Podcasts about Plast

Vědci dokážou rozezvučet mikroskopické krystaly pomocí laserového paprsku. Podle tónů, které materiál vydává, pak odhalují jeho strukturu i vlastnosti. Jak taková krystalová zvonkohra funguje a co všechno může prozradit o nových materiálech? Poslechněte si Experiment speciál, ve kterém se vydáme do fascinující říše zvuků a moderního výzkumu.

Vědci dokážou rozezvučet mikroskopické krystaly pomocí laserového paprsku. Podle tónů, které materiál vydává, pak odhalují jeho strukturu i vlastnosti. Jak taková krystalová zvonkohra funguje a co všechno může prozradit o nových materiálech? Poslechněte si Experiment speciál, ve kterém se vydáme do fascinující říše zvuků a moderního výzkumu.Všechny díly podcastu Magazín Experiment můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Människan har gjort sig beroende av plast – ett material med unika egenskaper. Samtidigt har nedskräpning och spridning av mikroplaster blivit ett allt större problem. Kan man ersätta plast med nåt annat material och hur mycket bättre är plast producerad av biomaterial jämfört med från fossil råvara?Medverkande: Eva Malmström, professor i ytbehandlingsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Emma Strömberg, docent och forskar om polymera material vid Svenska miljöinstitutet, IVL och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter. Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bölümün Youtube videosu;https://www.youtube.com/watch?v=Wx6JKyrZCSsDestek vermek isterseniz;Youtube linki: www.youtube.com/@yasinacarpodcasttInstagram linki: www.instagram.com/yasinacarpodcasttInstagram linki: www.instagram.com/yasinacar50

Trädgårdsarbete var centralt i George Orwells och många författares liv. Selma Yousif Mesbah sticker ner händerna i jorden i jakt på ett hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Förra sommaren åkte jag hem. För första gången på sjutton år satte jag fot i min gamla hemstad Varberg. Det har varit så lätt att undkomma det förflutna genom att undvika platserna där det har utspelats. Ser jag inte längre radhuslängan jag växte upp i känner jag inte heller den leda, det uppror eller den glädje jag kanske kände när jag bodde där. Min uppväxt får istället endast figurera i mina minnen, där kan den bli vad jag vill att den ska vara, utan att drabbas av det förflutnas strålning som platsen avger. Därmed blev min återkomst lite av ett antiklimax, jag konfronterades inte med min barndom på något sätt. Min hemstad var bara gator, hus, cykelvägar och så stränderna såklart. De underbara stränderna. Jag kom ihåg dem, men jag kände inte igen dem som en del av mitt liv, för de var inte längre det.Radhuslängan, som tidigare var ljusgul, var målad i olika nyanser av grå och trädgården, den fanns inte längre. När vi flyttade in i det nybyggda huset var trädgården bara en plätt med jord. Mina föräldrar sådde gräs och planterade en vacker avenbokshäck. Ett äppelträd och ett plommonträd som växte sig precis så höga att jag mot slutet av min tonår kunde hänga upp en hängmatta mellan dem. Det fanns en trio bärbuskar bestående av krusbär och svarta och röda vinbär. Timjan, kaprifol och i hörnet av trädgården fanns en kompost i trä. Ett par rosenbuskar som kom att klättra på pelarna upp mot balkongen, som skapade en vacker båge av väldoftande rosor, vars blekrosa och vita blomblad regnade ner på uppbrutna bitar av mörkgrå altaskiffer.Allt detta var nu borta. Stenarna, buskarna, träden, till och med häcken hade ryckts upp och ersatts med ett vitmålat träplank. Det hade byggts en altan som täckte halva trädgården och på den stod en loungegrupp i svart plast, resten var gräs. Inte en enda blomma fanns att finna. Inte ett bär, en frukt eller ört. Resten av längans tomter följde ungefär samma mall, med ett trädäck eller en altan, svarta utemöbler och så gräs. Kanske en studsmatta. Det som tidigare varit en prunkande plats av liv och skönhet tedde sig nu som helt död och jag frågade mig om detta är de nya idealen för gemene man att eftersträva, det gråa, det tomma, det svarta gjort av plast. Är detta vad den nya världsordningen inspirerar till? Är detta allt som den rikedom vi alla lär oss att sträva efter symboliserar? Tomhet, idel tomhet.Strindberg beklagar sig i skriften Pessimismen i den moderna trädgårdskonsten över hur trädgårdarna kring förra sekelskiftet förlorat sin prakt. Han undrar om det nya modet skapats av ett behov av självplågeri som låg i tidens anda, eller om besattheten av den intetsägande plantan Palettblad upprättats av blomhatare. Kanske är det bara han som blivit gammal. Som ser tillbaka på stockrosorna från sin ungdoms trädgård med en nostalgisk blick som bara den åldrande som motstår sig förändring kan göra. Jag har också blivit äldre, men jag har svårt att tro att det är en romantisering av det förgångna som gör att jag nästan fysiskt reagerar på tomrummet som uppstått i det levandes ställe. Vem kan på riktigt säga att hon föredrar ingenting framför någonting? Det döda framför det levande. Att kunna gå barfota ut direkt på gräset, plocka sig några bär till frukosten, några plommon att njuta i hängmattan, några rosor att dofta på, ta in i små vaser och pryda huset med. Betrakta alla djur som lockas till trädgården, fjärilar, fåglar, humlor och bin, en liten igelkott som flyttar in bakom komposten och tittar fram ibland. Den ilar genom trädgården med sin vankelmodiga gångstil. Ingenting av detta går att uppleva med ett plank och en regntålig soffgrupp. De är döda ting och kanske påminner de mig, precis som de förhatliga palettbladen påminde Strindberg, om vårt och hela mänsklighetens gradvisa förfall. Men i en trädgård finns ingen död, där förnyas allting, skapar om sig självt, döden förutsätter livet, och i det ligger ett hopp, en framtid som ständigt vecklar ut sig som rosenblad om sommaren. En evig ungdom.En hoppets trädgård kan vi finna på den engelska landsbygden, där författaren George Orwell, mest känd för dystopin ”1984” och satiren ”Djurfarmen”, levde ett stilla liv på ett klassiskt engelskt torp. Förutom skrivandet var trädgårdsarbete, i synnerhet grönsaksodling, det han ansåg som det viktigaste i livet. Han var en slags konservativ anarkist, som längtade efter de små förindustriella engelska byarna, med sina små trädgårdar, där alla kände alla. Någon sa om honom att han var så mycket av en kommunist att han aldrig kunde kalla sig det, eftersom kommunisterna själva inte praktiserade kommunism. Att skapa en trädgård enbart för nytta var en fälla en socialistisk lagd person lätt kunde hamna i, därför var det för honom lika viktigt att odla skönhet och skapa en vacker trädgård. Han planterade några rosenbuskar som blommar än idag och som Rebecca Solnit förundras över, när hon besöker hans trädgård. I boken ”Orwell's roses” undersöker hon en mindre känd del av den framgångsrika författarens liv; hans djupa intresse och kärlek för naturen och hur hans trädgårdsarbete på ett sätt var en förutsättning för hans skrivande. Det var ett konkret världsförbättrande att ägna sig åt med handgripligt arbete, som gav synliga resultat, till skillnad från det abstrakta och helt och hållet mentala skrivandet, vars effekter är svårare att registrera.Men att odla sin egen trädgård påminner på flera sätt om att sitta och skriva på en roman. Det är båda praktiker som ställer sig lite utanför tiden, som skapar ett eget rum där vissa specifika förutsättningar råder, en alternativ verklighet. Som vänder sig bortåt, inåt och mot evigheten samtidigt. Det är kanske i jakten på det eviga livet som den skrivande trädgårdsmästaren finner en komplett balans mellan det odödliga ordet och det ständigt återkommande livet i en trädgård. Skrivandet är en mental ventil, medan grävandet i trädgårdslandet en organisk process som befäster oss som en del av naturens kretslopp. Vi blir dubbelt odödliga, både som ande och som kropp. En livförsäkring.Men samtidigt blir vi mer levande i detta liv, när vi inte bara utvecklar eller uppmuntrar en sida av våra personer, vår märkliga existens som medvetna däggdjur, utan omfamnar helheten. Ett praktexempel på att man inte måste välja, vi kan leva som avancerade tänkande varelser, och som en del av jorden, samtidigt. Till och med Strindberg insåg att det var lönlöst att endast bittert beklaga sin samtids oestetiska trädgårdar i skrift, och försökte odla så mycket han bara kunde när tillfälle gavs. Kanske i ett försök att återskapa ungdomens trädgård, och äntligen få komma hem. Selma Yousif Mesbahskribent och skrivpedagogLitteraturBlomstermålningar och djurstycken - August Strindberg, Albert Bonnier förlag 1888Orwell's roses - Rebecca Solnit, Viking 2021

