Podcasts about fanns

MAGA-influencers och demokrater i ohelig allians mot Iran-kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA fortsätter sina anfall mot Iran tillsammans med Israel. Kriget fördöms av FN:s generalsekreterare och på hemmaplan kritiseras Donald Trump av både demokrater och MAGA-influencers.Vita huset ger en rad förklaring till varför anfallet var nödvändigt, men motiven och målen uppfattas som spretiga och motsägelsefulla. Varför gick USA i krig? Fanns det ett nära förestående hot? Vill man se ett regimskifte i Iran?Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent på plats i Jerusalem.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Vem är hon? Förutom att vara handledare i SeniorNet. Var är hon född och uppvuxen? Hennes förhållande till stridsvagnar? Hur kom det sig att hon flyttade till Tyresö? Fanns det dagiplats i Tyresö? Kunde hon få jobb där? Varför SeniorNet? Kerstin Gradin svarar tålmodigt på Gunnel Agrell Lundgrens närgångna frågor.

Vem är hon? Förutom att vara handledare i SeniorNet. Var är hon född och uppvuxen? Hennes förhållande till stridsvagnar? Hur kom det sig att hon flyttade till Tyresö? Fanns det dagiplats i Tyresö? Kunde hon få jobb där? Varför SeniorNet? Kerstin Gradin svarar tålmodigt på Gunnel Agrell Lundgrens närgångna frågor.

De skulle försvara Sverige i händelse av en rysk invasion, men vad ska en hemlig motståndsrörelse syssla med om kriget inte kommer? undrar Dan Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lite utanför Hörby i Skåne bodde i mitten på nittonhundratalet lantbrukaren Karl-Göran Persson. Som alla svenska undersåtar hade han fått beredskapsbroschyren Om kriget kommer i brevlådan, dragit sina slutsatser och under ett par decennier byggde han med tonvis av cement och improviserade armeringar om sitt hus till ett bepansrat fort. Där skulle han hysa kungen och regeringen när kriget kom. Det märkliga byggnadsverket, i folkmun kallat Söderto fästning, står kvar än idag som en ruin i leråkern, orubblig och gåtfull – och något i historien om denne udda prepper gör att den dyker upp i tankarna när jag läser om den hemliga, svenska motståndsrörelse som skapades under kalla kriget för att operera bakom fiendens linjer efter en invasion. Stay behind, som den har kallats, verkar ha bestått av en lätt kufisk samling original och hedersknyfflar, som av patriotism och pliktkänsla gått in i en organisation med synnerligen oklara syften och befogenheter och en struktur och en verksamhet som ter sig ytterst svår att få grepp om. Utom att ett flygplan alltid skulle stå redo att föra kungafamiljen till England vid ett nödläge. Och att medlemmarna ägnade sig åt att åka på mystiska söndagsutflykter, kalla varann för lustiga kodnamn och öva på att gömma papperslappar i hemliga brevlådor.Nej, så kan det förstås inte ha varit. Men intrycket jag får när jag läser statsvetaren Johan Wennströms Sveriges sak var vår, ett första försök till genomlysning av denna dunkla, paramilitära organisation, är just det: av någon sorts oförarglig men ändå käckt hjältemodig Ture Sventon-klubb, ett demokratiskt hemvärn som i bästa svenska samförståndsanda samlades runt det nationella intresset, ”Sveriges sak”. Wennström fyller många luckor, rätar ut en hel del principiella frågetecken kring denna organisation som först kom till allmän kännedom i början på nittiotalet och då under visst ståhej eftersom det tycktes peka på att det militära under-täcket-spelet mellan Nato och det officiellt neutrala Sverige var långt mer både ut- och invecklat än någon dittills hade trott. Wennström tillbakavisar den bilden: Stay behind, eller Metro som den möjligen hette egentligen, var ett helsvenskt initiativ och fungerade, skriver han med en lite rörande jämförelse, ungefär på samma sätt som Arbetsmarknadsstyrelsen AMS, i samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Att den skulle ha tagit order från Nato och Washington är otroligt, eftersom ledande medlemmar förnekar det i sina dagböcker. Och några andra förstahandskällor verkar svåra att uppbringa. Allt var ju superhemligt.Sådant är förstås ett problem när man skriver historia. Men det som gör just Wennströms historieskrivning lite extra svår att svälja är nog ändå den där idén om att det skulle finnas något sådant som ”Sveriges sak”. Vilket Sverige? frågar jag mig. Det civila, eller det militära? Det offentliga, eller det hemliga? Det neutrala folkhems-Sverige eller det under-täcket-spelande Natolandet Sverige? Arbetarrörelsens eller storföretagens? Det finns något blåögt och enfaldigt i själva premissen, och kanske kan det också förklara det fantastiska faktum att Wennström och hans förlag – landets största – lyckas med konststycket att till omslaget välja just den bild ur Andrej Tarkovskijs Offret, där de berömda trapporna vid Tunnelgatan i Stockholm förvandlas till en krigszon. I denna klärvoajanta scen, inspelad 1985, flyter blod på exakt den plats där Olof Palme skulle mördas bara månader senare – men i boken finns bilden enbart för att illustrera det inbillade hot från öst som motståndsrörelsen skulle bekämpa. Det är oerhört märkligt.Det hör nämligen till saken att Stay behind-nätverket figurerar i spekulationerna om Palmemordet. Utan att ge sig alltför djupt ner i det här kaninhålet är det ändå rimligt att fråga sig vad en hemlig, paramilitär motståndsrörelse egentligen ska hålla på med när kriget, som den förberett sig för, aldrig kommer? Till vad ska den då använda alla sina resurser, all sin dyra radioutrustning, sina hemliga nätverk och internationella kontakter? Inte nödvändigtvis till att mörda landets statsminister, förstås – men som Kari Poutiainen konstaterar i sin bok Den hemliga alliansen inträffade mordet vid en tid när förtroendet mellan landets politiska och militära ledning inte var det bästa, milt uttryckt, och när Palmes engagemang i framför allt kärnvapenfrågan av Reaganadministrationen sågs som ett allvarligt hot mot USA:s och Natos intressen. Hur allvarligt? Tillräckligt allvarligt? Vi vet inte, men Poutiainen, som ihop med sin bror Pertti på nittiotalet ägnade nästan 900 sidor åt att tålmodigt mala sönder den dåvarande Palmeutredningens alla villospår och underlåtenheter i boken Inuti labyrinten, gör här en lika grundlig – 800 sidor lång – historisk genomgång av hur CIA:s och Natos hemliga påverkansoperationer, infiltrationskampanjer och direkta interventioner under kalla kriget bildar ett mönster. Från sextiotalets Indonesien, över sjuttiotalets Chile och Italien, till åttiotalets Nicaragua: inga medel var för brutala. Inga underhuggare för smutsiga. Inga allianser för oheliga.Särskilt dröjer Poutiainen vid fallet med den italienske kristdemokratiske politikern Aldo Moro, kidnappad och mördad av stadsgerillan Röda brigaderna 1978. Moro ville bjuda in kommunistpartiet till regeringsförhandlingar, en absolut röd linje för USA och Nato, och mycket i de efterforskningar som sedan gjorts tyder på att mordet var en klockren CIA-operation, att Röda brigaderna infiltrerats, troligen med folk från maffian men också medlemmar av det italienska Stay behind-nätverket, Gladio. För Poutiainen blir mordet på Olof Palme en uppenbar parallell, en skjutjärnsoperation ägnad att undanröja en besvärlig, men unik och därmed på många sätt rätt sårbar politiker som med sina försök att bygga förtroende hos den sovjetiska perestrojkans ledare såg ut att hota Natos politiska och militära sammanhållning. Vad kunde väl då ligga närmare till hands än att äntligen aktivera detta dolda nätverk av hängivna antikommunister, patrioter och vapenfetischister?Nej: Poutiainen lyckas förstås inte bevisa att det han med ett vidare begrepp beskriver som den Nato-lojala svenska ”säkerhetsstaten” faktiskt låg bakom mordet. Men bara en kik ner i kaninhålet är faktiskt ganska kuslig. Bland det som rör sig i dunklet märks en man i beige, som spårlöst avviker från brottsplatsen; en ljusskygg radiogrupp ledd av en viss ”Barbro” som med sina walkie-talkies lär ha varit ute mordkvällen, och en hemlig Säpo-operation med kodnamnet ”Così fan tutte”. Som en insider uttrycker det: ”det mesta av det svenska motståndet stod på tå” den här natten. Känslan av att veta både allt och ingenting är smått förlamande. Arkiven, i den mån de existerar, brukar ju öppnas när imperierna faller. Den som lever då, får se.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturKari Poutiainen: Den hemliga alliansen – Palmemordet och Stay behind. Karneval förlag, 2025.Johan Wennström: Sveriges sak var vår – Den hemliga svenska motståndsrörelsen. Albert Bonniers förlag, 2025.

