Podcasts about nobelpristagare

Fysikpristagaren Felix Bloch konstaterade att supraledning var så svårt att förklara att det inte kunde finnas. Och självaste Einstein gav upp att hitta en förklaring innan han ens försökt. Men dagens gäst, Annica Black-Schaffer, kan både förklara vad supraledning är och vad det används till. För även om det krävdes en dubbel Nobelpristagare för att förklara teoretiskt så har supraledning funnits praktiskt i över 100 år, och det är fortfarande ett av fysikens mest fascinerande områden – med koppling till allt från kvantfysik till leviterande tåg, partikelacceleratorer och magnetkameror.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se

Värmedöd, fjärilsvingar, mutanter och biologins bad boy – Idéer som förändrar världen firar hundra med ett specialavsnitt där komikern Emma Knyckare snor åt sig programledarrollen från Gustav Källstrand och ställer honom till svars. Med förändring som röd tråd lyfts exempel på upptäckter, nytänkande och idéer hämtade från Gustavs bok ”Tänk som en Nobelpristagare”.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Två av årets Nobelpristagare varnar för AI-utvecklingen – och en av dem har nyligen tvärvänt i frågan, som han själv bidragit till under flera decennier. Det skriver matematikprofessorn Olle Häggström, som dessutom menar att den svenska AI-kommissionen inte tar hotet på allvar. Inläsare: Magnus Thorén

För att lyssna på hela avsnittet och andra exklusiva avsnitt - bli medlem på https://www.patreon.com/larafranlarda för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen. Boken heter "Mörkret och människan - Om svarta hål och vår plats på jorden" och gäst är författaren Jonas Enander.Svarta hål är ett av universums största mysterier. En plats där tiden står stilla, dit materia färdas för att dö och som är närmast omöjliga att studera. Men ju mer vi lär oss om vad svarta hål, desto mer lär vi oss om vår plats på jorden och i universum. I boken får läsaren dels lära sig vad vi vet om svarta hål idag, via de upptäckter som forskare har bidragit med genom historien. Från Tycho Brahe till Albert Einstein till dagens Nobelpristagare. Läsaren får också följa Jonas resa världen över - där han besökt teleskop, observatorier och intervjuat världsledande rymdforskare. Boken är i slutändan en närmast existentiell betraktelse över ljus och mörker, skapelse och förstörelse, liv och död.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vad är ett svart hål? Går det att se svarta håll? Vad innehåller dem? Hur skapas svarta hål? Vilka har varit de viktigaste upptäckterna, av forskare genom historien, som lett oss fram till allt vi vet om svarta hål? På vilka sätt spelar svarta hål roll för våra liv på jorden idag?Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda och få tillgång till alla exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt, eller stötta podden på SWISH på 0737719037.Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Hemsida: https://larafranlarda.comSupport till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Storslagen, fantastisk, ett mästerverk hör tre storläsare och experter om den bok de anser stå i en klass för sig bland verk skrivna av de senaste 25 årens Nobelpristagare i litteratur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Agri Ismaïl, författaren och kritikern Lyra Ekström Lindbäck och P1 Kulturs litteraturredaktör Lina Kalmteg valde alla samma roman och ger oss en känsla för varför alla borde läsa den.

Vi pratar med den svensk-syriska författaren och poeten Hanna Himo om vad diktaturens fall betyder för honom och för Syriens kulturliv. Vad vågar man som exilsyrier hoppas på nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PANEL: VILKEN ÄR DEN BÄSTA NOBELPRISADE ROMANEN SEDAN ÅR 2000? Tisdag kväll tilldelas Han Kang Nobelpriset i litteratur 2024, och blir den 25:e prisade författaren sedan millennieskiftet. Vi passade på att fråga tre storläsare – författaren Agri Ismaïl, kritikern Lyra Ekström Lindbäck och vår egen litteraturredaktör Lina Kalmteg – vilket verk skrivet av någon av dessa 25 Nobelpristagare som är allra mest läsvärt.Vad vi inte räknade med? Att alla tre valde samma roman. Hör vilken – och varför – i Helene Alms reportage. REPORTAGE: BIJI FÅR ALLA ATT DANSA – FRÅN KURDISTAN TILL LONDON Kan nästa stora internationella musikexport från Sverige vara ett där man blandar kurdisk dansmusik med hiphop, reggaeton, afrobeat och bailefunk? Möt duon Biji, bestående av Robin Nazari och Maceo Frost, som vid sin andra EP tycks ha ett helt eget recept på musikaliskt genomslag. Reportage av P1 Kulturs Saman Bakhtiari. ESSÄ: OM HAN KANG OCH DE UTDÖDA SPRÅKENHan Kangs roman som heter "Greek lessons" på engelska kretsar kring lektioner i antik grekiska där en stum elev och en lärare på väg att bli blind möter varandra. Rebecka Kärde tar den till avstamp i sin reflektion över de utdöda språkens existentiella dimension i dagens essä från OBS.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

Gary Ruvkun drömde om forskning som barn, när han följde raketuppskjutningar på tv. 60 år senare får han ett av vetenskapens finaste priser, för studier på en millimeterlång mask. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gary Ruvkun, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2024, belönas för sina banbrytande upptäckter av en mekanism som styr hur gener regleras i våra celler. Upptäckterna gjordes på en liten, millimeterlång rundmask, men Gary Ruvkun lyckades visa att det här inte bara gäller för maskar, utan är en universell mekanism som finns hos alla flercelliga organismer – även hos oss människor.Följ med Vetenskapsradions Lena Nordlund till Boston för ett personligt samtal med Gary Ruvkun på hans egen arbetsplats. Om 60-talets rymdkapplöpning som fick honom att drömma om att bli forskare, och om den oväntade vändningen ett decennium senare, då han lämnade det akademiska spåret för att sova i sin bil. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent:Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.Avsnittet är en repris från 24 oktober 2024.Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Harry Martinson föddes 1904 och blev tillsammans med sina syskon övergiven av sin mamma efter att pappan hade dött. Harry blev utplacerad som fosterbarn hos olika bönder. Han fick gå i folkskola, men missade mycket av undervisningen då han behövde jobba där han bodde. Vid 16 års ålder flydde han Blekinge och mönstrade på som jungman på ett fartyg. Några år efter att han gått i land gav han i rask takt ut sina första böcker. Så småningom blev han en av Sveriges mest uppskattade poeter och författare och hamnade i de fina salongerna.

