Podcasts about ungern

(Ett ca 4 månader gammalt avsnitt som släpps här i gratis-feeden) MGP inleds denna veckan med ett försvarstal till alla som haglat glåpord på Prinzen efter hans uttalanden förra veckan från när han mådde mycket dåligt. Detta leder till en hel del sanningar om bland annat utländska kvinnor. News on the hour är späckat med mad news-shit, som t.ex. kaoset i Mexiko, senaste utspelen från skamfläckarna Ungern och Slovakien, Gen Z's störtande av Madagascar, Bonnie Blues äckliga graviditet, US Navys äckliga avloppskris samt Japans äckliga bögfestival. Veckans Låt är en slutning av Munmans-trilogin som gästas av mun-disciplen Lars Ferrari. Constructive Critique delas ut till Sveriges två just nu bästa kvinnliga rappare som dock visar sig vara sucka MC's. Gammal Dänga blir startningen av Munmans-konceptet, eran och rörelsen. Detta är MGP's gamla feed där det släpps nåt avsnitt gratis då och då bara. Vill du höra alla gamla avsnitt och nya när de kommer kan du göra det för 69 kr i månaden här: https://underproduktion.se/mgp Registrera dig här: https://underproduktion.se/register/mgp/ Biljettlänkar till Armanns standup-show "Håll käften ungjävel" hittar du här: https://linktr.ee/armannh

Ungern inleder ett nytt kapitel där Orban-eran ska städas bort. Men hur gör man upp med ett auktoritärt styre utan att själv bli likadan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pensionärsparet Ferenc och Ferencna Kovacs i Viktor Orbans hemby i Ungern, tv-tittaren Mario Szuts, medieforskaren Veronika Kövesdi, Istvan Bereznei, online-redaktör på Ungerns Publik Service, journalisten Samuel Pereira som var anställd på statliga TVP under Lag och Rättvisas tid vid makten, Maciej Czajkowski, programledare och redaktör på Polens motsvarighet till Rapport, Sandor Lederer som driver organisationen K-monitor som kartlägger korruptionen i Ungern, juridikforskaren Beáta Bakó, Daniel Tilles, redaktör på den polska nyhetssajten Notes from Poland och Polens justitieminister, Waldemar Żurek.Reporter i Polen: Östersjökorrespondent Felicia Hassan.Programledare: Filip Kotsamboikidisfilip.kotsamboikidis@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Östman och Madeleine Larsson möter riksdagsledamoten Erik Ottoson, ordförande i EU-nämnden och förbundsordförande för Moderaterna i Stockholms län, i ett samtal om EU, säkerhetsläget och hur Moderaterna i Stockholms län förbereder sig inför valet.Vi pratar om vägen in i politiken, rollen som förbundsordförande och hur man håller ihop ett län med allt från skärgård och landsbygd till täta stadsmiljöer. Ottoson beskriver också arbetet i riksdagens EU-nämnd, där regeringen får sitt mandat inför förhandlingar i Bryssel.Dessutom blir det Trump, tullar och ett förändrat världsläge där Europa måste ta större ansvar. Samtalet handlar också om Ukrainas väg mot EU-medlemskap, Ungerns nya politiska riktning efter Orbán och varför frihandel, demokrati och säkerhet påverkar både svenska jobb och människors vardag.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠Instagram⁠, ⁠Facebook,⁠ ⁠X⁠ och ⁠TikTok⁠Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠stockholm@moderaterna.se⁠Ämnen: EU, Ukraina, Frihandel, Tullar, Trump, USA, Säkerhetspolitik, Demokrati, Ungern, EU-nämnden, Stockholms län, Moderaterna, Valet 2026

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg och Fanny Wijk pratar om det senaste vi vet om spridningen av hantaviruset och Putins uttalande om att slutet på kriget kan vara nära. De pratar också om att Hide the pain-Harold firar regimskiftet i Ungern och att späckhuggare siktats i Marstrandsfjorden.Dessutom: "Inget nytt" i UFO-släpp, igelkottar med ryggsäckar och Felicias grova svordom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Veckan som gick dominerades av en hart när fullsatt riksdag när kvittningen är satt ur spel. Det är inte första gången Sverigedemokraterna bryter mot praxis. Hur förhåller sig partiet till oskrivna regler?Idag finns rekordmånga vildar i riksdagen, som kan rösta som sitt gamla parti men inte alltid. Det finns flera teorier om varför vildarna är så många just nu, från tidigare vildar, åldersmannen i riksdagen och statsvetare. Reportage av Anders Diamant.När Orban förlorade valet i Ungern var det många som jublade – i grannlandet Serbien. Detta eftersom en omfattande proteströrelse hoppas avsätta presidenten Vučić, och ser Ungerns om en inspiration. Men hur jämförbara är fallen egentligen? Reportage av Milan Djelevic.På sextiotalet åt vi i Sverige nästan dubbelt så mycket färsk potatis per person som vi gör idag, enligt jordbruksverkets statistik. Är det en orubblig trend eller kan potatisen komma tillbaka som en självklar kolhydrat på tallriken?Krönika av Agri Ismail.Panelen om matkrav för alkoholförsäljning, allmän värnplikt och att förhandla med talibanerna i Afghanistan.I timme två:På torsdag träffas världens två mäktigaste män – Xi Jinping och Donald Trump. Samtidigt som Donald Trump förhåller sig till dagsfärska oljepriser och ett mellanårsval i november styr Xi Jinping med en helt annan långsiktighet i diktaturens Kina.I veckan skrev regeringen ned sin tillväxtprognos för Sverige, och prognosmakarna säger nu att vi kommer ur lågkonjunkturen först nästa år till skillnad på slutet av det här året. Det är inte första gången prognoserna varit för optimistiska, så hur självklart är det att högkonjunkturen ändå hägrar där på horisonten, till slut? Reportage av Kristin Holmberg.Det pågår flera stora krig i världen, med ett enormt lidande som följd. Samtidigt driver kriget på en innovationskraft, av behov och med pengar som inte fanns innan kriget började. Hör om innovationer från förr och nu som kan komma världen till gagn, långt utanför slagfältet.Satir med Radioskugga.I Indien drar en orange våg över landet – det regerande hindunationalistiska partiet BJP, med orange som sin partifärg, har i veckan haft nya valframgångar och regerar nu ensamt eller i koalition i en majoritet av Indiens delstater. Reportage av Naila Saleem och Deepika Bose, frilansjournalist i New Delhi.Kåseri av Mark Levengood.Rättelse: i programmet sägs det att regeringen förhandlat med somaliska krigsherrar. Det stämmer inte. Det vi vet stämmer är att regeringen bland annat styrt om biståndspengar och finansierat tjänster på somaliska regeringskansliet, som en del av en migrationsöverenskommelse, enligt Ekot och Dagens Nyheters avslöjanden.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Jacob Gustavsson

