Podcasts about klimatet

Vågar du säga ifrån när vänner, bekanta eller okända personer gör saker som är tveksamma för klimatet? Blir du förbannad om någon ifrågasätter dina livsstilsval som eventuellt kan vara dåliga för miljön - typ att du kör van? Du kanske till och med är provocerad av det faktum att vi har valt att göra en serie om vanlife och hållbarhet? I så fall är det här avsnittet för dig! Vi har nämligen tagit hjälp av konflikthanteraren Frida Sandegård för att försöka ta reda på hur vi kan våga prata med varandra om klimatet och hur vi kan undvika att bli ovänner på kuppen.   Den här säsongen av Vanlife Sverige-podden produceras av Isabel Waite på Far åt skogen produktion. Den här säsongen har vi också med oss Anna Rönnberg som är gymnasielärare i idrott och hälsa och dessutom inbiten vanlifer. Musiken är skapad av Scott Holmes.  Intervjun med Frida Sandegård spelades in 2025, men har aldrig tidigare sänts. Ps. Du har väl inte missat att vi har utförsäljning av allt i Vanlife Sverige-shoppen? Gå in på vanlifesverige.se och spana! 

Inför valet 2026 bjuder Lunds Fontänhus in företrädare från olika politiska partier till öppna poddsamtal och utfrågningar inför publik. Syftet med serien är att skapa möten mellan medborgare och politiska företrädare, stärka kunskapen om olika politiska perspektiv och bidra till ett levande demokratiskt samtal inför valet 2026. Sjunde partiet ut är Miljöpartiet! Vi gästas av Mätta Ivarsson och Martin Nihlgård. Klimatet står såklart på agendan men de utlovar också rejäla ekonomiska ökningar till psykiatrin. Hur ska eltillgång kunna balanseras utan kärnkraften? Hur ser deras recept på en lyckad integration ut? Är vägen till en möjlig framtid förkortad arbetstid? Hur definierar de egentligen lycka och ett bra liv? Personligt, humoristiskt och nära – Fontänbubbel är dina röster i vardagen!

