Podcasts about Plats

En plats kan vara lika betydelsefull som relationen till en människa. Nazanin Raissi hittar ett ord som uttrycker smärtan i att älska en plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om eftersommaren är nätterna klara och luften ren. Formationer av flyttande fåglar drar fram över utspridda gråa tegelhus med platta tak. I ravinerna nära källorna växer snår av träd – cypress, en och poppel. Torra dalgångar och karga klippor omsluter kransar av fruktträdgårdar. Horisonten är bruten och det högsta berget är en utslocknad vulkan. Det är 810 kilometer till havet. Jag minns ljuset, stenarna och färgerna – kalkvit, malakitgrönt, bergblått och matt turkos. Min första kärlek var en plats, som inte går att återvända till.Vi är omgivna av dem, platserna skriver filosofen Edward S Casey. Vi lever i dem, delar dem med andra, förlorar dem och dör i dem. Men vad är ens en plats? Är det ett landskap? Är det en gata? Är det latituder, longituder, grader, minuter och sekunder som möts? Är det en unik sammansättning av natur och kultur eller vad? En plats är ett bestämt läge med särskilda drag. En plats kan vara i nästan vilken skala som helst – från ett hörn i ett rum till en hel stad – beroende på hur vi väljer att rikta våra avsikter och vår uppmärksamhet. En plats kan vara ett tryggt hem, en tragedi eller leda och tristess som en bara vill komma bort ifrån. En plats rymmer en variation av betydelser och identiteter som inte är underkastade strikta klassifikationer. Framförallt är en plats, framhåller geografen Edward Relph, en specifik, djup och komplex del av människans existens, lika nödvändig och betydelsefull som relationen till en annan människa. Fotografen Sally Mann tar hjälp av det suggestiva och gäckande walesiska ordet “hiraeth” /hi-rajth/ för att beskriva den “navelsträngsliknande anknytningen till en plats”. Hiraeth är särdeles finkornigt och svåröversättligt. I ett enda ord förenas hemlängtan och vemod, melankoli, saknad och förlust över en oåterkallelig plats, verklig som imaginär. Ingen vet med säkerhet när det började användas men det uppstod ur behovet av att uttrycka smärtan i att älska en plats. Mann kallar det “platssmärta”. Ett språkligt påhitt som ger tillträde till känslor som annars inte nås så enkelt. Det är platssmärta som driver henne. Med en jättelik storformatskamera, ett transportabelt mörkrum och en samling esoteriska och explosiva kemikalier nålar hon fast den amerikanska söderns platser i sepia och svartvitt, igen och igen i decennier. Edward Relph menar att det behövs ett språk som gör det möjligt att identifiera den betydelse som människa och plats har för varandra. Han använder därför begreppen “Insideness” och “Outsideness” Två flytande zoner som representerar ett innanför åtskilt från ett utanför, ett här separerat från ett där, “kosmos istället för kaos” och som påverkar hur människan förhåller sig till sin omvärld. Skiljelinjerna mellan innanför och utanför är många – stadsmurar, nationsgränser, dörrar, portar och trösklar som inte bara markerar gränsen mellan insida och utsida utan möjliggör en passage där emellan. Zonerna utgör platsens essens och kan förstås utifrån människans upplevelse av tillhörighet, trygghet och omsorg om platsen. Förflyttningen från innanför till utanför är som att ryckas bort från cypresserna, kransarna av fruktträdgårdar, ravinerna, stenarna och färgerna in i ett fotografi av fotokonstnären Annika Elisabeth von Hausswolff med titeln, Okänd Plats. Att plötsligen stå i ett övergivet grustag beväxt med björksly, tall, gran och gräs någonstans, varsomhelst, uppe i Norden.Den mest djupgående upplevelsen av plats beskriver Relph som ett tillstånd av omedveten men ändock laddad samhörighet och förankring i platsen. Ett existentiellt centrum som är en del av ens varande med vissheten om att det är här jag hör hemma. Är det kanske därför världen är beströdd av lånade ortsnamn – Lilla Mogadishu i Nairobi, Karlstad i Minnesota, Granada i Filippinerna. Spår av rörelser, erövringar, makt och längtan hem. Eller en tro på att namnen, likt magiska tecken, skulle kunna tämja allt det främmande. Edward S. Casey resonerar att plats så ofta tas för självklar att den överskuggas av tid och rum. Men den bör ses som något i sig självt, inte ett ogripbart fenomen utan konkret och levd. För människan har sitt hem i en värld med djup och horisonter, porösa gränser, märkliga utbuktningar, fåror, rännilar, plana ytor, och utkanter, fortsätter han. Det är genom platserna vi upplever och förstår tiden, rummet och oss själva. För platser har en förmåga att samla liv och inre saker – tankar, minnen, drömmar, språk och historia. Kanske är platsen inte bara scenen för dessa skeenden utan en förutsättning för att de alls ska kunna bli till. Vad annat bär på en sådan kraft?“Känslan av plats, den påtagliga känslan av plats, den med ögonen slutna känslan av plats” skriver konstnären Roni Horn om Island, dess glaciärer, strandlinjer, lavafält, vikar, floder och intensiva stillsamhet. I Horns pågående encyklopedi med titeln To Place, har Island blivit ett verb, en händelse och tidsbärare. Ja, något som likt en ömsesidig relation formas snarare än något statiskt och givet. I fotografiska verk med titlar såsom “Becoming a Landscape” “Att bli ett landskap” gestaltar Horn hur förståelsen av plats förvandlades av mötet med Island. Att platser inte är fixerade punkter på en karta utan något lika levande och föränderligt som människorna som bebor dem. Det är härifrån jag har den klaraste bilden av mig själv och min relation till världen, säger Horn. Tiden borde göra att anknytningen till en förlorad plats bleknar, men det tycks vara tvärtom. Varför är det så? Våra personliga geografier bor i våra kroppar även när det inte längre finns något att komma tillbaka till. Likt konstnären Sophie Ristelhuebers fotografiska serie med den tvetydiga titeln “Eleven Blowups”, alltså Elva förstoringar eller Elva explosioner, som visar digitalt bearbetade bilder av platser i Turkmenistan, Syrien, Irak och Västbanken. Platser som till följd av våld och konflikter kollapsat. Kvar är kratrar och bottenlösa håligheter i marken. “Kroppar och platser delar ett ödesdigert band” skriver Casey. Den ena existerar inte utan den andra. Våra kroppar är alltid placerade någonstans – bundna till platser som vi lutar oss mot, griper tag i, “går över och färdas igenom”. Vi minns dem, åkallar dem i deras frånvaro. De äger en sorts emotionell varaktighet. Långt efter sin kollaps vibrerar de fortfarande. Varför skulle annars cypresserna, kransarna av fruktträdgårdar, ravinerna, stenarna och färgerna fortsätta orsaka smärta likt en förlorad arm; platssmärta. En fantom av platsens närvaro. Nazanin Raissi, psykolog och konstnärProducent: Ann Lingebrandt Litteratur:Edward S Casey: The Fate of Place: A Philosophical History. Berkeley: University of California Press, 1997. Paperback ed., 2013.Roni Horn: Island Zombie: Iceland Writings. Princeton, NJ: Princeton University Press, 2020.Roni Horn: To Place: Becoming a Landscape. Denver, CO: Ginny Williams, 2001. Artist's book.Roni Horn: “‘Iceland Could Have Been Anywhere': Roni Horn on How to Be Present Amidst Shifting Landscapes.” Interview by Jan Howard. Artspace, July 14, 2017. https://www.artspace.com/magazine/interviews_features/book_report/roni-horn-phaidon-54896. Accessed August 21, 2025.Sally Mann: Hold Still: A Memoir with Photographs. New York: Back Bay Books/Little, Brown and Company, Hachette Book Group, 2016.Edward Relph: Place and Placelessness. London: Pion, 1976. Reprint, 2008.Sophie Ristelhueber: Eleven Blowups. Paris: Bookstorming, 2006. Artist's book.Annika Elisabeth von Hausswolff: Alternative Secrecy. Stockholm: Moderna Museet; Köln: Verlag der Buchhandlung Walther und Franz König, 2021. Exhibition catalogue.

