Podcasts about uppgiften

I dagens avsnitt av Under all kritik diskuterar Anna-Karin och Ivar den nya "antimyndighet" som Donald Trump har aviserat, och som ska ledas av Elon Musk. Uppgiften är att skära bort onödiga kostnader och alltför vidlyftiga åtaganden, med inspiration från Javier Mileis motorsågspolitik i Argentina. Milei har lyckats kapa byråkratiska kostnader, öka tillväxten och få ned inflationen, bland annat genom att lägga ned en rad departement.Finns det något vi i Sverige kan lära oss av deras sätt att tackla ineffektivitet och slöseri? Kan Sverige lära av dessa radikala reformer, eller är det bara symbolpolitik utan substans? Vi pratar om varför Mileis reformer väcker ilska hos vänstern, men samtidigt ger honom ett brett folkligt stöd. Är detta början på en global trend mot mindre byråkrati och större effektivitet? Eller ser vi bara ännu ett spektakel från karismatiska ledare som lovar mer än de kan leverera?Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Jackpot väntar på Axevallas långa upplopp och speltemperaturen är hög. Expressens andelsläggare har visat bra form en längre tid och som vanligt när det är jackpot blir det ett extra poddsystem. Först till kvarn gäller… På expressen.se/systemet får alla lyssnare just nu ett exklusivt erbjudande. Alla avsnitt hittar du här!

Tre mjölnardrängar fick en uppgift av den gamle mjölnaren som ägda kvarnen. Uppgiften var att den som kom hem med den bästa hästen skulle få ärva kvarnen. Mjölnardrängarna vandrade ut i världen för att söka efter varsin häst men de två äldre lurade den yngsta som kallades för dumsnut och lämnade kvar honom i en grotta. Vem tror du kom hem med den bästa hästen?Dessa sagor är original sagor av Bröderna Grimm och kan vara en smula annorlunda än vad du har hört tidigare.Uppläst av Kajsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter traditionsenligt och glömmer vår bröllopsdag  Vår skola och våra fokusområden. Uppgiften var att till nästa gång skriva en A4 om vad vi vill göra i framtiden. Hur ser vår framtid ut om fem år med fokus på kursenPassionTraditionLokaltHantverkTess fokuserar på örtodling, surdegsbak och konserverad mat. Mattias på tunnbröd och getkorv. Länk till foodmaker har du här https://cmeducations.se/utbildningar/program/mathantverkare Rönnbär Vi har skördat rönnbär och berättar om planerna för det.Odla för att skörda frö är otroligt viktigt. Och ekonomiskt.Odlingsplaner för nästa årMattias planer är Blommor, lin, råg, vete, korn, potatis, potatislök, lök, baljväxterBygga köksträdgård, kikärtorTess planerar bland annat att odla rödbeta, palsternacka, rot persilja. Mexikansk chiliVinterbona av växthus och bäddarMattias älskar restaurangens fefferoniGolden greek eller lombardo är rätt frukt, men inläggningsvätskan? Tydligen skall det vara vitvinsvinäger i. Den speciella, Acentino, som finns på lidl är bäst. https://m.facebook.com/groups/1890256877918565/permalink/3597281307216105/2 dl vitvinsvinäger 1 dl olja1/2 dl vattenVitlökCitronpeppar Svartpeppar SalladskryddaFranska örter (eller rosmarin/timjan) SaltSmåbrukarpoddens snackgrupp på facebook är lanserad. Du hittarden på https://bit.ly/m/lilltorpBjud in de som du tycker borde lyssna och prata!Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485 eller via Länk i bion.Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Stöd oss då gärna. För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Bidrog klimatförändringar till de stora flyktingströmmarna från Syrien under 2010-talet? Uppgiften har varit vanligt förekommande de senaste åren – men nu har forskare vid Lunds universitet undersökt saken.Av Henrik Höjer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt träffar jag Lotta Cederbom, VDn som tagit traditionella storbolaget Aller Media genom en stor digital transformation. Som tonåring var det basket som gällde, men efter att ha stängt dörren till ett elitidrottsliv blev det mediabranschen hon klev in och stannade i. För drygt 1,5 år sedan tog Lotta Cederbom över rodret som vd på ett av Europas äldsta mediehus, Aller Media i Sverige. Detta efter att ha arbetat 13 år i en rad kommersiella roller i bolaget. Uppgiften var tydlig, ta Aller Media på en förändringsresa för att accelerera den digitala utvecklingen, kompetensväxla och skapa nya intäktsområden för att framtidssäkra affären.Vi går in på vad som krävs för att klara av ett förändringsarbete, vilka kompetenser som krävs för att axla en VD-roll, hur idrotten har påverkat Lotta och hur hon ser på den digitala snabba förändringen. Att våga ta hjälp av smarta kollegor för att hålla sig uppdaterad och inse att man inte kan kunna allting själv. Se inte hoten, se möjligheter. OCH, avslutningsvis, en jobbannons!! Lyssna in. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 339 är här! Ännu ett bonusavsnitt mitt i veckan! Denna gång får vi en ångestfylld och dystopisk uppgift av Jacob. Avsnittet heter kort och gott ”One last tank of gas”. Uppgiften blir alltså att beskriva sin sista bensin-resa. Håll till godo. Och häng med!

Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska.Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i denna nymixade repris av avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om Jesus mamma Maria handlar veckans morgonandakter med prästen Lisa Tegby. Prästen Lisa Tegby från Umeå utgår i sina andakter från Jesus mamma Maria, hennes erfarenheter, uppdrag och person. I dag pratar hon om valmöjligheter och oväntade uppgifter.Man brukar säga att Maria var så modig som sa ja till ängeln som kom till henne där hemma i Nasaret. Och det var hon väl. Men hur mycket hann hon stanna upp och fundera och välja? Kan det inte ha varit så att Marias ja kom till henne allteftersom medan dagarna och månaderna gick och barnet växte i henne? Hennes första, lite förvånande ja, behövde nog tid att djupna och växa i henne, säger Lisa Tegby i andaktenTextLukasevangeliet 1:30-31MusikGläd dig, du Kristi brud Mats Norrefalk, Ulf SamuelssonProducent Helena Andersson Holmqvist liv@sverigesradio.se Moskit media för Sveriges radio Västerbotten

Jackpot väntar i Kalmar och den här veckan avgörs V75 på söndag. Magnus Nygren är med i podden och förutom vassa analyser har han stekhet information från Björn Goop. Dessutom avslöjas vilken häst Johan Untersteiner ger högst getingbetyg till. Missa inte veckans avsnitt! Trevlig midsommar.

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Välkommen till det 582:a avsnittet av Klart!, om hur en självpåtagen press kan hjälpa dig få rätt sak gjord.

Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud. BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp? Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha. Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu. I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor. Programledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Alvar Lindencrona tillhörde den adliga ätten Lindencrona och var son till byrådirektör Gustaf Carl Adolf och Ingeborg Mignon Lindencrona.[2] Alvar Lindencrona utbildade sig till jurist och var under andra världskriget anställd på Försvarsdepartementet och senare på Kommunikationsdepartementet. Han var därefter på Luftfartsstyrelsen och medverkade i förhandlingar om bilaterala luftfartsavtal. År 1947 blev han verkställande direktör för försäkringsföretaget Thulebolagen och kvarstod på den posten till 1964, då företaget köptes upp av Skandia. Alvar Lindencrona spelade i hemlighet en ledande roll i beredskapsplaneringen av en svensk motståndsrörelse i händelse av ockupation, en så kallad stay behind-organisation, efter andra världskriget. Verksamhetens namn, eller täcknamn, är inte belagt, men kan ha varit "Arla gryning", eller bara "Stay behind". I Tage Erlanders dagböcker kallas den "Lindencronas kommitté". Alvar Lindencrona var med från tidigt i organisationens uppbyggnadsskede från i slutet av 1940-talet till dess den omkring 1954 hade fått fasta former och ledde planeringen till 1978. Uppgiften var att i samarbete med landets politiska och militära ledning planera en, av möjlig svensk regering i exil sanktionerad, underjordisk rörelse i händelse av ockupation. Bakgrunden var erfarenheter från andra världskriget av behov av organisation av motståndsrörelser i förhand för att kunna behålla en legitimitet genom en nära koppling till ett lands lagliga regering. Bakom organisationen låg statsminister Tage Erlander och hans inrikesministrar, Eije Mossberg och från 1957 Rune Johansson med hjälp av dennes statssekreterare Carl Persson. Trots det väsentliga militära inslaget i organisationens verksamhet låg förankringen inom kanslihuset i ett civilt departement ända fram till 1969, då den flyttades till försvarsdepartementet. Dess förankring i samhället skedde genom deltagande i dess styrgrupp av intresseorganisationsledare som Arne Geijer från LO och Valter Åman från TCO samt Bertil Kugelberg och senare Curt-Steffan Giesecke från Svenska Arbetsgivareföreningen. Från militär sida var huvudpersonen från början Carl August Ehrensvärd och senare Stig Synnergren och Carl-Eric Almgren. Telegrafverkets generaldirektör Håkan Sterky hade också en roll i organisationen, som hade ett kansli med översten Anders Grafström som förste chef fram till mitten av 1960-talet. En förutsättning för Stay Behind-idén var samarbete med NATO, vilken hade en enhet för samordning av Stay behindorganisationerna i olika länder, Allied Clandestine Committe/Special Operations Planning Staff (ACC/SOPS). Den svenska organisationen var betydelsefull framför allt under Tage Erlanders regeringsperiod. Efter Olof Palmes tillträde minskade dess roll av allt att döma, möjligen också sammanhängande med att delar av organisationen komprometterats år 1965 av en brittisk diplomat och dubbelagent. Mötesplatser för organisationens ledning var bland annat Alvar Lindencronas kontor i Thulehuset på Sveavägen och hans 12-rumsvåning vid Stureplan. I Thulehuset fanns också ett kontor med särskild bakingång från Luntmakargatan. Lindencronas privatsekreterare var invigd, men kände inte till identiteten av de medlemmar av organisationen som släpptes in i Lindencronas rum. #CarlNorberg #DeFria #RealNews De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Del 1 av 2 i Inkludering & Mångfald. Nu kommer ni att få en liten specialare i två delar med start denna vecka och nästa avsnitt kommer redan nästa ons 10/11. En dag kom Lotta Peterson – en Convendum-kollega till mig och frågade om jag hade lust att intervjua hennes dotter Meja. Meja är 17 år är diagnostiserad med autism, går nu på gymnasiet och ska snart ut i arbetslivet – något som Lotta har en hel del åsikter om och som förpliktigar att arbetsgivare ser fördelen med mångfald. Meja sticker ut men hur många unga och andra personer idag gör inte det…?Hur kommer arbetslivet se ut för dem som är utanför normen…? För att få lite referenser i näringslivet så blev jag tipsad om att Stena-sfären påbörjat ett stort initiativ för alla deras bolag och tusentals anställda runtom i världen – hur jobbar de med inkludering och mångfald och varför tycker de att det är så viktigt – och varför kan det vara svårt omsätta i praktiken …?

