Podcasts about politiska

Katoliker och protestanter i Frankrike har avverkat tre krig under 1560-talet, de tycker inte om varandra. De franska protestanterna kallar sig hugenotter, och nu ska en av deras förnäma representanter, Henrik av Navarra, gifta sig med den franska katolska prinsessan Margot. Den som styrt ihop det hela är änkedrottning Katarina av Medici. Av olika oklara skäl, som vi har teorier kring, avrundas bröllopets festligheter med ett ojämförligt blodbad på tusentals hugenotter i Paris. Följ med oss till det som är de franska religionsstridernas klimax såväl som lågvattenmärke. Läslista:“Lögner - Osanningens historia” - Daniel Rydén“Systrar, vänninor, krigare och hjältinnor” - Anna Carlstedt / Johanna Vernqvist (red.)“Politiska mord” - Göran RystadVärldens historia 5/2012För att få reklamfria samt extra avsnitt - bli prenumerant för 29 kr/månaden: https://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Resan att göra Jon redo att rösta fortsätter! I denna valspecial har Jon samlat sina frågor om det svenska politiska systemet, och Amat gör sitt bästa för att besvara dem. Varför blir ledaren för det största partiet inte automatiskt statsminister? Hur blir en lag till? Vad är relationen mellan regeringen och riksdagen? Vad styrs på nationell respektiva lokal nivå? Är det någon skillnad på att inte rösta alls och på att rösta blankt? Är det bortkastat att lägga sin röst på ett parti som inte når 4-procentspärren? Vilka regler finns för politiska reklamkampanjer? Är vi fast med blockpolitiken? Plus mycket mer. Perfekt för er som sov under samhällskunskapslektionerna eller bara behöver fräscha upp minnet. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De engelska romantiska diktarna var inga världsfrånvända skönandar, utan politiska poeter som radikalt ville förändra samhället. Gabriella Håkansson berättar en historia som ofta glöms bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-08-15.Tanken på att promenera har något idylliskt över sig. Ett slags frid förknippad med naturen – kanske ser man en romantisk poet som William Wordsworth framför sig, som strövar runt i grönskan och stannar till för att besjunga en blomma eller en antik ruin vid vägkanten.Första gången jag hörde talas om den engelska romantiken var på gymnasiet, vi läste John Keats dikt ”Ode till en grekisk urna” och diskuterade dess olika metapoetiska aspekter. Vi fick lära oss ord som ekfras och sonett, men inte i vilket sammanhang den här vackra poesin skrevs. Och visst fascinerades jag av lord Byrons incestuösa kärlekshistorier och Mary Shelleys tragiska liv – men romantiken blev ändå för mig en estetisk, lite världsfrånvänd rörelse som målade upp ruiner i månljus, stilla promenader och vild natur, och jag tror att den här gymnasiala bilden av romantiken lever kvar hos många, ännu idag.Sällskapets syfte var att upprätta en självstyrande republik, där man och kvinna ska leva i enhet med naturen, dela makten och arbetet lika, och där allt privatägande är avskaffat.Man brukar säga att startskottet för den engelska romantiken var diktsamlingen ”Lyrical Ballads”. Den kom ut 1798, och skrevs gemensamt av Samuel Taylor Coleridge och William Wordsworth. Boken kom till medan de gick långa promenader i det engelska landskapet, och avhandlade Spinoza och tysk metafysik.Så sägs det i varje fall.Men Historien kan berättas på många sätt, och jag tänkte berätta en annan version, med mindre månljus – och mer action, som tar sin utgångspunkt i Samuel Coleridge politiska engagemang.Redan som sjuttonåring skrev den unge poeten sin första prorevolutionära dikt "Bastiljens fall", och tre år senare år senare vann han en poesitävling med ett kritiskt ”Ode till slav-handeln”. Hans rum på Cambridge blev snabbt ett centrum för den radikala studentrörelsen och han kom att umgås med den ökända klick ultraradikaler som kallades för ”de engelska jakobinerna”. Bland dem fanns framstående författare som William Blake, filosofen Mary Wollstonecraft och hennes sambo William Godwin. Själva kallade de sig demokrater och ordnade massmöten där tiotusentals människor kom för att kräva allmän rösträtt. Staten fick kalla fötter och svarade med inskränkt mötesfrihet och gav kronan rätt att kasta vem som helst i fängelse.Konflikten mellan demokraterna och överhögheten förde England farligt nära inbördeskrigets rand, och det var i de här kretsarna den 20-årige Coleridge befann sig när han formade som poet. Sommaren 1794 beslutade han sig för att prova den nya flugan – att fotvandra. Att gå sågs inom rörelsen som det yttersta uttrycket för demokrati. Man klädde sig folkligt, hängde på lokala värdshus och umgicks med allmogen. Filosofiskt knöt man an till de antika vandrande föreläsarna, men promenaden var också ett sätt att återerövra den gamla medeltida idén om allmänningen, ja, att gå till fots var på alla sätt ett politiskt statement. Iklädd arbetarjacka, lösa byxor och ett bärbart bläckhorn vandrade Coleridge över 80 mil på en månad.Tillsammans med en annan radikal poet – Robert Southey – arbetade han därefter fram ett politiskt program där epokens alla progressiva idéer fördes samman till en messiansk häxbrygd.Under namnet ”Det pantisokratiska sällskapet” skulle Coleridge och Southey frälsa världen från sedelkapitalismens och civilisationens fördärv. Sällskapets syfte var att upprätta en självstyrande republik, där man och kvinna ska leva i enhet med naturen, dela makten och arbetet lika, och där allt privatägande är avskaffat. Pantisokratin får många anhängare, och 1796 lämnar Coleridge, Southey och en tredje kamrat storstan för att utropa den första pantisokratiska kommunen, i en liten lägenhet i Bristol. Men verkligheten kommer snart ikapp. Efter någon månad står man inte ut med varandra. Projektet kollapsar.karaktärerna hämtas från vardagslivet – man skriver om barn, gamlingar och dårhjon – figurer som aldrig tidigare existerat i diktens värld.Men Coleridge ger inte upp. När han senare samma år gifter sig och bildar familj gör han ett nytt försök att realisera utopin, nu i mindre skala, på engelska landsbygden, och det är där han träffar William Wordsworth och dennes syster, Dorothy. Han ordnar ett hus åt syskonen bara ett stenkast från sitt eget, och fortsätter – nu i deras sällskap – sina radikala fotvandringar. I pantisokratisk anda diskuterar de tanken på att revolutionera litteraturen, och skapa ett verk som upplyser och förändrar människan i grunden. Wordsworth är entusiastisk, och 1797 påbörjas det gemensamma projektet med en diktsamling som ska komma att bryta med tidens alla estetiska ideal.Istället för högstämda parabler om grekiska gudar hämtar man stoff från balladen och folksagan, istället för hexameter använder man blankvers. Motiven lånas in från låga genrer som gotiken, och karaktärerna hämtas från vardagslivet – man skriver om barn, gamlingar och dårhjon – figurer som aldrig tidigare existerat i diktens värld. Boken utkommer 1798 under titeln ”Lyrical Ballads”– och resten är historia.Men historien kan som sagt berättas på många olika sätt, och man kan undra varför just den här radikala, politiska bakgrunden till romantiken så ofta har hamnat i skymundan? Kanske för att författarna själva tog avstånd från sin radikalitet när franska revolutionen övergick i blodbad och Frankrike blev Englands ärkefiende. Man reviderade sina ungdomsdikter, och många vände kappan efter vinden och blev konservativa. Den ende som vägrade göra avbön var William Hazlitt, som dyrkade Napoleon ända till sin död. Som tack för det blev han bortglömd i 150 år.Men den förklaringen räcker ändå inte, för den andra generationens romantiker, med lord Byron och makarna Shelley i spetsen, var ju ännu mer avantgardistiska. De skrev en litteratur som öppet fördömde religionen, tog avstånd från äktenskapet och rasade över såväl kommersialismen som miljöförstöringen. Pantisokratin i all ära, men 1812 drog Percy Bysshe Shelley radikaliteten till sin yttersta spets och pekade ut köttätandet som roten till allt ont. Han förespråkade en vegetarisk kostreform som måste genomföras innan någon radikal utopi alls kunde bli verklighet.Shelley hade inte bara hämtat sitt tankegods från föregångarna Godwin och Wollstonecraft, han äktade också deras dotter, Mary. Hon, som 1814 i ett svar på makens subversiva dikt, ”Den befriade Prometheus”, skriver romanen ”Frankenstein”.de gamla romantikerna lyfts fram ur glömskan och nu påstås utgöra Englands guldålder. Men först dammas de av och skrubbas rena från obehagligt politiskt godsFem år senare sätter staten definitivt stopp för den radikala rörelsen genom att i Manchester skicka in kavalleriet när en folkmassa på 60 000 person i söndagskläder kräver rösträtt. Arton dör och 650 skadas i vad som kom att kallas för Peterloomassakern – och med det är romantikens dagar räknade. Coleridge, Shelley och de andra börjar betraktas som mossiga, och det är inte förrän Viktorianerna långt senare försöker skapa en nationell kanon som de gamla romantikerna lyfts fram ur glömskan och nu påstås utgöra Englands guldålder. Men först dammas de av och skrubbas rena från obehagligt politiskt gods - och vips står den bildsköne lord Byron gipsbyst på var mans spiselhylla.Det är några av förklaringarna till hur en av Europas mest progressiva litterära rörelser kunde förvandlas till vacker, men uddlös estetik.I England närmar man sig nu tvåhundraårsdagen av Peterloomassakern och säkert kommer man hedra de som föll offer för statens våld. Kanske kommer vi nu äntligen få se en renässans för alla de galna, visionära utopiska idéer som romantikerna också brann för?Gabriella Håkansson, författare

Elisabeth Thand Ringqvist gör en helomvändning och öppnar för samtal om slopat karensavdrag med Magdalena Andersson. Vad innebär den mjukare hållningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekots partiledarutfrågningar är över och sist ut att sitta i heta stolen var Socialdemokraternas Magdalena Andersson och Centerpartiets Elisabeth Thand Ringqvist.Det var en tuff Andersson och en något mer försonlig Thand Ringqvist som ställdes till svars. Bland annat öppnade Centerledaren för att förhandla om Socialdemokraternas viktiga vallöfte, det om slopat karensavdrag. Tills nyligen har C-ledaren sagt att hon går i opposition om S slopar karensavdraget. Vill Elisabeth Thand Ringqvist rätta sig i Magdalena Anderssons led?Magdalena Andersson satte hårt mot hårt i frågan om bankskatten som hon menar inte kommer leda till högre kostnader för bankkunderna. Om det ändå skulle det bli högre kostnader uppmanar hon folk att byta bank. Varför vill Andersson ta kampen mot bankerna? Samtidigt är S-ledaren desto vagare i sin hållning gentemot Vänsterpartiet som den senaste tiden dragits med debaclet kring att vänsterpartister i riksdagen har skickat solidaritetsbrev till palestinier som är dömda för terrordåd. Varför påverkar det inte Magdalena Anderssons åsikt om Nooshi Dadgostar ska ingå i en eventuell regering?Hör också Helena Gisséns teori om att Ebba Busch har en så kallad ”Annie Lööf-dröm”.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Nooshi Dadgostar öppnar för Tidös kriminalpolitik. Jimmie Åkesson vill lägga noll kronor på integration, men vill kanske byta ministerposter mot hjärtefrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Kristdemokraterna tar upp kampen mot regionerna och får med sig Sverigedemorkaterna och Liberalerna, som ställer krav på att förstatliga skolan. Hur hamnade Tidöpartierna i en tävling om vem som vill förstatliga mest? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Blott 38 dagar kvar till valet och uppladdningen har dragit igång på riktigt! Både Socialdemokraterna och Moderaterna har den här veckan åkt på valturné och så har Ekots partiledarutfrågningar dragit igång. Först ut att grillas i P1 morgon var Ebba Busch som satte agendan den här veckan med att kräva ett förstatligande av vården. Tre av fyra Tidöpartier är positiva, men vad tycker Ulf Kristersson om att en starkare stat tar sig in i valrörelsen?Socialdemokraternas lotteriskandal, Sverigedemokraternas anonyma konton på sociala medier och Vänsterpartiets antisemitiska uttalanden är alla exempel på politiska skandaler de senaste åren. Men vad tycker svenska väljare om när det stormar i politiken egentligen? Vi går igenom Indikators senaste mätning i frågan.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Irma Eneroth

