Finrummet – en podd om byggd miljö, hur den utformats genom tid och hur den formar oss idag. Av och med Lenore Weibull och gäster. Producent Jonas Tornberg.
ICOMOS är ett internationellt expertnätverk för aktiva inom kulturarvssektorn vars övergripande syfte är att främja vård, bevarande och förmedling av det materiella och immateriella kulturarvet, såväl nationellt som internationellt. Jag träffar Ulrika Mebus för att tala om detta nätverk och dess arbete. Vi pratar bland annat om kulturarvets vikt i kriget i Ukraina.
Kulturmiljövården rör sig mer och mer mot det gröna kulturarvet. Grönskan bäddar in det byggda, det som ramar in och skapar rekreativa värden. De gamla ekarna är flera hundra år gamla, de är historiska. Återbesök av Mir Grebäck von Melen.
”Du är historisk” säger Anna Tascha Larsson som är museichef på Stockholms kvinnohistoriska museum. Tillsammans med Chimen Castaing och Sandra Åhman handlar detta avsnitt om hur de tillsammans arbetar för att kvinnors historia och historier undersöks, förvärvas, bevaras, förmedlas och synliggör publikt.
Genom alla tider har symboler och utsmyckning prytt våra gator och torg. Ibland i form av ornamentik och ibland helt fristående med ett eget liv. Det kallar vi offenlig konst och det kan handla om allt från preformence till stenskulpturer och bronsbyster. Rebecka Walan jobbar med offenlig konst på Länsmuseet i Stockholm och guidear oss genom stadens skatter.
Var och varnnan person talar om funkisstil, klassicism och sekelskifte men sällan om brutalism. Jag frågar arkitekturhistorikern och den återkommande gästen Stina Hagelqvist varför.
Vad kan en äppelskrutt berätta om Sveriges arkitektur? Detta avsnitt utspelar sig nere i arkivet på ArkDes (Sveriges nationella centrum för arkitektur och design) vid min sida står Max Ahrent som är assisterande intendent på Arkdes. Arkivet består av ritningar, modeller, fotografier, föremål. Samlingarna bär på idéer och visioner som påverkar våra liv som medborgare. Här finns underlag för det som är byggt idag och planer som aldrig blev av. Men vad ska lyftas och berättas i museet när materialet är så omfattande och brett? Urvalet är en ständig utmaning säger Max medan han med vita handskar rullar ut en slumpvis utvald ritning ur rullarkivet.
Det blir mycket spring i trapporna på Stadsmuseet i Stockholm när Malin Myrin visar runt i det anrika huset på Södermalm. I tre plan visas Stockholms historia från 1527 och fram till idag.
Filip Laurits är ordförande i föreningen Fasad, en förening som arbetar mot förvanskning och rivning av Göteborgs byggda och gröna kulturarv i Göteborg. Vi pratar om byggnader vi älskar och fasas av rivningshysterin. Fiskekôrka, hamnens kranar, Rödasten, Läppstiftet och Gathenhielmska huset är några pärlor som vi nämner på vägen.
Riddarholmskyrkan i Stockholm syns från långt håll. Men det är inte vilket kyrktorn som helst. Detta torn har en öppen spets av gjutjärn. Detta är ett avsnitt som börjar på marken och färdas längst upp i ett torn, ett avsnitt som snubblar över berg inomhus och kryssar mellan kungar, gravar och stilblandningar. Jonas Rosin leder upptäcktsfärden i en kyrka invigd på 1300-talet. Välkommen!
In genom grindarna kring en grusplan ligger Pythagoras industrimuseum. Var förberedd på slammer, buller och gnissel när museipedagogen Thérèse Holmgren drar igång tändkulemotorn i den stora maskinhallen. I en röd overall guidar hon genom verkstad, kontor och vaktmästarbostad. Hur var det egentligen att arbeta i en verkstad i början på 1900-talet?
I stadsdelsområdet Skarpnäck i södra Stockholm går jag, Matilda och Martin flera varv runt ett flerbostadshus i postmodern stil. Tillsammans låter vi byggnaden tona upp sig i enkelhet och sina särdrag. Utflykter behöver inte göras så långt bort eller till något slott. Det finns något att se nästan överallt. Vi pratar om taköverhäng, material, kulörer, volym, synlig teknik i fasad. Matilda och Martin är arkitekter och driver instagramkontot Arkitekturutflykter.
Det har skrivits hyllmeter historia om industriområdet Lövholmen. Men idag finns planer på rivning av flera byggnader i området. Området befolkas av konsthall och ateljéer i dagsläget. Jag möter Svante och Catharina i Färgkontoret för ett samtal kring industrihistoria och vikten av en bred representation av kulturarvet. Svante Helmbæk Tirén är frilans konstcurator, med plats på Färgkontoret, Catharina Högstedt är arkitekt och driver kampen om bevarandet av fabriken Nitrolack.