Flerfald heter hennes utställning i Tyresö Konsthall 7 feb - 22 mars. När jag bygger börjar jag nerifrån. Bygger varv på varv. Rent tekniskt handlar det om tajmning säger konstnären Fanny Bylund. som främst arbetar med abstrakt skulptur i keramik där fokus ligger på form, rytm och ljus. I konstverken uppstår möten mellan minimalistiska och flödande former. Inspirationen hämtar hon från vinklar och vrår hon ser i stadsrummet. Här förklarar hon sina tankar för Gunnel Agrell Lundgren.

Nyheterna Radio 14.00

I dagens Rak höger repriserar jag ett av de mest lyssnade avsnitten under de senaste åren. I maj 2022 intervjuade jag Cecilia Garme och Katarina Barrling om deras bok Saknad – på spaning efter landet inom oss (Mondial 2022). Boken är en poetisk skildring av saknaden efter det Sverige som nyss fanns, om den känslokorridor som förpassar denna saknad till marginalen, om hur fullt naturliga reaktioner stämplas som “fula”, varför optimister ses som mer förnuftiga i Sverige även när de får fel gång på gång, och hur boende på vissa orter – där den demografiska förändringen varit särskilt drastisk – kan känna hemlängtan fastän de är hemma.Hoppas ni tycker att avsnittet fortfarande är värt att lyssna på! This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

En arkivpärla från 2007 då Åke Sandin intervjuade Michael Björnhem (1961-2019) som hade "Mickes fisk" bredvid Coop och Systembolaget i Tyresö Centrum i flera år. I programmet berättar Micke om hur han först jobbade som busschaufför i många år i Tyresö och sedan bestämde sig för att öppna en fiskaffär i Tyresö Centrum. Hans far hade haft en fiskaffär i Bagarmossen och Micke älskade fisk och trivdes väldigt bra med sina kunder. Producent: Ann Sandin-Lindgren Här kan man höra på fortsättningen: Var är Micke Fisk? Deras pappa hade Mickes fisk

Sätt er ner med en kopp te och en varm filt tillsammans med oss, Gaia och Karolina, för idag minns vi tillbaka till starten av våra belöningsbaserade resor. Hur kom vi hit? Fanns det någon katalysator eller var det en väldigt gradvis övergång? Hör om våra personliga resor från en eftergiftsbaserad filosofi till där vi är idag och dela gärna med er av era egna resor som kanske kan bli ett eget avsnitt så småningom!Skriv till oss med idéer, tankar och förslag eller tagga oss i dina inlägg på Modern Hästträning (modern_hasttraning) på instagram och facebook!

Sveaborgs kapitulation i maj 1808 mitt under kriget mot Ryssland är ett av de mest kända historiemoraliska problemen i svensk historia. Kommendanten Cronstedts kapitulation är ett mysterium ända in i modern tid. I enlighet med den svenska krigsplanen sattes en stark garnison in på Sveaborg utanför Helsingfors och fältarmén retirerade mot norr. Tanken var att när våren kom inleda ett motanfall med Sveaborg som brohuvud i södra Finland. Det blev aldrig så. Fästningen kapitulerade i maj 1808. Ansvarig för beslutet var kommendanten Carl Olof Cronstedt som genom kapitulation kom att gå till historien som förrädaren på Sveaborg. I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden diskuterar historikern Martin Hårdstedt och idéhistorikern Peter Bennesved Sveaborgs tillkomst och betydelse som fästning i det svenska riket. Finska krigets utbrott i februari 1808 var en konsekvens av de snabba och i många fall oförutsägbara omkastningarna i det storpolitiska spelet under Napoleonkrigen. Fransmännens kejsare Napoleon och den ryske tsaren Alexanders uppgörelse i Tilsit sommaren 1807 bäddade för det ryska anfallet på Sverige som kom vårvintern 1808. Fästningen Sveaborg var på många sätt en unik skapelse med sitt havsnära läge och koppling till skärgårdsflottan som utvecklades vid samma tid. Självklart står kapitulationen och Cronstedt som person i centrum för avsnittet. Varför gav han upp? Var han köpt av ryssarna? Vilka misstag gjorde han? Var situationen hopplös? Hur ska vi bedöma hans val i efterhand? Var kapitulationen ett psykologiskt drama? Fanns det separatister på fästningen som verkade för en finsk anslutning till Ryssland? Frågorna är många. En viktig fråga är vilka konsekvenser fästningens kapitulation egentligen fick. Det går att argumentera för att kriget inte alls var avgjort på grund av fästningens kapitulation. Det fanns goda möjligheter för den svenska krigsmakten att trots förlusten av fästningen vända kriget och tvinga ut ryssarna ur Finland. I efterhand har historikerna sett lite olika på händelsen. En del har betonat att det handlade om ett förräderi. Andra har varit mer förlåtande och till och med uppfattat Cronstedts beslut som klokt och insiktsfullt. För en generation av fennomaner och finsk nationella blev kapitulationen och det svenska nederlaget 1809 som resulterade i att Finland blev ryskt någonting positivt. En början på vägen mot finsk nationell självständighet. Men det synsätt kan ifrågasättas som en grov efterkonstruktion. Lyssna också på Finska Kriget – När Sverige förlorade sin östra rikshalva och Stora ofreden – ryska ockupationen av Finland 1713-21 Bild: Utsikt över Sveaborg av Augustin Ehrensvärd, public domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanns höstlovet förr? Vad är det som har premiär i morgon? Varför sitter knapparna där dom gör? Å vem samarbetar Lucianoz med? Allt detta och lite till får ni veta i veckans podd!

