POPULARITY
Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl
Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik. Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl
Var det ett val som handlade om vilken ideologisk inriktning vi vill ha på politiken eller var det ett val där sakpolitiken tog över? Nu när valet är avgjort särskådar Politiska rummet de ideologiska inslagen i valrörelsen. Från vänster har det hetat att den liberala demokratins värden står på spel medan högersidan har tryckt på att Sverige är illa ute, med kriminalitet och energikris och att det behövs en förändring. Men hur ideologisk var valrörelsedebatten? Har konservatismen vunnit mark på liberalismens bekostnad? Och hur mår socialismen? Det är snart dags att bilda ett nytt styre i Sveriges riksdag. Vad finns det för ideologiska kollisionsrisker? Medverkande: Catarina Kärkkäinen, projektledare för borgerlig idéutveckling på Timbro, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl
Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten? Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl
“Det är viktigt att komma ihåg att demokrati är ett ideal. Vi kan inte säga att vi har demokrati i någon fullständig mening.” Att all politisk makt utgår från folkvalda parlamentariker är den självklara utgångspunkten i en demokrati. Men principen åberopas också när populistiska röster höjs mot det politiska "etablissemanget". Så vilka är egentligen “folket” i folkstyret? Och hur ska vi förstå folksuveränitetens princip om att all makt utgår från folket? Den frågan ligger till grund för statsvetaren tillika veckans gäst Ludvig Beckmans nya bok. I “All makt åt folket” presenterar han kritiska granskningar av tre gängse uppfattningar i litteraturen om hur folksuveräniteten bör förstås och förverkligas – och föreslår slutligen ett eget alternativ. Allt för att vägleda läsaren i hur vi bör förstå – och kan missförstå – detta demokratins löfte om att all offentlig makt utgår från folket.
Hur vet man att demokrati råder? Vilka förutsättningar krävs för att demokratisk legitimitet ska säkerställas? Genomgång med professor Ludvig Beckman, med en oundviklig stopptur vid Robert Dahl och hans klassikerverk "Demokratin och dess antagonister".
Vi väljer politiker för fyra år i taget. Men de ska hantera frågor som sträcker sig århundraden framåt i tiden till exempel klimatet. Hur ska vår demokrati klara långsiktiga frågor som denna? Hur vår demokrati kan hantera framtidsutmaningen, och hur vi skulle kunna reformera den för att den skulle kunna klara det bättre, diskuterar vi med en filosof och en statsvetare. Gustaf Arrhenius är professor i filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet och även han knuten till Institutet för Framtidsstudier. Båda anser att framtida generationer borde ha en egen ombudsman. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se
Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur forskarvärlden är splittrad i sin demokratisyn med flera olika läger. Hans åsikt, baserat på hans forskning, är ändå att dagens demokratiska system, trots sina brister, kan klara de stora klimatutmaningarna. I intervjun med Fjärde Uppgiften förklarar han hur det ska gå till.Det forskningsprojekt som Ludvig hänvisar till i intervjun som handlar om klimatet och framtida generationer kan du läsa mer om på climateethics.seLudvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Institutet för Framtidsstudier.Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Idag har alla svenska medborgare över 18 år rätt att säga sitt om vilka som ska styra i landet. För hundra år sedan var det fortfarande bara en femtedel av befolkningen som hade rösträtt. Så togs 1918 det historiska beslutet att införa allmän rösträtt i Sverige. Men när började egentligen idén om rösträtten växa fram? Hur stor skillnad var det på suffragetterna i England och den svenska rösträttsrörelsen? Varför fick Vietnamkriget en så stor påverkan på rösträttsdebatten i USA? Och vilka begränsningar av rösträtten finns fortfarande kvar internationellt? Veckans gäster är Ludvig Beckman, Christina Florin och Björn von Sydow. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Christina Florin är professor i historia vid Stockholms universitet. Björn von Sydow är docent i statsvetenskap och riksdagsledamot för Socialdemokraterna. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman.