Podcasts about arkitekten

I väntan på att ett helt nytt torg ska byggas utanför Bio Forellen så invigde kommunalråden Anita Mattsson (S) och Anki Svensson (M) ett tillfälligt s.k. popup-torg den 4 juni. Arkitekten Fredrik Matz och projektledaren Anna Gronow berättade om tankarna bakom torget. Här ska man kunna mötas, testa idéer med hjälp av ord och komma med förslag på vad den nya Forelltorget ska innehålla när det står klart 2027. Här kan man rösta innan 31/8. Reporter Ann Sandin-Lindgren

Hvordan står det til med arkitekten? Kai Reaver er arkitekt og fagsjef i NAL (Norske Arkitekters Landsforbund), og i denne episoden snakker Kai og Alexander om arkitekturfaget, arkitektrollen, profesjonen og arkitektens og allmenhetens forståelse og forvirring rundt hva en arkitekt er og gjør, kort og godt, hvordan står det egentlig til med arkitekten? Kai har tidligere undervist ved INDA Bangkok i Thailand, HEAD Genéve i Sveits, UiBK i Østerrike, og AHO og UiT i Norge.  Det går unna i denne episoden, og dersom du vil lese og se mer så er det linket til en liste bøker og annet som omtales her: Delirious New York: A Retroactive Manifesto for Manhattan – R. Koolhaas S, M, L, XL – Koolhaas, Mau Learning from Las Vegas – Venturi, Scott-Brown, Izenour Death and life of great American cities – Jane Jacobs Retten til byen. Et essay om norsk nyliberal planpraksis – K.O. Ellefsen Architecture, Ideology, The City, AA Lecture - R. Koolhaas + P. Eisenmann https://www.youtube.com/watch?v=3J-giyFlROM (Alle disse er egentlig must-reads altså!) https://arkitektforbundet.no/  https://www.kaireaver.com www.lpo.no  Alle spørsmål og innspill kan sendes til podkast@lpo.no Snakkes! 

Hon har arbetat som arkitekt i snart 40 år och har en mycket långmeritlista där bland annat lyxhotellet Ett Hem finns med. Vi samtalar omhur det är att arbeta med både privata kunder med högt ställda krav ochsamtidigtoffentliga vård-och omsorgsprojekt. Hur tänker hon kring attbevara kontra skapa nytt när man renoverar fastigheter? Hur har svenskarkitektur utvecklats under de år hon arbetat som arkitekt? Och vilkadrömprojekt finns kvar på ”Att göra-listan”?Välkommen till Inredningspodden Fanny Sachs!Det här är del 1 av 2. Del 2 ärinspeladapril 2024.Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_poddenFölj Johanna Hulander på Instagram @johanna_hulanderFacebook:@inredningspodd.MISSA INTE ATT PRENUMERERA på nyhetsbrevet via länken påinstagram så får du information om nya avsnitt men även andranyheter som rör inredning, design och arkitektur!Kontakt viainfo@johannahulander.seoch Instagram.I arkivet finns drygt 160 avsnitt. Inredningspodden med mig JohannaHulander tar upp olika ämnen inom inredning, design och arkitektur. Detkan vara allt från konst, färgsättning, inredning eller trädgård.DELA AVSNITT DU GILLAR, GE BETYG I DIN PODD-LYSSNAREOCH TIPSA GÄRNA OM VILKEN GÄST DU VILL HÖRA IKOMMANDE AVSNITT!#inredningspodden#arkitektur#inredning#design#johannahulander#inredningspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Imhotep räknas som världens förste till namnet kände arkitekt. Han var verksam under farao Djoser och sägs ha uppfunnit pyramiden. Vem var han? Varför skapade han pyramiden? Hur gick det till? Och vilka andra kunskaper besatt han?Wikipedia säger sitt om Imhotep. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan er det som arkitekt at stå på mål for et byudviklingsprojekt, der har kraftig modvind i debatten? Anne Katrine Harders spørger arkitekt og partner ved arkitektvirksomheden Tredje Natur, Ole Schrøder, der har været med til at skitsere det store byudviklingsprojekt Lynnetteholm. I miniserien ‘Debatten indefra' udforsker vi selve debatten sammen med dem, der påvirker den og bliver påvirket af den. For kan en hård debattone få dem, der skaber byen til at trække sig? Kan alle få indflydelse gennem debatten? Og giver debatten overhovedet bedre byer eller måske snarere det modsatte? Byen forfra er en podcast produceret af Dansk Arkitektur Center, som giver et nuanceret indblik i byens udvikling og arkitektur. Podcasten er redigeret af Munck Studios. 

Uma produção australiana com um budget bastante reduzido acaba por criar uma refrescante conversa. Neste episódio falamos de notícias, o que andamos a ver, fazemos a review de 'Talk to Me' e terminamos com spoilers. NOTÍCIAS Lázaro fala sobre o falecimento de Bob Barker (URL); Erick dá uma pequena atualização sobre a greve dos argumentistas e actores e as suas implicações (URL/URL) e dá um pequeno update sobre a série ‘Warrior Nun' (URL). O QUE ANDAMOS A VER? Lázaro War Dogs (2016) American Psycho (2000) The Diplomat (1ª Temporada) Luis Man on a Train (2018) (URL) Inside Man (2023) Avatar the Last Airbender (1ª/2ª Temporada) Erick And Just Like That... (2ª Temporada) Meg 2: The Trench (2023) Arkitekten (1ª Temporada) The Summer I Turned Pretty (2ª Temporada) Para a semana vamos fazer a review do filme 'How to Blow Up a Pipeline'. Até lá, bons filmes. ** Música Original produzida por António Capelo (https://capelo.me) Sigam-nos em: https://twitter.com/peliculapodcasthttps://instagram.com/peliculapodcasthttps://facebook.com/peliculapodcast

Anders, Arne og Daniel snakker om Hercules, den gode gamle Disneyslageren fra '98. Det blir på mange måter en olympisk episode, særlig i lengde, da vi også er innom temaer som; finnes det egentlig en god serieavslutning, Anders kansellerer en trofast følgesvenn, The Great Wall, The Cabinet of Dr. Caligari, The Unbearable Weight of Massive Talent, Arkitekten og While You Were Sleeping. Bodegan åpner 48:00. Verter: Daniel Stølan, Anders Hassel og Arne Johann Digernes Kontakt oss: Instagram: @sksd_podcast E-post: sksd.podcast@gmail.com Sjekk ut nettsiden vår og den store SKSD-lista her: https://sksdpodcast.wixsite.com/home Musikk og jingler: Iver Tandsether og Anders Hassel

Helt siden de første husene sto klare har hagebyen vært populær. Her bor Victoria Dam sammen med sin lille familie. Hun driver den populære instagramprofilen @hagebyen, og i denne episoden avslører hun spennende nyheter om fremtiden. Du får også tips til hvilke planter som passer i din hage, og gode råd til å bevare plantene gjennom hele sesongen.  Ullevål Hageby er den store drømmen for mange. Her ser husene ut omtrent som de gjorde da de ble bygget i 1919-1926. Arkitekten, Harald Hals i Kristiania Boligråd ønsket å skape «hus for smaakaarsfolk». Han ønsket å få arbeiderne ut av kasernene, og inn i sunne boliger med bedre plass og egen hageflekk. Frodig, fredelig, sjarmerende og sentrumsnært.  Ullevål Hageby er som en liten landsby midt i byen. De flotte murbygningene i engelsk stil ble reist i perioden 1918-1926, på det som da var åkrer og beiter.  Fra hage og blomster til mer uteliv. Sommerferien står for tur. Vi ønsker våre lyttere en god sommer – og gleder oss til neste høstsesongen. Vi takker hver og en av dere for at dere lytter, deler og følger oss!

Arkitekten och författaren Pernilla Wåhlin Norén,41, är stadsarkitekt i "Sveriges fulaste stad" Borlänge och brinner för slöjd. Hon har själv designat huset som hon och musikern Gustaf Norén bor i med sina fem barn. Det verkar vara ett snilledrag om man inte gillar att städa. Att ha barn med en turnerande popstjärna har ibland varit jobbigt men att barnen ärvt sin fars vana att vara provocerande tycker hon bara är kul.