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I Ungern har EU sett brist på oberoende forskning, och fryst stöd. Efter maktskiftet väcks hopp om förändring, men oro om att reformerna bara blir ytliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Samtidigt som studenter i Sverige firar Valborg intensivt, så släpps en handbok för att försvara akademiska frihet i Ungern. Efter Péter Magyars valseger i Ungern har ett försiktigt hopp tänts bland forskare och universitetsanställda. Under Viktor Orbáns 16 år vid makten vittnade många om politisk detaljstyrning, strypta forskningsresurser och en utbredd självcensur. När EU valde att frysa miljardbelopp i stöd handlade kritiken inte bara om brister i akademisk frihet, utan också om domstolars oberoende, korruption och mediernas ställning.Nu återstår den svåra frågan: hur snabbt går det att återskapa tillit och frihet i ett system som varit politiserat under lång tid? Avgörande blir vem som får makt över universiteten, hur forskningsmedel fördelas – och hur kvalitet kan få gå före lojalitet mot den sittande regeringen.Att genusvetenskapliga utbildningar stoppades redan 2018 ses ofta som ett tidigt tecken på hur snabbt akademin kan strypas när demokratin försvagas. Samtidigt väcker maktskiftet förhoppningar om fler internationella samarbeten och ökade EU-anslag, om rättsstatens principer och den akademiska friheten faktiskt kan byggas upp igen i Ungern. Och kanske rymmer erfarenheterna också en större fråga: behövs gemensamma europeiska verktyg för att skydda forskares och studenters oberoende i framtiden?Medverkar gör Ylva Engström, vice preses (ordförande) vid Kungliga Vetenskapsakademien tillika ordförande i dess forskningspolitiska kommitté, Andrea Petö, professor i genusvetenskap vid Central European University och Andrew Ryder, chef för institutet för statsvetenskap och internationella studier på Eötvös Loránd University i Budapest i Ungern.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I början av maj tar Viktor Orbáns 16 år långa styre av Ungern slut, och Péter Magyar kan bilda ny regering. Under lång tid har Viktor Orbán, som beskrivs som Putins bästa vän i Europa, varit en huvudvärk för EU och Ukraina – där kriget nu är inne på sitt femte år. Orbán har varit emot sanktioner mot Ryssland och lagt in sitt veto mot livsviktigt stöd till Ukraina. Men vem är Péter Magyar, och kan hans maktövertagande rädda Ukraina? Programledare: Maria Hansson Botin. Med: Ingmar Nevéus, Europakorrespondent på DN. Producent: Elinor Ahlborn

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, som kom att inspirerar studenter och arbetare i Ungern att protestera mot regimen.Upproret hade inledningsvis vissa framgångar innan det krossades brutalt av sovjetiska trupper när det sovjetiska ledarskapet bestämde sig för att agera. Paradoxalt kom upproret att leda till att Ungern blev det land i Östeuropa med störst ekonomisk frihet – den sk gulaschkommunismen.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, författare aktuell med boken Ungernrevolten.Upproret inleddes den 23 oktober, då studenter och intellektuella demonstrerade i Budapest för att kräva en mer demokratisk och fri politisk och ekonomisk miljö. Protesterna spred sig snabbt över hela landet och började utvecklas till en allmän strejk. Till slut gick hela landet ut i strejk, och regeringen tvingades avgå.Den nya regeringen som tog över efter att den gamla hade avgått, under ledning av Imre Nagy, utropade Ungern som en fri och självständig stat. Denna utveckling var emellertid inte populär hos Sovjetunionen, som ockuperade landet den 4 november 1956. Under de följande veckorna utkämpades hårda strider mellan de sovjetiska styrkorna och de ungerska rebellerna.Upproret varade i 13 dagar och ledde till att tusentals människor dödades och ännu fler skadades. Det var en blodig tid i Ungerns historia, men det ledde också till att landet förändrades på många sätt. Upproret var en signal om att det fanns en stor längtan efter frihet och demokrati bland det ungerska folket, och det inspirerade senare generationer av ungerska reformister och politiker.Efter ockupationen av Sovjetunionen följde en period av återuppbyggnad och återhämtning för Ungern. Landet förblev dock under sovjetiskt inflytande fram till 1989, då det kommunistiska styret slutligen föll.Lyssna också på Warszawaupproret 1944 – önsketänkande och hjältemod.Bild: Ungerska civila vid en förstörd sovjetisk stridsvagn i Budapest. Fotograf: okänd, Wikipedia, Public Domain,Musik: Beethoven no 3, Egmont overturen. The Silverstar Band, Internet Archive, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VLT vägrar rätta artikel om inställd pesach, och så hopp om en ny vår för pressfriheten i Ungern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skumma förehavanden på 68:an eller helt vanligt grundlagsskyddat beteende?Ett svartvitt bildmontage av bekymrade ministrar mot en fond av riksdagshuset och så rubriken: ”Anonyma mejl till regeringen – skickas inifrån S partikansli”. Dagens Nyheters artikel, som kretsar kring något så torrt som den svenska offentlighetsprincipen, hade en rätt dramatisk inramning. Kanske lite för dramatisk. För det här var en publicering som i tisdags fick både byråkrater och journalister runt om i landet att sätta morgonkaffet i halsen.Joanna Korbutiak har pratat med Scoops redaktör Daniel Wiklander, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och DN:s redaktionschef Anna Åberg.Polisen dementerade avrådan från pesachfirande – men tidningen backar inte en tumI slutet av mars kom nyheten att Judiska föreningen i Västerås, för första gången, ställt in sitt gemensamma firande av högtiden pesach. Till grund för beslutet låg, enligt tidningen VLT:s rapportering, en avrådan från polisen. Den här nyheten väckte många starka reaktioner, och flera andra medier följde upp med egna inslag och ledartexter. Men stämde det verkligen?Edvin Ek åkte till Västerås för att träffa Vestmanlands Läns Tidnings chefredaktör Daniel Nordström och Magnus Jansson Klarin, presstalesperson polisregion Mitt.Maktskifte i Ungern – hur påverkas pressfriheten?Under de 16 år som Victor Orbán suttit vid makten, har den ungerska pressfriheten minskat drastiskt. Statligt finansierade medier har förvandlats till regeringsmaktens megafoner och dagstidningar, förlag och tidskrifter har, titel efter titel, köpts upp av företagare med nära band till Orbáns parti Fidesz. Valets vinnare Péter Magyar har nu utlovat att den ungerska pressfriheten ska återställas. Frågan är: kommer han att lyckas?Johan Cedersjö har träffat förlagsredaktören och Ungernkännaren, Peter Karlsson, som precis kommit hem från två veckors valfeber i Ungern.

