Podcasts about vietnamkriget

Från 2005. Om fanatism, terror och ockupationen av den västtyska ambassaden i Stockholm 1975. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det har gått 50 år sedan en av de mest kända händelserna i den svenska kriminalhistorien skedde.Händelsen spåras tillbaka till den vänstervåg som bryter ut i Tyskland och som sedan sprider sig även till Sverige. Och för de anställda på Västtysklands ambassad i Stockholm blir en mardröm verklighet.Terrorn kommer till SverigeNu har terrorismen även kommit till Sverige och vi blir plötsligt brutalt påminda om omvärlden. Men vad var det som drev studenter till att bli terrorister och vilken roll spelade Vietnamkriget för 70-talets unga?En dokumentär av: Fredrik Johnsson och Kristofer Hansson.Programmet sändes första gången år 2005.

Världshistoriens mest kända krigsfotograf hette Robert Capa. Välj om du vill lägga på ett brett amerikanskt cääppää eller säga ”kappa” som vore det ett höstplagg du pratar om. Vi gör bäggedera i avsnittet. Han föddes… på 1930-talet när två unga judiska fotografer i Paris: Endre Friedmann och Gerda Pohorylle hittade på honom.Så kan livet bli. Om man syr upp en ny och spännande kostym kan man växa in i den. Vilket är vad som sker när Endre Friedmann blir Robert Capa. Han fotograferade fem krig – från spanska inbördeskriget till Vietnamkriget. Mest känd blev han för sina odödliga foton från landstigningen vid Normandie.Capa levde livet som en film i vilket han hade huvudrollen. Festerna var många, flickvännerna var världskändisar och Ernest Hemingway gjorde gästspel som skruvad fadersfigur. Och som i alla bra filmer kunde han tangera gränserna för vad som egentligen var sant eller inte.Det är huvudtemat i vårt avsnitt om Capa. Myterna.Nu åker vi!—Läslista:Capa, Robert, Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin, Bonnier, Stockholm, 2007Hersey, John ”The man who invented himself” 47 magazine 1947Wiberg, Jacob ”Krigsfotografen Robert Capa” Populär historia 6/2010Bergman, Ingrid & Burgess, Alan, Mitt liv, [Ny utg.], Norstedt, Stockholm, 2015 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Det förbjudna klustervapnet är effektivt på slagfältet samtidigt som det skördar civila liv. Trots det vill allt fler tillåta vapnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1940 fick världen för första gången se de grymma effekterna av klustervapnet när nazi-Tyskland släppte klusterbomber över den engelska staden Ipswich. De små bomberna singlade ner i små fallskärmar som påminde om små, dödliga fjärilar.Sedan dess har vapnet både blivit effektivare och farligare.– Det är ett extremt effektivt vapen. Den täcker en mycket större yta än andra konventionella ammunitionstyper, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi, tidigare lärare på Försvarshögskolan, idag senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Klustervapnet är oftast en kapsel som antingen kan släppas med flyg eller skjutas iväg med artilleri eller med en robot. När kapseln närmar sig sitt mål öppnas den och fäller ut flera mindre sprängladdningar som slår ned över en stor yta.Finessen ligger i att den som skjuter inte behöver var speciellt pricksäker för att träffa - men det här gör också vapnet kontroversiellt.– Att man inte kan styra vapnet innebär ju både att det kan bli urskiljningslösa attacker mot civila, det vill säga att många civila dör eller skadas, men det är också ett krigsbrott, säger Måns Molander, Nordenchef på människorättsorganisationen Human Rights Watch.Förutom att slå urskiljningslöshet, så fylls marken av klusterammunition som inte exploderat, så kallade blindgångare. Dessa skapar ett minfält där klustervapen använts.– De kan ligga kvar i år, eller decennier innan de exploderar. Och tyvärr så ser de inte så farliga ut. De ser nästan ut som små leksaker. Det kan vara lockande att börja försöka ta bort dem själv, säger Molander.Den dåliga träffsäkerheten i kombination med den stora andelen farliga blindgångar har lett till att vapnet främst drabbar civila, och det kan ske flera decennier efter det att kriget är slut.Till exempel röjs fortfarande klusterammunition i Laos efter bomber USA släppte under Vietnamkriget på 60-och 70-talet.Förbjuder vapnetGenom FN försökte världens länder enas om ett förbud mot klustervapen, men utan att lyckas. Norge tog då på sig ledartröjan och lyckades 2008 ena tillräckligt många länder som var villiga att skriva på ett förbud.– Det kallades därför Oslo-processen och 2007-2008 förhandlade man fram en internationell konvention som reglerar det här vapnet genom att förbjuda det men också förbjuda förvaring och hantering av vapnet, och uppmana till förstörelse av de förråd som finns kvar, säger Molander.Trots att flera länder skrev på och levde upp till konventionens krav fanns en svaghet. Stormakterna USA och Ryssland skrev inte på, och kanske lite mer förvånade; inte heller Sverige.Anledningen till att Sverige drog sig från att ratificera konventionen var Bombkapsel 90.Det svenska klustervapnetBombkapsel 90 är ett klustervapen utvecklat för JAS 39 Gripen. Kapseln är tre och en halv meter lång och väger 600 kilo. När kapseln glider mot sitt mål släpps 72 mindre spränggranater ut som täcker en yta stor som flera fotbollsplaner.Om Sverige skriver på konventionen innebär det slutet för bombkapsel 90 och det är inte den dåvarande svenska regeringen sugen på.– Man får då ersätta den med andra alternativ som är lite mer skrymmande och det blir ett större logistiskt avtryck. Man kan säga att det är en kostnadsfråga, säger Martin Hagström på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI.Bombkapsel 90 ger mycket pang för pengarna, ett lika effektivt vapensystem hade helt enkelt kostat för mycket. Sverige och flera andra länder försöker istället omförhandla konventionen, bland annat vill man att förbudet bara ska gälla äldre klustervapen. Argumentet från den svenska sidan är att vapensystem som det svenska bombkapsel 90 inte har samma problem med blindgångare.– Den lämnar ingen exploderad ammunition eller oerhört låg sannolikhet jämfört med alla andra alternativ, Martin Hagström FOI.Granaterna inne i bombkapseln hade ett elektroniskt tändsystem som drevs av ett batteri, men när batteriet laddat ur efter några dagar är de eventuella blindgångarna inte längre farliga. I slutänden gjordes ingen undantag i konventionen - och efter påtryckningar från bland annat EU ratificerade slutligen Sveriges konventionen om klustervapen 2012.Länder slopar förbudetI mars i år lämnar Litauen konventionen om klustervapen, det blir första gången någonsin ett land lämnar en vapenkonvention.Strax innan jul kom nyheten att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna öppnar för att även Sverige ska lämna avtalet och återinföra klustervapen i det svenska försvaret.Att debatten blossat upp i flera länder beror på vad som sker i Ukraina som inte skrivit på konventionen. Utan klustervapnet hade underläget mot Ryssland varit större.– Det har räddat ukrainska liv, det är alldeles klart därför att det är en effektiv vapentyp. Det är lätt att förbjuda vapen när man tror att man aldrig kommer att behöva dem. Men när man väl behöver dem så är det tydligt att det här är välfungerande vapentyper. Kalle Glas, GränsMEDVERKANDE:Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och producentJoakim Paasikivi, senior geopolitisk rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch.Martin Hagström forskningsledare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI. Ljud från: SR, CNN, DW, Youtube, X

Jennifer Österman från Revolutionära Kommunistiska Partiet pratar på RKPs studiehelg "Kommunism & Revolution" om den Svenska Vietnamrörelsen. Ungdomar, inte sällan tonåringar, är ofta de som först börjar kämpa mot kapitalismens fasor. Likaså var det i den svenska antiimperialistiska rörelsen mot Vietnamkriget. Ungdomar i väst ledde en oförsonlig kamp mot sina egna imperialistiska härskande klassers blodiga och hycklande inblandning. Med deras hjälp kunde Vietnamesiska arbetare och bönder bli de första att vinna ett krig mot USA-imperialismen. I Sverige var denna rörelse bland de hårdföraste och välorganiserade. Den blev en självklart samlingspunkt för alla som ville göra allt för att stoppa USA:s aggression i Vietnam. Från detta finns det mycket för oss att lära och inspireras av idag. Med rätt idéer och metoder kan imperialismen besegras. ✔ Gå med i RKP: https://www.marxist.se/medlem ✔ För mer information: https://www.marxist.se ✔ Prenumerera på tidningen Revolution: https://www.marxist.se/prenumerera ✔ Köp marxistiska böcker: https://www.stormklockan.nu RKP på sociala medier: ► Följ på Facebook: / rkpimt ► Följ på Instagram: / rkp_rki ► Följ på Twitter: / rkp_imt ► Följ på TikTok: / rkp_imt Följ oss på YouTube för fler videor med marxistiska analyser av klasskampen idag, marxistisk teori, revolutionernas och arbetarklassens historia och mycket annat. Glöm inte att klicka i ringklockan för att få en notis när det kommer nya klipp.

Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring.Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande.Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se

Den stilbildande filmen Terminator har influerat kroppsideal, skapat sin egen distinkta estetik och förebådat en värld där maskinerna tar över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.Programmet är en repris från 27 september 2024.

En stingslig busschaufför får Johan att tänka på världens vildaste försäsong. Anders letar efter Nick Drake-figurer i sportens värld. Dessutom: Basbyggare, kvaldramatik, fotbollsteater, Ken Ring i telefonen, handbollsvisdomar, Håkan Mild, klareringar, Dallas Tornado, Simon Kroon, fotbollsskador i Vietnamkriget och det första svenska fotbollsproffset som testade sushi. Intresserad av den kostnadsfria digitala utbildning framtagen inom ramen för Barndom utan baksmälla, läs mer här: http://tryggabarnen.org/digital-utbildning Black week-erbjudande: Få tre månader digitalt medlemskap för endast 99kr https://www.offside.org/blackfriday

Elisabeth och hennes fem vänner vandrar hem efter en festkväll i Uppsala. Snart hamnar de i ett inferno av kulor och en dödlig masskjutning. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det börjar som det brukar. Med att bästa kompisarna Elisabeth och Margareta har hemmafest. De har känt varandra hela livet och vuxit upp i samma trappuppgång.Snart möter de upp grabbarna från Björklinge för att i vanlig ordning festa på nattklubben Profeten inne i centrala Uppsala. Det blir sista gången de sex vännerna dansar och skrattar ihop.En av Sveriges första masskjutningarBerättelsen om vansinnesdådet i Uppsala är berättelsen om sex vänner men också om tidens stora frågor. 1970 är spänningarna stora i världen. Vietnamkriget leder till stora demonstrationer. Samtidigt rasar kalla kriget och Sverige är hårt militariserat. I svenskarna hem finns närmare en miljon vapen. Hos bland annat hemvärnsmän, jägare och reservofficerare.I denna värld söker sig en ung man till militären i en önskan att stärka landets försvar. Snart blir han också huvudmisstänkt för vansinnesdådet. Och en debatt startar om tillgången på vapen i Sverige.Medverkande:Elisabeth Forsberg, brottsoffer och Margaretas bästa kompis.Torsten Lindqvist, brottsoffer och Leifs bästa kompis.Agneta Sellin, lillasyster till Leif.Lars-Olof Forslund, brottsoffer.Ingemar Åkerlind, barndomsvän till Gunnar*.Pelle Johansson, fotograf.Ulf Lundin, journalist.Sven Knutsson, f.d. polis i Uppsala.Bertil Olsson, f.d. polis i Uppsala.*Gunnar heter egentligen något annat.En dokumentär av Jakob OdelstadProducenter: Viktor Papini och Tove PalénProgrammet är producerat 2024

I detta avsnitt av musikpodden tar vi med dig på en resa genom Bob Dylans Highway 61 Revisited – ett album som förändrade musiken för alltid. Vi utforskar hur Dylans texter speglar det turbulenta 60-talet, från protesterna i Mississippi till kaoset i Vietnam. Genom låtar som "Tombstone Blues" och "Ballad of a Thin Man" får vi se en artist som är både frustrerad och klarseende, som använder surrealism och råhet för att kritisera makten och samhällsnormerna. Samtidigt knyter vi ihop det med verkliga händelser och personliga anekdoter som visar hur Dylans musik fortfarande känns lika aktuell och brännande idag.Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Mississippi Burning (FBI.gov, 2014)How Bob Dylan Mocked the Press (Youtube, PolyPhonic 2019)Bob Dylan (Heinrich Detering, 2007)Vietnamkriget 1965-73 (Smedberg, Marco 2020) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den stilbildande filmen Terminator har influerat kroppsideal, skapat sin egen distinkta estetik och förebådat en värld där maskinerna tar över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Terminator hade premiär hösten 1984, för exakt fyrtio år sedan. Då kallades den för ”en b-film med stil” och få anade att den skulle bli en framtida dunderhit och utvecklas till en enorm franchise med sju filmer, tv-serier, videospel, serietidningar och webbserier.Få hade säkerligen inte heller en tanke på att filmens tema, med artificiell intelligens som går överstyr, skulle vara skrämmande aktuellt fyrtio år senare.Stilmässigt bjuder filmerna dessutom på flera minnesvärda outfits. När roboten Terminator, spelad av Arnold Schwarzenegger, reser till 1984 från framtiden är han till en början naken. Men efter att ha slaktat tre punkliknade killar som hånskrattat åt honom, bär han snart deras kläder. Svart t-tröja, gröna cargobyxor och en grå militärjacka som prytts med nitar, en så kallad ”M-65 field jacket” som tillverkades för amerikanska armén under Vietnamkriget. Fast den look som fastnat starkast i de flestas minne är förstås den som han bär senare i filmen – svart läderjacka med matchande solbrillor.I veckans program möter vi Terminatorfantasten Malin Cramer, som sett filmerna långt över 50 gånger och anordnat en hyllningsvisning på biografen där hon jobbar. Vi pratar med Lars-Göran Andersson, antikhandlare, som berättar om en av filmens bärande accessoarer: solglasögon – själv har han över 300 000 par i sitt lager. Den personliga tränaren Elsa Boqvist analyserar skådespelerskans Linda Hamiltons vältränade armar, som de framträder i andra Terminatorfilmen när hon tuffat till sig och tränat.Veckans gäst är Anne Bachmann, mode - och filmvetare.