Auf der Berlinale, dem größten und wichtigsten Filmfestival in Deutschland, laufen nicht nur hunderte Filme - sondern auch ausgewählte Serien aus der ganzen Welt. Dieses Jahr zum Beispiel "Der Schwarm", aber auch eine italienische Mafia-Serie von Disney+ ("The Good Mothers") und eine Dystopie aus Norwegen ("Arkitekten"). Ob sich "Der Schwarm" lohnt, auf welche neuen Serien ihr euch dieses Jahr noch freuen könnt und was die neuesten Trends aus der Serienbranche sind: Das erfahrt ihr in dieser "Skip Intro"-Folge. Hier erfahrt ihr mehr zur kommenden Mystery-Serie "Schnee": https://www.br.de/presse/inhalt/pressedossiers/schnee-mysterie-serie-hobmeier-stadlober-100.html Und hier gibt's vor Serienstart etwas mehr Futter zu Ski-Internat-Serie "School of Champions": https://www.br.de/presse/inhalt/pressedossiers/school-of-champions-serie-ski-internat-100.html Damit ihr nichts extra zurückscrollen müsst, kommt ihr hier besonders fix zu unserer Folge zu "Yellowjackets": https://www.ardaudiothek.de/episode/skip-intro-der-serien-podcast/yellowjackets-sky-wie-realistisch-ist-der-survival-plot/bayern-2/96544754/ Und hier findet ihr unsere Skip Intro-Folge zu "German Crime Story: Gefesselt": https://www.ardaudiothek.de/episode/skip-intro-der-serien-podcast/german-crime-story-gefesselt-prime-video-was-darf-man-true-crime-glauben/bayern-2/12301947/ "Skip Intro" findet ihr hier und frei zugänglich in der ARD Audiothek. Wir freuen uns über euer Feedback an skipintro at br.de und ein Abo von euch! "Skip Intro" ist eine Produktion des Bayerischen Rundfunks. Hier findet ihr auch Berichterstattung und Hintergründe zu aktuellen Ereignissen, etwa bei BR24: https://www.br.de/nachrichten/ Impressum: https://www.br.de/unternehmen/service/impressum/index.html

P1 Kultur Special med två reportage: Hör Augustprisbelönade Nina van den Brink om Maja Ekelöf-biografin "Jag har torkat nog många golv". Och möt arkitekten Kjell Forshed. MAJA EKELÖF HADE "TORKAT NOG MÅNGA GOLV"52-åriga städerskan Maja Ekelöfs "Rapport från en skurhink" skakade om Sverige och satte fokus på de lågavlönades situation i början på 70-talet. "En klordoftande käftsmäll i folkhemmet", säger journalisten Nina van den Brink som vann Augustpriset för Bästa fackbok med sin biografi om Maja Ekelöf. Ett reportage av Katarina Wikars.KJELL FORSHED ÄR BESATT AV VARDAGSARKITEKTURArkitekten Kjell Forshed har ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt att skapa trivsamma vardagsmiljöer för vanliga människor. Nu sammanfattar han sina erfarenheter i boken "Att vara sin formel trogen". Vår reporter Nina Asarnoj fick följa med honom på en arkitekturvandring, och de började i ett av de områden Kjell Forshed var med och skapade i början av 2000-talet: Tullinge trädgårdsstad i Botkyrka utanför Stockholm.

Imhotep räknas som världens förste till namnet kände arkitekt. Han var verksam under farao Djoser och sägs ha uppfunnit pyramiden. Vem var han? Varför skapade han pyramiden? Hur gick det till? Och vilka andra kunskaper besatt han?Wikipedia säger sitt om Imhotep. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i arkitekten Josef Frank som formgett Svenskt Tenn. Idag räknas han till en av Sveriges viktigaste formgivare känd för sina färgstarka unika mönster och hemtrevlig och bekväm inredning som gick emot dåtidens ideal. Efter att ha flytt undan antisemitismen i Österrike till Sverige i början av 30-talet kom han att skapa en mängd inredning och mönster för Svenskt Tenn. Det finns till exempel tusentals möbelskisser i arkivet… Thommy Bindefeld som är kreativ chef på Svenskt Tenn berättar historien om Josef Frank. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I denne episoden av #LØRN møter Silvija Seres, Lillian Strand som er Seniorrådgiver i Trøndelag Fylkeskommune. Lillian har en PhD ved Fakultet for Arkitektur og Design ved NTNU, og i 2013 startet hun opp Medalhus andelsgård utenfor Trondheim. Der produserer de potet, gras og korn, driver stall og kjøttproduksjon. Lillian brenner for det sosiale fellesskap og særlig barns anledning til å lære hvordan verden henger sammen gjennom praktiske ting - som å dyrke sin egen mat og drive gård med dyr. Hva betyr bærekraft i praksis for Lillian, og hvordan bør man motivere enkeltindividet vs. næringslivet?-“Ressurshåndtering har vi klart å løse på gode måter, men når vi møter nye utfordringer handler det om å omorganisere det”Dette LØRNER du: Hvordan optimalisere samarbeidNye formen for motivasjonRapportering og måling i utviklingSosiale aspekter - den unge og nye generasjonHva er Pådriv?Arkitekten sin rolle i sirkulærækonomienEffektiv økonomi See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jag startade Inredningspodden 2018 och har sedan dess haft 110 gäster. Ni är många nya lyssnare och ibland är det svårt att veta vilka avsnitt som man ska lyssna på. Därför kommer jag under 2022 att släppa några ”Favoriter i repris”. Avsnitt som andra gillat lite extra mycket och där jag fått mycket feedback från er som lyssnar. Och årets första ”Favorit i repris” är samtalet jag hade med arkitekten Nirvan Richter. Han grundade på 90-talet inredningsföretaget Norrgavel och det är på Norrgavels kontor i Malmö som vi spelade in det här avsnittet i april 2019. Sedan dess har han lämnat över VD-rollen till sina barn men han fortsätter formge hållbara möbler. Vi kom att samtala om allt ifrån hållbar inredning till varför han bytte namn egentligen? Hur lever han idag? Och hur klarar man av att fortsätta driva företag när man gått igenom en livskris och förlorat ett barn? Det här blev ett innerligt avsnitt om mannen som vill bidra till en hållbarare och miljösmartare värld på flera plan. Avsnittet sändes första gången 10 april 2019. Följ Inredningspodden på Instagram: @inrednings_podden och Facebook: @inredningspodd. Kontakt via info(at)inredningspodden.com och Instagram. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Imhotep räknas som världens förste till namnet kände arkitekt. Han var verksam under farao Djoser och sägs ha uppfunnit pyramiden. Vem var han? Varför skapade han pyramiden? Hur gick det till? Och vilka andra kunskaper besatt han?Wikipedia säger sitt om Imhotep. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gäst: Erik Langby Erik Langby var kommunstyrelsens ordförande i Nacka i 30 år och förlorade aldrig ett val. 2003 mottog Langby Anne Wibbles pris för föredömligt och nydanande samhällsengagerat ledarskap och 2005 H. M. Konungens medalj för betydelsefulla kommunalpolitiska insatser. Inom Moderaterna är han känd som arkitekten bakom valfrihetssystemet. I det här avsnittet berättar Langby om Nacka kommuns resa, att vända socialdemokrater till moderater, implementering och skapelsen av valfrihetssystemet och vilka lärdomar och erfarenheter han tar med sig från förr.

Arkitekten om språk, minnen och varför arkitektur är viktigt för alla. Rahel Belatchew menar att arkitektur utgör fonden för människors liv och att arkitektur och stadsutveckling kan möta en förändrad livsstil. Hon verkade som arkitekt i Paris, Luxemburg och Tokyo innan hon grundade sitt arkitektkontor i Stockholm. Exempel på projekt är Nackas kommande landmärke Discus och Florahuset i Midsommarkransen. Rahel Belatchew har utsetts till Årets arkitekt och arkitektkontoret har fått flera internationella utmärkelser. Rahel Belatchews Sommarprogram handlar om språk, arkitektur och minnen. - Varför språk, arkitektur och minnen hänger ihop och varför arkitektur är en angelägenhet för alla. Om Rahel Belatchew: Arkitekt, entreprenör, 52 år. Född i Addis Abeba, uppväxt i Addis Abeba, Moskva och Uppsala, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Per Berg. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Det kan bli en ny film om rockbandet Queen, Sofia Dahléns debut "Patient" recenseras och Thorbjörn Karlsson sommartipsar.

Fredrik och Kristoffer snackar om skärmar, tangentbord, och huvudämnet kring University of Minnesotas tveksamt etiska bidrag till Linuxkärnan. Fredrik är lite sugen på 4K-skärm. Kristoffer informerar om att man ändå önskar sig en andra skärm. Därifrån glider över i funderingar på framtida Macar vi vill ha. Men inte behöver. På det följer tangentbordssnack - kanske får vi lite nya saker snart. Fredrik har hämtat hem sitt Let's split och förvånas över hurpass mycket det skiljer sig från Kyria. Avsnittet sponsras av Attentec - oberoende experter på IOT som vill bli fler. Surfa in på attentec.se om du vill veta mer. Fredrik har snackat med Pelle som jobbar på Attentec som lösningsarkitekt om vad han gör och vad vi pratar om när vi pratar om arkitektur. Ett utdrag kommer mitt i avsnittet, och hela snacket finns med som bonusmaterial i avsnittets slut. Arkitektur handlar om att gå från vad systemet ska göra till hur det ska göra det. Vattenfall låter så negativt - arkitektur handlar om att planera lagom mycket i förväg för att spara en massa jobb senare. Hammockorienterad programmering! Det är lite av en bortglömd konst att planera lite innan man börjar göra saker. Hur hänger arkitektur ihop med övrigt utvecklingsarbete, och var går egentligen gränsen? Arkitekten - en perfekt kodgranskare? Som huvudämne diskuterar vi vad som hände när forskare på University of Minnesota byggde en artikel kring att försöka smyga in kod med sårbarheter i Linuxkärnan. Det mest omtalade resultatet blev att hela universitetet bannlystes från att alls få skicka in patchar, och att man startade en genomgång av all kod som någonsin kommit in i kärnan från universitetet. Vi diskuterar lite kring etiken och reaktionerna. Var detta ett exempel på ett välfungerande immunförsvar? Hade någonting blivit bättre av mer automatisering, och känns det inte som lite av ett mirakel att stora samarbetsprojekt kring kod ens fungerar? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Ett enormt tack till Daniel Nyström för alltför vänlig assistans med mastringen av avsnittet! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Amatörradio Kortvågsradio CERN Podcastning 2.0-podden Adam Curry iMores artikel om 4K-skärmar för Mac Kristoffers Rama.works-tangentbord Lågprofiltangenterna KAM wraith Let's split Kyria DSA-profil Planck Preonic Attentec - veckans sponsor Jason Frieds icke-ursäkts-inlägg University of Minnesota UoM blir bannlysta från att bidra med kod till Linuxkärnan Greg Kroah-Hartman Gregs mejl om att återta och granska alla patchar Artikeln som skrevs på UoM Uttalande från IEEE S&P om artikeln och dess etik Urkundsförfalskning - stämmer inte riktigt in på vad vi diskuterade OpenSSL hölls vid liv av förfärande få personer med förfärande lite pengar SHA-standarden Titlar Överambitiös amatör Allmän sanning om internet Kattbilder och ilska Alla kan prata men ingen har något att säga Jag behöver egentligen ingenting En stadsplanerares dröm Du borde börja bygga gitarrpedaler Den här processen borde kunna vara sårbar De köpte inte den förklaringen 20-25% var buggiga Kommer kerneln någonsin att bli bättre? Svårt att titta på en patch Innan man gör experiment på Linuxkerneln Granska en patch på ett bra sätt Den personliga tillitskedjan Inte särskilt teknikstyrt En social process En pyramid av tillit

