Podcasts about catharina h

När staten tog över ungdomsvården skulle det garantera en bättre behandling. Trettio år senare har de tappat kontrollen. Personal på hemmen har länge varit rädda för att prata öppet om situationen men nu väljer tre anställda på Sis i Göteborg att bryta tystnaden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Livet innanför stängslet på Sis ungdomshem har förändrats kraftigt de senaste åren. Det gäller för både för intagna och anställda. Allt fler unga gängkriminella har tvingat hemmen att höja säkerheten och dra in aktiviteter för ungdomarna.Men det räckte inte. Till slut gick regeringen ut och sa att Sis-hemmen i sin nuvarande form ska läggas ner och ersättas av nya vårdformer.Nu berättar vårdarna Kerstin, Fabian och Stina om hur arbetet förändrades när allt fler unga gängkriminella togs in på hemmen.Togs som gisslanDe vittnar om hur Stina togs som gisslan med ett vapen tillverkat av en hörlur och om de två gängkriminella ungdomarnas kaxiga hälsning till personalen när de rymde. De upplever att deras arbete gått från att vårda de unga till att låsa in dem och förhindra nya rymningar. Att myndigheten inte lyssnar och tar deras svårigheter på allvar.Institutionschefen Catharina Högberg tar till sig av kritiken men menar att hemmet gjort ett bra jobb. Hon medger dock att förutsättningarna behöver bli bättre.Reportrarnas oväntade fynd inne på SisPå hemmet växer en lista fram över föremål som är farliga att ha framme på avdelningen. Det handlar bland annat om brödrostar, cd-skivor och verktyg. Men när Kalibers reportrar besöker ungdomshemmet i Bergsjön gör de en oväntad upptäckt på hemmets innergård: Ett vasst rostigt föremål, som hade kunnat användas som vapen.Medverkar i programmet gör ”Stina”, ”Kerstin” och ”Fabian” som alla jobbar på Nereby och egentligen heter något annat. Medverkar gör också institutionschefen Catharina Högberg.Här kan du läsa hela programmetReportrar: Alice Lundberg och Markus AlfredssonProducenter: Eskil Lundgren och Markus AlfredssonSlutmix: Gustaf VilhelmssonProgramledare: Annika H Eriksson

Det har skrivits hyllmeter historia om industriområdet Lövholmen. Men idag finns planer på rivning av flera byggnader i området. Området befolkas av konsthall och ateljéer i dagsläget. Jag möter Svante och Catharina i Färgkontoret för ett samtal kring industrihistoria och vikten av en bred representation av kulturarvet. Svante Helmbæk Tirén är frilans konstcurator, med plats på Färgkontoret, Catharina Högstedt är arkitekt och driver kampen om bevarandet av fabriken Nitrolack. 

Explorers Club members Catharina H. Frostad, Martin Halvorsen and I, Jon Amtrup, talk about our non-profit organization Gate to the Arctic which will set sail to Bear Island in the middle of July to do research, collect marine litter and lay the groundwork for the 2022 edition where we will bring young people from all over the world to the very same Island - in an effort to make them Arctic Ambassadors and storytellers to save the Arctic Ocean.  Please check out Gate to the Arctic and the crowdfunding site we have created. Please share and join us. If you need information about sailing in the high latitudes check out the book I wrote with Bob Shepton: High Latitude Sailing - Self-sufficient sailing techniques for cold waters and winter seasons. 

Välkommen till femminuterspodden. I fyrtioförsta avsnittet samtalar vi med Catharina Hörnfeldt på Nyckelkompetens. 

Hur ser framtidens järnväg ut och hur långt bort är den? Och hur väl rimmar musikalen My Fair Lady med 2017? Idag gästas Thomas och Louise av skådespelarna Johan Rabaeus och Nina Zanjani som just haft premiär på musikalen My fair lady. Hur ska man idag tolka förhållandet mellan överklassfarfar professor Higgins och den fattiga unga blomsterflickan Elizas omgörning och klassresa?  Thomas är lite förvånad över att Sverigeförhandlingen som överlämnade sin slutrapport igår, inte bevakade mer av svenska medier. Förhandlarnas plan för höghastighetståg och hundratusentals nya bostäder är det största infrastrukturprojektet någonsin jämförbart med järnvägens stambanor och Göta Kanal. Thomas har bjudit in Sverigeförhandlaren Catharina Håkansson Boman för att berätta om hennes gigantiska visioner. Kommer de någonsin att bli av eller kommer det att fastna i byråkrati och politisk kortsiktighet? Epost: nordegrenepstein@sverigesradio.se Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Thella Johnson