Efter andra världskrigets slut öppnade sig en helt ny teknologisk horisont, men det var inte till drönarteknikens fördel. I ett militär-tekniskt tänkande som dominerades av interkontinentala missiler, kärnvapen, jetplan och så småningom enorma ubåtar var intresset för drönare svagt.Om allt handlade om att hota motståndaren med total utplåning i ett massivt kärnvapenkrig, vad skulle man då ha drönare till? I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om drönarnas historia under kalla kriget.Under 1960-talets början hamnade dock drönartekniken allt mer i blickfånget. I och med att piloten Francis Gary Powers sköts ner över Sovjetisk luftrum under ett spaningsuppdrag (vilket blev starten för Kubakrisen), behövdes nya sätt att arbeta. Kennedyadministrationen förstod att övervakning och informationshämtning behövde skötas utan risk för politiska förvecklingar. Drönartekniken gav möjligheter för detta. Även under Vietnamkriget började nöden kräva bättre och riskfria former av informationsinhämtning.Den stora vändningen för drönarnas utveckling kom dock i samband med kriget i Libanon 1982. Under operation Mole Cricket visade det israeliska flygvapnet upp en häpnadsväckande förmåga att med hjälp av drönare reläa information och slå ut syriska luftvärnssystem utan några egna förluster. Det var inget mindre än en teknisk revolution vilket fick både öst och väst att helt och hållet lägga om sin militära planering de kommande 30 åren. Drönarna hade nu kommit för att stanna.Bild. Ett montage. IAI Scout UAV. Wikipedia CC BY-SA 3.0Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tomas slår sig ner hemma hos Johannes Johansson i Varberg för att utsätta honom för ett nytt programformat kallat Årtalet. Johannes presenterar den lysande bakgrunden till varför han valt just året 1968 och Tomas lägger till ett stämningssättande kluster av trivia från detsamma. Allt för att komma i rätt stämning. Och för att fördjupa sin kunskap har de båda samtalarna valt varsin film de inte sett tidigare och som av en slump blev det japanskt i båda fallen, nämligen: Kuroneko och Yokai Monsters: 100 Monsters. Vi pratar också bland annat om: Novums videoessäer, Midsommar, Alien, Rosemary's Baby, nyandlighet, oavsiktligt feministisk skräckfilm, sekularisering, den ockulta skräckfilmens utvecklingsbågar, studentprotester, Night of the Living Dead, George Romero, zombies, likätare, Vietnamkriget, medborgarrättsrörelsen, Black Power, Jordan Peeles favoritskräckis, Whistle and I´ll Come to You, MR James, The Devil Rides Out, Christopher Lee, satanister, hippies, Dennis Wheatley, Roger Corman, AIP, Hammer Horror, Witchfinder General, Michael Reeves, socialism, Vargtimmen, Ingmar Bergman, vampyrer, Onibaba, Kwaidan, kabuki, konfliktytor, klass, spökerier, folk horror, monsterkattfilm, bakeneko, yokai, onryō, yūrei, Ringu, Ju-On: The Grudge, skräckfilmen som spegel av sin samtid, genombrottet för eller eventuellt rörelsen mot den moderna skräckfilmen, men alltså framförallt skräckfilmsåret 1968 i allmänhet och Kaneto Shindōs guldrulle Kuroneko i synnerhet. Mycket nöje!

Han är proffsboxaren som blev en obeveklig symbol för motstånd. Med sin charm och sina snabba fötter slog han knockout på en hel värld, men hans värsta fight skulle inte bli i ringen. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. På toppen av sin karriär, blir 25-årige Muhammad Ali fråntagen sin världsmästartitel och rätten att boxas professionellt. Det är 1967 och han har nyligen vägrat att inställa sig för tjänstgöring i Vietnamkriget. Proffsboxaren, som då är lika känd för sin vassa tunga som sina snabba fötter, är en uppmärksammad medlem av Nation of Islam och en högljudd kritiker av Vietnamkriget och förtrycket av USA:s svarta befolkning. Efter att ha fått revansch i högsta domstolen återvänder Muhammad Ali till en storartad comeback, men betalar ett högt pris för sitt livsverk. P3 ID om Muhammad Ali är en berättelse om tro, övertygelse och att resa sig innan klockan slår. I avsnittet medverkar också Nathan Hamelberg och Mats Strandberg Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Carl-Johan UlvenäsLjudmix: Fredrik NilssonLjudklippen i programmet är från Sveriges Radio, Sveriges Television, BBC, NBC, TNT sports, ITV, AP, C-Span, ESPN, ABC News, Documentary Now, The Ed Sullivan Show, EenVandaag, Olympics, SR, SVT, PBS, Johnny Carson.

En hel världs förhoppningar om en bättre framtid grusades när John F Kennedy mördades i Dallas i den 22 november år 1963. Mordet försäkrade honom en plats i historien som ikonisk amerikansk president.JFK:s mörka sidor av sexmissbruk, maffiakontakter och misslyckanden som Grisbukten kom i bakgrunden – istället lyftes ungdomligheten och charmen fram. Många hade satt sitt hopp om en bättre framtid till Kennedy.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bengt Liljegren som skrivit ett stort antal populära historiska biografier. Han är aktuell med biografin John F Kennedy inför publik på biblioteket i Bjärred.Med sin filmstjärnekarisma och sin modeikon till hustru, Jackie, spred Kennedy glamour och förväntningar som ingen president före honom. Även efter sin död har han fortsatt att idealiseras av omvärlden. Detta trots att en rad vittnesmål om Kennedys sexmissbruk och kontakter med den organiserade brottsligheten som hans roll i att dra in USA i Vietnamkriget.När John F. Kennedy framstod som sinnebilden för ungdomlig vitalitet led han av allvarliga hälsoproblem som noga hemlighölls. Presidentämbetet nådde han genom att framhäva sin integritet – ändå lät han sig styras av sin maktlystne och skrupelfrie far. Under Kubakrisen 1962 räddade han världen från ett fullskaligt kärnvapenkrig genom sitt mod och sin intellektuella skärpa, samtidigt som han inte drog sig för att äventyra nationens säkerhet med ständiga otrohetsaffärer.Bild: John F Kennedy tittar på astronauten Shepard på teve tillsammans med sin fru Jacqueline Kennedy och vicepresident Lyndon B Johnson. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt dyraste avsnitt hittills (Fredrik har inte sparat på STIM-pengarna den här gången) går vi igenom Vietnamkrigets kulturella minne. Eller ja, vi hade så mycket att säga om amerikanerna att vi helt glömde bort vietnameserna; vilket visade sig extremt passande.Mattis inleder med att piska upp sig själv till vansinne genom att beskriva krigets politisk-sociala arv med en riktigt bred pensel. Via ren rage avfärdar han löpande den moderna högern, den moderna vänstern, Ronald Reagan, amerikansk minneskultur och typ det moderna USA. Per håller sig något lugnare och går igenom Vietnamkriget på vita duken; vilket bl.a. leder till konstaterandet att lyckliga slut är ett måste och att Apocalypse Now egentligen är en fantasyfilm.Dessutom: extrema orättvisor, Fortunate Son, krigets egentliga offer, Gimme Shelter, halsbrytande generaliseringar, War, nedgörande av Elvis Presley, Paint it Black, edgy filmer som inte är så edgy, White Rabbit och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1971 kom Jacqueline hit från amerikanska södern. Vietnamkriget pågick och i Sverige brändes den amerikanska flaggan. Femtio år senare är hon svensk på många sätt men jantelagen tackar hon nej till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Mia Blomgrens dokumentärserie ”Mia och lyssnarna” möter hon människor som har hört av sig. Ibland är de berörda, ibland upprörda. Alla med sina egna perspektiv på samhällsutvecklingen. I Mia Blomgrens program är inga ämnen för kontroversiella eller för små för att belysas.Programmet gjordes 2024.För att kontakta Mia mailar du mia.blomgren@sverigesradio.se.

Apocalypse Now kretsar kring kapten Willards uppdrag att döda överste Kurtz som gått vilse i sig själv och kriget. Längst in i djungeln bland avhuggna huvuden är han en sinnebild för ondskan själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den är också en sorts filmatisering av Joseph Conrads klassiska roman "Mörkrets hjärta", med handlingen förflyttad från kolonialismens Kongo till Vietnamkriget.Kulturredaktionens Mattias Berg har sett och sett om "Apocalypse Now" och funderat över filmens dragningskraft - som fortfarande har sin verkan både på publiken och regissören själv. Materialet från den mytiska inspelningen tycks också ha blivit Francis Ford Coppolas egen apokalyps.Musiken i programmet är den som även genomsyrar filmen: "The End" med bandet The Doors och sångaren Jim Morrison. Vi får dessutom höra Max von Sydow läsa ur romanen "Mörkrets hjärta" i Radioföljetongen från 1984.