Ring P1 från Malmö om bland annat klimatet, kostnad för hund i färdtjänst, vallöften och förlossningsvård. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ring P1 från Umeå om bland annat klimatet, samernas rättigheter, psykiatrin och lånord i svenskan. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Två gånger blev han drabbad av Apollon. Friedrich Hölderlin skrev några av den tyska poesins eldigaste dikter, men betalade ett högt pris för ingivelserna. Aris Fioretos spårar förändringen i hans dikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2020-11-04.Fem år ligger mellan dikterna. Ändå löper en ravin mellan dem.Den första vänder sig till antikens ödesgudinnor. ”Till parcerna” skrevs 1799. Då var Friedrich Hölderlin 29 år gammal. Bakom sig hade han flöjtlektioner, klosterskola och prästseminarium. Han hade läst klassikerna, umgåtts med Goethe och knåpat med vers. Han hade varit reformator hos en bankir i Frankfurt, förälskat sig i mannens fru och givit ut brevromanen Hyperion, i vilken en olycklig kärlek skildrats som påminde om hans egen.Kort sagt: Fastän Hölderlin var ung när dikten trycktes hade han ett stormigt förflutet:O unna än en sommar, ni väldiga, Och bara en höst till mig för mogen sång, Så att mitt hjärta villigare Brister, så mättat av ljuva toner! Min själ fick inte gudarnas rätt till liv, Och inte heller Orkus ger någon ro; Dock det som ligger mig om hjärtat, Dikten, den heliga, fann gehör förr. Välkommen då, o fridfulla skuggors värld! Tillfreds är jag, om också mitt strängaspel Ej leder ned; en gång var livet Gudarnas likt, mer behövs nu inte.Trots vemodet andas dikten kraft. Det märks på utropen – riktade ena gången uppåt, andra gången nedåt. ”O […] ni väldiga!” ”O fridfulla skuggors värld!” I sitt tidiga verk använde Hölderlin ofta tecknet. Brevromanen var visserligen full av avsked. Men de många lodräta strecken med punkt under som förekom på varje sida darrade av tilltro till ordets makt. Ännu var språket hett; utropstecknet erbjöd snabbaste vägen att förbinda dödligas sysslor och gudars ärenden.Fem år senare hade tecknet försvunnit. När den andra dikten – ”Hälften av livet” – publicerades 1805 saknade verserna spänst. Orden var få och svala. Vid det laget vårdades Hölderlin på en klinik i Tübingen. Snart flyttades han över till ett tornrum vid floden Neckar, där han omhändertogs av en snickarfamilj. 37 år gammal skulle han bli kvar i tornet lika många år till, till dess han dog 1843.Hade poeten spänt lyran för hårt? Drabbades han, som vissa trott, av en psykos? Några år tidigare hade han rest till Frankrike. Kanske utlöste vistelsen där sammanbrottet? Med den ledsne hjälten i Hyperion kan bara konstateras: ”Vem vet?”I december 1801 bröt Hölderlin upp från södra Tyskland. När han bestämt sig för att bli poet istället för präst hade modern ställt in sitt understöd. Nu skulle han tillträda en tjänst som ”privatlärare och predikant” i den tyske konsulns hem i Bordeaux. Vandringen över bergen utlovade äntligen en självständig tillvaro som homme de lettres, en ordets man.”Jag får verkligen lov att hålla ihop huvudet, i Frankrike, i Paris”, förklarade han för sin vän Böhlendorff före avresan. ”Världen ligger ljusare framför mig än tidigare, och allvarligare.” Efter att ha vandrat genom Schwarzwald nådde han Straßburg. Det politiska läget var oroligt. Napoleon hade nyligen utnämnt sig till konsul på livstid och skulle snart gripa makten; polisen och armén stod i alarmberedskap. I ett brev hem rapporterade han:Här är nu så oroligt att man endast i innerlig åtanke på dem som känner oss och ju även är goda finner sig själv igen.Vandringen blev en resa lika mycket genom en vådlig yttervärld som i ett turbulent inre. Då Hölderlin kom fram kallade han sig följaktligen ”nyfödd”.Under våren arbetade han i konsulns hem. Klimatet var behagligt; människornas ”atletiska kroppar” och temperament lämnade spår i hans poesi. Ändå återvände han hem redan i maj. Tvingades han mot tidigare överenskommelse att predika för hela den tyska kolonin? Hade han nåtts av beskedet att bankirhustrun låg för döden i Frankfurt? Upprördes han av politiska skäl?Vem vet? Då Hölderlin nådde hemtrakten i slutet av juni var han i uselt skick. Enligt vittnesmål tycktes han ”blek som ett lik, avmagrad, med vilda, djupt liggande ögon, långt hår och skägg, och klädd som en tiggare”. Detta var inte längre gudarnas gunstling, utan skuggan av ett jag.I ett nytt brev till Böhlendorff berättade Hölderlin om tiden i Frankrike:Det våldsamma elementet, elden från himlen och människornas stillhet, deras liv i naturen och deras begränsningar och tillfredsställelse grep mig oupphörligen, och som man säger om hjältar kan jag nog säga att Apollon slagit mig.Sedan dess har eftervärldens diagnos lytt: dubbelt drabbad av diktkonstens gud. Å ena sidan skrev Hölderlin några av den tyska poesins eldigaste dikter, å den andra betalade han för ingivelserna med tappat huvud.Den andra dikten, ”Hälften av livet”, skildrar denna den utbrändes värld: Av gula päron dignar Och fullt av vilda rosor Landet i sjön, Ni vackra svanar, Och druckna av kyssar Doppar ni ert huvud I helignyktert vatten. Ve mig, var finner jag, då Det blivit vinter, blommor, Var solens sken Och jordens skugga? Murarna står Mållöst kalla, i vinden Gnisslar flöjlarna. Kraften har gått ur jaget. Diktens stilla, nästan slappa rytm markeras av kommatecken som uppgivet droppar från ena raden till nästa. Ett ensamt utrop dröjer kvar. Men det riktas inte längre till högre makter och följs inte av något streck med en punkt under. Istället beklagar poeten sig själv och avslutar med villrådighetens krumma frågetecken: ”Ve mig, var finner jag, då / Det blivit vinter, blommor, / Var solens sken / Och jorden skugga?” Bara flöjlarna gnisslar vilset i vinden – som vore de osäkra på i vilken riktning luften blåser som fyllt poetens bröst.Sedan Hölderlin insomnade en juninatt 1843 har hans livsöde lockat i samma utsträckning som dikterna. Han har tagits i anspråk av brunfärgade nationalister, som tolkat poesin som en hyllning av fosterlandet, men även av marxistiskt skolade läsare som varit lika säkra på dikternas socialrevolutionära anda. Han har redigerats av filologer, dekonstruerats av teoretiker och lästs av sentida poeter.Kort sagt: Hölderlin är ett monument. Men monumentet är lika mycket en ruin. Flera dikter existerar bara som brottstycken. Häftena i vilka han mot slutet av sin aktiva tid som poet skrev kors och tvärs med ett bläck för att fortsätta med ett annat bläck mellan raderna hyllar i hemlighet det ofärdiga.Eller som det heter i ett sent fragment:Men när det blåUtsläckts, detta egenartade, skinerDet matta som liknar marmorn, likt malm,Tecken på rikedom.Aris Fioretos, författare och professor i estetik Översättningarna är essäistens egna.

Ny vecka, nya svamlerier! Klimatet, ekorrar, gnälliga Eskilstuna, konsert med elektrisk fara, egospaning på apekatter, semesterhjärna, punktligt besök i sommarresidenset, opunktliga stinkisar i Stockholm, Wildfire....och lite annat! Dessutom - förlåt Tove Jansson! Get some!

