Podcasts about evolutionens

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Jens Ramskov, videnskabsredaktør, Ingeniøren I denne episode af Sikkert og vist skal det handle om, hvordan livet opstod på Jorden. Forskerne har fundet opskriften, men det er endnu ikke lykkedes dem at gentage succesen i et laboratorium. Nogle arter som f.eks. fugle og mennesker har klaret sig rigtig godt i evolutionens lotteri, mens andre er uddøde pga. klimaforandringer noget større end dem, vi oplever for tiden, eller har kun diversificeret sig i få arter. Links Mennesker og fugle er blandt vinderne i livets store lotteri – krokodiller er tabere Læs mere på Ingeniørens temaside med alle artikler om Videnskabsåret 2022

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Simon Freiesleben og Jens Ramskov Hvis du synes, at affaldsspandene er ved at hobe sig op i indkørslen eller gårdmiljløet, skal du regne med, at de kun bliver flere. Mælkekartoner og tekstilaffald bliver det næste, der skal sorteres for sig, men ligesom det gælder for plastaffaldet har vi endnu ingen teknologisk løsning på, hvordan det genanvendes effektivt. Eksperter advarer om, at man risikerer at sætte borgernes velvilje over styr, hvis det blot køres ud af landet og brændes af. Det fortæller Simon Freiesleben fra Ingeniørens PRO-medie WasteTech om her i Transformator. Sikkert og vist hedder den artikelserie, som Ingeniørens videnskabsjournalist Jens Ramskov har indledt i anledning af det kommende internationale videnskabsår. I ugens podcast handler det om, hvordan livet opstod på Jorden – forskerne har fundet opskriften, men det er endnu ikke lykkedes dem at gentage succesen i et laboratorium. Nogle arter som f.eks. fugle og mennesker har klaret sig rigtig godt i evolutionens lotteri, mens andre er uddøde pga. klimaforandringer noget større end dem, vi oplever for tiden, eller har kun diversificeret sig i få arter. Links Nogle artikler er muligvis ikke online endnu eller kræver abonnement Problemer med plast og tekstiler kan vælte tilliden til affaldssortering Hensigten er god nok - men vi står med store udfordringer i at genanvende plast og tekstiler Tekstiler kan blive affaldssektorens smertensbarn Mennesker og fugle er blandt vinderne i livets store lotteri – krokodiller er tabere Læs mere på vores fokus om Naturvidenskabsåret: ‘Sikkert og vist' Video: Tysk dybdebombe sprænges i Øresund

Den luftburna jägaren - en rovfågel eller en insekt - är något av evolutionens mest komplexa utvecklingsprogram. Förmågan att manövrera smidigt i tre dimensioner som den Röde baronen i sitt Fokker-plan, medan du överlistar ditt byte (vars väjningsmanövrer ofta håller motsvarande, imponerande rang), det är ingen liten bedrift. Och kungen av de flygande rovdjuren är ingen mindre än den fascinerande trollsländan. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

I veckans avsnitt så går pappa Micke och pappa Andy igenom sina tio top rollspel. Den här listan lär ju ändras med tiden men så här ser det ut just nu. Spel som nämns:Eon, All Flesh Must Be Eaten, Stjärnornas Krig, Achtung Cthulhu, Savage Worlds, Call of Cthulhu, World War Cthulhu, Dungeons & Dragons 3,5 , 5e, Curse Of Stradh, Rollmaster Middle Earth, Hollow Earh, Evolutionens barn, Vampire Reviesde, Sagospelet Äventyr, Mutant År Noll, Mutant, Mutant 2089, Chock Åter från graven, Drakar och Demoner 91, DC Adventures, Call Of Cthulhu, Delta Green, Kult, Drakar & Demoner 2016, Kutulu, More Than Human, Bortom, Wastelands, Kehlatar, Facebookhttps://www.facebook.com/Mindypodd.nu/Twitterhttps://twitter.com/MindyPoddYoutubehttps://www.youtube.com/channel/UCmOr6MyeugbWX_VnckgGkDQ?view_as=subscriberInstagramhttps://www.instagram.com/mindypodd/?hl=svVår Patreonhttps://www.patreon.com/user?u=2776677

Klimakteriet är evolutionens succémutation anser feministen och professor Agnes Wold som aldrig är rädd för att sticka ut hakan. Agnes berättar om östrogenets framfart, felaktiga slutsatser och vetenskapliga studier på kvinnor som inte blivit som man tänkt sig. Vi får höra om vad som egentligen är klimakteriebesvär och varför man kan dra paralleller mellan puberteten och klimakteriet och hur det kommer sig att hon är motståndare till hormonbehandling. Agnes har arbetat i 30 år med mikrobiologi och har bl a forskat om tarmen och om låggradig inflammation. Att vi ständigt har inflammation i kroppen är ett faktum som vi måste leva med och inte behöver fundera så mycket på. Så en trist insikt: "tarmen bryr sig inte om oss!" Går livet verkligen går ut på att optimera antalet levnadsår snarare än att optimera antal bra år? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi. Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. I programmet hörs: Frances Arnold, professor vid California Institute of Technology och Nobelpristagare i kemi 2018, Nat Goldberg, doktorand i Frances Arnolds forskargrupp. Programmet är en repris från 26 november 2018. Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Botemedel mot cancer, lösningen på världens energikris och mat åt alla hungriga. Allt det här går att hitta i naturens enorma variation av proteiner menar Frances Arnold, Nobelpristagare i kemi. Frances Arnold har fått en del av 2018 års Nobelpris i kemi för att ha utvecklat metoden riktad evolution av enzymer. Den använder hon för att få proteiner som hör till gruppen enzymer att utföra nya kemiska reaktioner. Det kan i sin tur ge oss bättre sätt att framställa till exempel biobränslen och läkemedel. Och det bästa sättet att utveckla den enorma outnyttjade potentialen för problemlösning som finns i naturen är att ta vara på många olika människors kreativitet och idéer, menar hon. Programledare: Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Årets Nobelpristagare i kemi har använt genetiska förändringar och selektion för att utveckla proteiner som kan ge oss hållbara bränslen, miljövänliga kemikalier och nya läkemedel. Frances Arnold genomförde den första riktade evolutionen av enzymer. Idag nyttjas de bland annat för en mer miljövänlig tillverkning av kemiska substanser och för att framställa förnybara bränslen. George Smith och Sir Gregory Winter utvecklade en metod som kallas för fagdisplay, där virus som infekterar bakterier kan utnyttjas för att ta fram nya proteiner. I programmet hörs Gunnar von Heine, professor i biokemi. Lena Nordlund & Ulrika Björkstén vet@sverigesradio.se