Fjärde Uppgiften Podcast

Jens Ljunggren, professor Historia, Stockholms UniversitetInför årets valrörelse har både politiker och andra pratat mycket om känslor, om både näthat och om vad som händer med samhället när rädslor sprids. Inte så förvånande kanske, politik handlar om känslor heter det ju.Så har det alltid varit, men ”känslopolitik” har bedrivits på olika sätt under olika epoker. Jens Ljunggren forskar kring vilken roll känslor spelat i svensk politisk historia och pekar på att inom politiken har det ofta pågått en kamp om att få definiera vad människor ska känna och vilka känslor som ska få råda i politiken.I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han bland annat hur framför allt Socialdemokraterna historiskt varit skickliga på att använda känslor för att locka väljare. Men det är en position man nu tappat. ”Många känslor, som trygghet, har tagits över av andra partier och kan dessutom betyda olika saker. Det visar inte minst den pågående valrörelsen!” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anders Jakobsson, Professor i pedagogik, Malmö Universitet.Svenska elever blir allt sämre vid en internationell jämförelse. Detta enligt de så kallade Pisa-undersökningar som visar att Sverige har gått från att vara ett av de länder med bäst resultat när mätningarna började år 2000 till att ligga omkring OECD-snittet. Anders Jakobssons forskning visar att förklaringen till tappet handlar om att det är de mest lågpresterande elever som sänkt sina resultat medan de duktiga eleverna klarar sig bra. ”Problemet är att det finns för många skolor i Sverige idag som inte håller måttet, det vill säga inte har tillräckligt hög måluppfyllelse”, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han också ger sina förklarar kring vad det kan bero på. ”Jag är bekymrad och tycker att det behövs kraftfulla åtgärder från politiker.” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverige sticker ut bland andra västländer med en nästan obefintlig reglering kring lobbyisters arbete. Det skapar bekymmer, menar Anna Tyllström som forskat kring lobbyisternas påverkan på politiken. Inte minst eftersom vi riskerar att skapa en politisk ojämlikhet där företag eller organisationer som har råd att betala också får bäst tillgång till politiker som är valda för att fatta beslut. Ett exempel är frågan kring vinster i välfärden där starka företag och organisationer, enligt Anna Tyllström, varit ovanligt duktiga på att påverka politikerna i denna laddade fråga. ”Det är definitivt viktigt att vi får tydligare regler kring lobbyism”, säger hon bland annat i samtalet med Fjärde Uppgiften.Anna Tyllström, Doktor i företagsekonomi, Institutet för FramtidsstudierDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Risken är stor att vi går mot en framtid med ökande kunskapsklyftor och ökande deltagarklyftor”. Det menar Jesper Strömbäck och pekar på att problemet går att spåra till det förändrade medielandskapet. Det utmärks av ett ständigt ökande medieutbud, vilket leder till ökad selektivitet och ökade skillnader i mediekonsumtion baserat på människors preferenser. Det har samtidigt blivit enklare för människor att hitta information som bekräftar det människor redan tror och tycker. Allt detta kan på sikt underminera demokratin, förklarar Jesper Strömbäck som menar att medieutvecklingen skulle kunna liknas vid demokratins klimatfråga. ”Över tid leder det till en utveckling som är svår att stoppa.”Jesper Strömbäck, Professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitetDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Västvärldens demokratier bygger på representativ demokrati, alltså parlament med folkvalda politiker. Men våra folkvalda kan påverkas av lobbyister som agerar i andras intressen, och bry sig mer om att bli omvalda än att fatta nödvändiga men obekväma beslut. För de politiker som vågar ta hjälp av dem de representerar finns dock flera möjligheter.Graham Smith studerar demokratiska innovationer som vuxit fram i takt med den traditionella demokratins utmaningar. Det kan handla om att ett slumpvist urval medborgare bjuds in för att diskutera kontroversiella frågor som politiker ogärna tar i, eller om att invånare i fattiga områden får ansvar för sin egen budget. Även ny teknik öppnar upp för andra sätt att engagera medborgare i den demokratiska processen på ett mer direkt sätt än via traditionella val.I intervjun nämner Graham sajten Participedia: https://participedia.net/Graham Smith, Professor i statsvetenskap, University of WestminsterDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kvinnliga politiker lyfter enligt forskningen fram andra frågor än manliga politiker. Det kan handla om socialpolitik och välfärdsfrågor. Idag har typiskt manliga frågor hamnat högst upp på den politiska agendan i Sverige, som försvar, brott och straff. “Om den politiska diskussionen blir för ensidig speglar den inte den verklighet som är viktig för kvinnor.” Det menar Lena Wängnerud som just forskar om kvinnors representation i parlamenten och vad det betyder för framtidens politik och demokrati. I samtalet förklarar hon varför jämställda parlament är viktiga för ett land, inte minst av rättviseskäl. Hon berättar också varför hon inte tror på kvotering som en modell för mer kvinnorepresentation inom politiken.Lena Wängnerud, Professor i statsvetenskap, Göteborgs universitetDenna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Är de västerländska demokratierna verkligen lämpade att klara av dagens stora klimat- och miljöutmaningar? Det är en fråga som sysselsätter allt fler statsvetare. Ett bekymmer är att demokratierna baseras på nationalstater med territoriella gränser, samtidigt som miljöproblemen är gränslösa. Ett annat bekymmer, som allt fler pekar på, är att demokratier tvingas agera långsamt och har svårt med radikala samhällsförändringar när sådana krävs. Ludvig Beckman förklarar i intervjun hur forskarvärlden är splittrad i sin demokratisyn med flera olika läger. Hans åsikt, baserat på hans forskning, är ändå att dagens demokratiska system, trots sina brister, kan klara de stora klimatutmaningarna. I intervjun med Fjärde Uppgiften förklarar han hur det ska gå till.Det forskningsprojekt som Ludvig hänvisar till i intervjun som handlar om klimatet och framtida generationer kan du läsa mer om på climateethics.seLudvig Beckman, Professor i statsvetenskap, Stockholms universitet, Institutet för Framtidsstudier.Denna intervju är en del i serien ‘Framtidens demokrati’ som är ett samarbete med Institutet för Framtidsstudier (IFFS). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Att trådlös kommunikation har förändrat våra liv torde knappast vara en överdrift. Men har den stora revolutionen redan skett eller ligger den framför oss? Frågan väcks varje gång en ny generation av mobilteknik är på gång. GSM, 3G, 4G och nu snart den nya standarden: 5G. Emil Björnson är expert på hur 5G fungerar och vad tekniken kan göra. I mångt och mycket handlar det om att kunna överföra ännu mer data genom luften så att vårt ständigt ökande behov av att inte minst titta på rörliga bilder ska kunna mättas. Men 5G-näten kommer också bli betydligt säkrare än de tidigare näten vilket blir viktigt för bland annat polisen och räddningstjänsten. Dessutom ska näten bli energieffektivare för öka batteritiden hos uppkopplade saker. Emil Björnson berättar också hur hans forskarteam i Linköping bidrar till 5G-tekniken. Samt slutligen ger sin syn på hur krisdrabbade Ericsson ska kunna klara sig i framtiden.Emil Björnson, Docent i kommunikationssystem, Linköpings Universitet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Peo Hansen, Professor i statsvetenskap, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO), Linköpings Universitet Europa har stora demografiska utmaningar med krympande befolkningar och allt fler äldre. Trots detta har det varit en tydlig trend att försvåra migration och stänga Europas gränser utåt. Peo Hansen, som forskar om EU:s migrationspolitik, kallar detta en paradox eftersom EU ofta gör gällande att ökad migration utgör en av lösningarna på denna stora utmaning. För att förstå paradoxen måste man också förstå historien, menar Peo Hansen, där mer öppna gränser inom EU på samma gång gett mer stängda gränser mot omvärlden. Enligt hans sätt att se det skulle flyktingmottagande och tillväxt kunna gå hand i hand i de krisande sydeuropeiska länderna. De politiska hindren är dock många, ”liksom EU:s hårda finansiella regelverk, vilket man sällan pratar om”, berättar Peo Hansen i samtalet med Fjärde Uppgiften. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Med den senaste DNA-tekniken är det idag möjligt att undersöka mänskliga kvarlevor som är tiotusentals år gamla. Den genetiska forskningen om förhistoriska människor har också ruckat på gamla sanningar och tvingat forskarna att se på människans historia med helt nya ögon. Mattias Jakobsson leder en grupp på Uppsala Universitet som fått internationell uppmärksamhet för sina upptäckter. Bland annat har han kunnat visa att rörligheten bland folkgrupper varit större än man tidigare trott. ”Till exempel har vi visat att jordbruket i Europa spred sig via migration, inte genom en kulturell anpassning som man tidigare trott.” I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar Mattias Jakobsson även om andra evolutionsbiologiska gåtor som den moderna DNA-tekniken skulle kunna ge svar på. Mattias Jakobsson Professor i genetik, Uppsala Universitet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thomas Kätterer, Professor i systemekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Ekologiskt jordbruk ger betydligt lägre skördar än traditionellt jordbruk och kräver därför en mycket större yta för att producera den mat som människan behöver. Utlakning av