiska kommentator. Mats Eriksson, chef för Ekots politikgrupp. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Elpriser och olika avgifter väcker på nytt starka känslor från norr till söder. Även nere i Bryssel har tonläget varit högt under veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bråk i EUElen har ännu en gång hamnat i blickfånget. I början av veckan möttes EU-ländernas energiministrar i Bryssel och energiminister Ebba Busch var mycket kritisk mot ett förslag, om att oanvända pengar av de så kallade flaskhalsinkomster ska gå till projekt i hela EU. I Sverige finns många miljarder i sådana inkomster, som betalats in av konsumenter och företag.”Totalt oacceptabelt”, sa Busch bland annat.Men bara några dagar efter Busch besök i Bryssel fick statsminister Ulf Kristersson ett nytt besked när han besökte staden.”Vår rätt att bestämma över flaskhalsavgifterna i Sverige är säkrad,” sade statsministern.Effekttariffer stoppasRegeringen har också stoppa kravet på elbolagen att införa de hårt kritiserade effektavgifterna på el.Det är dock fortfarande fritt fram för de omkring 30 elnätsbolag som redan infört dem att ha kvar avgifterna och även för andra att införa dem, konstaterar Pia Nurmi, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.”Elmarknaden är komplicerad och jag tror det är väldigt många som har svårt att förstå sambandet mellan hur de agerar och hur det påverkar vilken elkostnad de får”, säger Bosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknaden.Programledare: Victor JensenMedverkande och andra röster i programmet:Olof Wijnbladh, reporter på EkonomiekotBosse Diczfalusy, som har en lång erfarenhet från energibranschen och senast som regeringens utredare av hela elmarknadenPeter Wigert, Svenska KraftnätErik Böhlmark, Svenska KraftnätPia Nurmi, EnergimarknadsinspektionenDaniel Waluszewski, EnergimarknadsinspektionenEbba Busch, energiminister (KD)Ulf Kristersson, statsminister (M)

Tonårsutvisningarna i Sverige har mötts av massiv kritik. Frågan har också väckt stor politisk debatt de senaste veckorna. Tidöpartiernas hårdare migrationspolitik, för att få ner invandringen till Sverige, har ändrat på en del regler vilket gör att fler unga har utvisats den senaste åren. Detta trots att till exempel deras föräldrar och övriga familj får stanna. I början på mars så meddelade statsminister Ulf Kristersson att man tagit åt sig av kritiken och därför kommer att införa en så kallad ventil i lagstiftningen. Vad innebär tonårsutvisningarna? Vad kan den så kallade ventilen betyda och vad händer med dem som redan utvisats? Gäst: Johanna Rapp, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Hur smärtsamt var det för Tidögänget att enas om en uppdaterad migrationspolitik? Och varför bråkar Socialdemokraterna med regeringen om franska kärnvapen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra veckan bjöd Tidöpartierna in till en presskonferens som innehöll flera politiska lappkast, bland annat pausas de omdebatterade tonårsutvisningarna. Varför backar Tidöpartierna och är de verkligen överens? Under presskonferensen märktes till exempel att Liberalerna inte höll med de andra partierna i alla frågor. Hur mycket sliter migrationsfrågorna på samarbetet och var de här förhandlingarna de svåraste någonsin för Tidöpartierna?Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har inte stöttat statsminister Ulf Kristersson i frågan om samtal med Frankrike om kärnvapen. Det här har retat regeringen, som inte gillar att det största oppositionspartiet öppet kritiserar den svenska hållningen. Ryktet säger att det kokar av ilska i regeringskvarteret, men hur allvarlig är det egentligen? Handlar det mest om utspel inför valrörelsen?Vi har också tittat närmare på de ovanligt många KU-anmälningarna som har kommit in det senaste året. Beror det på att regeringen är ovanligt oaktsam eller anmäler oppositionen sånt som kan klassas som trams?