Podcasts about Svenska Dagbladet

Del 1 av 4. Det går rent ut sagt åt helvete för Miranda i högstadiet. Hon blir mobbad och utfryst. På rasterna börjar hon dricka alkohol inne på skoltoaletten. Hennes mamma tycker att skolan är en farlig plats. Att Miranda inte kan vara kvar där.Bit för bit vecklar en kaosartad tillvaro ut sig och den onda spiralen fortsätter. Missbruket blir ett faktum. Bråken med familjen är många. Miranda rymmer hemifrån. Hon börjar självskada. Hon blir tvångsinlagd på barn- och ungdomspsykiatrin. Till slut tas beslutet att hon ska flytta till ett HVB-hem. Det blir en trygg plats, äntligen, och kaoset börjar plana ut.Men snart ska en man komma in i hennes liv. En man som beskrivs som ett rovdjur.Medverkande:MirandaMirandas mammaHit kan du vända dig om du mår dåligt:Vid livshotande lägen, ring alltid 112.Om du behöver akut hjälp, kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning (hitta din närmastevia 1177 (https://www.1177.se/)).Bris: För dig under 18 år. Mejla, chatta (https://barn.bris.se/), ring eller smsa 116 111 (öppetdygnet runt).Kvinnofridslinjen: Alla oavsett ålder kan ringa eller chatta med Kvinnofridslinjen. Ring 116 016(öppet dygnet runt).Jourhavande medmänniska: Chatt (https://www.jourhavande-medmanniska.se/chatt/) ellertelefon nattetid: 08-702 16 80.Jourhavande präst hos Svenska kyrkan: Chatta(https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta) eller ring 112 och be att få tala medjourhavande präst (alla dagar 21-06).“Miranda och Rovdjuret” är en serie i fyra delar av Matilda Blom. Exekutiv producent var Emilia Melgar Arnheim. Slutmix av Johan Kalén.Miranda heter egentligen något annat.Ansvarig utgivare Nicolas Leon.Stort tack till Staffan Löwstedt, Victoria Greve och Louise Andrén Meiton på Svenska Dagbladet och till Moa Soltanian Magnusson på Podme.Lyssna på nya serier från Podme Dokumentär och Rättegångspodden, helt utan reklam på Podme. Signa upp dig på podme.com och använd koden JUNI60, så får du 60 dagar gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans Bergströms memoarer är både personliga och allmängiltiga – och fyllda av den upptäckarglädje som kan uppstå när man öppnar dörrarna till det förgångna. Tove Lifvendahl läser sin text "Det som varit har mycket att förmedla", publicerad i Svenska Dagbladet 2026-06-07.

Städerskan anade att nånting var fel då de båda gästerna aldrig lämnade sina rum. En undersökning av saken visade på att hon hade rätt…Källor:Dan Andersson | Kungliga biblioteket – Sveriges nationalbibliotekMördande reklam | Kungliga biblioteket – Sveriges nationalbibliotekDan Andersson - Skattlösbergs bygdegille SVENSKA DAGBLADET 1920-09-17 skodonGÖTEBORGS DAGBLAD 1920-09-17 (om hans livsverk dagen efter döden.)SVENSKA DAGBLADET 1920-09-30GÖTEBORGSPOSTEN 1920-10-21 åtal väntasSVENSKA DAGBLADET 1921-08-03 upprörd insändareJÄMTLANDSPOSTEN 1921-04-07 kokerska vittnadeDAGENS NYHETER 1921-09-26 | Svenska tidningar vill överklaga friande domen DAGENS NYHETER 1921-10-13 dra in rätten för inspektörenFolkkär poet förgiftades av lusmedel – 100 år sedan Dan Andersson dog | SVT NyheterSvenska öden och äventyr maj 2021Förgiftad- Dan Anderssons död Sveriges radioP2 dokumentär- Dagen då Dan Andersson dog.Hundra år sedan Dan Andersson dog av vätecyanid – vägg i vägg med en Bollnäsbo – Hudiksvalls TidningMedia.arto.se -Cyanväterökningen en fara för både löss och människornSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan får reklam om käppar. Dåligt omen? Vi svarar på vår första etikettsfråga; om hur man ska bete sig på bröllop där paret begär det orimliga eller pinsamma och vad som hänt med hälsningsfraserna i svensk korrespondens. Alessandra Mussolini vinner italienska Big Brother, hennes pappa var jazzpianist och hennes moster Sophia Loren. Besök Olseröds konsthall där bland andra Owe Gustafson ställer ut från och med i dag. Vi har bidragit med en Kalmartrissa. Bo Rothstein skriver mycket bra i Fokus om kulturskillnaden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Katarina Barrlings avhandling om riksdagspartiernas interna kultur är fortfarande mitt i prick. Magda vill göra upp över blockgränserna för att slippa göra upp inom sitt eget block och nu kan SD få vara med på ett hörn också. Generöst. Karin Forsekes utredning om privat finansiering av kulturen ett steg framåt, men vi borde mycket oftare blicka ut och se hur andra länder löser saker, åtminstone i Norden. Vi har sett brittiska Secret service på SvT och ser något liknande spelas upp i nyheterna. Är det Storbritanniens skifte av elit som skapar oreda? Gunnar Lindstedts bok om Northvolt full av sådant som skulle bli en lysande skandalartikel i Vanity Fair. Till exempel att det var fruarna Louise Boije af Gennäs och Jeanette Mix som satte igång hela processen som ledde till miljardkonkurs, genom att vilja att deras män gjorde något fint för världen. Snart dags att göra en dramadokumentär om Gunnar Lindstedt. Anders Billing har skrivit flyhänt och bra om slipsens återkomst i Svenska Dagbladet. Vi har familjeerfarenhet som styreker tesen: sexåringar vill ha slips. Demokraterna misslyckas till och med med att analysera sin förlust i valet. Partiets kollaps är ett större hot mot amerikansk demokrati än Trump. Och läs i Johans dagbok om ungdomar som inte orkar plocka jordgubbar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En historisk rättstvist, som kan skaka om hela AI-industrin, utspelar sig just nu mellan techmiljardärerna Elon Musk och Sam Altman. Musk anklagar OpenAI och bolagets nuvarande vd Altman för att ha övergett sina ideella uppdrag, och för att ha använt hans investeringar felaktigt. Han kräver företaget på över 130 miljarder kronor i skadestånd. Hur infekterad är relationen mellan dom två techmiljardärerna? Är ilskan befogad? Och kan OpenAI gå under om bolaget förlorar i rätten? Gäst: Björn Jeffrey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: France 24 English, CBS Mornings. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valen Timmy, som skapat kaos i Tyskland, väntas snart vara hemma igen. Knölvalens öde har blivit en lång följetång efter att han hittades strandad utanför Tyskland för över en månad sedan. En drös räddningsförsök har misslyckats, men nu verkar vinden ha vänt.Lite senare tar vi i debatten om huruvida det engelska språket tar över svenskan. Nu är det Edward Blom som gett sig in i leken och kommit med ett gastronomperspektiv. ”Låt mig beställa kroppkakor på svenska” lyder hans rubrik i Svenska Dagbladet.