Denna veckan forstsätter vi lite på förra veckans tema kring hollywood-fighting och hur skådisar tror de kan slåss. HET KONTROVERS drabbar den åttakantiga buren när fans raljerar mot Reinier de Ridder vars hörna kastar in handduken mellan 4e och 5e ronden. Vi snackar även roliga fightingspel som har influerat oss och givetvis om titelmatchen i den viktklassen som sannolikt lär ha en och samma regerande mästare ett bra tag framöver efter lördag natt.   Rondvilan  Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   0:00 Intro 0:17 Hej och välkomna till rondvilan news 3:10 New rondvilan new me 3:40 Borde Reiner de Ridder ha dött i buren? 17:20 Fanns det en seriemördare bland UFC-publiken? 18:48 Sebbe förklarar var vetenskap är  20:10 Resten av Kanadakortet: pungsparkar och dåliga domare  23:00 Huvudmatchen bevisar det: ingen kommer slå khamzat  26:22 Vilken UFC-divisionen har haft sämst konkurrens?  30:45 Ali tror att vi lever i en simulering  31:30 Favoritkampsportsfilmer del 2 33:30 Vad för roll hade Ali spelat i Hollywood och varför är det en terrorist? 36:22 Tillbaka till kampsportsfilmer 40:26 Joe Rogan vs Wesley Snipes 44:17 Karate kid, Van Damme och steroider  48:00 Will Smith catching strays sedan tillbaks till film 52:52 TV-SPEL! Tekken, Mortal Kombat, Street Fighter, The Warriors och mer  1:04:10 Ali fick stryk av kids från Redline 1:05:35 Diskussion om Saw-filmerna  1:09:29 Juste, UFC: Aspinall vs Gane! Vi snackar också om UFC ibland  1:12:03 Finns det mycket för Tom Aspinall att göra i UFC?  1:13:00 Hur ska UFC Vita Huset funka egentligen?  1:16:20 Mer om resten av UFC-kortet 1:17:30 Umar Nurmagomedov kommer förhoppningsvis mangla Mario bautista 1:17:57 Aleksandar Rakic vs Azamat Murzakhanov  1:19:00 Mateusz Rebecki och big boys Chris Barnett vs Hamdy Abdelwahab 1:21:00 Adal Kurd-roastar Ali  1:23:00 Fler fighters borde reppa den svenska flaggan  1:28:40 Varför vill fighters inte ha den svenska flaggan?  1:36:35 Kurdistan kallade Ali för svenne  1:38:39 Vilken otippad musikgenre eller artist gillar grabbarna?  1:45:50 Ingångslåt-bingo Rondvilan Instagram https://www.instagram.com/rondvilan/ TikTok https://www.tiktok.com/@rondvilan YouTube https://youtube.com/@rondvilan?si=Zr6jLjAdHHnOG0qw   

TikTok-profilen Martin Skålander är med i Starkast vinner, där han berättar om besattheten av sund hälsa led till ätstörning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radio Play.När TikTok-kreatören Martin Skålander blev 15 år gammal, hade han ett viktigt mål: Att leva sunt. Nu berättar han om sina erfarenheter han haft med manlig ätstörning i SVT-dokumentären "Starkast vinner". Han berättar om vägen från målet till ätstörningen till friskförklaring.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

I den tid vi lever finns mycket ensamhet och rädsla. När vi på allvar lära känna Gud genom Hans Ord så växer tron på Honom som har all makt och rädsla och ensamhet bryts i våra liv. Tron kommer genom att Kristi Ord predikas. Vi behöver övervinnande tro likt Josua som såg jättarna som munsbitar eftersom han trodde Gud på Hans löften. Fanns ingen fruktan eftersom Han kände Gud som har all makt.

Michel Tornéus är friidrottensrepresentant i den kommande säsongen av Mästarnas mästare. I P4 Extra Gästen berättar Tornéus om livet efter att rampljuset slocknade, hans öppenhjärtliga utlägg om arbetslösheten och den oväntade hjälpen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

För drygt 13 miljarder år sedan uppstod plötsligt vårt universum. Vad var det som hände? Fanns det någonting före? När skapades alla stjärnor, galaxer och solsystem? Hur har vår kunskap och våra föreställningar om världsalltet vuxit fram? Finns det liv på andra planeter? Och vet vi redan nu när liv på jorden blir omöjligt? Följ med på en svindlande timme genom universums historia – och framtid. Gäster i studion: astrofysikern Zackrisson och idéhistorikern Johan Kärnfelt. Avsnittet publicerades första gången den 20 december 2018.

Relationerna står i centrum när Sissela Kyle berättar om sitt liv. Men ändå ser hon människan som ensam. Hur går det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sissela Kyle är skådespelaren och regissören som behärskar kombinationen skratt och allvar som få andra.Den här hösten är hon mer aktuell än någonsin, med Sverige-turné med sin hyllade föreställning om sin mamma, flera regissörsuppdrag och så en kommande självbiografi, ”CV. Livets gång”.”Fanns en rädsla för känslor”I den här Söndagsintervjun berättar hon om hur bristen på känslor i hemmet ledde henne till skådespelar-yrket och om att få höra sin pappa säga ”jag älskar dig”.Dessutom blir det en hel del skratt.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hur gjorde föräldrar med barnomsorg innan dagis fanns? I en ny bok granskar historiker fenomenen barnpensionat och förlossningshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I början av 1900-talet lockade annonser svenska föräldrar med barnpensionat, dit ungarna kunde skickas på kortare eller längre tid. Barnpensionatet kunde steppa in när föräldrarna behövde flyttstäda, eller åka på semester eller helt enkelt bara ville ha lite lugn och ro. Johanna Sköld och Johanna Sjöberg har i boken Barnavård till salu studerat fenomenet barnpensionat. Tillsammans med privata förlossningshem erbjöd dessa institutioner hjälp till föräldrar innan staten började ta ansvar för detta.Dessutom eftersnackar vi om våra sommarserier eftersom vi fått många lyssnarkommentarer om såväl kanadagäss, nazistiska hällristningar och KAJ:s låt Wilhelm von Schwerin!Programledare är Tobias SvanelidVill du höra mer om historiskt föräldraskap och barnomsorg? Lyssna på sommarserien Alla tiders föräldrar!