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

När blev det kul med vetenskap? Och hör vetenskap och glädje ihop? Idéhistorikern Anneli Drakman forskar om känslor och hur de uttryckts av Nobelpristagare i fysik. Här berättar hon om glädjens historia, varför fysiker blev lekfulla efter andra världskriget och vad det egentligen betyder när en Nobelpristagare citerar Cyndi Lauper på Nobelbanketten. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är den unge svenskpersiske unge filmaren Amir Noghabai som arbetat med både Cyril och Stig och tillsammans med sin vän Robin även gör en dokumentär om de två författarnas vänskap såväl som olikheter som personer. Det har bestämt att ses för att diskutera Francis Ford Coppolas senaste film Megalopolis som de alla på förhand vet att de har skilda åsikter om. De diskuterar årets Nobelpristagare i litteratur Han Kang som endast Cyril har läst och menar fyller en viktig funktion i det patriarkala nordkoreanska samhället men han anser ändå att den tidigare koreanska kandidaten Ko Hun som blev föremål för me too är en betydligt bättre författare. Det blir ett livat och passionerat samtal mellan tre generationer kulturmän som känner varandra mycket väl om vad film och litteratur och dess uppgift egenlitgen är. Om konstnären och konstens förhållande till moral och möjliga krav ifråga om det. De kommer också in på det pågående kriget mellan Israel och Iran. Det blir passionerat och livfullt och flera gånger hotar en av dom att lämna studion. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På fredag har filmen A different man biopremiär i Sverige en mörk, men samtidigt humoristisk, psykologisk thriller om glappet mellan självuppfattning och det man tror att andra tänker om en själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. INTERVJU MED REGISSÖREN OCH MANUSFÖRFATTAREN AARON SCHIMBERGHänger utseende och självkänsla egentligen ihop? Filmen ”A different man”, en annorlunda man, handlar om en skådespelare som lider av en missbildning i ansiktet. Men beror hans problem verkligen på utseendet? Eller är det som den gamla klyschan säger: det är inte hur man har det, det är hur man tar det. P1 Kulturs Emma Engström samtalar med regissören och manus författaren Aaron Schimberg.DEN RYSKA FÖRFATTAREN MARIA STEPANOVA OM ”FLYKTPUNKTEN”Författaren, essäisten och poeten Maria Stepanova fick sitt stora genombrott med familjekrönikan ”Minnet av minnen”. Nu har hennes första fiktiva roman ”Flyktpunkten” getts ut på svenska i översättning av Nils Håkanson. Den berättar om författaren ”M” som är strandsatt i en främmande stad efter att ha flytt sitt hemland som invaderat ett självständigt grannland. Maria Stepanova var en av de första ryska författarna som protesterade mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och lever i dag i Berlin – P1 Kulturs Fredrik Wadström träffade Maria Stepanova som nyligen var på Sverigebesök.BYGGNADSVÅRDEN ÄR FRAMTIDENByggnadsvård har blivit hett! När det tidigare i höstas var Byggnadsvårdskonvent i Mariestad samlades över femhundra murare, kulturmålare, trädgårdsantikvarier, kommunfolk och arkitekter för samtal om framtida utmaningar, men också möjligheter! Hållbarhet och återbruk ligger i tiden, byggnadsvård har blivit en framtidsbransch och P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj var på plats i Mariestad.ESSÄ: MALIN KRUTMEIJER OM DEN STÖRIGA VEGETARIANENDen sydkoreanska författaren Han Kang blev årets Nobelpristagare i litteratur, Traditionsenligt delade detta val kritikerna i ett ja och nja. I år har det handlat om ifall det är en för bred och läst och kanske underligt översatt författare eller om det är ett geni som fångat till exempel kroppsförtryck och frigörelse i sin kanske mest lästa roman "Vegetarianen" – att äta eller inte äta kött är mer än ett menyval. I dagens OBS listar växtätaren och kulturskribenten Malin Krutmejier annat som kan reta gallfeber på asätare.Programledare:Jenny Teleman Producent: Maria Götselius

Armann får äntligen nåt att snacka om i sin roll som poddens Bollnäs-korrespondent, veckans vikarie Viktor Carlsson ger oss en historielektion i Nobelpristagare i litteratur och Jofi avslöjar den riktiga skandalen från Jimmie Åkessons bröllop. Allt urinstängt p.g.a. urinstänkt bollhav i veckans avsnitt av DIN ENDA NYHETSKÄLLA. Stötta denna podden ekonomiskt på https://www.patreon.com/mandag om du inte redan gör det så får du dessutom tillgång till massa Patreon-exklusivt material. Se Jofis ståuppföreställning ”MALMÖ - en ståuppföreställning för en ynka 100-lapp på https://underproduktion.se/jofistandup Köp sedan biljetter till världens bästa ståuppklubb Under Jord på https://underjord.nu. Där kan du också köpa biljetter till Armanns föreställning ”Håll käften ungjävel”. Sen ska du även gå på Ina och Petrinas show PetrINA som kommer till massa olika städer. Gå in på https://inaochpetrina.se för att se vilka städer och köp biljetter där.