Janne berättar om resan tillbaka till Skåne som innehöll konstig klädsel och öl med spöken, medan Nicke har ett rymndtema med en rockstjärna som blev rymndprofessor och flaming margaritas i Los Angeles. Viktiga telefonnummer:Tjejjouren: Stockholms tjejjour 08-644 40 45Bris: 116 111Anonyma Alkoholister: 08-720 38 42Alkohollinjen: 020-84 44 48Anhöriglinjen: 0200- 239 500Föräldralinjen: 020-852 000Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80Polisen: 114 14 (Vid akuta fall ring 112)Brottsofferjouren: 116 006Självmordslinjen: 90 101Hjälplinjen: 0771-22 00 60Anonyma Narkomaner: 077-113 80

Buenas nachos säger Åsskar och hälsar välkommen till ett nytt godnattavsnitt, men Gabriel påpekar att han fått det hela lite om bakfoten... Det fortsätter med nya insikter för Åsskar, när han får veta vem han egentligen är. Och vad han egentligen är gjord av?! Det leder fram till en lång diskussion om plast, polyester, återvinning, skräp, skumgummi och olja. Gabriel berättar varför alla pratar om Hormuzsundet och vapenstilleståndet i Iran, medan Åsskar får lära sig om hur olja blir till plast som kan gå från att vara flaskor till att bli kläder. Och handdockor

En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet är en repris från den 18 februari. Utställningen som nämns är öppen till den 16 maj.Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast.Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns.Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Dette er en episode Monica sendte på Hormonpodden, og den har vært så viktig og populær og Alette overtalt Monica til å dele denne i vårt community her også. Håper du vil høre og sjekk gjerne @hormonpodden for mer hormon og peptid innholdDu vet kanskje ikke at mange av grønnsakene vi spiser i Norge om vinteren kommer fra et enormt drivhusområde i Sør-Spania – et landskap så stort at det kan sees fra verdensrommet. Området kalles ofte Mar de Plástico, plasthavet, og består av titusenvis av hektar drivhus som produserer tomater, paprika, agurker og bær til store deler av Europa.Dette systemet gjør det mulig for oss i nord å spise friske grønnsaker hele året. Samtidig reiser det noen viktige spørsmål: Hva skjer når matproduksjon blir så industrialisert? Hvilke sprøytemidler brukes, og hva vet vi om rester i maten vår? Og hvordan påvirker dette både naturen, menneskene som jobber der – og kroppen vår?I denne episoden ser vi nærmere på historien bak vintergrønnsakene i Norge, hvordan drivhusjordbruket i Almería vokste fram, og hvorfor dette området i dag kalles Europas grønnsakshage. Vi snakker også om hormonforstyrrende stoffer, hvorfor totalbelastningen av kjemikalier kan være viktigere enn enkeltfunn, og hvorfor sesong, variasjon og bevisste valg fortsatt er noen av de sterkeste helsegrepene du kan gjøre.Men dette er ikke en episode for å skremme deg bort fra frukt og grønt. Tvert imot. Kroppen trenger fiber, polyfenoler og næringsstoffer fra planter. Målet er heller å gi deg kunnskap slik at du kan spise grønt med åpne øyne – og gjøre små valg som kan redusere belastningen over tid.Mot slutten av episoden deler jeg også helt konkrete grep du kan gjøre i butikken og på kjøkkenet for å redusere sprøytemiddelrester, samt en av mine favoritt-smoothies fra Hormonkuren-universet.Dette lærer du i episoden- Hva “plasthavet” i Almería er – og hvorfor det har blitt Europas viktigste vintergrønnsaksområde- Hvor stor del av vintergrønnsakene i Europa som kommer fra drivhusene i Sør-Spania- Hvordan drivhusdyrking, varme og intensiv produksjon påvirker matsystemet- Hva forskningen sier om sprøytemiddelrester og hormonforstyrrende stoffer- Hvorfor totalbelastning over tid kan være viktigere enn én enkelt matvare- Hvordan du kan lese etiketter og forstå opprinnelsesmerking i butikken- Enkle, praktiske grep som kan redusere sprøytemiddelrester og hormonbelastningKilder og videre lesning: EFSA, NASA Earth Observatory, Mattilsynet og publisert forskning på plantevernmidler og matproduksjon i Europa.Om du vil kjøpe Elysium så finner du den her: https://astrea-longevity.com/product/elysium - rabattkode: ASTREA25Favoritt Smoothie deler på instagram.Takk for redogering Torgeir Johansen v Micdrop Media.Hør flere episoder på @hormonpodden

En dag kommer ett gäng forskare hem till familjen Hesse och tömmer deras villa på allt som innehåller plast. Allt bärs ut i trädgården för att dokumenteras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Familjen fick sen leva utan plast i en månad. Inga plastleksaker, inga plastburkar i köket och ingen soffa med skumplast i sitsen. Madrasser och sportkläder försvann, liksom smink som innehåller plast. Det var ett forskningsexperiment lett av Sara Ilstedt, professor i produkt- och tjänstedesig på KTH, för att visa hur djupt materialet är integrerat i våra vardagsliv – men också vilka alternativ som faktiskt finns.Nu finns en utställning om projektet på Form/Design Center i Malmö.Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En la entrevista del programa La Miel en tu radio conversamos con el Gerente Mariano Muñoz de Mar-Plast - Buenos Aires - Argentina 14/02/2026. Quien nos comparte toda la información y balance anual sobre las novedades de la empresa líder en envases de plásticos para miel y una proección para 2026.

Vår plastanvändning är ett stort globalt miljöproblem, men i Eskilstuna undersöks ett sätt att komma bort ifrån den mest ohållbara plastkonsumtionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Eskilstuna kommer matlådorna i engångsplast som används i hemtjänsten att bytas ut mot flergångslådor i plast på försök. Det är ett projekt där kommunen, plasttillverkaren Mälarplast och Linköpings universitet deltar. I ett storkök på Rekarneskolan berättar Johan Hellfeldt på kommunens måltidsservice om vilka särskilda krav hemtjänsten har på flergångslådorna. Mattias Lindahl vid Linköpings universitet förklarar hur projektet passar in i den större bilden av att ställa om till ett samhälle som är mindre beroende av plast.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Plast na jedno použití? U Petra Slobodiana rozhodně ne. V rukou jeho (a týmu z CPS) se polymery mění v chytré materiály, které dokážou vést elektrický proud, snímat dech nebo reagovat na tlak a vibrace. Petr Slobodian působí na Ústavu fyziky a materiálového inženýrství Fakulty technologické UTB a v Centru polymerních systémů. Ve svém výzkumu se věnuje polymerům, nanomateriálům a hledání cest, jak z plastů vytvořit vodivé a funkční polovodičové materiály. V podcastu si povídáme o jeho cestě od studia polymerů přes spolupráci s průmyslem až k výzkumu měkkých polovodičů pro nositelnou elektroniku. Řeč přijde také na nový studijní program Polovodičové materiály, který Petr Slobodian pomáhal odborně připravit. Proč je právě teď ten správný čas studovat polovodiče a jak mohou tyto materiály ovlivnit technologie budoucnosti?

En stamgjest og publikumsfavoritt returnerer for å snakke om plast! Kjemiker Alexander Sandtorv har nemlig viet hele det siste året til å skrive bok om temaet, og da er det en selvfølge at han må på plass i gjestestolen nok en gang, Han har snakket med forskere, politikere, næringslivet, miljøvernere og økonomer. Er det krise? Om temaet muligens kan vekke fremtidsfrykt hos mange av dere, så er det overraskende nok et håp her også. Mye stygt, for all del, men også håp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En stamgjest og publikumsfavoritt returnerer for å snakke om plast! Kjemiker Alexander Sandtorv har nemlig viet hele det siste året til å skrive bok om temaet, og da er det en selvfølge at han må på plass i gjestestolen nok en gang, Han har snakket med forskere, politikere, næringslivet, miljøvernere og økonomer. Er det krise? Om temaet muligens kan vekke fremtidsfrykt hos mange av dere, så er det overraskende nok et håp her også. Mye stygt, for all del, men også håp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Live fra John Dee i Oslo 20:00Billetter: https://www.ticketmaster.no/event/709940556 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Live fra John Dee i Oslo 20:00Billetter: https://www.ticketmaster.no/event/709940556 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En la entrevista del programa La Miel en tu radio conversamos con el Gerente Mariano Muñoz de Mar-Plast - Buenos Aires - Argentina 15/11/2025. Quien nos comparte toda la información y balance anual sobre las novedades de la empresa líder en envases de plásticos para miel.

