Podcasts about riksf

Lena, Kajsa och Eva fick ADHD diagnoser sent i livet. Det har förklarat en del av kaoset de känt, både inuti och utanpå. Men vad händer nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Äldre kvinnor med ADHD, vi har ju aldrig funnits. Man tänker mest på studsande killar, säger Kajsa.Eva är förvånad över att hon snart fyller sjuttio, så gammal trodde hon inte att hon skulle bli när hon var yngre. Hon har läst två långa utbildningar men trivdes bäst när hon arbetade skyddad bakom en glasruta i Stockholms tunnelbana.Lena hade nästan gett upp om att knyta nära relationer, eftersom det oftast brukar gå åt skogen. Men så hittade hon en samtalsgrupp med andra som vet hur det känns när inget blir som man tänkt sig. Där får Lena finnas till.Kajsa har sökt de starka känslorna och upplevt både det ena och det andra ute i världen. Nu är det största äventyret att genomföra en flytt mellan två kvarter i Norrköping.Det finns ganska lite kunskap om äldre med ADHD men mindre än en halv procent av svenskar över 65 år har fått diagnosen. Högst sannolikt har många fler diagnosen säger Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).Medverkande: Kajsa Edman, Eva Nysäter, Lena RenmanEtt program av Kicki MöllerProducent: Anna FreySlutmix: Christian Jangegård och André LjungbergProgrammet är gjort 2025.

Författaren Tora Dahl (1886-1982) såg hur föraktet för barn fördes vidare mellan generationerna. Vi har fortfarande mycket att lära av henne, menar Eva-Lotta Hultén i denna essä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerades första gången 2021-10-18.Under många år tänkte jag att jag någon gång skulle skriva en biografi över Tora Dahl. Hennes serie om flickan Gunborgs uppväxt var en av min ungdoms stora läsupplevelser och jag tyckte att Tora Dahl blivit orättvist bortglömd. Men andra hann före.Tora Dahl hade en särskild förmåga att skildra inte minst det lilla barnets känslor. Jag var i tonåren när jag läste hennes sju böcker långa svit om fosterbarnet Gunborg, byggd på Tora Dahls uppväxt, och jag hade min egen barndom i hyfsat färskt minne. Själv var Tora Dahl 68 år när första delen kom ut, men hon verkade minnas allt med skärpa och jag kände igen mig själv: nyfikenheten, förundran inför de vuxnas ofta obegripliga ord och handlingar, känslan av att bli missförstådd och inte tagen på allvar.I sin biografi "Jag vill skriva sant. Tora Dahl och poeterna på Parkvägen" använder sig Jesper Högström av Tora Dahls dagböcker och det blir tydligt att känslor av att inte bli förstådd eller lyssnad till fortsatte att följa henne. Hennes egen man nedvärderade henne som författare och tänkare, liksom flera i den litterära umgängeskrets de tillhörde och där bland andra Artur Lundkvist, Gunnar Ekelöf och Erik Lindegren ingick. En scen som särskilt fastnar är den där Tora Dahl, som själv är mycket förtjust i barn men inte har några egna, bevittnar ett samspel mellan en mor och ett spädbarn som hon sedan återberättar för några av de andra och får veta att hon sett i syne. Bebisar kan inte samspela, de är tomma blad, vet dessa andra barnlösa personer att berätta för henne.Barn är ju så ointressanta!Också en annan scen återger hur hon blir nedlåtande bemött för att hon vill prata om barn. En liten pojke hon träffat visade henne sina bokmärken och hon är glad över det korta mötet. Artur Lundqvist tittar på henne som hon inte är riktigt klok när hon berättar och maken, kritikern och essäisten Knut Jaensson, blir generad över att hon vill ta upp deras tid med detta. Barn är ju så ointressanta!Jesper Högström konstaterar på något ställe i sin biografi att Tora Dahl fyller sida efter sida i sin dagbok med tankar om hur vår uppfostran formar barn men han skriver ganska lite om vad det är hon faktiskt tänker om detta.Barns liv och föreställningsvärld är centrala inte bara i hennes dagböcker utan också i flera av hennes publicerade verk. Jag söker i en av hennes essäböcker, också den en viktig läsupplevelse i min ungdom, efter mer av hennes tankar på området. "Om växande och om förtryck" heter boken. I den kopplar Tora Dahl föraktet för barn till föraktet för allt som växer. Hon ondgör sig över hur vi vänder oss till det levande och säger att det ingenting är värt i sig självt utan får sitt värde av den som formar eller nyttjar det. Hon kopplar också förtrycket av barn till andra sorters förtryck. Tyranner finns både i form av totalitära diktatorer och föräldrar som trycker ner och omformar sina barn med straff, hot eller belöningar. Alla varelser har rätt till sin egenart, menar Tora Dahl.Hennes reflektioner får mig att tänka på hur ett par äldre kvinnor, när jag var nybliven mamma, oberoende av varandra berättade för mig att de var avundsjuka på dagens unga föräldrar som kelade med eller ammade sina barn när barnen påkallade att de behövde det. Själva hade de hållit sig till sin tids råd: barnet skulle bara plockas upp när det skulle äta eller bytas på – och tiderna för det var strikt reglerade. Mat högst var fjärde timme så inte barnen blev bortskämda eller klemiga. Däremellan kunde de gott skrika sig till sömns. Dessa äldre kvinnor hade lytt råden trots att det värkt i själen på dem.Idag tänker vi väl inte längre så?Det var så man såg på barn och barnuppfostran när Tora Dahl blev näpst för att hon visade intresse för barns känsloliv och kommunikation. Idag tänker vi väl inte längre så?Medan jag läser Tora Dahls essäer snubblar jag över en artikel i Riksförbundets Attentions medlemstidning. Den handlar om en pappa till ett barn som under flera år vägrade att gå till skolan. Mannen var, samtidigt som sonen skolstrejkade, utbildningschef i en kommun i Värmland. Han berättar hur alla, när sonen slutade gå till skolan, försökte få honom dit igen. Men pappan ångrar att han var med och pushade. För, som han säger i intervjun, "alla tittade på sonen, ingen tittade på skolan."Det var ju skolan som gjort sonen sjuk, ändå förväntades han böja sig krokig för att passa in där. Och pappan skäms över att han själv pressat sonen med "Man kan inte ha roligt jämt", och "Du vänjer dig". Nu försöker pappan skapa den skola hans barn hade behövt, där det finns avskildhet för dem som är i behov av det och där varken barn eller föräldrar ombeds skärpa sig när skolgången blir övermäktig.De här förväntningarna om att alla barn ska klara samma saker och trivas i samma miljöer, och hårdheten som hela tiden hörs i debatten – de ständiga kraven på mer krav och gnället över att dagens barn är bortskämda och överkänsliga – är det inte samma gamla förakt för det som lever och växer som också Tora Dahl försökte göra upp med? Vad händer med den som aldrig får känna att den duger eller att det den gör räcker? Hur långt ska vi egentligen gå i våra försök att forma barnen efter samhällsinstitutionerna istället för tvärtom? Hur mycket psykisk ohälsa bland unga tål Sverige?Hur mycket psykisk ohälsa bland unga tål Sverige?Tora Dahl såg hur föraktet för barn internaliserades och fördes vidare mellan generationerna. Den som mötts med hårdhet blev själv hård och hon skriver: "Vi har både tyrannen och barnet inom oss, det frågande och rättframma barnet och tyrannen som föraktar detta barn därför att det ingenting har att komma med som kan göra sig gällande." Hon citerar poeten Wordsworth som skrivit att 'Barnet är mannens fader'. I oss alla finns det barn vi en gång var kvar och fortsätter forma vilka vi är som vuxna.Jag samåkte en gång med en engelsman i någon timme. Det var när mina egna barn var små och jag precis hade börjat arbeta igen. Mannen ville berätta för mig om sin egen frus tid hemma med barnen. Hur frustrerande han tyckte det var att se denna framgångsrika yrkeskvinna degradera sig själv – i hans tycke – till att bara prata om blöjbyten och matning. Jag svarade syrligt att det här var ett av skälen till att jag var glad att min egen man delat tiden hemma med våra barn med mig: att han begrep att blöjbyten och matning faktiskt är mycket viktiga saker när man har med små människor att göra.Det blev alldeles tyst i bilen och jag undvek avsiktligt att lätta upp stämningen genom att börja prata om annat. Det är få saker jag har så svårt för som människor som nedvärderar barns behov och upplevelser. Men om jag varit klokare och mer storsint hade jag kanske i hans barnförakt kunnat se det förtryckta barn han möjligen varit själv en gång.Eva-Lotta Hultén

”Hur får ditt liv mening och hur kan du leva ett liv med värdighet, respekt och till din fulla potential i det här samhället? - Vi måste ha en annan syn på perspektivet psykisk ohälsa.” Lyssna till ett viktigt samtal med Jenny Wetterling, intressepolitisk talesperson för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH och specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad. Ett samtal om hur vården behöver utvecklas för möta människor på bästa sätt.

Madeleine Tügel är ordförande i Spelberoendes Riksförbund som är den nyaste medlemsorganisationen i NSPH.

Vad har ormbunkar inomhus att göra? Varför blev odlingsåret 2024 blomstrande för vissa och visset för andra? Och vad ska Suzanne i zon 2 göra med sin klotpil?Vi slår till med en julspecial och pratar julblommor på längden och tvären. Dessutom summerar vi odlingsåret 2024 med Henrik Bodin som är trädgårdsrådgivare på Riksförbundet Svensk Trädgård, och blickar framåt och tipsar om snigelfällor och att bygga egen jord. Maj-Lis har dykt ner i mejlen och svarar på frågor om kapsejsad rabarber, det slokande äppelträdet 'Wealthy' och en klotpil som vägrar växa. #odla #odling #odlamedmajlis&bella #majlispettersson #bellalinde1 #trädgård #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap #rst #riksförbundetsvenskträdgård #rabarber #wealthy #äpple #klotpil #julblommor #hyacint #amaryllis #jultulpan #julstjärna #ormbunkar #azalea Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här är ett klipp med Lars G Dahlgren från avsnitt 244 den 21 november.   Den tidigare journalisten och numera generalsekreteraren för Travtränarnas Riksförbund gästar Solvalla Podcast för att berätta om intrycken från tränarnas höstmöte.   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Programledare: Anders Malmrot, Markus Myron och Ola Lernå.

Den tidigare journalisten och numera generalsekreteraren för Travtränarnas Riksförbund gästar Solvalla Podcast för att berätta om intrycken från tränarnas höstmöte.   Anmälningar, Premielopp, barfota och prispengar var några heta ämnen som diskuterades. Sen ringer vi Lacke som minns den första barfotavinnaren av Kriteriet och bjuder på luringar till V75®.    Innehåll: 00.00 Lars G Dahlgren, från journalist till tränarboss 12.55 Ska anmälningstiden flyttas? 15.58 Nya tider för Premieloppen 19.54 Ska spårförbehållen vara kvar och vad gör det med loppen? 27.58 Barfota eller inte på treåringar? 39.01 Det här är viktigast i prispengadebatten 47.16 De beslutar om prismedlen och här är frågan de ska tänka på 54.21 Lacke har tankar runt barfotakörning 1:02.33 Lackes luringar till V75® på Jägersro   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Lars G Dahlgren och Lacke   Programledare: Markus Myron, Anders Malmrot och Ola Lernå

I Mattepoddens 16:e avsnitt lyfts vad man gör inom Riksförbundet För Särskild begåvning (RFSB) och hur deras arbete sprider ringar på vattnet över landet. Samtalet utgår ifrån riksförbundets syfte att påverka, sprida kunskap och samverka, och berör en mängd olika ämnen såsom likvärdighet i skolan, särskilda skolor för särskilt begåvade elever, Brainchild, RFSB:s jättestora sommarläger:) och RFSB:s lokalföreningar. Avsnittets hemsida hittar du här.

Hur kan träd och trädgårdsväxter anpassas till klimatförändringen? Varför ska växter beskrivas på samma sätt som skruvdragare? Och ska man vända komposten - eller inte?I det här avsnittet reser Bella till London och träffar Henrik Sjöman, docent och landskapsingenjör vid SLU samt vetenskaplig intendent vid Göteborgs Botaniska trädgård. I ett samarbete med Kungliga Botaniska trädgården, Kew, forskar han om framtidens träd – och vill hitta ett språk där vi pratar om prestanda när det gäller växter. Maj-Lis ger svar på tal om allt från ett bladfattigt persikoträd, en ros med rödbruna partier på barken och en magnolia utan knoppar. Dessutom får Sanna i Stockholm tips om att inte bara täckodla utan också anlägga en kompost – som absolut inte ska vändas! Avsnittet görs i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård, Sveriges största trädgårdsorganisation som företräder fritidsodlarna i stort som smått. Som medlem får du bland annat tidningen Hemträdgården, som också finns digitalt, plus mängder av faktablad och tillgång till förbundets rådgivare. Medlem blir du på www.svensktradgard.se.#odla #odling #odlamedmajlis&bella #majlispettersson #bellalinde1 #trädgård #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap #henriksjöman #kewgardens #framtidensträd #klimatförändring #trädforskning #växtforskning #göteborgsbotaniskaträdgård #slu #riksförbundetsvenskträdgård #rst #hemträdgården Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har - tillsammans med pyskologen Helena Cloodt - skrivit Npf-kokboken - om mat och ätande för barn med autism och adhd. Här samtalar dom med Ehlin Atterlöf om vad föräldrar - och personal - kan göra när det krånglar med maten. Även när det gäller barn utan diagnos. Läs mer: * Natur & Kultur: Npf-kokboken (https://www.nok.se/titlar/laromedel-b2/npf-kokboken/e4cf0dfd-456e-421b-a9db-356f3cb2ebb3) * Riksförbundet Attention: Vi kämpar tillsammans för ett fungerande liv med NPF (https://attention.se) Special Guests: Julia Esters and Sara Ask.

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.Psykiatriambulans skapar ökad trygghetI Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.Programmet sändes första gången 28 mars i år. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Kommunstyrelsens ordförande Anita Mattsson (S) och kultur- och fritidsnämndens nya ordförande Emelie Hedberg (M) invigde tillsammans två stycken "Hälsans stig" i Tyresö. En Centrumslinga och en vid Kolardammarna. Maud Molinder från Riksförbundet HjärtLung förklarade konceptet om hur det befrämjar hälsan för alla att kunna röra sig på lättillgängliga promenadslingor. Sanna Svidén, chef på enheten för fritid och friluft förklarade hur man kunde gå. Reporter: Ann Sandin-Lindgren Mer info på Tyresös hemsida.

Hur ska buskar, rosor och klematis beskäras? Vad ska Maja göra med sin virussmittade Mårbackapelargon? Vad är grejen med LED-belysning? Och varför får Norrfjärdensyrenen i Luleå bruna partier på bladen? I det här avsnittet träffar Bella landskapsarkitekten och växtexperten Tomas Lagerström som tipsar om hur buskar, rosor och klematis ska beskäras. Naturligtvis svarar Maj-Lis på frågor också, som varför Evas syren har bruna partier på bladen, hur man ska tänka kring växtbelysning och varför Maja ska behålla sin virussmittade Mårbackapelargon – men också skaffa en ny.Avsnittet görs i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård. Om du vill bli medlem, gå in på svensktradgard.se. Använd koden ODLA så får du lite extra poddbonus. Frågor till Maj-Lis skickar du till odla@odlapodden.se, glöm inte att skicka med bilder. #odla #odling #odlamedmajlis #majlispettersson #bellalinde #trädgård #odling #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap #mårbackapelargon #syren #växtbelysning #beskärning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad är grejen med att inte gräva? Är självhushållning en egotripp? Kan man plantera persika i gammalt trädgårdsbös? Och varför tycker Maj-Lis att bukettapel är fräsigare än hagtorn?I det här avsnittet berättar Inger Ekrem vid Riksförbundet Svensk Trädgård om hur samarbete kring odling och hållbarhet skapar trygghet. Bella besöker brittiska No Dig-odlaren Charles Dowding som predikar fördelarna med att inte gräva, och Maj-Lis svarar på lyssnarfrågor. Den här gången handlar det om sotdaggsvamp på hagtorn, risiga björnbärssnår och huruvida det funkar att plantera persika i en odlingsbädd med rester av potatisbladmögel.Avsnittet görs i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård. Om du vill bli medlem, gå in på svensktradgard.se och använd koden ODLA. #odla #odling #odlamedmajlis #majlispettersson #bellalinde #nodig #charlesdowding #trädgård #självförsörjning #samarbete #beredskap #trädgårdsinspiration #trädgårdsvetenskap Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska en vettig sekatör se ut? Hur bygger man upp ett träd? Och hur får man fina skördar från sina bärbuskar? I det här avsnittet av ODLA! med Maj-Lis & Bella reder landskapsarkitekten och växtexperten Tomas Lagerström ut begreppen kring beskärning. Dessutom svarar Maj-Lis på lyssnarfrågor om allt från hagelskottsjuka och en galen passionsblomma till krulliga blad på en avenbokhäck.Avsnittet görs i samarbete med Riksförbundet Svensk Trädgård, en ideell organisation som bevakar fritidsodlingens intressen. Om du vill bli medlem får du som poddlyssnare just nu ett fint erbjudande. Förutom tidningen Hemträdgården, två fröpåsar och ett faktablad om fröodling får du häftet Trädgårdens klimatnytta med goda råd om hur trädgårdsodling kan göra skillnad för klimatet. Gå in på svensktradgard.se, använd koden ODLA. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Späckat avsnitt där vi pratar med Mikael Fransson, Vilthantläggare på Länstyrelssen Stockholm med anledning av vargangrepp på två Shetalndsponnies norr om Norrtälje. Vi slår också en siognal till Jens Gustavsson vid Jägarnas Riksförbund och pratar igenom vårens jaktmöjligheter; Vårbock, Bäver och skyddsjakten på Gäss. Helt oförberett sladdar och vår game poddkompis Ian in från vänster och gästar med glada tillrop och en kort rapport om hur livet som Jakele J1-ägare är. Erik bjuder på en läckert tillagad gråsgås med potatismos Creme de Paris-smör, och tillbehör. I glaset finns en Languedoc-vin, La Boda, Domaine D'Aupilhac. Vinet finns tyvärr inte på bolaget, men går att köpa genom länken. Erik säger dock att viner från Languedoc med liknande sammansättning av druvor är bra alternativ, mer info finns i länken.

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre för henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt. Psykiatriambulans skapar ökad trygghetI Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Här samtalar Cecilia Winberg och Anders Åkesson bland annat om samarbete mellan patientföreträdare och professionsföreträdare.

I Kaliber i dag om vad som händer i samhället när alternativa utlåtanden till sjukdomssymptom får fäste och sprids av ett statligt finansierat handikappförbund. Del 2/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karin får tips om en tandläkare– Ja, man mådde ju dåligt. Jag tyckte att jag hade lite stickningar i ansiktet, och sökte hjälp.Det är 2004, och Karin i Borlänge berättar att hon inte kan sluta tänka på stickningarna, och får svårt att sova och koncentrera sig.Men Karin vill inte gå till vårdcentralen, för hon är rädd att de ska tro att hon lider av psykisk ohälsa. Via en person som jobbar med alternativ vård får hon tips Istället får hon tips om att kontakta en tandläkare, säger hon.Det är en privat mottagning, dit bland annat personer som tror att de är elöverkänsliga rekommenderas att vända sig till. Karin bokar en tid och åker dit och skriver under ett avtal där hon samtycker till behandling. Tandläkaren säger att hon har röta i käkbenet. Hon gapar stort samtidigt som tandläkaren plockar fram tången, salivsugen och borren.Karin stålsätter sig. Det knakar när tången fäster kring tanden mot roten. Tanden dras ut. Och sedan nästa. Och sedan fortsätter det.– Ja, jag tittar mig själv i spegeln, och det såg ju fruktansvärt ut. Man var ju helt förstörd, man var helt förstörd. Man var ju där med tungan hela tiden. ”Var är tänderna någonstans?” Det är alldeles tomt.Alla tänder på Karins högra underkäke är nu borta tillsammans med en del av käkbenet och Karin skickas hem.Gett samma behandling till fleraI mer än 30 år har tandläkaren haft sin mottagning, och uppskattar själv att omkring 2.000 patienter kommit och gått genom åren. Flera av dem har sett sig själva som elöverkänsliga eller har haft andra upplevda sjukdomar som det saknas belägg för att de existerar.Vi tittar närmare på ett trettiotal av patienterna. Och hittar två personer som fått samtliga tänder och även käkben bortopererat, precis som den behandling som tandläkaren påbörjat hos Karin.Tandläkaren har tidigare varnats av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, 2004.2006 blir tandläkaren sedan av med sin legitimation efter att flera journaler granskats. Efter överklagande får tandläkaren tillbaka legitimationen 2008 för att Kammarrätten anser att det finns vissa osäkerheter kring metoderna som gör att de bestämmer sig för att låta tandläkaren behålla legitimationen mot att hon får en prövotid där hon ska förbättra diagnostiken för att säkerställa att befogad behandling utförs.Tandläkaren anmäls igen, fast då långt senare, och då av andra tandläkare.Det leder till att Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, på nytt drar in legitimationen, efter att nya patientfall granskats.Tandläkaren svararSjälv tycker tandläkaren att den kritik som riktats mot henne är felaktig.– Jag vill inte diskutera HSAN:s utlåtande.För en av patienterna som fick samtliga tänder och käkben bortopererade, skulle det börja med en amalgamsanering på grund av upplevd elöverkänslighet. Men det skulle sluta med en tom mun, som nu är en väl dold hemlighet under protes.– Det är svårt att veta egentligen, när det gäller elöverkänslighet, ingen egentligen har väl gått till botten till vad egentligen orsaken är. Jag har ju aldrig gjort några ingrepp som inte patienten har varit med på. Men det finns ingen garanti för någon vård överhuvudtaget och misslyckande sker alltid i all form av vård.Varför drar du ut friska tänder?– Men det beror på hur man definierar friskhet, och som jag säger, jag vill inte diskutera min behandling nu, säger tandläkaren.Tandläkaren som opererat bort käkben på Karin och dragit ut ett stort antal tänder på patienter, bland dem flera personer som upplever sig vara elöverkänsliga, får inte längre utföra behandlingar. Men strax före årsskiftet överklagar hon, hon vill ha tillbaka sin legitimation för att kunna fortsätta sin verksamhet. Förvaltningsrätten slår fast att det bland annat handlat om grov oskicklighet, och beslutet om indragen legitimation står fast.Överdoser av vitaminer– Det är precis som att det blir som att vända på en hand när jag är där. Helén bor i ett rött hus på den uppländska slätten. Hon mår dåligt, går ner i vikt, och tänker att det kan bero på elektromagnetisk strålning. Hennes vårdcentral har inte kunnat hitta något fel på henne, så i sin jakt på att försöka bli fri från sina symptom, söker hon alternativ vård hos en funktionsmedicinsk klinik, berättar hon.– Och jag åker hem och känner hur jag typ lämnar kroppen av mitt dåliga mående. Det känns som att jag dör. Och det tror jag beror på att jag fick så mycket vitaminer och mineraler som var flera hundra och flera tusen gånger starkare än dagsbehovet.Det finns flera vårdgivande personer, tandläkare och läkare i Sverige som ägnar sig åt att bota patienter med upplevd elöverkänslighet – ett tillstånd som vetenskapligt inte existerar. Vi har läst åtskilliga handlingar som beskriver behandlingar med exempelvis stora mängder vitaminer och mineraler. Något som i vissa fall kan vara skadligt. Och diagnoser ställs, som inte är erkända av Socialstyrelsen. Och efter anmälningar som leder till återkallade legitimationer, fortsätter flera av dem att ge råd till patienter, vilket också är tillåtet.De läkare och tandläkare vi granskar, uppger att dom tillsammans har behandlat tusentals patienter.Missar nödvändiga utredningar Finns det en risk för att man skadar patienten?– Det beror väl på vilken behandling det är man ger.Lena Hillert har lång erfarenhet som forskare och överläkare på Arbets- och miljömedicin inom miljörelaterade hälsobesvär. Hon har nyligen gått i pension men fortsätter att hålla föreläsningar i ämnet på Karolinska Institutet i Solna.– Den stora risken, skulle jag säga är att man bidrar till bekräftelse av att det här är orsakssambandet och eventuellt då bidrar till att man missar en nödvändig medicinsk utredning. För det är jättesorgligt när vi ser att man har missat det för att personerna själva har blivit så övertygade om att det är elektromagnetiska fält, så de har inte sökt medicinsk hjälp och fått utredning.Lena Hillert betonar vikten av att den som känner sig sjuk ska söka sig till rätt vårdinrättningar eftersom symptomen kan bero på något som kräver medicinsk vård.– Det är väl det budskap som vi försöker få ut, att man ska alltid när man upplever besvär, få en sedvanlig grundlig medicinsk utredning.Vittnar i mordrättegångTrots att vetenskapen säger att överkänslighet mot elektromagnetisk strålning inte går att bevisa, fortsätter medlemmar i Elöverkänsligas Riksförbund, en organisation med omkring 2.200 medlemmar, att bekräfta människors tro på det, från fall där det rör symptom som stickningar och domningar, till psykisk ohälsa. Även i extrema fall med dödlig utgång.2022 står en pappa åtalad för att ha dödat sitt ena barn och försökt att döda sitt andra. Pappan har länge klagat på hjärtbesvär, stickningar, domningar och smärta. Han har ringt Strålsäkerhetsmyndigheten och berättat om problemen som han upplever gäller både honom och resten av familjen. Och han har också haft kontakt med en person från Elöverkänsligas Riksförbund som bekräftar hans känslor av strålning i lägenheten.Under madrasserna lägger han folie, i lägenheten går han på tå för att undvika det han uppfattar som strålning från lägenheten en våning under.Mordet får stor uppmärksamhet i media, och där sprids också pappans berättelse om upplevd strålning som han berättar om under rättegången. Han säger att han till slut inte sett något annat alternativ än döden för att slippa strålningen.Och under rättegången kallas ett vittne för att styrka pappans försvar om att han begick dåden påverkad av elektromagnetisk strålning. Det är Bengt Håkansson, från Elöverkänsligas Riksförbund.– Jag åkte dit till lägenheten och mätte mikrovågor ifrån mobilmaster.Han åker till lägenheten där mordet skedde och går runt med sin mätare.– Och man tittar ju runt lite, och utsikten var ju fantastisk där uppifrån. Men ingen mast som lös rakt in i lägenheten. Det borde egentligen ha varit väldigt bra, men mätaren visade någonting helt annat.I rättegången berättar Bengt Håkansson om sin slutsats, att det är strålningen i lägenheten som är problemet.– Ja, han borde ha flyttat direkt. Det var ett klart flyttfall.Pappan döms till sluten rättspsykiatrisk vård för mord och mordförsök. I rätten läggs ingen vikt vid Bengt Håkanssons vittnesmål om strålning.Och i utredningen finns ingenting som tyder på att pappan och hans familj utsattes för den starka strålningen som pappan beskrivit.Vi har sökt pappan, men inte fått något svar.Elöverkänsligas Riksförbunds ordförande Marianne Ketti är övertygad om att elektromagnetisk strålning gör både henne och andra människor sjuka, så till den grad att döden kan ses som ett alternativ.I det här fallet med pappan, var det rätt att bekräfta hans uppfattning om att det var strålningen som var orsaken till hans mående?– Jag kan ju inte bekräfta, jag känner inte honom, men det skulle kunna vara så. Det är en fullt möjlig reaktion så att säga, på strålningen. Fast steget är ju långt till att ta sina barns liv, men att ta sitt eget liv. Det har vi fall varje år.Trots att rätten slår fast att det rörde sig om vanföreställningar, ser Marianne Ketti det ändå som troligt att pappan begick dåden på grund av strålning.– Nej, men jag, jag vet ju att jag har ju påringningar från medlemmarna. Ja, nästan dagligen, flera gånger i veckan i alla fall, som mår väldigt dåligt i sin lägenhet. Men jag har inte hört att de har tagit någon annans liv. Men sitt eget liv, för att de inte kan få gehör från grannarna.Arja och Helén blir fria från upplevd elöverkänslighetFör Arja och Helén har den upplevda elöverkänsligheten idag försvunnit sedan flera år tillbaka. När Arja tänker tillbaka på tiden när hon upplevde sig sjuk, kan hon ibland känna att det kanske var livet som kom emellan. Att stressen från att vara mamma med barn, aktiviteter, jobb och annat fick henne att må dåligt. Att det blev för mycket.– Det kan vara hur många olika orsaker som helst. Att det är stressigt, och alltihop. När man är mitt i livet och så där att det blir för mycket. Jag hade svårt att säga nej, så att man hjälper utöver sin egen familj så är man ute ändå, överallt, och ringde på jobbet att de behöver några extra till natten. Ja, vad gör man? Vem ringer man till? Till de som säger ”ja”, så att jag hade väl ingen gräns tillslut. Man märker att man bara kämpar emot så tar man mer på sig jobb för att inte tänka på det.Helén om hur hon mår idag:- Jag jobbar mycket framför datorn. Jag pratar ganska mycket i mobilen. Idag är det inga problem med elen överhuvudtaget. Det är helt annorlunda, det är ett friare liv. Jag mår mycket, mycket bättre fysiskt. Det är en helt annan värld för mig. Jag tror inte att det är elen i sig som är orsaken. Sedan kan ju strålning i sig vara skadligt, mer eller mindre beroende på vad det är. Men jag tror att grundorsaken sitter fysiskt, psykiskt eller andligt.Att Arja och Helén inte längre upplever sig som elöverkänsliga är något som Marianne Ketti, ordförande för Elöverkänsligas riksförbund sedan tio år tillbaka, ställer sig frågande till.- Nej, jag tänker, jag har sagt till många som har ringt till mig, ”jag har blivit frisk”, har de sagt. ”Säg inte så”, säger jag, ”säg att du blivit symptomfri”, säger jag. Det går inte att bota det.Reportrar: Jill Eriksson och Johanna Torshall Svensson.Producenter: Johan Sundström och Viktor Papini.Slutmix: Johan HörnqvistProgramledare: Annika H Eriksson