Avsnitt 249. Natur & Kultur ger ut årets Nobelpristagare i litteratur, sydkoreanskan Han Kang, och det är mer än en revansch för förlaget om ni frågar journalisten. Samtidigt är det en pristagare som även konkurrenterna kan uppskatta. Årets bokmässa i Frankfurt ser ut att bli en livfull mötesplats där världens mest brännande konflikter positionerar sig i olika besökare och där alla de stora frågorna i bokvärlden hamnar i blickpunkten. Så gör er beredda på nyheter inom AI, ljudboksutvecklingen och TikToks fortsatta erövring av de icke engelskspråkiga marknaderna. Förlagspodden är där och återkommer med vad som hände i nästa avsnitt av podden. Vi berättar en liten hemlighet, SvT gör om Babels format och skissar på ett nytt litteraturprogram med start i januari nästa år. Fågel eller fisk? Jubel eller besvikelse i bokbranschen? Efter många års velande betalas nu Copyswede-pengarna ut till, bland annat, de svenska förlagen som gett ut ljudböcker mellan 2009 och 2023. Förläggaren reder ut frågan. De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel av Ruth Kvarnström Jones på Printz Publishing är årets fenomentitel alla kategorier. Journalisten får historien av förläggaren Anna Levahn.   00 23         Vi pratar Nobelpris 04 10         Journalisten ger en förhandsrapport från Frankfurt 07 26         Babel har gjort sitt i nuvarande format 14 00         Pengaregn över svenska förlag 17 41         En storsäljare som förvånade alla inblandade

Årets Nobelpris är presenterade och Åsskar inleder avsnittet med att skoja så han förbereder en prutt-present och ringer upp Gabriel för att berätta att han vunnit NobelFIS. Efter den inledande chocken så fortsätter Gabriel med att berätta om årets Nobelpristagare! Han beskriver glädjen i Sydkorea över litteraturpriset och vad namnet Han Kang betyder samt förklarar de dubbla AI-priserna.  Därefter kastar dom sig in i historien för att lära sig mer om kärnvapen och årets fredspristagare Nihon Hidankyo. Dom tar sig från industriella revolutionen till andra världskriget och förklarar Einsteins teorier, atomklyvning och det fruktansvärda som hände i Hiroshima och Nagasaki i augusti 1945. Dom lär sig även om Kalla kriget och vilka länder som har kärnvapen idag, samt kampen för en fredlig framtid!  Självklart blir det även massor av skämt och lite fis-fakta.  Dagens ord: kärnvapen, atomer Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Den sydkoreanska författaren Han Kang är Nobelpristagare i litteratur 2024. Möt henne när hon besökte Lundströms bokradio i januari 2017. Hon var då högaktuell med den prisbelönta romanen Vegetarianen om en tystlåten hemmafru i Sydkorea som en dag bestämmer sig för att sluta äta kött. Ett beslut som sätter mer i rullning än vad någon hade kunnat tro. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Marie Lundström

Den sydkoreanska författaren Han Kang, mest känd för romanen Vegetarianen, tilldelas Nobelpriset i litteratur 2024. Hör uppläsningar, analyser och reaktioner i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Karsten Thurfjell (Börshuset, Stockholm) och Felicia Frithiof (Malmö Stadsbibliotek).Litteraturexperter på plats i Stockholm: Kristoffer Leandoer, Lina Kalmteg, Yukiko Duke och Mikael Timm.Litteraturexperter på plats i Malmö: Per Bergström och Niklas Qvarnström.Skådespelare / uppläsare: Angela Kovács.Programledare: Gunnar Bolin.Producenter: Maria Götselius och Anna Tullberg.