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Vilka växlar ska man dra på Orbans fall i Ungern? Hur ska vi förstå övergreppen på äldre? Och vad fick redaktionen för svar av valkompassen? Tove Lifvendahl, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Prenumerera: Spotify Vi spelar in på en lördag och försöker spekulera om vad som kan ha hänt fram till torsdag, med t.ex. valet i Ungern, vapenvilan i Iran, oljemarknaden och de strategiska reserverna, och Libanon. Med facit i hand gick det så där! För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på […]

Med Viktor Orbáns storförlust i det ungerska valet snuvas Vladimir Putin på sin bästa vän i EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Ryssar åk hem” skanderade lyckliga Budapestbor när det i söndags kväll stod klart att premiärminister Viktor Orbáns utmanare Péter Magyar hade vunnit parlamentsvalet i Ungern. Orbán har bibehållit en mycket nära relation till Kreml även under Rysslands storskaliga krig mot Ukraina och bland annat blockerat miljarder i EU-stöd till Ukraina. Så vad betyder Orbáns valförlust för Vladimir Putin och vad betyder den för Ukraina?Inställningen till Ryssland har även svängt i exempelvis Armenien de senaste åren. Vi pratar om Rysslands dalande attraktionskraft och ett möjligt krigsslut.Veckans gäster är Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

USA:s president i storbråk med väckelsekristna och påve Leo XIV. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Donald Trump får hård kritik från väckelsekristna väljare sedan han publicerat en bild på sig själv där han föreställer Jesus (han säger själv att han föreställer något annat). Samtidigt utspelar sig ett storbråk mellan USA:s president och självaste påven i Rom.Vicepresident JD Vance reste till Ungern för att försöka få Victor Orban omvald som premiärminister, men det misslyckades. Även Trump försökte få upp väljarstödet för den auktoritäre ledaren genom att utlova ekonomiskt stöd till landet. Vad säger valet i Ungern om Trumpgängets dragningskraft utomlands?Vi pratar också om USA:s fredssamtal med Iran i Islamabad. Även där hade JD Vance tuffar dagar utan framgång.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios korrespondent i Washington och Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondentProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magyars valseger väcker EU-hopp om ny värme mellan Bryssel och Budapest. Men hur enkelt kommer det gå? Och har Orbán nu gått från förebild till varningssignal för ytterhögern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 17 miljarder euro i frysta EU-medel och en Ukraina-politik som blockerats. Men nu har Ungern valt Europa, säger det ungerska valets vinnare Péter Magyar. Frågan är dock hur rak vägen tillbaka in i EU-värmen kan bli. När gratulationerna landat och segerfesten slocknat reses frågor om vilket förhandlingsspel som väntar. I EU-frågor som rör Ukraina är det oklart hur Magyar kommer agera och Magyar själv kopplar ihop Ukraina-frågorna med Ungerns frysta EU-medel. Samtidigt är inte Viktor Orbáns parti Fidesz helt ute ur leken. I det ungerska samhället har Viktor Orbán skaffat partiet ett starkt fotfäste på många nivåer och även i EU-politiken finns partiet kvar som en spelare.Europas politiska karta ritas omKlart är i alla fall att det europeiska politiska landskapet förändras i och med det historiska maktskiftet i Ungern. Och resultatet skickar en tydlig signal till andra ytterhögerpartier om att stöd från Trump och Putin inte gav raketbränsle i valspurten. Samtidigt, i skuggan av valet i Ungern, väntar också ett annat europeiskt val som kan få geopolitiska konsekvenser – i Bulgarien. Den före detta presidenten Ruman Radev som ligger bäst till att bli Bulgariens näste premiärminister har tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland.Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Kim Kellerman

Det blev en historisk dag i Ungern i söndags. Efter 16 år som premiärminister röstade befolkningen bort Viktor Orbán. Nu blåser nya vindar i landet. Partiet Tisza vann valet med partiledaren Péter Magyar i spetsen. Partiet bildades 2020 och har vuxit i popularitet väldigt snabbt. Péter Magyar har bland annat lovat att han vill göra Ungern till en bra partner i EU och Nato men också att han vill bekämpa den korruption som har rått i landet under Orbáns styre. Vad väntar nu för den ungerska befolkningen? Hur har Vladimir Putin reagerat och hur kan det påverka kriget i Ukraina framöver? Gäst: Johan Mathias Sommarström, Aftonbladets utrikeskommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: DW News, ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Sveriges utrikesminister tycker att det är bra att Ungern får en ny premiärminister / Regeringen satsar mycket på hushållen i budgeten / Företag i Norrbotten rekryterar personal från andra länder / Ovanligt guldsmycke från 500-talet hittat på Gotland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Ungern får ny ledare. Regeringen berättar hur de vill använda Sveriges pengar. Gabriel skriver brev till statsministern för att stoppa en gruva. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans podd dyker Pilot-Patrik upp igen efter några års frånvaro.Vi blir mållösa när kvinna i USA skickar ICE på sina hantverkare..Vi jublar över valresultatet i Ungern.Tobias har haft uppvisning för regeringen.Till sist listar vi tre vardagsbagateller som kan förstöra en hel dag.Nu kör vi!kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Péter Magyar knuffar Viktor Orbán från den ungerska tronen efter 16 år. Hör om faktorerna som avgjorde och vad maktskiftet kan betyda för Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En epok i Europas moderna historia är över. Så beskriver Daniel Alling det ungerska valresultatet där en portalfigur för den europeiska ytterhögern nu förlorar makten. Hör Sveriges Radios korrespondenter från Budapest med färska analyser av valresultatet och bilder från den historiska valnatten.Efter sexton år vid makten är Viktor Orbáns tid på tronen över. Péter Magyars parti, Tisza, vann en supermajoritet med 138 av parlamentets 199 platser, medan Orbáns Fidesz ihop med sina allianspartier fick 55 mandat. EU-vänliga europeiska ledare gläds åt resultatet och många hyser stora förhoppningar på att Magyar ska stå för en ny Europapolitik.Rättelse 13/4: I den ursprungliga versionen sades att observatörerna som på förhand väckt frågor om valets demokratiska legitimitet kom från bland annat Europeiska rådet. Korrekt är att de kom från Europarådet.Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese Rosenvinge