Ring P1 från Umeå om bland annat dödshjälp, klimathotet, liftning och birth center. Programledare: Steffen Renklint, producent: Erica Dahlgren Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidöregeringen har ökat utsläppen med miljontals ton samtidigt som de har skurit ner på biståndet till fattiga länder med åtskilliga miljarder, vilket står i stor kontrast till vad Kristdemokraterna lovade innan valet 2022.  Då talade partiledaren Ebba Busch om vikten av att sänka utsläppen och behålla Sveriges bistånd på en procent av Sveriges inkomster. Så blev det inte efter fyra år av KD i regeringsställning. Faktum är att KD har brutit alla tolv miljölöften som de gav till Naturskyddsföreningen, de föreslår nu att avskaffa klimatmål istället för att nå upp till dem och när SVT frågade om de fortfarande står för ett generöst bistånd avstod Ebba Busch från att svara. Eftersom Kristdemokraterna heter som de heter ger detta folk intrycket av att kristna i Sverige har slutat bry sig om klimatet och biståndet. Det påpekade Sven Elander från Klimatgranskaren när Micael satte sig ner och poddade med honom om hur illa ställt det är med Sveriges bistånd och klimatpolitik efter fyra år av Tidö. Sven är inte kristen själv men har ett väldigt gott intryck av kyrkornas engagemang för fattiga och miljön, och därför är han otroligt förbryllad över hur KD:s drastiska förändring.  Vi hade ett väldigt spännande samtal om skillnaden mellan att följa Jesus och kalla sig kristen, varför kristna organisationer är i världsklass på att förmedla bistånd som fungerar, och hur KD troligtvis kommer se ut i framtiden. Sven är otroligt kunnig om vad som händer i både klimat- och biståndspolitiken och det var spännande att höra hans tankar om hur kristna väljare förmodligen kommer avgöra valet i höst. Naturskyddsföreningens granskning av partiernas klimat- och miljöpolitik: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/partier-bast-och-samst-for-miljon-2022-2026/ Diakonias granskning av partiernas biståndspolitik i ord och handling: https://www.diakonia.se/aktuellt/tydligt-gap-mellan-partiernas-ord-och-handling/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com 

Idag gästar grymma Sara Kappelmark, Co-CEO på Norrsken Foundation. Vi pratar om hur entreprenörskap kan användas för att lösa några av världens största utmaningar, varför impactbolag behövs mer än någonsin och vilka områden som kan skapa nästa generations stora klimat- och samhällsinnovationer. Sara berättar också om sin nya roll som jurymedlem i Startup 4 Climate, innovationstävlingen från Ellevio och GodEl som varje år delar ut två miljoner kronor till entreprenörer som driver energi- och klimatomställningen framåt. Vi diskuterar vad som kännetecknar de mest lovande bolagen, varför fler borde våga söka och vilken typ av innovationer som kommer vara avgörande för framtidens energisystem. "Entreprenörskap är ett av våra starkaste verktyg för att skapa positiv förändring i världen." Glöm inte prenumerera på podden och följ oss på instagram

Med riksdagsvalet om hörnet så är skillnaden i svenskarnas syn på klimatet stor. Klimatfrågan är en av de mer bångstyriga politiska frågorna att driva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När partierna formulerar sina klimatbudskap blir resultaten rätt olika. Det finns ideologiska skäl till det, men också mediala. Och mänskliga.Sveriges radio och stiftelsen Gap Minder gör en frågesport om klimatet som visar att många svarar fel på grundläggande fakta. Kan bristande kunskap i en komplex fråga göra den svårare att driva för politiska partier, eller tvärtom lättare att spinna politiskt?Och vem lyssnar väljarna på tillslut, partiföreträdare, eller sina egna kompisar?I Klotet hörs: Marie-Louise Kristola, Klotets klimatreporter, Mats Ekström, professor i journalistik och politisk kommunikation vid JMG, Magnus Bergquist, universitetslektor och forskare i psykologi, Göteborgs universitet.Programledare & producent: Peter Normark

Lars Leijonborg gästar Sista Måltiden. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lars Leijonborg gästar Sista Måltiden. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vårfloden uppstår när snön smälter och stora mängder vatten rinner ut i våra vattendrag. Detta är ett återkommande och viktigt inslag i Sveriges hydrologi. Men vad händer med vårfloden när vintrarna blir kortare och snön minskar? Till vår hjälp för att svara på alla frågor kring hur ett förändrat klimat påverkar vårfloden har vi hydrologen Katarina Stensen. Hon delar också med sig av en minnesvärd vårflod som kanske inte riktigt blev som hon trodde. Programledare för poddserien Sveriges klimathistoria är Priya Eklund. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ring P1 från Göteborg om bland annat klimatet och ekonomin, lotterivinster, upphandling och digitalt utanförskap. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ring P1 från Göteborg med svar på dina frågor om klimat och miljö. Mona Hambraeus, klimatkommentator på Sveriges Radio, medverkar. Programledare: Erik Blix, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimat och miljö är en av de frågor som engagerar väljarna allra mest inför valet 2026. Därför besöker turnén Ekot från Sverige Gotland för att träffa några av de svenskar som påverkats av klimatförändringarna i form av brist på vatten.Ring P1 passar på att koppla upp Sveriges Radios klimatkommentator Mona Hambraeus, för att hjälpa till att reda ut era funderingar kring klimat och miljö.Producent: Susanne Ehlin