Den här veckan tillkännages alla årets Nobelpristagare. För 123 år sen instiftades priset som än idag osar av flärd, mystik och stor betydelse. Men hur nobel var egentligen Alfred Nobel och kan de skandaler som skakat Nobelpriset under årens gång ha bidragit till prisets höga status? Det svarar Nobelexperten Gustav Källstrand på som är doktor i idéhistoria och verksam vid Nobelprismuseet. Dessutom pratar Emma och Clara om den första Nobelskandalen, Norges status som strulig lillebror och om det faktiskt kan ha varit så att Alfred Nobel var en sugar daddy.Klipp och musik:Aftonbladet TV , Kristina LugnAftonbladet TV, Här tappar servitören maten på professorn under NobelfestenTV4 Nyheterna, Här meddelar Svenska akademiens Sara Danius sin avgångKungen röker på nobelfestenQveen Herby - Sugar DaddyVår tenta i Nobelpriset hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1922 möttes Albert Einstein, världens mest kände fysiker, och Henri Bergson, tidens mest berömde filosof i en debatt om vad tid egentligen är. Einstein menade att tiden är det vi mäter och Bergson att det är något vi upplever. Vem vann debatten? Och vem hade rätt? Filosofen Ellen Emilie Henriksen berättar om mötet mellan två Nobelpristagare som fortfarande påverkar hur vi ser på vad tiden egentligen är. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programmet sändes första gången 7 december 2023.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Fluent Fiction - Swedish: Mystery Unveiled: The Forgotten Nobel Laureate of Stockholm Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/mystery-unveiled-the-forgotten-nobel-laureate-of-stockholm Story Transcript:Sv: Solen sken starkt över Stockholm och dess gator var fyllda med turister och lokalbor.En: The sun shone brightly over Stockholm, and its streets were filled with tourists and locals.Sv: Mitt i stadens hjärta stod Nobelprismuseet, en elegant byggnad med stora fönster som släppte in det varma sommarljuset.En: In the heart of the city stood the Nobel Prize Museum, an elegant building with large windows that let in the warm summer light.Sv: Inuti museet arbetade Linnea, en nyfiken historiker med en fascination för mysterier.En: Inside the museum worked Linnea, a curious historian with a fascination for mysteries.Sv: Hon gick noggrant igenom varje utställning, letade alltid efter små ledtrådar och detaljer som kunde avslöja mer om förgångna Nobelpristagare.En: She carefully examined each exhibition, always searching for small clues and details that could reveal more about past Nobel Prize laureates.Sv: Erik, säkerhetsvakten, bevakade alla utställningar noga.En: Erik, the security guard, closely watched over all the exhibits.Sv: Han drömde om att bli detektiv och hoppades att något spännande skulle hända en dag som han kunde lösa.En: He dreamed of becoming a detective and hoped that something exciting would happen one day that he could solve.Sv: En dag, medan Linnea inspekterade en gammal utställning, märkte hon att något satt fast bakom en tavla.En: One day, while Linnea was inspecting an old exhibition, she noticed something stuck behind a painting.Sv: Hon drog fram ett gulnat brev.En: She pulled out a yellowed letter.Sv: Nyfiket öppnade hon det och började läsa.En: Curiously, she opened it and began to read.Sv: Texten var mystisk och talade om en glömd Nobelpristagares bidrag som kunde förändra historien.En: The text was mysterious and spoke of a forgotten Nobel laureate's contribution that could change history.Sv: Just då kom Erik förbi.En: Just then, Erik walked by.Sv: "Vad har du där?"En: "What do you have there?"Sv: frågade han nyfiket.En: he asked curiously.Sv: Linnea tvekade, men bestämde sig snabbt.En: Linnea hesitated but quickly decided.Sv: "Det är ett gammalt brev.En: "It's an old letter.Sv: Men vi måste vara diskreta.En: But we need to be discreet.Sv: Jag tror museets ledning skulle vilja dölja detta."En: I think the museum's management would want to hide this."Sv: Erik blev genast intresserad.En: Erik was immediately interested.Sv: "Låt mig hjälpa dig.En: "Let me help you.Sv: Jag vill bevisa att jag kan lösa ett mysterium."En: I want to prove that I can solve a mystery."Sv: De bestämde sig för att samarbeta, men båda visste att de behövde vara försiktiga.En: They decided to work together, but both knew they needed to be cautious.Sv: På nätterna, när museet var tomt, letade de efter ledtrådar.En: At night, when the museum was empty, they searched for clues.Sv: De följde varje gestalt och antydan i brevet.En: They followed every figure and hint in the letter.Sv: En natt hittade de en dold dörr bakom en rad med gamla böcker.En: One night, they found a hidden door behind a row of old books.Sv: När de öppnade den, avslöjades ett litet rum fullt med hemliga dokument och artefakter.En: When they opened it, a small room full of secret documents and artifacts was revealed.Sv: Rummet innehöll berättelser om en Nobelpristagare som nästan hade blivit bortglömd, men som hade gjort en enorm upptäckt.En: The room contained stories about a Nobel laureate who had almost been forgotten but had made a tremendous discovery.Sv: Linnea och Erik var överväldigade.En: Linnea and Erik were overwhelmed.Sv: De hade upptäckt sanningen bakom brevet.En: They had uncovered the truth behind the letter.Sv: Denna glömda Nobelpristagare hade upptäckt något revolutionerande, men av någon anledning hade det aldrig blivit allmänt känt.En: This forgotten laureate had discovered something revolutionary, but for some reason, it had never become widely known.Sv: De visste att de behövde avslöja detta för världen, trots risken.En: They knew they needed to reveal this to the world, despite the risk.Sv: Med bevisen i hand närmade de sig försiktigt museets ledning.En: With the evidence in hand, they carefully approached the museum's management.Sv: Tillsammans lyckades de övertyga ledningen om betydelsen av deras fynd.En: Together, they managed to convince the management of the significance of their find.Sv: Så småningom erkändes den glömda pristagarens bidrag officiellt.En: Eventually, the forgotten laureate's contribution was officially recognized.Sv: Linnea lärde sig att lita på Erik, och Erik fick äntligen chansen att visa sina detektivfärdigheter.En: Linnea learned to trust Erik, and Erik finally got the chance to demonstrate his detective skills.Sv: Museet fick en ny utställning, och tack vare Linnea och Erik fick historien en ny hjälte.En: The museum got a new exhibition, and thanks to Linnea and Erik, history got a new hero.Sv: Stockholms sommar fortsatte att lysa starkt när de två vännerna såg hur deras upptäckt förändrade allt.En: Stockholm's summer continued to shine brightly as the two friends saw how their discovery changed everything. Vocabulary Words:shone: skenlocals: lokalborelegant: elegantcurious: nyfikenhistorian: historikerfascination: fascinationmysteries: mysterierexhibition: utställningdetails: detaljerlaureates: Nobelpristagaresecurity guard: säkerhetsvaktdetective: detektivexciting: spännandeinspecting: inspekteradeyellowed: gulnatrevealed: avslöjadesrow: raddocuments: dokumentoverwhelmed: överväldigadecontribution: bidragrecognized: erkändesapproached: närmade sigsignificance: betydelsenfinally: äntligendemonstrate: visamanagement: ledningclues: ledtrådarcautious: försiktigahidden: doldsecrets: hemliga

Sir Angus Deaton har varit professor i ekonomi i 48 år. Hans forskning var med och la grunden för den "mikroekonomiska revolutionen", han ses som en pionjär inom ekonometri, och han har fått ett Nobelpris för sin forskning om ojämlikhet. Nu talar han ut om allt han och hans ekonomkollegor haft fel om.