Návštěvníci Severočeského muzea se budou moct podívat na čtyři krátké snímky z letošního festivalu. Doplní je komentovaná prohlídka výstavy fotografa Roberta Bláhy.

Terezie Kovalová se jako violoncellistka a zpěvačka pohybuje na naší hudební scéně dlouhé roky, ale teprve letos vydala své debutové album Zinka. Vložila do něj všechno, co se v jejím životě posledních pár let dělo. Nejen o tom mluvila v pořadu Až nad dřeň.

Terezie Kovalová se jako violoncellistka a zpěvačka pohybuje na naší hudební scéně dlouhé roky, ale teprve letos vydala své debutové album Zinka. Vložila do něj všechno, co se v jejím životě posledních pár let dělo. Nejen o tom mluvila v pořadu Až nad dřeň.Všechny díly podcastu Až na dřeň můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Terezie Kovalová se jako violoncellistka a zpěvačka pohybuje na naší hudební scéně dlouhé roky, ale teprve letos vydala své debutové album Zinka. Vložila do něj všechno, co se v jejím životě posledních pár let dělo. Nejen o tom mluvila v pořadu Až nad dřeň.

Novinky a aktuality ze světa vědy a techniky. Nenechte si utéct informace ze všech možných odvětví, které obohatí váš pohled na svět. Přinesou vám poznání i poučení.

Čeští vědci vyvinuli chytré nanovlákenné náplasti. Do budoucna by mohly pomáhat pacientům po operacích střev. Radiožurnál natáčel přímo na operačním sále Biomedicínského centra v Plzni.

Etter å ha gjennomlevd steinalder, bronsealder og jernalder, kan vi kanskje si at vi nå lever i plastalderen. Plast har vært en stor suksess, den er formbar, tilpasningsdyktig, hygienisk – og ikke minst billig. Men plast brytes ikke lett ned i naturen, og verden over er plastsøppel blitt et problem. Spesielt er vi bekymret over mikroplasten, altså ørsmå plastbiter, som vi nå finner overalt i naturen. Gjesten er kjemiker og har skrevet boken «Plastparadokset» på tematikken.        

Plasten runt våra frukter och grönsaker är varken naturlig, hållbar eller nödvändig. Det menar Michael Neuman, som är vd och medgrundare på startupbolaget Kitocoat med bas på KTH i Stockholm. Genom att använda ämnet kitin från skaldjur och svampar har man lyckats ta fram ett pulver som blandas med vatten och bidrar med en beläggning runt produkter som avokado, mango, gurka och ananas. Livslängden tycks öka markant. Nu återstår bara den regulatoriska pusselbiten. Heja Framtiden har ett betalt samarbete med tävlingen Startup 4 Climate som anordnas av Godel och Ellevio för sjätte året i rad. Två vinnande bolag går hem med en miljon kronor vardera efter finalen i Stockholm den 13 november 2025. Samtliga åtta finalister presenteras här i podden, och Kitocoat är först ut.Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet.

Hejsan TF-Fans! Välkomna till ett nytt avsnitt av Transformerspodden!Transformers är mer än ögat kan se, men det började som plast! Gå gärna med i vår discord kanal!⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://discord.gg/5JptCTxKEt⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Host: Mgr. Karolína Brabcová, Arnika. Dotazy posílejte na adresu: dvojka@rozhlas.cz. Moderuje Tereza Stýblová.Všechny díly podcastu Káva o čtvrté můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Hejsan TF-Fans! Välkomna till ett nytt avsnitt av Transformerspodden!Transformers är mer än ögat kan se, men det började som plast!Gå gärna med i vår discord kanal!⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://discord.gg/5JptCTxKEt⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Plast er en genial oppfinnelse vi ikke kunne klart oss uten – men den gir oss også store problemer. Kjemiker Alexander Sandtorv forklarer hva som gjør mikroplast farlig, og hvorfor han likevel ikke ville forbudt plast om han var diktator. Lars må forsøke å bestemme seg for om bekymringen er overdrevet, eller om han nå er 80-tallspappaen som røyker i bilen - med barna i baksetet.