Irans exilprins är i Sverige inbjuden av Ebba Busch och Jimmie Åkesson, valet i Ungern är avgjort och det kräver ett salamiquiz och finns det tillräckligt med bokstäver för alla minoriteter? Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond reder ut allt du behöver få koll på efter helgen. Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Det är Måndag och veckans avsnitt är Patreon-exklusivt i sin helhet, så bara för dom med högre människovärde! Jofi, Petrina och Armann pratar om fyllon i ståuppublik, coola namn på vita svenska bluesmusiker, fiaskot med framtidsbussen i "Palmens stad", sanningen om en Göteborgskomiker på Filters omslag, nakna mannen i Borås med tillhygge, att Moto Boy erkänt ett dussintals mord i sina låtar och sen lite kort om Iran och Ungern. Efter det svarar vi på frågor från lyssnarna som vanligt - denna gången om SNL UK och tuffa och töntiga kläder- Vill du höra hela avsnittet och även få ett högre människovärde bör du stötta podden på Patreon genom att gå in på https://www.patreon.com/mandag. Då får du tillgång till alla avsnitt inklusive vart tredje som detta som är Patreon-exklusivt, alla gamla avsnitt av Måndag och MÅNAD, frågelådan som numera alltid finns i slutet av varje avsnitt bara på Patreon och dessutom reklamfritt. Framförallt stöttar du en nice podd och gör att den kan fortsätta finnas. GÖTEBORG! Imorgon tisdag 14/4 kör stans bästa och hemligaste ståuppklubb Hemlis hos er. Gå på den om du gillar komiker med exakt samma utseende, skämt och stil som Jofi (utan att avslöja nåt). Biljetter finns här: https://billetto.se/e/hemlis-comedy-14-april-2026-biljetter-1765166 MALMÖ! Världens ballaste ståuppklubb ligger i dig och heter Under Jord! Nu på onsdag 15/4 kör vi igen. Biljettlänkar till alla kvällar finns på underjord.nu! FALSTERBO! På torsdag kommer Armann köra standup hos er tillsammans med bl.a. Kristoffer Appelqvist. Köp biljetter här https://www.nortic.se/ticket/event/79867 STOCKHOLM! På lördag kommer både Jofi och Petrina till er och kör standup på Revolver Comedy på Scandic Malmen. Köp biljetter här: https://biljett.kulturaktiebolaget.se/sv/9uy39kplfjadr46/products Håll koll på grejer Petrina gör på http://petrina.se

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Konstantinopels fall 1453 innebar slutet för det bysantinska riket – en kristen statsbildning med rötter i det östromerska imperiet. Samtidigt blev erövringen ett avgörande steg i det osmanska rikets etablering, där Konstantinopel (dagens Istanbul) snart blev centrum och huvudstad.Utanför murarna samlades en osmansk här på minst 60 000 soldater, understödd av ett effektivt artilleri. Stadens försvar uppgick till omkring 8 000 man. Belägringen pågick från den 7 april till den 29 maj, då Konstantinopel till slut föll. Striderna utkämpades inte bara man mot man, utan också genom tung artilleribeskjutning, underjordiska mineringsoperationer och sjöstrider.I reprisen av avsnitt 24 av Militärhistoriepodden samtalar historikern Martin Hårdstedt med idéhistorikern Peter Bennesved om Konstantinopels fall.Konstantinopel hade varit huvudstad i ett rike som existerat i mer än 1 000 år, beroende på hur man räknar. Det bysantinska riket var arvtagaren till Romarriket och var under århundraden den största och starkaste kristna makten i Europa och östra Medelhavet, innan de västeuropeiska rikena etablerades på allvar under tidig medeltid.Vid mitten av 1400-talet var Bysans i praktiken ett krympt kejsardöme. Kejsaren i Konstantinopel kontrollerade främst ett begränsat område på den europeiska sidan av Bosporen samt vissa delar av sydvästra Grekland och ett antal öar. Riket var nu i stort sett omgivet av det expanderande osmanska riket.Sultan Mehmet II behövde visa sin styrka som härskare i ett rike där makten ännu inte var helt konsoliderad. En erövring av det mytomspunna Konstantinopel skulle stärka hans ställning inrikespolitiskt och undanröja ett kristet brohuvud mitt i den osmanska intressesfären. När snaran drogs åt vädjade den bysantinske kejsaren Konstantin XI om hjälp, men svaren blev svaga eller uteblev. Påven, Ungern, Genua och Venedig hade begränsade resurser och var upptagna av egna konflikter.Den som vill läsa mer kan ta del av David Nicolle, Constantinople 1453: The End of Byzantium (Osprey, 2000), samt Judith Herrin, Det bysantinska riket (Höör: Agering, 2009).Bild:Belägringen av Konstantinopel, av Philippe de Mazerolles - Bibliothèque nationale de France Manuscript Français 2691 folio CCXLVI v [2] Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På söndag är det val i Ungern. Äldre i Munkfors upplever våren på en cykel för tre. I Malmö finns Skånes första kyrkokör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På söndag är det val i Ungern. Äldre i Munkfors upplever våren på en cykel för tre. I Malmö finns landets enda kyrkokör för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Världens blickar riktas mot Ungern. Anklagelser om valfusk, utländska påverkanskampanjer, och ett planerat mordförsök på premiärminister Viktor Orbán står i fokus när landet går till parlamentsval. Vad skulle det innebära för EU om en ny ledare kom till makten i Ungern? Varför engagerar parlamentsvalet ledare som Putin och Trump? Och stämmer ryktena om att Ryssland övervägt att iscensätta ett mordförsök mot Orbán för att stärka hans stöd inför valet? Gäst: Wolfgang Hansson, fristående utrikesanalytiker. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Ungern går till val. Den här gången ser det ut som att Viktor Orbán och Fidesz går mot nederlag. Oppositionen under Peter Magyar leder enligt de flesta mätningar. Andreas Ericson pratar valrörelsen med Anna som arbetar i Budapest och Johan Norberg som skrivit en rapport om landets utveckling.

