Podcasts about nobelpris

Geoffrey Hinton var gnistan som fick AI-utvecklingen att explodera. För det fick han Nobelpris i fysik 2024. Men han varnar själv för det hot AI kan utgöra mot mänskligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 6/12-2024.Vi besöker Geoffrey Hinton i hans hem i Toronto, och hör om den press han upplevde i barndomen, och om hans oerhörda drivkraft genom decennierna med övertygelsen om att de så kallade neurala nätverken var det som bäst kunde skapa en artificiell intelligens.Över en kopp kaffe berättar han om hur han nyligen lämnade sitt jobb på Google, samtidigt som han vaknat till insikten att AI snart kan bli mer intelligent än vi människor, och om att den då kan vilja ta över och göra sig av med oss människor. Hur tänker han sig hotet rent konkret, och vad kan vi göra för att tygla den artificiella intelligensen och använda den som den enorma positiv kraft den också kan vara?Reporter:Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Fredrik LignellHan har räddat osshttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/han-har-raddat-oss-del-1-skuldebrevet-arb5iVad är det som drabbar den ensamme, utsatte, pryglade och bakvände kungen på korset? Och på vilka sätt hjälper korshändelserna oss? Allt vi kan veta om Gud finns på ett eller annat sätt närvarande i korsets drama. Kol 1:13-23; 2:6-15Paulus beskriver hur deras (och vårt) dåliga läge såg ut innan mötet med Jesus: Vi var utanför, vi var bortvända, vi var döda, vi var skuldsatta. Hur blev det så här? 1 Mos 3:8De gömde sig. Distansen, rädslan, misstänksamheten, våldet, misstron mot Gud och varandra… Här föds det. Synden är inte endast ett snedsteg eller ett enskilt misstag, det är snarare som att ett relationsgift sökt sig in i tillvaron, i människan och i hela skapelsen. Vi kan putsa på fasaderna, låtsas som att skuld och skam inte finns eller förklara allt detta som konstruktioner som kyrkan uppfunnit för att hålla folk i schack, men innerst inne vet vi. Själen håller räkning. Människan är utanför, bortvänd, död och skuldsatt genom sin synd. I paradiset finns två träd: kunskapens träd och livets träd. Människorna äter av kunskapens träd, och det är där smittan drabbar allt levande. De stängs då ute ur Eden, och framför allt stängs de ute från livets träd. Utanför Edens stängda portar väntar död och förgörelse. som inleds när Kain slår ihjäl sin lillebror. Han grundar sedan den första staden, ett slags sinnebild av imperiet, grundat på mord, misstänksamhet och våld. Det där livets träd gick förlorat för människan, men nu har något hänt i historien som vi aldrig varit med om förut. Ett träd är rest på en skallformad kulle kallad Golgata, utanför Jerusalems murar. Det är ett märkligt träd som slukar allt som kommer i dess väg. Härifrån släpps ingen lös förrän man är död. Här hängs Guds levande Son upp, Han som kallas den andre Adam, Guds lamm, Ordet som blev människa, Kristus, Människosonen, vägen, sanningen och livet personifierat. Livet finns i blodet, står det i GT, och när blodet från Jesus fläckar trädet som står på skalleplatsen, då förvandlas det brutala romerska avrättningsredskapet till livets träd. På det korset ropar Jesus: »Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?« Annars ber Jesus »Abba, Fader!« Nu är det som att något främmande dragit in i den fullkomliga gemenskapen mellan Fadern och Sonen. ”Gud gjorde honom till ett med synden”, skriver Paulus, och det är som att människans främlingskap också drabbar Jesus. I Gamla testamentet används en bock som får bära folkets synder ut i öknen. Alla begär, äktenskapsbrott, lögner, svek och mord läggs på bocken, på syndabocken. Djuret förs sedan ut i öknen. ”Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen.” Nu skriker Jesus ut sin ensamhet. Han är syndabocken, övergiven, utdriven och smittad av främlingskap. Synden, mörkret, djävulskapen och fiendskapen har nu flyttat in i den pryglade mannen på pålen. Så här ser synden ut. Och så här ser kärlekens innersta väsen ut. Det är som att korset står som en gammaldags balansvåg för hela världen att se. Vid korset vägs våra liv, våra ansträngningar, våra tappra försök att leva för andra än oss själva, vår önskan att bryta självcentreringen. Vid korset väger vi för lätt. Där är alla människor skuldsatta och smittade av synden, och ingen går fri. Trots alla moraliska framsteg, tekniska landvinningar, politiska överenskommelser och imponerande Nobelpris väger vi för lätt. Det är här vi anar syndens och bortvändhetens brutala konsekvenser: Övergiven. Ensam. Så hur går det med vårt taskiga läge?Vi stod utanför -- Gud försonade oss med Honom själv...