1960 talet - en tid av stora förändringar som påverkade arbetet med en ny psalmbok. Till slut kom den fjärde upplagan av Svenska Kyrkans psalmbok ut 1986. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I serien om Den svenska psalmboken har vi i det här avsnittet kommit fram till mitten av 1900 talet. Efter andra världskriget kände många att den tredje versionen av psalmboken från Svenska kyrkan, som kom ut 1937, inte längre talade med sin samtid. 1969 började arbetet med en ny psalmbok och Per Olof Nisser, präst och teolog, arbetade i den kommitté som fick i uppdrag att ta fram nya psalmer. Men också ta bort gamla psalmer vilket är ett känsligt uppdrag. Samtidigt var det en turbulent tid med en ny ungdomsgeneration som inspirerades av världshändelserna: Vietnamkriget, Martin Luthers tal, studentrevolterna och den första människan på månen. Den yngre generationen utmanade en äldre och debatten var livlig, även inom kyrkan.- Vi testade de nya sångerna på ungdomsgudstjänsterna som var vanliga då, berättar Per Olof Nisser som var huvudredaktör för psalmboken som till slut klubbades av kyrkopolitikerna 1986.Men debatten kring tradition och förnyelse har fortsatt i vår tid. I det här avsnittet får vi också veta varför den kontroversiella psalmen ”Fädernas kyrka” inte kom med i 1986 års psalmbok, som är den senaste versionen från Svenska kyrkan.Guide i serien är Susanne Wigorts Yngvesson professor i etik och författare. Hon beskriver några av de nutida psalmklassikerna som debuterade för trettio år sen.-”Var inte rädd” är en av de mest älskade psalmerna av Ylva Eggehorn. Där nämns varken Gud eller Jesus. Kanske därför den fungerar också för många sekulära svenskar.Producent och programledare: Åsa FuruhagenMUSIK i avsnittet:De Blomster som i marken bor, psalm 541Text: Harry MartinssonMusik: Erland von KochExekutör: Mats Bergström, George Riedel och André Ferrarisamt Adolf Fredriks Flickkör och Bo JohanssonDu som gick före oss, psalm 74Text: Olov Hartman,Musik: Sven-Erik BäckExekutör: Pro Vobis och Tommy KörbergI natt jag drömde, liveinspelning 1964Musik: Ed Mc curdy,Översatt Text : Cornelis Vreeswijk,Exekutör: Fred Åkerström & Cornelis Vreeswijk & Nils Hellmark & Ann-Louise HansonVi sätter oss i ringen, psalm 608Musik: Lars-Åke LundbergText: Margareta MelinExekutör: Lars-Åke Lundberg och Vendelsö Kyrkas Barnkör och Ivan RenlidenJag Kom Inte Hit För Att Jag Tror, psalm 532Exekutör: Sara LindvallMusik Lars-Åke LundbergText: Britt G HallqvistGuds Kärlek Är Som Stranden, psalm 289Exekutör: Hans Lindetorp och Mattias FrostensonMusik Lars-Åke LundbergText: Anders FrostensonFädernas Kyrka, Sv Kps 1937 Nr 169:1-2Exekutor: Einar Nilsson, Orgel, Arne Lamberth, TrumpetUpphovsman: Johan Alfred Eklund, Text, Gustaf Aulén, MusikVar Inte Rädd, psalm 256Text: Ylva EggehornMusik: Lars MobergExekutör: Kjell Lönnå och Stockholms SymfoniorkesterVar Inte Rädd, psalm 256Toni Holgersson, SångIrma Schultz Keller, Sång

I vårt mest förbindande (jag börjar får slut på de här) avsnitt hittills så går vi igenom flygsamband och samband med flygare. Detta utifrån att vi kan ABSOLUT ingenting om dels flyg, dels samband. Kul va?Mattis inleder med att gå igenom flygsambandets utveckling från första världskriget till Vietnamkriget; dvs. en förändringsprocess som tar oss från röksignaler till faktiskt fungerande radio på typ alla nivåer. Per tycker att det där med röstmeddelanden är ”så 1900-tal” och ger sig på en längre utläggning om framtiden, vilket typ får honom att beskriva en HoI 4-match på easy genomförd med färgglada emojis.Dessutom: Centralkalkylator 37, samband med piloter via telefon, saker japanska armén fann tråkigt, ”konstant” vådabekämpning, allt snusk som Jens Stoltenberg har gömt i ”Semesterbilder 2004”, piloter på Tinder, Pers Apple-ljud, Mattis imitation av en pilot, jättemånga förkortningar, förmodligen ett otal missuppfattningar och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest ninjiga avsnitt hittills så går vi igenom Đặc công – Nordvietnams specialförband – och deras trolla med knäna-operationer under Vietnamkriget. Om du funderat på att fakka med Vietnam bör du efter detta avsnitt tänka om.Mattis inleder med att gå igenom en slags förbandshistorik utifrån manskap, beväpning, utbildning och annat som låter astrist. Eftersom det är Vietnam vi talar om översätts detta dock bäst till ”politiskt övertygade soldater”, ”buntladdningar fyllda med tårgas” och ”så framrycker du över torra löv ljudlöst”. Per genomför å sin sida en fallstudie av anfallet mot Lima Site 85. Anfallet föregicks av alla förberedelser och en osannolik marsch genom bergsdjungel samt verkställdes via specialförbandsoperatörer som gav sig på radartekniker. Löpande konstaterar de tu att allt som sägs i avsnittet förmodligen är ren kommunistpropaganda.Dessutom: en orimligt lång utläggning om Lejonkungen, Mattis drar ner stämningen, tips och trix för att ta sig igenom taggtråd, A-team genomför kurvstrid med automatkarbiner, Đặc công allierar sig med amerikanska flygvapnet, otroliga mängder sprängämnen, Far Cry 2 som militär verksamhet och mycket mer!Beställ dina biljetter till livepodden/bokreleasen här: https://www.tickster.com/sv/events/fygn3xut8puztbj/2024-04-19/krigshistoriepodden-rysslands-militara-fuck-ups Avsnittet börjar: 11:35 Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas är adopterad och levde i tron att hans far har dött i Vietnamkriget. Men ett foto avslöjar lögnen. Två år har gått sen han berättade historien. Nu har Andreas till sist fått möta sin far. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men att få en ny pappa vid 55 års ålder är inte okomplicerat. Det förstår Andreas när han börjar lära känna sin nye far.Här möter han åter Gunilla Nordlund för ett samtal om vad som hände efter avslöjandet i det första programmet.Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör då av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av serien. Maila till familjehemligheten@sverigesradio.seProducent för serien är Ola Hemström. Programmet är gjort 2024.