Det romerska riket var antikens största och mest inflytelserika imperium. Från att ha varit en liten stadsstat på några kullar vid Tibern, omgiven av etruskiska grannar, utvecklades Rom under 300‑ och 200‑talen f.Kr. till en stormakt i sydvästra Europa och Nordafrika. Därefter växte det till ett kejsardöme som sträckte sig från Skottland i nordväst till Mesopotamien i sydöst – Medelhavet blev i praktiken en romersk insjö.Men hur började det? Byggdes Rom verkligen på sju kullar? Fanns det någon sanning bakom sagan om Romulus och Remus, bebisarna räddade av en varginna, som sedan växte upp till hämndlystna och modiga stadsgrundare? Vem var Lucretia, vars självmord gjorde henne till en kvinnlig förebild för romarna vid Tibern? Hur kunde det lilla Rom underkasta alla grannstäder och skapa ett politiskt system som möjliggjorde expansion åt alla håll? Hur utvecklades strategin "söndra och härska"? Och vilka sanningar finns i Asterix-albumen?I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och Katarina Harrison Lindbergh, fackboksförfattare, om det äldsta Rom. Vi möter både tveksamma hjältedramer och historiska analyser av Forum Romanum, en skildring av det ursprungliga proletariatet och det dödliga nätverket som romarnas stormän utvecklade kring sina residens.Bild: Romulus och Remus diar vargen vid en flodstrand (eftert. Justus van Egmont). Bild donerad till Wikimedia Commons som del av Metropolitan Museum of Art‑projekt.Wikimedia Commons.Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det tredje puniska kriget startade med att Kartago anföll Numidierna och Kung Masinissa i ett försök att stävja deras sakta maktövertagande i regionen. Trots att anfallet mot Numidierna blev ett fiasko, togs händelsen av Rom som intäkt för ett traktatsbrott, vilket ledde till att den romerska senaten beslutade att skicka militär bestraffningsexpedition till Karthago.Allt var nu upplagt för ett tredje, och för Kartagos del, avgörande krig mot Rom. Målet, den här gången, var inte att sätta Karthago på plats, utan att för sista gången helt och hållet slå ut den Kartagiska ekonomiska maktbasen, inkluderat själva staden i sig.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt det tredje puniska kriget och Kartagos förstörelse.Efter att det andra puniska kriget hade avslutats år 201 fvt. var den Karthagiska staten underkuvad den Romerska republiken. Det överenskomna fredstraktatet innebar att Karthago inte längre fick föra anfallskrig mot andra stater, och inte heller var de tillåtna att hålla sig med fler än tio krigsskepp. I praktiken innebar det att den Romerska republiken styrde landets utrikespolitik. Situationen utnyttjades snart av Numidierna, ett kungarike som kontrollerade stora delar av nordvästra Afrika och som tidigare varit allierat med Kartago.Kartagerna ville dock tillfredsställa Rom initialt, och önskade ingen konfrontation. År 149, när den romerska flottan anlände till Utica straxt norr om staden Kartago, erbjöd Kartagerna därför sina vapen och sina återstående skepp i en fredsgest. Efter att konsulerna krävde stadens evakuering insåg dock de styrande i Kartago vilka motiv som egentligen styrde Roms agerande – d.v.s. total förintelse. Nu påbörjades förhandlingar för att rädda staden. Slutligen övergick detta till en romersk attack och hårdknackat kartagiskt motstånd.År 148 tog Hasdrubal över ledningen i Kartago, en ättling till Hannibal, känd från det andra Puniska kriget. Under denna tid allierar sig Hasdrubal med Andriscus i Grekland, som snart kommer att kröna sig själv till Kung över Makedonien och motståndet stärks ytterligare. Det skulle ta tre år innan belägringen av Kartago avslutades och staden raserades. Mot Rom fanns lite inte mycket att göra. Händelsernas dramatiska skede överträffades endast av den samtidiga belägringen av Korinth i Grekland samma år.Kartagos förstörelse, men även utvecklingen i Grekland under samma tid, vittnar om en omläggning av Romersk politik mot en tydligare imperialistisk riktning under denna period. Kartago, precis som resterande grekiska stadsstater, skulle inom kort förlora sin relativa självständighet och istället införlivas i den Romerska republiken som en provins styrd av en romersk prokonsul. I och med Kartagos förstörelse bildades nu provinsen ”Afrika”, och något självständigt Kartago upphörde att existera. Det tredje puniska kriget vittnar således om en intressant övergång från kontroll över klientstater, ”söndra och härska” och politiskt inflytande, till faktiska provinser kontrollerade från Rom.Bild: Romerska soldater som bemannar en katapult för en attack mot Kartagos murar, under belägringen som slutade i förstörelsen av Kartago 146 f.Kr. Cato den äldres berömda kommando, "Delenda est Carthago" (citerad i Pultarchs "Life of Cato") är huggen i träet på den enorma katapulten. Av Edward Poynter 1868, Public Domain.Lyssna också på Det första puniska kriget och Det andra puniska kriget – Hannibals revansch Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här förinspelade avsnittet med Johan Eklund berättar den förre skyttekungen om att han aldrig egentligen drömde om att bli fotbollsspelare. Vi hör hans tankar kring varför han aldrig slog igenom på allsvensk nivå, om det röda kortet i debuten och Sören Åkebys svaga sida. Vi hör också om utlandsintresset som fanns när han var som hetast – i stället valde han att förlänga med GIF Sundsvall – bara för att tyna bort på bänken medan den spanska revolutionen inleddes. Vi får också höra om samarbetet med Pa Dibba, varför han slutade så tidigt och livet i dag.

Historierna om Minotauros och labyrinten, om Herakles tolv stordåd, om Kirke och Medea har vi hört när vi var unga, och de har lämnat outplånliga avtryck i vårt medvetande. Grekisk mytologi har inspirerat människor i tre millennier – och mer därtill – och mycket av den ingår fortfarande i allmänbildningen. Disney gör filmer om den, nya romaner skrivs, och myterna står sig fortsatt starka inom barnboksfloran.Men hur uppstod dessa berättelser? Har de sina rötter i verkliga personer och händelser? Kan vi se Minotauros‑sagan som en spegling av konflikten mellan det minoiska Kreta och de helladiska städerna i södra Grekland? Var Herakles en historisk person eller en sagofigur från sten‑ eller bronsålder? Har Atlantis funnits, eller är Platons redogörelse en moraliserande skröna? Fanns kung Midas och kung Krösus – de två rikaste monarkerna i antikens Greklands kollektiva minne – över huvud taget? Och hur förklarar vi de märkliga europeiska djuren i myterna – lejon och elefanter – har de någonsin existerat i Medelhavsområdet under antiken?I sommarreprisen av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om grekiska myter och sagor.Bild: Theseus och Minotauros. A‑sida från en attisk amfora med svartfigur, ca 540 f.Kr. Wikipedia, public domain.Klippare: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kan vi förlåta Tone Sekelius pojkvänslögn och allt om Alla dejtar alla För en reklamfri upplevelse: www.perfectdaymedia.se/perfectdayplus

