Klimakteriepodden

En ny podd - för dig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter sju år, 350 avsnitt och mer än 4,2 miljoner lyssningar så är det dags för Åsa Melin att tacka och sammanfatta det som hänt de här åren och vad som händer framöver. Alla Klimakteriepoddens avsnitt kommer finnas kvar i många år och är ett utmärkt sätt att öka sin kunskap om klimakteriet och kvinnohälsa i ett bredare perspektiv. Du kan läsa mer om alla avsnitt på www.klimakteriepodden.se Så varmt välkommen att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gör en avstämning av var vi är idag vad gäller kunskap, forskning och behandling av kvinnor i klimakteriet. Också kring kvinnohälsa i ett större perspektiv så kikar vi på vad som hänt under de senaste sju åren sedan Klimakteriepoddens första avsnitt publicerades. Professor Angelica Lindén Hirschberg är gynekolog och överläkare på Karolinska och var med redan i avsnitt 1. Vi får veta att det pågår mycket spännande forskning, utbildning och arbete för att förbättra hälsoarbetet för oss kvinnor. Klimakteriebehandling har kommit att handla mer och mer om kvinnohälsa i stort och inte bara hormonbehandling och drivs inte bara på av professionen. Även om intresset ökat markant hos vården finns fortfarande utmaningar för att kunna ge god vård över hela landet. Det finns för många exempel på fel i diagnoser och medicineringar som påverkar livskvalitet och arbetsförmågan. En av anledningarna till att det är så viktigt med kunskap på alla plan i samhället. Vi får veta mer om nya läkemedel, forskning som gör skillnad för kvinnor med tidigt klimakterium, kvinnor med nedsatt sexuell funktion och kunskapen kring bioidentiskt progesteron. Vi talar också om attityder, medias och journalisters roll, vikten av individanpassad behandling, restnoteringar och bipacksedlar. Åsa Melin möter en eldsjäl som fortfarande har mycket kvar att ge oss kvinnor. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi påverkas olika av det som händer omkring oss och det vi får i oss. Så i det här avsnittet ska vi tala om dosering av olika sorters hormonläkemedel. Det finns en lång rad olika hormonläkemedel och dessutom olika sätt att ta dem och dosera. För många kvinnor är det svårt att få tillgång till de preparat som passar just henne och sedan kan det bli en stor besvikelse över att det inte fungerar som man hoppats. Naomi Flamholc, allmänläkare som specificerat sig på klimakteriebehandling på Womni.se, berättar om olika faktorer som påverkar vad man kan och bör ta och hur. Vad som kan vara skäl till att det inte fungerar och vad man ska göra om man råkar ut för restnoteringar eller ett sämre mående av sin behandling. Vi får veta mer om känslighet, hur vikten påverkar egen produktion av östrogen, varför en orolig mage eller tarm kan påverka valet av medicinering, tecken på att man får för mycket eller lite östrogen och hur man trimmar in till rätt dos. Vi talar också om risker, hur ska man kan tänka kring doser och avslut när man blir äldre. Vi avslutar avsnittet med att tala om gulkroppshormon, lokalt östrogen och en liten passus kring testosteron. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimakteriet är en tid av förvandling då man kan skapa utrymme för något nytt men det kan vara svårt att känna frihet och vara upplagd för nystart. Varför kan känslan av tomhet dyka upp; är det för att man får en otydlig roll när barnen blir vuxna, är det klimakteriet eller att pensionen närmar sig? Man hamnar i ett nytt ljus där man ska vidare och plötsligt får mer tid att bry om sig själv men ibland kan det vara svårt att prioritera sig själv när man har gett väldigt mycket av kärlek och lyhördhet till andra, egna behov kanske har prioriterats ner. När barnen flyttar hemifrån kan man famla efter hur man går vidare. Det kan kännas oväntat att man blir ledsen trots att det är helt naturligt och man borde vara glad och inte sörja. Vem kan jag vara nu? Relationen med en partner kan ha förändrats. Man kanske inser att man inte har så mycket att leva tillsammans för längre. Det kan vara smärtsamt att lämna gamla drömmar och inse att saker står i vägen för att man ska få det utrymme man känner behov av. I stället för att ångra och älta är det tid att släppa och gå vidare. Vi har ofta oanad kraft för att ta oss igenom det mesta med värme och respekt. Ett intressant avsnitt med Camilla von Below, forskare och psykolog som skrivit boken När barnen flyttar hemifrån. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland kan det räcka att ändra på små saker för att hitta balans och öka sitt välmående i en turbulent tid. Det är vanligt att man känner sig låg på energi och ett allmänt obehag kring klimakteriet, och då menar vi mer än de uppenbara klimakteriesymptomen. Det kan vara obalanser som skapas när vi upplever ett otydligt syfte, stress eller har oklara uppgifter på t ex jobbet. Det kan också personer i vår närhet som stjäl energi. Hur tar man tillbaka sin kraft i en tid av förändring? Elin Ridderström har en spännande cv där hon arbetar med ledarskap på olika sätt. Hon driver även en yogastudio och är utbildad inom shamanism. Vi talar om att återta sin kraft, inse att vi kan förändra oss själva och inte hamna i situationer och känslor som inte gör oss gott. Elin berättar om hur låg och tung energi påverkar oss och hur äldre trauman kan komma upp till ytan när vi går med obalanser. Allt i naturen och i oss biologiska varelser strävar efter balans vi blir känsligare när hormonerna sviktar så vi lättare hamnar i situationer och känslor som inte gör oss gott. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag mår inte bra, något är fel, jag är låg och tycker inte något känns så kul. Kanske en livskris där känslan är att livet är på väg utför och förfallet är ett faktum. Att ens tänka tanken på klimakteriet och inte kunna få fler barn satt långt inne för journalisten, bloggaren och influencern Nina Campioni. Nina var nedstämd, hade svårt med minnet, tappade självkänslan och klumpen i halsen gick inte att svälja. När hon fick veta att hon kommit in i klimakteriet blev förvirringen total eftersom vården inte kunde ge henne de svar hon behövde. Med hjälp av terapi och kunskap har Nina börjat hitta tillbaka till sig själv och funnit trygghet i hur hon vill gå vidare. Men varför är det så svårt att förstå det här med hormoner och hitta kvalificerad hjälp? Nina anser att vi alla har ett ansvar i att vara öppna och dela information och kunskap om klimakteriet. Kanske står vi ändå vid en vändpunkt där det är lättare att tala om hur vi mår och inte bara tyst biter ihop.Avsnittet publicerades ursprungligen som 215 i februari 2022. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte konstigt att man börjar fundera på vad som kommer hända när hormonerna stillat sig. Klimakteriet kan upplevas som en tydlig markör för att man börjar bli gammal, både till det yttre och inre. Kroppen blir mindre förlåtande och tolerant, symptom smyger på, livssituationen förändras och man känner sig lite mer skör, eller så känner man sig tvärtom mer robust och trygg än någonsin. Hur man ska förhålla sig till olika aspekter av sin hälsa och vad ska man lägga sin tid och energi på? Louise Rudberg är hormonterapeut och delar med sig av klienters och egna erfarenheter kring vilka beslut som gör skillnad för en bättre och friskare tid efter övergångsåldern. För oavsett vem du är och var du står så har du ett eget ansvar i åldrandet och det är aldrig för sent att se möjligheter. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 252 (221019). Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi behöver förstå hur kroppen lagrar och omsätter energi för att äta och leva på ett sätt som ger en jämn energiförsörjning över dagen utan ett skadligt svängande blodsocker. När kroppen har fått en försämrad förmåga att omsätta det vi äter till energi så lagras det i form av fett. Hur kroppen hanterar den energi vi äter är individuellt men hormonet insulin är nyckeln. Högt blodsocker över lång tid är ett tecken på att cellerna kan ha blivit insulinresistenta och det kan skada våra hjärt- och kärlsystem. Att förstå vad som påverkar vårt blodsocker och känna igen tecknen på att kroppen inte har rätt byggstenar är basen för frisk metabolism. Åsa Melin träffar Ewa Meurk som har förmågan att förklara tydligt och i avsnittet får vi veta mer om faran med blodsockersvängningar, hur vi undviker dem, varför vissa är mer benägna att gå upp i vikt än andra, varför man kan känna sig energilös trots att man äter och vad skillnaden är på hunger och sug. Den goda nyheten är att alla kroppar kan läka och att det finns många smarta knep! Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att förstå om de besvär man känner beror på att klimakteriet börjar ge sig till känna är en första och långt ifrån given fråga. Sedan, om man ska förstå och kunna göra något åt symptom i övergångsåldern, behöver man reda ut vad som är vad. Så många frågor och tankar kring när, hur och varför man eventuellt ska kunna vara hjälpt av en behandling, vad den skall bestå av och vilka alternativ finns att tillgå. Vad passar mig och vilka problem går att få hjälp med? Det kan vara knepigt att hitta en lösning som fungerar bra och som man som kvinna mår bra av. Det är lätt att känna sig förvirrad kring ord och termer som bioidentiska hormoner, gestagen, testosteron, östrogendominans, hormonsvikt. Inte lätt att veta ens vad man lider av; är det livsstilsrelaterade problem, viktuppgång, torra slemhinnor, smärta i underlivet, myom, kraftiga eller upprepade småblödningar, psykiska besvär, oro, pms, sköldkörtelproblematik eller tidig menopaus? Med läkaren Naomi Flamholc, som är specialiserad på klimakteriebehandling går Åsa Melin igenom en rad frågor och typiska patientfall och reder ut vad det kan bero på och vad man kan göra åt besvären. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284 (220921). Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ångest, depression, nedstämdhet, oro och en hel rad andra känslor och symptom kan vara anledning till att du söker vård. Allmänläkarna ska agera första hjälpen och hur går det till, eller borde gå till, när dina symptom utreds? I det här avsnittet möter Åsa Melin allmänläkaren Ella Hallberg där du får höra hur klimakteriet och hormonsvängningar kan vara en utlösande faktor för dåligt psykiskt mående. Ofta finns någon form av stress med som i sin tur ger dålig sömn och skapar onda cirklar. Kronisk inflammation med dålig tarmfunktion gör det svårare att skapa ”må-bra” hormon, dåliga relationer och brist på rörelse kan vara andra skäl till att du behöver hjälp eller nya vanor. Inte helt lätt att analysera fram alltså, men kan vi hitta orsaken är chansen till rätt behandling så mycket större. Genom kunskap och förståelse kan man motiveras till att skapa bättre förutsättningar att läka och hjälpa sig själv för att nå hela vägen vare sig du vill förebygga eller ta dig an ett psykiskt dåligt mående. Vill du höra fortsättningen på vårt samtal så kan du lyssna på avsnitt 179. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 178 (210407).Läs mer och lyssna vidare på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här slår vi hål på en del myter kring träning och vikt; lyssna på Lofsan som talar med Åsa om skadestånd för träning, sötsug, sömnstress, orättvisa, viktkontroll, varför du inte kan öronmärka kalorier och att du bör göra upp med din inre kritiker. Lovisa Sandström, känd som Lofsan, har många års erfarenhet av att träna kvinnor och vet allt om kroppslig intelligens, hur man får ordning på motivationen och vad som gäller i klimakteriet om man jagar kilon. Lovisa är i grunden idrottslärare, arbetar som PT, föreläsare, författare och är välkänd inom området träning och livsstil. Du får svar på om: man behöver en plan och struktur eller till och med talang för att få resultat av din träning? Kanske är det dags att byta strategi för att knäcka koden så du kan uppleva glädje och få kickar av dina ansträngningar. Kan du något om hur din kropp fungerar och varför det kan vara bättre att fokusera på vardagsrörelse på sig än att träna? Välkommen att lyssna. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor. Avsnittet publicerades ursprungligen 201125. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De första tecken på att vägen in i klimakteriet börjat är svårtolkade. En av Sveriges mest erfarna gynekologer, Hilde Löfqvist, reder ut begreppen och ger lösningarna närhormonerna börjar svaja i förklimakteriet. Vad ska och kan man göra när den biologiska klockan inte längre slår i takt och påverkar blödning, lusten, sömnen, humöret och mycket annat i livet?Avsnittet levererar handfast kunskap om hormoner och vad som finns att ta till och varför. Vi får veta att tyngre blödningar, ömma bröst och att samla på sig vätska hänger ihop med östrogendominans, progesteronbrist och Loop-effekt men att vallningar är ovanligt i den här fasen. Du får också veta varför provtagning är svårt, när du ska söka hjälp och att det kan vara bra att föra dagbok. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 135 (200429). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet ägnas åt att svara på en mängd bra frågor från er lyssnare och följare. Åsa Melin ställer frågorna och Dr Naomi Flamholc svarar. Vad är egentligen en vallning och är det farligt? Hur vet man vad att det är klimakteriesymptom eller något annat man känner? Vilka symptom tas bort med hormonbehandling, hur sent i livet kan man börja, när måste man sluta och kan man sluta tvärt? Varför mår jag sämre med hormonbehandling med bioidentiskt progesteron och är det farligt med hormoner i kombination med högt blodtryck? Vi svarar också på frågor om tinnitus, migrän, bröstcancer, adhd och add samt symptom på östrogendominans i samband med klimakteriet. Så talar vi om varför det är vanligt med ledvärk och inflammationer, om man kan bli av med bukfetma i klimakteriet, sveda och inflammation i underlivet. Vad hjälper lokalt östrogen mot och finns det biverkningar? Dessutom talar vi om endometrios och östrogen, hur tarmen påverkas av hormoner och att man nu kan behandla vallningar och svettningar när man är över 70, utan hormoner. Avsnittet spelades in samtidigt som vi sände live via Instagram på @womni.se och @klimakteriepodden den 11 juni 2024. Vill du lyssna och se avsnittet samtidigt så finns det på womni.se.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En personlig berättelse som innehåller både rädsla, nedstämdhet, glädje, inspiration och dödshot. Leila Söderholm känner många igen från tidningsomslag, TV, böcker, föreläsningar och hälsoresor. Hon är en uppskattad hälsoexpert som flitigt anlitas runt om i landet av företag som vill skapa medvetenhet om hälsa. Inte alla vet att hon kom i klimakteriet redan som 38-åring då hon fick en allvarlig sjukdom där chansen att överleva var 50/50. Leila berättar om sjukdomen och konsekvenserna, hur hon hanterat symptom som skiftat. Vi talar också om hur vanligt det är att tappa lust och hunger till sin partner i klimakterieåren och vilka konsekvenser det kan få. Många kvinnor känner skuld och skam, över många saker, vilket leder till stress och en känsla av att inte duga eller vara kapabel. Vi talar om motivation till att känna mening och energi och hur viktigt det är att ha ork till meningsfull fritid. Leila tipsar om var man börjar genom att ta små steg. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst hade det varit fantastiskt om det gick att ta ett blodprov och sedan få receptet på exakt vad man behöver för att undvika sina klimakteriesymptom? Men det är komplicerat. Både innan och efter menopaus finns det olika parametrar som väger in och som de unika individer vi är så är det omöjligt att säga hur någon kommer må när hormonsvikten tar vid. Vi vet att det är progesteronet som ger vika först och sedan sjunker östrogenet, dessutom kan vi känna av faktorer som testosteron påverkar. I det här avsnittet pratar Åsa Melin med gynekolog Panos Tsiartas som arbetat många år med fertilitetsfrågor, han är dessutom duktig på att behandla pms och är specialintresserad av klimakteriebehandling. Han ger oss djupare förståelse och kunskap om varför det är oftast inte är intressant att ta prover på östrogen och progesteron medan när det gäller testosteron är det viktigt. Vi talar också om varför det är stor skillnad på hur man behandlar kvinnor före och efter menopaus, hur länge man kan bli gravid, när det är relevant att göra ultraljud och hur tidigare IVF behandlingar påverkar klimakteriet. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att kroppen börjar göra ont och ge sig till känna både här och där tror jag de flesta känner igen. Det knakar och knäpper, känns stelt, mystiska inflammationer dyker upp och kanske smärtar det outhärdligt i någon led. Så vet vi att det är nödvändigt att träna och röra på oss för att det är enda chansen att hålla oss friska i hjärnan, dämpa klimakteriesymptom, bli gladare och hålla hälsosam vikt. Lättare sagt än gjort. Tillsammans med Soheila Zhaeentan som är ortoped och författare till boken Kroppssmart, ska vi lära oss mer om vår kropp, varför kroppsliga symptom ofta dyker upp i förklimakteriet, vi ska också reda ut vad vi ska göra för att motverka och hantera smärta. Vad är normalt åldrande som vi bör acceptera och lära oss leva med? Vad betyder det att hålla igång, vad ska man acceptera i form av minskad rörlighet och framförallt hur skapar man smärtlindring och vilken typ av motion och rörelse behöver vi egentligen? Vi talar också om uppvärmning, självundersökning och varför det ortopediska klimakteriet dyker upp innan andra symptom ger sig till känna. Läs mer och hitta relevanta länkar på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ofta hör man en kvinna säga att hon är stolt över att hon gått igenom klimakteriet? Det borde vara ofta, för visst kan det krävas både kraft och energi att ta sig igenom. Anita Silden Prante förstod inte varför kroppen strejkade och sömnen haltade. Trots att hon är barnmorska. Efter många googlingar började det gå upp för henne att hon var i klimakteriet. Anita kände ett ansvar att dela med sig av sina utmaningar, sitt sökande och de lösningar som hjälpte henne. Hon startade instagramkontot @menopausbyanita 2019. Idag är Anita 54 år och postmenopausal dessutom aktuell med Menopausboka i Norge. Hon vill utvidga perspektivet på klimakteriet för att öka medvetenhet för att kvinnor ska förstå hur mångfacetterat det kan vara. Det är viktigt att slå hål på myter och öka kvinnors kunskap för att dämpa oro samt öka trycket på att vården ska bli bättre. Även om klimakteriet alltid funnits, så är vi den första generationen som haft de utmaningar och de förutsättningar vi står i nu. Vi talar också om bristen på hormonläkemedel och hur detta kan kopplas till jämställdhet. Läs mer och hitta mer relevant information på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

All stress är inte farlig men det finns belägg för att klimakteriesymptom som ångest, oro, hjärtklappning, hjärndimma och minnesförlust kan förvärras och orsakas av stress. Många upplever försämrad sömn till följd av bl a grubblande och ältande som är grogrund för en ond cirkel. Det är inte bara psyket som påverkas av negativ stress utan en rad andra funktioner påverkas. I det här avsnittet ska vi reda när stress blir farligt för oss och varför vi får en kick av kortvarig stress och vad som gör att långvarig stress ger negativ effekt på många av kroppens vitala funktioner och varför den kan leda till utmattningssyndrom. Gäst är Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare som på ett målande och pedagogiskt sätt berättar om mekanismerna bakom stress, varför vi känner det och vilka funktioner som påverkas. Vissa har större sårbarhet och riskerar att drabbas av utmattningssyndrom och lär vi oss se och känna varningstecken kan vi kanske bromsa i tid. Vi får anledning att fundera på ansvarstagande, kontrollbehov, delegering och hur långt vi kan gå när det gäller omvårdnad av andra. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När över 40.000 kvinnor svarat på vilka symptom de själva upplever som värst i klimakteriet så kommer vallningar och svettningar en bra bit efter det psykiska måendet och olika former av kroppsliga förändringar. Klimakterierapporten 2024 är sammanställd av det digitala klimakterievårdföretaget Womni. Med ett nätbaserat självskattningstest har kvinnor fått rangordna och betygsätta sitt upplevda mående enligt en internationellt erkänd symptomlista. Det är ovanligt att man har ett så stort underlag i en undersökning och just därför att utfallet intressant även om kvinnorna hittat till enkäten då man troligen haft misstanke om att upplevda symptom har med klimakteriet att göra. I avsnittet får Womnis chefsläkare berätta mer om studien och vad som är extra intressant att lägga fokus på. Vi får också höra vilka symptom som kan vara svåra att bedöma och vad som händer vidare.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En duktig flicka gör det som förväntas av henne och lite till, hon funderar inte på vad hon egentligen längtar efter och behöver. Söker hon vård och får höra att det inte är något fel, trots yrsel och ständig huvudvärk, så är det väl bara att kämpa hårdare… Ja, många känner tyvärr igen sig i de orden och vad blir konsekvensen? Har det gått tillräckligt långt så säger till slut kroppen ifrån och utmattningen är ett faktum. I det här avsnittet får vi höra hur Susanna Bävertoft med små medvetna steg lyckats ta sig tillbaka från en utmattning och skapa en hållbar situation. Susanna är ingenjör i botten och har skolat om sig till coach och arbetar som stress- och avspänningspedagog. Vi får kunskap kring ogynnsamma tankar, hur orimliga krav påverkar oss och hur man kan ta steg mot att leva närmare sina värderingar utan att vända upp och ner på allt. Vi får lära oss mer om självmedkänsla, självreglering och olika sorters återhämtning. Kanske är det här avsnittet som ger dig förmåga att uppskatta det du har, omfamna dig själv och ta tag i det som behöver förändras i grunden. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sanne Gottliebs engagemang bottnar i att hon själv kom tidigt i klimakteriet och när hon långt senare fick det stöd hon behövde insåg hon hur dåligt hon mått under många år, helt i onödan. Sanne Gottlieb har många strängar på sin lyra och är nyutexaminerad sjuksköterska och aktuell med boken ”Menopause mamas”. Sanne vill göra upp med synen på att det klimakteriet är problematisk period man bara ska igenom och istället belysa det faktum att med rätt hjälp är det en kraftfull fas av varje kvinnas liv. Hon har ett hett temperament och som smittar av sig, hon har lyft debatt kring kvinnohälsa politiskt i Danmark och hon räds inte att tala klarspråk. Hon vill öka medvetenheten kring kvinnohälsa på alla plan, speciellt vikten av att förstå att klimakteriet kan börja långt innan mensen slutar och att den här biologiska processen inte ska problematiseras. Vi får också en inblick i hur vården och inställningen till hormoner ser ut i Danmark. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Marianne Natvik är allmänläkare i Norge och specialiserad på klimakteriet. Hon forskar också på hur kvinnor upplever att de behöver information och upplysning kring klimakteriet. Hon menar att det är viktigt med övergångsoptimism eftersom övergångsåldern inte är en undergång. Faktum är att när vi går igenom klimakteriet har vi cirka hälften kvar av livet. I avsnittet får vi veta vad som skiljer Norge och Sverige åt i kunskap, upplysning, behandling, inställning till hormoner och vad läkare, respektive kvinnor, upplever. Det är mycket som liknar vår situation i Sverige men även en hel del saker som är helt annorlunda. Vad kan man erbjuda förutom hormoner och hur ser det ut med läkarnas utbildning och tillgänglighet? Hur ser intresset för hormonbehandling ut och hur talar man om klimakteriet i Norge? Dessutom får vi veta ett bra ställe att rekrytera kvinnor till forskning är genom frisörer.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om östrogenet är så otroligt potent och bristen kan leda till en sådan lång rad av symptom hos kvinnor så föds tanken; hur kommer sig att män ens står på benen? Varför får män inte alla kvinnors symptom eller problem associerade med östrogenbrist? Är det tack vare testosteron så blir frågan vilka likheter och olikheter dessa hormoner har? Om testosteronet skyddar män så de slipper ledvärk, hjärndimma, torra slemhinnor i ögon och näsa, inte blir bensköra eller lika lätt får autoimmuna sjukdomar, då borde vi kvinnor kunna bli avhjälpta av testosteron lika bra som östrogen... och tvärtom. Eller? Detta resonemang ska Åsa Melin försöka reda klarhet i tillsammans med docent Stefan Arver, överläkare i andrologi och sexualmedicin. Avsnittet bjuder på komplexa resonemang där livsstil och existentiella frågor blandas med fakta. Det visar sig att män visst är beroende av östrogen, att nattsvettningar är könsneutralt och vi är känsliga för förändringar vare sig vi är kvinnor eller män. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Känner du igen symptom som att du ibland blir slemmig i halsen när du ätit, kliig, röd eller svullen i ögon, näsa? Hjärtklappning, ont i huvudet eller leder av viss mat eller efter rödvin och lagrade ostar? Trasslig i magen, ont i leder, ja, listan kan göras lång på symptomen på histaminintolerans. Histamin är en livsnödvändig substans som kopplas till immunförsvar och matsmältning men det finns också en stark koppling till östrogen och progesteron. Histamin utsöndras inte bara i samband med allergier utan finns också i en rad livsmedel som kan ge symptom som klåda, migrän, magbesvär, ledvärk, irritation i slemhinnorna i ögon och luftvägar, sömnbesvär och hjärtklappning. Histaminintolerans kan också vara symptom på dålig maghälsa som IBS eller läckande tarm. Christina Sundequist intervjuar biomedicinaren Karl Hultén, författare samt expert på kost och livsstil vid autoimmun sjukdom och inflammatoriska besvär. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Levern har flera viktiga uppgifter som bland annat har med nedbrytning och rening att göra. Vårt snillrika system har gett levern flera uppgifter som kan påverka både tarmfunktion och hjärnans välmående. Det kan vara svårt att se tecken på att levern inte fungerar optimalt, men för att den ska vara så effektiv som möjligt behöver en rad näringsämnen tillföras och en del saker gärna undvikas. Som med så mycket annat kan vi stötta vår lever eller försvåra dess arbete. I avsnittet möter Åsa Melin Maria Karlsson som specificerat sig på näringsterapi. Du lär dig mer om inflammation, metabolisering, och varför fettlever oftare har med socker att göra än alkohol. Har du stött på uttrycket östrogendominans? Det förekommer ofta när man talar om förklimakteriet och har faktiskt med levern att göra. Så får vi veta varför hjärndimma och andra kognitiva besvär kan vara tecken på att levern är överbelastad. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kommer hjärnan hålla sig frisk genom åldrandet är en relevant undran och oro med tanke på hur vanliga demenssjukdomar är. Självklart finns det saker som hjälper oss att behålla vitalitet livet ut och likaså finns det saker vi kan göra för att öka risken för degenererande sjukdomar. Östrogen har betydelse för flera funktioner i hjärnan och därför känner vi ofta av mentala förändringar i klimakteriet. Det betyder inte att vi tappar kapacitet men vår biologi förändras i både korta och långa cykler. Nybildning av celler och tillverkning av signalsubstanser pågår hela tiden och genom att se över stress, kost och rörelse kan vi påverka oxidativ stress, inflammationsnivå och bildandet av serotonin som förebygger negativ påverkan på hjärnan. Maria Karlsson är certifierad näringsterapeut och har specialiserat sig på autoimmuna processer, hormonbalansering, mag-tarmhälsa samt att stötta hjärnans kapacitet. Maria delar med sig av värdefull kunskap inom ett hett forskningsområde där tarmen och hjärnans samarbete står i fokus. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mineraler är livsviktiga för kroppens funktioner och processer. Lär dig vad skillnaden mellan vitaminer och mineraler är och vilka mineraler som är extra viktiga i samband med klimakteriet. Christina Sundequist har åter bjudit in allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström till ett avsnitt som djupdyker i noga utvalda mineraler som alla påverkar oss i hög grad. Vad sägs om blodsockerbalans, hormontillverkning, muskelfunktion, skelettbyggnad och inflammationsdämpning? Med rätt mineralbalans kan vi påverka allt från hormoner, humör, immunförsvar, sårläkning till sköldkörteln funktion. Lär dig mer om mineralernas funktioner, vad vi behöver äta och hur vi ska tänka om vi tar tillskott. Du lär dig innebörden av ord som oxidativ stress, antinutrienter och spårämnen. Avsnittet innehåller intressant kunskap om hur vi skyddar oss mot åldrande, gift i växter, varför paranötter inte bara hör julen till och att zink inte bara behövs på skidsemestern.Läs mer och hitta länkar på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rinnande, grusiga eller röda ögon, vaglar och synskärpa som varierar under dagen. Känner du igen något av detta så kan det bero på torra ögon. Kvinnor drabbas mycket oftare än män och just i medelåldern, runt klimakteriet, är det vanligt att man börjar känna av det. Det finns många orsaker som professor Stefan Trocmé, specialiserad på ögonsjukdomar, hjälper oss att förstå. Torra ögon är vad man kallar en multifaktoriell sjukdom som kan påverka livskvaliteten negativt på flera sätt även om det vanligtvis inte är farligt. Vi får veta mer om hur mediciner, allergier, kontaktlinser, smink och reumatiska sjukdomar påverkar ögonen. Det finns hjälp och lindring mot torra ögen, ibland kan det hjälpa med vanliga receptfria ögondroppar men många behöver större insatser vilka inte är så lättillgängliga. Så får vi veta varför testosteron och fet fisk kan minska tårarna medan östrogen ökar på flödet när det blåser kallt. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ingen kvinna är den andra lik och hur man hanterar sitt klimakterium är högst individuellt. Malin Simonsen berättar om hur hon trevade efter hjälp när hon inte kände igen sig själv. Symptomen kom smygande; ryggvärk, ont i fötterna, yrsel, domningar och hjärndimma. Malins bild av klimakteriet var negativ och eftersom hon fått höra att det ska bränna i nacken av vallningar hade hon inga tankar på att symptomen hade det att göra. Vårdcentralen ville ge mediciner mot depression och ledvärk. Gynekologen ville ge hormonersättning, vilket kändes främmande. Nu, flera år senare beskriver Malin det som att hon fått en andra chans. Med hjälp av uthållighet och fokus på en sak i taget så har hon hittat sitt recept för en hållbar livsstilsförändring där kost och motion ligger i botten. Från desperation och förtvivlan till att ha energi och livsglädje. Välkommen att lyssna på en historia ur verkligheten.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu ska vi följa upp oklarheter om hormonbehandling, nedtrappning/avslut, olikheter mellan gestagen och bioidentiskt progesteron och vad som gäller om att bara ta progesteron i förklimakteriet eller för pms-besvär. Vi talar också om olika hormondoser, hur man ska ta dem, bröstcancerrisk och vad man bör vara försiktig med samt den frustrerande situationen med restnoteringar på flera hormonläkemedel, vilket skapar problem med av- och påhoppande eller byten av preparat. Du får också höra om ett nytt, icke hormonellt, läkemedel som kommer kunna göra skillnad för den som inte vill eller kan ta hormoner. Detta nya preparat kan komma att ändra hur vi ser på klimakteriebehandling. Veckans gäst; Doktor Naomi Flamholc, grundare av klimakterievårdgivaren Womni.se, uppmanar också till att ibland ta ett steg tillbaka oavsett vilken sida man står på för att skapa ett gynnsammare samtalsklimat mellan läkare och patient. Många av avsnittets frågor har kommit in med anledning av innehållet i 301 och 306. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mycket påverkar vår personlighet hur vi upplever vårt klimakterium? Ett vanligt personlighetsdrag är högkänslighet. Hela 20-30% av alla kvinnor upplever sig ha HSP (high sensitivity personality). Det innebär bland annat att man reagerar starkt känslomässigt på både positiva och negativa saker vilket lätt leder till överstimulans. Men också att man är mer känslig för vad som händer i kroppen. Ofta mer smärtkänslig vilket kan leda till att upplevelsen av klimakteriet blir intensiv. Och att känslor som stress, oro och ångest, vilket ju är vanliga i klimakteriet, förstärks. Christina Sundequist talar med Åsa Vikman, socionom och författare, som själv är högkänslig. Genom sin erfarenhet och passion för ämnet har hon mycket kunskap att dela. Från forskning om HSP och arv-miljö, till kopplingar med diagnoser som IBS, ADHD och fibromyalgi. I avsnittet får du tips på hur kvinnan i klimakteriet kan navigera sin högkänslighet och förstå sig själv bättre. Åsa lyfter fram de positiva sidorna, ger råd om hur man hanterar relationer och sociala situationer. Dessutom diskuteras också kopplingar till att vara introvert, extrovert och blyghet. Avsnittet kan bli en ögonöppnare för kvinnor i klimakteriet och kan vara ytterligare en nyckel för välbefinnande. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bioidentiskt progesteron! Ja, diskussionerna tycks aldrig ta slut och gynekolog Hilde Löfqvist står upp för och betonar vikten av att individualisera hormonbehandling. Hormonförespråkarna och forskningen verkar visa mest gynnsamma effekter för både hjärta, kärl, ledvärk, benskörhet, demens och inte minst de klassiska klimakteriesymptomen för kvinnor som väljer att ta östrogen. Ändå vill inte cancerspöket ge efter. Så hur ska man egentligen tänka om att ta eller inte ta hormoner och vad ska man stå ut med? Och när ska man sluta om det nu är så bra för den allmänna hälsan? Det är många olika aspekter att ta hänsyn till och fundera kring, Hilde hjälper oss att resonera. Vi talar också om östrogendominans och varför det kan vara gynnsamt med gestagener istället för bioidentiskt progesteron. Det här är del 2 i ett samtal mellan Åsa Melin och gynekolog Hilde Löfqvist. Första, fristående delen hör du i avsnitt 319. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hilde Löfqvist är gynekolog och har många års erfarenhet av att arbeta kliniskt med klimakteriebehandling. På olika sätt fortsätter hon ta kål på myter och sprida fakta även om hon inte längre tar emot patienter. Med stort internationellt nätverk har hon varit en pionjär inom klimakterievården i Sverige. Kvinnor vallfärdade till henne för att få en eftertraktad tid. Hennes breda kunnande inom hormonterapi och förmågan att lyssna har gett många kvinnor livet tillbaka. I två avsnitt talar Åsa Melin med gynekolog Hilde Löfqvist om läkarens utsatta roll och ansvar, varför en enskild läkares inställning och beprövade kunskap är avgörande trots uppdaterade riktlinjer. Hur man inom vården lätt kan bli utsatt när man försöker förändra, och hur hon fått ta emot kritik från kollegor och hur det kan vara så trögt att sprida forskning och olika behandlingsformer trots uppdaterade riktlinjer. Du får också höra mer om bioidentiskt progesteron, vikten av komma till bukt med stress och varför vägen är så lång till jämlikhet inom klimakterievården. www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ska man kunna förstå och stötta sin kvinnliga partner när hon inte förstår sig själv eller vart hon är på väg? I det här avsnittet har Åsa Melin bjudit in Petter Rönnborg som delar med sig av sin upplevelse av hur hans och frun Jennys relation förändrats och satts på prov på grund av klimakteriet. Petter har fått hantera oro, frustration, osäkerhet och känt sin manlighet sättas på prov. Förändringen har skapat osäkerhet kring relationen och vart förändringen kommer leda. Nyckeln har varit att prata, vara nyfiken och lyssna utan att känna sig påhoppad. Petter berättar om sökande efter svar och förståelse för Jennys utmaningar samtidigt som han fått jobba mycket med att förstå sig själv och fundera på sina bekräftelsebehov och samtidigt hantera tvivel och förändrat sexliv. ”Det är lätt att tro att det handlar om mig, att jag är skälet till att hon inte mår bra”. Att öka kunskapen och intresset för klimakteriet generellt kan göra det lättare att tala öppet i relationer, på arbetsplatser och män emellan. Förhoppningen är att det här är ett avsnitt som kan skapa intresse av att lära sig mer om klimakteriet, oavsett vem man är.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att magens utseende och beteende ändras i och kring klimakteriet brukar de flesta både känna och se. Precis som att vi tappar muskelmassa på ben och armar så drabbas även magen. Då kan det få konsekvenser som är lite diffusa; ryggvärk, problem att tömma tarmen eller att magen börjar puta ut. Det kan bero på svaga magmuskler för vi behöver dem för att hålla oss uppe så vi orkar och kan belasta andra delar av kroppen utan värk. Men så finns andra skäl; rectus-diastas, eller delning av magmuskler, är ett tillstånd som kommer sig av att senan som ska hålla ihop magmusklerna blir uttänjd. I samband med att våra könshormoner sjunker får senor och vävnad sämre hållfasthet vilket gör att magen kan börja puta, eller sjunka ut. Det kan också bero på fettansamlingar kring inre organ eller tidigare graviditetsskada. Åsa Melin intervjuar Katarina Woxnerud som är legitimerad naprapat med inriktning på kvinnors hälsa, hon är också författare, föreläser, arbetar kliniskt och forskar. I avsnittet berättar hon vilka tecken man kan vara vaksam på, vad vi kan göra själva, vad en operation innebär och varför hon vill forska på ämnet.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När vi talar om klimakteriet är fastnar vi ofta i att fokusera på våra kvinnliga könshormoner östrogen och progesteron och hur de initialt hamnar i obalans och vad det ger för symptom. Men kroppen har en mängd andra hormoner som alla ger olika signaler som man med lite egenintresse kan lära sig tyda och dessutom påverka på olika sätt. Vi lägger grunden till ett friskt åldrande genom vår livsstil och kunskap om vad som betyder vad när kroppen försöker tala till oss. Martina Johansson har förmågan att på ett pedagogiskt och upplysande sätt inspirera oss att läsa signaler om hormonbalansen. Det handlar om saker som: kroppsform, var på kroppen fettinlagring sker, rutiner kring toabesök och blodsockerpåverkan. Avsnittet tar också upp symtom på obalans i sköldkörteln, vad ett svajigt blodsocker kan ställa till med, hur träning kan skada din ämnesomsättning och lite tips kring vad vi äter och när. Omtag av avsnitt 152 som först publicerades i september 2020, nu med ny introduktion. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här avsnittet bjuder på kunskap om hur tarmen och hjärnan påverkas av hur vi lever, vilket i sin tur kan hjälpa oss att hitta bakomliggande faktorer till att vi har mer eller mindre allvarlig ledvärk, hudproblem, hjärntrötthet, magtrassel och hormonella obalanser. Vi talar bl a om näringsbrister, tarmbakterier, östrogenets antiinflammatoriska egenskaper och alzheimer. Hur ska vi tolka symptom och agera med, och inte emot, våra smarta kroppar? Bara du har tillgång till hela dig, dygnet runt och kan inventera och kartlägga vad som påverkar ditt mående. Maria Karlssons bas är näringsterapi och hon ger oss mängder av råd för att kroppen ska få en chans att hela sig. Du får bland annat höra om stärkande mat, läckande hjärna, vilka prover kan man ta och varför, om vi behöver kosttillskott, hur kroppens näringsupptag reagerar på under- respektive övervikt och vad som händer när vårt vitaliserande östrogenet sjunker. Det här avsnittet är en fristående fortsättning på avsnitt 153 och publicerades första gången, med ett annat försnack, som avsnitt 154 i oktober 2020. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett av kroppens mest sinnrika system löper genom hela kroppen, lymfsystemet. Dess uppgift är att rena oss från slagg och gifter som ska ut via urinen. För att det ska fungera är vi beroende av att lymfkörtlarna får stimulans genom rörelse. Tecken på att lymfvätskan stagnerat kan vara vätskeansamlingar i form av svullna anklar eller hals, bullar bakom knäna, strumpmärken på vaderna och svullna fingrar. Att dra på sig vätska och känna sig svullen och uppleva att man inte kan gå ner i vikt är andra tecken på att det kan vara lymfsystemet som behöver stimulans. Den goda nyheten är att det med enkla medel går att få fart på lymfan så att lymfvätskan börjar röra sig och pumpa runt. Lyssna på ett riktigt intressant avsnitt med Ellen Engvall som är barnmorska i botten är engagerad i kvinnohälsa på många plan. Intervjun publicerades ursprungligen som avsnitt 168 i januari 2021, nu lyfter vi upp det med ett nytt försnack.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att ha trassel med sömnen i klimakteriet hör till ett av de vanligast förkommande symptomen och det går ofta i vågor. När vi åldras så påverkas också sömnkvaliteten åt det sämre. Det påverkar bl a energi, humör och aptit. Aptiten och din förmåga att kontrollera och styra ätandet med mättnad- och hungersignaler, styrs av flera hormoner. Sömnforskaren Christian Benedict berättar om forskning som förklarar sambanden mellan viktuppgång och sömnproblem. Genetik, ålder och utbildning kan det vara knepigt att påverka men det finns saker du kan göra för att skapa bättre sömn och undvika att gå upp i vikt. Dessutom får du veta hur du kompenserar för en dålig natt, varför tarmfloran är av intresse och vad östrogen har med saken att göra. Intervjun publicerades ursprungligen som avsnitt 137 i januari 2021, nu lyfter vi upp det med ett nytt försnack. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa tider på året kan framkalla väldigt starka känslor av stress och oro. I det här avsnittet delar coachen Charlotta Gustavsson med sig av kloka och sunda råd inför en tid de flesta av oss har känslor kring. När vårt värde likställs med leverans av högt ställda förväntningar, kanske orealistiska, är det lätt att känna att man inte duger. Att sätta sin egna behov före andras är inte att vara självisk, utan det garanterar att vi får möjlighet att bry oss om andra och ta vara på deras önskemål. Men ofta saknas kommunikation kring förväntningar. Så ett råd är att tala med andra involverade så man kan enas kring vad som är viktigt inför en gemensam aktivitet eller sammankomst. Det kan vara smärtsamt med självinsikt men det är viktigt att vi stannar upp och vågar kika närmare på vad vi inte anser oss leva upp till. Fundera på vad som är viktigt och varför och vad har du inte ansvar för och försök då inte ta kontroll över det. Tar du dina behov på allvar så du har kraft att bry dig om andra. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har all anledning att lära oss om flera livsviktiga ämnen för vårt välmående i övergångsåldern. I det här avsnittet talar vi om B-vitamin. Det är en grupp vitaminer, vilka man ursprungligen trodde var ett och samma ämne, men som visat sig vara åtta olika. Alla i gruppen är viktiga och kopplas till funktioner och processer i kroppen såsom celldelning, immunförsvar, kognitiv funktion, humör, stress och ämnesomsättning. Det handlar inte bara om kost och tillskott utan också hur näringsupptaget ser ut, därav vikten av en god mag- och tarmhälsa. Med åldern blir upptaget sämre och har vi dessutom en sköldkörtelrubbning, tar vissa mediciner eller står på någon diet kan det vara värdefullt att lyssna extra noga. I avsnittet reder Christina Sundequist ut flera frågeställningar tillsammans med pålästa allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström. Jannike förklarar tydligt och delar med sig av värdefull kunskap och insikter. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvinnor mitt i livet har ofta behov av att omstrukturera hur vi använder energi och ofta ändrar vi inställning och förhållningssätt till olika saker i våra liv. Det är vanligt att känna längtan efter nystart och kanske är det precis det som övergångsperioden handlar om. Men det kan kännas tungt och svårt att sätta ord på vad man saknar och längtar efter och när vi fastnat i gamla tankemönster gör vi val utifrån vana och rädsla. Det är lättare att nöja sig än att vara nöjd. Samtalsterapeuten Christina L Persson förespråkar samtal och engagemang i sig själv för att hitta vem man är och längtar efter. Mycket kommer ikapp i den här åldern och även om vi inte kan skylla allt på klimakteriet så krävs strategier för att komma vidare. Christina delar också en stark berättelse om en tragedi från sitt eget liv som tvingade henne se saker på ett nytt sätt för att komma vidare. Alla kan göra förändringar och att börja prata är ett sätt att starta.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rubriken ”lite hull skyddar skelettet” känns befriande vid en första tanke. När man gräver djupare och förstår vad rubriken egentligen syftar på så inser man raskt att det är med betoning på lite hull. En stor observationsstudie, som genomförts i södra Sverige, tyder på att det är mindre risk för att bryta något ben i kroppen om man väger mer när man passerar klimakteriet än när man var 20. Men gränsen för när fördelar överväger nackdelar för den total hälsan visar sig bara handla om ganska få kilon. Benskörhet kallas ofta den tysta sjukdomen och att bryta ben för med sig höga risker som inkluderar ökad risk för att dö i förtid. Vårt skelett påverkas av en rad olika faktorer och det får vi lära oss mer om. I avsnittet talar Åsa Melin med Louise Moberg, forskare och läkare i gynekologi och obstetrik. Vi reder ut vad som egentligen är hälsosam vikt både i förhållande till allmän hälsa och skelettet. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ofta är det ganska lite som behövs för att minska oro och skapa trygghet i att det klimakterium vi går igenom är naturligt och de flesta symptom går att dämpa. Så tänk vad bra och effektivt om det fanns lättillgängliga klimakteriemottagningar på vårdcentralen som snabbt och effektivt kunde stötta med individanpassad rådgivning och vård. Eller någon som samordnade mellan olika professioner så kvinnor snabbare hamnar rätt. Nu har två eldsjälar slagit sina påsar ihop och visar att de på en dag kan lära ut det som behövs för att starta precis den här typen av vård. Nyckeln är att erbjuda en helhetsbedömning som inte bara isolerar vissa delar av måendet och uppmärksammar hur mångfacetterade klimakteriesymptom kan vara. Genom att fler i primärvården blir medvetna och uppmärksamma kan man även fånga upp kvinnor som inte själva vet att de befinner sig i klimakteriet. Resultatet blir välmående kvinnor och kostnadsbesparingar.Åsa Melin möter distriktsköterskan Lena Rindner och författaren och klimakterieprofilen Monika Björn som arbetar tillsammans och visar att det går att göra skillnad.