Plast er blitt en uunnværlig del av hverdagen vår. Det finnes i klær, leker, matbokser og drikkeflasker. Men hva gjør all denne plasten egentlig med kroppene til barna våre? Er Bisfenol A så farlig som vi har hørt? Og hvor bekymret skal vi være for mikroplast i maten vi spiser og luften vi puster inn?I denne episoden møter vi kjemiker og forfatter av Plastparadokset, Alexander Sandtorv. Han guider oss gjennom mytene, forskningen og de reelle risikoene og gir oss råd om hvordan vi kan leve litt tryggere i en plastfylt verden, uten å få panikk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sjømatnæringene bruker store mengder plast. Kan vi bytte ut noe av denne plasten med biologisk nedbrytbare alternativer?Det prøver forskningssenteret Dsolve å finne ut! Vi har allerede snakket med dem om plast på avveie fra fiskeri (sjekk episode 77. "Kampen mot spøkelsesfiske"), og i denne episoden konsentrerer vi oss om mulighetene på plastfronten i oppdrettsnæringa.Gjester:Maria Sparboe, fagleder miljø i SalmarCecilia Askham, seniorforsker og fungerende forskningssjef Norsus, norsk institutt for bærekraftsforskningRoger Larsen, professor ved Norges fiskerihøgskole, UiTChristian Karl, forsker i SINTEFProgramleder: Aksel Faanes PerssonLes mer om forskningssenteret Dsolve og det de har fått til her: https://dsolve-sfi.no/Her finner du også en Gemini-sak om denne forskningen: https://gemini.no/2024/12/slik-vil-forskere-hindre-plastforurensing-fra-fiskeri-og-havbruk/Har du ris, ros - eller innspill til hva vi bør snakke om? Send det du har på hjertet til smartforklart@sintef.no :) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jaké jsou vzájemné vztahy Donalda Trumpa a Vladimira Putina, kteří se za několik hodin po letech osobně setkají? Proč policie zadržela Tomáše Jiřikovského, který státu daroval bitcoiny v miliardové hodnotě? A z jakých důvodů se svět nedokáže shodnout na omezení výroby plastů?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Riktigt LJUST avsnitt efter de svenska lagens fullständiga haveri i Europa! Kvartssamtal i Gyõri! Erabi out i Bajen…? Men också Ola Larsson på besök. Snack om strategi, transparens, relation med supportrar och Östers framtid!TuttoSvenskan görs i samarbete med:TCL:Tuttosvenskan sponsras av TCL - en av världens största TV-tillverkare. Hög kvalitet till riktigt bra priser är ledorden som gäller för TCL. Läs mer och se utbudet på TCL.com och besök din lokala elektronikaffär för att skaffa deras grymma produkter!TV4 Play:Se Allsvenskan via vår dunderdeal med TV4 Play! Via vårt samarbete med TV4 Play streamar du Allsvenskan, Superettan, Serie A, La Liga, Landskamper, Svenska Cupen och MYCKET annat för 249kr/mån (ord 349kr). Ni har erbjudandet här: https://www.tv4play.se/kampanj/tuttoATG:Läs om våra senaste tankar gällande spel på: https://www.atg.se/tutto.18 år gäller för spel och stödlinjen.se finns om du upplever minsta problematik med spelande.Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med TuttoSvenskan? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - TuttosvenskanTwitter - TuttosvenskanTikTok - Tuttosvenskan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bývalý koordinátor objasňování bitcoinové kauzy David Uhlíř už neplánuje vypracovat závěrečnou zprávu. Zůstanou tedy některé otázky nezodpovězeny? Přinesou ženevská jednání o Mezinárodní úmluvě o snížení odpadu z plastu konkrétní přísliby? A jaké nové informace vnáší do případu havárie ponorky Titan z roku 2023 vyšetřovací zpráva americké pobřežní stráže?