Det är någonting med beskrivningen av klimatkrisen som gör att jag ständigt drabbas av kognitiv dissonans. Det kan förstås vara mig det är fel på. Men i den nya filmen Climate the movie blir det tydligt att jag är i gott sällskap med Nobelpristagare, världsledande fysiker och meteorologer samt en av grundarna till Greenpeace. Av Jörgen Huitfeldt Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Engelskans världsherravälde har en blodig historia, men språket fortsätter att ta över världen. Och symbolen för förtryck används nu som en väg till befrielse, konstaterar Per J Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Varje vinter lockas hundratusentals bokläsare till den indiska ökenstaden Jaipur för den stora litteraturfestivalen. Mängder med indiska och andra språk finns representerade när allt från lokala författare till Nobelpristagare från Afrika, Europa och Amerika sammanstrålar i ett sammelsurium av diskussioner och framträdanden. Men med få undantag är språket på scenerna engelska.Det kan låta förvånande i en före detta brittisk koloni, man skulle ju kunna gissa att detta var en plats där dominansen för de forna översittarnas språk ifrågasattes.Anledningen är förstås att engelskan likt sina föregångare grekiskan, feniciskan, arabiskan och latinet erbjuder kommunikation över språkgränserna. Samtidigt var de ju dessa tungomål ett hinder för folkligt deltagande, eftersom de stängde ute alla de som inte behärskade de lärdas språk. Samma sak i dagens Indien där befolkningsmajoriteten exkluderas när såväl den ekonomiska och kulturella eliten som juristerna i landets högre domstolar kommunicerar på engelska.Att engelska fick ärva titeln som lingua franca handlar framförallt om att det brittiska imperiet kontrollerade en fjärdedel av världens landmassa. Och att USA efter andra världskrigets slut och avkolonialiseringen axlade rollen som världsmakt.Engelskan blev snabbt den globala marknadsekonomins förstahandsval. Dessutom på flera fronter: i populärkulturen, det politiska systemet, den internationella föreningsvärlden och affärsvärlden. För att inte tala om akademin. Som Rosemary Salomone påpekar i boken ”The Rise of English”: av världens hundra viktigaste vetenskapliga tidskrifter är alla engelskspråkiga.Och så verkar det förbli under lång tid framöver. Kineserna har gjort tafatta försök att introducera mandarin i de länder i Afrika där man utövar inflytande. Det har inte slagit väl ut, av det enkla skälet, menar Salomone, att det kinesiska språket inte bär på ett löfte om frihet, utan förknippas med politiskt förtryck. Franskan behåller fortfarande visst grepp om de före detta kolonierna i Nord- och Västafrika, men förlorar sakta men säkert mark, eftersom engelskan gör framsteg även där. Och de antivästliga idéströmningarna i Ryssland, Kina och den muslimska världen visar att det verkar fungera utmärkt att vara i opposition till västerländska värderingar i allmänhet och USA:s utrikespolitik i synnerhet och samtidigt omfamna engelskan.Frågan är om sättet att formulera tankar och idéer skiljer sig åt beroende på vilket språk man tänker, skriver och pratar på. Den brittiska parlamentarikern Thomas Babington Macaulay ansåg i alla fall det. I mitten av 1800-talet talade han nedsättande i om de asiatiska kulturspråken och menade, i tidstypisk chauvinistisk anda, att engelskan passade bättre för avancerade tankar. Han ville anglifiera den indiska tjänstemannaklassen för att få den att tänka, som han såg det, mer förnuftigt och rationellt, alltså mer engelskt, och därmed minska klyftan mellan kolonisatörer och undersåtar. På så sätt ville han skapa en ny hybridklass som etniskt sett är indisk, men i alla andra avseenden – smak, tyckande, moral och intellekt – är fullblodsengelsk.Av samma skäl vill Indiens premiärminister 180 år senare få landets juridiska system och politiska och ekonomiska elit att återgå till hindi. För kommunicerar man på ett indiskt språk så tänker man, resonerar premiärministern, på ett mer indiskt vis, och det stärker den indiska kulturen och den nationella gemenskapen.Att val av språk påverkar tänkandet håller många aktivister och författare längst ner i det indiska kastsystemet med om. Men de å sin sida välkomnar engelskan. De anser nämligen att den är mindre förtryckande än hindi och sanskrit, som de ser som brahminernas, den högsta kastens, alltså den religiösa elitens, språk.Radikala dalitaktivister har resonerat att engelsmännen har förtryckt dem dubbelt, det vill säga politiskt och ekonomiskt, men att de hinduiska politiska ledarna gör det trefalt. För de har ju såväl statsapparaten och den nedärvda feodala makten som det religiösa förtrycket i sin hand. Dessutom betraktar de engelsmännens förtryck som historia, medan brahminernas pågår här och nu.Därför är det kanske ändå inte så förvånande att ställningstagandet för engelskan får stöd även bland de intellektuella på Jaipurfestivalen. Det är de som vill hindra asiatiska, afrikanska och karibiska författare från att skriva på engelska som ger uttryck för en kolonial attityd – och inte tvärtom, sas det till exempel från scenen ett år. Och när jag på 2023 års upplaga av festivalen träffade Nobelpristagaren Abdulraznak Gurnah och frågade varför han inte skrev sina böcker på swahili, hans modersmål under uppväxten på Zanzibar, gav han följande svar:Om jag hade skrivit på swahili hade risken varit stor att jag utsatts för censur från de auktoritära ledarna som då styrde i Östafrika. ”Engelskan”, sa han, ”gav mig frihet”.Språk är inte bara ett sätt att kommunicera. Det handlar som framgår också om makt och social status. Den indiske dalitförfattaren Chandra Bhan Prasad har sagt att om ett barn i en fattig familj lär sig engelska, så skapar det samma välstånd som om det hade fått ärva 50 hektar jordbruksmark.Kunskaper i engelska kan i världens fattigaste länder kort sagt vara en biljett ut ur fattigdomen och in i medelklassen. De engelskspråkiga privatskolorna i New Delhi, Karachi och Nairobi kostar en rejäl slant, vilket inte behöver vara ett absolut hinder, inte ens för de fattigaste. För föräldrar i städernas slum tar stora lån för att finansiera sina barns skolgång. Ett rationellt beslut, eftersom barn som behärskar detta världsspråk har ljusare framtidsutsikter än de som inte gör det. Det gäller också i Mellanöstern, där tjänstemän som kan skriva på engelska generellt sett har högre lön och bättre karriärmöjligheter.Samtidigt använder politiska motståndsrörelser språket för att få världens blickar på sig. Under arabiska våren 2011 formulerade aktivister slagord på engelska i stället för på arabiska eller franska, som ju fler i den närmaste omgivningen hade förstått. De motiverade det med att ”… det är så här vi gör för att påverka världsopinionen”. Samma strategi användes under protesterna mot militärkuppen i Mynamar tio år senare.Men kanske har engelskans mångtydiga segertåg över världen aldrig illustrerats tydligare än på de plakat som demonstranter i Bangladesh huvudstad Dakha höll upp när den amerikanska presidenten besökte landet strax efter millennieskiftet:”Bill Clinton, go home – and take us with you!”Per J Anderssonförfattare och resejournalist