Mentre il prezzo di petrolio e gas aumenta per tutti, ci sono aziende che stanno guadagnando cifre astronomiche dal trasporto di queste due risorse. Con Alessandro Lubello, editor di economia di Internazionale. Un'inchiesta condotta dai giornali svedesi Svenska Dagbladet e Göteborgs-Posten ha sollevato forti preoccupazioni sulla sicurezza dei dati raccolti dagli occhiali della Meta e sulla vulnerabilità dei dipendenti delle sue aziende appaltatrici. Con Julia Lindblom, giornalisa, da Göteborg. Oggi parliamo anche di:Scienza • "Curiosità irresistibile" di Anna-Laure Le Cunffhttps://www.internazionale.it/magazine/anne-laure-le-cunff/2026/04/23/curiosita-irresistibileLibro • Universality di Natasha Brown (NN Editore)Ci piacerebbe sapere cosa pensi di questo episodio. Scrivici a podcast@internazionale.it Se ascolti questo podcast e ti piace, abbonati a Internazionale. È un modo concreto per sostenerci e per aiutarci a garantire ogni giorno un'informazione di qualità. Vai su internazionale.it/abbonatiConsulenza editoriale di Chiara NielsenProduzione di Claudio Balboni e Vincenzo De SimoneMusiche di Tommaso Colliva e Raffaele ScognaDirezione creativa di Jonathan Zenti

Både konstitutionen och personen ger anledning att känna stolthet och glädje när Sveriges kung Carl XVI Gustaf fyller 80 år. Tove Lifvendahl läser sin text "Därför firar vi kungens födelsedag", publicerad i Svenska Dagbladet 2026-04-26.

Fler och fler väljare missnöjda med USA:s president. Live från Washington DC. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt en ny opinionsmätning från nyhetsbyrån AP är sju av tio amerikaner missnöjda med hur Donald Trump hanterar ekonomin. Samtidigt kommer kritik från republikanska strateger som menar att Trump måste bli bättre på att lyfta fram sina ekonomiska framgångar och sluta med vad de ser som sidospår, såsom att bråka med påven.Natten till onsdag blev det känt att USA förlänger vapenvilan med Iran. Donald Trump skrev på sociala medier att han godkänt en förlängning efter en uppmaning från medlarlandet Pakistan. Vad betyder förlängningen? Är en lösning nära?Vi pratar också om Washington DC och hur Donald Trump förändrat staden sedan han tillträdde i januari 2020. Sara och Roger är på plats och det är slående hur stort avtryck presidenten har gjort på huvudstaden.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios Washingtonkorrespondent, Roger Wilson, programledare på P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent samt Göran Eriksson, USA-korrespondent för Svenska Dagbladet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Matz

Niklas Orrenius är en flerfaldigt prisbelönt journalist och författare. Sedan 2013 är han reporter på Dagens Nyheter och har tidigare arbetat för bland annat Expressen och Svenska Dagbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 29 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas Orrenius är en flerfaldigt prisbelönt journalist och författare. Sedan 2013 är han reporter på Dagens Nyheter och har tidigare arbetat för bland annat Expressen och Svenska Dagbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 29 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sluta smålipa och börja hulka! Vi behöver den där riktigt djupa, snoriga gråten konstaterar bibliotekarien Elisabeth Skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2019-02-18.Det finns en sida på nätet där man kan få hjälp att räkna ut både hur länge man gråtit och den sammanlagda volymen tårar. Jag fyllde i uppgifterna för en ledsam period; datum och klockslag och fick svart på vitt att total gråttid summerats till 2 timmar och 19 minuter och att tårarnas sammanlagda mängd uppgick till 2.8 dl. Om man studerar gråtens mekanismer får man veta hur bra det är att gråta och om nyttan med själva tårarna. Det renar och rensar både fysiskt och psykiskt, och det går inte att fuska sig till sådan sanering genom att till exempel skära lök. Det är den känslosamma, hulkande gråten och dess proteinfyllda tårar som ger resultat, denna cocktail av slem, fett och salter.Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta.I gråten gör vi oss av med stresshormonet kortisol och känner oss lugnare efteråt. Och äkta tårar innehåller också enkefalin, vilket fungerar som kroppseget morfin, alltså både smärtlindrande och lugnande. Och inte nog med det, på grund av sin konsistens rinner just gråttårar långsammare ner för kinderna än lökskärar-tårar. Kanske för att vår omgivning ska hinna uppfatta dem och komma till undsättning? En av gråtens funktioner verkar också vara just kommunikativ, att vi ska bli sedda i vårt gråtande. När vi är mycket små, innan vi har ett språk är gråten en överlevnadsmekanism, vi gråter efter mat, kontakt, värme, vila. Gråtande barn var till och med populära motiv i heminredningen på 70-talet. Närbilder av rödmosiga barnansikten med stora tårar prydde både tavlor, brickor och korsstygnsbroderier. Synen på vårt gråtande har växlat under historiens lopp. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. Inte minst under 1700-talet då män och kvinnor grät öppet och stort. Men det är viktigt att påpeka, som Karin Johannisson skriver, ”...att gråtspråket hade sina spelregler. Medicinska bedömningar och etiketten satte gränser för det acceptabla [...] tårarna var alltså strikt socialt och moraliskt kodade.”Samstämmiga uppgifter pekar alltså på hur välgörande det är med förlösande gråt. Det verkar finnas bevis för att det rentav skulle vara hälsovådligt att hålla tillbaka den. Högt blodtryck och hjärtproblem lurar på er med sammanbitna käkar, nersvald gråt och torra ögon. Ett i sammanhanget ofta använt citat är av den brittiske psykiatrikern Henry Maudsley (1835-1918) han lär ha sagt "The sorrow which has no vent in tears may make other organs weep”. Sorg som inte får sitt utlopp genom tårar kan få andra organ att gråta.Att inte gråta alls har ibland betraktats som något suspekt och skulle då botas som en sjukdom. Om du var kvinna kunde denna oförmåga dessutom ligga till grund för att du brändes på häxbål. Längre fram i tiden när gråtandet hade blivit en nästan enbart kvinnlig verksamhet betraktades det som ett bevis på homosexualitet om en kvinna inte kunde uppvisa gråt.Men nuförtiden, när kontroll och behärskning är de främsta dygderna, vilka får egentligen gråta nu?Svaret kanske kan utläsas via ett intrikat koordinatsystem med parametrar som klass, kön, frekvens och vad som orsakar tårarna. Dåvarande presidenten Barack Obama gråter på en presskonferens när han talar om en skolskjutning. Det framstår som en accepterad gråt och han får kredd.En japansk politiker Ryutaro Nonomura storgråter offentligt när han anklagats för att ha försnillat offentliga tillgångar och använt dem till familjeresor. Han blev hånad och skrattad åt. ”Den gråtande politikern” blev hans smeknamn.I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandetAtt tolka tårar visar sig vara problematiskt, det verkar till exempel accepterat för idrottare att gråta, både vid vinst och förlust, men mindre lämpligt att gråta öppet över andra personliga nederlag eller privat grämelse. Jag läser en frågespalt på nätet; en person som upplever sig vara extremt lättgråten frågar psykologen: Vad göra och finnes bot? Svaret lyder att om man har lätt för att gråta har man också nästan alltid skäl därtill. Många som har nära till gråt har förmodligen knipit ihop över saker under många år. Ta din gråt på allvar, gråt ut i floder. Ja ”Gråt tills jobbet är gjort.” lyder råden.Det handlar alltså inte bara om att gråta, utan om hur man gråter.En internationell studie visar att män gråter 6-17 gånger per år, kvinnor 30-64 gånger. En annan viktig aspekt i denna studie är hur djup gråten är. Ett mått på det är till exempel ifall gråten övergår i hulkande. I vår samtid har det uppstått ett ord för det här hulkande kvidande råa framsläppandet av vätskor, nämligen ”fulgråt”. Pernilla Wahlgren och Jenny Strömstedt med flera har vittnat om sin fulgråt i olika sammanhang. I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet vilket förklaras genom en avrinningskanal från ögat till näsan. Kroppen ser till både att producera tårarna och att de ska ha någonstans att ta vägen.För att hela detta intrikata maskineri ska fungera behöver ögonen extra tillförsel av blod, små kärl under huden vidgas och svullnar och vi får ”det klassiska förgråtna ansiktsuttrycket”.Det är nämligen önskvärt att gråten är både ljudlig och djup eftersom förmågan att gråta ordentligt hänger ihop med sin motsats; att kunna skratta rejält. ”Känslor har en polär tendens, säger idéhistorikern och psykoterapeuten Claes Ekenstam i en intervju, ”de är ihopkopplade med varandra. Det betyder att om man blockerar en så blir det mindre även av en annan. Gråter du väldigt grunt eller inte alls så kan du inte heller skratta på det där djupa, befriande och härliga sättet”. Slut citat.Alltså, inte nog med att vi kan bli sjuka av att lägga på locket just när gråten börjar sjuda, denna självbehärskning kan dessutom beröva oss den härliga känslan av ett rungande gapskratt. fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet.Men är det ens ok att skratta så där djupt och härligt som Ekenstam beskriver? Jag vet en arbetsplats där ljudliga skratt nyligen togs upp på listan över arbetsmiljöproblem, i höjd med dålig ventilation och krånglande kaffemaskiner.Kontroll och behärskning verkar betecknande för vår tid. Kroppen ska hållas i strama tyglar och det samma gäller känsloyttringar. Peter Englund avslutar sin essä ”Gråtens historia” med denna reflektion ”Skulle en människa ur förflutenheten se oss idag skulle hon säkert tycka att vi verkar vara känslokalla. För det som är underligt, det är inte att de grät så mycket, utan att vi gråter så lite.”Gråten har förpassats långt in de mest privata gemaken och kanske också skrattet?Var ska vi då ta vägen med allt? En bibliotekarie kanske skulle svara: låt oss gå till skönlitteraturen! Mötet med fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Vi bildar en läsecirkel och i skydd av sidorna, i skuggan av de litterära karaktärerna, kan vi få syn på oss själva. Och skulle en man smyga med in, kanske rentav en som bara snittar på sex gråttillfällen per år så finns det en perfekt bok att läsa; 2015 gav nämligen ett amerikanskt förlag ut en antologi, som översatt till svenska får titeln ”Dikter som får vuxna män att gråta”.Vi går till böckerna och vi går till andra läsare. Vi stänger dörren om vår cirkel och låter tårarna rinna och de bullriga skratten eka.Elisabeth Skog, bibliotekarie KällorKarin Johannisson: ”Melankoliska rum” Albert Bonniers förlag (2009).Anthony and Ben Holden (red). Poems that make grown men cry. Simon & Schuster paperbacks (2015)Illustrerad vetenskap 1/9 2009: Varför svullnar ansiktet upp när man gråter?Svenska Dagbladet 30/7 2017: Därför är det dags för män att börja gråta.