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Președintele francez Emmanuel Macron a vorbit luni despre o cooperare sporită cu națiunile europene în domeniul nuclear. El a menționat Germania, Polonia, Grecia, Olanda, Belgia, Danemarca și Suedia. Cooperarea ar include exerciții nucleare comune și, în cele din urmă, potențiala desfășurare temporară de avioane de vânătoare franceze cu capacitate nucleară în țările aliate. Mișcarea a fost salutată de potențialii aliați, dar nu chiar toată lumea este încântată...  Este cea mai mare schimbare nucleară europeană de la Războiul Rece încoace, consideră Politico. Președintele francez a indicat amenințările din partea Rusiei și Chinei, precum și schimbarea priorităților de apărare ale SUA drept motive pentru dezvoltarea armelor atomice. Mai mulți lideri europeni au reacționat pozitiv. Cancelarul german Friedrich Merz și-a exprimat aprobarea, confirmând pe rețeaua de socializare X „măsuri concrete înainte de sfârșitul acestui an”. Polonia, la rândul său, „se află în discuții cu Franța și un grup de aliați europeni apropiați cu privire la programul avansat de descurajare nucleară”, a declarat la rândul său premierul Donald Tusk. „Ne înarmăm împreună cu prietenii noștri, astfel încât dușmanii noștri să nu îndrăznească niciodată să ne atace”, a adăugat el. Premierul suedez Ulf Kristersson consideră că inițiativa franceză poate „contribui la consolidarea capacităților colective ale Europei”, care „de la cel de-al Doilea Război Mondial […] nu au fost niciodată mai importante”. Citeste siConflictul din Orientul Mijlociu: Franţa trimite portavionul „Charles-de-Gaulle” în Mediterană Premierul suedez a precizat însă, „că discuțiile vor avea loc «în consultare cu Statele Unite» și NATO.  Iar un purtător de cuvânt al NATO a salutat evoluțiile în domeniul descurajării nucleare franceze și a precizat pentru AFP că se așteaptă cu nerăbdare o cooperare îmbunătățită cu Parisul pe această temă. Danemarca, țară care „a încheiat un acord de cooperare cu Franța privind descurajarea nucleară”, a salutat inițiativa prin vocea prim-ministrului Mette Frederiksen, Aceasta va „complementa și în niciun caz nu va înlocui” angajamentele Danemarcei în cadrul NATO, a precizat ea. Totuși, „unele țări, precum Italia, par reticente în acest stadiu”, notează ziarul Le Parisien. Roma vede în această inițiativă o încercare a Franței de a-și impune poziția de lider în Europa”. Giorgia Meloni ”continuă să favorizeze umbrela de securitate americană”, mai observă ziarul. Și încă un detaliu punctat de Le Parisien: perspectiva alegerilor prezidențiale din 2027 ridică îngrijorări la Berlin că o Franță condusă de Reuniunea Națională (RN) ar putea într-o zi să se schimbe în această chestiune”.   Ascultați rubrica ”Eurocronica”, cu Ovidiu Nahoi, în fiecare zi, de luni până vineri, de la 8.45 și în reluare duminica, de la 15.00, numai la RFI România

Socialdemokraternas partisekreterare om den interna kritiken mot partiets migrationspolitik, om expansiv finanspolitik och om att regera med Moderaterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årets första månader har intern kritik mot Socialdemokraternas migrationspolitik vuxit. Ett av många utvisningsfall som uppmärksammats i medierna är SSU:s ordförande i Köping, Afnan Agha, som ska utvisas efter tio år i Sverige, som Dagens Nyheter har rapporterat om.Socialdemokraterna har stramat åt sin migrationspolitik sedan 2015 och partiet ligger nu nära tidöpartiernas linje. Det första steget tog Löfvenregeringen när man gjorde tillfälliga uppehållstillstånd till huvudregel i stället för permanenta. 