Välkommen till det 556:e avsnittet av Klart!, om hur du kan få dina att göra-uppgifter gjorda med mindre ansträngning.

Med ett år kvar till OS i Peking undersöker NHL-timmen hur en svensk OS-trupp skulle kunna se ut. Den största debatten där: Erik Karlssons vara eller icke vara i turneringen. – Han trendar åt fel håll, menar både Linus Hugosson och Uffe Bodin. NHL-säsongen tuggar på med vissa bekymmer till en följd av de covid-19-utbrott som förekommer med jämna mellanrum. I stället för att lägga mer fokus på det har Linus, Uffe och Jonatan valt att titta i spåkulan inför nästa år. I det 322:a avsnittet riktar men nämligen blicken mot OS i Peking 2022. Uppgiften i avsnittet är att ta ut ett svenskt OS-lag baserat på var man tror att spelarna kommer att befinna sig om ett år. Det största bryderiet för NHL-timmens tre medlemmar är att avgöra om Erik Karlsson är en spelare för Tre Kronor eller inte. Den forne backstjärnan har ett tufft år bakom sig och har inte inlett säsongen 2020/21 speciellt upplyftande. Här uppstår oenighet kring huruvida 30-åringen platsar eller ej.   DESSUTOM: * Pittsburgh Penguins general manager-jakt är över – hur kommer Ron Hextall och Brian Burke att forma sin nya klubb? * Hur skulle en kanadensisk toppkedja se ut i ett OS? * Hur stora medaljchanser kan Tre Kronor tänkas ha i turneringen nästa år? Detta och mycket annat i det 322:a avsnittet av NHL-timmen.   HÅLLPUNKTER 7:50 – Vilka utmaningar väntar Ron Hextall i Pittsburgh? 18:30 – Hur stoppar man Kanadas förstakedja i OS? 22:54 – Tre Kronors trupp: målvakter: ”Vi är rörande överens” 30:16 – Backar: Platsar Erik Karlsson? 46:10 – Hur bra är Rasmus Andersson om ett år, och hur håller Mattias Ekholm? 49:10 – Kan någon av Sveriges stora backtalanger slå sig in i truppen? 51:50 – Forwards: Vilka typer av kedjor vill vi ha? 1:03:15 – Jonatans chockval: stortalangen 1:06:55 – Summering: våra kedjor 1:08:15 – Veteranen som trendar åt fel håll 1:09:58 – Jokrar 1:14:50 – Vilken blir den största snackisen när riktiga truppen släpps? 1:22:26 – Är Tre Kronor guldfavorit? 1:31:36 – Lindquiz   Medverkande Jonatan Lindquist Uffe Bodin Linus Hugosson   Kontakt Maila NHL-timmen NHL-timmens hemsida NHL-timmen på Facebook NHL-timmen på Twitter NHL-timmen på Instagram   Länkar till lyssning NHL-timmen på Acast NHL-timmen på Spotify NHL-timmen på iTunes

I veckans avsnitt möter vi fystränaren Petter Pettersson – som bland annat berättar hur han och hans kollegor gör för att få spelarna att orka med Thomas ”Bulan” Berglunds krävande hockey. Om du vill ha mer efter du har lyssnat på avsnittet med Petter Pettersson så kan du skrolla ned och lyssna på något av de tidigare avsnitten. Podcasten Ett stenkast från Delfinen görs av Norr Media och producerades den här veckan av David Olsson Jiglund, Jesper Sandberg och Rickard Björling.

Kriget om Falklandsöarna mellan Argentina och Storbritannien år 1982 var kriget som aldrig skulle ha utkämpats. Den negativa inrikespolitiska utvecklingen i militärdiktaturens Argentina samverkade med gamla anspråkskrav på Falklandsöarna – eller Malvinerna som de kallas på spanska. Argentinarna besatte ögruppen med militär. Storbritannien under Margaret Thatchers ledning antog utmaningen och sände en expeditionsstyrka för att utkämpa britternas måhända sista kolonialkrig. Men var det värt insatsen?Denna fråga och mycket mer diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i avsnitt 30 av Militärhistoriepodden.Kriget på Falklandsöarna hade många drag som gör det unikt i flera avseenden. Argentinarnas närhet till krigsområdet gav dem en fördel. Dessutom var Argentina inte helt utan militär kapacitet. Både en relativt stor flotta och ett flygvapen att räkna med. Men att möta en motståndare med britternas kapacitet skulle visa sig vara katastrofalt. Det fanns redan på förhand en nivåskillnad i militär kompetens som argentinarna skulle ha tagit mer på allvar. Men kanske utgick de från att det aldrig skulle bli krig?Storbritannien förde krig på andra sidan jordklotet med en expeditionsflotta som i mycket stor utsträckning måste klara sig själv. Logistiskt var insatsen anmärkningsvärd. Uppgiften att hålla den ganska stora argentinska flottan på behörigt avstånd och undvika förluster på grund av det argentinska flygvapnets anfall var svår. Trots teknisk överlägsenhet och utbildning var inte framgången given på förhand. Två brigader skulle landsättas och ta sig an uppgiften att besegra en numerärt större motståndare som både hade haft god tid till förberedelser och som dessutom hade tunga vapen att försvara sina ställningar på höjderna kring Port Stanley. Frågan är vad som egentligen avgjorde kriget?Falklandskrigets slutstrider vid Goose Green och väster om Port Stanley blev infanteristrid med många brutala påminnelser om krigets nakna verklighet: att döda eller dödas. När det brittiska yrkesinfanteriet av marinkårssoldater, fallskärmsjägare och gardessoldater bröt in och brutalt rensade de argentinska ställningarna som hölls av i huvudsak illa ledda värnpliktiga kan det verka som att allt var givet på förhand. Men ingenting var självklart. Britterna kämpade med krigets friktioner vad gäller transporter, brist på understöd och vädret. Att numerärt underlägsna anfalla en fiende som har haft lång tid till förberedelser innebär förluster. Britterna förlorade i kriget 255 i döda och 775 skadades. Argentina miste 649 döda och 1 657 skadade.Om du vill läsa mer kan vi rekommendera den brittiske journalisten och författaren Max Hastings och Simon Jenkins bok som finns på svenska Slaget om Falklandsöarna. I övrigt återfinns en rad titlar om kriget på engelska som tar upp i stort sätt alla aspekter av konflikten. Martin Middlebrook The Falklands War är en som kan rekommenderas eller Duncan Andersson kortare The Falklands War 1982.Bild: Den argentinska kryssaren ARA General Belgrano har svår slagsida efter att ha attackerats av en brittisk ubåt under Falklandskonflikten. Den sjönk senare. WIkipedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hoppa in i Lamborghinin och häng med på ett hisnande äventyr i en stad och en tid fylld av tropiska behag, yachtklubbar, delfiner, axelvaddar, rosa flamingos, glänsande skyskrapor och pastellfärgade strandhotell. Staden är Miami, året är 1984. Vroooooom! En stor dag väntar Ray och Ronnie - de ska försöka arrestera Josh Kowalski, Rick Ayalas misstänkte mördare. Uppgiften försvåras dock av deras respektive tillstånd, Ronnie tvingas återhämta sig efter ännu en droginducerad natt och Ray från sina hallucinationer. Hur ska detta kunna gå vägen? Dessutom: Goda grannar, bilmekaniker och jetski-jakt! (Miami 1984 är ett egenskrivet scenario till vårt egna regelsystem Vanitas) Spelledare: Adam Yngvesson Ronnie Rodriguez: Simon Karlsson Ray Jones: Eric Herlin

Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som är en medlems- och arbetsgivarorganisation där alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar. Uppgiften är att utveckla kommuner och regioner verksamhet genom service och professionell rådgivning. Och ambitionen är att alltid ligga steget före och belysa viktiga omvärldsförändringar. I detta avsnitt som är den andra delen av två pratar vi om social infrastruktur och bostadspolitik. Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Annika Wallenskog är chefsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som är en medlems- och arbetsgivarorganisation där alla Sveriges kommuner och regioner är medlemmar. Uppgiften är att utveckla kommuner och regioners verksamhet genom service och professionell rådgivning. Och ambitionen är att alltid ligga steget före och belysa viktiga omvärldsförändringar. Det låter bra, men vad betyder det i praktiken? I detta avsnitt som är den första delen av två får vi lära oss om vad en kommun respektive region har för uppdrag, för- och nackdelar med nuvarande uppdelning, intäktskällor, stora kostnadsposter samt en beskrivning av nuläget runt om i landet. Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Europcar är Europas största biluthyrningsföretag, men man vill numera kalla sig mobilitets företag. I entrén står en elcykel i bolagets gröna och gula färger. Europcar har 30 procent av marknaden och planen före corona var aggressiv tillväxt både var det gäller omsättning och fler kunder. I Sverige har man lyckats med rejäl omsättning, men lövtunna marginaler. Bolaget i Sverige är franchise som ägs av Volkswagen Group. Uppgiften är självfallet att tjäna pengar, men också att visa upp Volkswagens olika varumärken och modeller på gator och torg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Välkommen till det 509:e avsnittet av Klart!, om varför du inte ska ha halvfärdiga mail kvar i inkorgen.