Fredrik snackar med Mattias Karlsson om Javaforums och Jfokus historia och nutid. Hur blir man plötsligt arrangör för en stor årlig konferens på bara 18 år? Mattias berättar om Javaforums historia och hur meetups har förändrats över tid. Därifrån kommer vi naturligt in på Jfokus och dess historia. Det började med småbarn. Bland annat avhandlas att hitta och välja talare - Mattias delar med sig av flera bra tips för dig som funderar på att ansöka till konferenser. Det handlar inte bara om att vara klatschig och sticka ut! Vi diskuterar också att få ut mer av konferenser, läskiga teknikproblem, och hur mycket jobb det egentligen är att arrangera evenemang för utvecklare. Avsnittet sponsras av Ellipsis: vi (okej, Fredrik) kan klippa din podd och få den att låta lika bra som Kodsnack! Med mer än tio år och 1200 avsnitts erfarenhet kan Ellipsis få din podd redigerad, kapitelförsedd och utrustad med en solid länklista på ett effektivt och professionellt sätt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Mattias Javaforum Sun Café opera AWS summit Ivar som driver Javaforum i Malmö Mikael Tiberg och Foo café i Malmö Jfokus Stockholm waterfront Slagthuset i Malmö Sessionize Spring Broadcom Ellipsis - låt Fredrik klippa din podd! Rekommendationen kommer från Underjords Lars Wikman som Fredrik klippte Regular programming åt Javazone i Norge Foss-north Full stack fest Matz, skapare av Ruby Filmstaden Sergel Electrum i Kista Titlar Umgås med vårt skrå Gratis mat på Café opera Ett mer oberoende Javaforum På neutral plats Jobbigt att resa iväg Mjölk som kokar Som en lök Hundra talarslots En chans på tio Begriplig och intressant Tusen personer i publiken Alla vill ju att du ska lyckas Gå på någonting som känns helt off Jag behöver inte välja själv En tolk i en box Lugnt ut på ytan