Philip Carlsson på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag snackar vi om att Natos generalsekreterare Mark Rutte och USA:s president Donald Trump möttes under onsdagen för att diskutera NATO och kriget i Iran. Enligt källor ska mötet gått "åt helvete"Sedan pratar vi om ett projekt där Onlyfans-modeller ska hjälpa till att förklara klimatkrisen genom korta informationsvideor.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Klimatförändringarna kan tvinga miljontals människor bort från sina hem. Men vart ska de ta vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Krig och förföljelse är inte längre de enda hoten som driver folk på flykt. Torka, extrem hetta, stigande havsnivåer och missväxt kan snart vara bland de främsta skälen till att människor tvingas överge sina hemvister. Men klimatflyktingarnas rättigheter är oklara. De omfattas inte av Flyktingkonventionen, och gränsdragningarna är svåra eftersom det ofta finns flera orsaker till att man måste söka skydd. Juridiska svårigheter hindrar dock inte det faktum att hundratals miljoner snart kan befinna sig på flykt undan klimatet – och att vi kommer behöva samsas om en betydligt mindre del av jordens yta än idag.Programledare och producent: Anna Lillkung och Wendela Antepohl

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251125. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten.För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

/ PODDPAUS EFTER DETTA NYÅRSPROGRAM – ÅTERVÄNDER DEN 17 JANUARI OM VI KAN GLÄDJAS ÅT ETT MÄRKBART UPPSVING AV STÖD INNAN DESS /Kommunikationen måste ha brakat samman så det heter duga, då man verkar ha fått uppfattningen om att busschaufförer ska vara invandrarungarnas privata tomtar som snällt ska ”lösa” situationen när dessa invandrarungar kliver på bussen utan busskort. Lustigt att ingen någonsin förväntas ”lösa” situationen när det är våra ungar som kliver på…. fel hudfärg kanske? I detta nyårsprogram hoppar vi på bussen för att höra vad i hela fridens namn det är som pågår – Så lyssna på det här programmet!  NÖDLÖSNINGEN FAR IVÄG MED NYÅRSRAKETERNA. Sanningen är att viljan har stått för den största delen av Verklighetscheckens bränsle under 2025. Viljan har många gånger fått fylla på den motiverande tanken när uppskattande donationer inte har gjort det. Vi har därför fortsatt att återkomma när vi egentligen skulle ha försvunnit, och det har varit en nödlösning i väntan och förhoppning om ett uppsving på det motiverande donationskontot. En nödlösning som tagit oss så långt den kunde, och kommer inte följa med in i det nya året 2026. Detta innebär att det fram till den 17 januari 2026 till 100% hänger på tydliga tecken på donationskontot från dig som tidigare har donerat, och från dig som inte har det om ni vill att vi ska ta nya tag den 17:e, eller tacka för oss efter detta program.Enda swishnumret som ger fortsättning följer: 073 846 37 64 Skriv ”gåva” i meddelandet    Smygstarta nyårsfirandet tillsammans med oss idag, lördagen den 27 dec, när vi avlossar raketerna som är dessa ämnen:*Migranternas tomte kör inte buss.*Svenskar vågar inte bära guldsmycken längre.*Klimatsmart dinglandes i håret under feministens arm.*Skolkurator uppmanar blyg 12-årig flicka att ”utforska sin könsidentitet,” se om hon är lesbisk – För att hon tycker att det är ”jobbigt att prata med killarna i klassen….”*Kan verkligen den som rånar och mördar kalla sig religiös?*Riskerna med att straffa folk för ”psykiskt våld.”  MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:JULSKINKAN UTEBLIR "AV HÄNSYN" TILL MUSLIMENhttps://www.spreaker.com/episode/julskinkan-uteblir-av-hansyn-till-muslimen--69144694 Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Om du som lyssnar gör det möjligt, lördagen den 17 januari 2026.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPS          LELLEMitt tips blir en sista påminnelse om:Enda swishnumret: 073 846 37 64 Skriv ”gåva” i meddelandet        LENNARTThe Abandons https://www.imdb.com/title/tt16280546/  JOHANJesse Wellers "The Poor" https://open.spotify.com/track/5ylbNyulzqOL2kqtAxMjlz?si=993f6019b44e4b60

Studenter ser kärnkraft som nyckel i energiomställningen och forskar om lösningar för avfall, reaktordesign och stabila elsystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Runtom i världen satsas på ny kärnkraft, som en del i den stora energiomställningen bort från fossila bränslen, men kärnkraften är den kanske mest komplexa energiproducenten som finns idag, med olika säkerhetsutmaningar.På Uppsala universitet möter vi studenter som ser tekniken som en avgörande pusselbit i energiomställningen. De arbetar med frågor som rör säkerhet, slutförvaring och hur avfall kan återanvändas i en sluten bränslecykel – ett sätt att minska mängden långlivat radioaktivt material och utvinna mer energi. Samtidigt lockar nya reaktordesigner, som blykylda reaktorer, som kan bränna bort de mest problematiska isotoperna och öka bränsleeffektiviteten. För studenterna handlar det inte bara om teknik, utan om att skapa ett stabilt elsystem i en tid då vind och sol dominerar. Kärnkraften ger, enligt studenterna, leveranssäkerhet när vädret sviker, vilket anses som kritiskt för ett elektrifierat samhälle. Från klimatångest till ingenjörsdrömmar – här formas framtidens lösningar för fossilfri energi och en hållbar energimix.Medverkande studenter från Uppsala universitet: Oskar Sundqvist, Filippa Hjalmarsson, Tobias Engström, Isak Kleist, John Manders och Oskar Andersson.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Lanseringen av Sora 2 och vår ökade användning av AI lämnar avtryck på klimatet. Men vad innebär det när man pratar om AI:s klimatavtryck? Den här veckan kollar vi närmare på AI-klippens klimatutsläpp och om nöjet är värt priset vi betalar. Vi vänder också på myntet: på vilka sätt kan AI bli klimatets räddare och hur kan man använda AI på ett klimatsmart sätt? Med techstrategen Paulina Modlitba och Frida Berry Eklund, medgrundare till Klimatkollen.

I bioaktuella dokumentären Klimatet i terapi får sju klimatforskare träffa New York-psykologen Richard Beck. Hur känns det att undersöka jordens undergång dag ut och dag in. Björn Jansson har träffat regissören Nathan Grossman (Greta). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världen samlas för framtiden på två olika fronter. Just nu pågår både klimatmötet COP30 i Belém i Brasilien och Unescos 43:e generalkonferens i Samarkand i Uzbekistan. Samtidigt placeras klimatforskarna i grupterapi i en ny dokumentär på bio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SVERIGES RADIO PÅ PLATS PÅ COP30 – ÄR DET MYCKET KULTUR?P1 Kultur kopplar upp sig mot Ekots reporter Mona Hambraeus, på plats på COP30 i brasilianska Belém. En del av klimatmötet handlar om kultur, hur märks det på plats? Och är det något som sticker ut extra mycket? Bland annat delas det ut en tryckt informationskatalog (”Climate is Culture”) som utforskar kopplingen mellan kultur och klimat. Och i ”Gröna zonen”, som är öppen för allmänheten, ska det arrangeras utställningar och event. UNESCO LARMAR: YTTRANDERIHETEN DJUPDYKER!I slutet av månaden släpps UNESCO:s nya rapport om utveckling för yttrandefrihet i världen: UNESCO World Trends in Freedom of Expression and Media Global Report 2025. På konferensen i Samarkand presenterades delar av rapporten och andelen av världens länder som är fullvärdiga demokratier fortsätter att sjunka. 72 procent av världen befolkning lever nu i länder med autoritärt styre av olika grad, den högsta andelen sedan 1978. Rapporten nämner också AI och sociala mediejättarna som hot mot journalistiken – och utsattheten för journalister som rapporterar om klimatförändringarna. Hör Anna Herdenstam, vice ordförande för Journalistförbundet, och Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap och allmänhet, som båda var på plats på konferensen som rådgivare åt den svenska delegationen.NY DOKUMENTÄR SÄTTER KLIMATFORSKARE I TERAPISamtidigt som klimatmötet kickar igång på allvar i veckan går långfilmsdokumentären "Klimatet i terapi" upp på bio. P1 Kulturs reporter Björn Jansson har pratat med regissören Nathan Grossman (”Greta”) och terapeuten Richard Beck som mötte klimatforskarna.WHEN WE SEE US – LILJEVALCHS VISAR ETT SEKEL AV SVART MÅLERIPå Liljevalchs konsthall i Stockholm öppnade nyligen den internationellt hyllade utställningen "When We See Us – Ett sekel av svart figurativt måleri". Med över 150 konstverk från 26 länder vill den ge en bred bild av svart konsthistoria och visas under rubrikerna "Vardagen", "Vila", "Triumf och frigörelse", "Sensualitet", "Andlighet", och "Glädje och fest". Kulturredaktionens Mårten Arndtzén och Expressen biträdande kulturchef och konstkritiker Valerie Kyeyune Backström har sett utställningen, där konstnärer som Lynette Yiadom-Boakye, Jacob Lawrence, Chris Ofili, Kudzanai Chiurai och Chéri Chénin medverkar.DET NYA USA TAR PLATS PÅ STOCKHOLM FILMFESTIVALKulturredaktionens och USA-poddens Roger Wilson, tidigare USA-korrespondent i San Francisco, har träffat regissörerna bakom filmerna ”An American Pastoral” och ”Mad Bills to Pay” som båda skildrar dagens USA. ESSÄ: RESERSÄLLSKAP – VÄNNER OCH FRÄMLINGAR SOM KOMMER NÄRATemat för veckans radioessäer från OBS är vänskap och idag ska det handla om resesällskap. Det kan vara någon väldigt nära, en bekant eller en total främling. Författaren och essäisten Henrik Nilsson argumenterar för ett nytt sätt att se på dessa möten.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Klimatet mindre viktigt för unga än tidigare / Vinterdäck på lastbilar och bussar ska på nu / Utländska studenter stöttar varandra för att klara mörkret / Zara Larsson nominerad till Grammygalan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Det är lätt sticka huvudet i sanden när klimatfrågan gör sig påmind, men det finns mer meningsfulla och hjälpsamma sätt. Gruppterapi för forskare och gemenskap bland oss andra, till exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatmötet i Paris sågs som en stor framgång, men nu 10 år senare har förnekelse och misstro vuxit kring frågan. Samtidigt fortsätter utsläppen att öka, säger Marie-Louise Kristola, programledare för Klotet. Nu hoppas ledarna för mötet i Brasilien kunna väcka hopp och samarbete igen. I den nya dokumentärfilmen ”Klimatet i terapi” går en grupp klimatforskare i gruppterapi, för att kunna hantera sina känslor kring att känna till krisens omfattning och samtidigt se omgivningen och utvecklingen gå åt fel håll. Marie-Louise och Lena har sett filmen och är överens om vilken som är den starkaste scenen. Den globala uppvärmningen väcker rädsla och sorg, men det är inget fel med det, de känslorna är motiverade och kan hjälpa oss, menar retorikforskaren Maria Wolrath Söderberg, som efterlyser klarspråk, krismedvetenhet och mer gemenskap i frågan. Hon berättar också om hur vi gärna lurar oss själva kring vårt eget beteende.Dessutom hör vi om forskning som visar att vägnätet i det romerska imperiet var mycket större än man trott. Gäster i podden: Marie-Louise Kristola, programledare för SR:s miljöprogram Klotet; Maria Wolrath Söderberg, docent i retorik vid Södertörns högskola som forskar om hur människor resonerar när det gäller klimatomställning.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ring P1 från Umeå om bland annat karensavdrag, skärmtid och hur olika länder agerar utifrån klimatförändringarna. Programledare: Steffen Renklint, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt lyfter vi den komplexa frågan om AI och dess klimatpåverkan. Vi diskuterar energianvändning, jämför AI med streamingtjänster och utforskar hur AI kan bidra till en mer hållbar framtid.