For den prisbelønte Stavanger-arkitekten Tommie Wilhelmsen betyr et arkitektoppdrag starten på en lang og spennende oppdagelsesferd.I denne episoden forteller Tommie om oppveksten i Kvernevik, om de første oppdragene og hvordan det er å være en meget etterspurt arkitekt for kunder som vil ha noe helt spesielt. Han har også noe å si om det såkalte «arkitekturopprører». See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

John Andersen, genbesøg

Helena Glantz (Arkitekt och grundare av Urban Design AB) är ordförande i Sveriges Arkitekter akademin för arkitektur. Hon berättar om hennes roll och om akademin. Akademin för arkitektur ser som sin uppgift att bevaka, driva och diskutera aktuella frågor av vikt för arkitekturens utveckling i Sverige samt att stödja yrkes och kunskapsutvecklingen inom ämnet.Det sker bland annat genom olika typer av samtal och möten där en viss fråga diskuteras tillsammans med inbjudna gäster. Akademin strävar efter att tillgängliggöra dessa samtal på olika sätt, till exempel i tidningen Arkitekten. Dessutom utser akademin juryledamöter till Sveriges Arkitekters Kasper Salin-pris, Bostadspris och Kritikerpris.Follow Urbanistica Urbanistica InstagramUrbanistica FacebookUrbanistica Youtube channelLet's connectMustafa Sherif LinkedinThanks to Urbanistica Podcast partner AFRY.AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry and infrastructure. Read more about AFRY https://afry.com/enVisit  Mustafasherif.com for collaborations and nominations. Note!The sound quality of #UrbanisticaPodcast s' episodes that are recorded during #COVID19 time might not be perfect. Due to the online recording and the use of different types of microphones by guests and #MustafaSherif. Thank you so much for understanding and listening.Stay safe !Stay safe ! Get bonus content on Patreon See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi samtalar om vad ett "hem" är och hur det skiljer sig från ett "hus". Och om vårt behov av en plats för trygghet och om att återkoppla till barndomens lekar i ens vuxna liv. Kanske var de där lekarna ett sätt skapa sin trygga plats, ett försök att överleva i en kaotisk värld? ”Människans mognad ligger i att återfå det allvar man hade som barn, när man lekte.” - Nietzsche

Första rad: I ett hörn låg ett hav i storm Uppläsning: Björner Torsson (ur SR:s arkiv) Arkitekten och poeten Björner Torsson avled tidigare i sommar, 82 år gammal. Han gav ut ett stort antal diktsamlingar, årets "Vara sten i sin sko" blev den sista. 2009 fick han Sveriges Radios lyrikpris och 2012 Gerard Bonniers lyrikpris. Musik Charles Koechlin: Andra satsen ur Flöjtsonat Exekutör Fenwick Smith flöjt, Martin Amlin piano

Låt oss bygga 1000 nya skolor som är tillgängliga för alla! Möt Anna Ellingsen, skolhusarkitekt. Efter att hennes barn fick tre olika npf-diagnoser har hon slagit samman sin kunskap om npf-området med sitt yrkesliv. Hon jobbar nu med att sprida kunskap om hur branschen kan bygga skolor som fungerar även för barn och ungdomar med npf-diagnos. Det handlar om att tänka till kring ljudbilden, det visuella och orienterbarheten. Utgångspunkter som även kan användas för att förbättra befintliga skolmiljöer.

Arkitekten, författaren, konstnären och stadsplaneraren Le Corbusier har hyllats av generationer arkitekter och designer under det senaste seklet. Han bröt med den traditionella arkitekturen och ville skapa funktionella bostäder. Hans förslag att riva stadskärnorna i flera europeiska städer och ersätta dem med skyskrapor i betong, omgivna av gröna parker, väckte starka reaktioner och han hade svårt att få genomslag för sina idéer. På senare tid har han även anklagats för att ha haft fascistiska sympatier.

Arkitekten, författaren, konstnären och stadsplaneraren Le Corbusier har hyllats av generationer arkitekter och designer under det senaste seklet. Han bröt med den traditionella arkitekturen och ville skapa funktionella bostäder. Hans förslag att riva stadskärnorna i flera europeiska städer och ersätta dem med skyskrapor i betong, omgivna av gröna parker, väckte starka reaktioner och han hade svårt att få genomslag för sina idéer. På senare tid har han även anklagats för att ha haft fascistiska sympatier.

Arkitekt, formgivare, 60 år. Född i Jakobstad i Finland, uppvuxen i Skellefteå, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Arkitekten och formgivaren Thomas Sandell tar med lyssnaren ända från tsarens tid och till framtidens boende och arkitektur. Han berättar historien om hur familjen med rötter i Ryssland och Finland kommer till Sverige på 60-talets Skellefteå, där Thomas Sandell växte upp och sedan varit en av de som tydligast satt avtryck i svensk samtida design och arkitektur. Han berättar också historien om några av de designklassiker han skapat under de senaste decennierna. Arkitektur och byggande återkommer Thomas Sandell också till vid flera tillfällen i programmet, bland annat diskuterar han de ofta eldfängda debatterna kring nya hus: "Att slentrianmässigt säga NEJ är inte att ta ansvar för vår byggda miljö. Faktiskt, precis tvärt om. Ett samhälle måste utvecklas, annars dör det. Gammalt mår bra av att definieras av något nytt och tvärtom." Thomas Sandell tror också på en renässans för den svenska småstaden, vars värden de stora städerna försöker skapa i stadsplanering och byggande: "Jag tror att den svenska småstaden är vinnaren i framtiden. Här finns egentligen redan allt det vi försöker skapa. Närhet, en skön blandning av boendeformer och småskalighet. Kommuner i vårt land som vill locka till sig folk brukar nästan alltid framhäva om hur nära det är till tätorten. Bara två timmar till Stockholm kan det stå i feta versaler på en bild av ett förälskat par som tittar ut över någon somrig vik. Kära småstadsbor, vänd på det här! Skryt istället med att ni bor minst två timmar från Stureplan. Ni bor nämligen på en unik plats. I småstaden." I programmet berättar Sandell, som lever tillsammans med modeskaparen Anna Holtblad, också om okända sidor som till exempel sitt brinnande intresse för flugfiske. Mer om Thomas Sandell En av landets mest välkända och framgångsrika arkitekter. Har ritat hus och offentliga byggnader, designat möbler och inredningar. Kända exempel är radhusen Gåshaga brygga på Lidingö, entréhuset till Eriksbergs viltpark och ett trädhotell i Harads. Inrett Stockholmsbörsen och Moderna muséet och prisbelönats för IKEAS kända stol IKEA PS VÅGÖ. Varit ordförande i Sveriges Arkitekters Riksförbund. Hängiven cyklist som gjort Vätternrundan på 7 timmar 43 minuter. Producent: Ann Victorin

Renzo Piano är en av världens mest framgångsrika arkitekter: Centre Pompidou i Paris, den högsta skyskrapan i London, nya Whitney museet i New York, flygplatsen i Kansai och nya hus är på gång. En arkitekt kan inte befinna sig någon annanstans än här och nu, har denna berättelses huvudperson sagt. Och hans egen arkitektur ses som svaret på en ekvation med tid och tyngdkraft som komponenter. Så vem är han? Renzo Piano är renässansarkitekt, låt vara född 1937 oblyg skönhetsdyrkare, uppfinnare, praktiker, skicklig organisatör, osannolikt produktiv. När Royal Academy i London ägnade honom en utställning 2018 hade han byggt en slags ö på golvet, fylld med över 100 olika byggnader Renzo Piano ritat. Den förde tankarna till Prosperos ö i Shakespeares Stormen, Trollkarlens förverkligade lekplats Helst ritar han hus som innehåller konst. Han är en museiälskare. Projekten kan vara småskaliga. Menil Collection, en privat konstsamling i Houston är så angenämt nedtonad i stilen att man inte ens tänker på arkitekturen, bara på det som visas där. Det finns ingen Renzo Piano-stil, till skillnad från till exempel Le Corbusier odlar han inte en speciell estetik, föredrar inte vissa tekniska lösningar även om han ägnar mycket tid åt att utveckla konstruktioner. Det avgörande är platsen. Hur ser tomten ut? Vilket klimat råder? Vilka traditioner finns. Han har ritat ett museum med sju byggnader i Nya Kaledonien i trä som elegant knyter an till lokala traditioner och så hus som inte liknar maskiner. Och varit storvulen i Rotterdam  Amsterdam med ett hus som liknar en halvt sjunken gigantisk oljetanker. Men sådana idéer har ju också andra arkitekter. Så vad skiljer ut Renzo Piano? Hur ser han sitt yrke? Ett reportage av Mikael Timm.