Veckans fråga kommer från Johan (inte Pehrson) som undrar om det egentligen är så viktigt att presentera ett enat regeringsalternativ inför valet. Vänstersidan försökte ju 2010, men förlorade. Däremot vann de 2014 när de inte hade något. Torbjörn Nilsson, Maggie Strömberg och Henrik Torehammar diskuterar vilket som egentligen är bäst – att förhandla ihop sig före eller efter ett val. Är Ulf Kristersson sur över att Simona Mohamsson spelat bort hans bästa förhandlingskort efter valet, eller glad över att han nu kan visa upp ett enigt Tidögäng? Vill du höra mer spännande poddar från politikens värld (och andra) gå in på svd.se/provapolitiken så kan du får två månader helt gratis! Som prenumerant på Svenska Dagbladet finns det så mycket att lyssna på (och läsa förstås).

I början av mars träffade iranska drönare tre av företaget Amazons datacenter i den Persiska Gulfen. Iran varnar för att de kommer att attackera fler liknande mål och det här har aktualiserat diskussionen om hur sårbart vår digitaliserade samhälle är. Många gulfländer satsar stort på bli ledande inom AI, med hjälp av ekonomiskt stöd från USA, men har också gjort sig till måltavlor för en helt annan typ av krigföring. Hur kan de här angreppen skada vår digitala infrastruktur? Hur säkert är ett lagringsmoln egentligen? Och finns det nåt sätt att skydda sina filer och bilder på? Gäst: Per Elinder Liljas, techreporter på Svenska Dagbladet näringsliv. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp: CNBC. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

durée : 00:03:21 - Un monde connecté - par : François Saltiel - Deux journaux suédois, le "Svenska Dagbladet" et le "Göteborgs-Posten", viennent de sortir une enquête commune où ils recueillent les témoignages au Kenya d'annotateurs de l'IA qui révèlent être, malgré eux, spectateurs de la vie privée de nombreux utilisateurs.

