Podcasts about flygets

Flygets klimatutsläpp ökar globalt och pressen är stor på flygbranschen att ställa om till att bli hållbar. Nya teknologier som eldrift och bränsleceller kan revolutionera flyget i framtiden, men det tar lång tid och utmaningarna är stora. Hur ska ekvationen lösas? Lyssna på ett samtal mellan Svjetlana Stekovic, forskare inom flygteknik vid Linköpings universitet, och Johan Rignér, Vinnova. Vi möter också Robert Lundberg på GKN Aerospace Sverige. Samtalet leds av Daniel Holmberg.

Alla måste bli fossilfria och flyget är inget undantag. Men är det ens möjligt? Kan flygplan  drivas av annat än jetmotorer med fossilt bränsle? Eller är det kanske en framtid där elmotorerna tar oss ut i världen som vi ska se fram emot? I det 28:e avsnittet av podden Framtidskraft möter vi Henrik Littorin, konsult med fokus på flygets hållbarhetsfrågor och Anton Fagerström, projektledare på IVL Miljöinstitutet som tillsammans med Jämtkraft arbetar för att ta fram ett biobränsle för flyget. Båda ger hopp om en framtid där flyget drivs utan utsläpp. Flygets omställning är också en möjlighet för energibranschen att vara med och skapa affärslösningar som efterfrågas.

Alla måste bli fossilfria och flyget är inget undantag. Men är det ens möjligt? Kan flygplan  drivas av annat än jetmotorer med fossilt bränsle? Eller är det kanske en framtid där elmotorerna tar oss ut i världen som vi ska se fram emot? I det 28:e avsnittet av podden Framtidskraft möter vi Henrik Littorin, konsult med fokus på flygets hållbarhetsfrågor och Anton Fagerström, projektledare på IVL Miljöinstitutet som tillsammans med Jämtkraft arbetar för att ta fram ett biobränsle för flyget. Båda ger hopp om en framtid där flyget drivs utan utsläpp. Flygets omställning är också en möjlighet för energibranschen att vara med och skapa affärslösningar som efterfrågas.

Flyghistorien är en ökenvandring längs en stig kantad av skelett från kostsamma misslyckanden. Det sa en brittisk premiärminister redan på 60-talet, långt innan ett pärlband av flygbolagsjättar skulle komma att kraschlanda i kampen om resenärerna. De senaste tio åren har i snitt ett flygbolag gått i konkurs varannan månad och inte sällan har de dukat under efter stora och oförutsägbara omvärldshändelser. Vårt eget SAS har störtat runt 95 procent på börsen sedan finanskrisen och pressas under våren 2020 av inställda linjer till Kina i spåren av coronaviruset. Kan vi vara på väg åt något annat håll än att allt fler och allt större bolag står på tur? Flygets marginaler pressas ständigt, men just nu tycks omvärlden särskilt omild mot branschen. Svensk flygskam har blivit ett världsfenomen, flygplanstillverkaren Boeing genomlever sin värsta kris hittills och kampen mot fackförbund förs med kniven mot strupen, fjärran den luxuösa profil kring livet i skyn som skapades under 70-talets glada dagar. Samtidigt har lågprisbolagens framfart de senaste tio åren varit skoningslös mot Europas tidigare dominanter som SAS, Lufthansa, British Airways och Air France, vid sidan av faktumet att de statssponsrade Mellanösternjättarna lagt beslag på långdistansflyget. Goda råd är dyra och frågan måste ställas om flyget mot alla odds kan resa sig ur askan likt en fågel fenix och till sist få vingar som faktiskt bär, eller om branschen som vi känner den är på väg mot avgrunden. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och svenska börsen från Nyhetsbyrån Direkt, Nordens ledande nyhetsbyrå inom ekonomi och finans. Podden görs av utrikesredaktör Joakim Rönning och programledaren Martin Nilsson.

29 november. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras flyget, dess historia och framtid.Med Catarina Kärkkäinen. Som gäster deltar Charlotte Holmberg Jakobsson, Jacob Lundberg och Hans Sjögren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Detta avsnitt nummer två i vår resepodd tror jag blir vårt viktigaste. I en mycket intressant diskussion med Tricoronas VD Christian Patay får vi en djup och saklig inblick i flygets klimatpåverkan. Vi förstår hur stor den är, vilka risker som finns framöver och hur man kan använda klimatkompensering för att mildra dess effekt. Vissa menar att klimatkompesering bara är ett spel för gallerierna, här får man veta hur det fungerar och kan bilda sig en uppfattning om huruvida det är rätt strategi. Lyssna på denna viktiga podd och sprid den till era familjemedlemmar, vänner och kollegor, så har ni mer koll när ni ger er in i den viktiga klimatdebatten. Om ni ska lyssna på ett enda avsnitt av #travelhacks så är det detta! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Flygets klimatpåverkan har mer än fördubblats sedan tidigt 90-tal. Kan detta fortsätta? Och hur ser SAS strategi ut i frågan? Flygbolaget SAS vd Rickard Gustafson är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Tomas Augustsson, flygreporter på Svenska Dagbladet. Sedan om hur partier hanterar skandaler på bästa sätt. Högaktuell fråga för Liberalerna som fått krishantera medieuppmärksamheten kring Cecilia Wikström och Emma Carlsson Löfdahl. Medverkande: Paul Ronge, kris- och mediekonsult, Jeanette Fors Andrée, kris- och mediekonsult samt Marie Grusell, medieforskare vid Göteborgs Universitet. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget. Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp. Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in. Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar. I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid. Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara? Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 27 februari.

Flygets utsläpp regleras inte i det klimatavtal som tecknades i Paris förra året. Flygbranschen har i stället tagit på sig att själva minska sin klimatpåverkan, men det går trögt. Utsläppen från flygtrafiken har ökat med 40 procent mellan 1990 och 2010. Senare statistik visar att flygandet ökar ytterligare och kommer att stå för en allt större del av de globala klimatutsläppen om inget görs.I flera år har flygbranschen inom FN:s flygorganisation, ICAO, försökt komma fram till hur flyget kraftigt ska kunna minska sina klimatutsläpp. Men i en internationell bransch där olika länders intressen spelar in har det varit mycket svårt att komma överens om några kraftfulla åtgärder, och varken alternativa bränslen eller snålare motorer ser ut att slå igenom inom kort. Oavsett hur branschen ska angripa problemen så tyder mycket på att det blir dyrare att flyga framöver. Klotet frågar sig vad du är villig att betala för att flyga utan några negativa konsekvenser för klimatet?Programledare Marie-Louise Kristola