Vad gjorde järnåldersmänniskan en helt vanlig dag? Tillsammans med ena halvan av nystartade Vikingapodden avväpnar vi vikingarna och ger oss in i deras vardagliga liv. Eric Östergren berättar om en viking bortom hjälm, skägg, svärd och låter oss lära känna den på djupet. Vilka var de egentligen?
Du står framför en rest sten, tecken är huggna och ifyllt med röd färg. Du förstår att den vill säga dig något, men vad? Det ska vi reda ut tillsammans med Daniel Sahlén som är arkeolog på länsmuseet i Stockholm.
Då tar vi oss an fönstren. Allt går att laga säger Dennis Wassén på Stockholms Fönsterrenovering AB. Vi guidas genom hela processen av en fönsterrenovering, genom damm, bemålning och putsning. Mitt upp i allt står ett gäng fönster från Karlbergs slottsvind. Riktiga kändisfönster.
Året är 2021 och Skansen hålls för första gången stängt. Men bakom grindarna jobbar Marianne Strandin som antikvarie med uppdraget att berätta Sveriges historia från 1700-talet fram till idag. Friluftsmuseet Skansen berättar om Sverige i olika tid, klass och landskap - här kan du gå mellan alla landskap på en dag. Möt en svampbok i byggnadskultur och en plats där historier får liv.
BVP - byggnadsvårdsportalen på facebook står för innehållet i detta avsnitt. Tillsammans med Mir Grebeck von Melen botaniserar vi i gruppen där alla rätt och fel inom byggnadsvård ivrigt diskuteras. Vi inser att en fråga i vissa fall är bättre än ett svar. I det första avsnittet inspelat i Vallentuna kommun dyker vi ner i oro för gifter, inspiration, vurm och goda råd. Välkommen in i finrummet.
Ett kärt återbesök i tapetmakeriet resulterade i ett avsnitt i två delar. Vi följer en tidslinje från idag och bakåt. Del 2 tar vid i slutet av 1800-talet och fortsätter bakåt i tiden. Lyssna för att höra vad som döljer sig på sista sidan av mönsterboken.
För andra gången i podden så besöker jag tapetmakarna Sara och Mats på Långholmen i Stockholm. Sist fick vi veta allt om hur tapeter tillverkas med valsar, trycktekniker, material och färgtyper. Denna gången välkomnar vi in i mönstervärlden. Detta är ett avsnitt om tapetens historia, hur tapeter sett ut, ser ut och varför!
Maria Legars kommer nerspringandes från trapporna på kommunhuset i Nacka. Kommunen bygger stad och tempot är högt. Vi talar om vikten av att förankra en plats med dess historia och hur en medveten samhällsplanering bör utgå från platsens karaktär och historia. Alla platser bär på berättelser som måste värnas och tolkas för att leva vidare i den fysiska miljön.
Byggnadsvårdsbutiker är viktiga källor till återbrukat material, nyproduktion i gammal form men också kunskap. Här pågår både renovering och rådgivning i byggnadsvård. Sofie Schönberg visar runt i butiken men främst i verkstaden där hon som finsnickare spenderar många timmar. Vi skramlar med beslag, flyr ljudet av en och annan såg och kryssar mellan fönster och dörrar. I verkstaden renoveras en retrokyl, en stor gjutjärnskamin putsas upp och Sofie visar en dörr som hon arbetar med. Ifrån hur många hus finns det reservdelar samlade här?
Modernismen växte fram redan under industrialismens sena 1800-tal i Sverige. Med funktionalismens framfart på 1930-talet blev framtidstro och modernitet ledord. Modernitet är ett begrepp som används vardagligt och lite oreflekterat i vissa fall. Tillsammans med Stina Hagelqvist benar vi i modernitetens strävan och motsägelser. Har modernitet något med tid att göra? Är det en vilja? Hur ser vi på modernitet idag och hur såg vi på det förr? Välkommen in i finrummet.
Stenhus kallar vi många byggnader. Men vad är det egentligen? Ofta är det vi talar om en byggnad med putsad fasad och för det mesta av kalk. Men hur går det till när ett hus bakas fram av ett kalkpulver? Och vad är skillnaden mellan kalk och cement? Daniel Nymberg förklarar från ax till limpa hur kalk används.
Vicki Wenander är byggnadsantikvarie och byggnadsingenjör och medförfattare till boken Byggnadsvård för lägenheter. Vad innebär materialäkthet i en tid av svarta plastlister kring dörröppningen? Vi talar om postmodernismen och hur mode och trender genom tid påverkar hur staden tagit form. När byggdes det som mest i städerna och varför? Varför revs så mycket i städerna? Avsnittet handlar om hur vi bott genom tiderna.