Korruption och pennalism inom förbanden har blivit en integrerad del av rysk krigföring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från Ryssland kommer nya uppgifter om en brutal verklighet vid fronten, där pengar avgör frågan om liv eller död. Mutor, tortyr och slavliknande förhållanden är vardag bland ryska soldater.Samtidigt har Ryssland trappat upp sina attacker mot Ukraina och slår nu i ökad omfattning till även på dagtid, med många civila dödsoffer som följd.Helgens parlamentsval i Ungern följs noga från Kreml, som har goda relationer till premiärminister Viktor Orbán och hans regering. Det blev tydligt inte minst när ett telefonsamtal mellan ländernas utrikesministrar läcktes. Vi pratar om ryska påverkansförsök och vad utgången i valet kan få för konsekvenser för kriget i Ukraina.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti och Sveriges radios Rysslandskorrespondent Fredrik Wadström.Programledare: Johanna Melén.Producent: Åsa Welander.

Uppgifter om röstköp, sprängladdningar och EU-läckor till Kreml. Viktor Orbán utmanas på allvar och Bryssel håller andan när Ungern går till val. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val den 12 april och premiärminister Viktor Orbán står inför sin största utmaning på 16 år. Samtidigt har Ungern blivit en geopolitisk kokpunkt där stormakternas intressen sammanfaller i Europa. För Putin finns starka skäl att vilja påverka det ungerska valet och även Trump-administrationen ger sig in i slutspurten när JD Vance besöker Budapest för att backa Orbán.Viktor Orbán vs Péter MagyarViktor Orbán och hans Fidesz ställs mot utmanaren Peter Magyar, partiledare för mittenhögerpartiet Tisza. Ungernkännaren Anders Blomqvist beskriver hur Orbán förändrat det ungerska samhället i grunden och Östereuropakorrespondent Milan Djelevic berättar vilka frågor som driver de ungerska väljarna. Samtidigt finns utbredd kritik om att valet inte är fritt, utan att påtryckningar och press är en realitet som många ungerska väljare känner av.Röstköp, läckor och desinformationSlutspurten kantas av uppgifter om läckor inifrån EU-möten, rysk påverkan och röstköp. En dokumentär med vittnesmål om hur röster kan köpas för pengar och mutor har skakat valspurten, men avfärdas av Fidesz som smutskastning. Europarådets observatörer varnar samtidigt för en aggressiv valrörelse med vilseledande kampanjer. Hur påverkar allt detta väljarna och valet? Medverkande: Milan Djelevic, Östereuropakorrespondent. Anders Blomqvist, Ungernkännare och historiker vid Högskolan i Dalarna. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeTekniker: Marcus Östlund

Hela innehållet finns här nedanför: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fem veckor in i kriget – oljeoro när Hormuzsundet står stilla USA har trappat upp angreppen mot Iran och oljefartyg ligger stilla i Hormuzsundet, med växande oro för en global oljekris. Samtal pågår om hur sundet ska kunna öppnas igen.Instängda i Hormuz – sjömännen och risken för ”tankfnatt” Stoppet i Hormuz driver upp oljepriset men slår också mot besättningar som sitter fast ombord på sina oljetankers under hård psykisk press. Sjöfolk och forskare beskriver riskerna med ”tankfnatt” när väntan blir utdragen.AI-propaganda i kriget – kampen om sanningen i sociala medier I krigets skugga sprids känslostyrd propaganda snabbt i sociala medier, ofta med oklara avsändare. AI gör det enklare att producera klipp som påverkar hur konflikten uppfattas.Dikt och dans – så lyfter kultur fotbollslaget Kultur har använts som verktyg i fotbollen, från Karin Boye-läsning i VM 1994 till dagens metoder i landslagsmiljö. Professor Thomas Götselius menar att kulturella inslag kan stärka gruppen och frigöra mod.Krönika av Katarina BarrlingHänderna är vårt viktigaste verktyg, men de håller på att trängas undan.Panelen om SD i regering, pressade bolån och nattöppet på krogen under fotbolls-VMHör Adam Cwejman, Göteborgsposten, Lisa Pelling Dagens Arena och Zina Al-Dewany, Aftonbladettimme 2:Ungern går mot ett ödesval – Orbáns makt utmanas på allvarOppositionsledaren Péter Magyar leder i flera mätningar och hotar Orbáns ställning för första gången på nästan två decennier. Samtidigt hårdnar tonen i valrörelsen och kampen om osäkra landsbygdsväljare avgör.Relationen mellan Ryssland och Kina i en orolig tidRysslands beroende av att sälja olja och gas till Kina har gett Peking ett tydligare övertag i relationen. Samtidigt hörs nationalistiska röster i Kina som vill återta historiskt omstridda områden eller återinföra kinesiska ortsnamn.Överbeskyddade barn – familjen som går mot trendenNär fler föräldrar blir mer överbeskyddande finns också de som väljer att träna barnens självständighet. I familjen Govik går barnen själva till skolan, något som väcker reaktioner.Satir med RadioskuggaVad Sverige kan lära av rysk valpåverkan i EuropaInför höstens val stärker svenska myndigheter arbetet mot utländsk påverkan och studerar ryska metoder i Europa. Fabricerade läckor och AI-genererat material används för att skapa misstro, och Myndigheten för psykologiskt försvar följer utvecklingen.Kåseri av Helena von Zweigbergk Om svenska påsktraditionerprogramledare: Cecilia Khavarproducent: Anders Diamanttekniker: Chrisitan Barter