Hon har ägnat hela sitt vuxna liv åt anti-kärnvapenfrågan ofta med stor framgång. Nu fruktar Beatrice Fihn kärnvapen i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beatrice Fihn är faktiskt den enda personen i världen som både blivit Årets Göteborgare och tagit emot Nobels fredspris.Hon var under många år chef för organisationen ”Ican”, Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, som fick stort genomslag 2017. Organisationen spelade en nyckelroll i att driva igenom ett förbud i FN mot kärnvapen, och tilldelades därefter ett Nobels fredspris för sitt arbete.Nu, åtta år senare, blåser plötsligt hårda kärnvapen-positiva vindar i debatten, efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och USA:s förändrade retorik gentemot sina allierade i Europa.Tror Beatrice Fihn fortfarande att en kärnvapenfri värld är möjlig?Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 26/11-2024.Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för.Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag.Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han.Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sänder första gången 10/12-2024Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.seProducent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 3/12. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 5/12-2024.Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Vi har besökt två svenska lab med robotar som kan göra hela forskarjobbet med hjälp av AI. Geoffrey Hinton som fick Nobelpris för AI ägnade sitt tal på Nobelfesten åt varningar för tekniken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör också om hur e-DNA avslöjade ärtmusslor som fanns på ställen man inte visste. E-DNA, alltså att hitta DNA i miljön från arter man letar efter, kan göra miljöövervakningen effektivare. Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

En drömvärvning, nya regler i HA 25/26 och Nobelpris i killgissningar - Laag och Lyck vänder och vrider på HA! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvad har våbenteknologi med demokrati at gøre? Og hvorfor er institutioner nøglen til økonomisk vækst? I dette afsnit er Sange om merværdi taget ud for at besøge Jacob Gerner Hariri, professor i statskundskab på Københavns Universitet, til en snak om, hvordan våbenteknologi kan bruges til at fastholde magt. Vi dykker også ned i årets Nobelpris i økonomi, der gik til Daron Acemoglu, Simon Johnson og James Robinson for deres banebrydende forskning i institutioners rolle. Hvad betyder det egentlig, når vi taler om “inklusive” og “ekstraktive” institutioner? Og hvorfor blev nogle lande rige, mens andre forblev fattige efter kolonialismen? Det bliver skarpt, nørdet og utroligt relevant. Gæst: Jacob Gerner Hariri Vært: Alex Arash Sand Kalaee Relevante links: Artiklen Jumping the Gun https://academic.oup.com/ej/article/133/650/728/6750008 Tidligere afsnit om progressive perspektiver på GMO med bl.a. Asger Mose Wingender https://soundcloud.com/radioaktivpodcast/sange-om-mervaerdi-43-gmo Tidligere afsnit om naturlige eksperimenter, instrumentale variable og Nobelprisen 2021 https://soundcloud.com/radioaktivpodcast/sange-om-mervaerdi-27-naturlige-eksperimenter-og-nobelprisen-2021

Med kunskaperna från utvecklingen av en brädspelstävlande AI knäckte årets kemipristagare en av de stora frågorna inom biokemin hur proteiner veckar sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med hjälp av artificiell intelligens har Nobelpristagarna Demis Hassabis och John Jumper skapat maskiner så intelligenta att de löst ett 50 år gammalt vetenskapligt mysterium – hur proteiner veckar sig. Hör om upptäckten som belönats med halva 2024 års Nobelpris i kemi, öppnar dörren för snabbare framsteg inom läkemedelsutveckling och kan förändra framtidens medicin.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Laila berättar om en händelse som fick henne att göra något hon aldrig behövt göra tidigare och MorronZoo-gänget hamnar i en het diskussion som har med introverta och extroverta människor att göra. I Familjerådet delar vi ut egna priser till folk som vi tycker förtjänar ett Nobelpris!

2016 höll världen andan när AI-modellen AlphaGo utmanade världsmästaren i spelet Go och vann. Nu belönas Demis Hassabis, hjärnan bakom modellen, med Nobelpris men för en helt annan upptäckt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bara åtta år gammal köper Demis Hassabis sin första dator för vinstpengarna från en schackturnering. Som vuxen utvecklar han det första datorsystemet som lyckas överlista en mänsklig världsmästare i ett mer avancerat spel än schack. Vetenskapsradion träffar Demis Hassabis, en av Nobelpristagarna i kemi 2024, i ett personligt samtal – om vägen från schacknörd till Google-elit och Nobelpris.Reporter: Annika Östman annika.ostman@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se