Vid födseln drabbades Catharina Hånell av syrebrist, vilket resulterade i en CP-skada. Jobbet på den lokala föreningen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa inspirerade henne att bli psykolog. År 2000 tog Catharina sin examen och idag arbetar hon som psykolog med unga vuxna på Habiliteringscenter Nacka. Catharina är även praktiserande buddhist.

Ylva Mårtens porträtterar en legendarisk och motsägelsefull debattör inom barnuppfostran - Ellen Key. Hon var tidigt emot barnaga, men tyckte också att kriminella skulle hindras att bli föräldrar. Ellen Key, författare och debattör (1849-1926) var motsägelsefull. Hennes idéer vann både stor beundran och fick skarp kritik. Ellen Key blev banbrytande i sin syn på barnens rättigheter. Hon påverkade skolan och den auktoritära pedagogiken. Ellen Key läste Jean-Jaqcue Rousseau. Hon läste även Rudolf Steiner, pappa till Waldorfpedagogiken. Hennes tankar har inspirerat den italienska pedagogen Maria Montessori, den polskjudiske barnläkaren Janusz Korczak och FN:s barnkonvention.Hon var tidigt emot barnarbete och barnaga. Men ansåg samtidigt att föräldrar kunde ge en tvååring en dask - en kroppslig tillrättavisning. Hon var för kvinnlig rösträtt och att barn till ensamstående mödrar födda utanför äktenskapet skulle få samma rättigheter som barn till gifta föräldrar. Men ansåg att de små barnen skulle få sin skolning hemma och då främst av sina mödrar. Annars skulle barnen bli fyrkantiga tegelstenar, skrev hon. När barnen sedan började skolan skulle klasserna aldrig rymma fler än 12 barn. Läraryrket skulle vara ett kall, och bäst var kvinnor på att ta hand om barnen, även de större eleverna. Hon var socialist och ville att alla barn skulle få en likvärdig skola. Hon stod det socialdemokratiska arbetarpartiet nära men blev aldrig medlem. Hon var för individualismen. Ellen Key var ett barn av sin tid och som många andra på den tiden påverkad av rasbiologin. Hon ansåg att kriminella skulle hindras att bli föräldrar och att spädbarn med svåra missbildningar skulle dö med hjälp av läkare. I programmet medverkar författarna Ingela Bendt och Anneli Jordahl som båda skrivit böcker med utgångspunkt från Ellen Key och Ronny Ambjörnsson, idéhistoriker och Catharina Hällström, barnkulturforskare. Varifrån fick Ellen Key sina idéer? Hur var hennes egen barndom?

Till Kamratpostens insändarsida har barn och ungdomar länge kunnat vända sig med sina funderingar och frågor. De skriver om allt från kärleksbekymmer till mobbing, och här kan man som vuxen verkligen få en inblick i vad barn tycker och tänker. Varje förälder som någon gång försökt förhöra sig om hur barnens skoldag varit vet ju att svaren ofta inte är särskilt uttömmande. Pedagogen och forskaren Catharina Hällström har gått tillväga på ett annat sätt - hon har helt enkelt lusläst insändarsidan i tidningen Kamratposten. Den amerikanska kulturen är genomsyrad av bilder av stora, starka män - tystlåtna hjältar som utforskar nya okända områden i rymden eller i vilda västern. Men under slutet av 1900-talet så började det dyka upp helt nya män i amerikansk litteratur och film, män som tog sin roll som pappa på allvar och som försökte hitta en ny, modern fadersroll. På så sätt kan man paradoxalt nog säga att de ingår i den amerikanska traditionen av män som utforskar nya, hittills oupptäckta områden. Det säger Helena Wahlström, docent i amerikansk litteratur och lektor i genusvetenskap, som forskar om fadersfigurer och maskulinitet i amerikanskt berättande. Programledare är Urban Björstadius.