Elin och Milad pratar om arkitektur samt hur vi tror att man kommer bo i framtiden.

År 2006 gjorde Moderaterna en av de största politiska förändringsresorna i svensk historia. Resultatet blev ett nytt varumärke och en ny kommunikationsstrategi. Moderaternas dåvarande chefsstrateg Per Schlingmann var en av hjärnorna bakom strategin och kommunikationen. Helt plötsligt blev Moderaterna ”Sveriges nya arbetsparti.” I veckans avsnitt av LoungePodden berättar Per Schlingmann om vilka lärdomar har fick under tiden hos Moderaterna och vilka utmaningar som uppkom i förändringsprocessen. Varifrån kom idén att förändra ett sådant etablerat varumärke? Inledningsvis berättar Per om sin bakgrund, vardag och varför kommunikation är så inspirerande för honom. Varför är nyfikenhet och reflektion en viktig nyckel för människors utveckling? Hur ser en ”vanlig” arbetsvecka ut? Per bidrar med sina bästa tips för kommunikation, entreprenörskap, försäljning och retorik. Dessutom delar Per med sig av sina åsikter om kvaliteten på valkampanjerna 2018. Vilka partier har briljerat? Överraskat? Snubblat på mållinjen? Missa inte detta och mycket mer i veckans avsnitt av LoungePodden.   Följ oss på våra sociala medier för att inte missa något! www.saleslounge.com Instagram: @SalesLounge_ Facebook: SalesLounge Linkedin: SalesLounge

Jenny Karlsson har varit arkitekt i 20 år och berättar om hur hon ser på framtidens arbetsliv. Jenny har gjort allt från kontor, förskolor att skräddarsy inredningslösningar för olika verksamheter. Idag driver hon Moment Arkitekter. Jenny älskar problem - de är till för att lösas. 

Under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet drömde revolutionärerna om jämlikhet och frihet. De ville införa rösträtt, mänskliga rättigheter och förbjuda tortyr. Men efter att de störtat kungen införde de istället ett tillstånd av terror. Alla som inte ställde upp bakom revolutionen dömdes till döden. Arkitekten bakom skräckväldet var advokaten och revolutionären Maximilien de Robespierre.

Under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet drömde revolutionärerna om jämlikhet och frihet. De ville införa rösträtt, mänskliga rättigheter och förbjuda tortyr. Men efter att de störtat kungen införde de istället ett tillstånd av terror. Alla som inte ställde upp bakom revolutionen dömdes till döden. Arkitekten bakom skräckväldet var advokaten och revolutionären Maximilien de Robespierre.

* Etter tre tilfeller av meslinger ble bekreftet i går, to barn og en helsearbeider - kommer debatten på nytt opp - bør det være påbudt med vaksine? * Balladen om fylkessammenslåingen av Troms og Finnmark er langt fra over - nå splittes Finnmark Arbeiderparti om sammenslåingsavtalen - den kan bli vraket i fylkestinget. * Det såkalte Dødshuset som den omstridte kunstneren Bjarne Melgaard vil bygge nær Edvard Munchs gamle eiendom på Oslo Vest fortsetter å opprørere - aggressivt og militant sier kunsthistoriker. Arkitekten svarer. * Tradisjonen tro har våpendebatten i USA blusset opp igjen etter skoleskytingen i forrige uke - presidenten vil bevæpne lærere, og mange vestlige medier rapporterer hoderystende. * Vi må kvitte oss med karakterene på universitetene mener en prorektor, og får motstand fra...en prorektor.

Under våren kommer regeringens och vänsterpartiets förslag om att begränsa vinster i välfärden. Men Riksdagens övriga partier kommer att rösta nej. En annan av förslagets starkaste kritiker, och även en av arkitekterna, bakom friskolereformen är Peje Emilsson. Han äger själv ett av Sveriges största friskoleföretag. Ser han några problem med vinstintresset i välfärden? Eller blev det som han tänkt sig? Pr-mannen och skolentreprenören Peje Emilsson är gäst i Ekots Lördagsintervju. Sedan tar vi pulsen på vänsterpartiet - hur ser deras relation till makten ut? Med Tomas Ramberg och Katarina Helmersson.

Vanessa drømmer seg tilbake til 20-åra, mens Synnøve har klemmeangst.

Hvorfor er der stadig væsentligt flere mandlige end kvindelige partnere på tegnestuerne? Hvorfor bruger Arkitekten og andre medier stadig flere mandlige kilder og skribenter? Hvorfor er det vigtigt at indtænke kønsperspektivet, når vi planlægger det offentlige rum?  Debat om ligestilling, optaget live i Arkitektforeningens hus d. 28. september 2017. I panelet er:  Ida Bergström, arkitekt og grundlægger af netværket Kvindelig Platform Pernille Clifforth, arkitekt og medstifter af organisationen Kvinders Byggeforum Lars Juel Thiis: arkitekt og indehaver af CUBO Arkitekter. Kasper Lægring, arkitekt og kunsthistoriker Vært: Anne Pind, redaktør på Arkitekten

Et hovedværk i dansk institutionsbyggeri? Eller en stor, rund klods om benet? Arkitektens podcast besøger H.C. Hansens Ringbo og tager diskussionen om, hvordan den ofte så udskældte arkitektur fra efterkrigstiden bør behandles i fredningsspørgsmål. Medvirkende:  Trine Neble, arkitekt MAA og medindehaver af Erik Møller Architects/KPF Arkitekter.  Martin Keiding, chefredaktør på Arkitekten. Grethe Pontoppidan, arkitekt MAA og indehaver af a r k i t e k t u r e t Anne Pind, reporter og redaktør på Arkitekten. Vært: Tobias Moe  

Danmarks første og største regionale plan, Fingerplanen, fylder 70 år i 2017. Det markerede Copenhagen Architecture Festival og Akademisk Arkitektforening ved en konference 4. maj, hvor den store plans konsekvenser for hovedstadens udvikling blev vendt og vejet, og fremtiden for regionalplanlægningen i det hele taget sat til debat. Arkitekten var til stede, og udsendelsen bringer en række interview med et udpluk af oplægsholderne. 

Mens diskussionen om kunstneres rolle i den offentlige samtale ruller, runger tavsheden blandt arkitekter. Hvad er baggrunden for, at arkitektstemmer ikke fylder mere i den offentlige samtale? Og hvad skal der til for, at de kommer til at gøre det. Det undersøger journalist Tobias Moe i denne podcast ved at interviewe en håndfuld af branchens mest markante stemmer.  Lyt til:  Martin Keiding, chefredaktør, Fagbladet Arkitekten Karsten Ifversen, Arkitekturredaktør, Politiken Sara Ettrup, debatredaktør, Arkitekten og arkitekt MAA hos JJW Arkitekter Nikolaj Sveistrup, programchef, DAC Kasper Lægring, debattør og ph.d. stipendiat, KADK  