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Teaterkritikerna Jenny Teleman och Kristina Lindquist ser tillbaka på succéer, trender, klassiker, genombrott, politik och en Nobelpristagare i litteratur. Dessutom: Thomas Nordegren ser tillbaka på operaåret med fokus på en hel uppsjö drös med Don Giovanni-uppsättningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jenny Teleman, årets teaterupplevelser:”Larm. Blint seende. Blinda ser!” Av Elfride Jelinek. På Östgötateatern.”Monstrets tid”. Av humorkollektivet Klungan. På Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.”Lo Ragnar och Nino”. Av poeterna Lo Ragnar Lindström och Nino Mick. På Riksteatern. Kristina Lindquist, årets scenkonstupplevelser:”Dansen”. Av Ivan Vyrypaev. På Galeasen i Stockholm.”Inferno”. Av Erik Holmström. På Malmö dockteater.”Richard II”. Av William Shakespeare. På Det Kongelige Teater i Köpenhamn.Thomas Nordegren, årets operaupplevelser:”Mytomania” - om Machiariniskandalen. Av Paula af Malmborg Ward och Kerstin Perski. På Göteborgsoperan.”Melancholia”. Av Mikael Karlsson efter Lars von Triers film. På Kungliga Operan i Stockholm.”The Death of Klinghoffer”. Av John Adams och Alice Goodman. På Norrlandsoperan i Umeå.Programledare: Felicia FrithiofProducent: Hans Zillén / Felicia Frithiof

chippen ber om ursäkt till K och avslöjar slutet på Julölstrilogin. K har känt stolthet över att göra gulliga barn besvikna Vi får lika delar Della Life och Della Sport idag. Med nyheter om ett bolldrama i USA, Bluffsyndrom hos Nobelpristagare och om de nya golfbollarna

Rockfestivalen Sweden Rock kan ha mutat politiker, Nobelpristagare besökte Rinkeby, frisören Jamil klipper äldre gratis vid jul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2023 års Nobelpristagare i litteratur är norrmannen Jon Fosse, en författare som skriver såväl poesi som prosa och dramatik. Alice, Elias, Patrik och Maja pratar i detta avsnitt om Fosses roman Trilogin, en flödande, magnetisk roman som är både lättillgänglig och komplex, och har ett alldeles eget, enkelt men nästan magiskt språk. Också Fosses dikter uppmärksammas.

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

P3 ID släpps från och med nu en vecka tidigare i Sveriges Radio Play. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. I dag släpper vi ett avsnitt om den kontroversiella franska författaren Michel Houellebecq.Berättelsen om en kedjerökande, litterär sensation som utnämnts till profet och möjlig Nobelpristagare, men också gjort sig känd för sina sexskildringar, islamofobiska uttalanden och en mystisk porrfilm.

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 årLena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.Dokumentären är gjord 2023 och sändes första gången i P4 Dokumentär.Reporter: Lena NordlundProducenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Det blir allt varmare på jorden. Och förra månaden var den varmaste septembermånaden som uppmätts. I Klartext hör vi även om årets Nobelpristagare i litteratur och om en insamling till världens barn. Tre kompisar pantar burkar för att samla in pengar.

Upptäckter som öppnat dörren till elektronernas värld. Det har årets Nobelpristagare i fysik gjort, Pierre Agostini, Ferenc Krausz, och Anne LHuillier, som är verksam vid Lunds universitet. De tre fysikerna har tilldelats Nobelpriset – för deras metoder att studera elektroner, något som är viktigt för utvecklingen av ny elektronik.ProgramledareCamilla WidebeckBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

Möt 2022 års Nobelpristagare i litteratur, den franska författaren Annie Ernaux, i ett samtal om skrivandet och att inte längre kunna skriva men även om Europas och Frankrikes framtid. Reporter Felicia Frithiof.