näringsämnen och utsläppen av växthusgaser ökar per kilo produkt och därmed är ekologisk odling inte klimatsmart. Det menar Thomas Kätterer som forskat kring de miljömässiga konsekvenserna av ekologiskt jordbruk. Att det ekologiska jordbruket skulle ge mindre giftig och mer näringsrik mat är han också kritisk till. ”Det är inte låga halter av bekämpningsmedel som man behöver vara orolig för i första hand, utan förekomsten av naturlig gifter”. I samtalet med Fjärde Uppgiften ger han också politikerna en känga för deras stöd och subventioner till det ekologiska jordbruket. Det bygger på fel antaganden och är ett resultat av att politiker inte vill lyssna på forskningen menar Thomas Kätterer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christian Benedict, Docent i neurovetenskap, Uppsala Universitet Vi sover allt mindre och sämre. Inte minst många barn och tonåringar har idag sömnsvårigheter och det riskerar att leda till allvarliga hälsoproblem. Det hävdar Christian Benedict som leder en grupp vid Uppsala Universitet som forskar kring just betydelsen av sömn för vårt välbefinnande. Enligt honom kan sömnbrist leda till sjukdomar som diabetes, alzheimers och olika infektionssjukdomar. Men han har i sin forskning också visat hur det finns ett tydligt samband mellan sömnbrist och svaga skolresultat. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar också Christian Benedict vilka faktorer som ligger bakom sömnproblemen hos unga. Höga prestationskrav och stress är en förklaring. En annan är användningen av mobiltelefoner som gör att unga idag blir beroende av ständiga kickar. Det producerar ett ämne som heter dopamin i hjärnan och som är bevisat dåligt för sömnen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars Samuelson, Professor i nanoteknik, Lunds universitet Sverige är ett av världens ledande länder inom nanoteknologi och forskningsområdets ledande person i Sverige heter Lars Samuelson. För snart 20 år sedan lyckades han utveckla ett sätt att växa halvledande nanotrådar. Idag klarar hans forskningslag även av att masstillverka nanotrådar till en överkomlig kostnad vilket öppnar upp för en kommersialisering. I samtalet berättar han hur tekniken kan revolutionera flera branscher, bland annat den för solceller som blir mer effektiva och billigare att tillverka tack var nanoteknologin. Forskningen kring nanotrådar i Lund har dragit in över en miljard kronor i forskningsanslag och skapat flera spännande avknoppningsföretag. Flera svenska storbolag bedriver också forskning kring nanoteknik, som Saab, Ericsson, ABB, Sandvik och även Ikea. Och Lars Samuelson är säker på sin sak. ”Det vi ser nu är början på en stor svensk materialindustri.” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Åsa Wikforss, Professor teoretisk filosofi, Stockholms Universitet Det är långt ifrån bara Donald Trump som anklagar medier och forskare för att ljuga. I en allt mer polariserad debatt har ifrågasättande av fakta blivit närmast vardag, precis som ingen längre höjer på ögonbrynen när någon presenterar ”alternativa fakta. Riktig kunskap är alltså mer efterfrågad än någonsin. Men vad är egentligen kunskap? Det är en fråga som sysselsatt filosofer i alla tider. Åsa Wikforss forskning är just inriktad på kunskapsteori och medvetandefilosofi. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar hon varför ämnet blivit så aktuellt. En viktig förklaring är genomslaget för sociala medier. Men förnekande av fakta kan också förklaras av människans innersta psykologi, där känslor och fördomar styr mycket av vårt agerande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Janicke Andersson, filosofie doktor, Äldre och åldrande, Lunds universitet I Sverige och många andra västländer ser vi på åldrandet som något patologiskt, nästan sjukligt som ska botas. Ett resultat av det är att vi dömer ut äldre från arbetsmarknaden och inte tar tillvara deras kompetens. En annan effekt är att dagens äldre ägnar mycket tid och lägger ned stora pengar på att framstå som yngre än vad de är. Det säger Janicke Andersson, som forskar kring hur samhället ser på äldre. Hon förklarar i samtalet med Fjärde uppgiften att synen på äldre skiljer sig mellan olika kulturer och också mellan olika tidsepoker. Industrialiseringen och dagens snabba teknikskiften har påverkat synen till mer negativt. ”Det har ännu mer skapat en bild av de äldre som ’de som inte hänger med’” See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Henrik Jörntell, docent neurofysiologi, Lunds universitet Traditionellt har man sett på hjärnan som uppdelad i olika funktioner, där en viss del har en viss uppgift. Henrik Jörntell och hans forskarlag utmanar den synen och visar i sin forskning att man måste se på hjärnan mer som en helhet. De har bland annat funnit att stimulering genom beröring av en kroppsdel aktiverar nästan alla olika nerver och synapser i hjärnan och inte bara ett isolerat område. ”Det här kommer helt att ändra sättet att se på hur man bäst behandlar hjärnskador”, säger han. Till exempel menar Henrik Jörntell att läkemdelsbolagen helt borde tänka om för att hitta de verkligt effektiva medicinerna. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar Henrik Jörntell också hur dagens ihärdiga mobiltelefonanvändande påverkar våra hjärnor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Datorer kan göra fantastiska saker, men fortfarande saknar de mänskliga egenskaper som att tolka intryck, reagera på situationer och lära sig av omvärlden. Det har Anders Lansner i hela sitt forskarliv försökt att ändra på genom att försöka simulera en mänsklig hjärna i en superdator. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han att målet inte är långt borta men att det fortfarande saknas några viktiga genombrott. ”Vi förstår fortfarande inte hjärnan helt och hållet”, säger han. Genom att simulera en hjärna kan datorer för första gången bli smartare än människan och en ny era är därmed här i och med att vi skapat generell artificiell intelligens. Anders Lansner ser med spänning fram emot en sådan utveckling, men också med en viss oro. Anders Lansner, professor i datalogi, Stockholms universitet och KTH. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johan Kuylenstierna, chef Stockholm Environment Institute. Adjungerad professor i naturgeografi, Stockholms universitet. Människans matvanor pekas ut som en allt viktigare faktor i klimatarbetet. Matproduktion kräver mycket energi och vatten. Dessutom slängs runt 40 procent av all mat. Johan Kuylenstierna på det internationellt respekterade forskningsinstitutet Stockholm Environment Institute menar att forskarna idag vet ganska väl hur vi borde äta. Nu återstår det regler, incitament och politiska beslut för att snabba på utvecklingen. Men framför allt behöver konsumenterna lägga om sin kost. Det går inte över en natt, konstaterar han, men på sikt är Johan Kuylenstierna övertygad om att vi kommer äta mer alger, insekter, quinoa och annan klimatsmart mat. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Christin Mellner, doktor i psykologi, Stockholms Universitet För femton år sedan gick stressrelaterad psykisk ohälsa om den fysiska ohälsan som vanligaste sjukskrivningsorsak i Sverige. Sedan dess har problemen sannolikt bara ökat, menar Christin Mellner som studerar hur de omvälvande förändringarna i arbetslivet sammanhänger med stress och ohälsa. Hon pekar på globaliseringen och den snabba teknikutvecklingen som viktiga faktorer för de nya krav som ställs på anställda i många branscher– även offentlig sektor. ”Det är starka trender som många menar inte går att bromsa”, förklarar Christin Mellner som är en flitigt anlitad föredragshållare på svenska storföretag och som vill förstå hur de kan förbättra de anställdas hälsa. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon hur de ska göra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Pontus Strimling, docent i nationalekonomi Stockholms universitet och Institutet för framtidsstudier (IFFS) Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. ”Nationalekonomi handlar mycket om människors beteende, det är därför det är så intressant.” Det förklarar Anna Dreber Almenberg, en professor som blivit internationellt uppmärksammad för sin forskning just i gränslandet mellan ekonomi och psykologi. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon om sitt senaste projekt där hon tillsammans med andra forskare visar hur resultat i topp-publicerade forskningsstudier sällan håller för ett andra test. Det kan handla om för små urval eller för svaga metoder. Men det handlar också om den mänskliga faktorn: att forskare så gärna vill få sina hypoteser bekräftade och hitta något nytt och överraskande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fredrik Gröndahl, lektor på Industriell ekologi, KTH I Asien har alger funnits som en naturlig del av matlagningen i flera tusen år. Det är också här det mesta av världens alger odlas. I västvärlden har alger mest fungerat som konsistensgivare eller färgämnen i mat. Men detta kommer att ändras, spår Fredrik Gröndahl som driver ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla storskaliga algodlingar i Sverige. ”Sverige har goda förutsättningar för att odla alger med bland annat rent vatten”, förklarar han och pekar på hur näringslivet snabbt fått upp intresset för hans projekt. Och även om alger kan användas som biobränsle och i nya material så är det som just mat där potentialen bedöms störst. ”Förutom att alger är nyttigt så är det en viktig drivkraft att det är bra för miljön. Odlingarna kräver inte vatten och tar inte upp land”. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ulf Blossing, docent i pedagogik, Göteborgs Universitet Att svenska skolelevers resultat faller i internationella undersökningar har varit svårt att undgå. Förklaringarna är många, allt från bristande lärarkompetens och stökig miljö till avsaknaden av mål. En mindre diskuterad faktor är sättet som skolorna är organisade. Det är också en underskattad förklaringsvariabel menar Ulf Blossing, som i sin forskning visar på ett tydligt samband mellan hur en rektor organiserar sin personal och elevernas skolresultat. Till exempel är det helt centralt att lärare samarbetar och sätter gemensamma mål. ”Vi måste lära oss av de framgångsrika skolorna här”, säger Ulf Blossing i samtalet med Fjärde Uppgiften. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Leif Stenberg, Professor vid Centrum för Mellanösternstudier Islamiska staten har chockat omvärlden med sin aggressiva krigsföring och brutala terrormetoder. Inte minst därför att det sker i islams namn. Leif Stenberg är en av Sveriges främsta experter på olika inriktningar av islam och i samtalet berättar han hur just ISIS förhåller sig till sin religion och hur västvärlden ofta missar vilka viktiga drivkrafter som ligger bakom ISIS. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Markku Rummukainen, professor i klimatologi, Lunds Universitet Som medverkande i FN:s vetenskapliga klimatpanel och en flitig deltagare på globala miljökonferenser har Markku Rummukainen blivit en av Sveriges mest kända klimatforskare. I forskningsvardagen vid Lunds universitet ägnar han sig åt att hantera och analysera gigantiska datamängder för att upptäcka hur människan påverkar klimatet. I samtalet med Fjärde Uppgiften förklarar han varför det numera inte råder något tvivel om att klimatet förändras och att människan är den huvudsakliga orsaken. Han berättar också om utmaningarna för att vända den negativa trenden och varför det stora klimatmötet i Paris ifjol med rätta pekas ut som en stor framgång. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Inger Enkvist har i flera decennier varit en envis och kompromisslös kritiker av tillståndet i den svenska skolan. De snabbt fallande resultaten i internationella undersökningar förklarar hon framför allt av läroplaner och skolpolitik som i 50 år premierat jämlikhet framför kunskapskrav. Det har lett till en utarmning av lärarkåren och en uppluckring av ordningen i skolan som varit förödande för inlärningen. ”Den som hävdar något annat talar helt enkelt mot bättre vetande”. Paradoxen, menar Inger Enkvist, är att det är alla de lågpresterande elever som ska skyddas i den svenska skolan som i själva verket lider mest av bristen på ordning och struktur. Hon kommenterar i samtalet med Fjärde Uppgiften att pedagogik som forskningsområde har stora problem. "Staten har satsat enorma resurser på forskningsbidrag och professorstjänster och ändå sjunker Sveriges resultat. Trots att pedagogerna är så många så har de låtit katastrofen fortgå i alla år utan att alarmera”. Inger Enkvist Professor spanska med... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare, KTH Bostadskrisen i Sverige är akut och många städer planerar för en snabb expansion de närmaste åren. Men hur ska städerna byggas? Hur vill människor bo egentligen? Alexander Ståhle har forskat kring detta i många år, är en populär talare och ofta anlitad rådgivare kring hur man bäst bygger framtidens stad. En tydlig slutsats av hans forskning är att människor vill bo i en tät och kompakt stad. Han ser också en klar trend att bilarna får en mindre roll i takt med att städer utvecklas. Alexander Ståhle pekar också i intervjun ut några svenska städer som han tycker tänker rätt vad gäller stadsplanering. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Monika Bauhr, docent statsvetenskap, Göteborgs Universitet Korruption är roten till mycket ont i samhället. Det leder till fattigdom, skapar en hopplöshet och är dåligt för miljön. Demokrati kan minska korruptionen. Men stater som blir mer demokratiska behöver inte för det bli mindre korrupta! Ibland är det tvärt om menar Monika Bauhr som länge forskat kring korruption och nu leder ett stort EU-finansierat forskningsprogram om korruption som involverar tjugo forskargrupper i femton länder. I samtalet kommer hon även in på Sverige och förklarar varför korruptionen är på en låg nivå här. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ulrika Welander, professor bioteknik, Linnéuniversitetet Biogas står för en försvinnande liten del av den svenska energimixen. Men eftersom den inte påverkar klimatet bedöms den som viktig för framtiden. Potentialen är också stor. Traditionellt sett har biogas mest utvunnits ur slam och matavfall. Ulrika Welander och hennes team forskar kring hur havsbaserade råvaror som alger och tång skulle kunna bilda biogas. Tekniken finns där, det handlar bara om att göra processen mer effektivt så att det blir lönsamt. Ulrika Welander är övertygad om att det går och berättar i samtalet vad som verkligen krävs. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ida Berts, forskare vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet Utvecklingen av nya material, in på minsta molekylnivå, kan ha en avgörande betydelse för en enskild människa. De senaste åren har nya biokompatibla ämnen, alltså material som kroppen inte stöter bort, lanserats inom sjukvården. Ett exempel är titan som används i benproteser och tandimplantat. Ida Berts forskning går ut på utveckla ännu bättre material. En viktig metod här är att "stråla" material med neutroner för att få fram extremt detaljerad information om hur materialen fungerar och reagerar. Här berättar Ida Berts om den tekniskt avancerade neutronforskningen och hur den kan förändra framtidens materialteknik. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan och frågorna rankas nu som näst viktigast bland väljarna, efter skola och utbildning. En del av debatten kretsar kring vad invandringen till Sverige kostar. En nestor inom detta område är Jan Ekberg som i sin forskning satt en prislapp på hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. Det visar på stora minusbelopp men det skulle kunna se helt annorlunda ut, siffrorna är nämligen helt beroende av sysselsättningsgraden hos människor med utländsk bakgrund. En annan viktig men komplex fråga som diskuteras i samtalet med Fjärde Uppgiften är hur invandringen bidrar till svensk tillväxt. Jan Ekberg, Professor Emeritus Linnéuniversitetet, Växjö. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anders Persson, Doktor i statsvetenskap, Linnéuniversitetet Ingen konflikt i världen är så laddad, får så mycket uppmärksamhet och väcker så mycket känslor som den ständigt pågående mellan Israel och Palestina. Som forskare tvingas Anders Persson ständigt stå ut med att grupper från båda sidorna försöker använda hans argument och texter i egna syften. Det är ett bekymmer som man måste leva med, förklarar han i samtalet med Fjärde Uppgiften där han även förklarar varför både palestinier och israeler blivit allt mer radikala de senaste åren. I samtalet berättar han även om Hamas ofta militanta politik och terrormetoder samt pekar ut de viktigaste faktorerna för att få till en lösning. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Niklas Egels-Zandén, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet De senaste tio åren har hållbarhet och corporate social responsability (CSR) blivit modeord i näringslivet. Företagen formulerar hållbarhetspolicies, ger ut CSR-rapporter, tillsätter hållbarhetschefer och sätter upp ambitiösa CSR-mål. Men vad menas egentligen med hållbarhet och hur har företagens arbete med sociala frågor och miljö förändrats i dagens globaliserade värld där varor, tjänster, kapital och människor rör sig fritt över världens gränser? Niklas Egels Zandén är docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Göteborg och en av Sveriges främsta experter på hållbarhet. I sin forskning har han undersökt hur näringslivets syn på hållbarhetsfrågor förändrats – från ett nödvändigt ont till något som genomsyrar hela verksamheter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kajsa Falasca. Doktorand i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet. I valet 2014 började de politiska partierna på allvar använda sig av sociala medier i sitt kampanjande. Det finns en del positivt i det, som en tydligare direktkommunikation mellan medborgare och politiker, menar Kajsa Falasca som forskar kring just samspelet mellan makthavare, medier och medborgare. Men att allt mer kampanjande och och politisk information sker digitalt ökar också antalet människor som inte alls tar del av politik. På sikt är det ett hot mot demokrati, säger Kajsa Falasca i intervjun. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Niklas Bolin, universitetslektor statsvetenskap, Mittuniversitetet Sverigedemokraterna har varit det mest framgångsrika partiet de två senaste valen. Men har partiets politik fått genomslag i verkligheten? På lokal nivå är svaret ja, där kan man nämligen tydligt se hur kommuner där SD innehar vågmästarposition är mer restriktiva mot flyktingar än andra kommuner, menar Niklas Bolin som forskar kring just partiets politiska inflytande. På nationell nivå, däremot, har inflytandet snarare varit negativt, där de andra partierna drivit igenom en invandringsvänlig politik eftersom de tävlat om att ta avstånd från Sverigedemokraterna. Men det finns tecken på att det håller på att ändras. Niklas Bolin berättar i samtalet hur han ser tydliga signaler efter valet på att såväl media som politiker har närmat sig Sverigedemokraterna i retoriken, i tankegångarna och även i konkreta förslag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karolina Sörman, doktorand i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet Psykopati är associerat med återfall i brottslighet, inklusive våldsbrott. Psykopater kännetecknas av att vara manipulativa, impulsiva, ansvarslösa, sakna