Podcasts about reklamens

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från lägereldens hetta till ICA Stig. En av våra absolut äldsta dokumenterade annonser handlar om en efterlysning av den förrymda slaven Shem - men var allt bara ett smart publicity stunt för att sälja mer tyger? Reklamens ursprung och why everybody loves a good story! För fler brain bubbles missa inte den redaktionella plattformenhttps://bublication.com/& Följ ‘Bublication' officiella Instagramkonto: @bublicationPersoner i Podd-duo & Instagramkonton:Ida-Sofia Klingspor - @idasofiaklKristin Bohman - @kristinbohman ‘Bublication' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator:Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se @victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När huvudpersonen i Hjalmar Söderbergs roman Förvillelser från 1895 går på operan är det reklam för kaffesurrogat på ridån. I en värld av snarlika konsumentprodukter kom reklamen att bli ett flyktigt alltid närvarande fenomen.Bilden blev en viktig betydelsebärande del av reklamens budskap i slutet av 1800-talet. Och den borgliga kvinnan blev ofta både objekt och mottagare i reklamen. Reklamen kom att präglas av en kapitalistisk ideologi med yrkesarbetande aktiva kvinnor i strid med den borgliga ideologin om att kvinnorna främst skulle sköta om hemmet.I avsnitt 160 samtalar programledare Urban Lindstedt med Leif Runefelt som är professor i idéhistoria vid Södertörns högskolan. I boken Den magiska spegeln undersöker Leif Runefelt idealbilder av kvinnan i annonserna i denna den svenska bildsatta annonsens genombrottstid.Under 1800-talet ökade varuutbudet och hur konsumenterna handlade varor förändrades. Priserna blev fasta och själva förhandlandet vid köp försvann så att konsumenten istället kunde fokusera på smak, funktionalitet och estetik. Samtidigt förändrades stadsbilden dramatiskt med fler butiker på renoverade shoppinggator med stora skyltfönster och skyltar. På 1880-talet slog emaljskylten igenom brett.Vi fick nya shoppingbeteenden och stadsbilden präglades av shoppinggator med stora skyltfönster, skyltar och reklamaffischer. Reklamen blev en integrerad del av det kapitalistiska konsumtionssamhällets framväxt i slutet av 1800-talet. Valet mellan snarlika produkter blev centralt för hur industrialismens människor skapade sin identitet.Varuhusen med sitt stora utbud gjorde ökade betoningen på konsumentens val vid shopping. Samtidigt uppstod den bildsatta reklamen med bilder på produkterna och varumärkena. Här blev pressens annonser en integrerad del av varukulturen inte en spegling av den.Konstruktionen av kvinnan som aktiv konsument, som flitigt arbetande i hem och på kontor och som sexualiserat objekt kom redan då att bli en väsentlig del av kapitalismens språk. Reklamens kvinna var ung och vacker, ibland självständig men oftare underordnad – bilderna både förstärkte och utmanade samtida ideal.Reklamen var en magisk spegel i vilken konsumenten såg sin potential om hon valde rätt. Den speglade inte bara sin tid utan formade såväl sin samtid som framtiden – vår tid.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Musik: Piano Impromptu No 2 In F med Roberto Diana, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Kom och köp!" har sannolikt ropats på marknadsplatser i århundranden. Men när uppstod egentligen reklamen i sin moderna form? Fanns det reklambyråer på 1800-talet? Hur hänger reklamindustrin ihop med den globala marknadskapitalismens framväxt? Och har reklamen varit en spegel för sin tids värderingar eller en medskapande kraft för framtida ideal? Bildningspodden spårar reklamens tidiga historia – och konstaterar att sexism, stereotypa karaktärer och ett vasst bildspråk har präglat reklambilden sedan mycket länge. Gäst i studion är LEIF RUNEFELT, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola, specialiserad på äldre tiders konsumtionskultur och i år aktuell med boken Den magiska spegeln. Kvinnan och varan i pressens annonser 1870–1914. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. 
 Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer

Denne Podcast er en kronologisk gennemgang af Dansk tv's første sitcom. Huset På Christianshavn kørte fra 1970-1977, i alt 84 afsnit. Jan og Henrik gennemgår 6 afsnit pr. Podcast, fra afsnit 01 til 84. Her er afsnit 37-42, som de snakker om her i denne episode i Podcast serien. Sæson 7. Afsnit 37: En fremmed kommer til huset (29. sep. 1973) Afsnit 38: Hva' synes De om skriften (6. okt. 1973) Afsnit 39: En vise ved bordet (13. okt. 1973) Afsnit 40: Reklamens magt (20. okt. 1973) Afsnit 41: Bimmers bortkomst (27. okt. 1973) Afsnit 42: Clausens røde hunde (31. dec. 1973) www.facebook.com/HusetpaaChristianshavnPodcast

Lite lättare underhållning i 90 minuter där vi bjuder på lite BBS-nytt, uppföljning, information om PFsense och andra routeralternativ, och en hel del om TV-reklam. Ger den utdelning, kommer den att slå i taket? Reklamens yttre gränser över huvud taget diskuteras också.. Sedan snackar vi om hur man går från att vilja spela ett spel på sin Mac till att handla en Playstation 4. Därifrån kommer vi naturligtvis in på kluster och alla häftiga kluster som finns därute. Kluster är ett självändamål. Kluster leder oss naturligtvis in på trevliga trådlösa basstationer. Och sedan vidare till tågresor, till oväntade och främmande hållplatser, och pendling. Slutligen lite retrospelrelaterade tips och lite dokumentärfilmssnack inom samma område. Har ni tips på bra crosstrainers? Har du byggt kluster och vill dela med dig av erfarenheten? Eller någon helt annan kommentar? Hör av er! Två nördar - en podcast. Fredrik Björeman och Joacim Melin diskuterar allt som gör livet värt att leva. Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-19-en-antenn-man-kan-grilla-korv-framfor.html.

Lite lättare underhållning i 90 minuter där vi bjuder på lite BBS-nytt, uppföljning, information om PFsense och andra routeralternativ, och en hel del om TV-reklam. Ger den utdelning, kommer den att slå i taket? Reklamens yttre gränser över huvud taget diskuteras också.. Sedan snackar vi om hur man går från att vilja spela ett spel […]

Det rapporteras mycket om brott i Malmö, men när nya siffror visade att polisanmälningarna minskat fem år i rad skrevs nästan inget. Vi granskar mediebilden av Malmö. Och inte bara när det gäller Malmö, utan i journalistiken i stort, finns en diskussion om vilken verklighetsbild medierna egentligen förmedlar. Mindre konflikter och mer konstruktiva nyheter är nu en trend som sprider sig. Så om sponsrat innehåll som inte riktigt är journalistik, men heller inte ser ut som reklam. Våldsamt Malmö i medierna Det är få som har missat hur en man brutalt sköts till döds vid ett shoppingscentrum i Malmö förra helgen. Både lokala medier och riksmedier har rapporterat i flera dagar om mordet med löpsedlar och stora nyhetsuppslag. Det här mordet är ett i raden av alla de mord som de senaste åren uppmärksammats i Malmö – en stad som för bara något år sedan tvingades kalla in polisiär hjälp från andra delar av landet för att få stopp på den våg av våld som drabbade samhället. Men även om det finns problem med grov kriminalitet i Malmö finns också en annan bild av kriminaliteten. Förra veckan presenterades också statistik från Brå som visade att antalet brottsanmälningar i Malmö sjunker för femte året i rad och är nere på rekordnivå. Men den statistiken fick knappt någon uppmärksamhet alls i varken lokal eller riksmedia. Förutom en liten artikel i Sydsvenskan så var det så gott som tyst. Hur kommer det sig egentligen? Och vilket ansvar ligger hos medierna i skapandet av bilden av Malmö som gangsterstaden och ”Sveriges Chicago?” Reporter: Jonna Westin Konstruktiv nyhetstrend Skildrar journalistiken verkligheten på ett rättvisande sätt? Eller är vi allt för negativa och problemfokuserade? Det här är en frågeställning som kommit att engagera många redaktioner på sista tiden. Mindre fokus på konflikter och problem och fler goda exempel och framgångar i nyhetsrapporteringen är ett koncept som allt fler nu intresserar sig för. Kanske är det till och med så att vi står inför ett trendbrott när det gäller synen på vad som är bra nyheter och god journalistik. Therese Rosenvinge har följt diskussionen. Utsuddad annonsgräns Aftonbladet har i veckan fått hård kritik för sin nya reklamredaktion. En redaktion vars uppdrag är att skapa reklam – som dock ser ut och beter sig som journalistik. Men Aftonbladet är inte ensamma om en sådan här satsning, utan tvärtom är den här affärsmodellen på bred frammarsch i mediebranschen. Även Bonnier ska nu storsatsa på sådan här, så kallad ”native advertising”. Eftersom pengarna inte hängt med när journalistiken flyttat från papper till nätet måste nya modeller och annonssamarbeten fram och det här konceptet skänker branschen nytt hopp i det avseendet. Men här finns också verkliga etiska dilemman att ta hänsyn till. Reporter: Erik Peterson

Nina Åkestam är skribent, föreläsare och reklamforskare vid Center for Consumer Marketing vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon har en bakgrund inom reklambranschen, med anställningar på bland annat Garbergs och Wieden + Kennedy, New York. Nina har också en av Sveriges mest besökta bloggar, där hon bland mycket annat skriver om reklam skulle kunna (och borde) förändra världen. Hon skriver även uppmärksammade texter om jämställdhet, miljö och karriär. 2014 kom hennes första bok, om just hur man gör karriär, och varför. Nina är också en frekvent anlitad talare inom hennes ämnen. Nina föreläser om ämnen som: Reklamens ansvar. Att reklam påverkar varumärken råder det ingen tvekan om. Men det är lika sant att den även påverkar människor. Reklam är en av de absolut vanligaste uttrycken för vår tids populärkultur, och berättar mer än vi kanske vill tro om vilka vi är och hur vi lever. Så vad har egentligen företag för ansvar när det gäller vilka budskap de trumpetar ut? Hur påverkar det våra självbilder, könsroller och våra tankar kring vad som är viktigt och normalt? Hur balanserar man ekonomiska resultat med mänskliga resultat? Och viktigast av allt: hur kan vi använda reklamens stora makt till att driva världen åt det håll vi vill? Märkliga jobb. Det är längesen de flesta av oss kände att "jobbet" är en plats dit man i all enkelhet går och gör precis det som krävs för att få ihop till mat och hyra. I vår nutida ekonomi står fler och fler utanför arbetsmarknaden, medan de som är på insidan jobbar mer än någonsin. Och samtidigt finns det oändliga möjligheter att förverkliga sig själv genom det man gör på dagarna. Det finns många som gärna ger råd och tips om hur man skaffar drömjobbet. Men hur ska man veta vad i hela friden drömjobbet är? Hur ska man värdera pengar mot passion och meningsfullhet? Är det verkligen bra att brinna för det man jobbar med? Och vad gör man den dagen när drömjobbet får en att vilja hoppa från balkongen? Baserat på mina egna erfarenheter pratar jag om hur man kan vända beslutsångesten till sin fördel, och kanske hitta sig själv på vägen. Vad är meningen med hela skiten? Arbetslivet går snabbare och snabbare. Det finns oändligt mycket roligt och viktigt att göra på jobbet (helst i förrgår), samtidigt som man gärna ska ha en hel och ren familj och springa ett avslappnat maraton på helgen. Hur sjutton går det ihop? Vad händer när det inte gör det? Varför jobbar vi som vi gör? Och varför är många av oss så rädda att ställa oss frågan varför? […]

I det moderna samhället omges vi ständigt av reklam, vi hör den på vissa radiokanaler, vi ser den på tv, vi läser den i tidningar och den lyser upp våra städer med ljusskyltar och skyltfönster. Reklamen har blivit så naturlig i vår miljö att vi oftast inte tänker på den, men så var det förstås inte när den moderna reklamen föddes i början på 1920-talet. Då, när städerna elektrifierades och intresset för psykologin växte, föddes en ny form av systematisk reklam där man på olika sätt försökte hitta de bästa sätten att stimulera synsinnet och påverka medvetandet, allt för att väcka köplust och skapa nya behov och begär. Det berättar Louise Nilsson som nyligen disputerade på en avhandling om reklamens framväxt under den epok då det moderna konsumtionssamhället föddes. Dessutom handlar det om Tarzan, apornas son. Kring förra sekelskiftet föddes ju inte bara den moderna reklamen, utan några av vår tids främsta populärkulturella ikoner skapades också, som exempelvis Dracula, Sherlock Holmes och Dr Jekyll och Mr Hyde. Men den mest kände blev kanske ändå Tarzan. Första gången han svingade sig genom djungeln var 1912, och boken har nu återutgivits i en kommenterad utgåva som tas upp till granskning i programmet. Programledare är Urban Björstadius.