Gafas Meta bajo lupaInvestigación revela que gafas Meta envían videos íntimos a revisores humanos para entrenar inteligencia artificialPor Félix Riaño @LocutorCoUn reportaje de medios suecos destapa cómo videos capturados con gafas inteligentes Meta Ray-Ban pueden terminar en manos de anotadores de datos en Kenia. El material incluye escenas privadas y datos financieros que usuarios no sabían que se estaban compartiendo.Las ves en anuncios. Las ves en redes sociales. Un deportista famoso se las pone y les pregunta quién es el mejor jugador de hockey de Suecia.Parecen gafas normales. Pero no lo son.Son las gafas inteligentes de Meta, creadas junto a Ray-Ban. Prometen ayudarte a traducir idiomas, identificar objetos y responder preguntas con solo decir: “Hey Meta”.La promesa es clara: tú tienes el control.Pero una investigación de los diarios suecos Svenska Dagbladet y Göteborgs-Posten cuenta otra historia. Según su trabajo, parte del video que capturan estas gafas termina siendo visto por personas reales que trabajan entrenando inteligencia artificial.Y algunas de esas imágenes muestran momentos muy privados.La pregunta es sencilla y directa: cuando hablas con la IA de tus gafas… ¿quién más podría estar viendo?Pero la inteligencia artificial necesita ojos humanos.En septiembre de 2025, en Menlo Park, California, el director de Meta presenta las nuevas gafas como el futuro de la empresa. En pantallas gigantes se ve el mundo desde sus ojos mientras camina hacia el escenario.Las gafas prometen traducción en tiempo real, reconocimiento de objetos y hasta ayuda para el trabajo diario.En 2025 se vendieron cerca de siete millones de unidades, después de que en 2023 y 2024 se vendieran juntas unos dos millones. El crecimiento fue rápido.Para que la inteligencia artificial entienda lo que ve la cámara, necesita entrenamiento. Ahí entran los llamados “anotadores de datos”.En Nairobi, Kenia, empleados de la empresa Sama revisan imágenes y videos. Dibujan cuadros sobre objetos, etiquetan personas, clasifican escenas. Es un trabajo repetitivo. Pero es la base de muchos sistemas de visión artificial.El problema es que, según la investigación sueca, no todo lo que llega a sus pantallas son flores y señales de tránsito.Varios trabajadores contaron que han visto escenas íntimas capturadas por las gafas. Personas en el baño. Personas cambiándose de ropa. Tarjetas bancarias visibles al pagar en una tienda.Algunos empleados dijeron que muchas veces creen que quienes aparecen en los videos no saben que están grabando.Uno de ellos afirmó: “Vemos todo. Desde salas de estar hasta cuerpos desnudos”.Meta explica en sus términos de uso que algunas interacciones con sus sistemas de IA pueden revisarse de forma automática o manual. Es decir, por personas.Cuando periodistas probaron las gafas en Suecia e intentaron usarlas sin conexión a internet, la función de inteligencia artificial no funcionó. Al analizar el tráfico de red, detectaron comunicación frecuente con servidores de Meta en Suecia y Dinamarca.Eso contradice lo que algunos vendedores dijeron en tiendas, donde afirmaban que todo se quedaba en el teléfono.En Europa rige el Reglamento General de Protección de Datos, conocido como GDPR. Esta norma exige transparencia sobre cómo se procesan los datos personales y dónde se almacenan.Expertos consultados por los periodistas señalaron que muchos usuarios no son plenamente conscientes de que el video puede enviarse a servidores externos y revisarse por humanos.Además, antiguos empleados de Meta indicaron que los sistemas que difuminan rostros pueden fallar, sobre todo con poca luz.Eso abre un riesgo evidente: imágenes que deberían estar protegidas podrían no estarlo.Meta respondió que el contenido se maneja según sus políticas de privacidad y términos de uso. También afirmó que filtra datos para proteger la privacidad antes de cualquier revisión.Pero no ofreció detalles específicos sobre cuánto tiempo se guardan los videos ni exactamente quién puede acceder a ellos.Las autoridades europeas han sido informadas del caso. Legisladores han pedido aclaraciones sobre la transferencia de datos fuera de la Unión Europea, especialmente hacia países que aún no cuentan con reconocimiento formal de protección equivalente.Mientras tanto, el debate no es solo legal. Es social.En universidades de Estados Unidos ya hay preocupación por el uso de estas gafas en campus. Algunos estudiantes dicen sentirse incómodos al no saber si alguien los está grabando. En una escuela de Texas se prohibió el uso de tecnología vestible en 2025 por temor a trampas académicas y grabaciones no autorizadas.La tecnología avanza rápido. Las normas sociales van más despacio.Y la confianza se construye con transparencia.Este caso también muestra algo que a veces olvidamos: la inteligencia artificial no se entrena sola.Detrás de cada sistema hay miles de personas etiquetando datos. En muchos casos, en países con salarios bajos.Sama ya había estado en el centro de polémicas anteriores relacionadas con moderación de contenido para grandes plataformas tecnológicas. Ahora su labor se centra en visión artificial.El trabajo es estricto. Según los testimonios, los empleados no pueden entrar con teléfonos ni grabar nada en la oficina. Firmaron acuerdos de confidencialidad.Al mismo tiempo, la propia política de Meta indica que no se deben compartir datos sensibles con la IA. La responsabilidad recae en el usuario.Eso plantea una situación compleja.Si alguien activa la IA sin saber que la cámara sigue captando imágenes durante algunos segundos más, ese material puede entrar en el sistema de entrenamiento.Y una vez que los datos se usan para entrenar modelos, recuperarlos o eliminarlos no es sencillo.La discusión ya no es solo técnica. Es ética.¿Qué significa consentimiento cuando hablamos de cámaras que parecen gafas normales?¿Cómo se informa de forma sencilla a millones de usuarios sobre procesos técnicos complejos?Y una más: ¿estamos leyendo realmente lo que aceptamos cuando pulsamos “aceptar”?Las gafas inteligentes ofrecen funciones útiles y sorprendentes. Pero esta investigación recuerda que cada avance trae responsabilidades.La privacidad no es un detalle pequeño. Es parte de tu vida diaria.Antes de activar cualquier asistente con cámara, conviene preguntarse qué datos salen de tu dispositivo y a dónde viajan.Te leo en comentarios y te invito a seguir el pódcast Flash Diario para entender juntos cómo la tecnología afecta nuestra vida.Investigación revela que gafas Meta envían videos privados a trabajadores en Kenia para entrenar inteligencia artificial.BibliografíaSvenska DagbladetGöteborgs-PostenGizmodoEngadget9to5MacNewsweekForbesThe DecoderDigWatchConviértete en un supporter de este podcast: https://www.spreaker.com/podcast/flash-diario-de-el-siglo-21-es-hoy--5835407/support.Apoya el Flash Diario y escúchalo sin publicidad en el Club de Supporters. 

Och så ställer vi frågor kring hur mycket vinst en tidning får göra innan mediestödet ryker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst är väl känslan att antalet AI-blunders i svenska medier ökat på sistone? Allt från AI-videos i SVT:s Agenda till nyhetsnotiser där ChatGPT:s försynta “säg till om du vill ha texten mer nyhetsmässig”-förslag råkar slinka igenom i slutpubliceringen. Det finns flera internationella exempel som ger vid handen att vi kan komma att få se fler och allvarligare AI-skandaler under månaderna och åren som kommer, i takt med att generativ AI blir allt bättre. Freddi Ramel pratar med Esbjörn Guwallius, journalist med fokus på AI, Pia Skagermark, utrikeschef på Dagens Nyheter och Nicholas Hune-Brown, chefredaktör på kanadensiska tidningen The Local. Bonniers lokaltidningar får mediestöd trots vinstI förra veckan gick Bonnier News ut och berättade att deras vinst för fjolåret landade på drygt en miljard kronor. Men det som fick en del att höja på ögonbrynen, eller kanske snarare det som stack i ögonen på vissa, det var Bonnier News Locals resultat. Koncernens lokaltidningar gick nämligen med 261 miljoner kronor i vinst, samtidigt som de cashade hem 250 miljoner i mediestöd. Även vi på Medierna ställde de här siffrorna mot varandra i våra kortnyheter. Men, är det verkligen så fel?Joanna Korbutiak har pratat med Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Lisa Irenius, chefredaktör Svenska Dagbladet och Anders Malmsten, journalist och författare.

Which EU leader would you choose for a dinner date this Valentine's Day? And is the EU-Mercosur deal as big an opportunity as it has been portrayed?To discuss these topics, we sat down with Pedro Miguel da Costa e Silva, Brazil's ambassador to the EU, Adélaïde Charlier, Belgian climate and human rights activist and Teresa Küchler, European correspondent for Swedish daily Svenska Dagbladet.This is an extract from the weekly Euronews podcast Brussels, My Love?.To continue listening, visit the Brussels, My Love? feed on your favourite podcast app.You can also find us on YouTube and on our website.Europe Today is Euronews' daily podcast hosted by Maria Tadeo and Méabh Mc Mahon, broadcasting directly from Brussels, at the heart of Europe. Every morning, we deliver the top and exclusive stories shaping the European Union (EU) and beyond.Stay ahead with the key news and insights that matter in Europe today. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Del 1 av 2. Nyheten om treåriga Esmeraldas död skakar Sverige. Hennes familjehemsmamma Melinda Jacobs berättar öppenhjärtigt om sorgen. Hon får tidigt kontakt med toppolitiker och deltar i arbetet med att ta fram lagändringarna “Lex Lilla Hjärtat”. Samtidigt ökar hennes följarskara på Instagram och därmed möjligheterna att tjäna pengar. En svår balansgång inleds när Melinda Jacobs börjar använda Esmeraldas smeknamn “Lilla hjärtat” i kommersiella sammanhang. För var går gränsen mellan att göra gott och att tjäna pengar, när allt började med den värsta tänkbara tragedin — ett barns död? Lyssna på fortsättningen på svd.se/badfluence eller hos Podme. En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

Visste du att du kan ha upp till fem plastkorkar i din hjärna? Varje år tillverkas drygt 500 miljoner ton plast och mängden plast som kroppen får i sig har ökat markant de senaste tio åren. En ny rapport, gjord av forskare i Mexiko, visar att prover gjorda på mänskliga hjärnor innehåller 50 procent mer plast än i prover gjorda på hjärnor 2016. Hur farligt är det med plast i kroppen och Vad kan man själv göra för att minska intaget av plast? Gäst: Henrik Ennart, vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, 7News Australia. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I detta dramatiska avsnitt möter vi Olympe de Gouges – dramatiker, pamflettist, salonnière, abolitionist och feministisk pionjär. Född som oäkta dotter i sydfranska Montauban tog hon sig hela vägen till Paris intellektuella salonger och revolutionens politiska centrum. Hon skrev pjäser, affischer och pamfletter om rättvisa, frihet och jämlikhet – och om kvinnors rätt att överhuvudtaget räknas som medborgare. Idéer som var mycket kontroversiella i ett Frankrike där makten snabbt gled från kung till gata till skräckvälde.Detta är berättelsen om en människa som älskade revolutionens ideal – men avskydde dess blodtörst. Som försvarade kungamakten när republiken krävde absolut lydnad. Som skrev att då kvinnor får beträdda schavotten har de också medborgaren rätt att rösta i val. En av dessa två företeelser blev hon närmare bekant med än den andra.----Läslista:Laestadius Larsson, Anna, Alla dessa djefla qvinnor: berättelsen om de första feministerna, Piratförlaget, Stockholm, 2022.Harrison, Dick, ‘Feministen förlorade huvudet i giljotinen', Svenska Dagbladet, 28 april 2021.Gålmark, Lisa, ‘Historisk amnesi och progression: fallet Olympe de Gouges', Tidskrift för genusvetenskap, 2018:1 (vol. 39), s. 106–114.Ekerwald, Carl-Göran, Frihet, jämlikhet, broderskap: ett försök att förstå franska revolutionen, Ny utg., Karneval, Stockholm, 2013.BBC Radio 4, In Our Time: “Olympe de Gouges”, 21 april 2022, BBC Sounds (Podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så om kulturchefen som lyfter fram sig själv och sin egen bok på sin egen kultursida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I söndags hade SVT:s nya dokumentärserie Mammor premiär. I den får vi, som titeln hintar om, följa några mammor. Men inte vilka mammor som helst, utan influencer-mammor. Huruvida det är rätt av SVT att lyfta fram just de här fem morsorna, ja om det tvistar de lärde. Men vi borde väl ändå kunna vara överens om att det är lite märkligt att de här mammorna samtidigt som de frontar den här nya SVT-serien ohämmat fortsätter att göra reklamsamarbeten i sina egna kanaler?Joanna Korbutiak frågar sig om samtiden sprungit ifrån public service en gång så strikta regler. Hon intervjuar Fanny Jönsson, krönikör på Aftonbladet och Christina Hill, ansvarig utgivare SVT.Björn Wiman lyfter fram sin nya bok och låter sig intervjuas på sin egen kultursidaFörra helgen valde Dagens nyheters kultursida att slå stort på ett spännande författarskap. Med intervju och stort uppslaget utdrag ur boken lanserade tidningen “Den lyckligaste leken” av författaren Björn Wiman - chef för DN Kultur. Hur resonerar DN egentligen när den egna kulturchefen får fritt fram att bereda utrymme åt sin egen bok på sin egen kultursida? Erik Petersson frågar Björn Wiman om det hela inte är lite lite pinsamt? Kritiserad plaststudie får stort genomslag i svenska medierPlast motsvarande fem korkar i hjärnan. Och om du har demens - hela 25 korkar! Ja, det är budskapet i flera svenska medier kring en studie från New Mexiko universitetet, som publicerades redan för ett år sen. Men vilka slutsatser kan man egentligen dra av den här studien? Och fick studiens stora osäkerheter ta för lite plats i SvD:s artikelserie om mikroplaster? Freddi Ramel intervjuar Henrik Ennart, vetenskapsreporter på Svenska Dagbladet och Amina Manzoor, vetenskapskommentator på Expressen.

Frågespecial. Om kläderna som portar dig i Bryssel. Varför EU älskar(?) krångliga regler och hur det kommer sig att en EU-armé inte lär bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden startar 2026 med en frågespecial. Varför har många EU-länder varit rädda för att använda de frysta ryska tillgångarna för att stötta Ukraina? Hur och när kan det franska skuldberget slå mot övriga Europa? Vi ringer även upp Berlin och får reda på vad Angela Merkel egentligen sagt om Vladimir Putin i närtid. Och så sist men inte minst: var tog Londons coolhetsfaktor vägen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, frilansande Brysselkorrespondent knuten till Svenska Dagbladet. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Vilka frågor kommer ta plats i valrörelsen 2026? Hör ett specialavsnitt med Arvid Hallén, Tove Lifvendahl, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommer valrörelsen fokusera på de frågor som väljarna tycker är viktigast, och vilket utrymme får sjukvården? Väljarna tycker inte att det politiska samtalet är respektfullt, och att det är för mycket partikäbbel. Hur kommer det att låta under året? Och hur viktig är regeringsfrågan? Medverkar gör: Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos.Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, obunden moderat.Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för den fackliga tankesmedjan Katalys.Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, och numera konsult på Millton group.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Johanna PalmströmTeknik: Maria StillbergProgrammet spelades in 2 januari 2026.