Voilà près de deux ans que Gaza est sous le feu de l'armée israélienne. La guerre continue. La vie aussi. À Ramallah, ville de Cisjordanie occupée, connue pour ses lieux de sorties, ses cafés design et ses belles voitures, les Palestiniens semblent partagés entre l'envie de vivre malgré tout et la conscience que « Gaza brûle », pour reprendre l'expression du ministre de la Défense israélien Israël Katz. Gaza n'est effectivement qu'à quelques dizaines de kilomètres de là et omniprésente dans les esprits. Alors comment continuer à danser, chanter, rire et vivre dans ces conditions ? C'est la question qu'a posé notre correspondante à des Palestiniens de Ramallah.  De notre correspondante en Cisjordanie, Un anniversaire à Ramallah. Dans le jardin d'un restaurant très en vue, un grand-père danse et chante avec ses enfants et petits-enfants. Plats très soignés, décoration moderne et serveurs aux petits soins, ce restaurant, très instagrammable, a ouvert ses portes cet été.  Le propriétaire préfère rester anonyme. Il dit recevoir des commentaires interloqués d'internautes choqués par cette ambiance festive alors que Gaza est sous les bombes : « Certaines personnes sont gênées de voir qu'on fait des publications pour mettre en valeur les plats. Elles laissent des messages pour dire qu'il y a la famine à Gaza et tout ça. C'est blessant. J'aimerais beaucoup demander à ces personnes ce qu'elles aimeraient que je fasse. Est-ce qu'il faut que je ferme mon restaurant et que je prive 70 personnes de revenus ? Personnellement, je trouve qu'être là, c'est une preuve d'espoir. Je pourrais très bien m'asseoir et juste regarder les infos toute la journée et tomber en dépression. Mais moi, je trouve qu'avoir un objectif, ça donne de l'espoir. » Alors, peut-on continuer à vivre normalement à Ramallah, alors que « Gaza brûle » ? Cette question torture Moatassem Abu Hasan, metteur en scène. Ce soir se joue à Ramallah, l'une de ses pièces. Elle raconte les rêves d'une jeune diplômée palestinienne sous l'occupation. Une œuvre engagée. Et pourtant, cela ne suffit pas à atténuer le malaise de Moatassem à l'idée de se préoccuper de théâtre alors que son peuple meurt à Gaza : « C'est compliqué. On vit avec ce combat intérieur tous les jours. Littéralement, tous les jours. On essaye d'être joyeux, mais c'est impossible. » Ressent-il un sentiment de culpabilité ? « Mais oui, bien sûr, et ce sentiment ne peut se dissoudre. Là, au moment même où je te parle, je culpabilise de pouvoir avoir accès à la presse. C'est un privilège. À Gaza, personne ne les écoute, eux », répond Moatassem Abu Hasan. Gaza sous les bombes. Et la Cisjordanie occupée secouée par les exactions des soldats et des colons israéliens au quotidien. Dans ce contexte, les Palestiniens éprouvent une incapacité à se projeter. Un phénomène qui interroge en même temps qu'il fascine Razzan Quran, psychologue : « Le fait que les Palestiniens soient capables de s'ancrer dans le présent est une posture très très importante. C'est une façon de vouloir habiter et savourer le présent. Mais il ne faut pas romantiser cette posture parce qu'elle a un coût. C'est très douloureux. Moi et mon mari par exemple, on essaye de fonder une famille, mais on se demande toujours, qu'est-ce qui garantit que notre maison ne sera pas détruite ? Qu'est-ce qui garantit qu'on ne fera pas de mal à notre fils ? Il n'y a aucune garantie, mais malgré ça, je choisis de vivre. » À lire aussiEn Cisjordanie occupée, la colonie de Sa-Nur enterre un peu plus l'idée d'un État palestinien

Voilà près de deux ans que Gaza est sous le feu de l'armée israélienne. La guerre continue. La vie aussi. À Ramallah, ville de Cisjordanie occupée, connue pour ses lieux de sorties, ses cafés design et ses belles voitures, les Palestiniens semblent partagés entre l'envie de vivre malgré tout et la conscience que « Gaza brûle », pour reprendre l'expression du ministre de la Défense israélien Israël Katz. Gaza n'est effectivement qu'à quelques dizaines de kilomètres de là et omniprésente dans les esprits. Alors comment continuer à danser, chanter, rire et vivre dans ces conditions ? C'est la question qu'a posé notre correspondante à des Palestiniens de Ramallah.  De notre correspondante en Cisjordanie, Un anniversaire à Ramallah. Dans le jardin d'un restaurant très en vue, un grand-père danse et chante avec ses enfants et petits-enfants. Plats très soignés, décoration moderne et serveurs aux petits soins, ce restaurant, très instagrammable, a ouvert ses portes cet été.  Le propriétaire préfère rester anonyme. Il dit recevoir des commentaires interloqués d'internautes choqués par cette ambiance festive alors que Gaza est sous les bombes : « Certaines personnes sont gênées de voir qu'on fait des publications pour mettre en valeur les plats. Elles laissent des messages pour dire qu'il y a la famine à Gaza et tout ça. C'est blessant. J'aimerais beaucoup demander à ces personnes ce qu'elles aimeraient que je fasse. Est-ce qu'il faut que je ferme mon restaurant et que je prive 70 personnes de revenus ? Personnellement, je trouve qu'être là, c'est une preuve d'espoir. Je pourrais très bien m'asseoir et juste regarder les infos toute la journée et tomber en dépression. Mais moi, je trouve qu'avoir un objectif, ça donne de l'espoir. » Alors, peut-on continuer à vivre normalement à Ramallah, alors que « Gaza brûle » ? Cette question torture Moatassem Abu Hasan, metteur en scène. Ce soir se joue à Ramallah, l'une de ses pièces. Elle raconte les rêves d'une jeune diplômée palestinienne sous l'occupation. Une œuvre engagée. Et pourtant, cela ne suffit pas à atténuer le malaise de Moatassem à l'idée de se préoccuper de théâtre alors que son peuple meurt à Gaza : « C'est compliqué. On vit avec ce combat intérieur tous les jours. Littéralement, tous les jours. On essaye d'être joyeux, mais c'est impossible. » Ressent-il un sentiment de culpabilité ? « Mais oui, bien sûr, et ce sentiment ne peut se dissoudre. Là, au moment même où je te parle, je culpabilise de pouvoir avoir accès à la presse. C'est un privilège. À Gaza, personne ne les écoute, eux », répond Moatassem Abu Hasan. Gaza sous les bombes. Et la Cisjordanie occupée secouée par les exactions des soldats et des colons israéliens au quotidien. Dans ce contexte, les Palestiniens éprouvent une incapacité à se projeter. Un phénomène qui interroge en même temps qu'il fascine Razzan Quran, psychologue : « Le fait que les Palestiniens soient capables de s'ancrer dans le présent est une posture très très importante. C'est une façon de vouloir habiter et savourer le présent. Mais il ne faut pas romantiser cette posture parce qu'elle a un coût. C'est très douloureux. Moi et mon mari par exemple, on essaye de fonder une famille, mais on se demande toujours, qu'est-ce qui garantit que notre maison ne sera pas détruite ? Qu'est-ce qui garantit qu'on ne fera pas de mal à notre fils ? Il n'y a aucune garantie, mais malgré ça, je choisis de vivre. » À lire aussiEn Cisjordanie occupée, la colonie de Sa-Nur enterre un peu plus l'idée d'un État palestinien

Les auditeurs RMC ont la parole sur un sujet d'actualité avec Anaïs Castagna et Peggy Broche.

