Podcasts about klimatet

Från citroner till kaffe, mango och andra tropiska frukter. Sicilianarna ställer om men kämpar mot vattenbristen och maffian som utnyttjar situationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Sicilien ställer många odlare om till mer tropiska grödor, som mango och kaffe. Dessa grödor är mer värmetåliga, men de behöver också mycket vatten. Det har uppstått konflikter kring det dyrbara vattnet och maffian försöker än en gång utnyttja situationen.Italien är en av Europas viktigaste jordbruksproducenter. Samtidigt är det de italienska lantbrukarna som drabbas av de värsta ekonomiska förlusterna på grund av klimatförändringens extremväder i Europa. Klimatet i södra Italien blir allt mer tropiskt, men med ett undantag: mindre regn.I Klotet hörs: Daniel Värjö, reporter, Andrea Morettino, kaffeodlare, Giuseppe Imbrunne och Katja Scianna, mangoodlare, Leonardo Noto, professor i hydrologi vid Palermos universitet, James Imam, tolk och frilansjournalist. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Kan kulturen göra skillnad i kampen mot klimatförändringar? P1 Kultur tittar närmare på två aktuella verk: filmen Ocean med veteranen David Attenborough och boken Det här är ljuset av Dimitris Alevras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DAVID ATTENBOROUGH FIRAR 99-ÅRSDAGEN MED ”OCEAN””Rädda världen, rädda havet!” Så lyder underrubriken på den nya filmen ”Ocean with David Attenborough” som hade global biopremiär på Attenboroughs 99-årsdag i torsdags. Vetenskapsradions Lena Nordlund gästar P1 Kultur för att diskuterar den nya filmen, Attenboroughs gärning och hans klimatengagemang, som vaknade sent i livet.LUND ÄR I STORMENS ÖGA I ”DET HÄR ÄR LJUSET”Klimatförändringar och de utmaningar som väntar oss i framtiden, existentiella och samhälleliga, är teman som allt oftare skildras i konsten. I författaren Dimitris Alevras fjärde och senaste roman "Det här är ljuset" är en fruktansvärd storm på väg att ödelägga Lund. Huvudpersonen Sofia återvänder till sin gamla hemstad för att försöka samla ihop spillrorna av sin olycksdrabbade familj. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Dimitris Alevras för att prata om "Det här är ljuset" – och om författaren som en framtidens meteorolog.VIRGINIA WOOLFS ”MRS DALLOWAY” FIRAR 100 ÅR – MED NYUTGÅVADen 14 maj 1925 publicerades ”Mrs Dalloway” av Virginia Woolf. Romanen anses som ett portalverk inom modernismen och den första meninge – ”Mrs Dalloway sade att hon skulle köpa blommorna själv” – ekar även genom den Oscarsbelönade filmen ”Timmarna” med Nicole Kidman och Meryl Streep. Men vad är det som gör att romanen fortfarande lever, så här 100 år senare? Kulturredaktionens litteraturredaktör Lina Kalmteg gästar studion med ett tummat exemplar...KLASSIKERN: ”STJÄRNANS ÖGONBLICK” – EN BESTSELLER UTAN BÖRJAR ELLER SLUTDen brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt. Kulturredaktionens Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick" med författarna Anneli Jordahl och översättaren Örjan Sjögren som hon hittade i radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg. VECKOTIPSET: VIGDIS HJORTH ÄR TILLBAKA MED ”UPPREPNINGEN”Delvis självbiografiska böcker om övergrepp i barndomen har blivit något av den norska författaren Vigdis Hjorths signum. ”Arv och miljö” som kom 2018 blev hennes genombrott på svenska. Den nya boken, ”Upprepningen”, är hennes mest öppet autofiktiva bok hittills och handlar om det år författaren fyller sexton och träffar sin första pojkvän. Kulturredaktionens Nina Asarnoj konstaterar att ingen beskriver de psykologiska konsekvenserna av föräldrars gränslöshet bättre än Vigdis Hjorth.Programledare: Thella JohnsonProducent: Henrik Arvidsson