Bývalý koordinátor objasňování bitcoinové kauzy David Uhlíř už neplánuje vypracovat závěrečnou zprávu. Zůstanou tedy některé otázky nezodpovězeny? Přinesou ženevská jednání o Mezinárodní úmluvě o snížení odpadu z plastu konkrétní přísliby? A jaké nové informace vnáší do případu havárie ponorky Titan z roku 2023 vyšetřovací zpráva americké pobřežní stráže?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Co očekávat od auditu na ministerstvu spravedlnosti, který kvůli bitcoinové kauze zadá nastupující ministryně Eva Decroix? Jaký efekt mají telefonické hovory Donalda Trumpa s Vladimirem Putinem, pokud zatím nevedly ke klidu zbraní ani k omezení ruské agrese? A jak snížit poptávku po plastech, jejichž rozpad má negativní dopady na lidské zdraví?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Proč v Hodoníně docházelo k šikaně školačky, i když podle inspekce je na školách funkční systém prevence? Z jakých důvodů zaútočili teroristé v indickém Kašmíru na turisty, což se děje jen výjimečně? A jak nebezpečné jsou zplodiny, které vznikají při rozsáhlém požáru skládky plastů na Rakovnicku?

Proč v Hodoníně docházelo k šikaně školačky, i když podle inspekce je na školách funkční systém prevence? Z jakých důvodů zaútočili teroristé v indickém Kašmíru na turisty, což se děje jen výjimečně? A jak nebezpečné jsou zplodiny, které vznikají při rozsáhlém požáru skládky plastů na Rakovnicku?Všechny díly podcastu Hlavní zprávy - rozhovory a komentáře můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

Hva er mest klimavennlig og hva gir mest julestemning: ekte vare fra Ål eller plastikk i stua? Vi snakker om trær i dagens sending! I tillegg ringer vi håndballkommentator Daniel Høglund for en "dagen derpå"-prat fra Sveits og Øystein møter en politisk engasjert julegjest hjemme på Bislett. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Vad ska man göra med allt skräp? Alien invasion i tisdags som inte blev av. Vilken Rymdsond är längst bort? Och Viktor droppar en liten adventsdikt. Tack till alla som stöttar oss på https://www.patreon.com/falkengberg

V předvečer křtu mé knihy jsem si přehrávala skladby na basu, když u vrátek chalupy zazvonil zvonek. Otevřela jsem okno a zavolala do tmy: „Kdo je?“ Ozvalo se: „Policie České republiky.“

Forurenset vann er et av verdens største miljøpåvirkninger. Vann er livsnødvendig, og vann er farlig. Rapsoljeproduksjonen dreper. Klimaspørsmål som det ikke snakkes om. Alternativer til sprøytemidler. Narkotika i drikkevannet. Målingen av gift fra Roundup som det spres 70 millioner tonn av hvert år i verden. Glyfosat gjør oss syke og er verdens desidert mest brukte ugressmiddel. Sykdomsfare og helseskader. WHO, hvem måler skadene? Teflonskandalen. Regenerativ dyrkning. Og Hva kan vi gjøre i stedet for å bruke sprøytemidler?Vi har med oss internasjonal grunder, prisvinner av grønn teknologi, bonde, forsker og MDG politiker Johan Rud. Han er tidligere rapsoljebonde så du kan glede deg til å høre hvorfor han sluttet med det. Vi synes hans budskap minner litt om lege Zach Bush sine visjoner. Vann er liv, men det er store helseutfordringer knyttet til vann. Tenker du på kvaliteten på vannet du drikker, mengden du bruker? Tenker du på hvor det skitne vannet forsvinner? Vi har overflod av vann her til lands. Trenger vi å rense vannet i Norge, har vi godt nok vann hjemme? Vi mangler for ex kalk i vannet, hva skjer når vi rester vann? Vi bruker 180-200 liter vann daglig. Vi snakker om mange aspekter ved vann, helse og biohacking. Norge har bra infrastruktur og det er hundrevis av millioner av kilometer med vannrør, men det finnes ingen samlet oversikt. Lær noen gode hacks og utvid horisonten når Ruud leverer autentisk og uredigert informasjon med oss. LÆR med om:Hvordan står det til med vannkvaliteten i Norge? Trenger vi å rense drikkevannet i Norge?Hva er smittefarene ved norsk vann sammenliknet med andre land?Hvordan ser fremtiden ut? Hvor mye plast finnes i vannet?Hvor mye glyfosater brukes i Norge?Hvordan spille klimaendringer inn på vannets kvalitet og mengde?Hva er status på de norske innsjøene våre, hvordan må vannet renses derfra?Hvordan er kvaliteten på vanningsvannet som brukes på store grønnsakssletter og som vi spiser? Hva har det å si for helsen vår?Hva skjer med matvarer som blir vannet med forurenset vann, og med helsen vår?Hvordan er Oslos vannet på innløps og avløpssiden? Hvordan måles narkotika som amfetamin og kokain i vannet?Hvordan er status på vannrørene våre? Hva skal skiftes ut, hva er de laget av og hvilke nye materialer vil brukes? Plast?Glyfosatbruk i Verden og i Norge? Hvordan kan vi ta bedre valg? Starte hjemme? Hva med økologisk mat?Få med deg Johans erfaringer som bonde og rapsdyrker: hvorfor han startet med raps, hvorfor han sluttet, konsekvenser for økosystemet.Verdens dårligste oppfinnelse må vel være vannklosettet? Paradoks?Takk til våre samarbeidspartneren i denne episoden og rabattkoder:SUPERSTATE: Rabattkode: BG20 SKINOME: Rabattkode: Biohackinggirls20 Hjemmeside: https://www.skinome.comOSLO SKIN LAB/KOLLAGEN: Rabattkode: Biohacking60 Hjemmeside: https://www.osloskinlab.no