Avui divendres, 26 de setembre, hem començat El Matí de Canal Blau Ràdio repassant les notícies més destacades de l'actualitat. Tot seguit, a la col·laboració del dia, avui hem reprès l'espai amb l'Agència de Desenvolupament Node Garraf. Amb el tècnic de Turisme Jonatan Alemany, i amb Juan Ramon Rodríguez, director de Terra Music & Events, hem parlat sobre la jornada que aquest proper dimecres han organitzat Node i la Federació Empresarial del Gran Penedès sobre beneficis fiscals per a empreses que inverteixen en cultura. D'altra banda, Vilanova i la Geltrú enceta una tardor gastronòmica amb dues cites destacades: la primera edició de Plats de Llotja VNG -que tot just acaba de començar- i la quarta edició del San Miguel GastroFest. Dues propostes per reivindicar la cuina marinera, la tradició dels plats d'arrel, de què n'hem parlat avui a El Matí de Canal Blau Ràdio amb l'Anna Ribera, regidora de Promoció Econòmica i Projecció de Ciutat a Vilanova i la Geltrú. I per tancar programa, doble proposta: d'una banda, l'En Sèrie, un espai de la Xarxa de Comunicació Local que ens avança quines són les sèries que arriben a les plataformes digitals; i de l'altra, els companys de la Capsa de Somnis ens han acostat, un divendres més, les estrenes que avui arriben a les sales de cinema. podcast recorded with enacast.com

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Från atomslöjd till planetärt parasoll! I det här avsnittet går vi från nanometerskala till megaprojekt i rymden. Magnus Borgström, professor i fasta tillståndets fysik, Lunds universitet, förklarar hur nanotrådar kan ge lättare, tåligare och mer effektiva solceller – perfekta för satelliter där varje gram räknas. Vi snackar verkningsgrader, strålningstålighet och varför “ytpassivering” är elefanten i rummet.Sedan tar Morgan Goodwin, vd för Planetary Sunshade Foundation, oss till Lagrange-punkt 1 och idén om en gigantisk solskärm som dämpar solinstrålningen på jorden med cirka 0,5 % – motsvarande ungefär 1 °C svalka. Hur stort måste det vara, hur bygger man det (robotar!), varför använda månens resurser, och vad betyder tusentals raketstarter för klimatet? En resa från smartare solpaneler i rymden till en långsiktig, kontroversiell – galen, men möjlig – klimatåtgärd.Har vi åkt till Mars än? är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat.Serien berättar inte bara om rymden – den använder rymden för att förstå vad det innebär att vara människa.Förutom ämnen som mörk materia, galaxer, ljusets hastighet, satelliter och odling av mat i rymden så har vi i tidigare avsnitt följt astronauten Marcus Wandts resa mot rymden och hans förberedelser inför uppdraget till ISS – från träning i Sverige och runtom i världen till hur det känns att stå på startplattan. Har vi åkt till Mars än? finns också som en juniorserie för mellanstadiet där barnens egna frågor står i centrum: Hur bygger man en bas på Mars? Vad döljer sig i ett svart hål? Och vad är solen gjord av? Serien har 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledningar som gör vetenskapen tillgänglig och rolig.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab. Hosted by Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Ce matin, Romano et Jean-Louis de Dubaï s'inspirent de l'influenceur Nicolas Lozina pour vendre aux Français des plats cuisinés pour maigrir !

Ibland går det inte som det var tänkt, ibland blir det precis tvärtom och ibland blir det så pass dåligt att ett förlåt är på sin plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Herrlandslaget i fotboll åkte på en generande förlust i VM-kvalet och spelet beskrevs som uselt av de all flesta. Dagen efter förlusten bad spelarna om ursäkt för sin svaga insats. Men de är naturligtvis inte ensamma, vi har alla varit där. I bland gör vi bort oss, gör fel och ställer till det. Livet är fullt av små och stora fallgropar. Christian Olsson om ursäkten vi minnsRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar efter Sportextra, kl. 21:40

PLATS PRÉPARÉS MARIE, FLEURY MICHON, CARREFOUR... LESQUELS CHOISIR ? Les plats préparés sont pratiques et rapides… mais que valent-ils vraiment pour votre santé ?Dans cette vidéo, je décrypte plusieurs plats préparés très connus : Marie, Fleury Michon, Carrefour, et d'autres encore. J'analyse en détail leur composition nutritionnelle : calories, graisses, sel, sucres, protéines, additifs, et je les compare entre eux.Résultat : certains plats préparés sont beaucoup moins intéressants qu'on ne le croit, tandis que d'autres peuvent dépanner sans trop de dégâts.À la fin de la vidéo, vous saurez quels plats préparés choisir et lesquels éviter pour faire de meilleurs choix au quotidien.Dites-nous en commentaire quel plat préparé vous consommez régulièrement !

En riktigt trevlig helg stundar med en spännande kupong på lördagen som Belmin, Manfred och Per sätter tänderna i! Dessutom hittar ni oss på plats under helgen på Jägersro, var inte rädda för att komma fram och säga hej! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Färsk statistik från EU visar att kvinnor i Finland är mest utsatta för våld i hela Europa. Varför verkar situationen bli bara värre? Sara Mikander från organisationen Frida – Fri från våld, Otto Andersson från Svenska folkpartiet och Matias Mäkynen ftån SDP diskuterar under Mikaela Lövs ledning. På bilden brottsplatsen där en kvinna nyligen sköts till döds av sin fd man. E-post: slaget@yle.fi

Nyheterna Radio 15:00

Kalle Berg pratar om att den världsberömda författaren Sally Rooney skulle kunna gripas för terrorbrott i Storbritannien – något som redan har drabbat flera pensionärer. Han pratar också om del tre i Magnus Gissléns kritik mot Folkhälsomyndigheten. Linnea Rönnqvist berättar om Israels invasion av Gaza. Och om att kyrkan i Kiruna kom fram till sitt nya hem utan större problem, så när som på en grej. Dessutom: Ölförväxling, damkronornas nya namn och nya svävande färjan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist berättar om Israels invasion av Gaza och om att kyrkan i Kiruna kom fram till sitt nya hem utan större problem, så när som på en grej. Kalle Berg går igenom del tre av Magnus Gissléns kritik mot Folkhälsomyndigheten, men pratar mest om svensk möteskultur, Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik Söderström fortsätter att räkna ned Hockeyallsvenskans bästa nyförvärv.* En skräddarsydd roll för Oskarshamnsbacken* Modo-forwarden som klättrar* AIK-värvningen tog petningen på rätt sätt* Giganten som nyper förstaplatsen på listan* Mora-målvakten en "räntebärande obligation" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hockeyallsvenska experten Fredrik Söderström slår på stora trumman och listar de 40 bästa värvningarna i Hockeyallsvenskan. I del ett avhandlas plats 41-20.* Fullträff för Oskarshamns-talangen?* Han kan göra Västerås defensiv till ett signum* Trojas statement-värvning* Vad kan SSK få ut av Jonas Ahnelöv?* Håller Dahlströms målform i sig i AIK? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 10:00

Nyheterna Radio 12:00

Situationer som rubbar balansen är vad Anne Simonsson pratar om i andakten. Hon är präst i Luleå domkyrkoförsamling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I andakten berättar Anne Simonsson den gång hon snavade på hundkopplet och återupptäckte en bortglömd glädje.- För mig som så ofta har bråttom framåt kan snubblandet bli en helig paus, en möjlighet att ta emot en gåva i stunden. Idag vill jag försöka se en inbjudan i de situationer som överraskar mig, och till och med i situationer som rubbar min balans, säger Anne Simonsson i andakten.TextPsaltaren 23:5-6MusikUnder the heavens – Tony Anderson Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.se

REGNET BARA ÖSER NER. Men vi står under tak på High Coast Whisky Festival och snackar med Andrew Laing. Förutom att vara en av de ansvariga på oberoende buteljeraren Hunter Laing – med anor från 1940-talet – har han även varit med och byggt upp Islay-destilleriet Ardnahoe. Plats på scen för ETW och Andrew Laing! Kolla avsnittet på Youtube: https://youtu.be/bN8_3MiV3Us Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960 Special Guest: Andrew Laing.

Si vous voulez goûter la cuisine française traditionnelle, voici 8 plats adorés des Français que vous trouverez dans nos restaurants et que vous ne connaissez peut-être pas !  ▶ Rejoins notre club VIP : https://francaisavecfluidite.com/aboclubvip/ 

durée : 00:08:38 - Bienvenue chez vous, au menu du jour - À Beaumont-les-Valence, Steve Renaudat régale avec une cuisine fraîche, locale et inventive à "L'Instant Présent", une table gourmande qui change de menu tous les 15 jours. Vous aimez ce podcast ? Pour écouter tous les autres épisodes sans limite, rendez-vous sur Radio France.

Det tredje puniska kriget startade med att Kartago anföll Numidierna och Kung Masinissa i ett försök att stävja deras sakta maktövertagande i regionen. Trots att anfallet mot Numidierna blev ett fiasko, togs händelsen av Rom som intäkt för ett traktatsbrott, vilket ledde till att den romerska senaten beslutade att skicka militär bestraffningsexpedition till Karthago.Allt var nu upplagt för ett tredje, och för Kartagos del, avgörande krig mot Rom. Målet, den här gången, var inte att sätta Karthago på plats, utan att för sista gången helt och hållet slå ut den Kartagiska ekonomiska maktbasen, inkluderat själva staden i sig.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt det tredje puniska kriget och Kartagos förstörelse.Efter att det andra puniska kriget hade avslutats år 201 fvt. var den Karthagiska staten underkuvad den Romerska republiken. Det överenskomna fredstraktatet innebar att Karthago inte längre fick föra anfallskrig mot andra stater, och inte heller var de tillåtna att hålla sig med fler än tio krigsskepp. I praktiken innebar det att den Romerska republiken styrde landets utrikespolitik. Situationen utnyttjades snart av Numidierna, ett kungarike som kontrollerade stora delar av nordvästra Afrika och som tidigare varit allierat med Kartago.Kartagerna ville dock tillfredsställa Rom initialt, och önskade ingen konfrontation. År 149, när den romerska flottan anlände till Utica straxt norr om staden Kartago, erbjöd Kartagerna därför sina vapen och sina återstående skepp i en fredsgest. Efter att konsulerna krävde stadens evakuering insåg dock de styrande i Kartago vilka motiv som egentligen styrde Roms agerande – d.v.s. total förintelse. Nu påbörjades förhandlingar för att rädda staden. Slutligen övergick detta till en romersk attack och hårdknackat kartagiskt motstånd.År 148 tog Hasdrubal över ledningen i Kartago, en ättling till Hannibal, känd från det andra Puniska kriget. Under denna tid allierar sig Hasdrubal med Andriscus i Grekland, som snart kommer att kröna sig själv till Kung över Makedonien och motståndet stärks ytterligare. Det skulle ta tre år innan belägringen av Kartago avslutades och staden raserades. Mot Rom fanns lite inte mycket att göra. Händelsernas dramatiska skede överträffades endast av den samtidiga belägringen av Korinth i Grekland samma år.Kartagos förstörelse, men även utvecklingen i Grekland under samma tid, vittnar om en omläggning av Romersk politik mot en tydligare imperialistisk riktning under denna period. Kartago, precis som resterande grekiska stadsstater, skulle inom kort förlora sin relativa självständighet och istället införlivas i den Romerska republiken som en provins styrd av en romersk prokonsul. I och med Kartagos förstörelse bildades nu provinsen ”Afrika”, och något självständigt Kartago upphörde att existera. Det tredje puniska kriget vittnar således om en intressant övergång från kontroll över klientstater, ”söndra och härska” och politiskt inflytande, till faktiska provinser kontrollerade från Rom.Bild: Romerska soldater som bemannar en katapult för en attack mot Kartagos murar, under belägringen som slutade i förstörelsen av Kartago 146 f.Kr. Cato den äldres berömda kommando, "Delenda est Carthago" (citerad i Pultarchs "Life of Cato") är huggen i träet på den enorma katapulten. Av Edward Poynter 1868, Public Domain.Lyssna också på Det första puniska kriget och Det andra puniska kriget – Hannibals revansch Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Direction Saint Jean de Luz pour aller découvrir Le petit escargot, un mèlange entre brasserie et bistrot , tout cela en service continu avec une cuisine de bouillon . Plats typiques de la cuisine française comme en autre le tartare, la saucisse, la piece de boeuf mais aussi la crême caramel de la Amatxi. Bref, une carte travaille avec un maxi de produits en local. A sa tête, le chef Sergio Meylou, qui ouvre son second établissement après Alma, pour proposer une cuisine de plaisir dans un lieu et une terrasse ensoleillé du matin au soir. Le nom de son restaurant a été trouvé par son associée chez un antiquaire dans le nord.Copyright : Bordeauxfood / 2025Directeur de publication  : Thomas GalharagueHébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Premiären av the Championship närmar sig med stormsteg! Vi laddar upp inför det med att tippa den övre halvan av tabellen. Plats 12 till 1. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kayo Shekoni är dansare, sångare och skådespelare med en lång och framgångsrik karriär. Hon medverkade bland annat i Melodifestivalen 2002 med popgruppen Afro-Dite och vann - men bakom scenens glitter finns en livsresa som kantats av både motstånd och mod. Kayo är aktuell med självbiografin Innan natten är över, där hon berättar om uppväxt, utanförskap, framgång och att våga ta plats. 

Äntligen är säsongens höjdpunkt här! Premiären av the Championship! Vi laddar upp inför det med att tippa den undre halvan av tabellen. Plats 24 till 13.Av och med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander.Klippt: Keven Bader Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1. un 2. augustā Rīgā, VEF Kultūras pilī, notiek diasporas teātru festivāls „Dāvana Latvijai”. Divu dienu laikā skatītājiem iespēja noskatīties sešas latviešu diasporas izrādes, kas 2024. gada saietā „PLATS solis” nominētas Gada labākās izrādes balvai. Kultūras rondo saruna par diasporas teātru darbību. Izvaicājam festivāla rīkotāju Ingmāru Čaklo, teātra kritiķi Līgu Ulberti, kura darbojās arī ekspertu žūrijā. Ierakstā uzklausām Jaunā Stokholmas Latviešu amatierteātra aktieri Kasparu Ozoliņu. Viņš par Oskara lomu izrādē „SELAVI!” ieguvis gan žūrijas, gan skatītāju balvu - Labākais aktieris: Festivālā piedalās teātri no Lielbritānijas, Īrijas, Zviedrijas un Itālijas, piedāvājot skatītājiem gan latviešu, gan pasaules autoru darbus. Visas izvēlētās izrādes ir redzējusi, vērtējusi un analizējusi klātienē latviešu teātra profesionāļu ekspertu žūrija – teātra kritiķe Līga Ulberte, režisors un aktieris Juris Kalniņš, aktrise Karīna Tatarinova un režisors Elmārs Seņkovs. Diasporas teātru festivālā “Dāvana Latvijai” skatītājiem tiek piedāvātas izrādes, kuras eksperti novērtējuši visaugstāk un kuras ne tikai ieguvušas festivāla galvenās balvas, bet arī izpelnījušās skatītāju augstu atzinību. Festivāls notiek jau trešo gadu un ir kļuvis par neatņemamu notikumu gan Rīgas, gan diasporas teātru kultūras kalendārā – laikā, kad diasporas teātri ierodas Rīgā un nodod skatītāju vērtējumam savu labāko iepriekšējā gada veikumu.

Featured on WGN Radio's Home Sweet Home Chicago on 07/12/25: Then, Dave Schlueter of the Law Offices David R. Schlueter, discusses plats of surveys and their importance to buyers. Dave talks about how they work, why they’re important for buyers to have, and he fields calls from listeners with their claims. To learn more about what Dave […]

Hur hittar du rätt plats att växa på? I det här avsnittet delar Emmeli personligt, kraftfullt och uppmuntrande om att stå helhjärtat i sitt kall – även när det känns läskigt. Hon bjuder in dig bakom kulisserna i sitt företagande, delar lärdomar från mentorskapet och berättar om visionen bakom Momentum Movement och VIP Momentum-konferensen. Ett guldavsnitt för dig som längtar efter att leva, leda och skapa i linje med dina värderingar – med mod, tro och strategi.

Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.Programledare är Mats Ottosson.

Nyligen kom det ut en rapport från en statlig fransk utredning där man kartlade utbredningen och infiltrationen av Muslimska brödraskapet i Frankrike. I rapporten nämndes också Sverige som ett land där Muslimska brödraskapet har haft mest framgång i Europa. I det här specialavsnittet av Hotspot samtalar vi med forskaren Sameh Egyptson, som har skrivit en doktorsavhandling i ämnet.Som ett resultat av den franska rapporten begärde arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson en kartläggning av Muslimska brödraskapets infiltration i Sverige, där Sameh Egyptson inte blev tillfrågad att vara med i expertgruppen. Vi samtalar även om Qatars roll som den stora plånboken för det Muslimska brödraskapet globalt.Programmet är inspelat med publik på fartyget Elida i Visby hamn.Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17Prova Världen idag en månad gratis: ⁠https://prova.varldenidag.se