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Har regeringsfrågan blivit klarare, och vilken sida gynnas av den?  Blir Sverige som Ungern när SVT behöver spara? Och gick någon på ett aprilskämt? Peter Wennblad, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Viktor Orbans blockering av Ukrainastödet irriterar EU, frågan är om Orban använder EU-konflikten för att försöka vinna det stundande valet i Ungern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungern går till val 12 april och allt står på spel för landets premiärminister Viktor Orban, som innehaft posten i hela 16 år. Iinför valet har en infekterad strid om utlovade EU-stödpengar till Ukraina blossat upp. Ungern som tidigare sagt ja till stödpengarna vände tvärt och EU kunde därmed inte ta något beslut på toppmötet i Bryssel som planerat. Orban skyller vändningen på att den ledning som förser Ungern med rysk olja, och som Ryssland bombat sönder, ännu inte lagats. Nu har EU lovat stå för kostnaderna för att laga ledningen, men tills dess att den ryska oljan flödar fritt till Ungern tämker Viktor Orban inte rösta ja till nödlånet på 90 miljarder Euro till Ukraina, som landet så väl behöver. Men om ett par veckor kan Ungern ha en ny premiärminister - så kanske Orban spelat ut sitt sista kort mot EU! Programledare Catarina Spåre Gustafsson Medverkande:Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent Lubna El-Shanti , Ukrainakorrespondent Producent Lena Bejerot

Ein Blick ins Gehirn zeigt: Rechthaben wird belohnt, Irren tut im wahrsten Sinne des Wortes weh. Was steckt hinter dem Bedürfnis, andere zu belehren oder zu korrigieren - und wann sollte man lieber schweigen?

Stormakterna turas om att hylla sin europeiska favorit, för även Trump vill vara Orbáns bästis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När många andra i Europa distanserade sig från Kina och började prata allt mer om att minska beroendet, valde Ungern en annan väg. Premiärminister Viktor Orbán har visat upp en varm relation till Kinas president Xi Jinping och länderna har uppgraderat sitt partnerskap till högsta nivå. Vad betyder kinesiska investeringar i landet, vad kan stormakternas gemensamma vurm för Ungern få för konsekvenser och kan Ungern bli Pekings bakdörr in i EU?Hör Hanna Sahlberg, Kinareporter, Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent, och Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent, om vad relationen betyder för Kina och för EU.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Åsa Welander.Källor ljudklipp: BBC News, AP, CGTN, Kinesiska militären (Folkets befrielsearmés mediecenter).

Kriget i Ukraina är nu inne på sitt femte år. Krigslinjerna står stilla, och nu pågår ett drönarkrig längst fronten. Och det drönardrivna kriget är dyrt. Båda sidorna är beroende av stöd från andra länder, och det rapporteras om att Ukraina nu i princip har helt slut på pengar. Samtidigt blockeras EU:s stöd till Ukraina, och Kina har seglat upp som en allt större handelspartner till Ryssland. Varför gör Kina, och nu även Indien, så stora affärer med Ryssland? Vad händer om Viktor Orbán, som blockerar mycket av EU:s stöd till Ukraina, förlorar det stundande valet i Ungern? Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Klipp från: Sky News, CNN Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker

Fyra år med krig har inneburit en svåra prövningar för Ukraina och förändrat Europa. Kan ett oenigt EU fortsätta ge Ukraina det stöd som behövs? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det brutala kriget i Ukraina har inte bara inneburit en katastrof för ukrainarna, utan även omformat Europa. Kriget har prövat Europas enighet och de EU-system där enskilda länder kan sätta sig på tvären. Fyra år efter den ryska fullskaliga invasion i Ukraina har EU infört en lång rad sanktioner mot Ryssland och stöttat Ukraina både med pengar och militär utrustning. Men på årsdagen reser EU-ledarna till Kiev tomhänta, varken nya sanktioner eller stödpaket har fått grönt ljus. Frågan är nu hur Bryssel ska komma runt Ungern och Slovakien som bromsar EU-hjälpen och hur stark den europiska viljan att hjälpa Ukraina är?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Björn Fägersten, seniorforskare vid Utrikespolitiska institutet och vd för analysföretaget PoliteaProgramledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Mattias DellertTekniker: Christian Barter