2023 röstade Socialdemokraterna för regeringens förslag att ta bort den ventil som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd pga särskilt ömmande omständigheter. När Miljöpartiet och Vänsterpartiet i början av februari skrev ett utskottsinitiativ om att ändra lagen för att stoppa så kallade tonårsutvisningar fick de stöd av Centern, men inte av S. Först var beskedet att den strama migrationspolitiken skulle ligga fast, sedan föreslog S istället en ”stopplag” för att tillfälligt stoppa utvisningar. Var står egentligen partiledningen i frågan?”Vi vill ändra det så att personer som har uppmärksammats i media, att man kommer hit i unga år, har gått utbildning, fått jobb, etablerat sig har vänner här, kan språket, är en del av samhällsgemenskapen, de personerna ska inte kastas ut från vårt land. Det är det fokuset vi vill ha. Men att rulla tillbaka hela vägen tillbaka till för flera år sedan, det är inte vi beredda att göra. Men de här fallen är inte acceptabla och därför vill vi se de här förändringarna. Det behöver ske nu och återigen, det är regeringen som måste göra det, göra det här och nu kliva fram och agera.”Men vill ni ha tillbaka ventilen? Ja eller nej?”Ventilen för att till exempel 18-åringar som etablerar sig inte ska behöva lämna vårt land. Ja, det vill vi ha och det måste till nu och det måste gå snabbt.”Och det är ju i så fall särskilt ömmande fall, eller tänker du på nåt annat?”Jag vet inte om jag ska formulera en lagstiftning som ser exakt ut men det behövs till en stopplag nu, så att man stoppar de här utvisningarna.”, säger Tobias Baudin.Regera med ModeraternaNyligen sade Ardalan Scherabai (S) till Expressen att han helst skulle vilja att S regerar med M efter valet. Partisekreterare Tobias Baudin säger att dörren står öppen till alla partier förutom Sverigedemokraterna.”Jag möter många väljare som säger: 'Vore det inte bättre att ni satte ner med Moderaterna och gjorde upp om de stora samhällsproblemen?', men som sagt, jag tror inte det är möjligt. Ulf Kristersson fick inte ihop en energiöverenskommelse ens, så hur ska han få ihop det? Så det tror jag inte kommer hända. Det måste hända någonting på den sidan. Eller såklart att hela omvärldsläget med läget kring vad händer med Ukraina och Ryssland och osäkerheten skulle hända. Så det är inte realistiskt. Men på riktigt så står dörren öppen till alla utom Sverigedemokraterna.”Men varför skulle Ulf Kristersson vilja ingå i en regering där Magdalena Andersson är statsminister?”Ja, som sagt, jag tror inte det är så realistiskt. Vi menar såklart allvar med det, men jag tror att det är väldigt långt borta. Men det får man förhandla om.”Gäst: Tobias Baudin, partisekreterare Socialdemokraterna Programledare: Ci HolmgrenKommentar: Helena GissénProducent: Maja LagercrantzTekniker: Tim KellermanIntervjun spelades in torsdag den 26 februari.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tillbaka i studion och tjejerna har varit på lunch med ingen annan är Ulf Kristersson. Lojsan har upptäckt en ny sida av sig själv och Hanna fortsätter göra succé i svensk TV. Beauty-trender vi lämnar 2026 diskuteras och vad som är en rimlig 30-års present. Är det så fel att ge bort en kossa till någon man inte känner? I samarbete med Saily kan ni få 15 % exklusiv rabatt på dina första Saily-dataplaner! Använd koden vibe i kassan. Ladda ner Saily-appen eller besök https://saily.com/vibe . Följ oss på instagram @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare".Frågor och samarbetsförfrågningar skickas till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Hur ska Tidöpartierna hantera meningsskiljaktigheterna kring migrationen och varför föds det egentligen så få barn i Sverige? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan missade Jimmie Åkesson sin egen pressträff då han satt i lunchmöte med de andra Tidöledarna för att diskutera om permanenta uppehållstillstånd ska omvandlas till tillfälliga sådana. Hur ska Tidögänget övervinna sina meningsskiljaktigheter inom migrationsområdet? Och hur kan oppositionen slå mynt av sprickan?Dessutom tampas Sverige med väldigt låga födelsetal. Vad beror det på och hur skiljer sig partiernas förslag på att få igång barnafödandet?Valåret är igång och partierna vässar på sina strategier. Ulf Kristersson och Magdalena Andersson är båda igång med olika grepp för att locka till sig väljare. Är strategierna lyckade och hur många öl dricker egentligen M-ledaren en lördagskväll?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Jon JeppssonProgrammet har tillfogats en ändring.