Skyskrapan Turning torso i Malmös västra hamn är den mest kända svenska signaturbyggnaden. Europas högsta bostadshus när det invigdes 2005, ritat av den världsberömde arkitekten Santiago Calatrava.Men historien om Turning torso är minst lika skruvad och vriden som själva tornet. P1 Kulturs Mattias Berg berättar den historien - som på sätt och vis börjar redan före första världskriget. - Det är ett skådespel dygnet runt. På dagen har vi naturligtvis vattnet, på natten alla ljus som tänds upp i staden, bilarna rör sig, det tänds och släcks, trafikljus Hela flödet i Malmö, som gör byggnaden till ett konstverk dygnet runt på något sätt.Ja, här står vi. Jag och han som varit Concierge på Turning torso ända sedan öppningsdagen 2005, Jan Andersson, en bra bit ovanför Malmös västra hamn. Högst upp i skyskrapan som skruvar sig runt sin egen axel till synes utan ansträngning, som en balettdansös.Det är den nog allra mest kända svenska signaturbyggnaden, konstruerad av en världens mest berömda arkitekter, ditbaxad av en lokal superentreprenör.I dag liknar den häpnadsväckande välhållen science fiction. Resultatet av de visioner som mer eller mindre medvetet uppkom inför millennieskiftet: om hur framtiden skulle se ut. Före, under och efter byggprocessen i början av 2000-talet dessutom hemsökt av ständiga konflikter, som tycktes få tornet att vrida sig i plågor och ingenting annat.Men nu är det slutet av 2016 och allt känns lugnt härinne.Vad är det för rum vi befinner oss i? - Nu står vi i ett av våra konferensrum, på våning 54. Det ligger 179 meter över marken i byggnaden som är 190 meter hög. Det här rummet är 130 kvadratmeter och här kan man vara 75 personer och vi får lov att ha högst 120 personer samtidigt på plan 53 och 54, av säkerhetsskäl, säger Jan Andersson.Finns det någon siffra du inte kan? - Inte av värde. Men jag vet inte hur många skruvar vi använt i huset eller hur många meter kabel, för det har varit omöjligt att ta reda på.- Här till vänster ser du då Öresundsbron, Saltholmen, de små öarna där: Flakfort och Middelgrund, som ligger mellan Malmö och Köpenhamn. Och så är det Kastrup, du ser Örestad, de svarta höga husen där borta, och Köpenhamn. Sedan har du kusten där upp mot Helsingör.Jag måste erkänna att jag har svindel men känner ingenting sådant härinne. Har du svindel? - Jag hade det innan jag började med Turning torso, men inte nu. Det var någonting jag var tvungen att vänja mig av med för i början var man här när det inte fanns några ytterväggar, då man var tvungen att ha livlina på. Så, nej jag kan inte säga att jag har svindel.Det måste ha varit nästan tortyr, kan jag tänka: att tvingas vara häruppe då om man har svindel. - Ja, det var tufft i början. Byggarna stressade mig lite grann och sade: Det är klart du ska med upp. Nej, jag väntar tills väggarna är färdiga och hissen är på plats, försökte jag. Men de fick med mig upp i bygghissen som fanns på utsidan. Och du vet hur en sådan är, den skramlar och har nät under så man kan se rakt ned på marken Det tog tre och en halv minut att åka upp till taket med den medan det tar 38 sekunder med den riktiga hissen nuförtiden. Men de stressade mig så att jag var tvungen att göra det. Och efter det har jag inte haft några som helst problem med svindel, säger Jan Andersson.*Historien om den spanske arkitekten Santiago Calatravas spetsprojekt Europas högsta bostadshus är ungefär lika skruvad som själva byggnaden. Vrider sig även den kring sin egen axel: börjar i Malmö men slutar på Malta, efter att ha snurrat minst ett halvt varv på vägen.Mellan vision och verklighet, från de första tankegångarna vid mitten av 90-talet till den försenade och gravt fördyrade invigningen år 2005. Eller, om man så vill: mellan folkhemmet och formel ett.Vi återkommer till allt det där och börjar på vårvintern 2001.(Ur Kulturnytt 2001:)I går togs det första spadtaget till skrapan, som ska stå klar i början av 2003. Kulturnytts Leo Gullbring var på plats vid grävandet och på plats var också stjärnarkitekten Santiago Calatrava. Han var byggt stort och uppmärksammat över hela världen. Men nu är han alltså i Malmö för att bygga skrapa.(Calatravas egen röst.)Ja, det är inget underligt med att bygga skyskrapa i Malmö, säger Santiago Calatrava. Ni har ju redan Kronprinsen, där människor bor på höjden. Dessutom är skyskrapor ekologiska: de kräver mindre markyta än vanliga hus.Nå, hur ska då den här 187 meter höga skyskrapan se ut? Calatrava travar upp en rad kuber, som vrider sig runt en axel. Det påminner om en klassisk skulptur. Och det är just kännetecknande för Calatrava att han låter sig inspireras av människors och djurs anatomi. Turning torso erbjuder visserligen inga asymmetriska överraskningsmoment, som i många av hans andra projekt, men det finns en vila och balans i rörelsen som kommer att ge Malmös västra hamn ett alldeles speciellt riktmärke. Men samtidigt kommer Turning torso bli en underlig skapelse: en ensam skulptur, vars kraft utmanar hela området och som anger en helt annan skala. Varför blir det inte fler torn? Varför passar man inte på att bygga ett Malmö downtown? Men den indirekta starten av Turning Torso-projektet, hela det här bokstavliga framtidsbygget, går att spåra långt mycket tidigare än under bostadsmässan Bo01 i Västra hamnen.(Ur Radioarkivet 1943:)Vad som sker på ett varv är så påtagligt. Stora stapelbäddar bredvid varandra, med sina kranbryggor. På stapelbäddarna järnskelett till fartyg på tusentals ton i olika stadier av fullkomning. Från sådana som bara har de massiva bottenplåtarna sträckta, över sådana där spanten som väldiga revben av stål pekar upp i höjden, till sådana som redan fått skelettet täckt av en hopsvetsad hud av järn och stål. Lyftkranar och vinschar i rörelse överallt, släggor dåna mot plåt, och på smäckra ställningar utanför och inuti fartygsskroven rör sig arbetarna som myror, ofta på ganska svindlande höjder.Ja, kanske är det här, på Kockums mitt under andra världskriget i hjärtat av den malmöitiska varvsindustri som då verkligen började blomstra som även historien om Turning Torso tar sin början. Med stadens första dramatiska landmärke: Kockums-kranen. Eller kanske ännu långt tidigare, med den så kallade Baltiska utställningen i Malmö 1914.Jag träffar statsvetaren Dalia Mukhtar-Landgren på hennes tjänsterum vid universitet i Lund för att reda ut perspektiven. Hon har doktorerat på den så kallade platsmarknadsföringen av Malmö, där både Bo01 och Turning Torso var centrala ingredienser.- För mig, när jag började forskarutbildningen 2002, var det så paradoxalt att Malmö som ju var en stad med stora sociala klyftor och tydliga ekonomiska problem plötsligt arrangerade den här bomässan i Västra hamnen. Jag minns så väl att det kostade 150 kronor i inträde. Folk var ju vansinniga på att en stad med stora sociala klyftor hade en bomässa med lyxbostäder, som man beskrev det då, och där vanliga Malmöbor alltså skulle betala 150 kronor för att komma in.- Även för mig framstod det här som oerhört paradoxalt. Så jag försökte nysta i det: Vad är det som gör det här möjligt? Hur kan man helt försöka tänka om en stad, skapa en ny identitet? Då började jag undersöka om Malmö har deltagit i sådant här tidigare. Stockholmsutställningen är ju väldigt välkänd, men i viss utsträckning även Baltiska utställningen i Malmö. Så jag läste om Baltiska utställningen, gick tillbaka till arkivmaterial från 1913 och 1914 och upptäckte då att det fanns väldigt mycket likheter med Bo01. Dels att man ju faktiskt planerade staden för en utställning, dels den här kritiken som fanns redan då: att det här bara var ett spektakel för de rika.(Musik.) Vad vi hör är en inspelning av Malmövalsen från 1917. Titeln är På Baltiskan, vilket alltså hänvisar till den berömda utställningen i staden några år tidigare.- Och så såg jag det att den här bilden av att man ska använda staden lite som ett varumärke är ju något som varit kännetecknande under en väldigt lång tid. Ja, jag landade i Eiffeltornet och den typen av stora byggnader som man använde i vad man på den tiden kallade fredlig täflan mellan olika industriländer, säger Dalia Mu- Det finns ju en bild av Malmö i svensk kontext som en väldigt framstående industristad, ibland har den beskrivits som Den svenska modellens vagga och så vidare. Och det finns också en föreställning om att den här typen av utställningar, uppseendeväckande byggnader och liknande är viktigt för att skapa en bild av en stad. Hit ska du komma och investera, här ska du bo och arbeta!- I dag pratar vi om det som kallas Trickle-down-economy, det vill säga en sorts nedsippringseffekt. Att om du satsar mycket på den här typen av evenemang så sätter det staden på kartan, lockar företag och invånare, turister, som kommer att investera och de här pengarna kommer sedan att sippra ned och komma hela befolkningen till godo.Hur kommer då Turning torso in i detta?- Om vi tänker i ett principiellt, teoretiskt, perspektiv så fanns det ju en föreställning om att den här platsmarknadsföringen var nödvändig för att vända skutan, som man ofta talade om i de här gamla industristäderna. Och då var arkitektoniska flaggskepp en del av detta. Man talade om Bilbao, Guggenheim-museet där, och Bilbao-effekten. Det fanns också andra goda exempel på hur en uppseendeväckande ny byggnad kunde sätta staden på kartan. Så Turning torso ingår, kan man säga, i ett program av åtgärder för att ändra identiteten, säger Dalia Mukhtar-Landgren.  Men att ändra en stads identitet är knappast någon vals på rosor. Inte ens i Malmö kring millennieskiftet, med ett så skriande behov, efter varvsnedläggningar och strukturomvandling.2002 monteras också Kockums-kranen till slut ned och baxas iväg till Sydkorea där den sägs kallas för Malmös tårar i folkmun. Ändå var ju staden på väg att få ett nytt landmärke, egendomligt vältajmat med bortforslandet av det tidigare.Fast saker och ting gick inte riktigt som det skulle med Turning torso. Så här lät det i Ekot sommaren 2004:Extrastämman var stängd för utomstående och hölls med anledning av de ekonomiska problemen med bygget. Nyligen beslutade HSB Malmö att lägenheterna i Turning torso ska hyras ut, eftersom bostadsrätterna varit svårsålda.Men problemet med att sälja lägenheterna, som blev alltför dyra på grund av hela byggets skenande kostnader, var bara ett i raden. På vägen tycktes samtliga närmast inblandade hamna på gränsen till nervsammanbrott under eviga diskussioner och skärmytslingar. Även stjärnarkitekten själv.(Ljud ur dokumentär.)I Fredrik Gerttens fantastiska dokumentärfilm från 2005, Sossen, arkitekten och det skruvade huset, får vi bokstavligen följa med bakom Turning torsos kulisser. Här hörde vi Santiago Calatrava klaga på den mentala temperaturen, under ett minst sagt förtätat möte mellan arkitektens eget folk från Spanien och HSB:s ansvariga för bygget på plats i Malmö, och på vad han menar är en döv dialog.Men det är nu dags att introducera Johnny Örbäck. Han som kallas Sossen i dokumentärens titel och som kanske ändå spelar själva huvudrollen i den här historien. Den lokale HSB-chefen och superentreprenören som lyckades få Calatrava att bygga Europas högsta bostadshus i just Malmö av alla ställen. Och dessutom för HSB:s räkning: bostadsbolaget med rötterna djupt i det socialdemokratiska folkhemmet.I dokumentären får vi verkligen insyn i Johnny Örbäcks tankar:(Ur dokumentären.)Jag har funderat mycket på morgondagen, naturligtvis. Att konstatera att vi har åt helvete för höga kostnader sedan blir det ju mitt problem att försöka hitta en förklaring till det. När vi drog igång det här så skulle vi vara färdiga 2002 och nu kommer vi vara färdiga till 2005. När jag träffar 350-400 HSB:are i morgon så är det viktigaste för dem ja, dels är det ju deras inställning, naturligtvis, till projektet. Det gäller att försöka förflytta den så att de ändå ska se att det faktiskt är ganska naturligt att det är HSB som gör det här. och även vara med under själva det här avgörande mötet:(Ur dokumentären.)HSB-vänner: jag har naturligtvis under den här resans gång funderat väldigt mycket. Men inte med utgångspunkt i den kritik som kommer utifrån, att det enda jag håller på med är att bygga ett monument över mig själv. Det är inte det som man tar åt sig av. Det som man naturligtvis tar sig en fundera över, och som jag har gjort, är när man fångas och det måste jag ju säga att jag gjort, fångats oerhört mycket av projektet Turning torso. Från första gången jag såg skulpturen och kände att: Tänk att inom ramen för HSB få skapa ett bostadshus av detta! Det är en fantastisk känsla som en Formel 1-bil. Vad är det då Formel 1 står för? Ja, naturligtvis är det spetsigt, det ligger långt fram, det är ett fåtal som sysslar med det inledningsvis. Men vad är det som händer sedan? Jo, det mesta av det vi ser utvecklas i Formel 1-bilar blir förr eller senare standard. liksom på en senare HSB-sammankomst, efter det att chefen Johnny Örbäck inte beviljats ansvarsfrihet.(Ur dokumentären.)Ja, som ni förstår är hjärtat och huvudet fullt av väldigt mycket kring det här just nu. Jag vill bara bli rättvist behandlad! Det är det enda! På de punkter jag brustit så tar jag mitt ansvar. Det finns så oerhört mycket i det här och skälet till att jag gick hit i dag det var naturligtvis att jag fick en chock när jag inte fick ansvarsfrihet och därför ville jag lyssna till vad de egentliga skälen var. Det är ju som att hamna i ett häkte, det hoppas jag att folk förstår: man är ju fullständigt utestängd från arbetsmarknaden. Så jag tar mitt ansvar men jag vill banne mig ta ansvar för det jag har brustit i, men inte på en massa andra punkter! I den här smärtpunkten tycks historien om Santiago Calatrava, HSB, Turning Torso och Johnny Örbäck sluta. Men allt finns ju kvar: allting överlevde. Arkitekten, organisationen, byggnaden liksom entreprenören själv.Nuförtiden håller han till på Malta, efter en turbulent tid under egentligen hela 00-talet. Från byggstarten av Turning Torso och fram till och med en annan ekonomisk härva inom HSB Malmö. För den dömdes också Johnny Örbäck till långt fängelsestraff, innan han sedan blev frikänd i högre instans.När jag nu ett drygt decennium efter invigningen av Turning Torso 2005 ringer upp honom på Malta, frågar jag hur Örbäck i dag ser på hela den här processen.Han börjar med att säga att det mesta bokstavligen gick enligt ritningarna ända fram till hösten 2001.- Sedan hände det någonting, när de flög in med flygplanen i World Trade Center. Då började journalisterna att ställa mycket frågor. De gick även till konsulter vi anlitade, som fick lite kalla fötter. Jag var överens med Calatrava om att mängden betong och armering räckte för att det skulle vara ett ytterst tryggt hus och dessutom var byggtekniken helt annan än den i World Trade Center. Men nervositeten steg och det kom artiklar i tidningarna Vi hade då en lista med folk som ville köpa bostadsrätt i huset och de började bli oroliga. Jag hade bara en enda sak att göra: in med mer betong, in med mer armering. Det fanns inget annat att göra, jag var tvungen att stilla opinionen!Du hamnade ju också i ett rättsfall, den här Luxemburghärvan i HSB, med pengar som försvann dit. Och du dömdes till och med till i Tingsrätten till 1,5 års fängelse, vilket sedan upphävdes av Hovrätten 2008 Hur tänker du på det där nuförtiden?- Det som var det värsta var tidsutdräkten: det tog ju två och ett halvt, nästan tre år. Vad jag förstår så var det ju Skattemyndigheten som gjorde en granskning av två stycken affärer som jag var inblandad i, för HSB Malmös räkning, och som de började ställa frågor kring.Hur kommer det sig att du bor på Malta i dag? Det har inget med detta att göra, eller?- Nej, det har det inte. Möjligen på så sätt att jag kände att det skulle vara svårt att få uppdrag: många resonerar ju ingen rök utan eld. Och jag ville inte hamna i situationen att bara höra att Nej, vi har inte utrymme för dig här eller Vi tackar nej till ditt erbjudande. Det ville jag inte höra, för det trycker ju ner en om något. Så då sade vi att vi hittar på något annat! Och då blev det Malta.Tycker du att du har uppskattas tillräckligt för din roll i skapandet av Turning torso?Nja, under en viss period så många som inte befann sig i Malmö trodde ju att det här åtalet hade något med Turning torso att göra. Men i övrigt har jag fått nog många klappar på axeln.Där lämnar vi den omstridde Johnny Örbäck på sitt Malta. Uppe i Turning torso går Jan Andersson fortfarande längs fönstren och spanar ut över sin hemtrakt.- Jag blir aldrig trött på utsikten! Det är något nytt varje dag, beroende på hur vädret är. Ibland kan det vara så att molnen ligger utanför fönstren här som ett bomullstäcke, som i ett flygplan på väg ned för landning. Ibland när man kommer hit på morgonen så är det helt mulet där nere medan solen skiner häruppe, från en blå himmel. Man ser hur området här vid hamnen utvecklas, hur man bygger. Eftersom jag vet vad som ska hända under de närmaste sexton åren framöver så är det spännande att se när man de facto börjar bygga och utveckla, vad som ska rivas och vad som ska vara kvarHann du träffa Calatrava?- Jajamen! Jag träffade honom flera gånger under byggnationen och sedan den 20 november 2015, då jag fick äran att åka till Chicago och hämta pris på vad man kan kalla höghusens Oscargala. Vi fick pris för att Turning torso är det hus som har betytt mest för arkitekter och nytänkande de senaste tio åren över hela världen. Pris nummer 14, för övrigt, som huset har fått under 10 år, säger Jan Andersson.Det var ju en ganska turbulent förhistoria. Först denna enorma vision, där Johnny Örbäck var någon sorts hjälte, och sedan blev han motsatsen: någon sorts syndabock. Hur ser du på den utvecklingen?- Ja, jag säger att utan Johnny Örbäcks idé om Turning torso hade vi inte haft det här landmärket, som har satt Malmö och Sverige på kartan inför hela världen. Jag vet: jag har haft föredrag för 120 000 personer under elva år, från USA, Korea, Japan, Kina. Då vill man veta hur vi byggde det, varför, och vad det är för teknik vi använt. Hur har vi fått huset att i den här vridna formen, hur gammalt huset kan bliHur gammalt kan huset bli?- Hundra år är den absoluta livslängden. Den tänkta livslängden, säger Jan Andersson.*Jag frågar statsvetaren Dalia Mukhtar-Landgren på Lunds universitet om hur Turning torso landat i opinionen, ett drygt decennium efter invigning.- Det är svårt att säga. Västra Hamnen har på något sätt blivit lite mer folkligt än vad man tänkte sig, i och med att det är många som åker och badar där och så. Och Turning torso är ju ändå ett landmärke med många turister som åker dit.- Sedan är ju Malmö en gammal industristad och jag tror att det är kännetecknande med de här starka männen. Även Kommunstyrelsens tidigare ordförande Ilmar Reepalu förknippas ju med mycket av allt detta: som om det skulle vara han personligen som gjort det. Ja, man väljer ut enskilda män som bygger höga hus och så tycker man att det är Ja, jag vet inte.Har då hela den här platsmarknadsföringen i Malmö varit lyckad?- Man har ju verkligen lyckats med det man föresatt sig: att skapa en ny identitet för Malmö. Jag vet att Malmö ofta ses som så kallad Best Practice i EU-sammanhang, alltså ett gott exempel på hur man vänder den här skutan och skapar det här nya postindustriella sammanhanget. Men talar man i bredare sociala termer så är ju Malmö fortfarande en stad med stora sociala klyftor, säger Dalia Mukhtar-Landgren.- Det har ju funnits en bild hos tjänstemän och politiker som jag intervjuat att det här är det som vi behöver göra för att skapa arbetstillfällen i Malmö. Man har nog verkligen trott på den här Trickle down-tanken: att det här ska kunna omformuleras och skapa nya för alla. Sedan har det ju inte blivit så. Det ser vi ju, att klyftorna ökar i Malmö och att det är väldigt stora skillnader mellan olika bostadsområden.- De här gamla industristäderna är ju ofta hamnstäder och det är ofta städer med hög arbetslöshet, till följd av industrinedläggningar eller omflyttningar. Det är också städer med hög andel med utländsk bakgrund, många invandrare. Och tidigare osynliggjorde man i stor utsträckning klyftor i städer: man ansåg inte att det var attraktivt eller något man kunde locka företag med. Sedan har ju det förändrats till att man har börjat se det här mångkulturella som en resurs: bilden av det kosmopolitiska, det här lite spännande, de indiska kryddorna som hänger i luften på Möllevångstorget i Malmö, för att visa på någon sorts internationell kosmopolitisk touch i staden. Och samtidigt har man ju i stor utsträckning också osynliggjort både de sociala klyftorna som finns i städerna liksom de delar av befolkningen man inte upplevt som tillräckligt attraktiv för att visa upp, säger Dalia Mukhtar-Landgren.- Vad vi ser i en svensk kontext är ju en urbanisering: folk flyttar till stora städer. Men vi har också många städer i dag som är utflyttningskommuner. Många av dem har också försökt att lösa problemet genom den här typen av marknadsföringssatsningar. Man har i det varit väldigt inspirerad av en forskare som heter Richard Florida, som också varit här i Sverige. Men nu har även Florida vänt lite, och även litteraturen vänder och menar att folk inte nödvändigtvis flyttar till de hippaste städerna utan dem med bäst vård, skola och omsorg. Att människor baserar sina val på kanske andra faktorer än vad man kanske antagit. Den här kreativa klassen kanske ändå inte är så stor. Det kanske inte är den som i högsta grad bidrar till skattekraften i en svensk kontext utan det är ju en 45-årig sjuksköterska med 2,1 barn som man kanske ska locka. Och inte den här unga dataspelsutvecklande killen på skateboard.Du bor själv i Malmö. Vad tänker du när du ser Turning torso?- Jag har en femåring, som tror att Storm Troopers i Star Wars bor där. Det är väl delvis för att jag sagt att de gör det, men det ser verkligen ut som ett sådant hus där de skulle kunna bo, säger Dalia Mukhtar-Landgren.*Så tornet från framtiden står där och vrider sig bekymmerslöst kring sin egen axel, solar sig i glansen, prålar med sin egen skönhet. Vajar knappt märkbart i opinionsvinden.Hur känns det när det blåser riktigt mycket häruppe?- Det är ju inte så att det gungar, jag skulle nog mer vilja beskriva det som vibrationer på en färja mellan Malmö och Tyskland. Man känner alltid vibrationer på den och så är det häruppe också, beroende naturligtvis på hur mycket det blåser. Men hyresgästerna märker det: de har filmat när deras taklampor gungar lite fram och tillbaka. Så visst rör huset sig. Och det måste det ju göra.Jag skulle nog känna mig tryggare på havet då, på en färja, än i lufthavet. Hur är det med dig?- Ja, om vi ska jämföra det så hade jag nog kanske känt mig tryggare på havet om det blåser ordentligt, säger Jan Andersson.Mattias Berg mattias.berg@sr.se