Tusentals personer säger att de är drabbade av elöverkänslighet - något som den samlade vetenskapen inte kunnat bevisa existerar. Kaliber om statliga miljoner till ett förbund som gör motstånd mot forskningen. Del 1/2. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Arja och Helén upplever sig sjuka av el– De här lysrören, det kändes som ett strykjärn mot huvudet, och jag kunde inte gå rakt.Det är 1992, och Arja kliver in i en mataffär i Upplands Väsby när hon plötsligt tycker att hon känner av de flimrande lysrören i taket. Tron på elöverkänslighet blir starkare hos henne.– Jag hade ingen längtan efter döden, men det, det är den fruktansvärda sjukdomen, att man är så sjuk och har så ont i huvudet.I en annan del av landet, på den uppländska slätten, bor Helén i ett rött hus i en glänta mellan snöklädda åkrar och högresta granar.Det är 2006 när Helén upplever en starkare sjukdomskänsla. Hon säger att hon känner yrsel och smärta, och börjar att rasa i vikt. Helén går till vårdcentralen, men där hittar de ingen orsak.Vid den här tiden får Helén höra talas om elöverkänslighet från en släkting som själv tror sig vara drabbad. Ju mer Helén tänker på elöverkänslighet, desto mer tror hon på det som en förklaring. Och som ett problem som i sådana fall går att lösa.– Vi fick ju tömma hela huset på datorer, på mobilerna, på alla batterier vi hade i allting.All teknik som finns i ett normalt tjugohundratalshem, blir ett hot, enligt Helén.BildskärmssjukaVi får kontakt med människor som har eller har haft besvär som de själva beskriver som diffusa smärtor, trötthet. Yrsel. Sömnsvårigheter. Nästäppa. Domningar. Stickningar. Svimningar. Flera av dem har också pratat om hur att uppleva sig som elöverkänslig kan väcka självmordstankar. Och flera av dem har fått bekräftat av andra som tror på elöverkänslighet att deras ohälsa beror på strålning.Och ett namn återkommer bland flera av de vi pratar med, det är Bengt Håkansson från Elöverkänsligas Riksförbund, ett förbund med 2.200 medlemmar.– Min entré där, det var bland annat att jag skrev en rätt lång artikel i deras tidning, eller i vår tidning, ska jag säga nu, Ljusglimten. Rätt snart så fick jag överta frågespalten “teknikfrågan” där jag svarar på frågor om teknik. Och, ja, vad som bekymrar folk. Jag har ju några som lyssnar och som behöver hjälp och råd. Det har väl varit det viktigaste.Går inte att koppla– Det här har ju många namn.Lena Hillert har lång erfarenhet som forskare på Arbets- och miljömedicin inom miljörelaterade hälsobesvär. Hon har nyligen gått i pension men fortsätter att hålla föreläsningar i ämnet på Karolinska Institutet i Solna.– Det mesta har ju varit vad man kallar dubbelblindprovokationer, det vill säga att man har gjort en försöksuppsättning som man så långt som möjligt tror, att det här är någonting som triggar besvären hos personerna. Och ibland har man gjort öppna prov innan, det vill säga att de vet ”nu är du exponerad, nu sätter vi på den här utrustningen”, och man har valt försökspersoner då som har sagt ”ja men det här är någonting som utlöser besvär hos mig.” Man har också tagit personernas i andra studier, inte mina, men man har tagit utpekad utrustning och gjort i deras hemmiljöer, för man tänkte att ”om vi gör det här i laboratorier så kanske vi missar någon faktor”, men inte där heller fick man något samband.Studier har kunnat visa att det är en negativ förväntan som kan orsaka besvären, något som kallas ”noceboeffekt”. Det innebär att människor kan uppleva sjukdomssymptom för att de är övertygade om att de ska inträffa i en specifik miljö.Samtidigt har Lena Hillert utsatts för försök till misskreditering, då personer påstått att hon varit anställd av Telia.– Jag har aldrig varit anställd, jag har aldrig fått ett öre från Telia. Man försökte ju misskreditera mig. För att, så att säga, minska min trovärdighet. Det är ju naturligtvis inte roligt, säger Lena Hillert.Avfärdar att elöverkänslighet inte skulle ha bevisatsOrdförande för Elöverkänsligas Riksförbund, Marianne Ketti, upplever själv att hon började drabbas av elöverkänslighet för många år sedan.När vi påtalar för Marianne Ketti att elöverkänslighet inte vetenskapligt går att bevisa, avfärdar hon den erkända forskningen.– Den bygger inte på någon saklighet.Marianne Ketti är övertygad om att forskningsresultat och myndigheter som arbetar med strålsäkerhet, så som Strålsäkerhetsmyndigheten, är korrupta.– Strålsäkerhetsmyndigheten kan du inte lita på. De har ett vetenskapligt råd, och delvis hänger det här...sitter det här, från det här vetenskapliga rådet då, så sitter det folk från en organisation som heter ICNIRP. Vi har försökt komma åt dom här länge.ICNIRP, den organisation hon är kritisk mot, är en icke vinstdrivande internationell sammanslutning av forskare och experter inom området icke-joniserande strålning och människors hälsa. Det är också därifrån den senaste forskningen kan hämtas som stöd för bland annat myndigheter i Sverige, till exempel gällande de gränsvärden som mäts kring hur hög strålning som får förekomma i samhället utan att det innebär risker.Hot mot myndighetspersoner och forskareVi kommer i kontakt med flera myndighetspersoner och forskare som berättar om hot som de blivit utsatta för från medlemmar i förbundet. Jimmy Estenberg jobbade som utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten fram till 2021. En dag får han ett samtal. Det kommer från en medlem i Elöverkänsligas Riksförbund, berättar han.– En person hade letat upp mina barns födelseannonser...och då var de ju några år gamla, så det är ingenting som låg i dagens tidning direkt. Det var ju en väldig tydlig markering från dem att de hade koll på mig och min familj.Vi frågar Marianne Ketti, som varit ordförande i Elöverkänsligas Riksförbund i 10 år, om hoten.– Ja, vi hotar ingen, sådant jobbar inte vi med i förbundet, vi jobbar seriöst. Jag tycker det är förjäkligt om man hotar politiker, om man hotar någon annan, oavsett om jag inte sympatiserar med dem så tycker jag att ingen människa ska vara utsatt för hot i sin yrkesutövning eller vad man nu jobbar med. Ett sådant samhälle ska vi inte ha.Miljoner i bidragVarje år får Elöverkänsligas Riksförbund omkring 1,7 miljoner kronor i statsbidrag. Detta på grund av att elöverkänslighet räknas som ett funktionshinder efter ett regeringsbeslut 1995. Bidraget är utformat så att pengarna ska gå till påverkansmöjlighet i samhället som ligger i medlemmarnas intressen.– Det finns ingen koppling till det i just det här organisationsbidraget, utan fokus som vi tittar på utifrån statsbidrag, det är helt enkelt om de har uppfyllt de kriterier för en organisation, och för att kunna organisera sig som verksamhet, säger Zara Warglo, som är avdelningschef för Avdelningen för behörighet och statsbidrag på Socialstyrelsen. Mellan åren 1995 och 2000 betalade Regeringskansliet ut statsbidrag till handikapporganisationerna, men år 2000 tog Socialstyrelsen över ansvaret för att betala ut pengarna.– Och sedan fick vi ta över det här uppdraget, och sedan dess då, 2000, så har de ungefär sammanlagt fått ut 33 miljoner kronor. Här får man väl titta på det i ljuset av just den funktionshinderspolitik, tänker jag, som var runt millennieskiftet, där man var väldigt noggrann med att trycka på att man skulle inte titta för mycket på medicinska diagnoser, utan man skulle se personerna och individerna som hade de här bekymren och en funktionsnedsättning då som kunde leda till ett funktionshinder.Vill se över hur bidraget är utformat– Vi skulle ju gärna se att man gör en översyn av den här förordningen. Vi kan inte ändra i en förordning. Men däremot så har vi ju påtalat det för Regeringskansliet, säger Zara Warglo.Regeringskansliet vill inte ställa upp på en intervju men skriver i mejl att ett nytt förslag till förordningen förbereds inom Regeringskansliet.Till Kaliber uppger majoriteten av riksdagspartierna att det bör finnas krav på vetenskapliga belägg för de handikapporganisationer som får statsbidrag och välkomnar att bestämmelsen ses över.Reportrar: Jill Eriksson och Johanna Torshall Svensson.Producenter: Johan Sundström och Viktor Papini.Slutmix: Johan HörnqvistProgramledare: Annika H Eriksson