Vilket liv vill jag leva, och hur hör den frågan ihop med klimatfrågan? Har denna för framtiden viktiga fråga blivit för politiskt laddad för att få full effekt. Vi fortsätter vårt samtal med Arci Pasanen och byter fokus till att vrida på olika perspektiv av klimatkampen och att vi måste sträva efter att förstå varandra och se bortom konflikten. Shownotes och länkar på https://www.hemberedskap.se/avsnitt407 Stötta oss och lyssna på extra bonusavsnitt på https://www.patreon.com/hemberedskap

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Sista dagen för tusentals på Northvolt – syrligt avsked från Mai, 39: ”Ohälsosam miljö”

Ring P1 från Göteborg om bland annat Gotlands utsatthet, rapporteringen om klimatfrågor i media och Grönland. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Klimatet....det går sämre för oss....vi tar tempen på mänskligheten. Inte minst utifrån vilka känslor det väcker.... Vi lyckas nästan bli ovänner för ett ögonblick, lyssna på slutet... Men däremellan lyckas vi knö in alla möjlöiga olika samtalspunkter faktiskt.  Det pratas om våra liv, vad vi upplevt och hur vi får ihop allt.  Men lyssna så hajjar du!  Medverkande: Johan Ericson och Håkan Lundqvist

Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt rovströmmingen sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Martin Smedjeback ägnar all sin tid åt klimatet och djurrättsaktivism. Han håller föredrag och håller utbildningar i ickevåld-och använder själv ofta civil olydnad i sin kamp för en bättre värld. I hela tio år har han varit aktivist på heltid genom projektet ett år för djuren och jorden. Du kan läsa mer om detta på bloggen https://www.xn--ettrfrdjuren-vcb4v.se/ Martin har varit ordförande för Kristna studentrörelsen i Sverige och var anställd på Kristna Fredsrörelsen i sju år, men är idag ateist. I oktober 2008 hamrade och rispade han, som aktivist i det antimilitaristiska nätverket Ofog, på 14 Carl Gustaf granatgevär som en del av kampanjen Avrusta. För detta dömdes han till fyra månaders fängelse. I mars 2009 greps han tillsammans med Annika Spalde och Pelle Strindlund från Ofog när de var på väg in i en av Saabs hangarer i Linköping för att där hamra på Jasplan avsedda för export. Domen blev fem månaders fängelse. Martin var också med och startade djurrättsgruppen Tomma burar som har utfört så kallade öppna djurfritagniningar i Sverige. För fyra av dessa aktioner har han avtjänat två fängelsestraff på vardera en månad. Han är sedan 2017 ordförande i föreningen Save Movement Sverige 2010: fick han Ickevåldspriset och 2014: Martin Luther King-priset Martin driver också Aktivismpodden. Lyssna på den! https://open.spotify.com/show/2WWLi4BeaDRfSKVWimV96z Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens helt nya Swishkonto: 123-279 86 92.

Hur kommer det sig att FN sprider falsk information om klimatförändringarna? Varför tycks svenska banker dissa kristna aktörer? Och finns Gud? Det är frågor som tas upp i detta julspecialavsnitt av Veckans nyheter. Det blir även tips på musik, serier och litteratur inför julen samt en tittarfråga. VECKANS TIPS: • Steven Curtis Chapman: The Great Adventure (Celebrating 50 #1 songs) - https://www.tbnplay.se/videos/steven-curtis-chapman-the-great-adventure • ”Är ateismen död?”, Eric Metaxas (Sjöbergs förlag) - https://www.sjobergsforlag.se/bocker/apologetik/ar-ateismen-dod-eric-metaxas • Flykten från Nordkorea - https://www.svtplay.se/video/KnDgQr2/flykten-fran-nordkorea • Historiska apokalypser - https://www.svtplay.se/historiska-apokalypser • Shtisel - https://www.axess.se/tv/familjen-shtisel/ Se avsnittet som webb-tv: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag i två månader för 10 kronor: https://order.flowy.se/varldenidag/varldenidagdigital/3990/userform?couponNumber=124

Skogen är en klimathjälte eftersom den lagrar så mycket koldioxid. Men det går att öka den lagringen ännu mer. Vi möter Johan Bergh, professor i skogsskötsel, som berättar hur vi kan öka skogens klimatnytta. Johan lär oss om fotosyntes, respiration, skogens kolbalans och varför barkborrarna blir allt fler. Vi pratar också om hur skogen påverkas av ett varmare klimat och vilka träslag man bör satsa på. 