Det som en chock när Safet Sinanovics tre döttrar och en av hans söner reste för att ansluta till IS. Nu hoppas han att de ska få återvända till Bosnien. Det här är inget jag skulle önska min värsta fiende, säger han till Ekots korrespondent. Bosnien-Hercegovina har börjat ta emot de medborgare som sitter i läger i Syrien, misstänkta för att ha anslutit till terrorgruppen IS. Nu jobbar landets rättssystem med att döma de män som återvänder. Men när det gäller kvinnorna är situationen annorlunda ofta saknas bevis som räcker till att väcka åtal. Dessutom ses IS-kvinnorna ofta som offer, snarare än ideologiskt övertygade jihadister. Safet Sinanovics döttrar sitter fängslade i ett kurdkontrollerat läger i Syrien. Nu hoppas han att de ska kunna komma hem igen. Det här är inget jag skulle önska min värsta fiende, säger Safet Sinanovic. Länge levde han ett vanligt liv med sin fru, sina två söner och tre döttrar här i Bosniens huvudstad Sarajevo. De hade det bra här, äldsta dottern var chef i en affär, hon reste runt i hela Bosnien och hade bra betalt hon var missnöjd med sitt liv på något sätt. Den yngsta var fysioterapeut och mellandottern var tandsköterska, de hade bra liv, säger Safet Sinanovic. Därför kom det som en chock när de tre döttrarna och en av sönerna 2014 reste för att ansluta till IS. Först försvann den yngsta dottern, sen följde de andra efter, berättar Safet Sinanovic. Döttrarna är i 30-årsåldern, och sonen tio år yngre. Sonen har ett funktionshinder, hävdar Safet, han har en skada i benet och nedsatt syn på ett öga, men fick löften om att han också skulle tas om hand i IS kalifat. Där skulle han och storasystrarna kunna leva ett riktigt muslimskt liv. Safet Sinanovic har trötta, lite insjunkna ögon. Han är klädd i jacka och pälsmössa som han behåller på under hela intervjun. Han beställer dubbel espresso och röker stark, billig tobak. Familjen är bosniaker, boniska muslimer, men Safet själv har aldrig varit troende. Jag är inte muslim, jag går inte till moskén och har aldrig gjort. Det höll mina barn alltid emot mig. Redan från sex års ålder gick de till moskén och fastade under Ramadan. Men för mig är det en typ av islam som vi inte var vana vid här. Det största religiösa inflytandet på hans barn när de var små hade en moster berättar han det var hon som tog med de till moskén och lärde dem om islam. Han minns hur en av hans hans döttrar en gång berättade att hon hade drömt att hon täckte sitt hår, och ville börja göra det. Efter att min yngsta dotter reste ner till IS har jag sagt till fastern att hon inte är välkommen i mitt hus längre, säger Safet. Den yngsta dottern gifte sig så småningom med en saudier som arbetade inom hotellbranschen, bland annat i Syrien innan kriget. Det var antagligen han som övertygade henne att resa. Jag ångrar att jag inte skyddade dem mer, säger Safet, som själv arbetade mycket utomlands under den här perioden, hans fru gick bort i samma veva och han säger att han tappade kontakten med barnen. Först reste barnen till Mosul i Irak, och alla döttrar bildade familj. När IS drevs ur Mosul hamnade de istället i Syrien. Därifrån försökte de fly, men greps av kurdiska styrkor och nu sitter döttrarna i al-Roj-lägret i norra Syrien. Sonens öde är okänt. Av döttrarna har Safet Sinanovic fått veta att han numera har fem barnbarn. Enligt Safet Sinanovic ångrar sig döttrarna. Det är något som de flesta återvändare säger och jag frågar varför vi ska tro på det. Jag tror dem, för de försökte fly nästan direkt efter att de åkt ner, trots riskerna det innebär, säger Safet Sinanovic. Uppgiften är svår för mig att kontrollera. Safet dricker upp kaffet, han ska vidare till ett möte med ministern för inrikes säkerhet som lovat att ge information till anhöriga när och hur de återstående misstänka IS-anhängarna ska få komma hem. Bosnien har nyligen börjat repatriera sin medborgare från lägren i norra Syrien. Den första gruppen som flögs hem i slutet på förra året bestod av sju män, och ett femtontal kvinnor och barn. Safet hoppas på besked om att döttrarna ska få komma hem igen. Även om de blir åtalade är det bättre att de kommer hit än att vara kvar i Syrien. Bland bosnierna där är det bara några stycken som är terrorister i mina ögon. Resten är kvinnor och barn, personer som lurats att åka dit, de kan inte beskrivas som terrorister, anser Safet. I Bosnien bor uppemot två miljoner muslimer men de allra flesta är sekulära eller åtminstone inte särskilt djupt troende. Enligt åklagaren Dubravko Campara fick de extrema tolkningarna av islam fäste på 90-talet men bara hos några hundratal individer och främst i isolerade samhällen på landsbygden. Det här har våra myndigheter hittills kunnat hantera. Vi har inte haft något stort problem med dessa människor tills i dag, säger Dubravko Campara som drivit flera av fallen mot återvändarna. Runt hundra bosniska män har rest till Syrien och Irak för att strida för olika jihadistgrupper, räknar man in kvinnor och barn rör det sig om totalt runt 300 bosniska medborgare som befinner sig eller har befunnit sig i den här miljön. Av männen har ett femtiotal återvänt frivilligt, de flesta i början av kriget, och av dessa har hälften dömts till fängelsestraff för deltagande i terrorgrupp. Vi hade stor tur för i början laddade alla upp bilder på sig själva på Facebook med vapen och uniform och det kunde vi använda som bevis mot dem, säger Dubravko Campara. 2014 införde Bosnien dessutom som första europeiska land en lag som kriminaliserade att strida i utländska krig, det gjorde att man fick ytterligare möjlighet att åtala hemvändare. Dubravko Campara anser att Bosnien har god beredskap för att hantera hemvändarna. Pratar vi om rättsliga åtgärder är vi helt förberedda. Förra månaden fick vi hem sju IS-terrorister, de är alla frihetsberövade och i februari ska de åtalas, och jag kan garantera dig att alla kommer att fällas och få tio års fängelse. Men kvinnorna i gruppen kommer inte att åtalas. Det saknas helt enkelt bevis mot dem. Vi måste kunna bevisa att personen anslöt som en soldat till terrorgrupper som IS. Och vi har bevis mot de flesta män, men vi har inga bevis mot kvinnor och barn. Vi kommer inte åtala dem bara för att de varit i Syrien, det är inte ett brott, brottet är att vara del av en terrororganisation. Man behöver inte aktivt ha stridit för att omfattas av lagen. Att hjälpa ute på fältet, till exempel genom att köra ambulans, räcker enligt bosnisk lagstiftning för att person ska kunna dömas för deltagande i en terrorgrupp. Men en kvinna som bara kan bevisas ha varit i hemmet och kanske tagit hand om barn omfattas inte av lagen, förklarar Campara. Det bosniska rättsväsendet ägnar därför inte så mycket resurser åt de återvändande kvinnorna, man satsar helt enkelt på männen. Men det finns en oro att inte tar IS-kvinnorna utreds ordentligt, får jag höra från diplomathåll. Enligt den undersökande nyhetssajten BIRN har säkerhetstjänsten uppgifter om bosniska kvinnor som varit del av den så kallade shariapolisen, som gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot civila. Trots det argumenterar många för att man ska se IS-kvinnorna enbart som offer, som inte ska hanteras av rättssystemet utan med sociala insatser, det säger professor Armin Krzalic på Center of Security Studies i Sarajevo. De flesta invånare har uppfattningen att majoriteten av de om reste till IS blev manipulerade att följa den här ideologin, speciellt när vi talar om kvinnor och barnen. De flesta fall visar att kvinnorna tvingades följa med sina män, och de flesta kvinnor uttrycker ånger när de återvänder. Det som återstår för de som inte kan dömas är insatser för återintegrering i samhället. Men där finns mycket i övrigt att önska, enligt Krzalic. De sociala myndigheter som ska arbeta med återvändarna är underfinansierade och har otillräckligt utbildad personal, säger Armin Krzalic. En stor utmaning väntar nu, enligt åklagaren Dubravko Campara, man vet väldigt lite om barnen som återvänt eftersom många inte är födda i Bosnien, och kvinnorna, var ska de bo, hur ska de kunna få jobb? Det finns tusen frågor men vi har ännu inte svaren, säger Dubravko Campara. Filip Kotsambouikidis filip.kotsambouikidis@sverigesradio.se

Radiodokumentär i sin kortaste form. Uppgiften gick ut på att berätta en historia på max tre minuter. Dokumentären skickades in till Tempo Dokumentärfestival. Lyssna på en utsatt ung man som återberättar om sitt livs mest traumatiska minne.

Lösa formuleringar i regeringens nya public service-politik. Aftonbladet i bensinbråk med Magdalena Andersson. Bittra miner i Ystad, efter Sydsvenskans avslöjande om tvångsomhändertagna barnen. Fritt fram för tolkning av nya public service-politiken. I veckan presenterade kulturminister Amanda Lind (MP) regeringens politik för public service-bolagen SVT, SR och UR. Det här genom det förslag till sändningstillstånd som ska gälla från och med årsskiftet och sex år framåt. Regeringen vill att public service-bolagen ska vara vaksamma i sitt användande av sociala medier, satsa mer på lokaljournalistik och värna de kommersiella mediernas förutsättningar. Men hur det här ska gå till blir upp till programbolagen själva att bestämma. Reporter: Johan Cedersjö Tolkning blev sanning i Aftonbladets rubrik I tisdags slog Aftonbladet fast på sin förstasida att finansminister Magdalena Andersson sagt att bensinskatten ska höjas. Uppgiften var tagen ur en intervju med tidningens tyngsta politiska reporter Lena Mellin. Men vad hade hon egentligen sagt? Vi tittar närmare på turerna kring veckans mest uppmärksammade rättelse. Rapporter: Eskil Lundgren Riksnyheten som hittades - och missades Sydsvenskans avslöjande om barnen i Ystad som akut tvångsomhändertogs förra året blev en riksnyhet förra veckan. Enligt domstolar och myndigheter har de fem syskonen utsatts för vanvård och hållits isolerade från omvärlden, kunde tidningen berätta. Bakom den här uppseendeväckande och tragiska nyheten ligger ett gediget journalistiskt fotarbete. Men historien blottar också journalistikens svagheter. För barnen i Ystad hade mycket väl kunnat gå helt under den mediala radarn. Reporter: Therese Rosenvinge

Gamla syskon som tillsammans skötte ett jordbruk var vanligt på landsbygden förr. Ville de ha det så eller blev de bara kvar? Även i dagens storstäder bor alltfler vuxna barn kvar i tonårsrummet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. 1927 skrev min mormor och hennes andra vuxna syskon under ett kontrakt: Som vår fader nu är ålderstigen och ej mer kan sköta sitt jordbruk, förbinder vi oss hans barn, som nu uppburit vårt fadersarv att från och med 1 januari innevarande år lämna honom 30 kr i kontanta penningar per månad jämte fem kasar späntved per år så länge han lever. Skulle sjukdom eller krankhet påkomma, förbinder vi oss att bidraga med den merkostnad, som kan bliva behövlig för skötsel och vård.  Dessutom fick fadern disponera 2 rum och en kakelugn på övervåningen i huset där min mormor bodde med sin familj och med sin än så länge ogifta men eftertraktade ungkarl till bror. Jag kommer att tänka på den här familjebildningen när jag läser boken Istället för äktenskap, historikern Martin Dacklings studie av syskonjordbruk i 1900-talets Sverige. Syskonjordbruket är en familjebildning som inte undersökts tidigare och som till viss del hade med arvslotter att göra och som upphörde under slutet av det århundradet, då de sammanboende syskonen dog ut. Var det ett resultat av strategiska val eller ett resultat av uteblivna val några blev helt enkelt kvar. Men försök en stund att frammana en tid före urbaniseringen då det fortfarande gick att leva av ett litet jordbruk på mindre än 10 hektar. Det var viktigt att jorden och gården och skogen hölls samman. Dackling försöker genom bland annat intervjuer och statistik få fatt i motiven bakom syskonjordbruken. Var det ett resultat av strategiska val eller ett resultat av uteblivna val några blev helt enkelt kvar. Ibland bestod dessa utvidgade familjer inte bara av ogifta syskon utan också av gamla föräldrar som bodde kvar på gården, som i min mormors fall.  Jag inser dock att detta att en dotter gifte sig och hade både en bror och en far boende kvar hos sig på gården hör till de mer ovanliga familjekoncepten.  I Colin Nutleys omåttligt populära 1990-talsfilm Änglagård spelar Tord Peterson och Ernst Günter gammpojkarna och kvarstannarna Ivar och Gottfrid som tillsammans driver ett jordbruk de ärvt av sina föräldrar, ja de sover till och med i samma rum. Vilket i Dacklings studie av riktiga syskonjordbruk inte visar sig vara helt ovanligt. Det är som om bandet mellan syskonen helt enkelt fortsätter att se ut som det gjorde innan de blev vuxna. I de blandade syskonjordbruken blev det dessutom krångligt om brodern gifte sig och en fru skulle konkurrera med den hemmavarande systern om de dagliga göromålen. Bäst då att säga nej och låta allt bli vid det gamla.  Hemmansägarna var en till viss del välbärgad klass innan de reducerades undan för undan under andra halvan av1900-talet. På femtiotalet lades 14 jordbruk om dagen ner i Sverige. Stigande fastighetsvärden gjorde att syskon inte hade råd att lösa ut varandra, och man skulle helst inte gifta sig med någon egendomslös som stod lägre i rang, den ärvda jorden skulle behållas inom släkten. Det ledde till att dödsbon mer eller mindre kunde permanentas. Där låg Dalarna i topp med 20 procent oskiftade fastighetsdödsbon så sent som på 1980-talet. Jag kommer tänka på min egen barndom på landsbygden, där gamla syskon fortfarande kunde bo tillsammans i hus omgivna av döda föräldrars pinaler och reglemente. En av de bästa romaner jag läst de senaste åren, De sista indianerna av Marie-Hélène Lafon handlar just om de gamla syskonen Marie och Jean som blivit kvar på franska landsbygden efter sin dominanta mammas död och efter jordbrukets insomnande, kvar i bråten. Skåpen är fulla. Man går inte längre upp till rummen på övervåningen, man sover där nere; det är stort nog, det räcker för två. Mamma höll alla i sitt järngrepp, lärde barnen att vara förmer, aldrig gifta ner sig, talade i ordstäv, granskade allt. Och sen blev det försent. Barnen är gamla nu, Marie och Jean, men de upprätthåller den utstakade ordningen romanen igenom. När jag läste kultursociologi en gång för länge sen lärde jag mig ordet kulturell friställning, att nuförtiden finns det ingen stol iordningställd för oss sen generationer tillbaka att bara sätta sig på, nutidsmänniskan får välja liv själv, är underkastad frihetens tvång om man vänder på det. Men frågan är om vi inte är där igen, tillbaka på stolen, åtminstone om man ser till själva boendet. Dackling ställer den retoriska frågan: När är det rimligt att förvänta sig att de vuxna barnen flyttar ut? och refererar till en avhandling om flyttningsmönster i 1800-talets agrarsamhälle som visar att barn till bönder lämnade föräldrahemmet allt senare, och om man inte kommit iväg före 30 år ålder var det vanligt att man blev kvar. Mamma höll alla i sitt järngrepp, lärde barnen att vara förmer, aldrig gifta ner sig, talade i ordstäv, granskade allt. Då är att det inte utan att det går att dra en parallell till 2010-talets urbana familjebildningar. Nu är det åter vanligt att barnen blir kvar hemma i vuxen ålder för de har helt enkelt inte råd att flytta om föräldrarna inte kan hjälpa till med kontantinsatsen, och de har för låga inkomster för att ta miljonlån. Bostadskön i Stockholm är halvt liv lång. De blir kvar i tonårsrummet och om denna utveckling håller i sig kan man ana ett framtida scenario där de gamla frånskilda föräldrarna som aldrig hade råd att separera flyttar in i barnens rum, som i gamla tiders undantagsstugor. Fast vilka föräldrar skulle idag i långa loppet stå ut med detta och vilka barn? Jag vet flera fall där föräldrarna skilt sig och sökt jobb på annan ort eller flyttat ihop med någon ny partner och lämnat lägenheten till de vuxna barnen att dela på - tills vidare. Det är bara jordbruket som fattas. Uppgiften. Min mormor lät sin gamle far disponera två rum på övervåningen, elda i kakelugnen med späntveden, titta ut över ägorna och läsa bibeln åtta gånger ända tills han dog 1937 och åtta hästar fick dra hans gigantiska gravsten till kyrkogården. Min mamma var på trettiotalet barn i denna utvidgade familj och när jag sedermera var liten på sextiotalet bodde min morfar med oss men i ett annat hus på gården, och det är först nu det slår mig att vi inte var en helt vanlig kärnfamilj. Därmed inte sagt att det var en helt lyckad konstellation och min mamma vidhöll i årtionden att det sista man som vuxen skulle göra var att bo i närheten av mor och far: Man ska aldrig bygga hus på åkern bakom sina föräldrar, förmanade hon, så jag sjappade snabbt som ögat. I närbelägna hus bodde fortfarande de där syskonen som tillsammans skött föräldrarna, åkrarna, skogen och sen blivit gamla i gården. "De var fortsatt hemmansägare, men på övertid" som Martin Dackling skriver mot slutet i sin bok. Och jag konstaterar att nu fyrtio år senare är de alla döda, och det är försent att fråga dem om de handlade rationellt eller bara blev kvar av lojalitet eller pliktkänsla. Fast det hade nog inte gått att fråga ens när de levde, vad får egentligen en människa att bryta upp, växla spår, sitta still? Är inte den frågan större än livet? Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms UniversitetInför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta pågått en kamp om att få definiera vad människor ska känna och vilka känslor som ska få råda i politiken.I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han bland annat hur framför allt Socialdemokraterna historiskt varit skickliga på att använda känslor för att locka väljare. Men det är en position man nu tappat. ”Många känslor, som trygghet, har tagits över av andra partier och kan dessutom betyda olika saker. Det visar inte minst den pågående valrörelsen!” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet.Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. ”Problemet är att det finns för många skolor i Sverige idag som inte håller måttet, det vill säga inte har tillräckligt hög måluppfyllelse”, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han också ger sina förklarar kring vad det kan bero på. ”Jag är bekymrad och tycker att det behövs kraftfulla åtgärder från politiker.” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna Tyllström, varit ovanligt duktiga på att påverka politikerna i denna laddade fråga. ”Det är definitivt viktigt att vi får tydligare regler kring lobbyism”, säger hon bland annat i samtalet med Fjärde Uppgiften.Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för FramtidsstudierDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur forskarvärlden är splittrad i sin demokratisyn med flera olika läger. Hans åsikt, baserat på hans forskning, är ändå att dagens demokratiska system, trots sina brister, kan klara de stora klimatutmaningarna. I intervjun med Fjärde Uppgiften förklarar han hur det ska gå till.Det forskningsprojekt som Ludvig hänvisar till i intervjun som handlar om klimatet och framtida generationer kan du läsa mer om på climateethics.seLudvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Institutet för Framtidsstudier.Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige har stora problem med utanförskap, säger Mauricio Rojas. Politikerna behöver mod och kraft att göra även det obekväma om de ska kunna lösas. Lyckligtvis har Sverige även stora styrkor i form av en sund politisk kultur och en stark ekonomi. Uppgiften är inte minst att hitta en ny modell som förenar människor på riktigt och skapar en känsla av tillhörighet i ett läge när folkhemmet har blivit historia. Mauricio Rojas är docent i ekonomisk historia och tillträder inom kort en tjänst som rådgivare till Chiles nyvalde president. Han samtalar med PJ Anders Linder.