Sommes-nous devenus trop paresseux pour cuisiner ? Partout autour du monde, la gastronomie, le patrimoine culinaire font la fierté des pays, chacun revendiquant la meilleure cuisine. Pourtant, il semble que nous passions de moins en moins de temps derrière les fourneaux. L'arrivée de l'électroménager, l'essor des supermarchés et plus récemment des services de livraison à domicile peuvent faire le travail à notre place. Il ne reste plus qu'à mettre les pieds sous la table. Loin de déprécier ce gain de temps fort appréciable, ces nouvelles habitudes réduisent aussi le plaisir culinaire au seul fait de manger. Comme s'il suffisait d'additionner les ingrédients pour faire un plat. La cuisine est, en effet, tout un ensemble d'opérations, du choix des aliments, la façon dont on les travaille, les mélange ensemble, dans quel ordre, jusqu'au résultat final. C'est aussi l'expression de nos goûts, des choses qu'on a apprises et qu'on nous a transmises. Entre besoin de simplicité et de rapidité, comment garder le goût de cuisiner ? Comment ne pas réduire nos assiettes à leur contenu ?  Avec : • Maria Nicolau, cheffe cuisinière catalane, autrice de Cuisine ou barbarie (Arpa, 2025) • Anto Cocagne, « Le Chef Anto », cheffe à domicile, autrice de Mon Afrique – Produits phares, savoir-faire, recettes (Mango éditions,2024) et fondatrice de Baraka by le Chef Anto, table et épicerie fine qui met en valeur le meilleur des saveurs africaines, située à Paris • Aissatou Mbaye, autrice du blog culinaire Aistou cuisine, créatrice du restaurant Keliba Café à Dakar au Sénégal. Son dernier livre Ma cuisine d'Afrique - saveurs, récits et recettes faciles à partager est sorti en avril 2025 (Éditions Marie Claire) • Suzanne Badiane, cheffe, consultante, formatrice en art culinaire, basée entre Bruxelles et Dakar. Autrice de Surprises et saveurs : Les secrets de chef Suzanne (auto publié, 2021). En fin d'émission, la chronique Voisins connectés d'Estelle Ndjandjo, sur l'évolution des sociétés africaines mondialisées à travers les écrans, les réseaux sociaux et la technologie. Aujourd'hui, Estelle nous parle de Grâce, une joueuse de SIMS, qui a réussi l'exploit de recréer une société congolaise dans l'univers de ce jeu vidéo, où l'Afrique est quasi inexistante.   Programmation musicale : ► Entaya - Kore feat. Zahouania  ► Cosaan - Daara J Family.

Sommes-nous devenus trop paresseux pour cuisiner ? Partout autour du monde, la gastronomie, le patrimoine culinaire font la fierté des pays, chacun revendiquant la meilleure cuisine. Pourtant, il semble que nous passions de moins en moins de temps derrière les fourneaux. L'arrivée de l'électroménager, l'essor des supermarchés et plus récemment des services de livraison à domicile peuvent faire le travail à notre place. Il ne reste plus qu'à mettre les pieds sous la table. Loin de déprécier ce gain de temps fort appréciable, ces nouvelles habitudes réduisent aussi le plaisir culinaire au seul fait de manger. Comme s'il suffisait d'additionner les ingrédients pour faire un plat. La cuisine est, en effet, tout un ensemble d'opérations, du choix des aliments, la façon dont on les travaille, les mélange ensemble, dans quel ordre, jusqu'au résultat final. C'est aussi l'expression de nos goûts, des choses qu'on a apprises et qu'on nous a transmises. Entre besoin de simplicité et de rapidité, comment garder le goût de cuisiner ? Comment ne pas réduire nos assiettes à leur contenu ?  Avec : • Maria Nicolau, cheffe cuisinière catalane, autrice de Cuisine ou barbarie (Arpa, 2025) • Anto Cocagne, « Le Chef Anto », cheffe à domicile, autrice de Mon Afrique – Produits phares, savoir-faire, recettes (Mango éditions,2024) et fondatrice de Baraka by le Chef Anto, table et épicerie fine qui met en valeur le meilleur des saveurs africaines, située à Paris • Aissatou Mbaye, autrice du blog culinaire Aistou cuisine, créatrice du restaurant Keliba Café à Dakar au Sénégal. Son dernier livre Ma cuisine d'Afrique - saveurs, récits et recettes faciles à partager est sorti en avril 2025 (Éditions Marie Claire) • Suzanne Badiane, cheffe, consultante, formatrice en art culinaire, basée entre Bruxelles et Dakar. Autrice de Surprises et saveurs : Les secrets de chef Suzanne (auto publié, 2021). En fin d'émission, la chronique Voisins connectés d'Estelle Ndjandjo, sur l'évolution des sociétés africaines mondialisées à travers les écrans, les réseaux sociaux et la technologie. Aujourd'hui, Estelle nous parle de Grâce, une joueuse de SIMS, qui a réussi l'exploit de recréer une société congolaise dans l'univers de ce jeu vidéo, où l'Afrique est quasi inexistante.   Programmation musicale : ► Entaya - Kore feat. Zahouania  ► Cosaan - Daara J Family.

durée : 00:25:30 - Les goûts d'ici en Béarn Bigorre - La Prod, traiteur et boutique à Pardies, propose une cuisine innovante et respectueuse des produits locaux. Cédric Dreux, associé de l'établissement, met en avant des produits de saison, en travaillant étroitement avec des producteurs locaux pour offrir des plats à la fois traditionnels et créatifs. Vous aimez ce podcast ? Pour écouter tous les autres épisodes sans limite, rendez-vous sur Radio France.