En häftig mekanism i ett litet underligt djur skulle bli viktig också för oss människor och belönas med Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”I love that animal”. Nobelpristagaren Victor Ambros har mycket att tacka en millimeterlång mask för. Det lilla genomskinliga djuret har nämligen inte bara haft en central plats i hans karriär, den har också lett till att han i år tilldelas årets Nobelpris i medicin. Hör om upptäckten av en viktig genetisk funktion som ärvts genom årmiljonerna och om varför så kallade ” worm people” är lite speciella inom forskarvärlden.Reporter Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se Producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se

Välståndet från stora teknologiska omvandlingar når de breda massorna först långt senare, säger ekonomipristagaren Simon Johnson, som också studerat kolonialismens följder för dagens ojämlika världsekonomi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi möter Simon Johnson en mycket tidig morgon, dagen efter det stora nobelprisfirandet vid hans arbetsplats. I vad han kallar den mest annorlunda intervjusituation han varit med om berättar han om den surrealistiska upplevelsen när han först fick veta om priset, om sin nya hektiska tillvaro och om forskningen han belönas för. Johnson är en av tre som i år delar Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, ”för studier av hur institutioner formas och påverkar välstånd” som motiveringen lyder. Det handlar mycket om hur arvet efter den europeiska kolonialismen präglar ekonomin i världen idag. Britten Simon Johnson, nu verksam i USA, har också forskat och skrivit om de ekonomiska effekterna av de stora teknologisprången: den industriella revolutionen, digitaliseringen som pågått de senaste 50 åren, och nu även AI. Gång på gång har välståndet de skapar i första hand gynnat bara en liten del av befolkningen, säger han. Åk med när vi följer Johnson en liten bit på den veckopendling han gör med flyg mellan arbetet vid MIT Sloan School of Management i Cambridge utanför Boston och hemmet i Washington DC!Medverkande: Simon Johnson, Professor vid Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och mottagare 2024 av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Aung San Suu Kyi hyllas av en hel värld som fredsikon och hjälte. Men när minoritetsgruppen rohingyer attackeras av militären 2017 och 700 000 tvingas fly från Myanmar, är fredspristagaren tyst. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. När Nobels fredspris delas ut 1991 går det till den frihetsberövade demokratikämpen Aung San Suu Kyi. Världen över blir hon hyllad som symbol för mod och demokrati.Burma, eller Myanmar som landet heter idag, har i mer än ett halvt decennium kontrollerats av landets benhårda militära styre. När landets första fria val går av stapeln vinner Aung San Suu Kyi stort. Men hon tvingas dela på makten med militärjuntan. Under åren som följer eskalerar våldet mot Myanmars muslimska minoritetsgruppEn dag, 2017, när 60-åriga Nour tittar ut genom en glipa i bambuhuset där hon bor, ser hon massa militärer som kommer springande mot byn. De sätter eld på rohingyernas hus så hon samlar sin familj och flyr. Men sonen Mohammed tillfångatas.Snart kommer nyheter om att 300 byar bränts ner och 10 000 rohingyer dödats i brutalt våldsamma attacker mot den muslimska folkgruppen.Det lämnas in en anmälan om folkmord till den internationella domstolen i Haag – och röster höjs för att Aung San Suu Kyi ska lämna tillbaka sitt Nobelpris. Många undrar varför hon inte gör nåt för att stoppa det brutala våldet. Medverkande:Jesper Bengtsson, har skrivit böcker om Aung San Suu Kyi och Burma/Myanmar.Margita Boström, Sveriges Radios tidigare Asienkorrespondent.Nour, rohingyer som tvingades fly från Myanmar.Abul Kalam, svensk-rohingyer som grundat Swedish Rohingya Association.Alexander Jäätmaa, Svenska Burmakommittén.Matthew Wells, Amnesty International.En dokumentär av: Andreas Ståhl.Producent: Rosa Fernández.Dokumentären är producerad 2024.

I det här avsnittet tar vi upp några lyssnarfrågor. En handlar om den mystiska Mojen som sägs göra vatten man dricker mer stabilt och mer hälsosamt och vara extra bra när man rensar sitt lymfsystem. Den andra frågan handlar om effekter av bastubad och vi går igenom några forskningssammanställningar på området.   Självklart blir det också lite snack om årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som tilldelas två amerikanska forskare, Victor Ambros och Gary Ruvkun, för en grundläggande upptäckt för hur geners aktivitet regleras.   Trevlig lyssning!  Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/ 

David MacMillan fick Nobelpriset i kemi 2021 för upptäckten av ett nytt sätt att bygga ihop molekyler, som gör kemin enklare, renare och billigare. Han berättar om vägen till sin upptäckt, om hur kemi förändrar och förbättrar världen - och om varför hans Nobelpris gjorde att han förlorade 1 000 dollar. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Juridikpodden livepoddar från Uppsala universitet. Vi talar om ansvar för underlåtenhet. Vi talar om kusinäktenskap, om juristers klädkoder och om varför det borde finnas ett Nobelpris i juridik. Eller kanske snarare: i rättsvetenskap.