Welcome to our first Radio Sweden Weekly of 2026. We are joined by newspaper journalists and editorial writers Anders Lindberg from Aftonbladet and Mattias Svensson from Svenska Dagbladet to help us to look back at the biggest news headlines in Sweden last year.Presented and produced by Dave Russell.

Påståendet att det var bättre förr förtjänar mer än avfärdande. I bästa fall går det att få bättre förståelse för samhällsutvecklingen. Tove Lifvendahl läser sin text "Handen på hjärtat: Var du bättre förr?", publicerad i Svenska Dagbladet 2026-01-01.

Del 1. När Villa Söderås på Lidingö läggs ut på Hemnet blir det känt som ”Sveriges dyraste hus”. Men villan säljs aldrig och på ön växer oron. Det går rykten om ägaren, hans planer för huset och hans påstådda kopplingar till Ryssland. Det här är en repris av Lyxvillans hemlighet från 2024, en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. För att lyssna på hela serien – gå in på svd.se/blenda. Bästa upplevelsen får du i SvD:s app.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Frågetecknen är fortsatt många när det gäller förhandlingarna om en plan för fred i Ukraina, snart fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av landet. Men vad krävs för att fredssamtalen ska lyckas och vad innebär fred egentligen? Martin Hårdstedt Professor i historia vid Umeå universitet, berättar vad vi kan lära oss av historien.I fredags var det ettårsdagen för de dagliga gatuprotester som pågått i landet sedan den georgiska regeringen i november förra året meddelade att landet pausar sitt reformarbete med sikte på ett framtida EU-medlemskap. Vår korrespondent Fredrik Wadström har pratat med demonstranterna.Återigen har ett av Sveriges absolut mest omtalade rättsfall fått stor uppmärksamhet. Det handlar om mordet och mordförsöket i den kristna församlingen i Knutby för snart 22 år sedan. Vad är det som gör att vissa mordberättelser aldrig slutar berättas? Och varför tycks vi älska historier om möjligen oskyldigt dömda? Emmy Atterving-Blomgren, doktorand i historia vid Stockholms universitet och programledare för podden Brottshistora, reder utRunt 250 venezuelaner utvisades i våras från USA till ett högsäkerhetsfängelse i El Salvador. Nu har en av dem bestämt sig för att stämma den amerikanska staten. Vår Latinamerikakorrespondent har träffat honom.Krönika Lotta LundbergPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, fristående socialdemokratisk, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, obunden moderat och Henrik Jalalian, Dagens Etc, oberoende rödgrön.I timme 2Allt fler söker kärleken hos en AI-partner, en del vill till och med gifta sig med sin AI-app. Och idag fyller ChatGPT tre år. Hur styr företaget sin chattbots relation till oss människor? Och kan man bli kär på riktigt i sin AI. Reportage och samtal.Det blir satir med RadioskuggaHör om svenska vapenvägrare från förr. Det kan bli nystart för vapenfri tjänst i Sverige igen.Möt ekonomipristagaren som snart tar emot Nobelmedaljen ur kungens hand.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

This week historian Oscar Winberg joins in to talk about the origins of All In The Family and how the politics of the 1970s were filtered through television's biggest show.About our guest:Dr. Oscar Winberg is a postdoctoral fellow at the Turku Institute for Advanced Studies and the John Morton Center for North American Studies at the University of Turku working on modern political history and mass media. He holds a PhD in history from Åbo Akademi University.In the United States, he is affiliated with the American Political History Institute at Boston University where he has been fortunate to spend time as a visiting researcher. His work has appeared in PS: Political Science & Politics, European Journal of American Studies, Finsk Tidskrift, Lähikuva, and Wider Screen, as well as popular publications, including The Washington Post, Svenska Dagbladet, Helsingin Sanomat, and Hufvudstadsbladet.He is a regular analyst of American politics and culture for various media outlets in Finland and Scandinavia.

Har KD:s partiledare Ebba Busch öppnat dörren till S? Eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Och allt om Det Politiska Sakinnehållet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen samlas Kristdemokraterna för riksting i Linköping. Inför mötet har partiledare Ebba Busch rört om i grytan. Det efter en intervju med Svenska Dagbladet där KD-ledarens svar har tolkats som en öppning mot Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Är det verkligen en flirt med vänstersidan. eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Vad tycker resten av Tidögänget om det här, vad tycker det egna partiet och vilka andra frågor ska KD prata om på sitt riksting?Nyligen kritiserade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), medias roll i debattklimatet. Bland annat riktades en känga mot Det Politiska Spelet, som ministern tycker borde satsa på sakfrågor och istället heta: Det Politiska Sakinnehållet. Vi testar ministerns förslag.I helgen har även Centern stämma i Karlstad. Kommer verkligen Elisabeth Thand Ringqvist att bli vald och finns det några konflikter inom partiet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Christofer ”Chrippa” Lundström är en av Sveriges just nu mest omtalade personer. I november börjar rättegången mot honom, där han bland annat är åtalad för grovt skattebrott och penningtvätt. I sociala medier har man kunnat följa Christofer Lundströms liv - ett liv som har bestått av mängder med resor och lyxiga prylar. Men trots att livet i sociala medier har sett lyxigt ut, så har han haft miljoner i skatteskulder och samtidigt har Ekobrottsmyndigheten utrett honom. I januari greps han på Arlanda, misstänkt för flera grova ekobrott. Efter att ha suttit häktad i några månader släpptes han, men nu är polisen klar med sin utredning och åtal har väckts. Hur blev Christofer Lundström ”Chrippa” med svenska folket? Vad är det för brott han har åtalats för och vilket straff riskerar han att få? Gäst: Felix Wilow, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, Svenska Dagbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Youtubern Christofer ”Chrippa” Lundström står åtalad för grova ekobrott – men nekar till brott. I ett bonusavsnitt av Badfluence berättar Sofia Sinclair, Björn Jeffery och Matilda Blom om miljonerna från Google, den nya lagen som ska prövas – och den tomma gröna Rolex-asken som blivit en symbol för fallet. En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se Lyssna på hela serien om Chrippa hos Podme eller i SvD-appen.