Peo Hansen, Professor i statsvetenskap, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings Universitet Europa har stora demografiska utmaningar med krympande befolkningar och allt fler äldre. Trots detta har det varit en tydlig trend att försvåra migration och stänga Europas gränser utåt. Peo Hansen, som forskar om EU:s migrationspolitik, kallar detta en paradox eftersom EU ofta gör gällande att ökad migration utgör en av lösningarna på denna stora utmaning. För att förstå paradoxen måste man också förstå historien, menar Peo Hansen, där mer öppna gränser inom EU på samma gång gett mer stängda gränser mot omvärlden. Enligt hans sätt att se det skulle flyktingmottagande och tillväxt kunna gå hand i hand i de krisande sydeuropeiska länderna. De politiska hindren är dock många, ”liksom EU:s hårda finansiella regelverk, vilket man sällan pratar om”, berättar Peo Hansen i samtalet med Fjärde Uppgiften. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med den senaste DNA-tekniken är det idag möjligt att undersöka mänskliga kvarlevor som är tiotusentals år gamla. Den genetiska forskningen om förhistoriska människor har också ruckat på gamla sanningar och tvingat forskarna att se på människans historia med helt nya ögon. Mattias Jakobsson leder en grupp på Uppsala Universitet som fått internationell uppmärksamhet för sina upptäckter. Bland annat har han kunnat visa att rörligheten bland folkgrupper varit större än man tidigare trott. ”Till exempel har vi visat att jordbruket i Europa spred sig via migration, inte genom en kulturell anpassning som man tidigare trott.” I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar Mattias Jakobsson även om andra evolutionsbiologiska gåtor som den moderna DNA-tekniken skulle kunna ge svar på. Mattias Jakobsson Professor i genetik, Uppsala Universitet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska jordbruket skulle ge mindre giftig och mer näringsrik mat är han också kritisk till. ”Det är inte låga halter av bekämpningsmedel som man behöver vara orolig för i första hand, utan förekomsten av naturlig gifter”. I samtalet med Fjärde Uppgiften ger han också politikerna en känga för deras stöd och subventioner till det ekologiska jordbruket. Det bygger på fel antaganden och är ett resultat av att politiker inte vill lyssna på forskningen menar Thomas Kätterer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christian Benedict, Docent i neurovetenskap, Uppsala Universitet Vi sover allt mindre och sämre. Inte minst många barn och tonåringar har idag sömnsvårigheter och det riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem. Det hävdar Christian Benedict som leder en grupp vid Uppsala Universitet som forskar kring just betydelsen av sömn för vårt välbefinnande. Enligt honom kan sömnbrist leda till sjukdomar som diabetes, alzheimers och olika infektionssjukdomar. Men han har i sin forskning också visat hur det finns ett tydligt samband mellan sömnbrist och svaga skolresultat. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar också Christian Benedict vilka faktorer som ligger bakom sömnproblemen hos unga. Höga prestationskrav och stress är en förklaring. En annan är användningen av mobiltelefoner som gör att unga idag blir beroende av ständiga kickar. Det producerar ett ämne som heter dopamin i hjärnan och som är bevisat dåligt för sömnen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åsa Wikforss, Professor teoretisk filosofi, Stockholms Universitet Det är långt ifrån bara Donald Trump som anklagar medier och forskare för att ljuga. I en allt mer polariserad debatt har ifrågasättande av fakta blivit närmast vardag, precis som ingen längre höjer på ögonbrynen när någon presenterar ”alternativa fakta. Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just inriktad på kunskapsteori och medvetandefilosofi. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar hon varför ämnet blivit så aktuellt. En viktig förklaring är genomslaget för sociala medier. Men förnekande av fakta kan också förklaras av människans innersta psykologi, där känslor och fördomar styr mycket av vårt agerande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Henrik Jörntell, docent neurofysiologi, Lunds universitet Traditionellt har man sett på hjärnan som uppdelad i olika funktioner, där en viss del har en viss uppgift. Henrik Jörntell och hans forskarlag utmanar den synen och visar i sin forskning att man måste se på hjärnan mer som en helhet. De har bland annat funnit att stimulering genom beröring av en kroppsdel aktiverar nästan alla olika nerver och synapser i hjärnan och inte bara ett isolerat område. ”Det här kommer helt att ändra sättet att se på hur man bäst behandlar hjärnskador”, säger han. Till exempel menar Henrik Jörntell att läkemdelsbolagen helt borde tänka om för att hitta de verkligt effektiva medicinerna. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar Henrik Jörntell också hur dagens ihärdiga mobiltelefonanvändande påverkar våra hjärnor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Datorer kan göra fantastiska saker, men fortfarande saknar de mänskliga egenskaper som att tolka intryck, reagera på situationer och lära sig av omvärlden. Det har Anders Lansner i hela sitt forskarliv försökt att ändra på genom att försöka simulera en mänsklig hjärna i en superdator. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han att målet inte är långt borta men att det fortfarande saknas några viktiga genombrott. ”Vi förstår fortfarande inte hjärnan helt och hållet”, säger han. Genom att simulera en hjärna kan datorer för första gången bli smartare än människan och en ny era är därmed här i och med att vi skapat generell artificiell intelligens. Anders Lansner ser med spänning fram emot en sådan utveckling, men också med en viss oro. Anders Lansner, professor i datalogi, Stockholms universitet och KTH. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christin Mellner, doktor i psykologi, Stockholms Universitet För femton år sedan gick stressrelaterad psykisk ohälsa om den fysiska ohälsan som vanligaste sjukskrivningsorsak i Sverige. Sedan dess har problemen sannolikt bara ökat, menar Christin Mellner som studerar hur de omvälvande förändringarna i arbetslivet sammanhänger med stress och ohälsa. Hon pekar på globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen som viktiga faktorer för de nya krav som ställs på anställda i många branscher– även offentlig sektor. ”Det är starka trender som många menar inte går att bromsa”, förklarar Christin Mellner som är en flitigt anlitad föredragshållare på svenska storföretag och som vill förstå hur de kan förbättra de anställdas hälsa. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon hur de ska göra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pontus Strimling, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (IFFS) Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. ”Nationalekonomi handlar mycket om människors beteende, det är därför det är så intressant.” Det förklarar Anna Dreber Almenberg, en professor som blivit internationellt uppmärksammad för sin forskning just i gränslandet mellan ekonomi och psykologi. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon om sitt senaste projekt där hon tillsammans med andra forskare visar hur resultat i topp-publicerade forskningsstudier sällan håller för ett andra test. Det kan handla om för små urval eller för svaga metoder. Men det handlar också om den mänskliga faktorn: att forskare så gärna vill få sina hypoteser bekräftade och hitta något nytt och överraskande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ulf Blossing, docent i pedagogik, Göteborgs Universitet Att svenska skolelevers resultat faller i internationella undersökningar har varit svårt att undgå. Förklaringarna är många, allt från bristande lärarkompetens och stökig miljö till avsaknaden av mål. En mindre diskuterad faktor är sättet som skolorna är organisade. Det är också en underskattad förklaringsvariabel menar Ulf Blossing, som i sin forskning visar på ett tydligt samband mellan hur en rektor organiserar sin personal och elevernas skolresultat. Till exempel är det helt centralt att lärare samarbetar och sätter gemensamma mål. ”Vi måste lära oss av de framgångsrika skolorna här”, säger Ulf Blossing i samtalet med Fjärde Uppgiften. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Då är vi tillbaka med poddens tolfte avsnitt! Idag är vi uppe i Stockholm hos en av Sveriges största Casting agenturer. Nämligen Stenmark Castings! Dom har gjort en hel drös kort- och reklamfiler, och nu även långfilmer med “100 åringen som försvann” och “Vitt skräp”. Idag slår vi oss ner med Cecilia, Kara och Robin och hör deras tankar kring konsten att hitta rätt person för rätt roll. Uppgiften till mig denna veckan blir: Tänk på vad det är för typ av karaktärer du vill jobba med 3 tips att hitta rätt skådis Kontakta castare och bolla ideér Provfilma många Håll ett öppet sinne Tips till skådisar Kom väl förbered - lär ditt manus och kom i tid Gå på så många auditions som möjligt - varje gång du går för du träning att ta regi Utveckla manuset gör det till ditt egna för att sticka ut från mängden Misströsta inte - även du gått på 20-30 casting så kommer det nångång. Va med som statist - få erfarenhet och se hur det ser till… det är ofta mycket väntan på filmproduktioner Om man inte bor i SHTLM kan man skicka in en video ROBIN casting regissör tipsar om hur man håller en bra audition: Kör först filmen och manuset precis som det är - testa sen lite nya vinklar, och till nästa person byggpå med det nya - och med nästa tar man med den nyare etc - så till slut får regissören en massa nya idéer Tips - få amatörer att känna sig bekväma - se det som en kul grej! Om Stenmark Casting Det hela började när Claes gjorde sin praktiskplats hos Felix Helmgren, som statistansvarig visste han inte att det skulle sätta startskottet för företaget Stenmark Casting som nu är en av Sverige s största casting företag. Dom håller till i Stockholm men tar ofta in folk från andra delar av landet, och även internationellt. Andra bra tankar från samtalet: Normalt i en huvudroll för en reklam film får man mellan 15-30 000 kronor, men man kan ju alltid förhandla sitt arvode, men gör detta då INNAN filmningen! Dom hittar folk på statist. se, filmcafe, men dom har oxå deras egna arkiv. sociala medier använder dom mycket så hittadem på facebook. Dem letar efter alla möjliga typer av skådisar, men ofta är det folk med komisk timing För att vara en bra skådis gäller det att vara pålitlig och att vara tydlig med när man kan/ inte kan… ha sunt förnuft Det svåraste med att hitta rätt person till rätt roll kan vara att regissören har en bild av vad som söks, men slutkunden eller producenten har olika visioner. Det kan oxå vara att beställare är otydliga med vad dem söker, så var ärlig med vad ni söker, vill ni ha en snygg person, skriv då snygg person, 100 åringen utspela sig i Norrköping och dom ville ha rätt dialekt så dom åkte ner och hade en öppen casting. För att få till en bra öppen casting är det viktigaste att folk ser en - det är ofta många som vill vara med på film, så så länge du får ut ordet kommer det säkert folk med skådisdrömmar. Ta en bild på skådisen som håller upp hens kontaktuppgifter och storlekar Största skillnaden på långfilm och reklamfilm för stenmark är att dem hade längre tid på sig och behövde inte stressa ihop skådisar. Men oxå att folk var mer intresserade i att va med i långfilm så det var lättare, även om arvodet var sämre.

Blir man bättre på källkritik om man själv är bra på att ljuga? Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm, låter sina elever på skapa fejkade sidor på nätet. Uppgiften är att få både text och layout att framstå som trovärdiga, trots att innehållet är falskt. Målet är att få eleverna medvetna om hur lätt det är att skapa desinformation och att öva dem i källkritiskt tänkande. Ett arbete som innehåller flera etiska fallgropar för såväl lärare som elever - sidorna publiceras ju faktiskt på riktigt! Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Blir man bättre på källkritik om man själv är bra på att ljuga? Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm, låter sina elever på skapa fejkade sidor på nätet. Uppgiften är att få både text och layout att framstå som trovärdiga, trots att innehållet är falskt. Målet är att få eleverna medvetna om hur lätt det är att skapa desinformation och att öva dem i källkritiskt tänkande. Ett arbete som innehåller flera etiska fallgropar för såväl lärare som elever - sidorna publiceras ju faktiskt på riktigt! Detta program är en del av UR:s koncept Genomskåda - fem sätt att greppa din omvärld.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds Universitet Som medverkande i FN:s vetenskapliga klimatpanel och en flitig deltagare på globala miljökonferenser har Markku Rummukainen blivit en av Sveriges mest kända klimatforskare. I forskningsvardagen vid Lunds universitet ägnar han sig åt att hantera och analysera gigantiska datamängder för att upptäcka hur människan påverkar klimatet. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar han varför det numera inte råder något tvivel om att klimatet förändras och att människan är den huvudsakliga orsaken. Han berättar också om utmaningarna för att vända den negativa trenden och varför det stora klimatmötet i Paris ifjol med rätta pekas ut som en stor framgång. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det femtiotredje avsnittet av podden pratar vi om vardagsångest. Gäst är läkaren och forskaren Pär Höglund. Som ett experiment har Christian och Pär spelat in stunder av ångest i deras vardag, för att illustrera hur det kan låta och vad som kan orsaka ångest i vardagen. Pär har spelat in ett klipp och Christian fyra klipp, som alla är intressanta på olika sätt.Pärs klipp kommer från en KBT-övning som han gjorde under den utbildning som han genomgår just nu. Uppgiften bestod i att han skulle gå in i en leksaksbutik och sjunga The Beatles ”Yellow submarine” för kunderna och se vad som hände. Christian har spelat in fyra olika tillfällen då han kände ångest: kaffeångest, jobbångest, ekonomiångest, väderångest, hälsoångest och mycket mer. Han konstaterar även att ångest inte alltid har ett skäl, vilket gör den lömsk.Hjälp till att hålla podden gratis och få tillgång till Dokument-serien på: http://patreon.com/sinnessjuktKöp Christians böcker och tavlor signerade här: https://vadardepression.seKöp Sinnessjukt-tishan här: http://sinnessjukt.se/butikBoka föreläsning här: http://vadardepression.se/forelasning-psykisk-ohalsa/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inger Enkvist har i flera decennier varit en envis och kompromisslös kritiker av tillståndet i den svenska skolan. De snabbt fallande resultaten i internationella undersökningar förklarar hon framför allt av läroplaner och skolpolitik som i 50 år premierat jämlikhet framför kunskapskrav. Det har lett till en utarmning av lärarkåren och en uppluckring av ordningen i skolan som varit förödande för inlärningen. ”Den som hävdar något annat talar helt enkelt mot bättre vetande”. Paradoxen, menar Inger Enkvist, är att det är alla de lågpresterande elever som ska skyddas i den svenska skolan som i själva verket lider mest av bristen på ordning och struktur. Hon kommenterar i samtalet med Fjärde Uppgiften att pedagogik som forskningsområde har stora problem. "Staten har satsat enorma resurser på forskningsbidrag och professorstjänster och ändå sjunker Sveriges resultat. Trots att pedagogerna är så många så har de låtit katastrofen fortgå i alla år utan att alarmera”. Inger Enkvist Professor spanska med... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Unga kvinnor som tvångsvårdas utsätts för sexuella övergrepp av andra patienter. Kaliber idag om tafsande medpatienter, misstänkta våldtäkter som inte polisanmäls och om tjejerna som inte skyddas. Där har vi den.Vad är det för något? Det är skötarbroschen.Tommie Olsson är i 50-årsåldern och jobbar numera som väktare. Han visar stolt upp sin blåa och vita brosch som han fick när han jobbade som skötare inom vuxenpsykiatrin i Malmö. Det är alltså jag har dubbelkompetens som både undersköterska och mentalskötare. Det jag har sett är att allra helst yngre kvinnor som har varit intagna på Piva har blivit utnyttjade av manliga patienter. Det var ofta att man tog väldigt lätt på det och viftade gärna undan det som en bagatell.Det är ett tungt ansvar vi lägger på dem som arbetar inom psykiatrin.Särskilt kanske på de slutna avdelningarna.Många av de tjejer som vårdas här lider av självskadebeteende. Inte sällan är de självmordsbenägna. Därför är många av dem inlagda med tvång.De är på ett sätt omyndighetsförklarade och fråntagna sina rättigheter. Om de skulle bli utsatta för övergrepp så kan de inte ta sig härifrån.Det här är en utsatt grupp som är i starkt behov av skydd. Men lyckas man verkligen ge skydd de här tjejerna? Och hur hanterar vården det när man inte lyckas?Är det så att man till och med försöker dölja när det har gått fel?Jag är och träffar en mamma utanför BUP-kliniken i Stockholm. Hon är här för att hämta ut sin dotters journal.Varför är det så viktigt för dig att få ut den här journalen? Jag har belägg för att det finns saker som inte är korrekta.Amanda - som egentligen heter något annat -  är en av dem som blivit utsatta för sexuella kränkningar av andra patienter, det menar hennes mamma.   Vi har berättat om Amanda tidigare i Kaliber. Att efter att hon vårdades på BUP i Stockholm tog livet av sig. Det var i somras. Hon var då 16 år.I programmet beskrev verksamhetschefen själv sin klinik för en skadad organisation med en otrygghet i personalgruppen.För Amanda innebar vården ideliga bältningar och långa tider i isolering. I Kaliber vittnade personal om att isoleringen och bältningarna flera gånger hade skett på sätt som inte är tillåtna.I journalen vill Amandas mamma hitta svar om brister i vården. Hon vill också veta mer om de sexuella trakasserier och kränkningar som Amanda har berättat om har skett under vårdtiden.   Men det står där i journalen? Det kan jag inte svara på. Men jag tror att det finns ledtrådar i alla fall.Efter vårt reportage om Amanda - i november - får vi ett samtal.   Hej, det här är . Jag ringer dig för jag vill berätta att det i fredags skedde en incident här på kliniken...Det är en av en av våra källor inifrån kliniken som ringer. Han vill berätta att två tjejer har blivit utsatta för sexuella övergrepp, inne på kliniken. Den senaste händelsen ska ha skett nu i början av december.   Tjejen befann sig i teve-rummet och så kommer en patient dit. Under fem-sex minuter som är obevakade så händer det hela.Det skedde på en fredag - nu under vintern - i mörkaste december. En 15-årig tjej ligger på en blå soffa och kollar på Idol.Den här kvällen jobbar en sjuksköterska och två skötare på avdelningen. De är alla tre vikarier eller inhyrda via bemanningsföretag. De gör inhopp och då och då, och vet knappt namnen på de intagna patienterna eller ens på varandra. Det framgår av de polisförhör som senare görs.Efter att Idol är slut lämnar personalen patienterna i teverummet obevakade. Och det är då den 15-åriga tjejen blir våldtagen av en flera år äldre patient, enligt åtalet. Och när hon skriker då kommer personalen. Och då sitter hon på soffan med byxorna nere. Och pojken står precis mitt emot henne. Hon säger att han har förgripit sig på henne.Sten Jacobsson är chefsläkare och ansvarar över patientsäkerheten inom Stockholms Läns sjukhusområde. Ja, det här ska inte inträffa. Spontant skulle jag säga här har ju övervakningen brustit, säger han.   I klinikens egen avvikelserapport kan man läsa om händelsen. I rapporten skriver personalen att den misstänkte patienten aldrig borde ha tagits in på avdelningen, eftersom han varit inblandad i en liknande händelse - som skett tidigare - på klinikens akutavdelning. Det är samma pojke. Han hade försökt förgripa sig på en annan patient på akuten två veckor innan på en toalett, säger en skötare som vill vara anonym.När den här typen av händelser sker - som den på toaletten - har personalen en skyldighet att skriva en avvikelserapport. Men enligt vår källa finns det ingen rapport skriven. Men skötaren berättar att tjejen är 16 år och hade extravak, vilket innebär att hon inte får lämnas ensam. Han följde efter henne och vid ett oövervakat ögonblick, och låser in sig med henne på toaletten. Man missade att hon hade en övervakningsgrad 3. Det måste jag säga är vårt fel. Där har vi gjort fel, faktiskt, säger en anonym skötare.Vi tar kontakt med en annan källa - också en skötare på kliniken - som bekräftar uppgifterna.Ja, hon var på toaletten, han gick in där. Och det där är ju lite märkligt. För när man har ett vak ska det stå en personal utanför toaletten och dörren ska stå på glänt. Då har man inte haft full koll. Det är illa. Och här måste man ju tänka, hur ska man skydda de här tjejerna?  Vad som skedde på toaletten är oklart. Vi vet inte vad som egentligen hände.Men i fallet med den 15-åriga flickan i teve-rummet pågår det en rättegång. Polisen har hittat DNA från den misstänkta i flickans underliv. Pojken har vid ett av förhören också erkänt våldtäkten. Vi gör så gott vi kan, sen finns det lägen där om det är mycket, det är stökigt, det blir en rörig situation Nä, vi har inte full koll. Det har jag varit med om, vi har inte full koll, säger en anonym skötare.För Amanda - som vi har gjort reportage om tidigare - var det efter att hon flyttades från BUP till vuxenpsyk som hon började berätta om att hon blivit utsatt för sexuella kränkningar.Det var hösten 2014. Hon var då 15 år. Men barn under 18 år som är inlagda med tvång ska inte vårdas bland vuxna. Det har Sverige skrivit under i barnkonventionen där det tydligt står att frihetsberövade barn ska hållas åtskilda från vuxna.Per-Olof Björck är verksamhetschef på BUP i Stockholm och har det yttersta ansvaret över vården på BUP. Det är inte många man skickar dit. Men det har hänt.Hur lämpligt är det att skicka barn och unga till Piva? Det kan jag säga är helt olämpligt. Det är förkastligt.Men ändå gör man det? När man har gjort det tror jag situationen har varit helt omöjlig att hantera.Amanda blir kvar på vuxenavdelningen i fyra och en halv månad. Hennes mamma berättar att de andra patienterna var mellan 25 och 40 år, de flesta var män. Amandas mamma var ofta och hälsade på på avdelningen för att stötta sin dotter. Hon berättar att personalen sagt till Amanda att hon inte fick ha kjol på sig. För det kunde vara triggande gentemot, bara det att man inte får klä sig som man vill för det var inte så att hon hade väldigt korta kjolar, men hon fick inte ha kjol. För det kunde triggaTrigga vadå? Trigga dom andra männen som var där på avdelningen till att bli ett objekt som var okej att antasta.Att läkare tar beslut om patienters kläder är inget konstigt, enligt den ansvariga chefsläkaren Sten Jacobsson. Bedömer den ansvarige läkaren att det här är olämpligt på grund kjolens utseende, så är det en del i bedömningen av hur vården bäst ska bedrivas.Men trots att Amanda inte använde kjol, blev hon snabbt sexuellt trakasserad, enligt hennes mamma.   Hon kunde också uttrycka det, både till mig och hon försökte det till personalen också. Jag känner mig inte trygg här. Männen sätter sig bredvid, det var mestadels män, de satte sig bredvid henne i de rummen som var gemensamma, och tog på henne och försökte kyssa henne. De tafsade på henne, och hon sa till personalen hjälp mig!.Vad gjorde personalen då?   Ja, då får du flytta på dig.Det var vad de sa till henne? Det var vad en del sa till henne ja.Att Amanda inte kände sig trygg på vuxenavdelningen framgår också av en anmälan som hon gjorde från avdelningen till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. I anmälan uppgav hon bland annat att hon kände sig rädd inne på avdelningen. Hon kunde ju ringa och prata med mig på nätterna och gråta. På kvällarna och nätterna ringde hon ofta och grät. Hon var ju förtvivlad, säger Amandas mamma.Den ansvarige chefsläkaren Sten Jacobsson säger att personalen på Piva är väl medveten om den här problematiken och att det finns klara rutiner, och är det fråga om brott ska det anmälas till polisen. Han reagerar över vad personalen ska ha sagt till Amanda - att hon skulle flytta på sig - när hon kände att hon blev utsatt för sexuella kränkningar.   Att formulera det på det viset, det tycker jag är olämpligt, säger Sten Jacobsson.Varför då? Patienten vistas ju där för vård och då handlar det ju om att vi i samråd med patienten planerar den vården. Och vården görs ju tillsammans med patienten, det är ju inte enbart patientens sak att flytta på sig.De här fallen på vuxenavdelningen och på BUP i Stockholm är bara några exempel på när tjejer berättat om övergrepp och kränkningar inom psykiatrin.Men hur ser det ut generellt i Sverige?IVO som tar emot anmälningar av patienter registrerar inte ärendena efter kategorier som t ex sexuella trakasserier eller övergrepp, så det är svårt att ge en heltäckande bild av hur ofta det sker. Men vi hittar snabbt flera rättsfall.Det senaste är från Sundsvall, där en manlig patient i våras dömdes för flera våldtäkter som han begått inne på en av de psykiatriska avdelningarna.  I tre dagar i rad tog sig mannen in i en kvinnlig patients rum och våldtog henne. Först vid den tredje våldtäkten upptäcktes han av en skötare.  I Malmö har flera fall av våldtäkter varit aktuella de senaste åren, en på BUP 2014, och två på en och samma avdelning - 2011 och 2013 - på den psykiatriska intensivvårdsavdelningen Piva. Ett av dom fallen ledde till fällande dom.Det var strax efter klockan 10 den 6 september 2013. En 20-årig tjej hade varnats av personalen för en av de manliga patienterna. Men just den här förmiddagen ligger avdelningen öde.Personalstyrkan är på ett rapporteringsmöte och avdelningen är helt tom på personal.Den manliga patienten, som är några år äldre, tvingar in den 20-åriga tjejen på sitt rum. Där våldtar han henne.Flera gånger skriker hon på hjälp, men eftersom det inte finns någon personal på avdelningen så är det ingen som hör henne.I Malmö har bristerna inom psykiatrin varit i fokus på grund av de många självmorden som skett. Sen 2013 har fler än 40 patienter tagit livet av sig. Självmorden har skett inne på avdelningarna, i anslutning till utskrivning eller under permission.I somras rapporterade Sydsvenskan om en hemlig internrapport som avslöjade en skrämmande arbetsmiljö inne på den psykiatriska kliniken. Det handlade om mobbning och trakasserier personal emellan. Företaget bakom rapporten varnade för anarki och pekade på en betydande risk för patientsäkerheten. Vi hade manliga patienter som lurade in kvinnliga patienter på sina rum och visade könet för dom och såna här grejer. De blottade sig, det var mycket tafsande och kladdande rent allmänt, säger en anonym skötare.Vi får kontakt med flera före detta anställda på vuxenavdelningen Piva, där våldtäkten skedde 2013. Det är tre skötare som oberoende av varandra vill berätta. Eftersom de vill vara anonyma har vi bytt deras röster. Du kan ju ha manliga patienter som vill sitta väldigt nära, som lägger händerna på låren och klappar dem på rumpan eller tar dem på brösten.Skötarna berättar alla tre om att det hände att yngre tjejer blev trakasserade och utsatta för sexuella övergrepp av de manliga patienterna.En av skötarna som vill vara med med sitt riktiga namn - Tommie Olsson - slutade på kliniken efter en konflikt med arbetsgivaren. Enligt honom var det flera i personalen som inte tog övergreppen på allvar. Och det är där det brister många gånger, viss personal bryr sig inte om det utan tycker att det är deras sak.Men du reagerade på det här, men hur var det i resten av personalgruppen, hur såg man på det här? Ja, vissa hade samma inställning som jag att det var fel, men många sket ju också i det. Så man har en väldigt skev inställning till i en del av personalgruppen på grund av att man accepterar mer bara för att de är intagna med tvång, säger Tommie Olsson. Alla i personalen visste att det förekom, men det var ingen som lyfte på ögonbrynen. Men när det är så och du har en patient som har den typen av problematik och du låter det ske så gör du patienten sjukare. Det går inte försvara det, säger en anonym skötare.Men varför gjorde inte du mer för att stoppa de här?   Man är så inne i det. Man är så inne i jargongen på något sätt. Det blir en sjuk del utav vardagen.Vi kontaktar Region Skånes pressansvarige för psykiatrifrågor Klas Andersson. Vi vill göra en intervju med någon med ansvar för avdelningen. Vi vill ha svar på hur man arbetar för att förhindra sexuella övergrepp. Han ska återkomma med besked.Skötarna i Malmö berättar om flera händelser där kvinnliga patienter utsatts för trakasserier och övergrepp. De säger att det tystades ner.Den före detta skötaren Tommie Olsson berättar att han under ett pass upptäcker att två patienter har sex i ett av rummen. Den kvinnliga patienten säger direkt efteråt att hon blivit tvingad. Tommie Olsson tyckte därför att det skulle anmälas. Detta rapporterades till ansvarig sjuksköterska. Men det rycktes bara på axlarna och ja, vad ska vi göra åt det? Och sen så tystades det ner.Hur påverkades den här tjejen av det här? De närmaste dagarna var hon dämpad och deppig. Jag försökte prata med henne, men hon ville inte prata. Hon var allmänt uppgiven.Tommie Olsson beskriver hur han försökte övertala andra på avdelningen att de skulle göra en polisanmälan. Men den misstänkta våldtäkten anmäldes aldrig, enligt Tommie Olsson.   Jag tog också upp det här med vår avdelningschef och hon sa bara då att det är upp till patienten att anmäla det.Så det blev inte någon avvikelse? Nej, inte ens en avvikelse.Jag har begärt ut uppgifter om händelser såsom sexuella trakasserier och våldtäkter som har registrerats inom vuxenpsykiatrin i Malmö av Region Skåne.I svaret uppger man att det inte finns några rapporter eller avvikelser gällande sexuella trakasserier. Inte en enda.När det gäller våldtäkter redovisar man de två rättsfall som har har varit kända sedan tidigare. Den misstänkta våldtäkten Tommie Olsson berättar om finns inte med.Vi ber återigen Region Skåne att svara på våra frågor. Varför anmäldes inte den misstänkta våldtäkten - som Tommie Olsson berättar om - till polisen?Klas Andersson är pressansvarig för psykiatrifrågor på Region Skåne.Hej.Hej, jag har försökt här ett tag och få till en intervju med en ansvarig på Piva. Mmmm. Ja, just det. Nej, jag har inget namn till dig, det kan jag svara på en gång.Ingen ansvarig på Piva eller högre upp i organisationen vill svara på våra frågor, men Klas Andersson säger att han ska fortsätta försöka.För att kunna förbättra vården och se till att misstag inte sker igen finns systemet med avvikelser. En avvikelse ska skrivas när något har brustit i verksamheten, på så sätt kan man utreda händelsen och sedan förbättra arbetssätt eller rutiner. Men skötarna berättar att avvikelser inte uppskattades av enhetschefen. För många avvikelser skulle göra att avdelningen skulle få dåligt rykte. Du ska ju alltid skriva en avvikelserapport, så skrevs det ju alltså sällan eller aldrig någon avvikelserapporter på Piva.Men varför gjordes inte det då? Det är den här tysta jargongen. Hjälper jag dig så hjälper du mig. Många ser det som ett svek.Även på BUP i Stockholm vittnar anställda vi har kontakt med om en tysthetskultur. De säger att det inte alltid uppskattas när man skriver avvikelser. Särskilt när det gäller händelser som kan skada kliniken.I fallet med den 16-åriga tjejen som blev inlåst av en manlig medpatient på en toalett, begicks det flera fel av personalen. Det säger de anställda som vi har kontakt med.Eftersom patienten hade extravak borde det inte kunna ske att en annan patient lyckas låsa in sig med henne på toaletten.   Chefsläkaren Sten Jacobsson har inte hört om händelsen förrän nu. Det är en allvarlig avvikelse. Självklart ska det finnas en avvikelse på den händelsen.  Varför är det allvarligt om man inte har skrivit en avvikelse? Ja, ur patientsynvinkel så ska man vara skyddad när man vårdas i sjukvården. Det ingår i hälso- och sjukvårdslagen. Vi ska ge patienterna trygghet och klarar vi inte av att ge patienterna trygghet, då måste vi överväga om det här ska anmälas enligt Lex Maria.Vi ber om att få ta del av de avvikelser som har skrivits under den här tidsperioden. Vi vill se om man valt att inte skriva en avvikelse på händelsen, om man har försökt dölja misstagen. Handlingarna är offentliga och brukar lämnas ut av sjukhusen efter att de strukit över känsliga uppgifter. Men kliniken vill inte lämna ut avvikelserna och hänvisar till sekretessen. Vi ber då istället vår källa att kontrollera om avvikelsen finns. Vi vet ju att händelsen har inträffat, eftersom den beskrivits skriftligt av personalen tidigare. Efter några dagar får vi besked. De skrevs aldrig någon avvikelse.Hej, jag skulle få titta på en förundersökning. Är det något som är beställt?  Här på tingsrätten ligger den sekretessbelagda förundersökningen som gjordes i våldtäktsfallet 2013 - då en 20-årig tjej blev våldtagen av en äldre patient, medan hela personalstyrkan var på ett möte. Sjukhusets hantering av det här fallet är fullt av brister. Inte bara det att personalen lämnat hela avdelningen tom när de visste att den manliga patienten kunde vara farlig, utan också det som händer efteråt. I förundersökningen framgår det att det är en sommarvikarie som tills slut upptäcker den pågående våldtäkten i ett av rummen. Den kvinnliga patienten flyttas efteråt till en annan avdelning. Och till en början vill hon inte anmäla det som hänt till polisen, eftersom hon är rädd att den manliga patienten ska hämnas. Men i polisförhören framgår det att det sker diskussioner på avdelningen om man ska göra en anmälan ändå. Men det dröjer fem hela dagar innan man anmäler våldtäkten till polisen.Under de här dagarna hinner personal tvätta de båda patienternas kläder. De städar också rummet, där våldtäkten skedde, flera gånger. För polisen innebar det här att man inte kunde genomföra en teknisk undersökning.Varför anmäler man inte våldtäkten till polisen på en gång?Vi frågar Region Skåne. Den pressansvarige för psykiatrifrågor, Klas Andersson, säger att det inte var sjukhuset som anmälde våldtäkten till polisen, eftersom de inte får anmäla den här typen av brott.Klas Andersson, pressansvarig: Vi får inte polisanmäla själva som organisation, så kan inte vi polisanmäla en brottslig handling utförd av en individ mot en annan.Uppgiften har fått av en av de före detta chefsläkarna. Men vi tittar efter i förundersökningen. Bland alla handlingar finns också den polisanmälan som till slut gjordes.I den står det tydligt att det är sjukhuset som står som anmälare till våldtäkten. Vi kontrollerar också vad som gäller, och visst får man på sjukhuset anmäla om det sker en våldtäkt.Vi ringer upp Klas Andersson igen. Jag tar tillbaka allt jag har sagt till dig. Det var fel av mig, säger han.På Region Skåne tar man tillbaka det man tidigare sagt. Vi får också besked via mejl att man visst får anmäla våldtäkter. Men anledningen varför polisanmälan dröjer - vilket kan ha riskerat polisens utredning - vill man inte svara på. Jag kan inte svara på några av dina frågor, säger Klas AnderssonJag kontaktar den dåvarande enhetschefen. Enligt henne är anledningen istället en annan.Hon säger att polisanmälan dröjde på grund av att sommarvikarien som upptäckte våldtäkten inte berättade om vad hon sett. Enligt chefen visste ingen på avdelningen vad som hade hänt.  Men förundersökningen visar något annat. Här bland vittnesmål och journalanteckningar står det tydligt att vikarien beskrev händelsen samma dag i en omvårdnadsanteckning. Hon berättade också om våldtäkten för andra i personalen. I polisförhören framgår det att läkare, vårdare och andra ansvariga på avdelningen, redan samma dag, visste vad som hade hänt.Vi har nu fått tre olika besked av Region Skåne om varför man dröjde i fem dagar med att polisanmäla våldtäkten. När vi granskar svaren ser vi att de inte stämmer. Men i handlingarna på tingsrätten hittar vi ytterligare en förklaring.Här går det att läsa att personal på avdelningen vittnar om att man ville tysta ned händelsen, eftersom den inte var bra för avdelningen.Vi får aldrig någon intervju med ansvariga för psykiatrin i Malmö. De vill inte ställa upp innan programmet ska sändas.Istället får vi skicka våra frågor via mail. Vi ställer 20 frågor om kritiken som framkommer i vårt program.Dagen efter får vi svar. Det är klinikens verksamhetschef Hans Brauer som skriver:Det är ett ytterst tragiskt fall som ni tar upp och jag är den förste att beklaga att något sådant har kunnat hända i vår verksamhet. Som patient ska du kunna känna dig säker och trygg under din vårdtid hos oss. I detta fall har vi uppenbarligen inte lyckats med vårt uppdrag.Han skriver också att sedan han började på kliniken 2015 har han inte fått in några avvikelser gällande trakasserier. Han skriver också att alla anställda har en anmälningsskyldighet att skriva avvikelser. I januari har personalen också påbörjat en utbildning i bland annat etik och bemötande-frågor.I det här reportaget har vi försökt få svar på om kvinnliga patienter inom den slutna psykiatriska vården får tillräckligt skydd när de blir utsatta för sexuella trakasserier och övergrepp. Det finns många psykiatriska inrättningar i Sverige och vi vet inte hur det ser ut på dem alla. Men i flera händelser - från t ex Malmö och Stockholm - har vi kunnat visa att skyddet har brustit.Vi är tillbaka vid receptionen på BUP i Stockholm. Hej, ska hämta en journal ...det var ett annat ärende. Men här kommer ditt. Så varsågod.En mamma vars dotter har tagit livet av sig hämtar ut det som finns kvar. Två bruna kuvert. Två tjocka luntor med papper. Det är journalerna över vården som har getts. Innan vi träffas har Amandas mamma sagt att hon inte vill läsa journalerna. Hon är inte redo än. Men när hon har blivit det tänker hon använda allt material för att driva Amandas fall vidare. Så småningom när jag är stark vill jag ha papprena för jag tänker det kan ju inte stanna vid det här, utan jag måste gå vidare.Det är flera saker hon vill ha svar på. Inte bara om kränkningarna, utan också om de många bältningarna och den långa isoleringen som vi har berättat om i våra tidigare program. Idag kan jag tänka så här, ja, med facit i hand, hade inte de här besluten fattats så hade kanske min dotter levt.Reporter: Mikael FunkeProducent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan och frågorna rankas nu som näst viktigast bland väljarna, efter skola och utbildning. En del av debatten kretsar kring vad invandringen till Sverige kostar. En nestor inom detta område är Jan Ekberg som i sin forskning satt en prislapp på hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. Det visar på stora minusbelopp men det skulle kunna se helt annorlunda ut, siffrorna är nämligen helt beroende av sysselsättningsgraden hos människor med utländsk bakgrund. En annan viktig men komplex fråga som diskuteras i samtalet med Fjärde Uppgiften är hur invandringen bidrar till svensk tillväxt. Jan Ekberg, Professor Emeritus Linnéuniversitetet, Växjö. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anders Persson, Doktor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Ingen konflikt i världen är så laddad, får så mycket uppmärksamhet och väcker så mycket känslor som den ständigt pågående mellan Israel och Palestina. Som forskare tvingas Anders Persson ständigt stå ut med att grupper från båda sidorna försöker använda hans argument och texter i egna syften. Det är ett bekymmer som man måste leva med, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han även förklarar varför både palestinier och israeler blivit allt mer radikala de senaste åren. I samtalet berättar han även om Hamas ofta militanta politik och terrormetoder samt pekar ut de viktigaste faktorerna för att få till en lösning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi snackar anställningsintervjuer; upplägg, frågor och om intervjuprocessen faktiskt kan göra en mindre intresserad av att arbeta för ett företag. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar våra livesändningar och erbjuder finfina  VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @isallmaroon och @bjoreman på Twitter och epostas på info@kodsnack.seom du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Länkar IRC - Internet relay chat Kommaseparerad text - exportformatet som driver världen Virtuell destruktor Virtuell funktion Ring 0 Portal Rogue amoeba Audio hijack - programmet vi använder för att spela in Kodsnack Templates i C++ Code night 2 - Lärdomar från spelbranschen Paradox King Martin Nepa Titlar Lite mindre djup i sin bas Min första arbetsintervju någonsin Om man hade sett en dator och kunde skriva på tangentbord Hur mycket kan du av Perl? Några oneliners på kommandoraden Hur många poäng det är på uppgiften En hemsk upplevelse Jag commitade mig in En klass med virtuell destruktor Episk grillning Annars blir det inte bra kod Med gruppens goda minne Dekret ifrån ovan Självupplärd och självanställd

Magnus Uggla går en rond mot en legend, och undrar vad som egentligen är så himla speciellt med skådespeleri - skådespelare är ju mest att likna vid coverband? Dessutom får Magnus lära sig att våga vara tyst, och att stanna kvar i obehagliga känslor under en intervju. Allt under överinseende av coachen Anna Ivemark, som i tio poddavsnitt lär Magnus Uggla att bli journalist.

Manne Gerell. Doktorand i kriminologi vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola. Brott kopplas ofta samman med olika kategorier av människor. Manne Gerell, som i grunden är geograf, forskar kring själva platsens betydelse för brottsligheten. Han menar att det är en underskattad faktor. ”Även om det naturligtvis handlar om att vissa människor bor på vissa platser, så tror jag att platsen i sig påverkar människor och hur de agerar.” Framförallt har han studerat brott i utanförskapsområden i Malmö, en stad som slentrianmässigt pekas ut som våldsam och farlig. ”Bilden är rätt, tillsammans med Stockholm kan man nog säga att Malmö är farligast i Sverige, lite beroende på hur man ser på statistiken. Men det är ändå en klart överdriven bild!” På samma sätt hävdar Manne Gerell att det finns en felaktig bild av att människor känner sig alltmer otryggare i Sverige, tvärtom pekar all forskning på att vi blir tryggare. I samtalet med Fjärde Uppgiften resonerar han också kring de bilbränder och upplopp... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dragan Unic, valdes under världskongressen för kockar i Stavanger in i styrelsen för World Association of Chefs Societies, WACS och Continental Director Europe North. Uppdraget innebär att han kommer att ansvara för 15 länder i norra Europa, däribland de brittiska öarna, Norden, Baltikum, Ryssland,Vitryssland, Ukraina och Azerbadzjan. Uppgiften innebär att utveckla samarbetet med ordförandena för kockars föreningar i de olika länderna för att höja och förstärka det gastronomiska arbetet över de nationella gränserna. Dragan Unic är styrelseledamot i Svenska Kockars Förening och vice ordförande i Svenska Sommelierföreningen, och även aktiv i Kocklandslaget. Han är också hedersmedlem i många föreningar, domare vid internationella kocktävlingar världen över och fördragshållare.' Dragan Unic är Food & Wine Director på Kosta Boda Art Hotel med ansvar för samtliga enheter knutna till bolaget i Kosta, Småland, dit han rekryterades efter att ha arbetat som kock i över 25 år i kök över hela världen.

I slutet av 1920-talet startade skolradon. Uppgiften var bland annat " att föra eleverna till källorna och låta dem stifta bekantskap med landets ledande kulturpersonligheter". Ett besök på Selma lagerlöfs Mårbacka 1944 var helt i linje med riktlinjerna. Producent Rigmor Ohlsson.

Barnens sportserie den 29, 30 och 31 juli 11.03 & 20.03. Snart är det den 080808. OS i Kina drar igång. I Barnens sportserie kommer vi att bjuda på en salig blandning mellan höga prestationskrav och glädjen att röra sig. Programmen har kommit till i samarbete mellan några journaliststudenter på Göteborgs universitet. Uppgiften var att skildra små, lite större och stora barns olika förhållanden till sport i vid bemärkelse. och studenterna fick helt fira händer att göra reportage inom detta stora område - barn och sport. Tisdag  29 juli kl.11.03 & 20.03 - Barnens sportserie 1: Är babysim en sport för de allra minsta? Ett litet ivrigt barn i en stor simbassäng. Kan man säga att babysim är en sport för de allra minsta? Ja, varför inte. Det är i alla fall en aktivitet som har många entusiaster, men också kritiker. Vad tycker barnen? Och för vems skull simmar de omkring med sina mammor och pappor i bassängerna? Babysim kom till Sverige i slutet av 1970-talet och idag deltar ca var tioende baby tillsammans med sin mamma eller pappa varje vecka året runt i babysim över hela landet. Det finns flera hundra ställen där babysim lärs ut. Barnens reporter tar oss med till Frölundabadet i Göteborg. Reporter Marie Hedman. På vems villkor leker barnen med de vuxna? Det andra reportaget handlar om lek. Det är allvar och ingen lek, brukar vi ju säga. Men det behöver inte vara någon motsättning mellan leken och allvaret, för i leken finns lärandet och i leken kan faktiskt jämställdheten börja, anser lekforskaren Ingrid Pramling Samuelsson.   På  förskolan Lill-Martina i Göteborg hittar barnen på nya lekar, en sådan kallar de Kattrobot. Samtidigt lever klassiker som  t ex kurragömma lever vidare generation efter generation. Tora Höglund Kallerhult är fem år och Lyamba Palmér är sex, dom berättar om både nya och gamla lekar. Reporter Raja Bahari.  Onsdag 30.7. kl 11.03 & 20.03 - Barnens sportserie 2: 10-åringa Elvira Carlund kämpar för att även flickorna ska få spela fotboll på skolgården. Elvira älskar att spela fotboll. Hon tränar två gånger i veckan med sitt lag för flickor födda 1998. Elvira spelar ofta match. På rasterna i skolan spelar hon med pojkarna, men tycker att det är tråkigt att inte fler tjejer är med på planen. En dag kom hon på en lösning. Skulle inte flickorna kunna få sin egen dag, då de har företräde till fotbollsplanen? Då skulle fler flickor våga vara med och spela. Det här är Elvira Carlunds berättelse om sin kamp för utrymme. Och hon berättar den tillsammans med sin mamma Carina Carlund. Reporter är Vera Hovne.Fotboll Sveriges största idrott, ja kanske världens populäraste sport. En halvmiljon människor, både barn och vuxna  spelar fotboll här i vårt land. Ca 250.000 människor från 15 år och uppåt är licentierade och lika många är barn och ungdomar, både flickor och pojkar spelar regelbundet fotboll. Damfotbollen växer hela tiden, men fortfarande är kvinnorna färre till antalet. Enligt Svenska fotbollförbundets nyaste siffror är 62.000 damer aktiva fotbollspelare.  Hur många tjejer upp till 15 år som spelar vet man inte. Men ännu så länge är flickorna inte hälften av dom 250.000. Frågan är när de kommer i kapp?15 åriga Madeleine Boström är fotbollsdomare och dömer sin första fotbollsmatch.Det andra reportaget handlar om allvar. Idrott ska vara lek, sägs det. Men när en domare går in och dömer bort ett mål eller visar ut en spelare – då blir det allvar, kan det bli upprörda känslor bland spelare, ledare och föräldrar i publiken. Som domare får man höra en del, även om man är ung, som Madeleine Boström, som är 15 år och precis i början av sin karriär som fotbollsdomare.  Följ med när Madeleine dömer sin första match. Reporter  Kristian Lönner. Torsdag 31.7. kl 11.03 & 20.03 - Barnens sportserie 3: Varför biptest? Bra för konditionen eller för prestationsångesten? Vi har väl alla varit där, i den svettiga gympasalen med grönt plastgolv och en lukt av gumisluor och svettiga tonårskroppar. Kanske förknippar vi idrottstimmarna med vinnarglädje, prestationskrav eller med ångest. Strax innan sommaren blev det dags för BIPTEST.Reporter Ann Edliden. Hur hör idrott och demokrati ihop? - För att bli en bra idrottsledare måste man respektera alla människor, säger Linnea Alte och Amir Sadikovic som båda deltar i olika ledarutbilningar på högstadiet i Göteborg. Linnea i Torslanda och Amir i Hammarkullen.  Linnea och Amir hade förmodligen aldrig träffats om de inte hamnat på en lägergård samtidigt. Lägret ordnas för att ungdomar ska lära sig ledarskap, men också för att de ska få chansen att få vänner från andra delar av stan  och för att krossa fördomar. Reporter Elin Scwartz.Programledare för Barnens sportserie är Ylva Mårtens.