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I första timmen:Tiotusentals flyktingar kom till och lämnade den spanska exklaven Ceuta. Hur ska vi förstå de politiska reaktionerna?Politiska följder i Spanien även till följd av bränderna.Isbergsturism i Newfoundland.Krönika av Ulrika Knutson.Veckans panel om migrationsdebatten efter Ceuta, Rut och rot samt mängdrabatt.I andra timmen:Onlyfans säljs in som lyxliv för unga tjejer.Infantino och hans Fifa ska inte längre sälja VM.Satir med Radioskugga.Milan Djelevic tackar för sig som Östeuropakorrespondent.Vad kan Harry Potter lära oss om folkmord?Midsommar, Bellmanvitsar och Newroz – immateriella kulturarv i Sverige.Kåseri av Emil Jensen.Programledare Jesper LindauProducent Mårten FärlinTekniker Lisa Nilsson

Går det att locka väljare med plånboksfrågor? Och kommer skolpolitiken göra avtryck i årets valrörelse? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarspecial – I det femte och sista avsnittet av Det politiska spelets sommarspecial om väljarnas viktigaste frågor ryms både ekonomi och skolan. Två frågor som har avgjort val i Sverige, och två politikområden som väljare från höger och vänster tycker är lika viktiga. Varför har partierna inom respektive block så svårt att komma överens om frågan om vinst i skolan? Och hur olika ser partierna egentligen på arbetslösheten? Katarina Helmersson, politikreporter på Ekot, Knut Kainz Rognerud, Sveriges Radios ekonomikommentator och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, lotsar lyssnarna om väljarnas och partiernas prioriteringar. Medverkande: Katarina Helmersson, politikreporter på Ekot, Knut Kainz Rognerud, Sveriges Radios ekonomikommentator och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Johanna PalmströmTekniker: Rasmus AllanssonSlutmix: Tobias Carlsson Avsnittet spelades in i maj 2026.

Väljarkåren har rört sig i en mer restriktiv riktning i migrationspolitiken. Hur strama respektive generösa vill partierna vara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarspecial – I det fjärde avsnittet av Det politiska spelets sommarspecial om väljarnas viktigaste frågor skildrar Karin Runblom, politikreporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, omsvängningarna inom migrationspolitiken. Väljare till höger och vänster lägger olika vikt vid frågorna, och hur olika tycker kvinnor och män? Medverkande: Karin Runblom, politikreporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Kajsa Boglind Producent: Johanna Palmström Tekniker: Rasmus Allansson, Lo PetterssonSlutmix: Axel Richert Berkemar I avsnittet hörs också Christoffer Thomasson, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna, som intervjuades i Katarina Gunnarsson i skilda världar Avsnittet spelades in i maj och juni 2026.

Klimatfrågorna delar väljarna - och hur är det med politikerna? Leder eller följer de opinionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarspecial – I det tredje avsnittet av Det politiska spelets sommarspecial om väljarnas viktigaste frågor har turen kommit till klimatfrågorna, som väljarna bryr sig olika mycket om. Mona Hambraeus, reporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, diskuterar vad som hänt sedan säldöden 1988, och vilken roll det spelar om rubriken är klimat- eller energipolitik.Medverkande: Mona Hambraeus, reporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Johanna PalmströmTekniker: Rasmus Allansson Slutmix: Olof WallgrenProgrammet spelades in i maj 2026.

Ska det bli ännu hårdare tag mot den grova brottsligheten? Och är lag och ordning fortfarande en fråga att vinna röster på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarspecial - I det andra avsnittet av Det politiska spelets sommarspecial om väljarnas viktigaste frågor tar Simon Andrén, reporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, sig an lag och ordning, som de senaste åren har legat högt på den politiska dagordningen. Vilka ideologiska skillnader finns inom området brottsbekämpning, och vilka händelser har varit avgörande?Medverkande: Simon Andrén, reporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Kajsa Boglind Producent: Johanna Palmström Tekniker: Rasmus Allansson Slutmix: Ludvig Matz, Tobias Carlsson Programmet spelades in i maj 2026.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vad låg bakom komplotten som ledde till att Julius Caesar dödades, varför finns det så många konspirationsteorier kring mordet på John F. Kennedy och hade 1900-talets blodiga historia kunnat undvikas om ärkehertig Franz Ferdinand inte skjutits ihjäl på öppen gata i juni 1914? Det och många andra frågor ska vi svara på i Dagens Arenas nya sommarserie om politiska mord. Varje fredag under hela juli kommer ett nytt poddavsnitt. Först ut är mordet på Julius Caesar. Avsnittet släpps i dag fredag den 3 juli. Ni hittar den där poddar finns. Sök efter politiska mord.