Den Europæiske Centralbank sænkede renten, og vi stiller spørgsmålet, om det nu er Mission Accomplished for ECB-boss Christine Lagarde? Vi tager en grundig snak om den amerikanske økonomi, der tordner afsted, og så blev der uddelt en Nobelpris i økonomi. Betyder topøkonomernes forskning overhoved noget for helt almindelige danskere?See omnystudio.com/listener for privacy information.

...en nobelpris-modtager, Lundbecks rejse fra kiks til milliardopkøb, Danish Crowns krise og hænderne over hovedet på topdirektører, hvis Trump vinder. Med få uger til valgdagen i USA, har senator Elizabeth Warren nu kastet sig over Novos fabriksopkøb til 114 milliarder kroner. Og hun er ikke tilfreds. Topdirektør Lars Fruergaard har lige haft Bernie Sanders på nakken - og nu er det så Warren. Stéphanie Surruge kommer forbi og tegner et portræt af senatoren. Medicinalgiganten Lundbeck har købt en virksomhed til 17 milliarder danske kroner. Vi vender købet og tager en tur tilbage til dengang, Lundbeck solgte kiks og støvsugere. Vi skal også forbi Danish Crowns krise. Vi ser på to grafer, der ikke ser for godt ud. Men så ringer vi til en ekspert, der ser lidt lysere på fremtiden for slagterigiganten. Til slut tager vi til USA igen - for hvad vil det betyde for detailsektoren, hvis henholdsvis Harris og Trump kommer til magten? Hvem skal Lego, Bestseller og Pandora heppe på? Og så er der en hilsen fra en Nobelpris-modtager... Vært: Ulrik Rosenkvist Schultz. Fast gæst: Sune Aagaard. Medvirkende: Stéphanie Surruge, international korrespondent og vært på podcasten Stjerner og Striber, Henning Otte Hansen, seniorrådgiver ved Københavns Universitet og Tine Choi Danielsen, chefstrateg hos PFA.

Nu är årets Nobelpris tillkännagivna. Värdiga pristagare med ibland rätt svårbegripliga upptäckter. Men vem skulle du vilja prisa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem skulle få ditt ”nobelpris” för att den gör eller gjort något som är ”till gagn för mänskligheten”? Kanske i helt andra ämnen än i dem de vanliga Nobelprisen delas ut?Det kan vara kända eller okända, personer som lever nu eller som levde förr... Ring Jacke Sjödin under söndagkvällen på 020 22 10 30!

18 oktober. Ledarredaktionen sammanfattar ännu en händelserik vecka. Vad ska man tycka om SVT:s nya nakensatsning? Vilken av Nobelpristagarnas böcker är bäst? Och vad är det som luktar i varje gathörn i New York? Mattias Svensson, Peter Wennblad och Paula Röttorp står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Space X lyckas landa en raket på jorden, Google kammar hem Nobelpris för AI-forskning och Amazon och Google satsar på småskalig kärnkraft för att driva sina datacenter. Håller techjättarna på att ta över nationalstaternas roll? Henning Eklund har en teori om den senaste veckans nyheter. Dessutom tittar Björn Jeffery närmare på blankarfirman Hindenburg Researchs anklagelser mot spelplattformen Roblox. Stämmer det att barnens favorit är ett tillhåll för pedofiler – och att företaget har blåst upp sina användarsiffror? Plus: Ekonomipristagaren Daron Acemoglu förstör AI-festen. Lyssna på SvD Tech brief som nominerats till Guldörat 2024 i kategorierna ”Årets folkbildare podd” och ”Årets programpunkt”. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

I veckans avsnitt snackas det vilt om härvan runt P Diddy och män som inte klarar av att vara i maktposition utan att korrumperas. Det blir också mer maktsnack angående den svenska Maktbarometern som just presenterat hur makt har förflyttats mer mot privatpersoner. Sedan blir det lite om årets Nobelpris i litteratur och var våra gränser går för vem man skulle kunna ha en relation med. En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den koreanske forfatter Han Kangs spritnye Nobelpris har fået os til at vende blikket mod øst. For hvad skal man læse, hvis ens nysgerrighed er blevet vakt af den sydkoreanske sejrsgang? Vi bliver guidet rundt i landets litterære landskab og besøger både feministiske stemmer og historiske traumer. I Aarhus er Føtex GO, Danmarks første dagligvarebutik helt uden betjening, netop åbnet. Den menneskelige kontakt er erstattet med kameraer, der opfanger, hvad du putter i kurven og om du betaler. Det daglige spontane møde i supermarkedet er måske snart fortid, og det kan påvirke den menneskelige erkendelse, som netop dannes i mødet med andre. Værter: Tony Scott & Chris Pedersen.