I vårt mest/minst killmysiga avsnitt så beskriver vi MACV-SOG; dvs. USA:s absolut hemligaste förband under Vietnamkriget och den herrarnas fria åkning som var dess verksamhet. Slutsatsen är typ att Call of Duty: Black Ops är en dokumentär.Mattis roll är att via en överdos av killmys beskriva SOG:s organisation, beväpning, uppgifter och uppdrag; men inte minst att gå igenom de prilliga kufar som utgjorde manskapet (allihopa hette saker i stil med ”Mad Dog” och samtliga var typ en lite mer hardcore version av Rambo). Per berättar å sin sida om hur SOG skilde sig från andra specialförband vid tiden, men även om den Dr. Snuggles-verkstad som var SOG:s avdelning för psykologisk krigföring. De sista tio minuterna avsätts åt killmyskätteri där de tu avslöjar att förbandet nog inte var så verkningsfullt som man kan tro.Dessutom: en faktisk Bolt Pistol, förvånade getter, SOG:s RUT-jobb, nordvietnamesiska ninjor, extremt många psykologiska steg för att nå en oklar psyops-effekt, excentriska – inte fullt så ”gentle” – gentlemän, Mattis löpande imitationer av ”tuffa” amerikaner, sympati för djävulen, armborst och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2023 skulle en av våra största författare fyllt 100 år. I en essä från 2014 minns kulturredaktionens Katarina Wikars en människa som alltid blickade utåt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2014.I tio år har hon varit död nu, författaren Sara Lidman, oändligt uppmärksammad redan under sin långa levnad, hennes debut Tjärdalen som kom 1953 sålde i häpnadsväckande 80.000 exemplar, och också hennes romansvit om Jernbanan som hon skrev från mitten av sjuttiotalet och tio år framåt med några sena eftersläntrare älskades - av både läsare och kritiker. Och samtidigt hennes energi och världssamvete, hur hon engagerade sig för gruvarbetarna i Kiruna under strejken och mot apartheid i Sydafrika och hur hon i tio års tid stred mot Vietnamkriget, hundratals debattartiklar och föredrag, Sara Lidman var både i gamla testamentet och i västerbottendialekten och i världspolitiken samtidigt, en sant glokal människa. Om det ordet hade funnits då. Inblick och utblick. Lokal och global samtidigt. Just den här hösten kommer en riktigt tjock bok om Sara Lidman, men också av. Det är hennes författardagböcker från Missenträsk 1975-1985, som litteraturprofessorn Annelie Bränström Öhman redigerat. Missenträsk är barndomshemmet i Västerbotten dit Sara flyttade just 1975, från världen och från en olycklig utdragen kärlek i Stockholm till sina gamla föräldrar, Andreas och Jenny, för att vara med dem deras sista år. Och det var de här åren som Sara också skrev de fem första delarna av Jernbarnesviten. Historien om Didrik Mårtenssons vanära och fall, historien om järnvägen som skulle förbinda Norrland med Sverige. Är dagboken en del av författarskapet? Det är det första hon frågar sig, ABÖ, eller tillhör den privatlivet? Och naturligtvis är det så, att en redan död författare kan ju inte sitta och sovra själv, välja vilken sida man vill visa upp utåt, men Sara Lidmans vaxdukshäften och handskrivna kollegieblock ger som ABÖ säger, en bild av en författare i arbete. Och efter att ha läst en sexhundra sidor kan jag nog bara hålla med, Sara Lidman skriver liksom ut sig själv ur dagboken.Men det här med livet och litteraturen och korsbefruktningarna. Saras pappa Andreas som verkar ha varit den viktigaste inspirationskällan var en man full av berättelser om de som levt före, hon hade en sån skattkista att ösa ur, historien om farfar var till viss del en förebild för Didrik i romansviten, men även drömmar kunde knådas och få sin litterära form, och så mycket tid hon satt i arkiven, för att få all fakta rätt. Gränsen mellan liv och fiktion är citat från förordet” en mild störning, en kännbar friktion både för läsare och utgivare.”Stilens munterhet heter denna författardagbok, efter en dagboksnotering från nittiotalet: En text måste vara lättsinnig på ytan, medan allvaret är dolt. Och jag märker att jag söker mig till de delar som handlar om själva skrivandet, ABÖ har inte velat sovra i dagböckerna, menar att urvalsprincipen kan leda till missriktad välvilja både mot författaren och läsaren. Och ibland när jsg ledsnar på Sara Lidmans egen ledsnad vid medmänniskorna och hastar lite förbi, så kommer den igen, den där försonligheten, kärleken, dessa himlar och gryningar. Ett gediget förord har hon skrivit ABÖ, där hon drar ut olika teman ur dagböckerna, som en ledstång för alla oss som inte känner författarskapet, och ett efterord om dagboken som kvinnolitterär tradition, som mobilt andrum, biktrum och övningsrum. Hon pekar på elementet av fiktion och ett tilltal som väntar på sin läsekrets. Kanske en författare alltid har nån som sneglar över axeln. Är aldrig bara för sig. Jag vet inte. Det går ju inte och sitta här och recensera en dagbok men det som griper tag i mig är Saras omsorg om föräldrarna, som båda dör redan 1976, och sen fortsätter de att ge sig till känna, Sara Lidman skriver om ljusskenet efter fadern, ropen från modern, själva husets sorg är ett begrepp hon återvänder till, och hennes fråga allteftersom hon själv åldras och Jernbanesviten förlöper är ska hon hinna skriva fram till sin mor, till Jennys sorg. Något annat hon handfast ägnar sig åt i huset i Missenträsk är själva ommöbleringen för att nå fram till den ultimata skrivplatsen och ställningen, hon målar om, byter rum, står, sitter, ligger, skaffar skrivmaskin efter att länge skrivit för hand och sen talat in texten på kassettband och lämnat för renskrift.Här finns också något utmärkande för författarskapet som ABÖ kallar för att stå i svarsberedskap. Sara växelbrukar engagemanget i världen med romanskrivandet, säger romanen stammar sina svar på en livslång utmaning, artikeln är stubbe och stubin. Har hon svikit kampen, har hon svikit Vietnam, men de här åren kommer hon också fram till att jag har ett Vietnam i Västerbotten.Och byn, Missenträsk är också något vars förtroende man inte kan missbruka, ett åtagande som måste fullföljas. Gud låt mig leva och skriva något bra om denna by, skriver hon.Ett annat teman är hennes fixering vid trä, något hon själv liknar vid alkoholism, det där ha-begäret. Ingen shoppar längre med samma självförakt som Sara Lidman. Hon kallar det: En rutten fläck i min karaktär. Och när hon är hemma hos kolleger kan hon utbrista: Jag skulle aldrig våga bo så här vackert. Det skulle ta all min tid och skam.Men kommer på mig själv med att sakna en Sara Lidman jag såg på teve en gång och som talade så vackert om att alltid vara förälskad och jag minns vad Elisabeth Rynell skrev om Sara i sin bok Skrivandets sinne häromåret: hur Sara sa att romangestalter måste älskas till liv, att de åtminstone på någon fläck måste bli älskade även de vidrigaste. Att hitta något älskansvärt i alla, och stå ut med att utsäga det. Inte ställa en förstående diagnos utan älska fram dem.Och med det för ögonen ger jag mig vidare in i Stilens munterhet. Lär mig ord som drömstulen och fördystra, ett sväv och förfåglad. Och när hon ibland som om författaren och Nobelpristagaren och vännen Nadine Gordimer och annan skrivarkollaga utbrister: De upplever bara det de kan skryta med. De omkommer aldrig, så frågar hon sig genast i nästa mening: Och som om inte detsamma kunde sägas om mig? Så blir då hennes dagböcker också en ständigt värkande självprövning.ABÖ har i möjligaste mån sparat hålen och luckorna som fanns i den handskrivna dagboken, menar att det är där som författarens närvaro är allra mest påtaglig. Citat: Här faller ljuset in. De många klockornas tickande kan höras – då och då ett frasande, suckande, susande som när någon vänder blad, byter ställning i stolen och slutligen reser sig upp för att titta ut genom fönstret.Och jag går hem och vattnar min stickling som i tredje led kommer från Missenträsk, min alldeles egna Sara Lidman-blomma.Katarina Wikars, medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