Andra och sista delen med Petronella, som återigen presenteras i samarbete med Riksförbundet Attention Ung.Går du i skolan och har ADHD? Eller arbetar du på en skola med barn/ungdomar som har ADHD? Då är detta avsnittet extra bra för dig. Handfasta tips och kreativa idéer haglar från både Amalia och Petronella.Petronella berättar också hur det var att utbilda sig till socionom, och att lära sig om sig själv i möte med ADHD-diagnostiserade gymnasieungdomar som hon arbetade med. Tack Attention Ung och tack Petronella!Attention Ung: https://attentionung.se/Attention Ung på TikTok: https://www.tiktok.com/@attentionunghttps://attention.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu möts vi av en ny gäst. Samtliga avsnitt med Petronella görs i samarbete med Riksförbundet Attention Ung.I veckans avsnitt gästas Amalia av Petronella, före detta socionom, nu studerande.Amalia och Petronella diskuterar skolgång med ADHD - om att gråta av lättnad när grundskolan var över, om hur en liten kommentar på fritids kom att forma en långt in i vuxenlivet, om att höra sitt namn i ett möte och behöva erkänna att man zoonat ut, och hur fan går man smidigt från vaken till sömn och vice versa? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bland gruppen unga som varken arbetar eller studerar är unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning överrepresenterade. Vad beror det på och hur kan man bryta utanförskapet? Vi pratar med Elin Pietras folkbildningsutvecklare på Riksförbundet Attention och 21-åriga Leonardo Möller Flores som varit hemma i långa perioder men nu tagit sig vidare.

Riksföreståndaren Sten Sture den yngre (1493-1520) spelade ett högt spel i maktkampen under Kalmarunionens sönderfall. I en tid när furstemakten stärktes använde Sten Sture d.y. sig av allmogens stöd i kampen mot oppositionen inom riksrådet. Hänsynslöst utnyttjade han förläningar för att stärka sina allierade och försvaga sina motståndare.Sten Sture d.y. kom att leda det militära motståndet mot den danska unionskungen Kristian II, men sårades dödligt av en kanonkula vid ett slag på sjön Åsunden 1520. Sten Sture den yngres liv och död ger en relief till historien om den uppåtstigande Gustav Eriksson Vasa. Hade Sten Sture överlevt skulle Gustav Vasa troligen aldrig blivit kung.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Lars Ericson Wolke, professor emeritus i historia vid Försvarshögskolan och aktuell med biografin Sten Sture den yngre.Sten Sture den yngre föddes antingen 1492 eller 1493. Han tillhörde släkten Natt och Dag, och tog namnet Sture efter sin farfar Nils Bosson. Redan som ung pojke adlades han av unionskungen Hans under dennes kröning 1497. Sten Sture d.y. deltog i flera krigshandlingar mot Danmark. År 1510 utnämndes han till innehavare av Örebro slott och försvarade framgångsrikt Västergötland mot danskarna.Efter Sten Sture den äldres död 1503 uppstod ett maktvakuum i Sverige. Rådsoppositionen valde Erik Trolle till ny riksföreståndare, vilket ledde till spänningar med Sten Sture den yngre. Sten Sture tog dock snart över sin fars län och fick allmogen att ställa sig på hans sida. I januari 1512 utropade han sig själv till riksföreståndare efter att ha besegrat Erik Trolle i en maktkamp. Sten Sture fick stöd från allmogen, Stockholms borgerskap och vissa medlemmar i rådet.Sten Sture d.y. och ärkebiskopen Gustav Trolle hamnade i konflikt med varandra. Gustav Trolle försökte utöva sin makt och belägrade sig i Almarestäkets slott. Sten Sture tvingade Gustav Trolle att kapitulera. Han avsattes från sitt ämbete och Almarestäkets slott revs.Under denna tid var Sverige hotat av den danske unionskungen Kristian II, som försökte återta makten över landet. Kristian II sände en stark flotta till Stockholm som belägrade staden. Sten Sture och hans styrkor lyckades dock besegra danskarna i slaget vid Brännkyrka och tvinga dem att dra sig tillbaka. Trots framgången fortsatte hotet från Danmark, och Sten Sture ledde personligen försvaret av Västergötland mot danskarna.Sten Sture den yngre sårades allvarligt i slaget vid Bogesund 1520 när han träffades av en kanonkula. Trots skadorna fortsatte han att leda sina trupper till Tiveden, men han avled några dagar senare på Mälarens is på väg till Stockholm. Efter hans död kapitulerade Stockholm och Sten Sture den yngres änka, Kristina Gyllenstierna, försvarade staden. Kristian II återtog makten och genomförde i november det ökända Stockholms blodbad.Bild: Sten Sture den yngre. Kulturparken Småland. Digitalt museum, Erkännande (CC BY) samt Slaget vid Brännkyrka av Johan Gustaf Sandberg, Wikipedia, Public DomainMusik: kompositör: Josquin des PrezPerformer framförd av Kat Walsh, Producent: Gregory Maxwell, GFDL 1.2 , via Wikimedia CommonsLyssna också på Nytt ljus över antalet döda i Stockholms blodbad.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konst och AR Vävda rum som visades maj – september, var landets största nationella utställning i augmented reality och i appen har besökare kunnat uppleva nya interaktiva verk av tio samtidskonstnärer. Anton Ingvarsson reflekterar kring det AR-baserade utställningsprojektet Vävda Rum. Intervjuer med Martina Seitl från konstnärsduon Lundahl & Seitl och Jakob Skote från konst- och designstudion Untold Garden. Utställningen visades av konst- och kulturföreningar i nästan hälften av Sveriges kommuner under vår, sommar och tidig höst 2023. Konstverken använde sig av den senaste tekniken för att skapa en uppslukande upplevelse utöver det vanliga. Vävda Rum producerades av Sveriges Konstföreningars Riksförbund och verken placerades ut på trettio platser i Blekinge i samarbete med Konstföreningar i Blekinge, Konst i Blekinge och Kulturcentrum Ronneby konsthall.

Erik och Kristian fångar upp Jens Gustavsson vid Jägarnas Riksförbund och snackar igenom det vi vet om dagsläget för Svinpestens härjningar i trakterna kring Fagersta. 41 konstaterat smittade vildsvin, 9000ha skall inhägnas och dramatiska effekter för boende och brikare av naturen i området. Vi pratar också om kommande vargjakten enligt det beslut som kom för nån dryg vecka sedan. Överlag är reaktionerna på jaktens omfattning negativa, vi pratar igenom varför de reaktionerna kommit samt hur en vargjakt kan komma att genomföras i våra hemtrakter då Sörmland för första gången tilldelats varg. Detaljerna kring genonförandet av en eventuell jakt visar sig vara ganska intrikata och utmaningar finns. Vi pratar också igenom kommande hundjaktspremiär och Erik berättar om en tuff tid hans Wachtel Stellan (och Eriks plånbok) går igenom i detta nu. Som grädde på moset bjuder Erik på en mustig soppa med ett rivigt rödtjut från Piemonte som bjuder på en kraftig svängom för smaklökarna toppat med en krämig viltmousse.

Äntligen tillbaka efter ett oavsiktligt långt "sommaruppehåll". Vi snackar igenom sommarens jakt, bockpremiären och Eriks andjakt.  Eriks premiärbock Vi pratar med Markus Södling, Vilthandläggare vid Länsstyrelsen i Södermanland, om Naturvårdsverkets beslut tidigare i år om att delegera beslut om licensjakt på varg till Länsstyrelserna i länen i mellersta och södra sverige. Vi reder ut begreppen och vad det beslutet innebär. Vi pratar också med Jens Gustafsson, Riksviltvårdskonsulent vid Jägarnas Riksförbund, om årets Björnjakt som fortfarande pågår. Hur har jakten gått? Medieuppmärksamhet och debatt, vad sägs, hur sägs det och vilken temperatur håller debatten? Vad betyder de nya reglerna för åtel och hund för jakten?   AR-10: Naturvårdsverket har ändrat i sina Föreskrifter och tagit bort delar som krävt "traditionellt utseende" och "icke-militärt ursprung". Det betyder att AR-15/AR-10-plattformen nu är möjlig att få på jaktlicens med samma begränsningar avseende magasinkapacitet vid jakt som tidigare.  Ruger SFAR i .308, nu möjlig att få på jaktlicens. Erik avslutar med att bjuda på en "Hållkäften-Macka" med bl.a smörstekt levainbröd, Kronhjortstartar smaksatt med Dijonsenap och äggula på toppen, löjrom, rödlök, Cornichons, kapris och smörstekta gula kantareller. Till denna smakexplosion serveras en kall öl-klassiker, Pripps Blå Export.

I sommar djupdyker Digitalpodden i ett antal ämnen. Denna vecka handlar det om hur elpriserna chockade oss i vintras – och hur det nu dyker upp erbjudanden om solceller och hembatterier som svampar ur jorden. Men det gäller att se upp för solcellbolagens glädjekalkyler, enligt Malte Rungård, byggteknisk rådgivare på Villaägarnas Riksförbund som har sex enkla råd, i samtal med Di Digitals Jonas Leijonhufvud.

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar. I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från ”behagliga” till ”horribla”. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.Programmet är en repris från 14 februari 2023.Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Från livesändningen den 13 maj. - Majlis och Owe berättar om Hörselskadades Riksförbund (HRF).  I studion: Kewin Adolfsson, Majlis Fanqvist och Owe Eliasson. Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet i Sundsvall. 

Vi tar tempen på Anders Dahlenius på Jägarnas Riksförbund. Hur har han upplevt mässan hittills, vad är besökarna intresserade av, vilka frågor kommer och hur ser han på framtidens för jakten och sveriges jägare.

Nu blir det matlagning! Erik bjuder upp till en köttfrossa när vi samlat de båda huvudsponsorerna, Interjakts Manfred Isberg och Anders Dalenius från Jägarnas Riksförbund kring köksön på kontoret. Vi pratar igenom hur vi upplevt att producera Vägen till Jägarexamen, reaktioner och frågor som inkommit under resans gång. Vi pratar också om vad som skiljer viltkött från nöt/fläsk du köper i butik, tillagningstips, stekgrader och Erik bjuder på avsmakning av sex olika viltslag med tips kring sous vide, rökning, korvtillverkning och mycket mer.  Vi pratar vikten av vassa knivar, övrig bra-att-ha-utrustning och dryckesval. Erik bjuder på en Barolo Serralunga D'Alba från Fontanafredda, Italien.  Vi tackar både sponsorer och lyssnare för en fin och inspirerande poddserie och önskar alla fortsatt SkitJakt!

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Sverige har som mål att skapa ett narkotikafritt samhälle, trots det ökar både tillgången och efterfrågan på droger. I takt med den växande omsättningen, växer också den organiserade brottslighetens makt och inflytande. Blodiga gängkonflikter har blivit en del av vår vardag och det narkotikafria samhället har aldrig varit så avlägset som det är idag.Medverkande: Johan Wicklén, journalist, prisbelönt reporter och författare till boken "Vi ger oss aldrig".I podden hörs: Peter Sundblad, spaningsledare på PolisenNils Bejerot, psykiater Monica Saarinen, journalist Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskningPer Johansson, generalsekreterare på Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Uppläsare: Karin Mellbourn och Thomas LunderquistProducent: Frida AnundTekniker: Kristoffer KronanderExekutiv producent: Tove Friman LefflerEn produktion av Podlit.

När viltet är fällt skall det tas om hand och förvandlas till mat. Erik och Kristian välkomnar Oskar Fredrik Jonsson till studion. Till vardags är Oskar Fredrik skyttekoordinator på Jägarnas Riksförbund, men han har genom åren pcvkså hållig i en mängd kurser om omhändetagande av vilt och styckning. 

Jens Gustavsson från Jägarnas Riksförbund kommer till studion för att prata om jakten. Vilka jaktformer finns det? Vad sker på en samling?  Hur går det till vid utsättning? Hur skall man agera på pass? Hagel- och fågeljakt? Ämnet är jättestort och vi försöker prata igenom det grundläggande.

Behövs det ett avsnitt som vänder sig speciellt till tjejer som funderar på att börja jaga? Kanske inte, men allt som är nytt och oprövat kan skapa nervositet och det tar ett tag innan man känner sig trygg och säker, vilket både Erik och Kristian vittnar om. Att jakten är mansdominerad är ingen nyhet och det vill vi jägare ändra på. Besök i studion av Emma Olsson, en av de ansvariga bakom Jägarnas Riksförbunds satsning "Jägarinnor i Sverige", ett nätverk för jagande kvinnor. Vi pratar vapen, käder, kängor och annat anpassat för kvinnor. Emma berättar också om sin egen jakt och sin imponerarande jaktresa.

Hur hittar man jaktmark om man aldrig jagat och inte har jägare i bekantskapskretsen? För vissa är det den svåraste nöten att knäcka, för andra finns jaktmark innan man tar Jägarexamen.  Vi tar ett snack med Jens Gustavsson från Jägarnas Riksförbund och Filip Eriksson från jaktmarknad.se. Vi pratar igenom de vanligaste formerna för jakt; gå med i jaktlag, köpta jaktkort, köpa jakt och att bli bjuden som gäst. Råden är många och goda, vägen till jaktmark kan se väldigt olika ut.  

Hälsodata är en ovärderlig källa till kunskap som hjälper vårdgivare, forskare och företag inom life science att förebygga, upptäcka och behandla sjukdomar, inte minst sällsynta diagnoser. Men ligger Sverige fortfarande i framkant eller håller vi på att halka efter? I avsnitt 37 av Sjukvårdspodden pratar Jonas Edström och Beata Ferencz om vad som kommer att krävas för att patienterna inte ska hamna mellan stolarna. Medverkande är Lina Nordquist, riksdagsledamot och sjukvårdspolitisk talesperson (L) och ledamot i socialutskottet, Oskar Ahlberg, ledamot i Riksförbundet Sällsynta Diagnoser och ordförande i Svenska MPS-föreningen samt Maria Johansson Soller, överläkare på KI inom Klinisk genetik.

Erik och Kristian tar hjälp av Jimmie Låås från Jägarnas Riksförbund för att stega igenom alla delar av Jägarexamen. Vad är det för skillnad på Jägarexamen och Vapenlicens? Vilka olika sätt finns det att gå kursen? Vad kostar det? Hur går teori- resp. det praktiska provet till?  Hur kan man övningsskjuta innan man har vapen? De frågorna tillsammans med en mängd andra frågor får svar i det här avsnittet som fokuserar på själva Jägarexamen.

Podden är här igen! Magnus är tillbaka från sin Sverigeresa helt jetlagged medan Peppe har rattat familjelivet ensam i LA under tiden. Den här veckan diskuterar vi Madonna, skönhet, feminism, privilegier samt esthetic labor och vi håller inte med varandra ok. Och vad är grejen med ballonger i luften? Kina, hello? Och vilken yrkesgrupp har hög suicidrisk? Vi pratar också om aktier, klimakteriet och TikTok. Häng med gänget, nu åker vi! Introlåt: Rihanna, Jay-Z - Umbrella Och du, skulle du bli triggad av ett av ämnena i podden; hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt

Gnisslande tåg, susande fläktar och bakgrundsbuller gör att tågstationers ljudmiljö lämnar mycket att önska för många. En ny forskningsrapport pekar ut svagheter och föreslår lösningar. I Sverige saknas riktlinjer för ljudnivåer från tåg vid plattformar, konstaterar ingenjörs- och arkitektföretaget SWECO. I deras studie till Trafikverket redovisas lagar, krav och riktlinjer, ljudmätningar på såväl inomhus- som utomhusstationer och resultat av fokusgruppsintervjuer med särskilt utsatta resenärer. Ljudmiljöerna bedöms som allt från behagliga till horribla. Men det finns också många förslag på hur ljudmiljöerna skulle kunna förbättras, för att få fler att kunna och vilja resa kollektivt och hållbart. I programmet medverkar Emma Newman från SWECO, forskaren Jörgen Lundälv vid Göteborgs universitet, Anne Sjökvist och Anne-Marie Persson från Hörselskadades Riksförbund och Christoffer Örnevik från Synskadades Riksförbund.Medverkande: Emma Newman, tillgänglighetsexpert SWECO; Jörgen Lundälv, docent socialt arbete och trafikmedicin Göteborgs universitet; Anne Sjökvist, Hörselskadades Riksförbund; Anne-Marie Persson, Hörselskadades Riksförbund; Christoffer Örnevik Synskadades Riksförbund.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Det är redan dags att välkomna 2023! Men innan dess bjuder vi in till vår årskrönika här i Vemdalen Podcast, med några väl valda klipp från årets avsnitt. Vi har pratat om sommarens nyheter, vi har intervjuat Jägarnas Riksförbund om hur vi bör tänka när vi rör oss i fjällen och på privata marker när jakt pågår, vi har pratat vinterns nyheter och SkiStars kommande sommarsatsningar i Vemdalen tillsammans med Anders Lundqvist och mycket mer!Välkommen att lyssna och häng med oss in i 2023, nu kör vi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ära vare gud i höjden, Karlavagnen handlar om slöjden! Vilken typ av hantverk håller du på med? Vi ska sy och vi ska klippa, vi ska göra ska vi tippa, för den stora galakvällen, så ska vi sy modellen! Askungens mössvänner var helt rätt ute, om man inte kan köpa en klänning varför inte sy den själv?I Karlavagnen onsdag vill Christian Olsson veta mer om ditt hantverk! Det hemstickade plagget är årets julklapp enligt Handelns utredningsinstitut och i veckan fyller Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund Hemslöjden, 110 år, vilket firas med att prins Carl Philip delar ut stipendier till flera slöjdare och konsthantverkare.Vad drejar du i källaren, och vad betyder leran för dig? Hur länge har du stickat och vad tycker barnbarnen om vantarna de får? Täljer du gubbar i vedbon som Emil, eller har du större snickardrömmar än så? Gör du egna smycken av gummi och gem? Eller drar du ihop grannskapet till en syjynta varje lördag?Knyppla, tälja, dreja, hamra, sticka, sömma, smida, svarva, väva och tova. Tillvägagångssätten för hantverk är oändliga och materialen likaså. Berätta om ditt hantverk!Slöjda i Karlavagnen med Christian OlssonBerätta om ditt hantverk! Du kan mejla karlavagnen@sverigesradio.se eller skriva till oss på Facebook och Instagram. Programmet börjar just denna kvällen cirka 22:12 pga av herrarnas fotbolls-VM. Slussen öppnar 21:00. 020-22 10 30Direktsänder från GöteborgChristian sänder programmet direkt från radiohuset i Göteborg men du kan också lyssna på podden i efterhand i appen Sveriges Radio Play eller på webben.Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl

Vissa samtal är en balansgång över en tunn lina spänd över manegen. En enda nyck, ett fel valt ord kan göra att allt stjälper. Det krävs mod och fullständig närvaro. Men det finns dem som vågar, som vigt sina liv åt att försöka nå andra människor genom samtal. Hur får man en människa att välja livet framför döden eller att upphöra med ett våldsamt beteende? Vad säger man till någon om orden kommer bli de sista i personens liv? Och hur är det att vänta på ett samtal som aldrig blir av?Psykologen Anna Kåver har under många år bedrivit samtal med med suicidala patienter.- Min uppgift blir då att på olika sätt försöka få patienten in i en ambivalens kring sitt rigida beslut. Jag vill dö, men kanske vill jag också leva, lite. Det fröet vill jag fånga och försöka få att blomma upp, säger hon.Christer Tessman har lång erfarenhet som förhandlare hos polisen, han har pratat gärningsmän ur situationer där de hållit gisslan eller barrikaderat sig.- Man går in i någon slags bubbla med den här personen. De vill ju ha makten, de vill ju ha kontrollen. Det är ju de som vill ställa kraven hela tiden. Men deras krav har ingen annan kanal ut än till mig, berättar han.Jeanette Reiskog jobbar på SOS alarm. Ibland händer det att personen hon pratar med avlider på andra sidan linjen.- Jag kan ju bara hoppas att de kände nån viss tröst i samtalet med mig. Man har till och med fått ett gott skratt ibland ska du veta, berättar hon.Polisen Per, som egentligen heter något annat, stämmer träff med hotaktörer, män som förföljer eller trakasserar kvinnor. Genom samtal får han dem att hitta en egen vinning i att sluta.- Jag måste visa med kroppsspråket att jag inte är något hot. Röst och tonläge måste bjuda in till ett samtal. Vissa individer har ju löst alla sina konflikter med våld, eller verbala hot och kan gå nära en eller ta i en. Då får man inte gå, man måste sitta kvar, berättar Per.Lenas dotter växer upp i ett fosterhem. Kontakten har varit sporadisk genom åren. Men Lena vill inte vänta längre, hon vill berätta för dottern om varför det blev som det blev.- När man inte visste hur man skulle vara som mamma så var det ju inte lätt att vara det. Men jag var det ändå. Jag gjorde så gott jag kunde, säger Lena, som egentligen heter något annat.Gäster i programmet: Anna Kåver, psykolog, Christer Tessman, förhandlare hos polisen, Jeanette Reiskog, SOS Alarm, Per, polis, Lena, privatperson.Programledare är Clara Lowden. Producent Alice Lööf. Programmet är förinspelat.Hit kan du vända dig angående självmord eller om du mår dåligt:· Jourhavande medmänniska 08 702 16 80· Bris Barnens rätt i samhället för dig under 18 år på telefonnummer 116 111 eller chatta på bris.se· Självmordslinjen tillgänglig via chatt och telefon 90 101· Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60· Riksförbundet SPES - SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, 020-18 18 00 kl 19-22 kvällstid· Vårdguiden 1177, ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vårdHär hittar du en lista på flera stödlinjer:https://mind.se/hitta-ratt-kontakt/jourer-och-linjer-om-du-behover-prata/

Bakbloggaren om hur det var att lida av ätstörningar och älska bakning. Camilla Hamid är Sveriges största bakinfluencer och driver den prisbelönta bakbloggen My Kitchen Stories. Hon har även stora följarskaror på både Instagram och Youtube där hon delar med sig av bakinspiration under sitt riktiga namn.Camilla Hamid är också lärare i hemkunskap och har gett ut tre bakböcker.Camilla Hamid om sitt Sommarprat: Jag var ett bokslukande barn som hade få vänner, led av ätstörningar och älskade bakning. Idag lever jag ett liv med en man, två barn och en halv miljon följare på Instagram. Vem blir man då?Producent: Mattias ÖsterlundCamilla Hamid talar om ätstörningar i sitt Sommarprogram. Om du känner igen dig och behöver hjälp eller råd kan du bland annat vända dig hit:Frisk och fri Riksföreningen mot ätstörningarhttp://www.friskfri.se/Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) är en grupp forskare vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biovetenskap (MEB) vid Karolinska institutet.https://www.atstorning.se/Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

Jessica Vikberg är ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS. RNS vill verka för ett samhälle helt fritt från narkotika. RNS:s grundare, Nils Bejerot, har kallats för ingenjören bakom svensk restriktiv narkotikapolitik. Jag bjöd in Jessica för att berätta om hur RNS ser på droger, forskning, evidens, opinionsbildning, länder som har legaliserat cannabis, varför de inte vill utvärdera svenska kriminaliseringslagen och varför cannabis har blivit mer populärt än någonsin. För några veckor sedan gästade SVT-journalisten, och författaren av Vi Ger Oss Aldrig. Johan Wicklén(avsnitt 143) mig för att prata om RNS historia, svensk narkotikapolitik och kriminaliseringens baksidor. Avsnittet med Johan är en bra att lyssna på för att förstå mer om mitt samtalet med Jessica Vikberg. Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A   Följ @loungepodden på alla sociala medier! Instagram LinkedIn Facebook

Johan Wicklén är SVT-journalist och författare av boken Vi Ger Oss Aldrig som handlar om svensk narkotikapolitik. Johan har följt den svenska narkotikapolitiken i många år och har arbetat med att kartlägga var, varför och hur vi kom att lägga grunden för den repressiva narkotikapolitik som är exempellös i västerländska demokratier idag.   Vi lever med en narkotikapolitik och ett moraliserande kring droger vars grund cementerades redan under andra halvan av 1900-talet. Kommunisten Nils Bejerot, psykiater och polisläkare under 60-, 70- och 80-talet, fick en unikt stor makt när han och organisationen Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle lobbade fram den nolltolerans och nollvision som svensk narkotikapolitik bygger på, än idag. Bejerot, som även kallas för svenska narkotikapolitikens fader, var själv inspirerad av frikyrkopastorn, folkpartisten och nykterhetsaktivisten Einar Rimmerfors när han framförde sina bisarra argument om drogernas faror. T.ex menade Bejerot att cannabis och knarkare bar på en social smitta som skulle leda till svenska kulturens förfall, om den fick härja fritt bland våra ungdomar. Hur fick Bejerot och lobbyorganisationen RNS en sådan makt? Varför accepterade politiker så mycket pseudovetenskap? Varför fick Sverige en moralpanik? Varför har vi högst narkotikarelaterad dödlighet i Europa idag? Varför har vi fortfarande en utopisk nollvision och varför vill inget utreda hur vår narkotikastrategi har fungerat de senaste 30 åren? Alla dessa frågor och mycket mer med journalisten och författaren Johan Wicklén i loungen.   Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A   Följ @loungepodden på alla sociala medier! Instagram LinkedIn Facebook

Professorn och forskaren Ata Ghaderi gästar Framgångspodden för att lära oss allt om ätstörningar! Han är leg. psykolog, psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, han är medskribent till tre böcker och forskar dagligen om negativ kroppsuppfattning och ätstörningar.Vi går in på alla olika typer av ätstörningar och vad det är som karaktäriserar dem. Vi pratar om hur det kommer sig att vissa personer får en ätstörningsproblematik, vad personerna själva kan göra som lider av det och vad man kan göra om man har någon i sin närhet som har problem. Dessutom pratar vi om vad man kan göra för att älska sin kropp mer, bygga en starkare självkänsla och så svarar vi på mängder utav era lyssnarfrågor. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Charge Amps: https://chargeamps.com/sv/UMO - Få hjälp med ätstörningar: https://www.umo.se/att-ma-daligt/atstorningar/bli-av-med-atstorningar/Riksföreningen mot ätstörningar: https://www.friskfri.se/Ätstörningszonen: https://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/1177 Vårdguiden om ätstörningar: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Professorn och forskaren Ata Ghaderi gästar Framgångspodden för att lära oss allt om ätstörningar! Han är leg. psykolog, psykoterapeut och docent i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, han är medskribent till tre böcker och forskar dagligen om negativ kroppsuppfattning och ätstörningar.Vi går in på alla olika typer av ätstörningar och vad det är som karaktäriserar dem. Vi pratar om hur det kommer sig att vissa personer får en ätstörningsproblematik, vad personerna själva kan göra som lider av det och vad man kan göra om man har någon i sin närhet som har problem. Dessutom pratar vi om vad man kan göra för att älska sin kropp mer, bygga en starkare självkänsla och så svarar vi på mängder utav era lyssnarfrågor. Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Charge Amps: https://chargeamps.com/sv/UMO - Få hjälp med ätstörningar: https://www.umo.se/att-ma-daligt/atstorningar/bli-av-med-atstorningar/Riksföreningen mot ätstörningar: https://www.friskfri.se/Ätstörningszonen: https://tjejzonen.se/fa-stod/atstorningszonen/1177 Vårdguiden om ätstörningar: https://www.1177.se/Stockholm/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Sverige lider cirka hundra tusen människor av ätstörningar, och sjukdommen drabbar allt yngre barn. I det här avsnittet hör vi Amelies berättelse. Hon är 29 år gammal och har lidit av ätstörningar under större delen av sin uppväxt. Vi pratar också med Hanna Kilander på Mind. Hon har under många år arbetat som behandlare av ätstörningar. Om du lider av en ätstörning kan du kontakta Riksföreningen mot ätstörningar, Frisk & Fri. Där finns en stödtelefon man kan ringa anonymt: 020 – 20 80 18.