Svante Pääbo växer upp med en ensamstående flyktingmamma och en hemlig pappa, i en förort där de flesta inte läser vidare. Ändå kommer han att revolutionera den mänskliga historien. Indiana Jones i EgyptenSvante Pääbo visste väldigt tidigt att han ville ägna sig åt mänsklighetens historia, även om han till en början trodde att han skulle bli som Indiana Jones i Egypten. Och han fick alltid stöd av sin mamma, som uppmuntrade honom att gå sin egen väg.Genom att i smyg, på fritiden, ägna sig åt DNA-forskning på gamla mumier i det labb där de sysslade med medicinsk modern och banbrytande forskning på 1980-talet kom han att göra sådant som uppmärksammades i hela världen. Det blev det första steget mot att sedan kunna analysera generna i våra närmaste utdöda släktingar neandertalarna.Men hans egen hemliga släkthistoria blev inte känd förrän han var en etablerad, världsberömd forskare i 50-årsåldern.Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år Lena Nordlund har som vetenskapsjournalist följt Svante Pääbo i 20 år och även producerat hans sommarprogram. Att prata om sig själv har inte varit något Svante Pääbo varit så bekväm med genom åren. Men här ger hon sin bild av förortskillen som blev nobelpristagare och förändrade synen på den mänskliga historien.Följ med Svante Pääbo till barndomens Bagarmossen och hör om vad som formade honom.Dokumentären är gjord 2023.Reporter: Lena NordlundProducenter: Sofia Kottorp Slutmix: Elvira Björnfot

Hur mycket och hur länge ska vi arbeta? Vad är vårt arbete värt om vi inte kan leva på det? Medverkande: Joseph Stiglitz, ekonomiprofessor och Nobelpristagare, Jesper Roine, nationalekonom, Jenny Karlsson, ensamstående mamma med dubbla jobb, Anissa, Suline och Ali, studenter som protesterar mot Frankrikes pensionsreform, Albane Branlant, talesperson för "Unga för Macron", Michaël Zemmour, fransk ekonom, Nebila och Mohammed, föräldrar till Ali som har svårt att se hur de ska orka jobba till 64 år, Peter Dowd, brittisk parlamentsledamot för kortare arbetsvecka mflKonflikt träffar den ensamstående mamman Jenny Karlsson i Haninge utanför Stockholm, som i dag tvingas jobba dubbla städjobb när lönen äts upp av inflationen och månaderna inte går ihop. En bild av Sverige 2023.Fransk ilska mot Macrons nya pensionsreformI Frankrike har protesterna mot president Emmanuel Macrons och regeringens pensionsreform kokat över. Vad handlar protesterna om egentligen? Reformen är nödvändig för att pensionssystemet ska hålla i framtiden när befolkningen blir allt äldre, men ekonomen och Nobelpristagaren Joseph Stiglitz tycker att politikerna borde tänka om. Exklusiv intervju.Fler argumenterar för 4-dagarsveckaOm vi nu ska orka arbeta längre, för att vi i allmänhet lever längre, så är det kanske arbetslivet som ska förändras? Diskussionen om 4-dagars arbetsvecka har vaknat på flera håll, inte minst i Storbritannien.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seReportrar: Ulrika Bergqvist, Stephanie Zakrisson, François-Xavier LegrandTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Nobelpristagare är experter, men inte på allt. Ändå får de frågor om allt från meningen med livet till dagspolitiska konflikter. Utifrån sin nya bok ”Expertparadoxen” berättar Emma Frans om äkta och falska experter – vilka man kan lita på och hur man skiljer dem åt. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka böcker gjorde starkast intryck på Elias, Patrik, Alice & Maja under 2022? Det blir såväl Nobelpristagare som surrealistisk poesi och serier när bibliotekarierna sammanfattar årets läsning. Namn som Donna Tartt, Kristian Lundberg, Michel Houellebecq och Karl Ove Knausgård nämns också.