Ett mästerverk i rummet, ett hantverk, en värmekälla och en bit historia. Detta avsnitt ägnas åt kakelugnen. De flesta har sett en kakelugn, men hur ser den ut på insidan och hur fungerar den egentligen? Christofer Urby berättar om hur kakelugnen är uppbyggd, hur den underhålls samt en hel del om dess olika utföranden. Del 2 av 2.
Ett mästerverk i rummet, ett hantverk, en värmekälla och en bit historia. Detta avsnitt ägnas åt kakelugnen. De flesta har sett en kakelugn, men hur ser den ut på insidan och hur fungerar den egentligen? Christofer Urby berättar om hur kakelugnen är uppbyggd, hur den underhålls samt en hel del om dess olika utföranden. Del två släpps fredag 14/2.
Äntligen ett avsnitt om kyrkor! Rickard Isaksson är antikvarie på Stockholms stift och arbetar med det kyrkliga kulturarvet. Vi går igenom kyrkans användning historiskt och fram till idag. Gymnastikpass på kyrkogården, konkurrens mellan kyrktorn och skyskrapor idag. Kyrktorn i väst, absid i öster och tusen berättelser om präster, de som byggde kyrkan och alla som besökt kyrkan. Ett avsnitt om en av våra mest spektakulära och komplexa byggnader. Kyrkan.
I en liten verkstad på Långholmen i Stockholm döljer sig en hel värld av mönster. Avsnittet är en rundvandring i tillsammans med tapetmakarna Mats och Sara. Vi går igenom trycktekniker, produktionskedjan och slår ett slag för tapeter i hemmet idag.
I detta avsnitt lyfter vi bårhusens historia, beskriver utformning och bjuder även på lite vidksepelser. Mattias Eklund är bebyggelseantikvarie och arbetar en hel del med bårhus. Han berättar om bårhuset nu och då och om hur byggnadsbeståndet runt omkring en kyrka kan se ut.
Avsnittets gäst Stephan Fickler arbetar på Byggnadsvårdsföreningen. Vi pratar om byggnadsvårdens vikt och hur det går att koppla till klimatfrågan. Byggnadsvård innebär hushållning med material och respekt för årsringar. Stephan medverkar i det populära programmet Husesyn med Ulla Skoog i P1.
Varför imiterars olika matieral? Hur har vi genom tiderna dekorerat? Lars Sandberg är målare med inriktning på kulturmiljö. Vi pratar om hur interiört måleri utförs och hur det historiskt har utförts. Ådermålning, marmorering och dekor är några tekniker som detaljerat beskrivs i detta avsnitt.
Avsnitt nummer 20 firas med frågepodd och gästas av Helena Wärnhjelm, kommunantikvarie i Haningen kommun utanför Stockholm. Tillsammans svarar vi på frågor om byggnadsvård och kulturmiljö.
I detta avsnitt är jag själv gäst. Finrummets egen producent Jonas Tornberg gästar podden genom att ta rodret och intervjua. Vi pratar om min väg till att bli antikvarie och hur det är att arbeta som antikvarie. Avsnittet bjuder även på lite poddprat och en promenad i ett soligt Gustavsberg för ett samtal kring material, kulturmiljö och historia.
Svante Tirén är tillbaka för att berätta om de dolda skatterna i ett arkiv. Han ger en guide till hur det går till att börja söka i arkiv och varför det är så spännande. Arkiven bär på historiens råmaterial.
Cissi Björk har varit med och skrivit böckerna: Så byggdes husen, så byggdes staden, så byggdes villan. Dessa böcker har används som kursmaterial i skolor över hela landet och spridit en bredare syn på arkitektur. Böckerna belyser olika tiders ideal i byggandet, stilar och dess karaktär. Från klassicism till 2000-talets stilar. Vad är det specifika för en viss stil? Vad är tidstypiskt?
Vad kostar historia? I avsnittet möts antikvarie och fastighetsmäklare för ett samtal om att hitta hem. Eller om hur en bostad hittar sin ägare kanske. Vi talar om originaldetaljer, kakelugnar, parkett och ursprungliga fönster och dörrar samt det ökade intresset för byggnadsvård. Adam Smith är mäklare på mäklarfirman som handplockar bostäder som uppfyller kraven av en tidstypisk och välbevarad bostad.
Vad är egentligen morgondagens kulturarv? Är det ännu en herrgård eller rent av ett kärnkraftverk eller parkeringshus? Avsnitt 15 gästar Länsstyrelsen för ett samtal med Louise Schlyter som är chef för kulturmiljöenheten i Stockholm. Vi talar om olika skyddsformer och om hur det är viktigt att få en bred representation.