Bokspanarna förvirrar sig och undrar vad som egentligen hände. Fanns det dubbelgångare eller var det bara hjärnspöken. En bokspanare fick läsa sin bok två gånger för att försöka förstå. Dubbeltrubbel eller dubbelt så intressant?! Veckans gäst: Lisa Aderlund Vi tipsar om dessa böcker: Body double av Hanna Johansson August Blue av Deborah Levy En annan doktor Glas av Malin Lindroth

Med anledning av Stina Oscarsons tragiska bortgång publicerar jag på nytt den intervju jag gjorde med henne i slutet av februari 2022, precis innan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.Stina Oscarson var teaterregissör, dramatiker och författare – men kanske främst känd som en envis och självständig samhällsdebattör. Jag såg henne länge som en motpol i debatten, men kom med tiden att allt oftare uppskatta hennes perspektiv. Inte för att vi alltid höll med varandra. Vi gjorde exempelvis helt olika analyser av situationen med Ryssland, där hennes syn på hur fred uppnås var diametralt annorlunda än mitt. Men just därför, inte trots det, var hennes tankar alltid värda att lyssna på. Man behöver höra varför man har fel – inte på ett fientligt sätt kanske, men ärligt menat – även när man är övertygad om att man har rätt. Den sortens samtal är dock ovanliga, men detta var ett av dem, tycker jag.Stina Oscarson var en unik röst. Jag uppfattade aldrig att hon var konträr för sakens skull, eller för att hon tyckte det var roligt att provocera. Om hon någon gång befann sig i opposition var det för att hon följde sitt eget samvete. Hon spelade inte i något lag, men hon var inte heller en individualist som struntade i andra. Hennes lag var mänskligheten. Hon var, utan överdrift, en av de mest mänskliga personer jag träffat. Vi är fattigare utan henne.I dagens avsnitt pratar jag med Stina Oscarson som är teaterregissör, dramatiker och författare. Men hon är även en flitig samhällsdebattör, och det är kanske i den rollen flest känner till henne. Vi spelade in det här innan Ryssland inlett sin invasion av Ukraina, vilket är anledningen till att vi inte pratar mer om det.För mig personligen har Stina Oscarson gått från att vara en av dem som ofta hamnat på motsatt sida från mig i samhällsdebatten, till att jag allt oftare nickar instämmande när jag läser och lyssnar på henne. Det har att göra med att debatten inte är statisk, men också om att hon har ändrat sig i vissa frågor. Och att jag har ändrat mig också. Vi sprang på varandra på en kulturfest SvD hade för sina frilansar, min första gång på en sådan fest, och sedan var hon moderator för en intensiv debatt om migration som jag deltog i. Men detta är första gången jag har haft möjligheten att få prata med henne på tu man hand en längre stund. Jag hoppas att ni tycker att det är lika givande som jag tyckte.Hon är just nu aktuell med boken “Det perfekta plåstret” (Mondial) som jag verkligen kan rekommendera. Vi pratar om den, men också om hennes uppmärksammade intervju med vår socialdemokratiska kulturminister Jeanette Gustafsdotter. Och om vad som egentligen hände efter att en medlem i Nordisk ungdom deltagit i en debatt om demokrati som Stina var moderator för. Rak höger med Ivar Arpi förlitar sig helt på bidrag från läsare och lyssnare. Man kan bli gratisprenumerant eller betalande prenumerant. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

.Fanns det homon i svenkfinland? Är dom kvar? Julle och Lina ser tillbaka på de två åren som har gått och kan gott konstatera: JA! Julles röst är oigenkännelig och Lina känner sig mer säker i sin lesbiska identitet. Har deras frontallober utvecklats till slut?På homohissa kommer DOKTOR James Barry på besök - inte att förvirras med Peter Pans författare, som Julle gjorde.

Eva Tanguay har beskrivits som USA:s första rockstjärna, men så hade ingen varit lika utlevande på scen som hon i början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Don't Care hette Eva Tanguays stora hit som bidrog till att hon i början av 1900-talet var en av de allra mest populära artisterna i USA. Kritiker kallade hennes sångstil för ”olyssningsbar”, ”hemsk” och ”som att skriva med krita på svarta tavlan”, ett gnisslande läte. Och hur betedde hon sig egentligen på scen? Var hon nästan naken?Men vad svarade Eva Tanguay på det om inte ”I don't care!”. Och det gjorde inte publiken heller. Hon blev en av de bäst betalda artisterna i USA. Och en av de första ”personligheterna”, en kvinna man gillade att följa och titta på, oavsett vad hon hittade på.I veckans program berättar journalisten och författaren vad David Hajdu vad det var som gjorde Eva Tanguay så radikal för sin tid. Tillsammans med John Carey har han skapat serieboken A Revolution in Three Acts: The Radical Vaudeville of Bert Williams, Eva Tanguay, and Julian Eltinge.Vi tittar också närmare på en modern arvtagare till Tanguay – Sabrina Carpenter. Journalisten Helle Schunnesson berättar hur hon lyckas balansera sexighet med humor och glimten i ögat, precis som Eva Tanguay. Och så berättar Karina Ericsson Wärn, rektor på Beckmans designhögskola, hur den spanska modeskaparen Pacco Rabanne 1966 chockade modevärlden genom att skapa klänningar av metall, något han hade gemensamt med Eva Tanguay.

Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) intervjuas av Magnus Thorén. Den gröna omställningen i norr skulle inte bara hjälpa världen att nå klimatmålen och minska Europas beroende av Kina. I Skellefteå var också planen att den skulle ge tiotusentals nya invånare och en ny guldålder för kommunen. Men i höstas kraschade batteritillverkaren Northvolt och lämnade förutom miljarder kronor i skulder också efter sig frågan om hur Skellefteå nu ska gå vidare. Är det läge för ännu mer ambitiösa gröna satsningar nu, som planerna på att bli ”Europas främsta vätgasstad”? Eller är det tvärtom hög tid för ansvariga politiker att dra i nödbromsen?

Skellefteås kommunalråd Lorents Burman (S) intervjuas av Magnus Thorén. Den gröna omställningen i norr skulle inte bara hjälpa världen att nå klimatmålen och minska Europas beroende av Kina. I Skellefteå var också planen att den skulle ge tiotusentals nya invånare och en ny guldålder för kommunen. Men i höstas kraschade batteritillverkaren Northvolt och lämnade förutom miljarder kronor i skulder också efter sig frågan om hur Skellefteå nu ska gå vidare. Är det läge för ännu mer ambitiösa gröna satsningar nu, som planerna på att bli ”Europas främsta vätgasstad”? Eller är det tvärtom hög tid för ansvariga politiker att dra i nödbromsen?