Ring P1 från Stockholm om bland annat om det finns hopp för klimatet, hur man får rösta i riksdagsvalet och säkerheten för cyklister. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ring P1 från Malmö om bland annat bank-id, telefonbedrägerier, klimatet, bränslepriser och organdonation. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ambulanssjukvårdare dödades på jobbet / Regeringens budget presenterades / Klimatet och skogen viktiga frågor i kyrkovalet / Guld till diskuskastaren Daniel Ståhl i friidrotts-VM Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

I Östersjön finns en nyupptäckt, särskilt storvuxen typ av strömming rovströmmingen som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 24 december 2024.Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Ring P1 från Göteborg om bland annat Gotlands utsatthet, rapporteringen om klimatfrågor i media och Grönland. Programledare: Belinda Olsson, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Just nu kanske många fiskar efter den inlagda sillen eller strömmingen i en glasburk. Ny sort upptäckt rovströmmingen sillen, som äter annan fisk och inte bara plankton. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sill och strömming är kända som planktonätande fiskar som finns i Västerhavet och i Östersjön.Slåttersill har länge fiskats i Östersjön, men nu har den också fått namnet rovströmming. På ett genetiklabb i Uppsala har forskare lyckats kartlägga slåttersillen som en ny sort, en ny ekotyp, av strömming. En strömming som är mycket större vanliga strömmingar och som äter fisk istället för plankton.Den som leder forskningen är Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet i funktionsgenomik, alltså studier av hela genomet eller arvsmassan, inte bara enskilda gener.Reporter:Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hoten mot vår planet är flera. Att vi behöver ställa om är de flesta överens om. I takt med att även fackföreningsrörelsen flyttat fram sinaRead More

Sara Sällström rapporterar från det globala mötet om biologisk mångfald i Colombia. Hur ska vi klara både den utmaningen och klimatet på en gång? Hör också om varför det blev rabalder om sillbeslutet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan beslutade EU att tillåta mer än dubblerat sillfiske i centrala Östersjön. Men forskare är missnöjda med beslutet trots att underlaget kommer från forskare.Ökad förnyelsebar elproduktion är en del av klimatarbetet. Men växande sol, vind och inte minst vattenkraft har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Men arbete med att rädda både klimatet och den biologiska mångfalden kan också samverka.Vår reporter Sara Sällström är på plats i Cali i Colombia, på det stora mötet om biologisk mångfald, COP16, och klimatreporter Daniel Värjö är i studion.Programledare och producenter:Gustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.seCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Demoskops vd Karin Nelsson samtalar med Henrik Höjer om synen på energi och klimat. Den stora majoriteten tar klimatfrågan på allvar – men vilka energislag är det som vi efterfrågar allra mest här i Sverige?