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Längs floden Isonzo (Soča), i gränslandet mellan nordöstra Italien och dåvarande Österrike-Ungern (i dag främst västra Slovenien), utspelade sig några av första världskrigets mest brutala och utdragna strider.Den italienske överbefälhavaren Luigi Cadorna drev gång på gång sina soldater mot väl befästa höjder i en terräng som gynnade försvararen – och kom senare att bli ihågkommen som en av militärhistoriens mest hänsynslösa generaler.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professor i historia Martin Hårdstedt Italiens inträde i första världskriget och de inledande striderna längs Isonzofronten.När kriget bröt ut 1914 förklarade Italien sig neutralt, trots att landet ingick i Trippelalliansen med Tyskland och Österrike-Ungern. Men en växande italiensk nationalism – och tanken på att samla ”italienskt” territorium under en och samma stat – gjorde det allt mer lockande att byta sida och ansluta sig till ententen (främst Storbritannien, Frankrike och Ryssland). Särskilt hägrade områden som Sydtyrolen och Trieste, som fortfarande tillhörde Österrike-Ungern men som det italienska ledarskapet ansåg borde bli italienska.I april 1915 slöts därför Londonfördraget, ett hemligt avtal där ententemakterna lovade Italien territoriella vinster om landet gick in i kriget på deras sida. Italien förband sig att agera snabbt – men mobiliseringen drog ut på tiden. När de italienska styrkorna väl sattes in under Cadornas ledning inleddes offensiverna vid Isonzo i juni 1915.Den italienska armén var dock knappast rustad för det som väntade. Terrängen var karg, brant och oförlåtande. Att gräva ned sig i bergssluttningarna var ofta nästintill omöjligt, och anfallen tvingades fram i smala passager där försvararna kunde koncentrera sin eld. Fördröjningarna gav dessutom Österrike-Ungern tid att förstärka sina försvarsställningar i höjdlägena. Kombinationen av bristande förberedelser, starka försvarslinjer och en terräng som kanaliserade anfallen skapade en obarmhärtig spiral av förluster – och Cadornas utpräglat offensiva doktrin gjorde priset ännu högre.Det skulle krävas tolv stora slag vid Isonzo mellan 1915 och 1917 innan fronten slutligen bröts – till ett ohyggligt pris i människoliv. Italienska soldater under andra slaget vid Isonzo, 1915. Bilden visar en position för det 20:e kavalleriregementet "Cavalleggeri di Roma" i området Carso, under de intensiva striderna som utspelade sig mellan Italien och Österrike-Ungern under första världskriget. Källa: www.esercito.difesa.it. Licens: CC BY 2.5.Det andra slaget vid Isonzo var en del av en serie offensiver längs Isonzofronten och kännetecknades av svåra terrängförhållanden och höga förluster. Carso-platån var särskilt strategiskt viktig men mycket svår att försvara och anfalla.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps utrikesminister låter mildare än JD Vance men säger egentligen samma sak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När USA:s utrikesminister Marco Rubio talade på säkerhetskonferensen i München var det en mjukare ton än när vicepresident JD Vance talade i fjol. Men innehållet var i stort sett detsamma.Ginna är på plats i delstaten Georgia inför det rafflande fyllnadsvalet efter Marjorie Taylor Greene som lämnade kongressen i januari. Ett litet val som säger mycket om statusen på MAGA-rörelsen.Vi pratar också om Stephen Colbert som hävdar att CBS stoppat en intervju med en demokrat av rädsla för Trump-administrationen och om Donald Trumps stora intresse för att sätta sitt namn på byggnader och monument.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-korrespondent, Katarina von Arndt, Sveriges Radios Tysklandskorrespondent och Roger Wilson, programledare P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Var det ett nytt europeiskt självförtroende som tog plats på scen på säkerhetskonferensen i München? Och hur glad är Orbán över ryggdunk från Rubio? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA klarar sig inte utan oss, var ett av budskapen från europeiska ledare på plats i München när den årliga säkerhetskonferensen gick av stapeln i helgen. Den transatlantiska länken är inte på något sätt lagad och Natos kris är inte över. Men är det en ny europeisk Trump-strategi vi såg glimten av på det bayerska lyxhotellet? En viral grimas från Kaja Kallas kanske också var en del av det. Efter säkerhetskonferensen åkte USA:s utrikesminister Marco Rubio vidare till Ungern och Slovakien. I Budapest fick premiärminister Orbán både ryggdunk och amerikanska löften om fördjupat samarbete. Vad betyder stödet från Trump-administrationen för Orbán och Fidész med bara två månader kvar till det ungerska valet i april? Och är EU:s bästa och snabbaste väg framåt nu ett fördjupat samarbete mellan ett mindre antal länder? I Bryssel diskuteras idén alltmer flitigt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorresponent. Daniel Alling, internationell korrespondent. Katarina von Arndt, Tysklandskorrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Jakob Gustavsson

Som styrande parti i Ungern har konservativa Fidesz länge pekats ut som främsta hindret på vägen mot ett mer sammansvetsat och demokratiskt EU. Men med Trumps återkomst, och framgångar för nationalistiska krafter har läget förändrats. En som länge följt utvecklingen nära är vice statssekreteraren och tidigare diplomaten Vince Szalay-Bobrovniczky. Hur ser han på det förändrade tonläget på senare år, inte minst i Sverige, när det gäller synen på migration och mångkultur? Hur förklarar han Ungerns mjuka linje mot Putins Ryssland? Och kan oviljan att hjälpa Ukraina peta Fidesz från makten i vårens val?

Som styrande parti i Ungern har konservativa Fidesz länge pekats ut som främsta hindret på vägen mot ett mer sammansvetsat och demokratiskt EU. Men med Trumps återkomst, och framgångar för nationalistiska krafter har läget förändrats. En som länge följt utvecklingen nära är vice statssekreteraren och tidigare diplomaten Vince Szalay-Bobrovniczky. Hur ser han på det förändrade tonläget på senare år, inte minst i Sverige, när det gäller synen på migration och mångkultur? Hur förklarar han Ungerns mjuka linje mot Putins Ryssland? Och kan oviljan att hjälpa Ukraina peta Fidesz från makten i vårens val?