Nobelprisen i litteratur for 2024 går til den sør-koreanske forfatteren Han Kang. Ifølge Svenska Akademien får hun prisen for sin «intensive, poetiske prosa, som konfronterer historiens traumer og blottlegger menneskets sårbarhet». Flere av Kangs romaner er oversatt til norsk og hun må kunne sies å være en nokså bredt henvendt nobelprisvinner. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast ser vi nærmere på en av disse romanene – og vi unner oss en ørliten diskusjon av noen av de mørkeste punktene i Nobelprisens historie. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne uges episode af Aktieuniverset tager vi et kig på Kinas myndigheder, som skuffede markedet med manglende yderligere stimuli-pakker. Vi dykker også ned i bl.a. Metas nye AI-værktøj og Teslas Optimus-robot, som blev vist frem på gaden. Dagens tema handler om Nobelprisvinderen Geoffrey Hinton og hans banebrydende arbejde med AI. Derudover går vi i dybden med Palantir og alt det spændende, der sker på tech-fronten. Alt dette og meget mere! Denne episode er sponsoreret af Kereby. Kereby tilbyder erhvervslejemål med fleksible vilkår, der tilpasses din virksomheds behov. Se mere på Kereby.dk. Denne episode er sponsoreret af Finobo. Få et gratis økonomitjek hos specialisterne i låneoptimering ved at bruge linket:finobo.dk/gratis-oekonomitjek-aktieuniverset/ Denne episode er sponsoreret af investeringsfonden NewDeal Invest. NewDeal Invest er blevet børsnoteret, så der nu ikke er nogen minimumsinvestering for at komme med i fonden. Find den på din danske handelsplatform under PMINDI eller NewDeal Invest. Hvis du er en virksomhed, kan du også investere i hovedfonden gennem virksomhedsskatteordningen (VSO).NewDeal Invest: ⁠newdealinvest.dk⁠ Tjek os ud på:FB gruppe: ⁠facebook.com/groups/1023197861808843⁠X: ⁠x.com/aktieuniverset⁠IG: ⁠instagram.com/aktieuniversetpodcast⁠

Vært: Henrik Heide Medvirkende: Morten Munk Andersen, journalist Agnes Rønberg, journalist Jens Ramskov, journalist Sybille Hildebrandt, journalist I denne uges Transformator Om motorveje i Danmark siger man: I København bygger vi dem, hvor der er behov. I Jylland hvor der er plads. Det har ikke noget at gøre med et slagsmål mellem land og by. Det har noget at gøre med politiske studehandler. Det står tydeligt frem, når man ser regnestykket for 40 kilometer motorvej forbi Viborg – en bid af fremtidens midtjyske motorvej på ca. 200 km. Her siger den såkaldte nettonutidsværdi, at den projekterede vej bør stoppes nu og her. En udregning, der vidner om et bragende underskud i samfundsværdien og fem mia. kr., der ville kunne bruges til meget andet godt. Det siger simpel hovedregning. Og det siger trafikforskerne. Men bygges, det skal den. Det samme gælder to nye linjer til Odenses letbane. Også her ryster forskerne gevaldigt på hovedet. Den giver ingen værdi. Den skaber trafikkaos. Den koster 1,8 mia kr. ud af vinduet. Medmindre man spørger politikerne i Odense. Ugens Transformator tager en tur rundt i landet på besøg hos et par af infrastrukturplanens mest tossede projekter. Og så forklarer vi også lige, hvad det er, Nobelprismodtagerne i medicin, fysik og kemi har bedrevet for at opnår den svenske anerkendelse. Links Tilmeld dig Ingeniøren Update: Wargames – Ingeniøren tester den kritiske infrastruktur i Danmark Vejdirektoratet slår fast: Ny midtjysk motorvej vil give milliardunderskud Regering ignorerer advarsler om ‘pivringe' samfundsøkonomi: »Vi skal have bygget en motorvej« Ny letbane giver underskud i milliardklassen: »Hvis man bygger den af hensyn til klimaet, er det tragisk« Odense får mere letbane trods milliarder i minus: »Ingen alternativer kan måle sig« Opfindere bag maskinlæring løber med Nobelpris i fysik