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Diffus smärta och värk i leder och muskler på ett sätt som inte upplevts tidigare dyker upp för många kvinnor kring klimakteriet när vårt kraftfulla antiinflammatoriska östrogen sjunker. Det här kan vara förvirrande och svårt att veta om man ska träna, besöka vårdcentral, uppsöka en fysioterapeut eller vila. Det finns flera bakomliggande faktorer till smärta i kroppen. Sjunkande östrogen kan vara en förklaring, då östrogen stöttar just muskler, leder och bindväv. Träningsvärk, någon sträckning eller skada är andra förklaringar. Men smärtan kan också vara något reumatisk. Det finns närmare 80 olika reumatiska sjukdomar, vilka kan vara inflammatoriska eller icke inflammatoriska. I veckans avsnitt intervjuar Christina Sundequist reumatologen Britt-Marie Nyhäll Wåhlin som reder ut och delar med sig av viktig kunskap om värk i kroppen och berättar när man bör söka vård och vart vänder man sig. Avsnittet ger kunskap om bl a artros, ledgångsreumatism, fibromyalgi, träning, kost och egenvård. Smärta kan tära på kroppen och ibland kan det kännas tungt, men med kunskap om vad man kan göra och vart man kan vända sig så underlättar det. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gulkroppshormon producerar kvinnor naturligt i den andra delen av sin fertila cykel och utan ägglossning uteblir produktionen. Väljer man att behandla klimakteriesymptom med östrogen så lägger man till gulkroppshormon i form av naturligt/bioidentiskt eller ett syntetiskt gestagen, om kvinnan har livmoder, för att försäkra att livmoderslemhinnan inte förtjockas, vilket på sikt kan framkalla livmodercancer. Nu oroar sig tongivande gynekologer för att kvinnor inte tar eller får korrekt behandling med just bioidentiskt progesteron. Har kvinnor i brist på intresserade och engagerade läkare börjat hormonbehandla sig själva utanför läkarnas kontroll eller förkommer oseriös förskrivning av okunniga läkare? I vårt öppna informationssamhälle går det inte att hålla kommunikation stängd inom vissa kretsar så öppenhet blir nödvändigt. I det här avsnittet försöker Åsa Melin förstå vad som egentligen ligger bakom diskussionen. Hon träffar professor Angelica Lindén Hirschberg, som får förklara varifrån oron kommer kring bioidentiskt progesteron och om det nu förskrivs på ovetenskapliga grunder, vad det i så fall kan leda till.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det som driver oss och gör att vi känner oss nöjda och tillfredsställda på arbetet är olika från person till person. Ibland när det är motigt och skaver hade varit skönt att säga att allt är chefens fel. För att skapa långsiktig hållbarhet kan det bli nödvändigt att kommunicera vilka förändringar man skulle behöva på jobbet. Lyckas vi hitta grunden till vad som motiverar och gör oss kreativa genom självinsikt och värderingar så stärks vi och när du kan vara dig själv får du fram din bästa potential, vilket alla tjänar på. I avsnittet möter Åsa Melin Maria Uggelberg som är författare, coach och har stor erfarenhet som chef. Maria delar råd kring hur du kan kommunicera kring utmaningar som klimakteriet kan innebära och hur man tar samtalet med chefen när man inte orkar ta på sig mer utan att bli sedd som en mindre pålitlig kollega. Vi pratar också om varningsklockor som talar för att det kan vara läge att byta arbetsplats och hur man kan gå till väga. Ett avsnitt som passar oavsett var i hierarkin du befinner dig.Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet man om ens symptom beror på förvärrad pms eller förklimakteriet? I första delen av klimakteriet så är det vanligt att känna av sina hormonella svängningar tydligare än tidigare under sitt fertila liv. Det är inte ovanligt att man får förvärrad pms desto närmare man kommer klimakteriet och det kan vara svårt att veta om det är förklimakteriet, pre- eller perimenopaus man känner symptom av. I det här avsnittet reder vi ut de vanligaste frågorna med allmänläkaren Naomi Flamholc. Vi talar om psykiska och fysiska symptom som har med olika hormonförändringar att göra. I en kvinnas liv finns så många orsaker till att man kanske aldrig funderat på vad måendet beror på eller när i månaden de framträder. Det kan t ex bero på preventivmedel som maskerat cykliska förändringar eller så har man redan en medicinering för sin pms eller pmds och då kan det vara bra att veta när det är dags och hur man gör ett byte till klimakteriebehandling. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

D-vitamin är en fettlöslig vitamin som kan lagras i kroppen. Det räknas också som ett hormon med en viktig roll för kroppens funktioner och processer. Exempelvis för vår energiförsörjning, sinnesstämning, immunförsvar, hjärt- kärlhälsa, celltillväxt, ledvärk och ämnesomsättning. För kvinnor med sjunkande östrogen är D-vitamin extra viktigt då det stödjer skelettets och kroppens förmåga att reglera kalciumnivåerna. Kalcium motverkar ökad risk för benskörhet och frakturer efter menopaus. Solen är en betydande källa för bildande av D-vitamin. Under flera månader lever vi nordbor som bekant med mer mörker och mindre solsken. Hur länge klarar vi oss på D-vitamin som bildas under sommaren och vilka andra källor finns? I avsnittet reder vi ut frågeställningar om D-vitaminet: vad man bör äta för att få i sig tillräckligt, när kan vi behöva tillskott, varför tarmhälsan är viktig och frågan om det finns särskilda riskgrupper för D-vitaminbrist.Christina Sundequist intervjuar kunniga allmänläkaren och funktionsmedicinaren Jannike Fernström. Hon förklarar tydligt och delar med sig av kunskap, många värdefulla tips, förklaringar och insikter. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns inga gränser för hur innovativa vi är när det kommer till dieter, tillåten och förbjuden mat. Någonstans mitt i det skeva förhållningssättet till mat tycks vi ha glömt bort att det finns basala funktioner som kräver vissa byggstenar. Våra fysiska och psykiska funktioner påverkas av hur, när och vad vi stoppar i oss. I det här avsnittet medverkar medicine doktor och dietist Gisela Van Der Ster som arbetat med att hjälpa patienter att hitta tillbaka till ett normalt förhållningssätt till mat i många år. Kroppen har behov av framförhållning och behöver kunna lita på att den får energi regelbundet för att inte börja samla på sig reserver, vi kan ganska lätt slå ut våra viktiga hunger- och mättnadssignaler. Vi får lära oss mer om vikten av att tugga, få i oss järn, salt och vätska. Avsnittet tar också upp intolerans och skälet till att vi många gånger regerar med gaser, knip och svullnad. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.