Hoten mot vår planet är flera. Att vi behöver ställa om är de flesta överens om. I takt med att även fackföreningsrörelsen flyttat fram sinaRead More

Det är jämt mellan Donald Trump och Kamala Harris i alla mätningar och världen håller andan, för vem som sitter i Vita huset spelar inte bara roll för amerikanerna utan även för USA:s vänner och fiender runt om i världen. Men vad blir egentligen skillnaden om Trump eller Harris vinner valet? Den frågan ställer vi till UI:s experter i Utblicks 100:e avsnitt, inspelat inför publik på Playhouse teater i Stockholm. Medverkande:Gunilla Reischl, programchef vid UI:s program för global politik och säkerhet.Fredrik Löjdquist, chef för UI:s Centrum för Östeuropastudier.Björn Jerdén, chef för UI:s Nationellt kunskapscentrum om Kina.Redaktör och programledare: Jonas Löfvenberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Bara dagar kvar till ödesvalet i USA, och det står tyvärr inte mellan två klimatforskare utan mellan en uttalad klimatförnekare och ett oprövat kort. Men, vi gillar ändå energin som spred sig i valrörelsen när Biden lämnade över till Harris i början av sommaren, och funderar över hur vi kan få en "Kamala för klimatet" som boostar rörelsen på samma sätt?I detta avsnitt djupdyker vi i USA-valet, men snackar också om supervalåret 2024 och om den kommande COP29 – japp, det är dags för klimatmöte igen, och denna gång är det tydligen ett bisarrt dödläge som får oss att utbrista "Men Kina då?!" för ovanlighetens skull. Välkomna till bonusavsnittet "En Kamala för klimatet"!I Plan B-podden vill vi utforska hur livet 2.0 kan bli. Det göttiga livet efter omställningen, som håller sig inom planetens gränser och där normer och status bygger på helt andra värden än pengar, flashiga prylar och flotta yrkestitlar. Om vi fabriksåterställer världen och börjar om, vad ska vi då satsa på för att plan B-livet inte bara ska bli hållbart utan till och med bättre än det fossilstinkande plan A-livet? Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Demoskops vd Karin Nelsson samtalar med Henrik Höjer om synen på energi och klimat. Den stora majoriteten tar klimatfrågan på allvar – men vilka energislag är det som vi efterfrågar allra mest här i Sverige?

För snart 20 år sedan skrevs en klimatbok av Andreas Malm. Den hyllades unisont av recensenterna, och var ett av startskotten till vår tids klimatalarmism. Han spådde en kollaps inom en nära framtid. Kvartals Henrik Höjer har nu granskat påståendena om vad som skulle ske 2025. Inläsare: Staffan Dopping

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, lika billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Blir man inte kallad går det att själv anmäla sitt intresse till hälsocentralen. Den här undersökningen som har pågått i så många år gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Programmet sändes första gången 18 januari. Det innebär att alla eleverna nu denna höst har börjat i årskurs 7. Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Svenska sjuksköterskan Fia Iveslätt har kommit hem från Gaza. Hör hennes vittnesmål om det humanitära läget.Mellanösternforskaren Anders Perssons kontor vandaliserades i veckan. Hur påverkar hat och hot den akademiska friheten? Hör forskarna Andrers Persson och Rouzbeh Parsi.Historisk dom mot Trump i veckan. Vilka konsekvenser får det för valkampanjen framåt? Korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.Reportage om klyftan mellan flickor och pojkar i skolan. Flickorna får högre betyg medan pojkarna hamnar på efterkälken, och gapet är störst bland elever med utländsk bakgrund. Hur ska pojkarna fångas upp?Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Mattias Svensson, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, Zina Al-Dewany, Aftonbladet.I andra timmen:Reportage om influencer-trenden i den indiska politiken.Klimatet är den viktigaste frågan för svenskar i EU-valet. Hur ser det ut i andra EU-länder? Hör korrespondenterna Marie Nilsson Boij och Samuel Larsson.Hur flyttas en hel kyrka utan att heligheten går förlorad? Hör reportage från Kiruna kyrka där sista gudstjänsten hålls idag, inför den stora flytten.Är sexet tillbaka på långfilmsduken? Hör Olga Ruin, filmkritiker på Svenska Dagbladet och chefredaktör för filmtidskriften FLM. Reportage från Mexiko där det hålls presidentval och där landet för första gången ser ut att få en kvinna som president.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Cecilia KhavarTekniker: Jacob GustavssonProducent: Cecilia Tengmark

Dagens gäst Henric Zetterberg, norrlänning med intresse för klimatnarrativet.0:00:36 Inledning0:04:50 Historik över värmeperioder i nuvarande mellanistid.0:19:55 Debattläget i klimatfrågan.0:29:07 Isläget i Arktis.0:34:18 Många har investerat i klimathotsfrågan och är beroende det.0:36:57 Sceptical science, klimatfrågans eget Expo.0:39:57 Att se igenom klimatnarrativet leder till personlig förtroendekris 0:49:06 Havsnivåns förändring0:53:53 Klimatfrågan är helt politiskDagliga uppdateringar om klimatet https://twitter.com/TonyClimateDet finns fler isbjörnar idag än någonsin under den tid man räknat deras antal, läs mer om arktiska djur på https://polarbearscience.com/.Klimatsektens motsvarighet till EXPO https://skepticalscience.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Martina Pereira Norrman (Stadsplanerare och Landskapsarkitekt, AFRY) Vi pratar om: Hur såg stadsutveckling ut historiskt i Stockholm? Hur ska vi planera för fler bostäder och möjligheter till ett härligt liv med ett mycket lägre eller inget klimatavtryck Klimatarena Stockholm Vilken kompetens behöver stadsplanerare för att kunna möta nu och framtida utmaningar? ___ Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠TikTok⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/urbanistica-podcast/message

Ring P1 från Luleå om bland annat att engagera sig för klimatet, stelbenthet hos Försäkringskassan och trafikbuller. Programledare: Nicke Nordmark, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Mycket arbete för polisen under Eurovision Song Contest. Fler vill nattvandra i Skärholmen efter mordet på pappan. Klimatet är den viktigaste frågan för svenskar i EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

UPPLÄSNING: Monica Wilderoth Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: ”Resan till trädkronorna” av Elsa GraveDIKTSAMLING: Evighetens barnbarn (Norstedts, 1982) Hämtad ur Dikter (Norstedts, 2018)MUSIK: Gabriel Fauré: La fileuse ur Pelléas och MélisandeEXEKUTÖR: Seattles symfoniorkester, Ludovic Morlot, dirigent

UPPLÄSNING: Christian Fex Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: Sång 79 ur ”Aniara” av Harry MartinsonDIKTSAMLING: Aniara (Albert Bonniers förlag, 1956)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Aria ur TrombonconcertinoEXEKUTÖR: Lars Karlin, trombon

Första rad: Det här är också ett kalhygge UPPLÄSNING: Elina Norén Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: Ur ”Antropocen” av Jonas GrenDIKTSAMLING: Antropocen. Dikt för en ny epok (10-tal, 2016)MUSIK: Erik Satie: Gnossienne nr 4EXEKUTÖR: Markus Leoson, marimba

(Goosa mii go) UPPLÄSNING (på svenska och nordsamiska): Inghilda Tapio ÖVERSÄTTNING: Petra Mölstad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: ”Vart” av Inghilda TapioBOK: Ordagrant. Redaktörer: Pär Hansson och Johan Sandberg McGuinne. (Smockadoll förlag, 2022)MUSIK: Aki Rissanen: Dead fliesEXEKUTÖR: Verneri Pohjola, trumpet, Aki Rissanen, keyboard

Malin Ödalen är tillbaka och ger oss det senaste inom hennes fält av klimatforskningen! Vad blir bättre? Vad blir sämre? Vad behöver vi göra och när? Ett kul och lärorikt avsnitt trots tunga ämnen. Ingen kan förklara dem så enkelt som Malin! Vill du stötta vårt arbete med podden och därmed få vara med i vårt community + få 3 extra avsnitt varje månad? Bli patreon! https://www.patreon.com/barnfrihet

UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: Ur ”Skogsskövlingen” av Zacharias TopeliusDIKTSAMLING: Sånger 1874. Hämtad ur Lyriska klenoder (Albert Bonniers förlag, 1994)MUSIK: Trad från Sverige/Senegal: Bingsjöpolskan/DouniaEXEKUTÖR: Ellika Frisell, fiol, Solo Cissokho, kora

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

ÖVERSÄTTNING: Inger Johansson UPPLÄSNING: Iréne Lindh Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: ”O barn” av Margaret AtwoodDIKTSAMLING: Innerligt (Norstedts, 2021)MUSIK: Felix Mendelssohn: Lied ohne Worte g-moll op 102:4EXEKUTÖR: Javier Perianes, piano

Ring P1 från Göteborg om bland annat engagemang för klimatet, bevakningen av det kommande EU-valet och att SJ slutar sälja ombokningsbara biljetter. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - och det utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Det gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Ring P1 från Umeå om bland annat visitationszoner, åldersgräns hos civilförsvaret och klimatet. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Karin Grönberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Årskrönika. Så blev det politiska året och så blir 2024. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter ett intensivt och på många sätt dystert år har det blivit dags att göra bokslut över 2023. Det politiska spelet samlar spetskompetens inom svensk politik och plockar russinen ur kakan från året som gått.Klimatet, inflationen, gängkriminaliteten, Turkiet, Nato, koranbränningar. Vilken av alla dessa händelser har gjort mest avtryck på det politiska året 2023?Välkommen att ta del av Det politiska spelets stora årskrönika. Så blev det politiska året 2023 – och så blir det 2024.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, inrikespolitiska kommentatorer på Ekot samt Mats Knutsson, inrikespolitisk kommentator på SVT och My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Heinz Wennin

14 december. Världens länder har återigen mötts för att diskutera klimatförändringarna. Dubai stod värd för COP28, den tjugoåttonde klimatkonferensen som avslutades i veckan. Anna Willman, Fores, Magnus Nilsson, miljökonsult och Hanna Stenegren, Timbro, diskuterar konferensens resultat med Andreas Ericson.

Ring P1 från Göteborg om bland annat besparingarna inom Sveriges Radio, hembygdsgårdar och omställningen för klimatet. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Göteborg om bland annat läget i tågtrafiken, höjda riksdagslöner och omställning för klimatet. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

FN:s klimatkonferens COP28 i Dubai börjar lida mot sitt slut. Vad kom de överens om? Vad bråkades det mest om? Vilken var Sveriges roll? Och blir det några förändringar för den globala klimatpolitiken? Gäst: Gustaf Tronarp, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ljudklipp från: CNN, AP och FN.

För 28:e gången samlas världens länder för att förhandla om klimatet – den här gången under ledning av en emiratisk oljeshejk som har ifrågasatt klimatforskningen. Sultan Ahmed al-Jaber har fått backa från sitt uttalande, men temperaturen på COP28 har redan skruvats upp – rejält. På en kvart får du veta hur det ser ut bakom kulisserna på mötet och om chefen för ett oljebolag i Förenade Arabemiraten verkligen kan rädda klimatet. Med

Översvämningar och torka, smältande isar och kollapsande. Å ena sidan skulle man vilja dra täcket över huvudet och å andra sidan skulle man ju vilja göra någonting. Men har vi något personligt ansvar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan inleddes den stora miljökonferensen COP28 i Dubai och nyligen kom nya mycket dystra uppgifter från FN:s miljöorgan om att världens länder måste minska sina utsläpp betydligt snabbare än vad de lovat. 2023 blir för nionde året i rad världens varmaste år hittills, enligt Meteorologiska Världsorganisationen.Veckans avsnitt av Filosofiska rummet ställer frågan: vilket ansvar har vi som individer för att rädda jorden från klimatkatastrofer? Det kvittar väl hur ”lilla jag” beter mig? Ja, det finns faktiskt argument för det synsättet. I det här avsnittet får du veta att du i princip kan tuta på som vanligt med dina resor och din konsumtion; vad du gör spelar ingen roll för hur mycket olja som bränns. Men detta är en omdiskuterad hållning och den kommer inte att stå oemotsagd.Ett samtal mellan klimatforskaren Kimberly Nicholas, filosofen Karim Jebari och klimatpsykologen Frida Hylander. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Ring P1 från Göteborg om bland annat de höga matpriserna, att Sveriges OS-ansökan avslås och om klimattoppmötet i Dubai. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

SD-ledaren om varför han tycker att regeringen böjer sig för muslimska länder, om varför han vill att 13-åringar ska kunna låsas in på livstid och om hur orolig han är för klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I måndags dödades två svenskar och en skadades i ett terrordåd i Bryssel. Den misstänkte gärningsmannen ska enligt uppgifter ha motiverats av koranbränningar som ägt rum i Sverige. I somras höjde Säpo terrorhotsnivån, de bedömde att Sverige blivit ett prioriterat mål för våldsbejakande islamism efter desinformationskampanjer om Sverige som spridits i muslimska länder, bland annat om svenska koranbränningar. Regeringen har tillsatt en utredning om att polisen ska kunna neka demonstrationstillstånd för koranbränningar med hänvisning till säkerheten. Sverigedemokratiska företrädare har anklagats för att piska upp hat mot muslimer och Sverigedemokraterna har inte velat förändra lagen med motiveringen att man inte vill inskränka yttrandefriheten. Jimmie Åkesson tycker att regeringen har ”hamnat fel” i sin hantering av koranbränningarna. ”Man har velat balansera, av fullt förklarliga skäl, inte minst kopplat till Nato-processen, men där man inte har lyckats fullt ut med den balansen utan snarare gett intryck av att man böjer sig för den muslimska delen av världen, att man väljer att tillmötesgå fullt orimliga krav som ställs från den delen av världen. Och jag är inte säker på att jag hade agerat så om jag ingick i regeringen.”, säger Jimmie Åkesson. Vill slakta ”heliga kossor”Regeringen och Sverigedemokraterna har skärpt en rad straff och gett polisen nya verktyg i brottsbekämpningen – som möjligheten att kunna avlyssna utan brottsmisstanke. Nästa år ska visitationszoner och vistelseförbud införas. Jimmie Åkesson vill gå längre, bland annat vill han att polisen ska kunna besluta om utegångsförbud och låsa in människor utan att de är misstänkta för brott, att militär ska kunna sättas på gatorna vid t ex upplopp. En del av förslagen skulle innebära inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter. Jimmie Åkesson menar att vi behöver acceptera att rättssäkerheten försvagas:”Tyvärr är det så. Det är den verklighet vi lever i idag. Det är den verklighet som de gamla partierna har ägnat decennier åt att skapa. Nu är vi där och nu måste vi vara beredda att slakta gamla heliga kossor. Och det är klart att det kommer att inskränka på integriteten för en och annan, framför allt då för den som befinner sig i en gängkriminell miljö. Men jag tycker att det är försumbart i sammanhanget. För den otrygghet som de här människorna skapar för laglydiga människor, det lidande de utsätter sina brottsoffer för, det är mycket mycket mer värt än deras integritet.”, säger Jimmie Åkesson. Livstids fängelse för 13-åringar Regeringen har tillsatt en utredning om sänkt straffmyndighetsålder, från dagens 15 år, i och enlighet med Tidöavtalet. Motiveringen är att den grova brottsligheten har krypit längre ner i åldrarna. Jimmie Åkesson säger alltså att 13 år en bra kompromiss och att 13-åringar även ska kunna dömas till livstids fängelse.”Min inställning är att Är man tillräckligt gammal för att begå ett grovt våldsbrott då är man också tillräckligt gammal för att ta konsekvenserna för det brott som man begått. Och då tycker jag inte att ¨ålder i sig har så stor betydelse.”Men frågan är om sänkt straffmyndighetsålder får ner brottsligheten. När man i Danmark sänkte straffmyndighetsåldern till 14 år, ökade sannolikheten för återfall i brott, och man höjde tillbaka till ”Det är ju i kombination med vad de får för typ av påföljd, naturligtvis. Men min utgångspunkt är att om farliga människor är inlåsta så utgör de längre inte någon fara för laglydiga människor.”, säger Jimmie Åkesson. Att hjärnan inte är tillräckligt utvecklad hos så unga människor, och förmågan att se konsekvenser, ska det inte spela in här? ”Nej, det tycker jag inte, det är inte den enskildes förmåga att se konsekvenser som ska spela roll utan de konsekvenser som blir för andra människor som ska spela in här.””Klimatet långsiktigt allvarligt”2023 ser ut att bli det varmaste året som har uppmätts, det kan bli det första året som passerar 1,5 grads global uppvärmning, med extrema värmeböljor och skogsbränder på flera håll i somras. Sverige drabbades av ovädret Hans som orsakade översvämningar och spolade bort delar av Åre. Sverigedemokraterna är det enda parti som inte står bakom de svenska klimatmålen och ett av partiets viktigaste vallöften var att sänka priset på bensin och diesel. Hur orolig är Jimmie Åkesson för klimatförändringarna?”Långsiktigt är det ju en allvarlig situation som vi står inför och det är ju också därför som inte bara Sverige utan stora delen av världen gör så stora satsningar på att minska just utsläppen av koldioxid och andra gaser som har den effekten.”, säger Jimmie Åkesson. Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare för SverigedemokraternaProgramledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Katarina Helmerson, politikreporter på Ekot Tekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 20 oktober 2023.