Det bråkas i styrelsen, det byts produktstrategi och börsintroduktionen närmar sig. Björn Jeffery tittar närmare på dramatiken i Klarna – där grundarna Sebastian Siemiatkowski och Victor Jakobsson hamnat i strid med varandra. Och Sophia Sinclair spanar in de tidigare utskrattade AI-glasögonen som nu har blivit coola med hjälp av Ray-ban. Men kan de ersätta en smartphone, och vem blir i så fall först med en ”Iphone-dödare”: Meta, Google, Snap, Apple, Amazon eller Microsoft? Dessutom: AI-pionjären Geoffrey Hinton får Nobelpris och passar på att ge Sam Altman en knäpp på näsan. Lyssna på SvD Tech brief som nominerats till Guldörat 2024 i kategorierna ”Årets folkbildare podd” och ”Årets programpunkt”. SvD Tech brief är en podd från Svenska Dagbladet. Feedback: techbrief@svd.se Signa upp dig för nyhetsbrevet: https://www.svd.se/story/tech-brief-nyhetsbrev

Vaccination mot covid-19 nästa vecka. / Nobelpris i kemi för forskning om proteiner. / Ledare för kriminellt gäng var gäst på Jimmie Åkessons bröllop. / Personal som jobbar med vård och omsorg i Uddevalla måste göra test i svenska. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Äldre mår bättre visar undersökning. / Nobelpris i fysik för maskiner som lär sig AI. / Sverigedemokraterna är störst på sociala medier. / Kurs ska få föräldrar att sluta skrika elaka saker på fotbollsmatcher. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Idag var priset i fysiologi eller medicin årets första Nobelpris att tillkännages. Om en vecka vet vi vem som får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Vilka forskningsområden kan vara aktuella? Vilka är de hetaste kandidaterna? Vi går igenom några toppval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Robert Östling, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm och Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning

Vi följer med svampentusiasterna på årets Mykologivecka i en småländsk ekskog. Och sänder direkt från Åkullaboket en bokskog som bär på minnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ger oss ut på en tidsresa i en halländsk bokskog. Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson sänder från Åkullabokets naturreservat utanför Varberg där lämningar från ett medeltida odlingslandskap fortfarande gå att se. I sällskap med kulturgeografen Pär Connelid och reservatsförvaltaren Mikael Stenström, från Länsstyrelsen i Halland, letar han spår i landskapet efter människor som levt här förr. Dessutom funderar de på vilken betydelse mänsklig aktivitet och historiska händelser har för hur naturen i området ser ut idag. Vad har till exempel digerdöden med södra Sveriges bokskogar att göra? Under morgonen får vi också möta några av de arter som finns i en bokskog med lång kontinuitet, som mussellav, bokvårtslav, blodsopp och platt fjädermossa.Och så får vi en rapport från årets Mykologivecka som hölls i de gamla ekskogarna runt sjön Allgunnen i östra Småland förra veckan. En gång varje höst samlas nämligen landets mest kunskapshungriga, nördiga och peppade svampentusiaster på en kombination av lägervecka, skattjakt och branschmingel. Gyllenskivlig spindling, korallfingersvamp och grönticka var några av fynden som fick deltagarna att jubla.Vi ringer också upp svampkännaren Emma Johansson i Umeå, för att höra hur svamphösten varit hittills i Västerbotten.Nästa vecka avslöjas vilka som får årets Nobelpris. Men vem får biologipriset? Ingen, eftersom det inte finns något sådant pris. Varför gör det inte det? Vi frågar en idéhistoriker. Och så ber vi vår Naturpanel utse sina nobelpristagare i biologi – om ett sådant pris hade funnits.Hur orkar livet med allt hela tiden? Det som utan stöd och stipendier kvittrar i varje glänta, fyller alla kala fläckar med något som växer och knackar hål på äggen. Det frågar sig Maria Westerberg i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

Vem får årets naturvetenskapliga Nobelpris? Hör Vetenskapsradions starkaste tippningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka tillkännages vilka som får Nobelpris 2024. Vetenskapsradion listar upptäckterna som är favorittippade inom medicin, fysik och kemi – och berättar varför de förtjänar Nobelpriset.Programledare: Gustaf KlarinMedverkande: Camilla Widebeck, Annika Östman och Lars Broström