Stigen är en kär metafor för livet, men även meningsskapande i egen rätt. Eva-Lotta Hultén beger sig ut på en vandring genom årtusenden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Skogsstigen jag vandrar på blir allt svårare att följa. Det som nyss var ett tydligt spår i lingon- och blåbärsriset kan nu bara anas. Så blir det ofta när jag är ute och går. Jag ser en stig jag inte tänkt på förut och slår nyfiket in på den. Inte sällan visar det sig vara en djurstig och sådana leder ofta inte någon annanstans än till platser där rådjur och älgar hittar vatten, mat eller vila.Det klokaste hade förstås varit att vända tillbaka när stigen löser upp sig men jag har svårt att backa när jag väl tagit ut en riktning. Det gör att jag hamnar i snårskogar, på små bergsplatåer och i våtmarker. Ganska ofta får jag fäkta mig fram genom granplanteringar. Ibland belönas jag med en vacker utsikt eller ett hav av trattkantareller. Andra gånger blir jag bara blöt om fötterna eller får håret fullt av barr.Att stigen är en kär metafor för livet är inte underligt. Vi är varelser gjorda för att ströva. Både på livets stig och skogens drabbar oss oförutsedda möten, nedfallna stammar och klafsig lera efter ett häftigt regn. Stigen som metafor hjälper oss att se våra liv som sammanhängande och medvetet levda, oavsett om det är sant eller ej. Men stigen är inte bara intressant som metafor utan också i sin egen rätt. Inte sällan är den ett friluftsmuseum som kan ge oss vår historia och förklara hur vi har använt marken. Den berättar också för oss om nuvarande landskap och dem som bebor det.Många stigar är opålitliga. Plötsligt har alla träd fällts och marken är full av maskinspår, grenar och ris som gör det svårt att komma fram. Någon annanstans har ett träd fallit och stigen fått flytta sig. Men många stigar består också under långa tider. Så gick till exempel i runt hundra år en kyrkstig från grannbyn till den lilla kyrkan i den jämtländska by där jag håller till delar av året. Men till sist vandrade ingen den längre och skogsbruket raderade ut de sista spåren. Kyrkstigen på Västkusten där jag normalt bor har i stället restaurerats och fått tydliga ledmarkeringar. Själva kyrkan är från 1100-talet och tanken på nära ett årtusendes fotspår under mina egna får det att svindla.Förr ledde människors stigar till ett specifikt mål. Man skulle till kyrkan, fäboden, skolan, grannen, sjön, myren eller marknadsplatsen. Vi gick för att vi hade ett ärende och vi valde den närmsta eller lättaste vägen. De som fortfarande vandrar längs kyrkstigar för att ta sig till veckans gudstjänst är få. I stället går många av oss snarare för att vi tycker om att röra på oss och vara i naturen – och vi vill helst inte gå fram och tillbaka samma väg utan vandra rundslingor med vackra vyer.I forskarantologin ”Pathways,” om stigar som kulturarv, gör redaktörerna Katarina Saltzman, Sverker Sörlin och Daniel Svensson en distinktion mellan stigar och leder. De förra uppstår och försvinner utifrån behov och bruk medan leder är resultat av någons planering och sköts och upprätthålls – som kyrkstigen där jag bor.De moderna vandringslederna fick sin form av Claude Denecourt, berättar Susanne Österlund-Pötzsch, docent i nordisk folklore. Denecourt var en passionerad vandrare som på 1830-talet publicerade en guide till Fontainebleuskogen utanför Paris. Där hade han märkt ut leder i olika längd med färger. Vissa stenar och träd fick egna namn och på skyltar berättade han om platsernas historia genom anekdoter och legender. Ett sätt att utforma vandringsleder som vi känner igen fortfarande. Förhoppningsvis med den skillnaden att informationen som ges på skyltarna är sann. Fanns inget intressant att säga så hittade nämligen Denecourt på. Vandringen skulle vara en upplevelse med många dimensioner oavsett vad och hans slingor i Fontainebleu blev mycket populära.Äventyr, andlighet, kulturarv och friluftsliv. För den moderna stigfinnaren finns ingen motsättning. I boken ”The old ways” kallar författaren och vandraren Robert MacFarlane alla som vandrar med ett högre mål än transport eller rekreation för pilgrimer. Pilgrimsvandringar av idag behöver inte ha med någon av de stora världsreligionerna att göra. Det handlar om turer till fots där resan ut också blir en resa in; ett sätt att ge mening och en transcendental dimension åt livet. Precis som MacFarlanes och mina egna strövtåg längs gamla stigar sätter spår i oss så sätter vi spår i landskapet. Vi är inte bara besökare på stigen utan medskapare. Vandringen skapar minnen både i den som går och i marken som betrampas – och stigen löper genom båda: marken och människan.Detta symbiotiska förhållande mellan stigarna och fötterna som trampar på dem har djupa rötter i människan. Aboriginernas skapelsemyter berättar om de totemvarelser som rörde sig över den australiska kontinenten under drömtiden. De sjöng ut namnen på allt som korsade deras väg: fåglar, djur, växter, klippor, vattenhål. Deras vandringar bildade de sånglinjer som ännu sjungs fram av dagens aboriginer.När en gravid kvinna känner barnets första rörelser i magen och samtidigt befinner sig i närheten av en sånglinje ärver detta barn en bit av den och hör ihop med den. Landskapet och människan blir ett. Personen hör också ihop med den förfader som skapade linjen. De är ofta djur så om förfadern var vallabyvarelse så blir barnet en del av vallabyklanen. Alla som hör till vallabyklanen har ett särskilt ansvar för just sitt drömspår och för bevarandet av landskapet längs det men också för pungdjuret vallaby.Sånglinjens melodi förblir densamma längs hela dess sträcka men landskapet sjungs fram på olika språk längs vägen. Varje plats som besjungs innehåller vatten, skydd eller en utsiktspunkt, ofta i en annars hård och karg terräng.Aboriginernas sånglinjer gav dem allt de behövde för att förstå och bevara sin omvärld; tryggt röra sig igenom den och leva i fred med andra folk och med naturen.Vi är kanske inte beroende av stigarna på samma rent fysiska sätt som tidigare, då de ledde oss till mat, vatten och social samvaro men de ger oss en livsförhöjande hemhörighet. När jag vandrar mina dagliga rundor rör jag mig både in i landskapet och in i mig själv. Mina medvandrare består av varelser på två ben såväl som fyra. Ibland välsignar mig stigen med mat i form av svamp eller bär och varje gång också med lite mer hemhörighet. Och när jag slagit in på en stig som försvinner och är för envis för att vända tillbaka kommer jag alltid förr eller senare fram till en ny. Såväl skogen som livet är fulla av dem.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalist

Porrfilmsfittor är visst inget som bereds plats i Kontext podcast. Men Hanna har åtminstone gjort en lista på vad som borde finnas på ditt soffbord denna vinter och kommer in på psykosen att Ariana Grande håller i en annan persons finger. Elina funderar på "att vända sig mot makten" och hur det tar sig olika uttryck i allt från individer till medier. Mireya kan inte hålla sig inom tidsgränsen när hon mutear aliaset Juan Pérez också känd som Johan Pehrson som en jävla diktator!