Han är visionären bakom Open AI och har jämförts med atombombens skapare. Det här är del ett av två i historien om Sam Altman. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Sam Altman (född 1985) är Silicon Valley-insidern som blev en av världens mäktigaste män.Efter en framgångsrik karriär som rådgivare och investerare i Silicon Valley initierade han tillsammans med bland andra entreprenören Elon Musk, projektet Open AI som skulle ledas som en ideell stiftelse. Sedan lanseringen av deras tjänst Chat GPT har mycket förändrats.I jakt på framtidens teknik och ”superintelligens” har Sam Altman både anklagats för att vara makthungrig och sakna riskmedvetenhet. Det här är första delen av två, om den unge visionären som blev den snabba AI-utvecklingens ansikte utåt.I programmet medverkar:Henning Eklund, techreporter Svenska Dagbladet.Karen Hao, författare till boken Empire of AI.Nick Bostrom, författare till boken Superintelligence och forskare vid den ideella organisationen MacroStrategy Research Initiative.Avsnittet gjordes av Carl-Johan UlvenäsProgramledare och producent: Vendela LundbergTekniker: Fredrik NilssonProgrammet släpptes under hösten 2025 och gjordes av produktionsbolaget DIST för Sveriges Radio.I arbetet med programmet har The Optimist av Keach Hagey och Empire of AI av Karen Hao varit till stor nytta.Arkivmaterial: CSPAN, Behind the tech, Life in Seven Songs, BBC, CNET, Vanity Fair, New York Times, What's Now, Yahoo, Sverige Radio, Past Weekend.

Prisad som årets dokumentär. För att höra alla delar, använd SvD:s app eller gå till svd.se/blenda Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas – men lämnade aldrig in den. Flera Palmeutredare beskriver honom som intressantast av alla misstänkta. SvD har läst dokumenten som polisen aldrig fick se och pratat med källorna som de inte hörde. Det här är berättelsen om den misstänkte Palmemördaren som utredarna tappade bort. En dokumentär om Palmemordet. För att lyssna på resten av serien behöver du vara prenumerant på Svenska Dagbladet. Gå till svd.se/blenda.

Mjällbys makalösa SM-guld. "Jag har aldrig hört talas om något liknande” - Lasse Granqvist om avslöjandet hur mästarklubbens sportchef Hasse Larsson gjorde för att stoppa toppspelarna från att lämna laget. Både Jens Fjellström och Svenska Dagbladet öppnar för unikt bragdguld. Graham Potter ny förbundskapten för det krisande svenska landslaget. Vi letar oss tillbaka till Sporthuset avsnitt 28 för snart tio år sedan, för att beskriva Potters klass, men är han verkligen rätt man på kort sikt? Revolution i svensk tennis med 100 miljoner kronor för att sparka förbundsstyrelsen. Och vi ger kärlek till Sveriges främsta ishockeyspelare 2025, William Nylander, med hopp om att han ska frälsa oss i Milano-OS. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hockeyn har sin Wayne Gretzsky, basketen har sin Michael Jordan och världslitteraturen har sin William Shakespeare. Han är störst.Sonen till en handskmakare från en liten engelsk skitstad blev på något vänster hela världens bard. Hur är det möjligt? Är det ens möjligt? Kan det verkligen stämma? I 200 år var det ingen som ställde den frågan. Men under det tidiga 1800-talet kom en ny generation Shakespeare-kännare som inte fick mannen och texten att gå ihop. De som anser att handelsmannen Will Shakespeare var en front för en eller flera egentliga upphovsmän kallas anti-stratfordianer. De har lanserat en uppsjö olika kandidater.Konspirationsteorierna om Shakespeare är en finkulturens Q-anon. Oförarglig, men lika benfast övertygad om att hemliga koder gömmer sig ibland stavelser och rim. Vi ger oss ut på en vild jakt som tar oss till drottning Elisabeths privata kammare, små hålor i Ohio samt till de svenska kultursidornas debatter anno 2006.Ett kul avsnitt, tycker vi.----Varför in prenumerera på podden? historiepodden.supertcast.com——Läslista:Bergsten, Staffan, ”Kärt besvär förgäves”, Uppsala Nya Tidning, 2006-10-20Bryson, Bill, På spaning efter William Shakespeare: en kortfattad historik, Forum, Stockholm, 2008Burman, Carina, ”Att vara eller att inte vara Shakespeare”, Svenska Dagbladet, 2006-10-22Ekerwald, Carl-Göran, Shakespeare: liv och tänkesätt, Norstedt, Stockholm, 1998Friberg, Gösta & Brodin, Helena, Täcknamn Shakespeare: Edward de Veres hemliga liv, Stockholm: Bonnier, 2006Hägglund, Kent, William Shakespeare: en man för alla tider, Ordfront, Stockholm, 2006Johansson, Ulf & Bomba, Andreas (red.), Vad hände egentligen?: nytt ljus över historiens mysterier!, Det bästa [Reader's Digest], Stockholm, 1992 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

AI-investeringarna exploderar. Företag och investerare pumpar in tusentals miljarder i datacenter, chip och språkmodeller och i centrum står OpenAI med sin vd Sam Altman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder en febrig jakt på framtidens AI-lösningar, där alla vill vara vara först. Men frågan splittrar experterna: är vi i början av den största teknikrevolutionen sedan elektriciteten kom – eller den största bubblan sedan dotcom-eran?Investeringarna tog fart med ChatGPTNär OpenAI lanserade sin tjänst ChatGPT för tre år sen tog AI-satsningarna fart på allvar. Plötsligt förstod företagsledare runt om i världen vad AI handlade om. ”De har populariserat den här teknologin”, säger professor Magnus Mähring.Stora affärer – och stora frågeteckenMen den senaste tiden har bolaget också skapat rubriker med sina enorma affärer med bland annat Oracle och chip-bolagen AMD och Nvidia. ”Det här är den största AI-affären i historien”, sa Nvidias vd Jensen Huang när deras uppgörelse presenterades. OpenAI:s vd Sam Altman sa samtidigt att 100 miljarder dollar är småpotatis, med tanke på den nytta man får för pengarna. ”De gigantiska affärer som görs nu är ett mått på extrem optimism”, säger Björn Jefferey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Och jätteaffärerna får hård kritik från flera håll.”Det är samma pengar som flyttats runt mellan olika parter”, säger Björn Jeffery.”Känns som 1999”Vissa menar att det här är en stor varningsflagga som visar att ekonomin bakom boomen är ohållbar. Både IMF och Bank of England har varnat för en AI-bubbla i veckan. Även AI-profiler och finanskändisar varnar för ny krasch, som den som kom när it-bubblan sprack.Bubbla eller boomAndra menar att fokus bör ligga på den tekniska boomen. Även om vissa företag slås ut kommer tekniken leva kvar och revolutionera världen. Professor Magnus Mähring håller med om att vi bara är i början av AI-revolutionen. Men mycket av tekniken finns redan. En flaskhals finns däremot hos alla de företag som ska använda tekniken. Där går det inte lika fort.”En aspekt på bubblan är; kommer de positiva effekterna tillräckligt snabbt, och kommer investerarna ha tålamod”? , säger Magnus Mähring.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetSven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotMagnus Mähring, professor i entreprenörskap och digital innovation Handelshögskolan i StockholmSam Altman, vd OpenAIGreg Brockman, ordf OpenAIJensen Huang, vd NvidiaLisa Su, vd AMDPaul Tudor Jones, hedgefondprofilUrsula von der Leyen, ordf EU-kommissionenekonomiekotextra@sverigesradio.se