Den 7 december var det 75 år sedan kejserliga japanska flottan anföll den amerikanska marinbasen Pearl Harbor. Amiral Isoroku Yamamoto har länge förundrat västerländska militärhistoriker. Yamamoto var emot att Japan skulle anfalla USA, kanske för att han kände till landet bättre än någon av sina kollegor, han hade nämligen studerat vid Harvard i tre år och varit militärattaché i Washington. Som chef över den kejserliga japanska flottan tog han ändå motvilligt på sig att organisera anfallet mot Pearl Harbor. 

Helt nord i Frankrike, bare noen mil unna hverandre finnes det to helt forskjellige flyktningeleirer. Det stinkende presenning-kaoset i jungelen Calais er akkurat revet, mens på et jorde 20 min kjøring unna ligger flere hundre firkantede finer-bokser, på størrelse med en vanlig norsk bod, på rekke og rad, hver med sin familie. Så hvordan bygger vi flyktningeleirer som faktisk går an å leve i? Arkitekten og logistikeren kan fortelle at det handler om mer enn doløsniger og godt drenerte gater.

Är arkitektyrket något för oss? Hur kreativt är det? Hur många möten måste man gå på? Hur många chefer har man? Hur chefaga är cheferna? Och, hur uttalar man egentligen arkitekt? Detta, samt en genomgång av de hetaste yrkena på Skånes arbetsmarknad bjuds det på i veckans avsnitt.

Arkitekten och författaren Ola Andersson berättar om hur det kommer sig att vi inte bygger fler bostäder när så många behöver en. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den brittisk-svenske arkitekten Ralph Erskine (1914-2005) gick ur tiden för 10 år sedan. Men kanske är han mer aktuell än någonsin, i den akuta bostadsbristens Sverige. Ralph Erskine kom till Sverige 1939, lockad av de höga sociala ambitionerna inom bostadsbyggandet. Men efter kriget stod han för ett annat förhållningssätt än det man brukar förknippa med 1950- och 60-talen - en mer omsorgsfull arkitektur, lyhörd för både de boendes behov och platsens ande.Med utgångspunkt i vandringsutställningen "Ralph Erskine - Arkitekt med engagemang för samhälle och människa" frågar sig Kritiken om vi har något att lära av Ralph Erskine, idag? Kulturredaktionens Gunnar Bolin och Anneli Dufva samtalar med Rebecka Gordan, redaktör på Arkitekten, och arkitekturkritikern Rasmus Waern.Dessutom träffar vi den amerikanske teatermannen och konstnären Robert Wilson, som återvände till Wanås härom veckan, för att titta till sitt konstverk "A house for Edwin Denby". Och så besöker Kritiken Buenos Aires välbesökta litteraturhus, vars föreståndare Susana Villalba ser en ljus framtid för kulturlivet i Argentina, men är mer pessimistisk beträffande kritikens ställning.Programledare Anneli Dufva.

Vores hjem er centrum for opladning, afslapning, og er et helle for os alle. Dagens podcast handler om de indretningstips du kan benytte, så din bolig kan optimeres. Indretningen skal tager udgangspunkt i det liv og de behov du har som studerende. Dagens gæst er arkitekt og designer Tine Persson, som igennem 15 år har arbejdet med hvordan de fysiske rammer påvirker vores sundhed, trivsel og præstationsevne. Måden du bor på har stor indflydelse på hvordan du kan koncentrerer dig på, hvor godt du sover og hvor glad du er for at være i de rammer du har. Mere og mere forskning peger på at lys, luft og visuel ro er afgørende for mindre stress og større produktivitet, når vi taler om de fysiske rammer. Nu får du alle rådene til hvad du konkret kan gøre, uden at det koster noget særligt. Arkitekt og designer Tine Persson har gennem 15 år rådgivet virksomheder og private i, hvordan de fysiske rammer optimeres bedst muligt, så produktivitet, trivsel og stressreduktion mærkes konkret. I dagens podcast kommer vi blandt andet omkring: Hvorfor har det så stor indflydelse på vores trivsel, hvordan vi indretter vores bolig? Kan du give nogle eksempler på hvordan nogle får indrettet sig uhensigtsmæssigt? Inden man flytter, hvad er det så man skal have skabt overblik over? Hvordan kan man få skabt mere gulvplads? Lys giver luft, hvordan kan man let få skabt det. Hvilke type pærer skal man købe til sine lamper og er en pærer bare en pære? Hvad kan man prioritere af gode materialer eller møbler? Hvis du kun må give os ét godt råd, når man vil have en så optimal studiebolig, hvad er så det?

Amiral Yamamoto har länge förundrat västerländska militärhistoriker. Yamamoto var emot att Japan skulle anfalla USA, kanske för att han kände till landet bättre än någon av sina kollegor, han hade nämligen studerat vid Harvard i tre år och varit militärattaché i Washington. Som chef över den kejserliga japanska flottan tog han ändå motvilligt på sig att organisera anfallet mot Pearl Harbor. 