Nobelpristagaren och slaktardottern Katalin Karikó lär sig hemma i trädgården i Ungern hur allt hänger ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som senare ledde till snabbt framtagna covidvaccin 2020 under pandemin. Nobelpristagaren riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja. Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp, fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein, Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programmet sändes första gången 30 nov 2023Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Fluent Fiction - Swedish: Björn's First Step: Inspiration at the Nobel Museum Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/bjorns-first-step-inspiration-at-the-nobel-museum Story Transcript:Sv: Solen sken över Gamla Stan och kastade långa skuggor på de smala gatorna.En: The sun shone over Old Town and cast long shadows on the narrow streets.Sv: Björn, en nyfiken elev på tolv år, promenerade tillsammans med sin skolklass.En: Björn, a curious twelve-year-old student, walked along with his school class.Sv: De var på väg till Nobelmuséet.En: They were on their way to the Nobel Museum.Sv: Björn såg sig omkring med stora ögon.En: Björn looked around with wide eyes.Sv: Han hade alltid älskat berättelser om upptäckter och uppfinningar.En: He had always loved stories about discoveries and inventions.Sv: Nu skulle han få lära sig mer om Alfred Nobel och alla hans fantastiska priser.En: Now he would get to learn more about Alfred Nobel and all his fantastic prizes.Sv: Gamla Stan var lika spännande som en skattkarta, tänkte Björn.En: Old Town was as exciting as a treasure map, Björn thought.Sv: När de kom fram till museet, fick de sätta på sig hörlurar och fick små apparater för att lyssna på guiden.En: When they arrived at the museum, they had to put on headphones and were given small devices to listen to the guide.Sv: Den första salen de gick in i var stor och ljus med glänsande montrar.En: The first hall they entered was large and bright with gleaming display cases.Sv: Där fanns medaljer och dokument från Nobelprisets historia.En: There were medals and documents from the history of the Nobel Prize.Sv: Björn stannade vid en monter som visade dynamit.En: Björn stopped at a display case that showed dynamite.Sv: ”Det här uppfann Alfred Nobel,” förklarade en röst i hans hörlurar.En: "This was invented by Alfred Nobel," explained a voice in his headphones.Sv: ”Han ville hjälpa människor att bygga vägar och tunnlar, inte skapa krig.En: "He wanted to help people build roads and tunnels, not create wars."Sv: ” Björn tänkte på hur en uppfinning kan användas på olika sätt, och han kände sig lite fundersam.En: Björn thought about how an invention can be used in different ways, and he felt a little pensive.Sv: Plötsligt såg Björn ett litet hörn där en dator stod.En: Suddenly, Björn saw a small corner where there was a computer.Sv: ”Utforska Nobels samlingar,” stod det på en skylt.En: "Explore Nobel's collections," read a sign.Sv: Björn satte sig ner och började klicka.En: Björn sat down and started clicking.Sv: Han hittade berättelser om forskare som fått Nobelpris för att rädda liv.En: He found stories about scientists who had won Nobel Prizes for saving lives.Sv: En läkare hade upptäckt ett viktigt läkemedel.En: A doctor had discovered an important medicine.Sv: En professor hade uppfunnit en metod för att rena vatten.En: A professor had invented a method to purify water.Sv: Björn upptäckte snabbt en speciell historia om en ung forskare som hade fått Nobelpris för sitt arbete med klimatförändringar.En: Björn quickly found a special story about a young researcher who had received a Nobel Prize for his work on climate change.Sv: Han kände ett hopp växa inom sig.En: He felt a hope grow within him.Sv: Kanske kunde han också göra något viktigt en dag.En: Maybe he could also do something important one day.Sv: Runt honom pratade alla elever om vad de sett.En: Around him, all the students were talking about what they had seen.Sv: Hans lärare, fru Lind, samlade gruppen och frågade vad de hade lärt sig.En: His teacher, Mrs. Lind, gathered the group and asked what they had learned.Sv: Björn sträckte upp handen.En: Björn raised his hand.Sv: ”Jag har lärt mig att göra något bra kan förändra världen," sa han.En: "I have learned that doing something good can change the world," he said.Sv: Fröken Lind log varmt mot honom.En: Mrs. Lind smiled warmly at him.Sv: "Det är rätt, Björn.En: "That's right, Björn.Sv: Nobelpriset handlar om att förändra världen till det bättre.En: The Nobel Prize is about changing the world for the better."Sv: "När de lämnade museet och gick tillbaka genom de historiska gatorna i Gamla Stan, kände Björn sig inspirerad.En: As they left the museum and walked back through the historic streets of Old Town, Björn felt inspired.Sv: Kanske skulle han en dag kunna göra något stort.En: Maybe one day he could do something great.Sv: Kanske skulle hans namn också finnas i en av de där montrarna.En: Maybe his name would also be in one of those display cases.Sv: Medan deras steg ekade i de smala gränderna, så visste Björn att detta bara var början på hans egna äventyr.En: As their footsteps echoed in the narrow alleys, Björn knew that this was just the beginning of his own adventures.Sv: Och han kunde inte vänta med att se vad framtiden hade att erbjuda.En: And he couldn't wait to see what the future had to offer. Vocabulary Words:shone: skencast: kastadenarrow: smalacurious: nyfikenhistoric: historiskadiscovery: upptäcktinvention: uppfinningfantastic: fantastiskaexciting: spännandeheadphones: hörlurardevice: apparatgleaming: glänsandedisplay case: monterdynamite: dynamitexplain: förklarabuild: byggatunnel: tunnelpensive: fundersamcorner: hörnexplore: utforskacollection: samlingdiscover: upptäckamethod: metodpurify: renaclimate change: klimatförändringarhope: hoppgather: samlaraise: sträcka uppchange: förändraecho: eka