Sportivii ruși nu au voie să participe la Jocurile Olimpice din acest an. Decizia vine după ce Rusia a invadat Ucraina. Cu toate acestea, unii sportivi au ajuns la probele din Italia. Au fost naturalizați de diferite state participante. De pildă, de Republica Moldova sau de România. Fenomenul naturalizării stârnește însă controverse. Detalii ne oferă Vitalie Cojocari în „Cronica lui Vitalie”. Temele ediției: - Conflictul din satul Dereneu, unde clerici ai bisericii ruse au agresat poliția și au intrat cu forța în biserica mitropoliei Basarabiei, subordonată Patriarhiei Române, continuă să rămână în atenția publică. Un conflict religios care testează reacția instituțiilor statului de drept. Valeria Vițu a urmărit subiectul. - Președinta Maia Sandu a vizitat autonomia găgăuză din sudul Republicii Moldova. Vizitele primilor persoane de la Chișinău s-au soldat în trecut ani cu proteste apropiate de violențe – în perioada în care autonomia era controlată de oligarhul Ilan Șor. De data aceasta, după ce autoritățile au destructurat rețeaua lui Șor, șefa statului a ținut un discurs la universitatea din Comrat cu sala plină, iar reacțiile sunt mai degrabă pozitive. Detalii, de la Liliana Barbăroșie. - Invitata Moldova Zoom este Veronica Garbuz, șefa Departamentului planificare și dezvoltare a întreprinderii de termoficare CET Nord, despre securitatea energetică a municipiului Bălți, despre cum consumatorii pot plăti de două ori mai puțin pentru facturile de energie și când se vor vedea investițiile în facturile oamenilor. - Președinta Maia Sandu și-a anunțat participarea la Conferința de Securitate de la München. - Premierul moldovean Alexandru Munteanu face o evaluare a primelor 100 de zile de mandat. - În Republica Moldova a fost înregistrată prima comunitate de energie din surse regenerabile. Știrile zilei: Președinta Maia Sandu, participă vineri și sâmbătă, 13-14 februarie, la Conferința de Securitate de la München, unul dintre cele mai importante forumuri internaționale dedicate securității globale. În marja conferinței, șefa statului moldovean va avea întrevederi bilaterale cu mai mulți omologi și oficiali de rang înalt, în cadrul cărora vor fi abordate subiecte ce țin de situația regională, cooperarea în domeniul securității și sprijinul pentru aderarea la Uniunea Europeană a Republicii Moldova, precum și pentru eforturile Republicii Moldova de a-și crește reziliența, anunță un comunicat al președinției.   Totodată, Maia Sandu va participa la un panel de discuții dedicat prevenirii și combaterii amenințărilor hibride, alături de prim-ministrul Regatului Suediei, Ulf Kristersson, președintele Serviciului Federal de Informații al Germaniei, Martin Jäger, și președintele Comitetului Militar al NATO, Giuseppe Cavo Dragone. În acest an, Conferința va reuni aproape 50 de șefi de stat și de guvern, precum și lideri ai principalelor organizații internaționale. Printre cei care au confirmat prezența sunt președinta Comisiei Europene, Ursula von der Leyen, cancelarul german Friedrich Merz, președintele Franței, Emmanuel Macron, premierul Poloniei, Donald Tusk, președintele Ucrainei Volodymyr Zelenskyy, președintele Lituaniei, Gitanas Nausėda, președintele Letoniei, Edgars Rinkēvičs, secretarul general al NATO, Mark Rutte, președinta Băncii Centrale Europene, Christine Lagarde, precum și președinta Băncii Europene de Investiții, Nadia Calviño. *** Premierul moldovean Alexandru Munteanu, declară, după primele 100 de zile de mandat, că Guvernul de la Chișinău acționează constant pentru a îndeplini 3 obiective majore – creșterea economică, accelerarea aderării la UE, pace și securitate acasă. Primele trei luni de mandat au marcat vizite externe în capitale importante, precum București, Bruxelles și Kiev. Economia Republicii Moldova dă semne de revigorare, spune premierul Munteanu. Dacă prognozele arătau o creștere de 2,2% pentru anul trecut, cifrele pentru 11 luni arată o creștere mai mare, de 2,7%. Inflația este în scădere, iar Banca Națională a Moldovei a redus repetat ratele de refinanțare. Tendința este susținută de o creștere bugetată cu 55 la sută a investițiilor pentru acest an. Procesul de integrare europeană avansează, Republica Moldova a deschis negocierile la nivel tehnic pentru 3 din cele 6 grupuri de capitole. Pe plan energetic, datorită interconectării cu piața europeană și cu România prin punerea în funcțiune în această vară a 4 linii electrice de tensiune joasă peste Prut, Republica Moldova a reușit să-și restabilească în câteva ore pana de curent națională de acum două săptămâni, când 70 la sută din țară a rămas fără electricitate din cauza bombardamentelor rusești în Ucraina. De asemenea, se lucrează la cele 3 linii de tensiune înaltă, interconexiuni cu România care vor asigura independența energetică deplină a Republicii Moldova. Guvernul coordonează proiecte de modernizare a infrastructurii, majoritatea