Ja även detta opinionsbildningspris sjunger ju på sista vers... Donald Trump: "Du måste förstå, David - och jag förklarar detta för henne också, jag förklarar för vem som helst, jag var under belägring av den falska Rysslands-, Rysslands-, Rysslandsutredningen och Mueller-bluffen och alla dessa saker. Jag var under belägring och jag måste slå tillbaka. Så vissa människor skulle säga, wow, varför bråkar han alltid? Jo, du måste kämpa annars skulle du göra det – jag sparkade Comey, jag blev av med McCabe och alla dessa människor som var så hemska att jag menar bara hemskt för vårt land och många av dem och många andra, och slog Deep State. Jag kämpar mot Deep State och vinner. Du kan inte bara vara en riktig, jag tycker att jag är en väldigt trevlig person men om vi ska vinna måste vi vara tuffa och vi måste slå tillbaka. Och återigen var jag under belägring och jag förklarade att för folk så fort jag förklarade det så håller de alltid med. Och illegal belägring. Det kom precis ut i Twitter-filer att situationen i Ryssland var en total bluff. Vi visste det ändå, men det var en total bluff och nu erkänner de det alla och de borde ärligt talat ge tillbaka sina Pulitzer Awards. De fick Pulitzer-priset för att rapportera om Ryssland och rapporteringen var exakt de falska nyhetsmedierna och Washington Post och New York Times och rapporteringen om Ryssland var faktiskt helt fel. Det var precis tvärtom. Och de borde lämna tillbaka dem och vi är faktiskt i en rättstvist med Pulitzer Foundation om det eftersom vi tycker att det är löjligt att de ger Pulitzerpriset till människor, de har fel, och nu är det allt de har fel. Så låt oss se vad som händer. För att de tappade mycket trovärdighet, Pulitzer. Så det är, jag menar, i grund och botten måste du slå tillbaka och när du slår tillbaka, vill jag slåss för att vinna, jag vill vinna för landet, jag vill vinna för folket och jag kunde se att Kellyanne sa att han var t väldigt trevligt men jag vill inte vara snäll. Det här är människor som är ligister. De är väldigt sjuka och väldigt dåliga människor och om jag slår tillbaka så låter du inte så trevlig som du borde men vi vinner alla tillsammans. Make America Great Again" - Pulitzerpriset är den mest prestigefyllda nationella utmärkelsen i USA för prestationer inom tryckt journalistik, onlinejournalistik, litteratur, dramatik och musikalisk komposition. Det instiftades 1917 till minne av journalisten och tidningsmannen Joseph Pulitzer, som hade gjort sig förmögen som tidningsutgivare. Priset administreras av Columbia University. Priset delas ut årligen i 21 olika kategorier, bland andra undersökande journalistik, kritik, historia och fotografi. 101 Nobelpristagare har varit knutna till universitetet som studenter, lärare eller personal. Columbia är en av de fjorton grundmedlemmarna i Association of American Universities och var den första skolan i USA att bevilja titeln M.D. (Med. dr). Noterbara alumner och tidigare studenter vid universitetet och vid dess föregångare, King's College, inkluderar fem amerikanska grundlagsfäder, nio domare i USA:s högsta domstol, 20 nu levande miljardärer, 28 Oscarsvinnare och 29 statschefer, däribland tre amerikanska presidenter - Franklin Delano Roosevelt, Theodore Roosevelt, Barack Obama. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig. Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna. Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022. Programmet är en repris från 5 december 2022.Reportrar: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeck camilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Hon utvecklade klickkemin för att kartlägga celler, och hennes teknik används idag över hela världen för att utveckla nya typer av läkemedel mot cancer. Hon har själv startat flera läkemedelsföretag Årets nobelpris i kemi går till utvcklingen av klickkemi och bioortogonal kemi.Barry Sharpeless och Morten Meldal lade grunden till en teknik där enkla molekylära byggstenar klickas ihop på ett enkelt och tillförlitligt sätt, reaktionerna går snabbt och man undviker oönskade biprodukter. som gör att kemiindustrin, läökemedelsindustrin slipper en massa dyrt spill.Men eftersom de använde kakalysatorn koppar som är giftgt kunde klicktekniken inte användas inne i levande organismer. Den tredje pristagaren Carolyn Betozzi utvecklade så kallade bioortogonala reaktioner, där hon tog in klickkemin in i levande celler, in i levande organismer och det gjorde hon genom att ta fram ofarliga organiska molekyler som kalalysatorer istället för koppar.Hon myntade begreppet bioortogonal kemi och hon beröttar att hon ärr vundsjuk på Barry Sharpeless, han som myntade det mycket mer slagkraftiga: Klickkemi.Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se

Två ljuspartiklar som är vitt åtskilda, kan ändå vara sammanflätade på ett sådant sätt att den ena märker vad den andra utsätts för. Det handlar årets Nobelpris i fysik om. Vi har träffat forskarna bakom experimenten med det märkliga fenomenet - som fortfarande ingen riktigt förstår. Sammanflätning är en av de märkliga effekter som finns inom kvantmekaniken. Albert Einstein kallade detta på sin tid för "spöklik avståndsverkan" och ansåg att det måste finnas en kompletterande förklaring, någon information partiklarna bär med sig som gör effekten begriplig. Men John Clauser i Kalifornien, Alain Aspect i Paris och Anton Zeilinger i Wien har alla gjort experiment med sammanflätade fotoner, som visat att det inte finns några sådana "dolda variabler". Vi har träffat alla tre forskarna. Medverkande: John Clauser, Nobelpristagare i fysik 2022; Alain Aspect, Nobelpristagare i fysik 2022; Anton Zeilinger, Nobelpristagare i fysik 2022. Reportrar: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.seCamilla Widebeck camilla.widebeck@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

2022 års Nobelpris i litteratur går till Annie Ernaux. Lundströms kallar till omedelbar bokcirkel om hennes senaste verk på svenska: "Omständigheter". Direkt efter tillkännagivandet av årets Nobelpris i litteratur, fick författarna Jesper Högström och Balsam Karam uppdraget att sluka den på svenska helt nyutkomna romanen "Omständigheter" av Annie Ernaux.Det är en självbiografisk berättelse om en händelse i författarens ungdom, 1963. 23 år gammal blev hon gravid i ett Frankrike där abort var strängt förbjudet. Det blir en kamp mot klockan för att försöka genomföra en illegal abort.Håller Ernaux måttet som Nobelpristagare? Hur skriver hon? Och lever boken upp till Svenska Akademiens snofsiga motivering: för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar?"Jag skulle nog vilja har mer direkt gestaltning", säger Jesper Högström i Lundströms Bokradio. "Men jag håller ju med om det här med klinisk skärpa.""Det första jag tänkte på var parollen om att det privata är politiskt", säger Balsam Karam om romanen. "Och det har Ernaux tagit på ett väldigt ordagrant sätt."Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin

Den franska författaren Annie Ernaux är 2022 års Nobelpristagare i litteratur. I ett reportage av Kerstin M Lundberg från 1998 får vi följa med hem till Ernaux som redan då blivit känd i Sverige för sina självbiografiska böcker.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby