Podcasts about drygt

Marja, Nina ja yli 80 muuta ruotsinsuomalaista ovat yrittäneet saada tuomioistuimesta oikeutta suomenkieleen. Vain harva on onnistunut. Miksi? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hoforsin ikääntyneet tehdastyöläiset toivovat, että kunnan uuteen vanhainkotiin tulisi suomenkielinen osasto. Heitähän on niin monta, että yksi jos toinenkin osasto voisi olla suomenkielinen. Kunta ei kuitenkaan lupaa mitään. Hoforsilaiset valittavat hallinto-oikeuteen, mutta tuomioistuin ei edes käsittele valitusta. Ruotsinsuomalaiset ovat yrittäneet ainakin 80 kertaa saada oikeutta suomen kieleen tuomioistuimen kautta. Vain harva on onnistunut. Miksi vähemmistölaki ei voi turvata oikeutta suomen kieleen? Dokumentissa kuullaan oikeuksiaan vaativia ruotsinsuomalaisia, lain tekoon osallistuneita virkamiehiä ja poliitikkoja – sekä ensi kertaa tuomarin ja oikeustieteen professorin arviot siitä, miksi useimmat valitukset oikeuteen ovat tuomittuja epäonnistumaan. Den svenska minoritetslagen – Sveriges sämsta lag? Den svenska minoritetslagen, som fyllde 25 år i april 2025, skyddar inte sverigefinnarnas rätt till finska språket när den prövas i domstol. Drygt 80 gånger har sverigefinnarna gått till domstol för att hävda sina språkliga rättigheter. Bara i ett fåtal fall har domstolen kunnat döma till minoritetens fördel. I dokumentären berättar Marja Luusua från Hofors vad som hände när hon överklagade kommunens beslut att inte inrätta en finskspråkig avdelning på det nya äldreboendet, och Nina Jakku i Malmö varför hon är besviken, trots att förvaltningsrätten dömde till de klagande föräldrarnas fördel när staden bestämde sig för att inte erbjuda barnen i förskoleklass undervisning i finska. Chefsrådmannen Ulrika Geijer och Karin Åhman, professor i statsrätt vid Stockholms universitet, berättar varför domare har svårt att döma till minoritetens fördel trots minoritetslagen som ska garantera deras språkliga rättigheter. Programmet är på finska. Medverkande/Mukana olevat Haastateltavat/intervjupersoner: Marja Luusua, eläkeläinen ja Hoforsin Suomi-seuran puheenjohtaja / pensionär och ordförande för Hofors finska förening Nina Jakku, vanhempi Malmössä / förälder i Malmö Paavo Vallius, entinen valtiopäiväedustaja ja selvittäjä / tidigare riksdagsledamot och utredare för Rätten till mitt språk - förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40) Kaisa Syrjänen Schaal, juristi ja selvityssihteeri / jurist och utredningssekreterare för Rätten till mitt språk - förstärkt minoritetsskydd (SOU 2005:40) Tomas Isaksson, Cissi Hedwall, Jenny Hammar Hoforsin kunta / Hofors kommun Ulrika Geijer, ylituomari Malmön hallinto-oikeus / chefsrådman Malmö förvaltningsrätt Karin Åhman, Tukholman yliopiston valtio-opin professori / professor i statsrätt Stockholm universitet Dokumentin teki/Dokumentären gjordes av: Niki Bergman Tuottaja/producent: Lotta Hoppu Käsikirjoitustoimittaja/manusredaktör: Tiina Laitila Kälvemark Loppumiksaus/slutmix: Magnus Kjellsson Ohjelma tehtiin 2025. Programmet gjordes 2025. Lisää Dokumentti-podcasteja löydät myös Sveriges Radio -apista, hakusana on ”Dokumentti”. Fler Dokumentti-avsnitt hittar du också i appen Sveriges Radio – sökordet är ”Dokumentti”.

Vad beror samtidsmänniskans tomhet på? Boel Gerell funderar över svårigheternas sammanbindande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En isande kall vind drar genom Österports station i Köpenhamn och jag stampar beklämt på stället i väntan på tåget som ska föra mig hem till Sverige. Klockan är närmare tio på kvällen och perrongen är nästan tom så när som på tre personer som väntar frusna och dystert inåtvända som jag, i varsin ände av plattformen. Det är som om vi inte finns för varandra. När en röst ljuder från högtalarna rycker jag till och uppfångar ett budskap om att tåget snart ska komma, men till vilken plattform?Här någonstans sker en förändring, när jag flackar osäkert efter svar och möter blicken hos en ung person med androgynt utseende och glittrig, blå ögonskugga.– Sa hon perrong två?– Jag tror det.– Det var två! bekräftar en äldre kvinna i kappa med Marimekkoblommor och en lite luggsliten, kortvuxen man i brun keps nickar sammanbitet bifall. Sen sätter vi oss i rörelse uppför trappan, inte längre ensamma utan i grupp och när ett nytt utrop skickar oss i en ny riktning förbannar vi gemensamt Öresundstrafiken och springer igen.När tåget en dryg timme och fem felmeddelanden senare äntligen kommer är jag på oväntat gott humör och ler varmt och förtroligt mot mina nya kumpaner innan vi sjunker ner på varsitt säte i varsin ände av den tomma vagnen och försvinner för varandra igen. Och så är det ju, en gemensam prövning tar med fördel fram det bästa i människan och får annars vitt skilda individer att gå samman i ett kollektiv som verkar för att hitta en lösning. Kortsiktigt och med begränsad risk för livet, på en station i Köpenhamn. Eller under år av umbäranden under ett krig där varje dag är en kamp för överlevnad.I boken ”Vem är du när kriget kommer?” går överstelöjtnanten och psykologiforskaren David Bergman närmare in på vad som händer med oss och vårt samhälle när vi sätts under press. En av de mer oväntade effekterna han beskriver är att den psykiska hälsan hos befolkningen märkligt nog tycks förbättras i ett land som är i krig. Exempelvis minskade självmordsfrekvensen radikalt runt om i Europa under andra världskriget. I Frankrike valde 41 procent färre att ta sina liv 1944 i jämförelse med 1938 och i andra hårt krigsdrabbade länder som Österrike och England minskade självmorden med 54 respektive 25 procent.Konfronterade med det reella dödshotet som kriget medförde förlorade människorna av allt att döma lusten att påskynda processen. Eller om de personliga problemen som tidigare tycks omöjliga att leva med krympte i jämförelse med de kollektiva utmaningarna. Hellre än att brottas i ensamhet med sina inre demoner kunde den olycklige ta upp kampen mot det yttre hotet med andra som stred för samma mål. En kraftmätning där det dessutom fanns många fler konkreta åtgärder att ta till.Avgörande för om smärtan går att leva med är alltså möjligheten att dela den och bekämpa den på ett meningsfullt vis. När Londonborna under ”blitzen” 1940 och 1941 utsattes för tyska bombningar åtta månader i sträck var det barnen som evakuerades till den förmodade tryggheten på landet som led den största psykiska skadan då de upplevde sig som ensamma och övergivna av sina familjer. För de som stannade kvar i den sönderbombade staden kom skyddsrummen i tunnelbanestationerna att fungera som samhällen i miniatyr med skilda avdelningar för sömn, samvaro och rekreation och ett gemensamt intresse av att hålla ångesten i schack och upprätthålla något slags trivsel och ordning i det omgivande kaoset.Också i den österrikiske psykiatrikern och förintelseöverlevaren Viktor Frankls skildring av åren i Nazitysklands koncentrationsläger framstår lägren som samhällen i miniatyr med egna lagar och referenser. I boken ”Livet måste ha mening” ställer han sina erfarenheter från tre år i fyra läger mot slutsatserna han efter krigets slut drog om människans förmåga att utstå lidande. I analysmetoden som han kom att kalla logoterapi lyfter han vikten av att agera och tänka kreativt även i de mörkaste av stunder, för att på så vis bekämpa ledan och ge tillvaron mening.Men medan skildringarna av gemenskapen i blitzens skyddsrum med tiden tenderat att omgärdas av ett nästan nostalgiskt skimmer är Frankl tydlig med vilka villkor som gällde i nazitidens läger även mellan fångarna. Eller som han skriver: ”De bästa kom inte tillbaka.”För att överleva måste man göra sig hård, men också vara kapabel till anpassning och ta tillfället i akt att glädjas åt det lilla som fanns att glädjas åt. Att få en skopa soppa som slevats ”från botten” och innehöll några ärtor och inte bara vatten. Eller att inse att fångtransporten som man trott hade gasugnarna som destination i själva verket gått till ännu ett arbetsläger.”För den som aldrig upplevt något liknande, är det omöjligt att föreställa sig den fullkomliga glädjedans som fångarna uppförde i transportvagnen, då de förstod att transporten 'bara' gick till Dachau!”Skriver Frankl.Drygt åttio år senare färdas två judiska kusiner genom samma landskap, men inte sammanfösta som boskap utan nersjunkna i förstaklasskupéns mjuka fåtöljer tillsammans med de andra i turistgruppen som söker sina rötter. I spelfilmen ”A real pain” av Jesse Eisenberg har kusinernas mormor just dött och lämnat en summa pengar för att de ska se byn hon bodde i innan hon deporterades till koncentrationslägret. Mormodern hörde till dem som överlevde och skapade sig en framtid i USA där hennes ättlingar nu lever i relativ välmåga. Kusinerna har det materiellt gott ställt och ändå brottas de med psykiska problem: depression, tvångssyndrom och självmordstankar.Om vi för ett ögonblick låtsas att tiden är en och densamma är det alltså människorna som trängs i obeskrivlig stank och misär i boskapsvagnen längst bak som dansar och jublar tillsammans över lyckan att få leva. Medan de vilsna turisterna i förstaklasskupén apatiskt betraktar samma grönskande landskap över sina koppar cappuccino och fantiserar om att ta livet av sig.För mormodern har det funnits en mening i allt hon fått utstå i att hon kunnat ge sina barn och barnbarn det hon själv berövades: en familj, ett hem, trygghet. Ändå känner sig kusinerna inte trygga, är rädda för allt och inget och har tappat bort såväl sig själva som varandra. Vad vill det till egentligen, för att de ska vakna? Ett konkret och omedelbart dödshot? I ett frustrerat försök att nå fram ger en av kusinerna den andre en rungande örfil och denne fnissar till, liksom yrvaket och nästan tacksamt och för ett ögonblick skrattar de uppsluppet tillsammans. Som om det är i först i smärtan de inser att de är levande. Boel Gerellförfattare och kritiker Referenser:David Bergman: Vem är du när kriget kommer? 2025 (Natur & kultur)Viktor Frankl: Livet måste ha mening, 1946 (Natur & kultur)Jesse Eisenberg: A real pain, 2024