din fonduri europene, atât în plan local, cât și la nivel de drumuri și infrastructură națională. Au fost lansate și consultări publice pentru pregătirea reformei administrației publice locale, una din cele mai ambițioase reforme ale acestui mandat, a mai spus premierul Alexandru Munteanu în raportul de activitate în primele 100 de zile. *** Prima comunitate de energie din surse regenerabile din Moldova a fost înregistrată în satul Cociulia, raionul Cantemir. Potrivit Agenției Naționale pentru Reglementare în Energetică, noua comunitate le va permite membrilor săi să producă, să consume, să stocheze și să partajeze energie electrică din surse regenerabile, transmite IPN. Comunitatea va funcționa pe principii de cooperare, oferind membrilor posibilitatea de a-și acoperi necesarul de curent prin producerea locală a energiei verzi. Entitatea a fost înscrisă oficial în Registrul comunităților de energie din surse regenerabile. *** Pentru prima dată după trei săptămâni de polei și ghețuș, circulația pe drumurile naționale se desfășoară în condiții bune în Republica Moldova. Autoritățile atenționează că, în nordul, centrul și sudul țării, pe alocuri, se înregistrează ceață, fenomen care poate reduce vizibilitatea și impune prudență sporită din partea conducătorilor auto. Odată cu încălzirea vremii, Inspectoratul pentru Situații de Urgență avertizează populația asupra pericolelor generate de instabilitatea stratului de gheață de pe râuri și lacuri. Deplasarea sau staționarea pe suprafețele acvatice înghețate poate deveni extrem de periculoasă, avertizează salvatorii.

Blir det en S-KD-regering efter valet? Varför är plötsligt alla liberala riksdagsledamöter "mitt i livet"? Och gillar Ulf Kristersson verkligen att åka på bussturné? Veckans podd gästas av Henrik Jalalian, politisk redaktör på Dagens ETC. Från Aftonbladets ledarsida deltar Kalle Sundin och Susanna Kierkegaard.

När Tidöpartierna trilskas får Ulf Kristersson prata om allt annat än politik. Ritas högerblocket om inför valet? I studion: Max V Karlsson, Anette Holmqvist och Viktor Barth-Kron. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Varför har statsminister Ulf Kristersson höjt tonen mot USA:s president? Och därför upprepar Vänsterpartiet att de inte vill vara sossarnas dörrmatta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt spänt efter en vecka där flera världsledare har gjort utspel från det världsekonomiska forumet som pågått i Davos. USA:s president Donald Trump upprepade först att han vill ha Grönland och hotade flera europeiska länder som motsätter sig hans vilja, däribland Sverige, med strafftullar. Sen ändrade sig Trump och skrotade idéerna om strafftullar. Under veckan har statsminister Ulf Kristersson uttryckt mer kritik än tidigare mot USA, och uttalat ett starkt stöd för Danmark. Är det en ny, tuffare, svensk linje gentemot USA? Kan dramatiken på världsscenen skada svensk konjunktur och varför är arbetsmarknadsminister Johan Britz mycket mer alarmistisk än resten av regeringen?Vid en pressträff nyligen upprepade Vänsterpartiet sina krav om att de vill vara en del av en rödgrön regering om den sidan vinner valet. De vägrar vara dörrmatta åt Socialdemokraterna. Men pressträffen hann knappt sluta innan centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist gjorde det klart för alla att Centerpartiet inte vill vara med i Magdalena Anderssons regering om vänstern också ingår. Vad händer egentligen i det rödgröna laget? Blir det ett ”chicken race” mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet och vad tycker väljarna om allt?Finns det någon politisk skillnad mellan hundägare och kattägare? Vilket parti lockar flest kattmänniskor och var står hundfolket? Och vilket parti lockar den delen av Sveriges befolkning som verkligen gillar vinter? Fredrik Furtenbach har färska siffor.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Den ekonomiska botten är sedan länge passerad och under det kommande året väntas den svenska ekonomin fortsätta att stärkas rejält. Samtidigt finns det mycket mörker. Det är det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikter och hotVenezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”. Ekonomin går bra – och kommer gå bättreÄndå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri. Börserna fortsätter mot nya höjderBörserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmetVictor Munkhammar, kommentator Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnnika Winsth, chefekonom NordeaRobert Bergqvist, senior ekonom SEBUlf Kristersson (M), statsministerLars Løkke Rasmussen, utrikesminister DanmarkJerome Powell, centralbankschef USADonald Trump, president USAHelena Gissén, politikkommentator Ekotekonomiekotextra@sverigesradio.se

Årets första avsnitt av Röda tråden, Aftonbladet ledares politikpodd. Denna vecka med Susanna Kierkegaard, Kalle Sundin och Jonna Sima.