Är sjukvårdspolitiken underbevakad? Och varför åker så många politiker till Sollefteå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sommarspecial - I första avsnittet av Det politiska spelets sommarspecial om väljarnas viktigaste frågor går Tobias Sandblad, politikreporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, på djupet i politikområdet väljarna säger sig vilja höra mer om. Vad finns det för politiska visioner rörande hälso- och sjukvården, och vad har väljarna för förväntningar?Medverkande: Tobias Sandblad, politikreporter på Ekot, och Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vi Göteborgs universitet. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Johanna Palmström Tekniker: Rasmus Allansson Slutmix: Olof Wallgren Avsnittet spelades in i maj 2026.

Ebba Busch, Laila Freivalds och Carl Bildt har alla ilsknat till på journalister. Hur mycket ska politiker tåla? Och allt om Almedalsveckans första halva. Scenpodd från Visby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan hända att det blir dålig stämning när journalister och politiker möts. Är det rätt att politikerna surnar till ibland eller är de jobbiga frågorna något en toppolitiker ska tåla? Fredrik Furtenbach och Helena Gissén har svaren och tittar också tillbaka på några klassiska bråk, från Laila Freivalds till Ebba Busch. Helena Gissén minns också när Carl Bildt tillrättavisade henne. Ledarna för Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centern och Kristdemokraterna har alla talat i Visby. Efter halva Almedalsveckan har Fredrik Furtenbach gjort en spaning och ser en trend: välfärdens återkomst. Avsnittet spelades in den 25 juni framför publik på Gotlands Museum i Visby.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Under Almedalsveckan gör Det politiska spelet en ny podd varje dag. Hör allt det viktigaste om partiledarnas tal och spelet bakom kulisserna i Visby. När du vill i Sveriges Radios app! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör alla avsnitt här.

Radikal konservatism, den fostrande staten, och den konservativa paradoxen. Hur syns konservatismens idéer i svensk politik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klassisk konservatism förespråkar gradvis förändring som bygger på det redan beprövade. Idag hittar vi även en ny konservatism som menar att vi måste få tillbaka de gamla idealen med en motrevolution. Hotet har kommit inifrån i form av kulturvänstern och utifrån i form av invandrare. En förgrundsfigur inom den radikala konservatismen är den brittiska författaren och journalisten Douglas Murray. Kan man vara konservativ och revolutionär samtidigt?Konservatismens fader brukas tillskrivas 1700-tals filosofen Edmund Burke. Han såg på samhället som ett gemensamt projekt över generationer som vi vårdar och lämnar vidare. Staten ska fostra och upprätthålla ordningen genom kultur, lagar och religion. Klassiska konservativa värden så som nationalism, religion och egendomsrätt har fått allt större betydelse. Är den fostrande staten här?1900-talstänkaren Michael Oakeshott räknas till en av de viktigaste bidragsgivarna till modern konservatism. Förnuftet har sina begränsningar enligt Oakeshott, som förkastar social ingenjörskonst och förordar långsam och försiktig förändring av samhället, med respekt för den kunskap som har prövats, byggts upp och lagrats i institutionerna. Idag bär många av institutionerna på andra typer av idéer än de som en gång motiverade deras försvar. De kan till och med bära på progressiva ideal. Hur ska konservatismen hantera denna paradox – vårda institutionerna eller snabbt förändra dem i konservativ riktning?Medverkande: Statsvetarna Marie Demker, Katarina Barrling och Andreas Johansson Heinö (även förläggare på Timbro förlag).Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Tidöpartiernas lagförslag gällande utvisade barn stoppades när Socialdemokraterna anslöt sig till övriga rödgröna partier. Har S mjuknat i migrationsfrågan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan fick Miljöpartiet och Centerpartiet, tillsammans med övriga oppositionen, igenom att regeringens lagförslag om utökade möjligheter att hålla barn i migrationsförvar ska pausas. Opposition röstade fram en så kallad vilandeförklaring vilket innebär att förslaget pausas i tolv månader. Därmed åkte regeringen på sitt första bakslag i kammaren. Omröstningen innebar också att Socialdemokraterna ändrade sig. Tidigare har de varit för Tidöpartiernas förslag, men i sista sekund bytte de fot. Varför valde Socialdemokraterna att göra det och innebär det att man närmar sig övriga rödgröna partier i migrationsfrågor? Magdalena Andersson har tidigare slagit fast att hennes parti vill ha en stram migrationspolitik, har det ändrats? Och, kommer Tidöpartierna att pressa Socialdemokraterna i frågan?Finansminister Elisabeth Svantesson har presenterat en ny ekonomisk prognos och hon verkar ha tröttnat på de effekter Donald Trumps utrikespolitik har på den svenska ekonomin. Samtidigt säger finansministern att det ljusnar, hur mycket handlar det om att sprida optimism inför valrörelsen?Vi har också lyssnat på den senaste VM-låten signerad socialminister Jakob Forssmed.Medverkande: Helena Gissén, politisk kommentator och Katarina Helmerson politikreporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Ny bolåneskatt, bankskatt, jobbskatteavdrag och återinförd fastighetsskatt. Utspelen om skatter duggar tätt, handlar det om ideologi eller valfläsk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Fotbollskrönikören Therese Strömberg om relationen mellan Trump och Fifa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 – Gästen hör du i Sveriges Radios app.Fifas Gianni Infanino har utlovat att årets världsmästerskap ska vara inkluderande och förena världen. Men verkar det bli så verkligen? Fotbollskrönikören Therese Strömberg reder ut det här med oss. Vi snackar om relationen mellan Trump och Infantino, de stora problemen som uppstått när deltagare ska komma in i USA och om det hela egentligen kan vara en bluff för ett politisk spel.Programledare: David Druid och Michelle Hallberg.