Skogsdungen bakom barndomslägenheten, en strand vid Medelhavet, en bullrig storstad, farmors kök, fjällen, AA-lokalen. Vilken är din plats på jorden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns mycket som kan vara ens plats på jorden. En bänk i parken, en hemstad du flytt ifrån, en avskild strand vid ett hav, en bullrig myllrande storstad dit du gärna reser, lokalen där AA-mötena hålls, köket hemma hos en vän, skogsdungen bakom höghuskvarteret du bodde i som barn, en kyrka, ett landskap du alltid återvänder till.Många av oss har minst en sådan plats, ett betydelseladdat ställe som vi längtar till, känner oss hemma i, ofta återvänder till, bor på.Så här när sommaren anlänt och många börjar göra korta eller långa utflykter till olika ställen, så undrar vi vilken din plats på jorden är?Om våra mest speciella platser i Karlavagnen med Helene Almqvist.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar klockan 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Lejla Cengic, stadsarkitekt och arkitekt SAR/MSA i Sollentuna kommun. Vi får ta del av Lejlas resa inom arkitektur och stadsutveckling, och hur hon arbetar för att skapa en hållbar, vacker och inkluderande stadsmiljö i en av Stockholms snabbast växande kommuner.Lejla delar med sig av sina reflektioner kring stadsarkitektens roll i den kommunala organisationen, samarbetet med invånare och politiker, samt hur arkitektur kan bidra till social hållbarhet och trivsel i vardagen. Ett inspirerande samtal om ansvar, vision och möjligheten att göra skillnad plats för plats.Lyssna och låt dig inspireras av Lejlas engagemang för staden, människorna och det goda vardagslivet.Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️Alla åsikter som uttrycks i avsnittet är gästernas egna och representerar inte nödvändigtvis Urbanistica Podcast eller dess värd, Mustafa Sherif.

Au menu de la troisième heure des GG du lundi 9 juin 2025 : "Blanquette, coq au vin... adieu nos plats traditionnels ?" avec Barbara Lefebvre, professeur d'histoire-géographie, Antoine Diers, consultant auprès des entreprises, et Éléonore Lemaire, chanteuse lyrique et professeur d'aïkido.

Du 4 au 11 mai, Paris a vibré au rythme de la Foire de Paris, mêlant innovations, gastronomie et spectacles pour tous les âges.Traduction: From May 4 to 11, Paris buzzed with the Foire de Paris, blending innovation, cuisine, and entertainment for all ages. Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

RTL publie ce mardi une enquête menée par l'association CLCV (Consommation logement et cadre de vie ). Cette étude a été menée sur 150 plats cuisinés frais et surgelés, vendus en grande distribution. Elle révèle une hausse de l'affichage du Nutriscore par rapport à 2020 sur ce type de produits ( 87% affichent le Nutri-Score en 2025 ). 10% des plats cuisinés ont vu leur nutri-score s'améliorer.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

RTL publie ce mardi une enquête menée par l'association CLCV (Consommation logement et cadre de vie ). Cette étude a été menée sur 150 plats cuisinés frais et surgelés, vendus en grande distribution. Elle révèle une hausse de l'affichage du Nutriscore par rapport à 2020 sur ce type de produits ( 87% affichent le Nutri-Score en 2025 ). 10% des plats cuisinés ont vu leur nutri-score s'améliorer.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

C'est une image bien ancrée dans l'imaginaire collectif : celle du Romain repu, se faisant vomir entre deux plats gargantuesques pour continuer à festoyer. Mais est-ce vraiment historique… ou juste un mythe bien digéré ?Le cliché du "vomitorium"L'une des principales sources de confusion vient du mot "vomitorium", souvent interprété à tort comme une pièce où l'on allait vomir pendant les banquets. En réalité, un vomitorium est un couloir d'accès dans les amphithéâtres romains, permettant aux spectateurs d'entrer ou de sortir rapidement, comme "vomis" par la foule.Donc non, les vomitoriums n'étaient pas des salles dédiées aux excès gastronomiques !Et alors, vomissaient-ils vraiment ?La vérité est plus nuancée. Certains Romains pratiquaient bien le vomissement volontaire, mais ce n'était pas une norme culturelle générale, ni une partie ordinaire du rituel du repas. Cette pratique extrême était très marginale et associée à des comportements de luxe décadent, souvent critiqués par les moralistes et les auteurs de l'époque.Par exemple, l'historien Suétone, dans sa Vie de César, rapporte que l'empereur Claude mangeait et buvait jusqu'à se faire vomir — mais pour pouvoir continuer à boire encore. Ce type de comportement était considéré comme scandaleux, même par les standards de Rome.Une culture de l'excès… mais pas systématiqueIl est vrai que les banquets romains, surtout chez les élites, étaient souvent extravagants. Lors des convivia (repas aristocratiques), on pouvait servir des dizaines de plats, des mets rares comme des langues de flamant rose ou des loirs farcis. Le but ? Montrer sa richesse, son raffinement… et parfois, son absence totale de modération.Mais pour autant, la majorité des Romains ne se livraient pas à de tels excès. La plupart avaient une alimentation simple, à base de pain, légumes, légumineuses et un peu de viande ou de poisson selon les moyens.Le vomi comme symbole moralLes auteurs comme Sénèque, Pline l'Ancien ou Juvénal utilisaient la figure du vomissement comme critique morale : symbole d'une société décadente, d'un Empire qui perdait ses repères. Ce n'était pas tant un fait courant qu'une image exagérée, une caricature dénonçant la dérive de l'élite.En résuméNon, les Romains ne vomissaient pas systématiquement entre les plats.Oui, quelques-uns s'y livraient, mais c'était rare, marginal et mal vu.Le vomitorium n'avait rien à voir avec le vomissement.Cette idée vient surtout de caricatures morales antiques et d'un malentendu linguistique. Hébergé par Acast. Visitez acast.com/privacy pour plus d'informations.

Ecoutez Vous allez en entendre parler avec Tom Lefevre du 02 avril 2025.Distribué par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Den älskvärde supporterpresidenten Massimo Moratti hade sett allt, köpt allt och vunnit det mesta. En sista pusselbit saknades ändå för att återigen göra Inter bäst i världen. Plats på scenen för den vandrande vinstgarantin från väst.