Drygt 100 meter över Tasmanhavets kust sträcker sig den hisnande sandstensklippan The Gap i östra Sydney. Utsiktsplatsen har länge varit en populär turistattraktion på grund av dess imponerande utsikt över det klarblå vattnet, men klippan har även blivit ökänd för det stora antal självmord som skett på platsen sedan mitten av 1800-talet. Den 5 augusti 2013, strax innan klockan sex på kvällen, fångar de utplacerade övervakningskamerorna en ung kvinna som klättrar över staketet. Kvinnan ses sedan sitta med sin telefon vid kanten ett tag innan hon ställer sig upp, tar sats och hoppar över kanten. Kvinnan ska senare visa sig vara den 20 år gamla Renae Marsden, och när polisen senare utreder ärendet avslöjas en häpnadsväckande historia om lögner, svek och olycklig kärlek. Manusförfattare: Tove VahlneKällor:Podcast - Minds of MadnessNews.com.auDictionaryofSydneySTATE CORONER'S COURT OF NEW SOUTH WALES - Inquest files

Som idé har kalhygget redan fallit, säger Erik Westholm, skogsägare, professor emeritus och författare. Vi besöker hans skog och naturvårdaren Ingemar Södergrens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 300 000 personer i Sverige äger skog. Och det finns förstås lika många tankar om skogen som det finns skogsägare. Men de senaste åren har intresset för naturnära eller hyggesfritt skogsbruk ökat, intygar såväl Skogsstyrelsen som de olika skogsägarföreningarna. Och skogsägaren Erik Westholm. Han är professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet och gav förra året ut boken ”10 tankar om skogens framtid”. Tillsammans med sin släkt äger han en skog i Bergslagen som tidigare skötts med konventionella hyggesmetoder. Men nu har släkten gått över till naturnära skötsel. När Naturmorgons Mats Ottosson träffar Erik Westholm i hans skog säger han: ”Som idé har kalhygget redan fallit”. I praktiken är det än så länge bara fem procent av Sveriges skogsareal som brukas hyggesfritt, men när Erik Westholm är ute och föreläser möter han många skogsägare som vill gå över till att bruka sin skog på ett mer naturvänligt sätt. Vid kalavverkning missgynnas många arter, som exempelvis marksvampar, hänglavar, mossor, skogsfåglar och blåbär.Medan Erik Westholm är skogsägaren som bytt spår till ett naturnära skogsbruk, kommer Ingemar Södergren från andra hållet. Han är naturvårdaren som blev med skog. I Norduppland sköter han numera den skog som en gång var hans morfars. Här har han noggrant undersökt hur gamla träden är, och vilka arter som finns här. Men han tar också ut virke ur skogen, och ytterligare ett sätt att bedriva skogsbruk på är att hålla naturvårdskurser i skogen. Joacim Lindwall följer med Ingemar Södergren ut bland kramvänliga tallar och granar, som visat sig vara långt äldre än vad som tidigare sagts.I programmet tar vi avstamp i diskussionerna kring skog i den nya skogsutredningen och att skogen var en viktig fråga i kyrkovalet förra veckan. Och går alltså vidare till vad som bubblar ute bland några av de mindre skogsägarna i Sverige.Och på tal om träd. När Malin Larsson var barn visade hennes mormor två märkliga tallar utanför Mora. De var sammanvuxna med en gemensam gren. Nu, 50 år senare, passerade Malin tallarna igen. Och de sitter fortfarande ihop! Hur kommer det här sig? Vi ringer upp botanist Sofie Olofsson för att få svar.I veckans kråkvinkel seglar Lisa Henkow på ett guppigt hav. Skepparen på båten parerar skickligt vågorna genom att ibland gasa på, och ibland bara vänta. Precis som växter och brunbjörnar gör!Programledare är Karin Gyllenklev.