Hon har gjort internationell succé i den vackra, tysta filmen Höstlöv som faller. Vad är Alma Pöystis hemlighet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alma Pöysti är skådespelaren som efter många år på teaterscener i Sverige och Finland fick ett genombrott i rollen som Tove Jansson i filmen Tove från 2020.Och förra året blev hon också Golden Globe-nominerad för sin roll i Aki Kaurismäkis hyllade Höstlöv som faller, en film som också vann Jurypriset i Cannes.Extra anmärkningsvärt eftersom hon tidigare varit rädd både för kameran och teatern.Hur är det att slå igenom internationellt, med tanke på hur mån hon är om att skydda sitt privatliv? Hur gör hon för att övervinna rädslor? Och vilka har hon kvar?”Fanns en fiende inuti mig”Alma Pöysti föddes 1981 i Helsingfors, och beskriver sin ungdom som ”härligt analog”, med närhet till lek och äventyr, även om barnreumatism under många år var ett hinder. Hon är också uppväxt med närhet till teatern. Hennes pappa Erik är regissör, farfar Lasse Pöysti är skådespelare, regissör och tidigare Dramatenchef och farmor Birgitta Ulfsson är skådespelare och regissör. Även Tove Jansson fanns med under ungdomen, på olika sätt.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Vi möter influencern och yogainstruktören Emma Halldén som berättar otroligt vackert och målande om sina två förlossningar och om hur hon gick från trygg och lugn till livrädd när hon fick veta att hennes barn i magen växte snabbare än snittet, hur skulle hennes kropp klara en sådan förlossning? Emma berättar allt i veckans avsnitt. Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per Fjerdingby från podden Stjärnbaneret reder ut de elva vanligaste missförstånden om USA, från nationens grundande till idag. Blev USA verkligen självständigt den fjärde juli? Fanns det bara slaveri i Sydstaterna? Och är presidentvalet ett nationellt val?

Kabaréer, ett blomstrande kulturliv och en radikal syn på könsroller och sexualitet. Men också nervositet, politiska spänningar och brutala mord. Tiden mellan första världskriget och Hitlers maktövertagande, den så kallade Weimarrepubliken, är en av de mest omvälvande perioderna i Tysklands historia. Tiden odlade ett makalöst kreativt kulturliv, men var också perioden som banade väg för en av världshistoriens värsta regimer. Hur ska man förstå den här epoken i Tysklands och Europas historia? Vad kan arkitekturskolan Bauhaus, den expressionistiska bildkonsten, Brechts och Weills Tolvskillingsopera, Fritz Langs filmer och annan epokgörande konst från Weimaråren säga om det samtida politiska skeendet? Fanns det någonsin ett alternativ till Hitler och nazismen? Och hur romantiserat är egentligen det bohemiska kabarélivet? Gäster i studion är litteraturhistorikerna Stefan Jonsson och Aris Fioretos. Avsnittet är en repris och publicerades första gången i mars 2017.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AIK har gjort klart med en ny tränare. Vi berättar vem det är, och vilka som fanns med på önskelistan. Jardell Kanga har blivit klar för Hammarby – och jämförs redan med Diego Maradona. Bosse Andersson har tröttnat på allt Samuel Dahl-snack och röt ifrån i den mixade zonen. Ett fullspäckat avsnitt, helt enkelt. Med: Anel Avdic och Wilhelm Edlund

Emma Forsberg är doktorand i historia vid Lunds universitet. Hon forskar om diplomatins uppkomst vid tiden för stora nordiska kriget och det politiska kaos som då rådde. Fanns det några gränser för hur stora fiaskon en karriär kunde överleva?

Titanic och Trollhättan. Har dessa en koppling? Såklart, vår underbara stad, Trollhättan, har kopplingar till det mesta. I veckans avsnitt pratar vi med Florians mamma Esther, en Titanic-expert som pratar vitt och brett om det majestätiskt skeppet vi alla känner till. Vilka är de bästa böckerna och filmerna? Vart ligger skeppet i det stora blå? Vad åt man? Fanns det några intressanta människor ombord? Esther och Florian tar oss med på en historielektion som garanterat kommer ge er nya insikter kring drömmarnas skepp. Lyssna på GeekPodden på valfripodcast-app, Spotify, iTunes eller www.geekpodden.se  MEDVERKANDE:

Första rad: världen är nu UPPLÄSNING: Helena Österlund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DIKT: Ur ”Om det fanns en plats som var min” av Helena ÖsterlundDIKTSAMLING: Om det fanns en plats som var min (Nirstedt/litteratur, 2023)MUSIK: Iiris Viljanen: SnövitEXEKUTÖR: Iiris Viljanen, piano

Upptäckare, kolonister, riksbildare och köpmän i all ära, men det vi spontant associerar till när vi visualiserar vikingatiden är trots allt krigarna – såväl de lejda och edsvurna stridsmännen som stred för kejsare, kungar och furstar i hela Europa som de frilansande sjörövare och plundrare som gjorde Västeuropa osäkert mellan 700-talet och 1000-talet. Vad vet vi egentligen om dem?Ett stort problem är att vi ofta har valt att glömma de riktiga krigarna – de som uttryckligen nämns med namn i samtida annaler och runstenstexter – och istället minnas de sagohjältar som diktades ihop flera sekler senare. Vad händer om vi skalar bort det medeltida fiktionshöljet och söker efter historiskt belagda stridsmän? Under vilka perioder var de verksamma? Vilka strategier och taktiker använde de sig av när de gick till angrepp mot sina fiender? Hur mindes de efterlevande dem, när sorgebudet kom att de fallit i främmande land? Hur barbariska var de? Fanns det bärsärskar, alltså vilda krigare som drogade sig med flugsvamp och trodde att de var osårbara? Genom att ställa den här typen av frågor tvingas vi pränta ned besvärande frågetecken framför legendariska hjältar som Gånge-Rolf, samtidigt som vi möter fullt historiska men bortglömda hövdingar som Sibbe Foldarsson – den danske sjökungen vars död i Kalmarsund ännu ger ekon i Ölands kulturlandskap.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om de verkligt blodiga sidorna av vikingatidens historia, om epokens krig och plundring.Bild: "Ein Wikingerüberfall", konstnärlig skildring av en vikingaräd. Oljemålning av Ferdinand Leeke (1901). Wikipedia, Public Domain. Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är stopp på motorvägar, tåget går inte, snön ställer till det: Det är trafikkaos. Vi pratar med Trafikverkets presschef Bengt Olsson om kaoset på E22an: Hur blev det så? Fanns det inget man kunde göra för att få loss folk snabbare? Hur förberedd är man på en sån här situation? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Galaxia Wallin är ekonom, personalvetare, författare och föreläsare, med stort engagemang i samhällsfrågor, ledarskap och barn och kvinnors fri-och rättigheter. 2019 skrev hon boken “Fånge i hederns famn: berättelser av hedersförtryckta kvinnor”.Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2019.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