Superheltene og superskurkene i Marvel-universet teleporteres væk fra Jorden og placeres på en fremmed planet af The Beyonder for at kæmpe mod hinanden. Det er plottet i Marvel-miniserien Secret Wars, som på dansk fik navnet Den skjulte strid. Det er en serie, som måske huskes bedre, end den faktisk er. Og det er en serie med en ganske særlig baggrundshistorie. Arkitekten bag serien var Jim Shooter, som vi talte om i sidste afsnit. Ham snakker vi endnu mere om denne gang. Lyt, lær og nørd med.

Vi ser omsider igjennom Italia med særpreg på kveldens matcher. Vi går igjennom våre favoritter i Ballon d'Or-kåringen både for spillere og trenere, og Eirik lanserer en arktitekt til Hall of Fame

Arkitekten Léonie "Lola" Geisendorf fyller 100 år i år. Kanske är hon mest känd för S:t Görans gymnasium - ett omstritt högmodernistiskt hus med tydliga kopplingar till Le Corbusier som hon arbetade för i Paris på trettiotalet. Nu ska anläggningen byggas om till studentbostäder. På Arkitektur och designcenter i Stockholm har man i sommar på utställningen "Upp i vind" också kunnat se allt det obyggda: Katolska kyrkan i Kungsträdgården som hon höll på med i tretton år, djärva glaspyramider som ett förslag till riksdagshus 1971 och så en samlingssal intill S:t Görans gymnasium. Varför blev det så lite byggt? Var hon före sin tid? Katarina Wikars besöker med arkitekten Charlie Gullström Léonie Geisendorfs orörda kontor på Engelbrektsgatan och den brutalistiska villa hon ritade till en ung familj i Djursholm som älskade betong. Vidare en vandring tillsammans med arkitekturhistorikern Stina Hagelqvist bland femtiotalsradhusen i Bagarmossen i södra Stockholm. I programmet hör vi också bland många andra arkitekterna Dick Lindberg, Lars Mikael Raattamaa, Tove Dumon Wallsten, och Mats Åhlander, projektledare på Svenska Bostäder. Ethel Delin, som beställde villan i Djursholm av Léonie Geisendorf på sextiotalet, berättar om sitt möte med Le Corbusier i Paris.

Bostadsbristen har seglat upp som en av de heta frågorna inför valet och politikerlöften om fler bostäder har duggat tätt på senare tid. Kritiken tar arkitekt Ola Anderssons skrift Hitta hem som utgångspunkt för ett samtal om arkitektur och bostadsbrist med urbanhistoriken Håkan Forsell och Rebecka Gordan, redaktör på tidningen Arkitekten och kulturredaktionens Karsten Thurfjell - är det lyx att prata om arkitektur när bostadsbristen är så akut? Hur bra hänger egentligen bostadspolitik, byggande och arkitektur ihop? Dessutom träffar programledare Anneli Dufva den danska kulturjournalisten Tore Leifer för att prata om kritikens ställning i Danmark - och - på Hasselblad Center i Göteborg visas nu för första gången foton av amerikanskan Vivian Maier, en barnsköterska som i all hemlighet fotograferade mängder av bilder. Hon dog 2009 och först senare upptäcktes fotografierna, som nu tillhör fotohistorien. Kritikens reporter Mia Gerdin intervjuar den amerikanska genusvetaren och professorn Abigail Solomon-Godeau om kritikernas och konstmarknadens roll i historien om Vivian Maier, som blev konstnär efter sin död. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Umeå är i fokus - kulturhuvudstad 2014 invigs med pompa, ståt och debatt. Rösterna har höjts för eller emot, samtidigt som det byggts och evenemangskalendern fyllts till bredden. I helgen öppnade bland annat en fotoutställning om Hardcore-rörelsen i Umeå och samtidigt kommer Per Wiréns reportageboken Revolten Rörelsen Refused, som handlar om hardcorebandet Refused och dess enorma genomslag några år på 90-talet. Kritiken har läst boken tillsammans med musikern, journalisten och Umeåbon Viktor Hariz. Tycker han att boken lyckas förklara varför straight edge-rörelsen blev så stark i Umeå? Omtalad filmpremiär har det också varit för Lars von Triers Nymphomaniac - hör kulturredaktionens Maria Edström om en filmregissör som både har geni- och idiotförklarats. Dessutom tar programmet upp den nyöppnade utställningen på Arkitektur- och designcentrum om arkitekten och formgivaren Lina Bo Bardi, som i år skulle ha fyllt 100 år. Hon levde och verkade största delen av sitt liv i Brasilien och där finns också flera av hennes mest kända byggnader. Hör arkitekten Katarina Bonnevier samtala med programledare Anneli Dufva och kulturredaktionens Gunnar Bolin om hennes inflytande och hur hnnes tankar är relevanta idag.

En av västvärldens vanligaste arbetsplatser är kontoret, och hur kontoret ser ut påverkar naturligtvis dem som jobbar där. Arkitekten och forskaren Christina Bodin Danielsson har kunnat visa att själva kontorstypen påverkar allt från hälsa och sjukfrånvaro till trivsel och tillfredsställelse med arbetet. Hon har även sett att Sveriges vanligaste kontorstyp, det mellanstora kontorslandskapet, också är det sämsta. För företagen finns det naturligtvis pengar att tjäna på en bra kontorsmiljö - personal som mår bra är på jobbet och gör bra ifrån sig och pratar dessutom väl om företaget. Dagens Vetenskapsradion Forum handlar om hur kontoren påverkar oss, och om hur vi kan påverka kontoren. Dessutom har det blivit dags för fjärde och sista delen i serien om deckare. Litteraturvetarna Sara Kärrholm och Kerstin Bergman är aktuella med boken Kriminallitteratur, och i dagens avsnitt berättar de om varför deckare är så omåttligt populära idag. Programledare är Urban Björstadius.

Srdjan Jovanovic Weiss born in1967, (Subotica) is an architect educated at Harvard University and Belgrade University. He recently collaborated with Herzog & de Meuron architects and is the founder of Normal Architecture Office as well as co-founder of School of Missing Studies, network for cultural and urban research. His recent book „Almost Architecture“, published by Merz&Solitude and kuda.nao explores the roles of architecture vis-à-vis democratic processes, abrupt political changes and architectural appearance of post-communist ideologies. He is an Assistant Professor at Tyler School of Art_Architecture at Temple University and lectures at Harvard GSD and at Penn School of Design. He is a PhD candidate at Goldsmiths College, University of London with a dissertation on the positive spatial aspects of Balkanization. He exhibited and lectured about his work at the universities and museums in Western Europe, North America and Japan and he published internationally. Andreas Rumpfhuber is Architect and Researcher with an office in Vienna, Austria. Andreas is member of the Researchers and Artists Collective roundtable.kein.org at the Centre for Research Architecture at Goldsmiths College in London, he was PhD-stipendiate (2005-2008) at the Center for Design Research at the Royal Danish Academy of Fine Arts, School of Architecture in Copenhagen. His PhD-dissertation „Architecture of Immaterial Labour“ will be published in fall 2010 at TURIA+KANT. Andreas was lecturing and teaching amongst others at TU Vienna, TU Graz, Academy of Fine Arts Vienna, Goldsmiths College, Royal Danish Academy of Fine Arts, he was curating a.o. „Schindler Lecture“ series (2004-2007) at the Austrian Society of Architecture (www.oegfa.at), the Conference „Politics of Designing“ at The Danish Doctoral Schools of Architecture & Design. He is regularly writing for the Vienna Street-Newspaper Augustin, as well as for divers international Architecture/Art magazines and journals such as: Springerin, Hefte für Gegenwartskunst, dérive, Zeitschrift für Stadtforschung, UmBau, Arkitekten, bauwelt.

Una casa come me - ett självporträtt i sten och glas handlar om det hus författaren Curzio Malaparte byggde på Capri under andra världskriget, ett hus som brukar kallas världens vackraste. Arkitekten och filmaren Andreas Kassel reste dit och mötte ett hus som samlar på berättelser. I veckan kommer också Malapartes roman Kaputt ut i nyöversättning på svenska. Curzio Malaparte (1898-1957) var journalist, författare, krigskorrespondent, dramatiker, fotograf, regissör och arkitekt. Han rörde sig fritt mellan samtliga av de politiska och kulturella etablissemang som florerade under första halvan av 1900-talet. Efter att ha kritiserat både den italienska fascistregeringen och nationalsociallisterna i Tyskland fängslades Malaparte. Isolerad från omvärlden kreerade han tankarna om att bygga ett hus som ett självporträtt - Una casa come me. Längst ut på en isolerad klippa på Capri förverkligade han huset om sig själv. Casa Malaparte blev förutom en spegelbild av honom själv en homerisk farkost, fylld av berättelser, fiktiva och dokumentära. Människan blev arkitektur. Likt en magnet drar huset nyfikna besökare till sig. Men dess ägare har hermetiskt slutit huset för omvärlden. Andreas Kassel berättar om den hypnotiserande kraft arkitekturen innehar, om några av de berättelser som utspelar sig i Casa Malaparte och i de farvatten som omger huset och om hur han lyckades ta sig in i det. I veckan kommer också Malapartes roman  från 1944 ut på svenska i  nyöversättning av Viveka Melander.