Upproriska liberaler och kvittningskaos tvingar Tidöpartierna till reträtt om straffbarhetsåldern. Och Vänsterpartiet anklagas för terrorromantik i partiledardebatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en pressträff meddelande justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse. Regeringen bedömer att de skulle förlora en omröstning i frågan, bland annat därför att flera liberaler väntas rösta nej. Även det trasiga kvittningssystemet ställer till det. Är Moderaterna arga på Sverigedemokraterna som startade kvittningskaoset? Varför väljer flera liberaler att gå mot partilinjen? Hur stor prestigeförlust är det här för regeringen? Snart ska regeringen återkomma med ett nytt förslag där straffbarhetsåldern sänks till 14 år istället, något som Socialdemokraterna stödjer. Hinner de rösta om det förslaget innan valet?Riksdagens sista partiledardebatten innan semestern bjöd på en hel del bråk, en del halvsanningar och lite pajkastning. Mest bråk var det när Tidöpartierna kritiserade Nooshi Dadgostar med anledning av Expressens avslöjande om att kandidater på Vänsterpartiets listor hyllat terrororganisationer. Hur allvarligt är det här för Vänsterpartiet? Kan den här sortens bråk påverka väljarna?Vi pratar också om Centerns val att helt dumpa Ulf Kristersson och ta ännu ett steg mot Magdalena Anderssons sida. Har Elisabeth Thand Ringqvist bestämt sig och finns det verkligen ett rödgrönt alternativ nu? Och, allt om Centerns nya vallåt, som enligt partiet ska var “närproducerad utan ai-tjänster”.Tisdag – Tisdagens Det poltiska spelet handlar om den historiska omställningen av biståndspolitiken. Tidöpartierna har skrotat enprocentmålet och bantat det svenska biståndet. Oppositionen vill att det ska höjas igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Tidöpartierna har skrotat enprocentmålet och bantat det svenska biståndet. Oppositionen vill att det ska höjas igen. Biståndspolitiken är en infekterad fråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Omfördelning av techmiljarderna, folkhemsnationalism och medarbetarinflytande. Vilka idéer inom socialismen hittar vi i svensk politik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. AI och techjättarnas dominans skapar nya frågor om ägande, skatter och lönearbete. Den belgiske filosofen Philippe Van Parijs ser i dagens samhälle en orättvis fördelning av det som han kallar externa gåvoliknande resurser, till exempel arv och naturresurser, och som borde komma alla till godo i form av basinkomst. AI:s innehåll skapas av mänskligheten. Borde vinsten från AI ses som gemensam egendom?Den amerikanska filosofen Elizabeth Anderson har satt ljuset på arbetsgivarnas makt. Du lever i en liberal demokrati men på jobbet råder ett annat styre. Där reglerar arbetsgivaren arbetstid, arbetsfördelning, klädsel och uppförande och som medarbetar lyder du. Detta är en makt vi inte skulle acceptera hos staten, ett slags arbetsgivarens diktatur, menar Anderson. Hennes filosofi har bidragit till tankar om ekonomisk demokrati, där medarbetaren får inflytande över företagen. Skulle det vara rättvist?Nationalismens återkomst är ett faktum. Svenska flaggor, talet om folket och svenska värderingar syns och hörs i politiken. Den israeliska filosofen Yael Tamir menar att nationalismen är grunden för välfärdsstaten, och kan skapa en viktig samhällsgemenskap. Hon målar upp en nationalism som är inkluderande, demokratisk och som följer liberala principer. Hon anser att det är en kraft som vänstern bör anamma i en tid när globaliseringen har gjort många människor besvikna och fått dem att söka sig högerut. Hur aktualiseras tankar om fördelningspolitik, medarbetarinflytande och socialistisk nationalism i svensk politik idag?Medverkande: Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och Per Bauhn, professor emeritus i praktisk filosofi vid Linnéuniversitetet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tidöpartierna är överens om en ventil för att stoppa tonårsutvisningar men oppositionen är kritisk. Och Centern närmar sig Socialdemokraterna. Scenpodd från Falun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan presenterade Tidöpartierna en ventil som ska förhindra fler tonårsutvisningar, det genom att höja åldersgränsen från 18 till 21 år. Det innebär en helomvändning för Tidöpartierna i frågan. Varför ändrar de sig och hur mycket är det anpassning till rådande debattklimat? Samtidigt är flera av oppositionspartierna fortfarande missnöjda med Tidöpartiernas politik i frågan, kan debatten följa med in i valrörelsen? Och hur oväntat var det att KD-ledaren Ebba Busch skrev på sociala medier att ”Nu stoppar vi S orättvisa tonårsutvisningar”?Den senaste tiden har det kommit signaler som pekar mot att Centerpartiet rör sig mot Magdalena Anderssons sida. Dels har partiernas partisekreterare, socialdemokraten Tobias Baudin och centerpartisten Hannes Hervieu, åkt på en gemensam och uppmärksammad utflykt till Norrköping. Och dels gick C-veteranen Anders W. Jonsson ut i Dagens Nyheter och menade att Magdalena Andersson bör vara partiets statsministerkandidat. Skickade Anders W. Jonsson upp en testballong för att se hur väljare och partister reagerar på idéen om samarbete med Socialdemokraterna? Varför sker detta nu och har verkligen Centerpartiet kommit till freds med tanken på att samarbeta med Vänsterpartiet?Avsnittet spelades in den 3 juni framför publik på Kulturhuset Tio14 i Falun.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags handlar om varför den laddade frågan om marknadshyror har blivit het igen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Socialdemokraterna hotar med att regeringen vill införa marknadshyror och Centern skrotar sina drömmar om fri hyressättning. Den laddade frågan är het igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Iförd reflexväst utlovar statsministern ett halverat pris på månadskort. En nödvändig krisåtgärd eller välfläsk? Samtidigt växer oppositionens övertag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid en bussdepå i Gustavsberg utanför Stockholm lanserade Tidöpartiernas ledare förslaget att priset på månadskort i kollektivtrafiken ska halveras i hela landet. En nödvändig åtgärd säger regeringen, men kritikerna kallar förslaget för valfläsk. Tidigare har även Tidöpartierna presenterat en ändringsbudget med extra åtgärder, bland annat sänkt skatt på drivmedel. Är dessa förslag anpassade för den kris som spänningarna kring Hormuzsundet har skapat? Eller är det ett sätt att smöra för väljarna? Kan det också vara så att förslaget om billigare månadskort innebär att Tidöpartierna snuvar oppositionen på en bra valfråga?En ny undersökning från Indikator visar att oppositionspartiernas övertag mot Tidöpartierna blir allt större och närmar sig tio procentenheter. Kan regeringen och Sverigedemokraterna hämta in oppositionens försprång?Avsnittet innehåller också det senaste om finansminister Elisabeth Svantessons bråk med Finanspolitiska rådet, och ett försök att skapa ljudet av valfläsk.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken har fått en den friare hållninge till alkohol? Gårdsförsäljning, slopat matkrav på krogen och förslag om söndagsöppet på Systembolaget. Fler partier efterfrågar en mer liberal alkoholpolitik. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Gårdsförsäljning, slopat matkrav på krogen och förslag om söndagsöppet på Systembolaget. Gillar alla Tidöpartier den friare hållningen och vad säger de rödgröna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Frihet, pluralism och kritiskt tänkande. Vad händer med liberalismens kärnvärden i svensk politik idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För inte så länge sedan talades det om att alla blivit liberaler - från höger till vänster. Idag ifrågasätts liberalismen och ideologin är på tillbakagång. Varför? Vilka liberala tankar och tänkare utmanar dagens politiska sakfrågor? Filosofen John Rawls utvecklade sin idé om pluralism. Vi måste tolerera att vi har olika syn på hur livet ska levas och samtidigt komma överens om regler för samhället som alla kan acceptera, menade Rawls Frihet är liberalismens ledstjärna. Filosofen Philip Pettit har lanserat ett frihetsbegrepp som innebär icke-dominans. En frihet från makt som påverkar dig bara genom att finnas där, som leder till anpassning och osäkerhet. En person är fri i den mån ingen annan har makt att godtyckligt blanda sig i eller diktera dennes liv. Liberalismen har alltid hyllat tvivlet och det kritiska tänkande. Filosofen Bertrand Russell ansåg att om människor var mer skeptiska mot sina ogrundade åsikter och mer toleranta för osäkerhet, skulle samhället bli fredligare och vi skulle komma närmare sanningen. Russell förordade en måttfull skepticism, som samtidigt godtar etablerad forskning. Hur aktualiseras dessa tankar om pluralism, frihet och skepticism i dagens svenska politik? Medverkande: Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Markus Furendal, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl

Magdalena Andersson vill ha nya blocköverskridande samarbeten, handlar det om pragmatism eller politisk spel? Och varför pratar många politiker om miljardärer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyligen föreslog Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson och partiets ekonomiskpolitiska talesperson Mikael Damberg att det behövs breda samarbeten över partigränserna. Om paritet vinner valet ska de bjuda in oppositionen till samarbete inom flera olika områden. Är förslaget mest politisk strategi eller handlar det om omtanke för Sveriges framtid? Vad tycker egentligen Tidöpartierna om att Socialdemokraterna bjuder in till dans? Går det att tolka förslaget som en invit till Ebba Busch?Ordet miljardär har hamnat på ovanligt många politikers läppar den senaste tiden. Liberalernas Simona Mohamsson vill fördubbla antalet svenska miljardärer. Samtidigt som vänsterledaren Nooshi Dadgostar vill se en ny miljardärskatt. Varför bryr sig politikerna så mycket om miljardärer?Vi tittar också närmare på partipolitiska språkkrav, politisk dresscode och Liberalernas förslag att “Reclaim the snällhet”. Avsnittet kan innehålla spår av didgeridoo. Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken vill in i sängkammaren? Fler IVF-försök, höjda barnbidrag och skrotade pappamånader. Partierna använder familjepolitiken för att flirta med väljarna. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Statliga pengar till fler IVF-försök, höjda barnbidrag eller pappamånaderna i papperskorgen. Så använder partierna familjepolitiken för att flirta med väljarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Isabella Löwengrip är en svensk entreprenör och investerare. Hon är bland annat medgrundare till modemärket Flattered och delägare i Natural Cycles. Isabella är politiskt engagerad i Moderaterna och vill hjälpa partiet att vinna tillbaka kvinnorösterna. OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När vi nyligen körde live på Kulturhuset var vi där för att snacka politik. Här är resultatet! Vi pratar Jons utmaningar inför att rösta i sitt första riksdagsval, planer på egna partier, minns våra favoritskandaler, frågar oss om den politiska skandalen som koncept har spelat ur sin roll + mycket mer. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mycket av Tidöpartiernas ändringsbudget är valfläsk? Kan partiernas valfilmer locka osäkra väljare? Och, tidigare SD-ledamoten Katja Nyberg åtalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den globala energikrisen gör att Tidöpartierna lägger fram en extra ändringsbudget på 17,5 miljarder kronor. Bland annat sänks skatten på bensin och diesel. Är det ett nödvändigt krispaket för att hjälpa hushåll och företag, eller handlar det mest om valfläsk för att skapa optimism bland väljarna? Den före detta Sverigedemokraten Katja Nyberg åtalas för olovlig körning, rattfylleri, ringa narkotikabruk och innehav av narkotika. Nyberg nekar hon till brott. Därmed fortsätter historien som började när Katja Nyberg var inblandad i en trafikolycka på Värmdö i slutet av förra året. Sverigedemokraterna har uteslutit Nyberg, men vad innebär det här för partiet? Och på vilket sätt kan Nyberg, som är kvar i riksdagen som vilde, påverka det politiska arbetet?Både Moderaterna och Socialdemokraterna har smugit igång sina valkampanjer och lanserat filmer. Moderaternas film är tämligen traditionell och hyllar hårt arbetade människorna, kan det locka nya väljare? Socialdemokraterna använder mer humor i sina nya filmer, men anklagas av plagiat av Miljöpartiet. S-filmerna har också likheter med SVT:s humorprogram Grotesco. Har Socialdemokraterna hittat rätt väg eller kommer de bli stämda? I dagarna kom också en valsång signerad det moderata oppositionsregionsrådet Axel Conradi. Blir den Pet Shop Boys-doftande danslåten bli en hit eller mest något för danssugna Muf:are?Tisdag – Det politiska spelet i tisdags ställde frågan om politiken redo för AI? Regeringen säger att Sverige ska bli ett av världens bästa AI-länder, oppositionen varnar för att AI kan leda till högre arbetslöshet. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Är politiken redo för AI? Regeringen säger att Sverige ska bli ett av världens bästa AI-länder, oppositionen varnar för att AI kan leda till högre arbetslöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Vem drabbas värst av det kvittningskaos som SD startade? Är regeringen den stora förloraren? Och är riksdagens vildar inblandade i bråket? Scenpodd från Karlskrona. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Oppositionen är jättearg på Sverigedemokraterna efter förra veckans kupp då partiet bröt mot kvittningspraxis. Även Sverigedemokraternas Tidökollegor är lite irriterade men inte fullt lika arga. Talmannen Andreas Norlén kallade nyligen riksdagens partier till möte för att försöka reparera skadan, men problemet kvarstår. Varför spelar riksdagens kvittningssystem så stor roll och vem blir den stora förloraren när systemet inte fungerar? Kan Sverigedemokraterna ha skjutit sig själva i den gemensamma ”Tidöfoten”?Bråket kring kvittningssystemet har återigen satt riksdagens vildar i ljuset. Bör de rekordmånga vildarna ingå i systemet med tanke på att deras röster kan få påverkan? Vi pratar också om några av vildarnas ambitioner att lansera nya partier inifrån riksdagen.Avsnittet spelades in framför publik den 6 maj på Konserthusteatern i Karlskrona.Tisdag – Det politiska spelet i tisdags handlade om att Ebba Busch öppnade dörren till en laddad fråga när hon sa att rennäringen inte ska vara ett riksintresse. En fråga som kan leta sig in i valrörelsen. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert Tekniker: Kristoffer Hjälmberg