En varm julikväll slutar plötsligt en svensk matvarukedjas kassor att fungera. De är utsatta för en ransomware-attack, och spåren leder till Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”It's just business”, är meddelandet som möter de anställda på ett amerikanskt IT-företag en fredag i juli 2021. Ett utpressningsvirus har drabbat varenda digital enhet i sin väg, och slagit ut en mjukvara som används av företag i hela världen. Bland annat den svenska matbutiken Coop.Anna Wennerstrand, dåvarande kommunikationschef för Kooperativa förbundet, är en av dem som sitter i krisledningen, och som ska ta ställning till kravet på lösensumma för att lämna tillbaka den stulna datan; 600 miljoner kronor.– Hur ska vi göra – ska vi betala? Ska vi hoppas att någon annan betalar? Hur hanterar man något sådant här, frågar sig Anna Wennerstrand.Hackare greps av FBI – på gränsenAttacken visar sig inte vara riktad mot matkedjan, utan till en underleverantör i tre led. Och de är inte ensamma. Drygt 1500 företag runtom i världen har drabbats, och en gigantisk, multinationell jakt inleds nu på de skyldiga.Några månader senare ska en gemensam operation mellan USA, Sverige och 15 andra länder leda till ett gripande – på gränsen mellan Ukraina och Polen.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Fanny Hedenmo och tidigare kriminalkommissarie Bosse Åström, får du höra om en av de mest omfattande utpressningsoperationerna någonsin, och om hur Sverige hamnade mitt i en global storm.

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/varstaklassen Runt millennieskiftet stod föräldrar i kö för att sätta sina barn i ”Lasseklassen” på Nordhemskolan i Göteborg. Läraren Lars Svensson var känd för att få ordning på de ”värsta” eleverna. De som hade problem med koncentrationen, missbruk eller kriminalitet. Drygt 20 år senare har Lasse gått i pension. Och specialklassen som fenomen har successivt fasats ut ur den svenska skolan. Nya perspektiv på specialpedagogik har fått fäste och elever med särskilda behov ska, i första hand, inkluderas i undervisningen. Men förslag om specialklasser dammas av då och då, nu senast av skolminister Lotta Edholm (L). Är det ett sätt att minska stöket i klassrummen? Eller en stigmatiserande avstjälpningsplats? SvD:s Björn Barr blev nyfiken och sökte upp Lasses gamla elever. I dag, drygt 20 år senare vill de tacka sin gamle lärare. Vad var det egentligen som fungerade så bra? Och vad säger Lasse själv? Producenter: Blenda Setterwall Klingert och Moa Larsson. Reporter: Björn Barr. Slutmix: Daniel Säfström. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/varstaklassen Runt millennieskiftet stod föräldrar i kö för att sätta sina barn i ”Lasseklassen” på Nordhemskolan i Göteborg. Läraren Lars Svensson var känd för att få ordning på de ”värsta” eleverna. De som hade problem med koncentrationen, missbruk eller kriminalitet. Drygt 20 år senare har Lasse gått i pension. Och specialklassen som fenomen har successivt fasats ut ur den svenska skolan. Nya perspektiv på specialpedagogik har fått fäste och elever med särskilda behov ska, i första hand, inkluderas i undervisningen. Men förslag om specialklasser dammas av då och då, nu senast av skolminister Lotta Edholm (L). Är det ett sätt att minska stöket i klassrummen? Eller en stigmatiserande avstjälpningsplats? SvD:s Björn Barr blev nyfiken och sökte upp Lasses gamla elever. I dag, drygt 20 år senare vill de tacka sin gamle lärare. Vad var det egentligen som fungerade så bra? Och vad säger Lasse själv? Producenter: Blenda Setterwall Klingert och Moa Larsson. Reporter: Björn Barr. Slutmix: Daniel Säfström. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand. Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum: ”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...” Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen? I sommar repriserar vi dokumentären Vikingen i världen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekerö Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap. Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”.England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Medverkade gjorde Andreas Hennius. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drygt tio år efter EU:s största enskilda forskningssatsning ”Graphene Flagship” – vad hände egentligen med grafen? Vad gör atomlagertunna material så fantastiska? Och vad är gulden?Medverkande: Patrik Johansson, tidigare ledare av Eu:s grafenflaggskepp och professor i Kemi vid Uppsala universitet, Johanna Rosén, professor i materialdesign vid Linköpings universitet. och Maria Gunther, vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter.Programledare: Sofie Pehrsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Demokratin står på spel i Recep Tayyip Erdogans Turkiet efter gripandet av oppositionsledaren Ekrem Imamoglu – och en svensk journalist sitter fängslad i Istanbul. Hör den turkiska exiljournalisten Bülent Kenes och SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén.Under veckan har protester skakat både Israel – mot det som kallas Netanyahus försök att underminera demokratin – och Gaza, ovanligt nog mot Hamas. Reportage av Cecilia Uddén.Prinsessan Madeleine har börjat sälja hudvårdsprodukter, brittiska Prins Harrys Megan Markles gör mat- och livsstilsprogram och norska prinsessan Märtha Louise lanserar en ginprodukt inför sitt bröllop. Historikern Dick Harrisson resonerar om varför monarker har börjat ägna sig åt varumärkesbyggande och försäljning.Den så kallade regelbaserade världsordningen är i gungning. Vad går den egentligen ut på, vilka andra världsordningar har funnits – och vad kan vi vara på väg mot? Reportage av Klara von Gegerfelt.Krönika av Amat Levin.Panelen med Kajsa Kettil, Borås Tidning, Göran Greider, Dalademokraten och Tobias Wikström, Dagens Industri.I andra timmen:Tusentals personer befaras ha omkommit i Sydostasien efter den kraftfulla jordbävningen i Myanmar på fredagsmorgonen. Sveriges Radios Axel Kronholm är på plats i Bangkok, en av de städer som drabbats.Intervju med författaren och nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i samband med hennes Sverigebesök i veckan, av Fredrik Wadström.Den globala uppvärmningen slår hårdast mot nordligaste Sverige och i vinter har länsstyrelserna i norr varnat för vinterturare för snöbrist, blanka isar som är svåra att ta sig över och vattendrag som inte håller för skoteröverfart. Magdalena Martinsson följer med en hundspannsförare som kämpar mot regn och snöbrist.USA:s president Donald Trump har tagit över som ordförande på kulturhuset Kennedy center – som är något av en nationalscen för kulturen i USA – och det ska enligt honom bli mindre "Woke”. Och i torsdags skrev han under ett presidentdekret i Vita huset som ska förändra en hel del kultur, bland annat på Smithsonian – världens största museum. Hör journalisten Karin Henreksson.Tre månader efter bränderna i Los Angeles står många husägare inför beslutet om det är värt att bygga upp det förstörda huset på nytt eller inte. Roger Wilson har träffat husbyggare och husägare i det drabbade området. Drygt 25 år sedan fredsuppgörelsen på Nordirland är delar av Belfast fortfarande delat. Följ Pontus Mattsson i en taxifärd genom staden.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauProducent: Mårten FärlinTekniker: Ludvig Matz

Drygt en månad med Trump i Vita huset och han har redan fått världen i gungning. I veckans podd tar vi upp hur börsen reagerar på tullar och geopolitik. Lavinen av utspel från USA får allt annat att blekna, därför tas knappt någon notis om förra veckans Nvidia-rapport och kommande räntebesked från ECB. Istället får politiken konkurrera med amerikanska jobbdata, som även den kan ha fått känna av det nya politiska landskapet. In och lyssna om du som investerare vill bli klokare.

Uppsägningar och oro skakar forskarvärlden i USA en månad efter Trumps återkomst. Hör amerikanska forskares inifrånperspektiv, om vad som hotas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskap i osäkra tider – hur påverkas amerikansk forskning?Drygt en månad efter Donald Trumps återkomst till Vita huset skakas den amerikanska forskningsvärlden av nedskärningar, osäkerhet och oro. Stora statliga anslag har frusits eller dragits in, och forskare är rädda för att öppet diskutera situationen.”Kan bli amerikansk brain drain”USA är en världsledande forskningsnation, men vad innebär de senaste politiska besluten för vetenskaplig utveckling? Vi hör oroade amerikanska forskare – hur ser de på framtiden för forskningen i USA och landets utveckling. Nobelpristagare varnar – ”Trump hotar grundforskning”Hör också Victor Ambros, nobelpristagare i medicin 2024, som beskriver hur situationen har blivit värre än han befarade. Han menar att viktiga forskningsområden hotas och att systemet som gjort USA ledande riskerar att falla samman. Hur påverkas grundforskningen när forskare förlorar sin finansiering?Konsekvenser för Sverige och världenDe förändringar som nu sker i USA kan få ringar på vattnet globalt. Vilken roll spelar amerikansk forskning för internationella samarbeten, och vad betyder den nya politiken för Sverige? Hör Marie Arsenian-Henriksson, vicerektor för forskning vid Karolinska Institutet, om utsikterna för deras forskningsprojekt som får medel från USA.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se

I tävlingsförberedelserna har en infekterad konflikt mellan arrangören Rally Sweden och Rans sameby blossat upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har handlat om vilka sträckor som är lämpliga att köra, med tanke på renarnas vinterbete. Konflikten har lett till en hätsk debatt i kommunen - där samer fått utstå hat och hot.Men mitt i dom här spänningarna mellan rally-ivrare och renägande samer har lokaltidningen Västerbottenskuriren hamnat i skottgluggen.Reporter: Alexandra SannemalmEn dokumentär om kryolit, det som kallas Grönlands vita guld, har lett till en rasande debatt i Danmark. TV-dokumentären från public service-kanalen Danmarks Radio, handlar om Danmarks brytning av mineralen kryolit på Grönland sedan 1800-talet. Enligt dokumentären gav mineral brytningen Danmark 400 miljarder danska kronor, motsvarande i dagens penningvärde. Drygt 600 miljarder svenska kronor. Det här beloppet, 400 miljarder danska kronor, har blivit central i den brinnande debatten som följt i kölvattnet av publiceringen. Dokumentären har mötts av hård kritik från flera fronter - journalister, forskare och politiker i Folketinget har rasat mot Danmarks Radio, och principen om armlängds avstånd mellan politiken och journalistiken har luckrats upp. Efter många turer avpublicerades i veckan den 55 minuter långa filmen från DR, men krisen rullar vidare.Reporter: Martina Pierrou

Drygt 2000 personer har skrivit under en protestlista mot en fyra meter hög staty som planeras i Hudiksvall - föreställande en tjej med uggla på axeln och grenlika ben och armar. P1 Kultur söndag handlar om konst på offentlig plats som väcker känslor. Ylva Nilsson pratar med Kulturnytts reporter Anton Bennebrant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är spänd väntan på dagens arbetsmarknadsrapport från USA. Drygt 160 000 nya jobb väntas och att arbetslösheten sjunker marginellt. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? Programmet är en repris från 21 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Snedtänkt rider igen! Roger och Anna-Maria Blomgren, kända från Snedtänkt om Julia Caesar, har satt fokus på en annan svensk filmlegendar: regissören Arne Orson Räls Mattsson. Drygt sextio filmer i alla genrer, samarbeten och fiendskap, Cannes och Jugoslavien, deckare och Laxness, Ulf Brunnberg och Per Wahlöö - allt i skuggan av en skitstövel. Och så skapade han den svenska synden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Attacken som dödade Hamas högste ledare Ismail Haniyeh i Iran har väckt starka reaktioner. Drygt ett dygn senare uppges ytterligare en av terrorgruppens ledare har dödats, enligt israels försvarsmakt. Den här gången handlar det om Mohammed Deif, mannen som överlevt flera israeliska mordförsök och fått namnet "katten med nio liv". Under samma dygn som Haniyeh dödades slog Israel dessutom till mot en högt uppsatt Hizbollahledare, och flera experter varnar nu för ett regionalt storkrig. Vad betyder det för Hamas att två ledare dödats? Hur farligt kan det här bli för omvärlden? Och vad väntar terrorgruppen nu? Gäst: Michael Schulz, professor i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: BBC, CNN, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I maj 2017 anmäldes Fatima försvunnen. Drygt ett år senare, i juni 2018, senare påträffade Missing People hennes kvarlevor i skogen. Då sitter redan hennes nekande expojkvän Kent Larsson häktad misstänkt för brottet.Avsnittet producerades år 2020 och är ett avsnitt ur Rättegångspodden+, där bonusinnehåll för plusprenumeranter finns tillgängliga. Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://plus.acast.com/s/rattegangspodden-Rättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Signa upp dig som betalande medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden", så får du ta del av tre kostnadsfria domar eller andra rättsliga dokument.- Musik: sptfy.com/1L5NMusik licensierad av STIM & PremiumBeat Källor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.se Ansvarig utgivare: Jonas Häger Become a member at https://plus.acast.com/s/rattegangspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Unga tjejer har fått ett hundraprocentigt skydd mot HIV när det fick en spruta en gång i halvåret. Ett häpnadsväckande resultat, säger den sydafrikanske AIDS-forskaren Salim Abdool Karim i Durban, som inte själv deltog i studien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De vetenskapligt granskade resultaten från HIV-studien presenterats i New England Journal of Medicin, under den pågående internationella AIDS-konferensen i München i Tyskland. Resultaten är tydliga i studien, men kostnaden för behandlingen är än så länge väldigt högt.- Vi hoppas att läkemedelsbolaget ska sänka priset till en tusendel av vad den hittills har kostat, precis på samma sätt som bolaget gjort för den förebyggande behandlingen med dagliga tabletter, säger AIDS-forskaren Salim Abdool Karim. I västvärlden kostar en behandling för en person uppemot en halv miljon kronor årligen.Den aktuella studien gjordes med drygt fem tusen tjejerna i åldern 16-25 år i Uganda och Sydafrika, som lottades till olika grupper. Drygt två tusen fick verksam substans i en spruta en gång i halvåret, medan de övriga fick förebyggande läkemedel som skulle tas varje dag. I gruppen som skulle ta piller varje dag så var följsamheten dålig, vilket innebar att cirka två procent smittades av HIV.Men för de som fick sprutan två gånger om året så smittades alltså ingen. Men vad det här innebär i praktiken för HIV-bekämpningen framöver är inte helt klart. Forskare menar att nu krävs nya typer av studier för att förstå vad som avgör om riskgrupper är beredda att använda sig av den förebyggande behandlingen. Hör statsepidemiolog Magnus Gisslén och Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi och Salim Abdool Karim, chef för AIDS-forskningscentret Caprisa i Durban, och professor i globalhälsa vid Colombia universitet i New York i USA, samt rådgivare till Världshälsoorganisationens generaldirektör.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sr.seProducent Michael Borgertmichael.borgert@sr.se

Det finns ett klassiskt talesätt som lyder: "Allt har sin tid". För vår del är det nu ett faktum att poddens tid är kommen. 2018 släppte vi vårt första avsnitt. Drygt sex år och ett stort antal avsnitt senare känner vi att andra saker måste få ta plats. Det innebär dessvärre att podden inte kommer få den tid som den förtjänar. Att göra den här poddresan har varit helt otroligt och vi är så tacksamma för att vi kunnat göra det med er alla. Till alla er som tagit tiden att lyssna på oss genom åren: Tack. Det har vi aldrig tagit för givet. Sköt om er, så hoppas vi att vi ses ute i hallarna i vårt underbara innebandysverige. //Samme och Gurra Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Kalla Fall tar sig an det olösta mordet på Bussaba Carlsson från 1989 får de nya DNA-träffar och en förhoppning om att få fast mördaren. Men motivbilden spricker och plötsligt står de med två misstänkta gärningsmän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mordet på tvåbarnsmamman Bussaba Carlsson är ett av runt 600 olösta kalla fall i landet. Kvinnan som levde ett dubbelliv och prostituerade sig i Göteborg hittades brutalt ihjälslagen i ett friluftsområde 1989. Drygt 30 år senare öppnas utredningen på nytt och det kalla fallet blir hett när polisen får fram DNA-spår från sperma. En man grips och häktas på sannolika skäl misstänkt för mord och för första gången låter han sig intervjuas i media. – Eftersom jag var helt oskyldig så tänkte jag i min enfald att de kommer ju förstå att jag inte har någonting med mordet att göra. Men det var bara början på en mardröm som höll på i 107 dagar, säger mannen.Istället för att gå mot en lösning kantas utredningen av bakslag. Polisens motivbild kring mannen spricker och dessutom kommer det in en DNA-träff på ytterligare en man.– Då har vi ett problem, då har vi ju mer än en person som har någon form av misstanke, säger åklagaren Mats Ihlbom. Den man som suttit häktad är numera avskriven från misstankarna och det kalla fallet som blev hett är nu åter ett kallt fall.Programledare: Martin WicklinReporter och producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina GlansNamn och röst på den man som varit häktad misstänkt för mordet har bytts ut. Programmet gjordes sommaren 2024 i samarbete med P3 Krim.

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Programmet är från november 2022 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik.Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Idag får unga höra att de ska börja pensionsspara tidigt men förr räknade man med att staten tog hand om det där. För en del äldre kom pensionsbeskedet som en kalldusch. Drygt en kvarts miljon svenskar räknas som fattigpensionärer.

Fredrik är aldrig saltare än från sin solstol på rivieran, Nefertitis starka dragningskraft och Rasputins stora omtalade penis!

Det är den 8 juni år 793 och munkarna på den lilla ön Lindisfarne på Englands östkust tror att denna dag ska bli som alla andra dagar: timme efter timme fyllda av bön, missionsarbete och att kopiera de heliga skrifterna för hand.Men det är ingen vanlig dag. Många av de bröder som vaknar upp i klostret kommer inte att leva när solen går ned. För den 8 juni år 793 är dagen då vikingatiden börjar. Allt motstånd mejades ner, som man kan läsa om i den engelska historiekrönikan Historia Regum:”Och de kom till kyrkan på Lindisfarne och ödelade allting med jämmerlig plundring, trampade ner de heliga platserna med orena steg, grävde upp altarna och tog alla den heliga kyrkans skatter. De dödade en del av bröderna, tog med sig andra i kedjor, många fördrev de, nakna och överlastade med kränkningar, några dränkte de i havet...”Varför uppstod vikingen, vad gjorde han och vart tog han egentligen vägen?Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är första delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledaren är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Tillsammans med experter tar vi reda på historien om vikingar i dagens Ryssland och Ukraina, våldsamma begravningsritualer, Odenkrigare och människooffer – men också om vikingatida pilgrimer, läkeörter och arrangerade äktenskap.Det var som att nordborna blivit galna, för det slutade inte här. Åren som följer attackerades flera andra kloster på de brittiska öarna. På den skotska ön Iona dödade vikingarna 68 munkar på stranden och deras kloster brändes ner. Som man kan läsa i en nedteckning: ”De åstadkom att det som tidigare varit så rikt nu var som ingenting”. England kom att attackeras i flera vågor, från år 865 invaderades landet av den stora hedniska armén, vikingafamiljer som rest dit i stora flottor och som så småningom bosatte sig i det som kom att kallas Danelagen – det området där dansk lag gällde. Drygt två hundra år efter anfallet på Lindiafarne satt den danske vikingen Sven Tveskägg på Englands tron.Det mäktiga Frankerriket, en stormakt som ungefär motsvarade dagens Frankrike och Tyskland, skonades inte heller. Några år efter Lindisfarne 793 började Frankerrikets kuster att attackeras och det intensifierades på 830-talet. Den åtråvärda handelsstaden Dorestad, i dagens Nederländerna, plundrades av vikingarna varje år mellan 834 och 837.Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media.Medverkade gjorde Andreas Hennius.Programledare: Kristina Ekero ErikssonRedaktör: Aron SchuurmanProducent: Urban LindstedtLjuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skäggväxt, mensrubbningar och svårigheter att bli gravid är alla symtom på hormonstörningen PCOS. Alla symtom förvärras av övervikt. Grundorsaken är oklar, men den drivande faktorn är höga nivåer av manligt könshormon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PCOS står för polycystiskt ovariesyndrom. Diagnosen är också vanligare än vad man kan tro. Drygt en av tio kvinnor, mellan 10-15 %, har PCOS. En av dem är 23-åriga Louise.– Jag har fått oönskad hårväxt, på ställen där en typisk kvinna inte brukar få så mycket hår som syns, berättar hon. En PCOS-diagnos ställs utifrån tre kriterier varav två måste vara uppfyllda; rubbad menscykeln, förhöjda nivåer av manligt könshormon och ett speciellt utseende på äggstockarna. – Övervikt är också väldigt vanligt i den här gruppen, 50 % har fetma. Men det ingår inte som ett diagnosstörning, säger Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi. Medverkar i programmet gör Elisabet Stener-Victorin, professor i reproduktionsfysiologi vid Karolinska institutet, Angelica Lindén-Hirschberg, professor i gynekologi, Karolinska institutet och Liselotte Videla, expertpatient med PCOS. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

Drygt åtta av tio kvinnor tycker att det är viktigt att fler kvinnor än idag arbetar inom it. Nästan var femte kvinna tycker dessutom att teknik som dom använder idag inte är anpassad för kvinnor. Ändå är det väldigt få tjejer som väljer att studera en utbildning inom it/tech. VARFÖR DÅ? Och vad blir konsekvenserna om it-branschen fortsätter att vara så mansdominerad som den är idag? Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola som har ett stort utbud av tekniska utbildningar. Men, vad innebär det egentligen att studera it?I en undersökning av Insight Intelligence svarar drygt varannan tjej att de inte arbetar eller skulle kunna tänka sig att arbeta inom it/tech. Samtidigt är det 70% som svarar att dom kan tänka sig att jobba med ett yrke som går under it/tech när man faktiskt listar dom olika yrkena. Har vi för dålig koll på vad it och tech innebär? Hur ser framtidsutsikterna ut? Varför har tjejer, vad det verkar, fördomar om IT och tech? Och varför tänker kvinnor generellt att dom inte skulle klara av en teknisk utbildning?SPOILER: Framtidsutsikterna är ljusa! Vi hoppas att det här samarbetet tillsammans med BTH ska inspirera fler tjejer att välja it-branschen. Känns såklart extra roligt att som stolt gammal Blekingebo få lyfta en högskola som Blekinge bör vara mycket stolta över. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Drygt åtta av tio kvinnor tycker att det är viktigt att fler kvinnor än idag arbetar inom it. Nästan var femte kvinna tycker dessutom att teknik som dom använder idag inte är anpassad för kvinnor. Ändå är det väldigt få tjejer som väljer att studera en utbildning inom it/tech. VARFÖR DÅ? Och vad blir konsekvenserna om it-branschen fortsätter att vara så mansdominerad som den är idag? Dagens avsnitt är i stolt samarbete med Blekinge Tekniska Högskola som har ett stort utbud av tekniska utbildningar. Men, vad innebär det egentligen att studera it?I en undersökning av Insight Intelligence svarar drygt varannan tjej att de inte arbetar eller skulle kunna tänka sig att arbeta inom it/tech. Samtidigt är det 70% som svarar att dom kan tänka sig att jobba med ett yrke som går under it/tech när man faktiskt listar dom olika yrkena. Har vi för dålig koll på vad it och tech innebär? Hur ser framtidsutsikterna ut? Varför har tjejer, vad det verkar, fördomar om IT och tech? Och varför tänker kvinnor generellt att dom inte skulle klara av en teknisk utbildning?SPOILER: Framtidsutsikterna är ljusa! Vi hoppas att det här samarbetet tillsammans med BTH ska inspirera fler tjejer att välja it-branschen. Känns såklart extra roligt att som stolt gammal Blekingebo få lyfta en högskola som Blekinge bör vara mycket stolta över. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Historien om hur flickan från E.T. blev rebell, fick en hel generation att leka Charlie's Angels och återuppstod som talkshowvärd. När Drew Barrymore blir myndigförklarad i slutet av 80-talet är hon 14 år gammal. Hon har hunnit bli en världsberömd filmstjärna, festa med Hollywoods gräddhylla och hamnat på behandlingshem för alkohol -och narkotikamissbruk.Redan som sjuåring har hon också, i några av landets största tv-program, fått frågor om sitt kärleksliv.Drygt 30 år senare beskrivs Barrymore som America's sweetheart och Ellen DeGeneres efterföljare. Hon skapar också stor besvikelse i branschen när hon planerar att sända sin talkshow, trots den stora strejken i Hollywood.Hur gick det till?P3 ID om Drew Barrymore är en berättelse om en splittrad familj, att bli vuxen för tidigt och att hålla sig aktuell i fyra årtionden. Det handlar också om de romantiska komediernas storhetstid, att visa brösten för David Letterman och ett viralt klipp om hur härligt regnet är i Los Angeles. I avsnittet hörs bland andra Michelle Hallström, kulturjournalist och programledare för Paparazzipodden, och Aricia Skidmore-Williams, komiker och programledare för podcasten Even the rich. Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarProducent: Sally HenrikssonTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades sommaren 2023 av Studio Olga.Böckerna ”Wildflower” av Drew Barrymore och ”Little girl lost” av Drew Barrymore och Todd Gold har varit till stor hjälp under researcharbetet. Ljuden är hämtade från CNN, CBS, NBC, ABC, Universal Pictures, Warner Bros., The Drew Barrymore show, The Howard Stern show, Entertainment Tonight, Saturday Night Live, The Oprah Winfrey show, New Line Cinema, MTV, Late show with David Letterman, Columbia Pictures, Chicks in the office, Flower Films, Sveriges Radio, filmerna ”E.T.”, ”Poison Ivy”, ”Never been kissed”, ”The wedding singer”, ”50 first dates”, ”Charlie's Angels” och ”Donnie Darko”

Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin.Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp.– Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. Gäster i programmet:Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet.Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Marcus Strömberg som är vd för Sveriges största friskolekoncern, Academedia, svarar på kritiken om vinstmaximering, glädjebetyg och sidoverksamhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 100 000 förskolebarn och elever går i Academedias svenska skolor, som Pysslingen, Vittra och Praktiska gymnasiet. Marcus Strömberg har varit vd sedan 2005.Drygt 30 år efter friskolereformen har regeringen lagt flera förslag som kan ändra villkoren för friskolor. Bland annat vill skolminister Lotta Edholm (L) att de ska få lägre skolpeng per elev än kommunala skolor eftersom kommuner har ett bredare uppdrag än friskolorna. – Vi som sektor har anledning att vara självkritiska, vi har inte sopat framför egen dörr. Men sen har politiken under de här 30 åren inte heller vårdat den här reformen. Men nu tror jag att det finns möjlighet till det, säger Marcus Strömberg. GlädjebetygAcademedias gymnasieskolor sätter högre betyg än elevernas resultat på nationella prov i större utsträckning än både kommunala skolor och andra friskolor. Det visar en extern granskning som Academedia beställde efter medieavslöjanden om att lärare pressats att höja betyg inom av Academedias skolor.– Jag blir väldigt ledsen för varje sådant exempel och ser väldigt allvarligt på det, säger Marcus Strömberg.– Vi kommer nu att ha ett ännu tydligare regelverk där vi hanterar de här frågorna. Jag har precis fått resultatet på förra årets betygssättning och jag kan säga att det är stora skillnader så det här insatserna har gett resultat.Nej till anmälningspliktJust nu förbereder regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ett förslag om att offentliganställda ska vara skyldiga att anmäla om de möter papperslösa i sin verksamhet. Än är detaljerna oklara om vilka som kommer att omfattas av en eventuell anmälningsplikt. Men Marcus Strömberg säger att de inte kommer att uppmana personal på deras skolor att anmäla papperslösa– Jag tycker det är fel att lärare och skolpersonal ska ha som uppdrag att identifiera människor som inte har rätt att få vara i Sverige, säger Marcus Strömberg.Gäst: Marcus Strömberg, vd Academedia Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Katarina Helmerson, politikreporter EkotTekniker: Matilda Eriksson Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 25 augusti 2023.

Oktober 2022. 21-åriga Tove från Vetlanda anmäls försvunnen efter en till synes bråkig utekväll med två vänner. Drygt två veckor senare hittas hon död i ett skogsområde. Misstankar riktas tidigt i utredningen mot vännerna, en 20-årig och en 18-årig kvinna. Utredarna förbryllas av de unga kvinnornas tystnad till dess de hittar ett nytt tillvägagångssätt att komma vidare i utredningen. Hasse Aro intervjuar utredaren Rickard Finndahl om händelsen, misstankarna och förhörstaktiken som ledde till att utredningen kunde ta ny fart. Lyssna på Fallen jag aldrig glömmer innan alla andra - på Podplay på torsdagar!

Drygt 30 våldsdåd har skett sedan starten av Stockholms våldsvåg. Idag gästar polisens biträdande kommenderingschef Max Åkerwall och berättar om konflikterna, de unga gärningsmännen och hur patrullerna ofta befinner sig så nära att de hör skotten.

Idag hör vi ofta orden fascism, postfascism, nyfascism användas för att beskriva den politiska utvecklingen i Europa. Är fascismen tillbaka? Ungern pekas ut som ett land där fascistiskt idégods tar sig uttryck i politiken, Italiens nya premiärminister Meloni och hennes parti Italiens bröder benämns som nyfascister och i Sverige anklagas SD emellanåt för att förespråka fascistoida idéer. Lika ofta avfärdas dessa etiketter som felaktiga och som historielösa. Men vad är fascism?Fascismens historiaI år är det 100 år sedan fascismen kom till makten i Italien under Benito Mussolinis ledning. Drygt tio år senare vann Adolf Hitlers nazistparti i Tyskland. Fascismen tog spjärn mot socialismen, liberalismen och demokratin som ansågs vara på väg att förstöra den sanna nationella identiteten och kulturen, och fascismen förhärligade våldet som politiskt verktyg. Med en stark ledare i spetsen skulle den historiska nationen återfödas och ett nytt samhälle skapas med hjälp av den nya människan och modern teknik. Hur har fascismen utvecklats på hundra år och vad kännetecknar det fascistiska idégodset?Medverkande i samtalet om fascism är historikern Mikael Rahm och statsvetarna Ludvig Beckman och Helen Lindberg. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Det knorras kring Tidöavtalet - även inifrån Rosenbad. Men egentligen har den nya regeringen haft det ganska enkelt. Drygt en månad har gått sedan Tidöavtalet såg dagens ljus. Redan första veckan pekade sjukvårdsminister Acko Ankarberg på att det kommer bli svårt att ta bort tolkar inom sjukvården. Även justitieminister Gunnar Strömmer, jämställdhetsminister Paulina Brandberg och skolminister Lotta Edholm har riktat kritik mot delar av avtalet.Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach menar dock att den nya regeringen hittills haft det ganska enkelt i jämförelse med Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt. Tidöavtalet är inte grusat, men utmaningar är att vänta.Det politiska spelet diskuterar också vad ett vallöfte egentligen innebär. Under kommande fyra åren är det två vallöften som är extra viktiga för regeringen att hålla.Medverkande:Fredrik Furtenbach och Tomas Ramberg, inrikespolitiska kommentatorer EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Hanna Melander

I dag fyller Ölandsbron 50 år. Drygt sex kilometer väg över Kalmarsund, en väg där det hänt mycket under det halvsekel som gått. Så i kväll handlar Karlavagnen om händelser på vägar. Har du fått motorstopp mitt på bron, på väg till Öland? Eller på en annan bro, eller kanske utomlands? Vad hände? Hur fick du hjälp?Är du yrkesförare och kör långtradare, buss eller traktor? Vad har du varit med om på vägarna?Har du varit på roadtrip utomlands och råkat ut för strapatser? Hör av dig och berätta om dem?Var du på cykelsemester när det hände något minnesvärt. Vad?Fick du bensinstopp på en väg över prärien, körde du på en serpentinväg i Anderna, tog du upp en liftare som blev en vän för livet, tappade du lasten på en landsväg genom skogen, eller cyklade du genom Europa? Oavsett om du var ute på vägarna i bil, långtradare eller på cykel så vill kvällens programledare Johan Signert höra din dråpliga, roliga eller allvarliga berättelse.Programmet börjar 21.40, telefonslussen öppnar klockan 21.Ring 020-22 10 30, eller mejla karlavagnen@sverigesradio.se.Självklart kan du höra av dig i sociala medier också:Karlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Ansvarig utgivare: Jesper Ericson

Dikt: Lite Närmre Randen Översättning: Andreas Lundberg Uppläsning: Pontus Plaenge Ocean Vuong föddes 1988 i Vietnam men växte upp och utbildade sig i USA där han fortfarande bor. Båda hans föräldrar var analfabeter, i hemmet talades vietnamesiska och först i elvaårsåldern lärde han sig skriva och läsa. Men 2005 debuterade han med diktsamlingen Natthimmel med kulhål, tolkad på svenska av Andreas Lundberg.Drygt tio år senare fick han sitt internationella genombrott med romanen En stund är vi vackra på jorden. I den liksom i hans nya diktsamling Tiden är en mor är sorgen efter modern ett centralt motiv.DIKTSAMLING: Natthimmel med kulhål (Modernista, 2018)MUSIK: Väinö Raito: CanzonettaEXEKUTÖR: Annemarie Åström, violin, Tiina Karakorpi, piano

Dikt: Tröskel Översättning: Andreas Lundberg Uppläsning: Pontus Plaenge Ocean Vuong föddes 1988 i Vietnam men växte upp och utbildade sig i USA där han fortfarande bor. Båda hans föräldrar var analfabeter, i hemmet talades vietnamesiska och först i elvaårsåldern lärde han sig skriva och läsa. Men 2005 debuterade han med diktsamlingen Natthimmel med kulhål, tolkad på svenska av Andreas Lundberg.Drygt tio år senare fick han sitt internationella genombrott med romanen En stund är vi vackra på jorden. I den liksom i hans nya diktsamling Tiden är en mor är sorgen efter modern ett centralt motiv.DIKTSAMLING: Tiden är en mor (Natur och Kultur, 2022)MUSIK: George Winston: SnowEXEKUTÖR: George Winston, piano

Berättelsen om hur de hemlighetsfulla grundarna av ett smärtstillande läkemedel blir miljardärer och generösa filantroper för att sedan beskrivas som medskyldiga till en epidemi. De tre bröderna Sackler växer upp under 30-talet i ett New York präglat av den stora depressionen. Det är kärva tider, men de unga männen är ambitiösa och utbildar sig till läkare. I synnerhet en av dem, storebrodern Arthur, är också mycket intresserad av ett annat ämne: reklam.Att förena medicin med marknadsföring på Arthurs vis ska visa sig vara en närmast revolutionerande idé, där en av nycklarna är att bredda marknaden. Delar av familjen Sackler, och deras läkemedelsbolag Purdue, ska snart tjäna stora pengar på sin uppfinningsrikedom både vad gäller nya läkemedel och säljtrick. Med åren blir de kända för att donera enorma summor till elituniversitet och muséer världen över.Drygt 25 år efter lanseringen av det smärtstillande läkemedlet OxyContin menar många att Purdue banade väg för den så kallade opioidkrisen i USA, som lett till hundratusentals människors död. Hur gick det till?I avsnittet medverkar författaren och The Guardian-reportern Chris McGreal, författaren och frilansjournalisten Jonas Cullberg samt Sveriges Radios hälsokorrespondent Sara Heyman.Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022. Programledare: Vendela Lundberg Avsnittsmakare och reporter: Alice Dadgostar Ljudmix: Moa HamnerKlippen är hämtade från CBS, "Mad men", Fox News, C-Span, PBS, Pro PublicaBöckerna "Empire of Pain" av Patrick Radden Keefe, "Pain Killer" av Barry Meier och "En amerikansk epidemi" av Jonas Cullberg var till stor hjälp under researcharbetet.

Dikt: Vattenlinje Översättare: Andreas Lundberg Uppläsning: Pontus Plaenge Ocean Vuong föddes 1988 i Vietnam men växte upp och utbildade sig i USA där han fortfarande bor. Båda hans föräldrar var analfabeter, i hemmet talades vietnamesiska och först i elvaårsåldern lärde han sig skriva och läsa. Men 2005 debuterade han med diktsamlingen Natthimmel med kulhål, tolkad på svenska av Andreas Lundberg.Drygt tio år senare fick han sitt internationella genombrott med romanen En stund är vi vackra på jorden. I den liksom i hans nya diktsamling Tiden är en mor är sorgen efter modern ett centralt motiv.DIKTSAMLING: Tiden är en mor (Natur och Kultur, 2022)MUSIK: Anouar Brahem: En souvenir dLramEXEKUTÖR: Anouar Brahem, luta

Om den syrisk-ortodoxa kyrkans möte med svenska värderingar. Drygt 50 år efter det att de första assyrierna kom till Sverige fylls de syrisk-ortodoxa kyrkorna i Södertälje av hymner på ett gammalt språk som få förstår. Vad betyder tron och vad betyder kyrkan när nya generationer växer upp?Önver Cetrez, lektor i religionspsykologi och kulturpsykologi vid Uppsala universitet, Andreas Hanna, utbildar sig till präst och jobbar i Sankt Afrems kyrkan i Södertälje, Birgitta Kaya, ordförande i Sankt Afrems församling och Afamia Maraha medverkar. *********Hör även en längre intervju med den nyvalde ärkebiskopen Martin Modéus som efterträder Antje Jackelén i december.Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Paloma Vangpreecha

Drygt 170 läkare vill att regiondirektör avgår. Nya Natosamtal mellan Sverige, Finland och Turkiet. Elpriserna. Latinorepresentation i film och tv i USA. Sture Allén död. Franska parlamentsvalet. Med mera.

Medan stora delar av omvärlden gått vidare efter pandemin fortsätter Kinas sin nolltoleranspolitik. I veckans podd får vi veta hur svenska företag hanterat nedstängningar och andra covidproblem. Omfattande nedstängningar, svårigheter att resa hem eller ta in utländsk personal, återkommande masstestning som i sig innebär smittrisk. Drygt två år in i pandemin tampas både ekonomin och vanligt folk med stora covidproblem. Hur drabbar detta de hundratals svenska företag som är verksamma i landet? Hör Joakim Abeleen, Kinachef på Business Sweden och Björn Djurberg, Pekingkorrespondent i samtal med programledare Helene Benno.Producent: Kajsa BoglindTekniker: Tim Kellerman

3 maj. Drygt 32 000 ukrainare har sökt skydd i Sverige. Av dem är nästan 12 000 barn. Fredrik Hillelsson och Delal Apak berättar för Maria Ludvigsson om hur man i Stockholm öppnat en ny skola för ukrainska skolbarn. Skolgång är avgörande för att barnen ska utvecklas och känna hopp och mening.

Historien om den ukrainska komikern, skådespelaren och mediamannen som gick från att spela president på tv till att bli president i verkligheten. Volodymyr Zelenskyj, uppvuxen i en ukrainsk industristad, utbildar sig till jurist. Men det är som entertainer, tillsammans med kollegorna i humorgruppen Kvartal 95, han kommer göra kometkarriär. Särskilt uppmärksammad blir han i tv-serien Folkets tjänare, där han spelar en lärare som plötsligt blir president. Snart suddas gränsen mellan verklighet och fiktion ut. Utan ideologisk ståndpunkt eller politisk erfarenhet, vinner Zelenskyj stort i presidentvalet 2019. Han lovar att bekämpa korruptionen i landet och skapa fred i öst. Drygt tre år senare ser han ut att gå till historien som en besvikelse. Men i slutet av februari 2022 förändras allt. I programmet hörs Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Fredrik Wadström, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion och Ukrainakännare, Valeria Helander, undersökande reporter på SVT med specialkunskaper om Ryssland och Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent på Sveriges Radio.Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, AP, NBC, 1+1, Euronews, BBC, Sky News.Avsnittet publicerades den 17 mars 2022.

Historien om den ukrainska komikern, skådespelaren och mediamannen som gick från att spela president på tv till att bli president i verkligheten. Volodymyr Zelenskyj, uppvuxen i en ukrainsk industristad, utbildar sig till jurist. Men det är som entertainer, tillsammans med kollegorna i humorgruppen Kvartal 95, han kommer göra kometkarriär. Särskilt uppmärksammad blir han i tv-serien Folkets tjänare, där han spelar en lärare som plötsligt blir president. Snart suddas gränsen mellan verklighet och fiktion ut. Utan ideologisk ståndpunkt eller politisk erfarenhet, vinner Zelenskyj stort i presidentvalet 2019. Han lovar att bekämpa korruptionen i landet och skapa fred i öst. Drygt tre år senare ser han ut att gå till historien som en besvikelse. Men i slutet av februari 2022 förändras allt. I programmet hörs Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet, Fredrik Wadström, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion och Ukrainakännare, Valeria Helander, undersökande reporter på SVT med specialkunskaper om Ryssland och Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent på Sveriges Radio.Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, AP, NBC, 1+1, Euronews, BBC, Sky News.Avsnittet publicerades den 17 mars 2022.

Berättelsen om den svordomsfria rapparen som blev Fresh Prince med hela den globala tv-publiken, och som sedan kalkylerade sig in i det absoluta toppskiktet av Hollywood. Will Smith (f. 1968) är rappare, skådespelare och självhjälpsinspiratör, uppvuxen i Philadelphia.I slutet av 80-talet skriver han och barndomsvännen DJ Jazzy Jeff in sig i musikhistorien, då de som första hiphop-akt någonsin vinner en Grammy. Vinsten borde förändra Wills liv till det bättre, men blir istället starten på ett mardrömslikt halvår.Turen vänder 1989, då Will blir headhuntad av Quincy Jones. Den legendariske musikproducenten är på väg att ge sig in i tv-branschen och övertalar Will att spela huvudrollen i hans nya sitcom, The Fresh Prince of Bel-Air. Serien blir en omedelbar succé och plötsligt öppnar sig en hel värld av möjligheter i showbiz för den skådisdebuterande Will.Drygt tre decennier senare befinner sig Will Smith i den absoluta toppen av Hollywood. Genom insatser i storfilmer som Bad Boys, Men in Black och Ali har han skaffat sig fans över hela världen och blivit kallad för "the most bankable star in the world" av tidningen Forbes.Men när Will Smith, hösten 2021, släpper sin kritikerrosade självbiografi Will, förändras bilden av hans skämtsamma persona. För första gången öppnar den spexiga och självsäkra megakändisen på locket till sitt inre och avslöjar dramatiska detaljer om sin uppväxt som aldrig tidigare har varit kända för allmänheten.I avsnittet hörs kulturjournalisten Anna Hellsten och Jonathan Rollins, komiker och poddare.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Hateff MousaviyanAvsnittet gjordes vintern 2022 av Studio Olga.Ljudklippen i programmet är hämtade från: "The Fresh Prince of Bel-Air","Best Shape of My Life", Entertainment Tonight, The Arsenio Hall Show,"Bad Boys", "Ali","The Fresh Prince of Bel-Air Reunion", NPR:s Fresh Air, Ellen DeGeneres Show, Red Table Talks, The Oprah Conversation, "King Richard" och The Tonight Show Starring Jimmy Fallon.

Berättelsen om den svordomsfria rapparen som blev Fresh Prince med hela den globala tv-publiken, och som sedan kalkylerade sig in i det absoluta toppskiktet av Hollywood. Will Smith (f. 1968) är rappare, skådespelare och självhjälpsinspiratör, uppvuxen i Philadelphia.I slutet av 80-talet skriver han och barndomsvännen DJ Jazzy Jeff in sig i musikhistorien, då de som första hiphop-akt någonsin vinner en Grammy. Vinsten borde förändra Wills liv till det bättre, men blir istället starten på ett mardrömslikt halvår.Turen vänder 1989, då Will blir headhuntad av Quincy Jones. Den legendariske musikproducenten är på väg att ge sig in i tv-branschen och övertalar Will att spela huvudrollen i hans nya sitcom, The Fresh Prince of Bel-Air. Serien blir en omedelbar succé och plötsligt öppnar sig en hel värld av möjligheter i showbiz för den skådisdebuterande Will.Drygt tre decennier senare befinner sig Will Smith i den absoluta toppen av Hollywood. Genom insatser i storfilmer som Bad Boys, Men in Black och Ali har han skaffat sig fans över hela världen och blivit kallad för "the most bankable star in the world" av tidningen Forbes.Men när Will Smith, hösten 2021, släpper sin kritikerrosade självbiografi Will, förändras bilden av hans skämtsamma persona. För första gången öppnar den spexiga och självsäkra megakändisen på locket till sitt inre och avslöjar dramatiska detaljer om sin uppväxt som aldrig tidigare har varit kända för allmänheten.I avsnittet hörs kulturjournalisten Anna Hellsten och Jonathan Rollins, komiker och poddare.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Hateff MousaviyanAvsnittet gjordes vintern 2022 av Studio Olga.Ljudklippen i programmet är hämtade från: "The Fresh Prince of Bel-Air","Best Shape of My Life", Entertainment Tonight, The Arsenio Hall Show,"Bad Boys", "Ali","The Fresh Prince of Bel-Air Reunion", NPR:s Fresh Air, Ellen DeGeneres Show, Red Table Talks, The Oprah Conversation, "King Richard" och The Tonight Show Starring Jimmy Fallon.