Nobelpris-vindende Alice Munro er død. Hun er især kendt for sine korte og fåmælte skæbnefortællinger med megen ulykke og vanskæbne, der kan være så mættede, at man efter at have læst 30 sider føler, man har været igennem en roman. Jes Stein Pedersens fortæller om det lange forfatterskab, der i 2013 gav en Nobelpris til Munro. I Norge er der lige kommet et - i København er der lige kommet et. Kunstmuseer, der er ejet af private millionærer og milliardærer, der vil gøre deres store samlinger åbne for os alle. Kulturen ser på den betydning, som rigmænd altid har haft på kunstverdenen. Værter: Chris Pedersen og Karen Secher.

Péter Nádas har dårlige erfaringer med 'sjov tobak'. Han er kontrolfreak og kan ikke overgive sig til rusen. Dét afslørede han, da han var i Danmark for nylig. Lyt med, når den ungarske stjerneforfatter giver et sjældent - og morsomt - indblik i sin hverdag og baggrund - og når han forholder sig til snakken om en mulig Nobelpris. Vært, Nanna Mogensen tilbragte en time med en meget åbenhjertig Péter Nádas. Med i studiet er kritiker og oversætter, Jørgen Herman Monrad, der fører lytteren rundt i det store forfatterskab.

Sir Angus Deaton har varit professor i ekonomi i 48 år. Hans forskning var med och la grunden för den "mikroekonomiska revolutionen", han ses som en pionjär inom ekonometri, och han har fått ett Nobelpris för sin forskning om ojämlikhet. Nu talar han ut om allt han och hans ekonomkollegor haft fel om.

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta attosekundpulser vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång.Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programmet är en repris från november 2023.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Nobelpristagaren Katalin Karikó är dotter till en slaktare. Hemma i trädgården i Ungern lärde hon sig hur allt hängde ihop. Den nyfikenheten gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som ledde till snabbt framtagna covidvaccin under pandemin.Riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja. Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp, fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein,Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seSparaProdcuenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Anne L'Huillier i Lund tar sina prisbelönta korta laserblixtar vidare på helt olika sätt: Både för användning inom elektronikindustrin, och i ren grundforskning om kvantfysik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När telefonsamtalet om Nobelpriset nådde Anne L'Huillier hade hon paus i en föreläsning för studenter. Efter beskedet kom hon tillbaka till föreläsningssalen där studenterna hade sina aningar om att det var ett Nobelpris på gång. Vi har träffat några av studenterna i salen, liksom Anne L'Huillier själv, hennes professorskollega och make Claes-Göran Wahlström, och deras son Oscar Wahlström, själv student på universitetet.Programledare och producent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seReporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Veien til en Nobelpris var lang og kronglete for Katalin Karikó. I mange år kjempet hun i motbakke uten at noen hørte på ideen hennes. Den gikk ut på å bruke mRNA for å få kroppen til å produsere sin egen vaksine. Så kom COVID, og nå er hun en av de mest feirede forskerne i verden. I denne episoden snakker vi om de vitenskapelige Nobelprisene: hvorfor du trolig har huset fullt av kvanteprikker og hvorfor vi kanskje står ovenfor et vaskeekte paradigmeskifte i fysikken. I panelet: Sigrid Bratlie, Ole Martin Løvvik og Ola Nilsen. Hør episoden i appen NRK Radio

Abdulhamid bytte namn till Jan för att få jobb Nobelpris i kemi för upptäckter inom nanoteknik JLC, Familjen Lundell och SD är populärast på sociala medier Programledare Jenny Pejler, reporter Ebba Fors.

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper. Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.Programledare:Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Hårdare krav på arbetskraftsinvandrare Regeringen får dåligt betyg Nobelpris i medicin för coronavaccin Programledare Jenny Pejler, reporter Ebba Fors.

Trump i rätten igen. Ingrid Bonde lämnar Alecta efter granskning. Prorysk valvinnare bildar regering i Slovakien. Nobelpris för mRNA-teknik. Explosioner i natt igen. Gängmedlemmar vill hoppa av, men svår att hitta plats. Vägglössinvasion i Paris. Minröjare i Ukraina. Antalet konkurser fortsätter öka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nobelpris för mRNA-teknik. Explosioner i natt igen. Gängmedlemmar vill hoppa av, men svår att hitta plats. Antalet konkurser fortsätter öka. Slovakien vill strypa EU:s stöd till Ukraina. Vägglössinvasion i Paris. Minröjare i Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.