I avsnittet om traditionellt byggnadsmåleri berättar Kristofer Tartsay vad det innebär att en byggnad fått böldpest och hur märkligt det är att spara in på plastpåsar i butiken för miljöns skull när många färgtyper innehåller enorma mängder plast. Linoljefärg innehåller två ingredienser: olja och pigment. Vad behövs egentligen mer i en färg?
Byggnadsvårdaren Shaun Ward gästar Finrummet i ett avsnitt om husens ovansida, taket. Så mycket mer än ett skydd mot nederbörd. Vad finns det för olika typer av takmaterial? Hur läggs egentligen ett tak? Är några av frågorna vi ger oss in i. Vi slår ett slag för lertegel - gräv där du står! Mycket nöje.
Mönsteruppbyggnad, dekoration och snickarglädje. Ornamentik är utsmyckningens struktur i rytm, symmetri och asymmetri. Ett avsnitt om ornamentik i det vardagliga och i det mest spektakulära. Svante Tirén utsmyckar Finrummet med en begreppsförklaring av ornamentik.
Vad är egentligen arkitektens roll i kulturmiljön? Hur samarbetar antikvarier och arkitekter? Detta avsnitt är en diskussion mellan antikvarie och arkitekt om vikten av förståelse för kulturmiljön. Linda Willers är verksam arkitekt och jobbar ofta i äldre miljöer.
Ännu en gäst i podden. Billy Höök är verksam konservator och berättar i detta avsnitt om tillvägagångsätt för att säkra kulturarvet. Det blir stora frågor kring bevarande och intressanta detaljer om lim, skador och matierial. Vi får även veta vad det innebär att jobba som konstkurir.
I detta avsnitt träffar Lenore föremålsantikvarien Therese Holmgren. Ämnet som berörs är nystilar och dess olika inriktning. 1800-talets maximalistiska uttryck beskrivs och diskuteras. Ska stilen kallas eklektism, historism eller nystil? Eller är denna stilblandning ens en stil? Lyssna på avsnitett om 1800-talets överdåd!
Prästgården byggdes som bostad åt prästen. Där bedrevs även verksamhet och skola, prästgårdarna hade ofta praktfulla trädgårdar. Men idag säljs prästgårdarna en efter en, allt som oftast ligger minst en uppe till försäljning. Är det ett hot mot kulturarvet att prästgårdarna görs om till privatbostäder?
Byggnader med makt - om maktutövning i arkitektur. Makt i samhället tar sig uttryck i den byggda miljön på olika vis. Stora, tunga, påkostade höga byggnader för att signalera välfärd eller vördnad. Makten kan missbrukas och missriktas.
Finrummet heter podden, så även dagens avsnitt! Vi pratar om finrummet. Trots trångboddhet hade många förr ett rum i bostaden som nästan alltid stod tomt. Varför då? Och hur blev finrummet till vardagsrum?
För att med ord förklara vad vi ser i den byggda miljön behövs arkitekturtermer. Det är ett sätt att lära sig se detaljer och också förstå hur en byggnad håller ihop. Vi ger oss in i djungeln av namn på olika typer av ornament, välkommen in.
Vi pratar om planlösningar och rumsfunktioner över tid. Vad är till exempel en korsplan? Och vad är det med öppna planlösningar som gör Gustav så upprörd? Det och mycket mer avhandlas i detta avsnitt.
Vad är en sportstuga? Vi berättar om hur lagstadgad semester kom att ta sig uttryck i den byggda miljön. Om stugor med fönsterluckor, verandor och fjällpanel som byggdes för att fly den växande staden. Vi läser upp menyn för en vistelse på landet och talar om hur sportstugor hanteras och används idag.
Vad händer när en funktion går ur tiden – försvinner byggnaden också då? I detta avsnitt pratar vi om byggnaders funktioner och utmaningen i att ändra användningen av en byggnad. Byggnaderna blir fysiska spår som visar hur vi levt och lever våra liv. En kyrka som byggts om och inrymmer ett café är ett av flera exempel.
Vad gör en antikvarie om dagarna? Vi pratar också om byggnadsvård och vikten av kulturmiljön. Byggnaders stil, form, ursprung, byggnadsteknik och material är bara några aspekter som berörs. Podden riktar sig till den som bor i ett gammalt hus själv, den som brukar kika upp mot fasaderna och nästan blir påkörd av en bil på kuppen och för den som vill veta mer om kakelugnar, riksintressen, teak, 50-talet och mycket annat. Vem vill inte det? Tack för vänligheten!