empati och ånger. Men det finns också personer med höga psykopatiska drag som kan vara framgångsrika samhällsmedborgare – modiga, charmiga och kreativa. Karolina Sörman är utbildad neurobiolog och doktorand vid Karolinska institutet. I sin forskning fokuserar hon på de kliniska tester som används för att bedöma psykopati. Hur upptäcker man en psykopat? Hur tänker de? Och går psykopati att behandla? Under arbetet med sin forskning har Karolina Sörman träffat och intervjuat både kriminella och ickekriminella grupper för att undersöka psykopatiska drag och hur de tar sig uttryck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Helena Wasling, medicine doktor i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg Att fysisk kontakt som kramar och smekningar leder till ökat välbefinnande för oss människor är ett välkänt faktum. För små barn är mänsklig närhet en absolut nödvändighet för deras psykiska och fysiska utveckling. Men vad händer egentligen i våra nervsystem när vi utsätts för fysisk beröring? Och vilken typ av beröring påverkar oss mest? Helena Wasling är utbildad sjukgymnast och forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. I sin forskning djupdyker hon in i människans nervsystem för att få svar på dessa frågor. Genom 0,2 millimeter tjocka nålar, som sticks in i kroppens nervtrådar, avlyssnar hon den elektroniska trafiken mellan nervcellerna och hjärnan. Resultatet av hennes studier på levande friska människor är dels en ökad förståelse för hur våra nervceller egentligen kommunicerar med hjärnan, dels hur viktig fysisk beröring faktiskt är för alla människor. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Karim Jebari. Doktorand vid Institutet för framtidsforskning i Stockholm. Den tekniska utvecklingen av datorer går inte bara snabbare och snabbare, datatekniken är också på väg att flytta in i den mänskliga hjärnan. Redan i dag kan vi med implantat i hjärnan stimulera mänskliga sinnen och hämma neurologiska sjukdomar tack vare datateknik. Men hur långt kan vi utveckla tekniken innan den påverkar våra känslor, tankar och värderingar? Mänskligheten konfronteras inte bara med stora existentiella utmaningar när jordens resurser avtar och klimatet förändras. Vi står också inför etiska dilemman när tekniken bokstavligen flyttar in i våra hjärnor och påverkar våra sinnen. Filosofen Karim Jebari är humanist, men har forskat vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm. Ämnet för hans forskning är så kallade hjärnmaskingränssnitt, alltså själva kontaktytan mellan den programmerade datorn och den mänskliga hjärnan. I denna intervju berättar han om sin forskning, som är en slags filosofisk science fiction, och... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sverker Sikström. Professor i kognitiv psykologi, Lunds Universitet. I vardagen finns det inget viktigare verktyg för att läsa av en människa än hur den använder ord och meningar i sitt dagliga språk, det som kallas semantik. Men inom psykologin används denna kunskap sällan för att förstå en människa och kartlägga personlighetsdrag. Anledningen är att semantiken ansetts svårmätbar och därmed för osäker. Det försöker Sverker Sikström och hans forskarlag att ändra på. Med hjälp av datorer, algoritmer och modelleringar vill de genom människors språk kartlägga personligheter. Ett konkret och internationellt uppmärksammat projekt är att undersöka kopplingen mellan hur människor uttrycker sig på Facebook och manipulerande personlighetsdrag som psykopati och narcissism. I samtalet berättar Sverker Sikström att det finns en tydlig koppling och att det alltså går att säga något om att en individ är psykopat, baserat på sina statusuppdateringar. Han resonerar också kring hur dessa kunskaper kan komma att användas i... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Manne Gerell. Doktorand i kriminologi vid fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola. Brott kopplas ofta samman med olika kategorier av människor. Manne Gerell, som i grunden är geograf, forskar kring själva platsens betydelse för brottsligheten. Han menar att det är en underskattad faktor. ”Även om det naturligtvis handlar om att vissa människor bor på vissa platser, så tror jag att platsen i sig påverkar människor och hur de agerar.” Framförallt har han studerat brott i utanförskapsområden i Malmö, en stad som slentrianmässigt pekas ut som våldsam och farlig. ”Bilden är rätt, tillsammans med Stockholm kan man nog säga att Malmö är farligast i Sverige, lite beroende på hur man ser på statistiken. Men det är ändå en klart överdriven bild!” På samma sätt hävdar Manne Gerell att det finns en felaktig bild av att människor känner sig alltmer otryggare i Sverige, tvärtom pekar all forskning på att vi blir tryggare. I samtalet med Fjärde Uppgiften resonerar han också kring de bilbränder och upplopp... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Charlotte Erlanson-Albertsson. Professor i aptitkontroll, institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet. Att vi äter allt sämre mat i västvärlden och att det skapar generationer av överviktiga människor är allmänt känt. Vad som är mindre omdiskuterat är att en viktig förklaring till det onda är att nya mattrender – som snabbmat och smakrik mat – är effektiva för att sätta mättnadskänslan ur spel. Vår känsla av mättnad och hunger styrs nämligen av ett komplext signalsystem i hjärnan. Det påverkas av våra gener, sömn, stress men framför allt just av vad vi äter. Charlotte Erlanson-Albertsson forskar kring hur vi kan kontrollera vår aptit genom att äta rätt mat. Det är ett okänt område men forskningen här kommer sannolikt påverka såväl vad vi i framtiden stoppar i munnen som den enorma bantningsindustri och viktminskningslitteratur som ständigt påverkar oss. I intervjun berättar hon också om hur hennes forskarteam utvecklar extrakt från spenatblad som ger signaler till hjärnan om... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lars Montelius. Professor i fasta tillståndets fysik, Lunds universitet. Lunds nanoteknikforskning är i världsklass och en av nestorerna här är Lars Montelius. Under 25 år har han forskat kring hur atomer och molekyler kan sättas ihop för att bilda material med helt nya egenskaper och många applikationer finns redan i våra händer i form av datorer, mobiltelefoner, ”intelligenta” klockor, google glasses mm men just nu börjar vi också se stora genombrott inom flera andra viktiga områden, bl a inom det hälsorelaterade området. ”Man kan bara skönja var gränsen verkligen går” säger han och berättar i samtalet hur flera branscher står för revolutioner. Ett exempel är läkemdelsindustrin där nya ofattbart små preparat kan färdas i kroppen och själva söka efter till exempel celler som angripits av cancer. I intervjun berättar han också hur tekniken kan användas för att styra ljus att bättre samspela med människan. Till exempel kan rätt belysning ge ökad läshastighet eller minskad jetlag. ”Med ny teknik är... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Maja Hellsing. Forskare materialfysik, Uppsala Universitet. Moringaträdet har länge kallats för mirakelträdet. Dels för att det kan växa på torra och eländiga platser där inga andra växter överlever. Men också därför att trädets alla olika delar kan användas och komma till nytta. Det gäller inte minst Moringaträdets frön som i Afrika används för att rena vatten. Fröna får smutsen att klumpas ihop vilket gör det enkelt att avskilja. Processen är enkel och kan användas i byar där rent vatten är en stor bristvara. Den är också betydligt mer miljövänlig än användandet av de metallsalter som ofta används i andra delar av världen för att skilja ut smuts från vatten. Maja Hellsing forskar kring mekanismen som ligger bakom att vattnet skiktas av dessa frön. Inte minst syftar forskningen till att förfina processen, som att till exempel hitta den perfekta mängden frön. Hon berättar i samtalet också om hur en ökad förståelse av de kemiska processerna skulle kunna öppna för att använda frön från andra växter, kanske... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Bredband, hållbarhet, urbanisering. Det är bara några exempel på kraftfulla trender som förändrar det svenska samhället i grunden. Samtidigt lever våra politiska strukturer och förvaltning kvar sedan århundranden. Vad betyder det för samhället och politikens möjligheter att styra? Det är frågor som Elin Wihlborg försöker förstå och problematisera med sin forskning. Hon och hennes kollegor har gjort studier bland annat kommuner och landsting. De analyserar hur och vilka styrmedel som kan fungera för att nå övergripande mål, som till exempel ett hållbart samhälle. Och det är långt ifrån säkert att pengar alltid är det viktigaste styrmedlet, förklarar hon i samtalet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Carl-Gustaf Thulin. Docent i populationsbiologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala. För hundra år sedan fanns uppskattningsvis sex miljoner tamdjur på lösdrift i Sverige. Idag, efter lantbrukets rationalisering, har många frigående tamdjur försvunnit. Ett resultat av det är att 70 procent av våra öppna ängs- och hagmarker försvunnit och, i hög grad, ersatts med granskog. Detta har bland annat medfört att den biologiska mångfalden utarmats. Carl-Gustaf Thulin berättar i samtalet om hur han med sin forskning vill öppna möjligheten för att driva lantbruk med djur på lösdrift. Han berättar också om hur fler vilda djur skulle bidra till ett öppnare och mer levande landskap. Samtidigt som det skulle kunna öka produktionen av inhemskt kött och även öppna upp för en ny typ av upplevelseturism. Till exempel ser han gärna att Sverige planterar ut visent, den europeiska varianten av bisonoxen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.