För snart 20 år sedan skrevs en klimatbok av Andreas Malm. Den hyllades unisont av recensenterna, och var ett av startskotten till vår tids klimatalarmism. Han spådde en kollaps inom en nära framtid. Kvartals Henrik Höjer har nu granskat påståendena om vad som skulle ske 2025. Inläsare: Staffan Dopping

Svensk matkultur bär med sig spår ända från medeltiden där viktiga skiften som reformationen, globaliseringen, upplysningen, det borgerliga samhällets framväxt, industrialiseringen och folkhemmet har bidragit till vad och hur vi äter.Men den viktigaste påverkan på den svenska matkulturen är vår korta odlingsperiod från maj till augusti, som tvingade människorna att konservera, lagra och hushålla för att överleva. Vår kärlek till såsen är en rest från vällingen och protestantisk fromhet har skapat en präktighetskultur kring maten.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med etnologen Richard Tellström, docent i måltidskunskap och aktuell med boken Varje tugga är en tanke – svensk matkultur under 800 år.Matkulturen i Sverige är präglad av ekonomiska, politiska och religiösa förändringar genom århundradena. Klimatet och landskapet dikterade vad som kunde odlas och samlas. Det var råg och korn, mjölkproduktion och en liten mängd kött, främst från grisar, fisk och vilt. Fisket var en viktig del av kosten, speciellt i kustnära områden där upp till 40 procent av kaloriintaget kunde komma från havet. Rökt och torkad fisk var vanliga konserveringsmetoder som tillät långvarig förvaring över de kalla vintermånaderna. Denna tid var också en era där hållbarheten var avgörande, och tekniker som fermentering och inläggning var essentiella för att bevara maten.Ärtsoppan är den enda rätt som överlevt från tiden före moderna ved- och elspisar när matlagning över öppen eld tvingade matlagarna att lägga allt i samma gryta. Fläsket kom först på 1800-talet med billigt importerat saltat fläsk.Fisk och skaldjur, särskilt sill och lax, har varit grundpelare i den svenska dieten fram till 1900-talet. Sillen har picklats och fermenterats sedan medeltiden, vilket var ett sätt att bevara fisken för lagring och transport. Denna tradition lever kvar starkt i Sverige, där inlagd sill är en stapelvara under nationella helgdagar som påsk, midsommar och jul.Rotfrukter som lök, kålrot och potatis har anpassats väl till det svenska klimatet och har varit viktiga på grund av deras förmåga att förvaras över långa perioder. Potatisen, som introducerades runt 1724, blev snabbt en grundsten i den svenska matkulturen och ersatte så småningom andra rotfrukter som den primära basprodukten.Det unika svenska smörgåsbordet är en vidareutveckling av brännvinsbordet där gäster bjöds på brännvin, bröd, smör, ost och korv innan middagen serverades. På julbordet, som är en variant av smörgåsbordet, hittar vi rätter från alla tidsperioder, där den forntida gröten samsas med medeltida korvar, saltad fisk som preparerats med ättika och industriellt framställt socker tillsammans med Janssons frestelse från 1900-talet.Bild: Dukade bord. Brännvinsbord från ca 1800, Fotograf: Mats Lundin, 2001, Nordiska museet, Digitalt museum, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND)Musik: Skräplandschottis med Michael Caplin, creative commons.Lyssna också på Från grötmiddag till ensam-sallad framför tv-n på 50 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Svenska sjuksköterskan Fia Iveslätt har kommit hem från Gaza. Hör hennes vittnesmål om det humanitära läget.Mellanösternforskaren Anders Perssons kontor vandaliserades i veckan. Hur påverkar hat och hot den akademiska friheten? Hör forskarna Andrers Persson och Rouzbeh Parsi.Historisk dom mot Trump i veckan. Vilka konsekvenser får det för valkampanjen framåt? Korrespondent Ginna Lindberg rapporterar.Reportage om klyftan mellan flickor och pojkar i skolan. Flickorna får högre betyg medan pojkarna hamnar på efterkälken, och gapet är störst bland elever med utländsk bakgrund. Hur ska pojkarna fångas upp?Krönika Katarina Barrling.Veckans panel: Mattias Svensson, SvD, Kajsa Kettil, Borås Tidning, Zina Al-Dewany, Aftonbladet.I andra timmen:Reportage om influencer-trenden i den indiska politiken.Klimatet är den viktigaste frågan för svenskar i EU-valet. Hur ser det ut i andra EU-länder? Hör korrespondenterna Marie Nilsson Boij och Samuel Larsson.Hur flyttas en hel kyrka utan att heligheten går förlorad? Hör reportage från Kiruna kyrka där sista gudstjänsten hålls idag, inför den stora flytten.Är sexet tillbaka på långfilmsduken? Hör Olga Ruin, filmkritiker på Svenska Dagbladet och chefredaktör för filmtidskriften FLM. Reportage från Mexiko där det hålls presidentval och där landet för första gången ser ut att få en kvinna som president.Kåseri Mark Levengood.Programledare: Cecilia KhavarTekniker: Jacob GustavssonProducent: Cecilia Tengmark