Svensken Raoul Wallenberg räddade tusentals ungerska judar från nazisternas utrotningsmaskineri. Den unge affärsmannen kunde som diplomat utnyttja Sveriges neutrala ställning för att skydda judarna. Med fara för sitt eget liv utfärdade han svenska skyddspass och inrättade skyddade bostäder för judar som skulle skickas till utrotningslägret Auschwitz.Han greps av Sovjetunionens armé i januari 1945, som troligen uppfattade honom som en tysk spion, och försvann spårlöst. Den svenska regeringen kom att agera svagt för att få Raoul Wallenberg frigiven. Troligtvis avrättades han av den sovjetiska säkerhetstjänsten år 1947.I detta avsnitt av podden Historia Nu Premium samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessorn Ulf Zander vid Lunds universitet om Raoul Wallenberg. Ulf Zander har skrivit boken Raoul Wallenberg: liv och legend - Sverige, Ungern, USA.Raoul Wallenberg föddes den 4 augusti 1912 i en av Sveriges mest inflytelserika familjer — Wallenberg. Familjen dominerade inom bankväsende, industri och diplomati. Hans far, Raoul Oscar Wallenberg, var officer i flottan men avled innan Raoul föddes, varpå hans farfar Gustaf Wallenberg — en erfaren affärsman och diplomat — fick en central roll i hans uppfostran.Wallenberg fick internationell uppväxt. På farfaderns inrådan studerade han vid University of Michigan i USA, där han 1935 tog en examen i arkitektur. Därefter arbetade han i bland annat Sydafrika och Palestina. Där mötte han judiska flyktingar och bevittnade antisemitismens konsekvenser.Trots sitt efternamn och akademiska meriter hade Wallenberg svårt att hitta sin plats i yrkeslivet. Efter ett par misslyckade affärsprojekt fick han via sin farbror anställning hos affärsmannen Kálmán Lauer i Stockholm, som var ungerskfödd. Han kom att resa regelbundet till Ungern.I juli 1944, efter att nazistiska Tyskland ockuperat Ungern och deporteringarna av ungerska judar till förintelseläger inletts, var behovet akut av någon som kunde agera snabbt med skydd från neutralt land. Tillsammans med amerikanska och judiska organisationer identifierades Wallenberg som rätt person att ta på sig uppdraget.Den 9 juli 1944 anlände Wallenberg till Budapest, nu som tredje sekreterare vid den svenska legationen, trots att han saknade formell diplomatisk erfarenhet. Hans mandat från den svenska regeringen var tydligt: att skydda så många judar som möjligt från deportation och utplåning.Med stöd av volontärer och medarbetare utfärdade han så kallade skyddspass, vilka angav att innehavaren var svensk undersåte och därmed under diplomatiskt beskydd — vilket i praktiken kunde hindra deportation. Till en början producerades omkring 1 000 pass, men snart ökade antalet till cirka 4 500.Utöver passen organiserade han ett omfattande skyddsnät: fler än 30 byggnader utsågs till så kallade “svenskhus” — där judar kunde söka skydd. Med hjälp av dessa hus och andra insatser uppskattar många att omkring 10 000 människor räddades. Men räddningsinsatserna stannade inte vid byråkrati och skyddspapper. Wallenberg och hans medarbetare deltog i dramatiska räddningsaktioner.Hans modiga agerande och direkta konfrontation med nazistiska befäl var ofta riskfyllda. Genom hot om efterkrigsrättegångar, diplomatisk press eller andra taktiker lyckades han i många fall bromsa planer på massmord i Budapests getto, handlingar som räddade tusentals liv.Bildtext: Tyska soldater griper judar i Budapest under hösten 1944, en del av de massarresteringar som följde efter det nazistiska maktövertagandet i Ungern. Foto: Faupel, Bundesarchiv, CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons.Musik: In Slavic Sorrow av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Makoto har dragit till Bodö men det stoppar oss inte från att diskutera Marc Guehi, Oscar Bobb, Vinicius jr. och en hel massa andra förstås. Har Bournemouth hittat en juvel i Ungern? Vad ska Arsenal med en till vänsterback till? Och varför är Barcelona så arga på en 18-åring? Med: Makoto Asahara och Patrik Syk

När den ryske tsaren störtades i revolutionens kaos 1917 satt en polsk socialistledare fängslad på en tysk fästning. Bara ett år senare anlände han till Warszawa som Polens frälsare. Józef Piłsudski (1867-1935) blev arkitekten bakom återupprättandet av den polska staten 1918 – efter 123 år som en slumrande dröm.Med en bakgrund som socialist, konspiratör, fånge, gerillaledare och general blev Piłsudski både nationalhjälte och snart en diktator. Hans liv speglar både revolutionens idealism och maktens kompromisser, med ett arv som ännu formar Polens politiska landskap.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt, om Józef Piłsudskis dramatiska liv – från adelsman i sibirisk exil till marskalk av den återfödda polska republiken. Detta är första minuterna på premium-avsnittet om Pilsudski – vill du lyssna på hela avsnittet måste du bli medlem i Historia Nu Premium för 75 kr/månaden.Józef Klemens Piłsudski föddes 1867 i Zułów (Zalavas), då beläget i det ryska imperiet men historiskt en del av Storhertigdömet Litauen. Familjen tillhörde den polska lågadeln – szlachta – som bar på starka minnen av frihetskampen mot Ryssland, särskilt det blodiga nederlaget i Januariupproret 1863 där fadern deltagit. Modern Maria Billewicz, en kvinna med djup patriotisk övertygelse, kom att forma den unge Józefs hat mot den ryska överheten och kärlek till det förlorade fosterlandet.När familjens gods brann ned 1875 flyttade de till Vilnius. Där upplevde Piłsudski russifieringen av de polska territorierna. Som ung medicinstudent i Kharkiv drogs Piłsudski till radikala kretsar. År 1887 fängslades han, endast 19 år gammal, för inblandning i ett misslyckat attentat mot tsar Alexander III – samma attentat som Vladimir Lenins bror också deltog i. Han dömdes till fem års exil i östra Sibirien, där han umgicks med revolutionärer, bönder och brottslingar. Det var där hans syn på Ryssland cementerades: ett imperium och förtryckarstat som måste krossas.Efter hemkomsten engagerade han sig i den polska socialistiska rörelsen. Men för Piłsudski var socialismen främst ett medel för nationell självständighet.Piłsudski insåg tidigt att endast krig kunde återupprätta Polen. Redan före Första världskriget började han bygga upp paramilitära organisationer i Galizien, då en del av Österrike-Ungern. När kriget bröt ut 1914 ledde han sina "Strzelcy" – polska skytteföreningar – in i ryskt territorium i ett försök att tända en nationell resning.När han 1917 vägrade låta sina soldater svära trohet till den tyske kejsaren i den så kallade edskrisen, fängslades han i Magdeburg. Efter Tysklands kapitulation i november 1918 kunde Piłsudski återvända till Warszawa och utsågs till överbefälhavare, riksföreståndare och statschef. Han tog sig an uppgiften att bygga en ny stat från spillrorna av tre imperier. Det verkliga eldprovet kom under det polsk-sovjetiska kriget 1919–1921. Han marscherade mot Kiev i ett försök att bilda en federation med Ukraina, men Röda armén gick till motoffensiv och nådde Warszawas portar. I augusti 1920 ledde Piłsudski ett våghalsigt motanfall som krossade offensiven. Segern, känd som Miraklet vid Wisła, anses ha räddat Europa från kommunistisk expansion.Hans federationsdröm sveks dock vid fredsförhandlingarna. En mer nationalistisk höger föredrog en etniskt homogen stat, vilket ledde till att stora minoritetsbefolkningar inkorporerades mot sin vilja. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.