Filosofen Georg Henrik von Wright (19162003) hade två sidor i sitt tänkande. Mattias Hagberg funderar över balansen mellan undergångsromantik och en rimlig kritik av människans framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag tillhör de som förfördes av Georg Henrik von Wright. Redan som tonåring, i slutet av åttiotalet, satt jag med näsan i ”Vetenskapen och förnuftet”, den finske filosofens omtalade, för att inte säga omsusade, uppgörelse med det västerländska industrisamhället och dess kunskapssyn. Jag kan nog påstå, utan att överdriva alltför mycket, att min världsbild formades i intim samklang med von Wrights klara men något träiga prosa. Jag övertog hans syn på den ekologiska krisen och jag läste girigt om industrikapitalismens sociala baksidor – men framför allt var det hans kritiska uppgörelse med det vetenskapliga systemet som fångade mig. Genom att teckna hela den västerländska idéhistorien, från antiken fram till och med nittonhundratalet, visade von Wright hur vi skapat ett ohållbart system, byggt på vanföreställningar om rationalitet, kontroll och herravälde över naturen.Mitt första exemplar av ”Vetenskapen och förnuftet” är sönderläst och borta, men även mitt andra, en billig pocketutgåva, är slitet och fullt av understrykningar och anteckningar.Men, så fanns också de där raderna, de som i efterhand blivit så omtalade, och som verkar blottlägga ett stråk hos von Wright som skär sig mot det försiktiga och noggranna språkbruket i övrigt. I några korta, avslutande reflektioner om framtiden skriver han:”Ett perspektiv, som jag inte anser orealistiskt, är att mänskligheten går mot sin undergång som zoologisk art. Perspektivet har ofta i tider av oro och omvälvningar upprört människor [–-] Jag kan inte för egen del finna det särskilt upprörande. En gång skall med säkerhet människan som art upphöra att finnas; om det sker efter några hundra tusen år eller ett par sekler, är i det kosmiska perspektivet en pipa snus. När man betänker, hur många arter människan själv tagit kål på, kan en sådan naturens nemesis kanske tyckas rättvis.”Och han fortsätter, med en hänvisning till Sigmund Freud och Fjodor Dostojevskij, med att tala om människans dödsdrift, om hennes själsliga längtan efter utplåning.Det var som om textens sista sidor blottade en avgrund, en nattsida som inte funnits där tidigare. I mitt gamla exemplar av boken har jag satt ett tunt frågetecken i marginalen – det är allt.von Wright var en motsägelsefull tänkare. Hans professionella filosofiska gärning rörde sig tryggt inom logiken och den analytiska traditionen. Han skrev på engelska och tog sällan ut svängarna. Han var, märkligt nog, en filosof som höll sig till de akademiska och vetenskapliga ideal han själv kritiserade hårt i böcker som just ”Vetenskapen och förnuftet”. Det var som om hans identitet var splittrad i två, som att hans personlighet var delad – en Dr. Jekyll och Mr. Hyde, om man så vill. På dagarna sysslade han med den rena, klara logiken och med den anglosaxiska filosofin. På nätterna lät han sig förföras av Oswald Spenglers pessimism i ”Västerlandets undergång”, av det irrationella stråket i Fjodor Dostojevskijs ”Anteckningar från underjorden” och av förnuftskritiken i Lev Tolstojs filosofiska skrifter. Resultatet av dessa nattliga äventyr blev en lång rad dystra essäer på svenska om allt från kvantfysikens upplösning av den enhetliga världsbilden till det moderna samhällets närmast magiska tro på framsteg och utveckling.von Wrights kritik av moderniteten var hård, men väl underbyggd. Samtidigt fanns där alltid något annat, något undflyende som rörde sig bort från det begripliga. Det är åtminstone så jag läser honom.Vad var det egentligen som von Wright önskade?Var hans välformulerade civilisationskritik i själva verket en förklädd undergångsromantik, en freudiansk dödsdrift maskerad till skrivbordsessäistik?I boken ”Den okände von Wright” har de båda finska forskarna Joel Backström och Thomas Wallgren samlat ett sextiotal texter av von Wright som mestadels inte publicerats i bokform tidigare. Här finns den uppmärksammade kritiken mot Vietnamkriget, ursprungligen publicerad i Hufvudstadsbladet i november 1967, och här finns hans omtalade inhopp i den finska EU-debatten från början av nittiotalet. Men framför allt finns här några äldre texter som skrämmer – och som det kan vara värt att dröja vid. von Wright verkar under trettiotalets inledande år ha haft en dragning till fascismen och nazismen. Framför allt verkar han ha haft en dröm om att dessa ideologiska monster skulle rena de europeiska samhällena och ge dem en ny start. 1934 beskriver han nazismen och fascismen som missförstådda och som en del av en ”oändligt rik världsrörelse”, åtminstone ur ett andligt perspektiv. Och senare samma år tillägger han i en text: ”Den är framför allt en dynamisk process i tiden, en väldig omvärdering av alla värden, som ännu är i sin linda, men en gång skall förena de till synes mest skilda andliga områden till en enhet.” Senare i sitt liv passerade von Wright dessa texter med tystnad, samtidigt som han tog kraftfullt avstånd från trettio- och fyrtiotalens våldsideologier. Någon nazist eller fascist var von Wright aldrig, men han lockades uppenbarligen av tidens föreställningar om en ideologisk stormvind som skulle riva sönder den befintliga världen.Eller som han själv uttryckte saken 1941: ”Om den 'nya anda', som ska efterträda den gamla, vet vi ännu mycket lite, dess verkliga karaktär avslöjar sig kanske först efter en mansålder.”von Wright var en man som tidigt tänkte i tidsrymder långt utöver det vanliga. Ett perspektiv han behöll livet ut. I en av de sista texterna i samlingen ”Den okända von Wright” med den talande titeln ”Slutord”, ursprungligen publicerad 1995, väller undergångsromantiken fram igen: ”Nytt liv föds med smärta. Regeln gäller inte bara för människobarn och djurungar. Den förefaller att gälla också för de kollektiva livsyttringar som kulturens uppkomst och brytningsskeden är.”Kanske skulle von Wrights märkliga vurm för undergångens smärta vara en kuriositet, i ett i övrigt intressant författarskap, om det inte var så att hans texter genljuder av troper som ekofascister och högerradikaler gjort till sina – det vill säga civilisationens fall till förmån för en ny och ren värld.Det är ingen lätt balansgång människan står inför. På ena sidan ignorans och likgiltighet inför vår skadliga framfart, på den andra ett mörkt förakt för hela eller delar av vår art. Och där emellan: En rättmätig och produktiv kritik, som en smal passage mellan två avgrunder.Mattias Hagberg, författare och kulturjournalistLitteraturJoel Backström och Thomas Wallgren (red): Den okände von Wright – tidskritik och andra texter av Georg Henrik von Wright 1926–1997. Appell Förlag, 2023.

"War is hell" stod inte bara skrivet på åtminstone en soldats hjälm under Vietnamkriget, utan har också blivit en kort men ack så kärnfull beskrivning om krigets fasor. Vi tar i detta avsnitt en närmare titt på vad som händer när man utsätter en Vietnamveteran för jäkelskap och den hämnd som följer. The post #211 – Post Vietnamatic Revenge Disorder appeared first on FromBeyond.se.

2023 är det 100 år sedan författaren Norman Mailer föddes i Brooklyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han var ständigt i blåsväder med sina samhällskritiska romaner och gift sex gånger. Skrev om Vietnamkriget, boxning och Jesus.I detta Radiofynd hör vi Ulrika Knutsson utnämna hans första roman ”De nakna och de döda” till den bästa och Bodil Malmsten 1985 utbrista att Mailer inte skriver böcker längre - han skriver maskin. Själv ser han sig som den eviga lärlingen i en intervju i Kulturfönstret med Lars-Göran Bergquist från 1978.Uppläsare: Frej Lindqvist.

EU överens om klimatpaketet Fit for 55, visselblåsaren Daniel Ellsberg död - ändrade opinionen om Vietnamkriget, båtkatastrofen på Medelhavet, aktivism för att rädda våtmarkerna - går man för långt?, rugby enar Sydafrika och Sverige har fått sin tredje astronaut.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Henry Kissinger, Vietnamisera, bombningar i Kambodja, Kent State killings, Pentagon papers, Son My, julbombningarna över Hanoi, Nixons besök i Peking och Moskva, Détente, SALT-avtal och Nixondoktrinen. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