MÅNADENS DIKTARE (NOVEMBER) Första rad: Vi kan öppna munnen och ta emot en annan mun UPPLÄSNING: Helena Österlund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det började med snö”, inleds Helena Österlunds debut ”Ordet och färgerna” (Albert Bonniers förlag, 2010). I två långdikter vecklas ett slags skapelseberättelse ut. Dikterna kretsar kring språkets relation till verkligheten och återger på samma gång möten mellan människa och djur med mytologiska undertoner. Ordförrådet är ytterst begränsat; i enkla, korthuggna satser rör sig dikten framåt genom minimala förskjutningar, likt en ramsa eller besvärjelse. Boken tilldelades Borås Tidnings debutantpris med motiveringen: ”För dikter som med förnyelsens blick öppnar gränserna mellan ordens natur, orden som natur och naturen som ord.”Först tolv år senare återvände Helena Österlund till poesin, med diktsamlingen ”Det enda som blir kvar är ord” (Nirstedt/litteratur, 2022) som beskrevs som ”ett svar till debutboken, eller en spegling”. Däremellan kom fyra prosaböcker: romanen ”Kari 1983”, ”Självporträtt (är läpparna på något särskilt sätt när de väntar)”, ”Min sårbara kropp” och ”Att spegla sig i någon annans vatten”. 2015 belönades Österlund med Mare Kandre-priset.I tredje diktsamlingen Om det fanns en plats som var min (Nirstedt/litteratur, 2023) har formen vidgats, och den stränga minimalismen bryts av med flödande prosalyrik och dialog. Här tar poeten avstamp i sagor som Askungen, Snövit och Törnrosa i ett sinnligt utforskande av kroppens gränser och vad det innebär att existera i världen: ”Hör världen / Hör hur den ljuder, hur den finns / Hur det är att finnas mitt i den”.DIKT: Ur ”Om det fanns en plats som var min” av Helena ÖsterlundDIKTSAMLING: Om det fanns en plats som var min (Nirstedt/litteratur, 2023)MUSIK: Julian och Roman Wasserfuhr: InterludeEXEKUTÖR: Julian Wasserfuhr, trumpet, Roman Wasserfuhr, piano, Lars Danielsson, bas, cello, gitarr, Wolfgang Haffner, trummor

Felicia blev till på en fest men ingen minns vad som hände. Mamman söker bland de kontakter hon haft men utan framgång. Men som vuxen får Felicia till sist, via DNA, en träff på den ovetande pappan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2023.

MÅNADENS DIKTARE (NOVEMBER) Första rad: Hör: Vind UPPLÄSNING: Helena Österlund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det började med snö”, inleds Helena Österlunds debut ”Ordet och färgerna” (Albert Bonniers förlag, 2010). I två långdikter vecklas ett slags skapelseberättelse ut. Dikterna kretsar kring språkets relation till verkligheten och återger på samma gång möten mellan människa och djur med mytologiska undertoner. Ordförrådet är ytterst begränsat; i enkla, korthuggna satser rör sig dikten framåt genom minimala förskjutningar, likt en ramsa eller besvärjelse. Boken tilldelades Borås Tidnings debutantpris med motiveringen: ”För dikter som med förnyelsens blick öppnar gränserna mellan ordens natur, orden som natur och naturen som ord.”Först tolv år senare återvände Helena Österlund till poesin, med diktsamlingen ”Det enda som blir kvar är ord” (Nirstedt/litteratur, 2022) som beskrevs som ”ett svar till debutboken, eller en spegling”. Däremellan kom fyra prosaböcker: romanen ”Kari 1983”, ”Självporträtt (är läpparna på något särskilt sätt när de väntar)”, ”Min sårbara kropp” och ”Att spegla sig i någon annans vatten”. 2015 belönades Österlund med Mare Kandre-priset.I tredje diktsamlingen Om det fanns en plats som var min (Nirstedt/litteratur, 2023) har formen vidgats, och den stränga minimalismen bryts av med flödande prosalyrik och dialog. Här tar poeten avstamp i sagor som Askungen, Snövit och Törnrosa i ett sinnligt utforskande av kroppens gränser och vad det innebär att existera i världen: ”Hör världen / Hör hur den ljuder, hur den finns / Hur det är att finnas mitt i den”.DIKT: Ur ”Om det fanns en plats som var min” av Helena ÖsterlundDIKTSAMLING: Om det fanns en plats som var min (Nirstedt/Litteratur, 2023)MUSIK: Laurie Spiegel: Strand of lifeEXEKUTÖR: Laurie Spiegel, elektronik

I dagens avsnitt har vi med oss Ulrika Harmsen som 44 år ung får beskedet att hon drabbats av alzheimer. Efter en fallolycka på jobbet får hon hjärnskakning och som leder till extrem hjärntrötthet som inte vill gå över. Det görs utredning efter utredning som tillslut visar alzheimers sjukdom. Efter beskedet blev allt svart. Fanns det någon mening att leva vidare när hon ändå skulle dö, förr snarare än senare? Och samtidigt hade hon familj och tre fina döttrar som älskade och behövde henne. För dom ville hon kämpa vidare. Men hur får man tillbaka livsglädjen när man vet att sjukdomen bryter ner en och gradvis gör en sämre för varje dag? Avsnittet är inspelat digitalt och på distans. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fanns vikingahövdingen Ragnar Lodbrok och sa han verkligen "Grymta månde grisarna..."? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Denna veckans gäst är ingen mindre än LEGENDAREN Magdalena Forsberg. Flerfaldig OS- och VM-medaljör. Hur är det att tävla som förhandsfavorit? Hur behåller man motivationen? Fanns där någon ångest under skidkarriären? Och hur är det att sluta efter en lång elitidrottskarriär? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om storbråket som utbröt mellan Janne Andersson, Sveriges förbundskapten i fotboll, och Bojan Djordjic, Viaplay-expert. Vems fel var det? Fanns det underliggande rasism i Anderssons ord? Hur bra var ursäkten?Sen diskuterar vi anklagelserna om kvinnomisshandel som riktats mot Hollywoodstjärnan Jonathan Majors. Vi snackar de som omedelbart rider ut till hans försvar och vissas obegripliga jämförelser med Emmett Till-fallet. Men också om de som påstår sig sitta på inside info om Jonathan Majors förflutna och de som hävdar att man är på gärningsmannens sida om man väntar in polisundersökningen och bevisen innan man formar sig en åsikt.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.