Mycket arbete för polisen under Eurovision Song Contest. Fler vill nattvandra i Skärholmen efter mordet på pappan. Klimatet är den viktigaste frågan för svenskar i EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

UPPLÄSNING: Monica Wilderoth Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: ”Resan till trädkronorna” av Elsa GraveDIKTSAMLING: Evighetens barnbarn (Norstedts, 1982) Hämtad ur Dikter (Norstedts, 2018)MUSIK: Gabriel Fauré: La fileuse ur Pelléas och MélisandeEXEKUTÖR: Seattles symfoniorkester, Ludovic Morlot, dirigent

UPPLÄSNING: Christian Fex Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: Sång 79 ur ”Aniara” av Harry MartinsonDIKTSAMLING: Aniara (Albert Bonniers förlag, 1956)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Aria ur TrombonconcertinoEXEKUTÖR: Lars Karlin, trombon

Första rad: Det här är också ett kalhygge UPPLÄSNING: Elina Norén Sandberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: Ur ”Antropocen” av Jonas GrenDIKTSAMLING: Antropocen. Dikt för en ny epok (10-tal, 2016)MUSIK: Erik Satie: Gnossienne nr 4EXEKUTÖR: Markus Leoson, marimba

(Goosa mii go) UPPLÄSNING (på svenska och nordsamiska): Inghilda Tapio ÖVERSÄTTNING: Petra Mölstad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: ”Vart” av Inghilda TapioBOK: Ordagrant. Redaktörer: Pär Hansson och Johan Sandberg McGuinne. (Smockadoll förlag, 2022)MUSIK: Aki Rissanen: Dead fliesEXEKUTÖR: Verneri Pohjola, trumpet, Aki Rissanen, keyboard

UPPLÄSNING: Harald Leander Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: Ur ”Skogsskövlingen” av Zacharias TopeliusDIKTSAMLING: Sånger 1874. Hämtad ur Lyriska klenoder (Albert Bonniers förlag, 1994)MUSIK: Trad från Sverige/Senegal: Bingsjöpolskan/DouniaEXEKUTÖR: Ellika Frisell, fiol, Solo Cissokho, kora

ÖVERSÄTTNING: Inger Johansson UPPLÄSNING: Iréne Lindh Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TEMA: POESI OM KLIMAT OCH MILJÖDIKT: ”O barn” av Margaret AtwoodDIKTSAMLING: Innerligt (Norstedts, 2021)MUSIK: Felix Mendelssohn: Lied ohne Worte g-moll op 102:4EXEKUTÖR: Javier Perianes, piano

14 december. Världens länder har återigen mötts för att diskutera klimatförändringarna. Dubai stod värd för COP28, den tjugoåttonde klimatkonferensen som avslutades i veckan. Anna Willman, Fores, Magnus Nilsson, miljökonsult och Hanna Stenegren, Timbro, diskuterar konferensens resultat med Andreas Ericson.

Högerextremister har börjat engagera sig allt mer i klimatfrågan. Våras det för den gröna fascismen? De senaste åren har det skett flera terrordåd med rasistiska motiv. I nyzeeländska Christchurch mördade Brenton Tarrant 51 personer när han sköt urskiljningslöst mot två moskéer. Samma år, 2019, sköt Patrick Crusius mot besökare på ett Walmart i amerikanska staden El Paso med målet att mörda så många latinamerikaner som möjligt. Gemensamt för de här två dåden var inte bara rasism - utan den ideologiska inriktningen ekofascism - en ideologi som blandar starkt miljöengagemang med övertygad fascism. P3 Dystopia djupdyker i fascismens gröna historia, fylld av naturromantik, rasmysticism och tankar om blod och jord. Vi ställer också frågan om ekofascismen kan växa sig starkare i takt med att klimatkrisen förvärras.

Håller kampen om klimatet på att gå in i en mer våldsam fas? Klimatrörelsen är fortfarande i sin linda. Men på bara några år har klimataktivister börjat ta till allt mer konfrontativa metoder för att uppmärksamma den pågående klimatkrisen. Dessutom höjs röster för att aktivisterna borde gå steget längre och genomföra fler sabotage mot fossilindustrin.Men frågan är om egendomsförstörelse som taktik i klimatkampen redan börjat?