I vårt mest dobblande avsnitt hittills går vi – på vår patreon Fredrik Westers begäran – igenom krigsspelens historia. Nej, inte de du tänker på.Per tar sig an denna digra uppgift med stor entusiasm och beskriver sålunda hur krigsspel uppstod, varför man har dem och även hur bra de kan vara för att göra livet surt för fienden. Bl.a. beskriver han ett krigsspel som hade kunnat rädda USA undan Vietnamkriget och som givetvis ignorerades. Mattis ställer frågor.Stort tack till vår arbetsgivare Fredrik! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka genom att klicka på länken nedan. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mordet på Phan Thi Mao avser kidnappningen, våldtäkten och mordet på den 21-åriga Phan Thi Mao, en ung vietnamesisk kvinna som den 18 november 1966 kidnappades av en amerikansk trupp under Vietnamkriget.Wikipedia säger sitt om Mordet på Phan Thi Mao. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om en ifrågasättande baby boom generation, nya vänstern, studentrevolt, motkultur, summer of love, hippies, yippies, fri sexualitet, droger, Woodstockfestivalen, protester mot Vietnamkriget, den nya högern, Wattsupproret och svarta pantrarna. Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om ny medborgarrättslag, Mississippi brinner, Selma, ny rösträttslag, Tonkinbukten, eskalering i Vietnam, Ho Chi Minhleden, Viet Cong och krigsprotester.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Det inre partiet har idag läst McNamara's Folly av Hamilton Gregory, där vi presenterar konsekvenserna av att plocka in lågbegåvade individer i USA:s försvarsmakt under Vietnamkriget. Varför plockade Lyndon B Johnson och McNamara in dessa personer i Försvarsmakten? Hur presterade de i kriget? Vi avslutar med att dra några paralleller till dagens Sverige och till Rysslands krig mot Ukraina. Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin Donera dina Bitcoins innan nästa ras: 3LbfmHe2y7TtwqWx9APRKoZaxGswjeLYmi

Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av stagnation och inflation. Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket skedde för första gången i världsekonomin under 1970-talet. Bakgrunden är att mängden dollar ökade då USA bedrev en expansiv politik som hade stor effekt på efterfrågan och med ökad egen skuldsättning. Kostnaderna för Vietnamkriget under 1970-talets första hälft sammanföll med ökade energipriser i ett läge då USA passerade sin topp i energiproduktionen och blev mera beroende av importen. Samtidigt mötte den amerikanska industrin allt hårdare konkurrens från Västeuropa och (framför allt) Japan. USA kunde dock finansiera sina underskott på ett enklare sätt än andra länder då den amerikanska dollarn hade kvar sin karaktär av internationell hårdvaluta även efter sammanbrottet av Bretton Woods valutasystem (då IMF:s 45 medlemsländers växelkurser knöts till den amerikanska dollarn 1945–71 och USA utlovade ett fast inlösenpris av dollarn i guld, vilket skulle förhindra att 1930-talets djupa ekonomiska kris skulle upprepas då medlemsländerna inte skulle kunna göra devalveringar av sin valuta för att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaden). Underskotten finansierades med ett rikligare inflöde av dollar vilket bidrog till stagflationen. Detta fenomen ifrågasatte den keynesianska ortodoxi som utvecklats inom ekonomisk politik under efterkrigstiden, vilket sett expansiv finanspolitik som medel mot arbetslöshet medan inflation uppstod i lägen av överhettad arbetsmarknad. Nu präglades situationen istället av utbredd strukturarbetslöshet i många regioner, där övergången till ny tillväxt tog tid, medan potentiellt starka ekonomier ännu agerade restriktivt samtidigt som den reala kostnaden ökade kraftigt för en nyckelinsats som energi. För att lösa upp situationen krävdes nya grepp inriktade på mera omfattande omvandling. I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg, och arbetslösheten öka under lågkonjunktur, då inflationen är låg. Många länder upplevde stagflation i efterdyningarna av oljeprischockerna under 1970-talet, vilket innebar en delvis annan situation än de konjunktursvängningar som förekommit under de föregående decennierna. Se vidare lågkonjunkturen under 1970-talet. Tillståndet är problematiskt inte bara på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Stagflation kan uttryckas som höga finansiella tillgångspriser samtidigt med organisk ekonomisk deflation som skapar stagnation. Stagflation kan orsakas av ekonomiska områden som går i otakt, tillväxt i vissa och nedgång i andra. Ökade krav på kompetens inom till exempel teknik skapar brist på sådana personer och stigande löner för dessa, medan enklare yrken upplever konkurrens från låglöneländer. Om inflationen inte orsakats av högkonjunktur utan av regionala krig och politiska kriser såsom oljekrisen och Ukrainakriget som kan ge brist på vissa viktiga varor såsom energi, dämpas inflationen inte lätt med räntehöjningar då dessa i denna situation förvärrar stagnationen. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om Kennedys utrikespolitik, Kubakrisen, Missilramper på bakgården, war-room, karantänblockad, hemliga kompromisser, ögonblick då världen höll andan, Vietnamkriget och Sydostasiens Churchill.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Mordet på Phan Thi Mao avser kidnappningen, våldtäkten och mordet på den 21-åriga Phan Thi Mao, en ung vietnamesisk kvinna som den 18 november 1966 kidnappades av en amerikansk trupp under Vietnamkriget.Wikipedia säger sitt om Mordet på Phan Thi Mao. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av Skeveriet Podcast pratar Charlie och Alex om John 'Chickie' Donohues episka "beer run" från New York till Vietnamkriget. En resa som handlar om vänner, lojalitet och krig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Översiktsserien fortsätter. Det kommer att handla om hur Eisenhower hanterar kalla kriget, massiv vedergällning, John Foster Dulles, avsluta Koreakriget, första stegen mot Vietnamkriget, Alaska och Hawaii blir delstater, Suezkrisen, chocken av sputnik och Lajka, hemliga CIA operationer och U2 krisen.    Glöm inte att prenumerera på podcasten! Ge den gärna betyg på iTunes! Följ podden på Facebook (facebook.com/stjarnbaneret), twitter (@stjarnbaneret) eller Instagram (@stjarnbaneret) Kontakt: stjarnbaneret@gmail.com

Vi har nu kommit till termen ”utmattningskrig” i vår lilla strategi-skola, och kommer in på exempel från Vietnam och andra världskriget. Vi pratar också om konflikterna mellan Armenien-Azerbajdzjan, Tadzjikistan-Kirgizistan, och Ukraina-Ryssland. För kontakt och uppdateringar med Eld och rörelse kan ni följa oss på Facebook, Instragram eller på Twitter där vi heter @trojkan1337 och @slukhal.Ni hittar den nya Eld och rörelse-tröjan […]

Varför blev Woodstock så ikoniskt? Vietnamkriget, medborgarrättsrörelsen, sex, drugs and rock n'roll spelade alla sin roll. Vi pratar om hur Jimi Hendrix version av amerikanska nationalsången enade USAs i sin antivålds-strävan - trots att dom flesta redan hade hunnit åka hem när han klev på scenen. Och Carlos Santana hade fullt upp men en LSD-hallucinerad orm på scen som utmynnade i hans mest berömda gitarrsolo.För fler brain bubbles missa inte den redaktionella plattformenhttps://bublication.com/& Följ ‘Bublication' officiella Instagramkonto: @bublicationeller TikTok: @bublicationPersoner i Podd-duo & Instagramkonton:Ida-Sofia Klingspor - @idasofiaklKristin Bohman - @kristinbohman ‘Bublication' är producerad av Silverdrake Förlag via Acastwww.silverdrakeförlag.seKlippare:Patrik Sundén@patriksundenRedaktör:Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se@marcustigerdraakeKoordinator:Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@silverdrakeforlag.se @victigerdraake Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest kvinnocentrerade avsnitt hittills så pratar vi om en sak som många har bett oss om (kvinnor i krig) och en annan sak som ni av någon anledning inte vill höra om (Vietnamkriget – vi ska omvända er!). Per och Mattis ger sig ut på en verbal snarare än fysisk (gud ske pris!) vandring längs Ho Chi Minh-leden, med allt vad det innebär av bergsdjungel, malaria, sönderskavda fotsulor och napalm. Mattis beskriver bl.a. livet på leden, vilka de var som gick på den och att det är lite lattjo hur amerikanerna tycker att det var de som var Vietnamkrigets sanna offer. Per gör å sin sida en jämförelse mellan de två parternas förutsättningar vad beträffar materiel, beskriver de högstadieflickor som agerade guider inför slaget om Hue och konstaterar att det verkligen fanns grader i helvetet under Vietnamkriget.Dessutom: en ocean av mörker, förfärliga citat med gräsliga ljudeffekter, ”vita bär” som gav hicka i tre dygn, tragiska slut, improviserad SERE, ett meddelande till allmänheten om nästa Patreon-avsnitt och mycket mer! Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Andreas är adopterad. När han som vuxen söker upp sin biologiska mamma får han reda på att hans far har dött i Vietnamkriget. Men när han får se ett foto av sin far börjar mammans lögner avslöjas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Andreas var vuxen när han bestämde sig för att söka upp sin biologiska mor. Han, som växt upp som enda barnet, får nu veta att han har två syskon. Men han får också beskedet att hans far, en amerikansk helikopterpilot, dött i Vietnamkriget. Men sakta börjar mammans berättelse rämna och en ny, hemlig, familj avslöjas.Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av Familjehemligheten. Maila till Familjehemligheten@sverigesradio.se.Producent för serien är Ola Hemström.