Jaké konkrétní látky ve výrobcích každodenní potřeby negativně ovlivňují zdraví lídí? - Jak se proměňuje výchova k občanství na základních školách? V čem učitelům pomáhají filozofové? - Brněnští vědci popsali nový způsob, jak se leukémie dokáže bránit léčbě. Mohlo by to pomoci ve vývoji nové terapie?

Seslička, americká houba z Pálavy (4:22) – Historie: Fotbal v Braunschweigu (21:16) – Kniha: Krátké přivítání ve vesmíru (25:16) – Plasty kolem nás i v nás, 2. část (28:42)Všechny díly podcastu Planetárium můžete pohodlně poslouchat v mobilní aplikaci mujRozhlas pro Android a iOS nebo na webu mujRozhlas.cz.

0:38 50 let výprav na Měsíc;4:06 astronom Pavel Gabzdyl o výzkumu Měsíce;7:40 regenerativní hospodaření chmelnice;11:22 technologie 3D tisku z PET lahví;15:19 výroba vlákna do 3D tisku;19:16 význam buvolů v novomlýnských mokřadech

Mikroplast har hittats i människans lungor och i vårt blod. Samtidigt pågår en politisk dragkamp om plasten i Bryssel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Plastens utbredning i våra kroppar är en relativt ny upptäckt. Men forskningen går snabbt framåt. Plastpartiklar har hittats i gravida kvinnors moderkakor och i våra viktigaste organ. En helt ny studie visar kopplingen mellan stroke och mikroplast i blodet.Och medan forskare varnar för att något måste göras pågår en dragkamp mellan politiker i Bryssel.Lobbyister stoppar nya lagförslagDet är mycket som står på spel. Plast finns inom förpackningsindustrin, i snabbmatskedjornas restauranger och runt salladen i grönsaksdisken.Lagstiftarna i EU blir ständigt uppvaktade av företag som motsätter sig försöken att begränsa engångsplasten och öka återanvändningen.Nya lagförslag som ska bidragit till att minska antalet engångsförpackningar i Europa läggs fram. Men i den avgörande omröstningen tar en svensk EU-parlamentariker täten emot förslagen.Medverkande: Hanna Karlsson, forskningsledare för en grupp som forskar på mikroplastpartiklar på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, Andrea Montano Montes, doktorand vid KI, Barbro Melgert, professor i respiratorisk immunologi, vid Groningen universitetet i Nederländerna, Rick Smith, kanadensisk toxikolog, författare och medproducent till filmen ”Plastic People”, Sedat Gündoğdu, forskare i Turkiet, Guiseppe Paolisso professor i invärtes medicin i Italien, Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, Maria Angela Danzi, EU-parlamentariker för det italienska partiet Femstjärnerörelsen, Larissa Copello vid organisationen Zero Waste i Bryssel.Programledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seProducent och reporter: Lotten Collinlotten.collin@sr.seTekniker: Fabian Begnert

Hvorfor er det så vanskelig å resirkulere plast? Hør episoden i appen NRK Radio