Valdistrikten i Louisiana kan få stora konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under årtionden har amerikanska politiker arbetat för att vissa valdistrikt har en majoritet av minoritetsväljare för att säkerställa att deras intressen tillvaratas. Detta går emot grundlagen, slår USA:s högsta domstol fast i ett nytt beslut.Historien är tekniskt komplicerad men kan få enorma konsekvenser för kommande val i USA. Trump hyllar beslutet samtidigt som demokraterna beskriver det som högerextremism.Donald Trump och hans utrikesminister Marco Rubio har på olika sätt meddelat att kriget i Iran är över. Rubio gick så långt som att säga att USA nu har uppnått sina mål med insatsen. Har han rätt? Är kriget verkligen över?Vi pratar också om USA:s beslut att plocka hem 5 000 amerikanska soldater från Tyskland efter Donald Trumps bråk med Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.Medverkande: Ginna Lindberg och Simon Isaksson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

När Ebba Busch sa att rennäringen inte ska vara ett riksintresse öppnades dörren till en konfliktfylld fråga. Varför sker det nu och vad säger övriga partier? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

De rödgröna partiernas skuggbudgetar dra åt olika håll. Kan de verkligen komma överens om pengarna? Och varför går det så bra för Centern i opinionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan har oppositionspartier presenterat sina skuggbudgetar. I vissa frågor verkar de komma överens med varandra. Bland annat vill flera av dem höja barnbidraget. Men det skaver på flera ställen. Centerpartiet sticker ut mest i bland de rödgröna. De föreslår sänkta arbetsgivaravgifter, vilket kan bli svårt att få ihop med den övriga oppositionen. Partierna skiljer sig även i hur de vill finansiera sina satsningar. Centerpartiet vill till exempel sänka a-kassan medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en bankskatt. Något alla partierna däremot kan enas om är satsningar på elbilar och att regeringens budget är dålig. Hur nära står de egentligen varandra när det gäller finanspolitiken?Det har även kommit nya opinionssiffror från Indikator som bland annat visar att stödet för Liberalerna ökar, men de ligger fortfarande långt under fyraprocentsspärren. Samtidigt gör Centern sitt bästa resultat sen sen mätningarna inleddes 2023 och Krisdemokraterna ligger stadigt. Vad gör Ebba Busch rätt? Och kan Centerpartiets framgång bero på att de inte nämner ”den breda mitten”?Vi har också ett rafflande första maj-quiz!Tisdag Det politiska spelet den här tisdagen handlade om vart partierna står i frågan om vinstintressen i skolan. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Mats Eriksson politikreporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert och Irma Eneroth

SVT:s USA-korrespondent Sofia Yohannes var på plats under skjutningen på korrespondentmiddagen. Hon delar med sig av sina tankar om ett allt mer våldsamt och polariserat samhälle och varför hon har svårt att se en ljusning.

Hägrar ett bråk om vinster i skolan? Tidöpartierna är antagligen överens om att begränsa vinstuttagen. Men en majoritet av oppositionen vill stoppa vinsterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Dåliga förtroendesiffror, regeringsfrågan eller migration. Vilka frågor vill partierna inte prata om? Och går det att undvika de frågorna? Scenpodd från Luleå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns stora skillnader inom oppositionen när det gäller kriminalpolitik, migrationsfrågor och skatt. Gör det att att de rödgröna partierna helst inte pratar om de frågorna alls? Hur besvärligt är det för Socialdemokraterna att prata om vem de vill regera med efter en eventuell valvinst och har Vänsterpartiet tagit bort känsliga frågor från sin hemsida?Vad är känsligast för Tidöpartierna att prata om. Att Sverigedemokraterna är större än Moderaterna, statsministerns förtroendesiffror, utbyggnaden av kärnkraften eller Liberalernas interna splittring? Helena Gissén och Fredrik Furtenbach har koll på vilken tå som är extra öm hos respektive riksdagsparti.Vi pratar också om toppolitikernas eventuella kunskapsluckor och ställer frågan om det är bra att ställa upp i tv-sända program med svåra frågor.Avsnittet spelades in framför publik den 22 april på Norrbottensteatern i Luleå.Tisdag Det politiska spelet i tisdags handlade om att regeringen går vidare med förslaget att 13-åringar som begår grova brott ska kunna sättas i fängelse. Det trots massiv kritik. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert Tekniker: Mats Jonsson

Småhusmarknaden och bostadsrättsmarknaden har räddat svenskarna från bostadsbrist och förfallna storstäder. Politiska planprocesser fortsätter däremot att ställa till elände. Mattias Svensson samtalar med ekonomhistorikern Jan Jörnmark om hans nya ESO-rapport.

I veckans avsnitt möter vi Mona Sahlin, som efter över 40 år i offentligheten delar med sig av ett mer personligt perspektiv på livet. Det blir ett samtal som rör sig bortom politik och rubriker – om förändring, motgångar och vad som faktiskt spelar roll idag.Sahlin berättar om en vardag som numera styrs mer av känsla än kalender, där det finns utrymme för spontana möten, reflektioner och tid att bara stanna upp.Vi pratar om nyfikenhet, om att försöka fortsätta utvecklas, och om hur hon hanterar tuffa perioder i livet. För henne handlar det om att inte fastna – att hellre bli arg än bitter och sedan gå vidare. Hon delar också hur hon tagit sig igenom svek och skandaler, och varför rörelse och träning blivit en viktig del för att må bra.Samtalet blir mer personligt när hon berättar om sorgen efter att ha förlorat sin ettårige son, och hur den erfarenheten fortfarande är en del av henne. Vi kommer också in på politikens baksidor, mediedrev och beslut hon i efterhand tänker annorlunda kring.Detta är ett inspirerande avsnitt om att inte fastna i bekvämlighet – utan att fortsätta vara nyfiken, röra på sig och göra det som får en att känna sig levande.Boka en föreläsning med Mona härKontakt Mona här: msahlin4@gmail.comLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots massiv kritik går regeringen vidare med förslaget att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Varför gör regeringen det och vad tycker oppositionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

Sveriges Radios granskning avslöjar att nyckelbiotoper som totalt motsvarar åtta Gamla stan huggs ner årligen ofta på bekostnad av fridlysta arter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyckelbiotoper har pekats ut för sina höga naturvärden, som gamla träd, död ved och för att de aldrig kalhuggits. Vetenskapsradions och Ekots granskning, där vi jämfört Skogsstyrelsens satellitbilder med kartor, visar att nära 300 hektar registrerade nyckelbiotoper avverkas varje år. Det motsvarar åtta Gamla stan. Samtidigt är mer än 1300 hektar nyckelbiotoper avverkningsanmälda.I en barrnaturskog utanför Uppsala syns vad som står på spel, med fridlysta och rödlista arter som knärot och kortskaftad ärgspik. SLU Artdatabanken bedömer att skogsbruket har stor negativ effekt på 1744 rödlistade arter och anser att det är av högsta prioritet att skydda de kvarvarande gammelskogarna för den biologiska mångfalden.Politiska beslut har också förändrat spelplanen. Skogsstyrelsen har slutat registrera nya nyckelbiotoper och avregistreringar gör att information om nyckelbiotoper försvunnit ur deras karttjänst. Då kan avverkningsanmälningar lättare passera myndighetens automatiska granskning och leda till så kallade nollbeslut, som i flera fall prövats i Mark- och miljödomstolen. Skogsbolag som Holmen, SCA och Sveaskog pekar på felaktiga gränser i äldre underlag. Samtidigt vill regeringen förändra artskyddet så att skogsbruket ska få undantag för arter som knärot och att Skogsstyrelsen får kortare granskningstid innan en avverkning får börja.Reporter: Daniel Värjödaniel.varjo@sr.seResearch: Clara Guiborgclara.guiborg@sr.seProducent: Gunilla Kyhléngunilla.kyhlen@sr.se

USApoddens systerpodd Det politiska spelet släpper numera två avsnitt i veckan perfekt inför höstens riksdagsval. Hör Det politiska spelet varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app, och glöm inte att följa och slå på notiser – så missar du inte när de släpper nya avsnitt.Varje tisdag kommer programledare Parisa Höglund tillsammans med Ekots mångåriga politikjournalist Monica Saarinen att fördjupa sig i en viktig sakpolitisk fråga, och varje torsdag går Parisa igenom den politiska veckan tillsammans med Helena Gissén och Fredrik Furtenbach. Det vill du inte missa!

Parisa Höglund tipsar om att Det politiska spelet numera släpper två avsnitt i veckan varje tisdag och torsdag i Sveriges Radios app! Inför riksdagsvalet i höst växlar Sveriges största politikpodd Det politiska spelet upp och släpper två avsnitt i veckan - på tisdagar och torsdagar. Tisdagens avsnitt, där du hör Parisa Höglund tillsammans med Monica Saarinen, hör du bara hos Sveriges Radio, så lyssna i Sveriges Radios app.