Putins krig och klimatkrisen kastar ett skarpt ljus över världen och visar hur EU är en del av lösningen. Men risken är att Europas goda vilja utnyttjas, menar Christian Berggren, professor emeritus i industriell organisation vid Linköpings Universitet. Varför ger exempelvis Skånetrafiken den kinesiska partistatens industri – den ryska krigsmaskinens stora stöttepelare – klimatskadliga konkurrensfördelar när vi kan kräva EU-tillverkade batterier? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Högerextremister har börjat engagera sig allt mer i klimatfrågan. Våras det för den gröna fascismen? De senaste åren har det skett flera terrordåd med rasistiska motiv. I nyzeeländska Christchurch mördade Brenton Tarrant 51 personer när han sköt urskiljningslöst mot två moskéer. Samma år, 2019, sköt Patrick Crusius mot besökare på ett Walmart i amerikanska staden El Paso med målet att mörda så många latinamerikaner som möjligt. Gemensamt för de här två dåden var inte bara rasism - utan den ideologiska inriktningen ekofascism - en ideologi som blandar starkt miljöengagemang med övertygad fascism. P3 Dystopia djupdyker i fascismens gröna historia, fylld av naturromantik, rasmysticism och tankar om blod och jord. Vi ställer också frågan om ekofascismen kan växa sig starkare i takt med att klimatkrisen förvärras.

Hur påverkar svensk export klimatet? Borde vi kanske handla mindre med andra länder för klimatets skull? Astrid Kander är professor vid Lunds Universitet och forskar om hur klimatpåverkande utsläpp kan mätas mer rättvisande. Ett viktigt, och kanske förvånande, resultat är att svensk export bör öka för klimatets skull.

Bidrog klimatförändringar till de stora flyktingströmmarna från Syrien under 2010-talet? Uppgiften har varit vanligt förekommande de senaste åren – men nu har forskare vid Lunds universitet undersökt saken.Av Henrik Höjer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Håller kampen om klimatet på att gå in i en mer våldsam fas? Klimatrörelsen är fortfarande i sin linda. Men på bara några år har klimataktivister börjat ta till allt mer konfrontativa metoder för att uppmärksamma den pågående klimatkrisen. Dessutom höjs röster för att aktivisterna borde gå steget längre och genomföra fler sabotage mot fossilindustrin.Men frågan är om egendomsförstörelse som taktik i klimatkampen redan börjat?

Utsläppen av växthusgaser ska inte bara ner till noll till utan måste till och med bli negativa om vi ska hålla uppvärmningen av planeten under två grader. Och enligt experterna behöver det gå fort. På en kvart får du veta hur realistiskt det är att ny teknik kan lösa en till synes omöjlig ekvation och varför norska oljepengar har ett finger med i spelet. Med vetenskapsreporter Therese Bergstedt och Mikael Törnvall, klimatreporter på SvD.