Det är Måndag! Armann, Jofi, Petrina snackar om halvkastrerade katter, skumtomte-ekonomi, hur Ebba Busch-bilderna fick Ulf Kristersson att komma ut som AI-bottom, hur återvandringsbidraget kommer skapa bördig jord i Kiruna, och ger Danmark tips om det bästa möjliga vapnet att sätta in mot USA. Och en massa annat! Du har fortfarande en sista chans att se ÅRET ÄR 2025, en årskrönika förklädd till lide ball ståupp! Det finns nämligen ett fåtal biljetter kvar till föreställningarna onsdag 14:e och torsdag 15:e januari! Köp dom på https://underjord.nu/biljetter/aret-ar-2025/ Håll koll på grejer Petrina gör på http://petrina.se! Gå in på http://underjord.nu lite då och då och kolla läget! Och framför allt: Stötta podden på http://patreon.com/mandag!

Die Europäer haben sich einen Platz am Verhandlungstisch erkämpft, in Berlin wurde mit den US-Amerikanern über ein mögliches Ende des Ukraine-Krieges und die Zukunft des von Russland angegriffenen Landes gesprochen. Zunächst analysieren die Hosts Kai Küstner und Stefan Niemann die Gespräche. Stefan schaut auch auf die EU, die Wege sucht, um die finanzielle Unterstützung der Ukraine durch Nutzung der eingefrorenen russischen Staatsvermögen aufrecht zu erhalten. Die militärische Lage an der Front verschlechtert sich für die Ukraine weiter, vor allem in der Region Donetsk. Ausführlich spricht Kai dann mit Sönke Neitzel über die Rolle der Europäer in den Verhandlungen, über das neue Verhältnis zu den USA und über die Frage, was Europa eigentlich tun müsste, um überhaupt als machtpolitischer Akteur wahrgenommen zu werden. Der Militärhistoriker betont: "Die alte Welt ist vorbei". Dass Putin auf den Pfad des Friedens zurückkehrt, hält Neitzel für unwahrscheinlich. Und er sagt: Europa müsse militärisch stärker werden und im Bereich der Rüstungsintegration einen wesentlichen Schritt nach vorne gehen. Neitzel plädiert im Podcast Streitkräfte und Strategien erneut für die Einführung der Teil-Wehrpflicht und eine umfassende Reform der Bundeswehr. Mit Blick auf ein Ende des Krieges und einen möglichen Waffenstillstand zeigt sich Neitzel skeptisch. Der Wissenschaftler von der Universität Potsdam sieht nicht, dass Russland überhaupt bereit ist, Kompromisse zu machen. Vielmehr "wähnt sich Putin am Drücker". Aus Neitzels Sicht steht die Ukraine vor einem "bitteren Weihnachten". Und selbst wenn es einen Waffenstillstand gäbe, sei dieser Konflikt nicht zu Ende. Lob und Kritik, alles bitte per Mail an streitkraefte@ndr.de Interview mit Sönke Neitzel: https://preview.prod.ndr.de/nachrichten/info/audio-360290.html Analyse nach den Verhandlungen in Berlin: https://www.tagesschau.de/inland/innenpolitik/ukraine-gespraeche-berlin-116.html Sicherheitsgarantien für Ukraine? https://www.theguardian.com/world/2025/dec/15/ukraine-talks-european-leaders-meet-berlin-starmer-macron-zelenskyy-merz-us-witkoff Alle Folgen von “Streitkräfte und Strategien” https://www.ndr.de/nachrichten/info/podcast2998.html Podcast-Tipp: Legion - War on Scam https://www.ardaudiothek.de/sendung/urn:ard:show:2e03fce3739ab514/

I veckans huvudasvsnitt upprörs Jon över att den amerikanska högern misstänkliggör principen om att militären förväntas vägra illegala orders. Vi diskuterar huruvida den principen ens har följts samt vad konsekvenserna blir av att frångå den. Sen pratar vi Donald Trumps möte med Zoran Mamdani, sellout-anklagelser och vem som egentligen har rätt att surna till över den lättsamma stämningen. I slutet diskuterar vi Ulf Kristersson, som nyligen blev historisk: han är den första moderata ledaren att dyka upp på SD:s partikongress och tacka för samarbetet. Ännu ett tecken på vem som verkligen kommer att bestämma i Tidö 2.0. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.