Andreas är adopterad. När han som vuxen söker upp sin biologiska mamma får han reda på att hans far har dött i Vietnamkriget. Men när han får se ett foto av sin far börjar mammans lögner avslöjas. Andreas var vuxen när han bestämde sig för att söka upp sin biologiska mor. Han, som växt upp som enda barnet, får nu veta att han har två syskon. Men han får också beskedet att hans far, en amerikansk helikopterpilot, dött i Vietnamkriget. Men sakta börjar mammans berättelse rämna och en ny, hemlig, familj avslöjas.Har du avslöjat en familjehemlighet som förändrat ditt liv? Hör av dig till programmet och Gunilla Nordlund så kan din berättelse bli ett nytt avsnitt av Familjehemligheten. Maila till Familjehemligheten@sverigesradio.se.Producent för serien är Ola Hemström.

Koreakriget kallas det bortglömda kriget. Inklämt mellan Andra världskriget och Vietnamkriget försvann Koreakriget snabbat från det allmänna medvetandet. Detta trots att det under tre år dog 2,5 miljoner civila och 800 000 soldater i kriget.Kriget bröt ut när nordkoreanska trupper den 25 juni år 1950 gick till anfall över 38:e breddgraden. Kriget utkämpades mellan det kommunistiska Nordkorea, som stöttades med krigsmaterial och trupper från Kina och Sovjetunionen, och ett Sydkorea där en FN-koalition med deltagare från länder som Storbritannien, Turkiet, Australien och Kanada slogs under ledning av USA.I reprisen av det nymixade avsnitt 73 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Artur Szulc, aktuell med boken Koreakriget.Både Nordkorea och Sydkorea var auktoritära regimer som upprättats efter andra världskriget. Vid Potsdamkonferensen juli–augusti 1945 bestämdes att 38:e breddgraden skulle vara skiljelinje mellan den kommande sovjetiska respektive amerikanska ockupationszonen i Korea. Med det kalla kriget kom detta att innebära en delning av Korea. Den 15 augusti 1948 proklamerades Republiken Korea (Sydkorea) och 9 september samma år Demokratiska folkrepubliken Korea (Nordkorea).Nordkorea erövrade inledningsvis nästan hela Koreahalvön för att sedan trängas tillbaka in i Nordkorea, men när vapenstillestånd undertecknades i juli 1953 kom den 38 breddgraden att bli skiljelinjen. Någon avspänning mellan Nord- och Sydkorea kom inte till stånd, och FN:s fortsatta uppgift blev att övervaka demarkationslinjen längs 38:e breddgraden mellan de båda staterna.Koreakriget är formellt inte heller avslutat eftersom det aldrig skrevs något fredsavtal. Med dagens aggressiva kommunistiska regim i Nordkorea är konflikten i allra högsta grad levande.Musik: When They Drop The Atomic Bomb av Jackie Doll and his Pickled PeppersBild: Wikipedia See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Först ut i vårt Rutger Hauer-tema är kultklassikern Blind Fury från 1989. Eller "Blint Raseri" som filmen hette när den släpptes i Sverige way back when. Det blir episka one-liners, melonhuggning, slapstick, brutala dödsfall, handikapp-shaming och makalösa ögonbryn. Missa inte! Handling: Rutger Hauer spelar Nick Parker, en soldat som blir blind under Vietnamkriget och som lärs upp att använda att svärd av en bys invånare. Han återvänder till USA för att besöka sin vän Frank Deveraux (Terry O'Quinn) och tvingas ta med sig Franks son Billy (Brandon Call) efter att Billys mor (Meg Foster) skjuts ner av hantlangare som arbetar för Franks onda chef. Billy och Nick ger sig ut på en resa för att rädda Frank från den onda chefen. Slutstriden sker mellan Nick och en legendarisk Ninja (spelad av Sho Kosugi). Superlänk till alla våra plattformar:  https://linktr.ee/Filmsmakarna  Länk till vår podd på Pladdercentralen:  https://www.pladdercentralen.com/get-podcast/?id=233  #filmsmakarna #rutgerhauer #blindfury #blintraseri #

Hur såg omvärlden på Olof Palme? När fick man upp ögonen för honom, och på vilket sätt? Med hjälp av framförallt amerikanska tidningar försöker vi ta reda på detta i dagens avsnitt. Ni kommer bland annat att få höra om USA:s reaktioner på kritiken av Vietnamkriget, men också en del som såväl högertrafik som val...Av och med Tobias Henricsson/PRS Media.Sponsra Palmemordet på Patreon: https://www.patreon.com/palmemordet (NYHET: Nu kan du sponsra oss i svenska kronor)Sponsra Palmemordet via Swish: 070-7715864 (märk insättningen "Palmemordet")Kontakta Palmemordet: poddenpalmemordet@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mordet på Phan Thi Mao avser kidnappningen, våldtäkten och mordet på den 21-åriga Phan Thi Mao, en ung vietnamesisk kvinna som den 18 november 1966 kidnappades av en amerikansk trupp under Vietnamkriget.Wikipedia säger sitt om Mordet på Phan Thi Mao. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En hel världs förhoppningar om en bättre framtid grusades när John F Kennedy mördades i Dallas i den 22 november år 1963. Mordet försäkrade honom en plats i historien som ikonisk amerikansk president.JFK:s mörka sidor av sexmissbruk, maffiakontakter och misslyckanden som Grisbukten kom i bakgrunden – istället lyftes ungdomligheten och charmen fram. Många hade satt sitt hopp om en bättre framtid till Kennedy.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Bengt Liljegren som skrivit ett stort antal populära historiska biografier. Han är aktuell med biografin John F Kennedy inför publik på biblioteket i Bjärred.Med sin filmstjärnekarisma och sin modeikon till hustru, Jackie, spred Kennedy glamour och förväntningar som ingen president före honom. Även efter sin död har han fortsatt att idealiseras av omvärlden. Detta trots att en rad vittnesmål om Kennedys sexmissbruk och kontakter med den organiserade brottsligheten som hans roll i att dra in USA i Vietnamkriget.När John F. Kennedy framstod som sinnebilden för ungdomlig vitalitet led han av allvarliga hälsoproblem som noga hemlighölls. Presidentämbetet nådde han genom att framhäva sin integritet – ändå lät han sig styras av sin maktlystne och skrupelfrie far. Under Kubakrisen 1962 räddade han världen från ett fullskaligt kärnvapenkrig genom sitt mod och sin intellektuella skärpa, samtidigt som han inte drog sig för att äventyra nationens säkerhet med ständiga otrohetsaffärer.Bild: John F Kennedy tittar på astronauten Shepard på teve tillsammans med sin fru Jacqueline Kennedy och vicepresident Lyndon B Johnson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Radio Kamrat är Rebecca Weidmo Uvells podd för upplysning om kommunism. Avsnittet går igenom Vietnams historia från innan kolonialtiden till kommunistisk diktatur. Den centrala personen är kommunistledaren Ho Chi Minh, som startade Vietnamkriget.