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens avsnitt pratar jag med Malin Ekman, som tidigare bland annat varit journalist på Expressen, USA-korrespondent på Svenska Dagbladet och skribent på EFN. I dag driver hon sin egen publikation här på Substack – Stockholm Report – som jag varmt rekommenderar alla att följa.Vi talar om mordet på Charlie Kirk – en händelse som både chockade och samtidigt kändes som att den låg i tangentens riktning, givet det uppskruvade politiska klimatet i dagens USA. Malin beskriver hur Kirk demoniserades: han kallades rasist, homofob, vapentokig, fascist – etiketter som särskilt i Sverige klistrades på honom. Samtidigt var han i själva verket snarare stod för öppen debatt och yttrandefrihet än för de karikatyrer som sprids om honom.Kirk blev en brygga på amerikanska campus, menar många, där han använde öppen diskussion som metod för att nå unga människor – något många menar bidrog till att fler unga röstade på Trump. Som han själv uttryckte det: “Speech is not violence, only violence is.” En devis som Malin Ekman tror kommer att leva vidare även efter hans död.Vi pratar också om mediebilden: varför beskrivs röster som Kirks rutinmässigt som ”kontroversiella”? Hur skapas en logik där vissa lögner är gratis, medan nyanserade fakta blir kostsamma? Varför har medier så svårt att navigera detta?I dag har vi också en bonus till betalande prenumeranter! Om du är betalande prenumerant här på Rak höger får du 20% rabatt på en prenumeration på Stockholm Report. Klicka på länken här nedanför för att ta del av erbjudandet!

Svenska Klarna har tagit sig till USA och lanserats på New York-börsen. 20 år har gått sen företaget startades av tre handelsstudenter och idag värderas bolaget till omkring 140 miljarder kronor. Genom åren har Klarna haft både upp- och nedgångar men nu hoppas bolaget på en ny succé i och med börspremiären. Var står Klarna idag, vilka risker finns med börsinträdet och varför är den här lanseringen så omtalad? Gäst: Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet och en av medlemmarna i podden ”Techbrief”. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges Radio, EFN, CNBC, Expressen och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

2 september. Äntligen stod Lars Trägårdh på presskonferensen och kunde presentera Sveriges nya kulturkanon! Vad finns att säga om innehållet och vad ska vi använda den till? Andreas Ericson diskuterar med Victor Malm, kulturchef på Expressen, och Josefin de Gregorio, litteraturredaktör på Svenska Dagbladet.

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/varstaklassen Runt millennieskiftet stod föräldrar i kö för att sätta sina barn i ”Lasseklassen” på Nordhemskolan i Göteborg. Läraren Lars Svensson var känd för att få ordning på de ”värsta” eleverna. De som hade problem med koncentrationen, missbruk eller kriminalitet. Drygt 20 år senare har Lasse gått i pension. Och specialklassen som fenomen har successivt fasats ut ur den svenska skolan. Nya perspektiv på specialpedagogik har fått fäste och elever med särskilda behov ska, i första hand, inkluderas i undervisningen. Men förslag om specialklasser dammas av då och då, nu senast av skolminister Lotta Edholm (L). Är det ett sätt att minska stöket i klassrummen? Eller en stigmatiserande avstjälpningsplats? SvD:s Björn Barr blev nyfiken och sökte upp Lasses gamla elever. I dag, drygt 20 år senare vill de tacka sin gamle lärare. Vad var det egentligen som fungerade så bra? Och vad säger Lasse själv? Producenter: Blenda Setterwall Klingert och Moa Larsson. Reporter: Björn Barr. Slutmix: Daniel Säfström. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/varstaklassen Runt millennieskiftet stod föräldrar i kö för att sätta sina barn i ”Lasseklassen” på Nordhemskolan i Göteborg. Läraren Lars Svensson var känd för att få ordning på de ”värsta” eleverna. De som hade problem med koncentrationen, missbruk eller kriminalitet. Drygt 20 år senare har Lasse gått i pension. Och specialklassen som fenomen har successivt fasats ut ur den svenska skolan. Nya perspektiv på specialpedagogik har fått fäste och elever med särskilda behov ska, i första hand, inkluderas i undervisningen. Men förslag om specialklasser dammas av då och då, nu senast av skolminister Lotta Edholm (L). Är det ett sätt att minska stöket i klassrummen? Eller en stigmatiserande avstjälpningsplats? SvD:s Björn Barr blev nyfiken och sökte upp Lasses gamla elever. I dag, drygt 20 år senare vill de tacka sin gamle lärare. Vad var det egentligen som fungerade så bra? Och vad säger Lasse själv? Producenter: Blenda Setterwall Klingert och Moa Larsson. Reporter: Björn Barr. Slutmix: Daniel Säfström. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Sveriges före detta försvarsminister Peter Hultqvist släppte i början av sommaren boken När allt förändras om bland annat Sveriges nyckfulla natointräde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När DN skulle recensera boken gav tidningen uppdraget till Hultqvists gamla nemesis – journalisten Jonas Gummesson. Reporter: Lasse EdfastRättelse 2025-07-22, 16:40I en tidigare version av det här inslaget sa vi att det var Jonas Gummesson som skickat ett sms till Peter Hultqvist i samband med reportaget han skrev om ministerns lägenhet, men rätt är att det var en annan reporter på Svenska Dagbladet som skickade meddelandet. Vi sa också att Hultqvist bojkottat alla intervjuer med Gummesson, rätt är att han gett ytterst få intervjuer.Handlingar efter Acta-domenFör nästan precis ett halvår sedan skakades journalist-Sverige av domen mot Acta publica — efter en process som gick hela vägen upp i högsta domstol kom man fram till att Acta publica, Lexbase och andra databaser inte får publicera dokument rörande brottsmål och sprida dem till allmänheten. Det flera då befarade var att domen även skulle få konsekvenser för andra journalisters möjlighet att få ut handlingar. Så vi bestämde oss för att göra en liten koll— vilka konsekvenser har den här domen fått för de som dag efter dag häckar i tingsrätter runt om i Sverige för att få nyheter om trafikolyckor, svartsjukedraman och mord? Ja, de som gör det journalistiska fotjobbet helt enkelt: lokaltidningarna.Reporter: Erik PeterssonSommarserien– Foten-i-dörren journalistiken Nu till den tredje delen av vår sommarserie om journalistiska metoder. Det ska handla om den frustration som de allra flesta journalister upplever då och då: att inte få svar av en granskad part. Att efter flera veckor, kanske månader, av att ha gått igenom dokument, pratat med berörda, synliggjort missförhållanden.. Ja, då finns det ju en del frågor man som journalist vill ställa till den ansvarige. Men vad händer då om den personen gör sig oanträffbar?När mail, sms, brev, telefonsamtal möts av tystnad. Till slut finns ingen annan utväg än att söka upp den personen. Det ska nu handla om det vi valt att kalla foten-i-dörren-journalistiken. Reporter: Alexandra Sannemalm

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/popjournalisten En tidig sommardag 1999 knackar det på dörren hos musikjournalisten Pierre Hellqvist. Det är kollegan Robban Becirovic. Med sig har han ett oroande besked: John L Byström är försvunnen. I första delen av ”Popjournalisten som försvann”, en dokumentär i två delar från Svenska Dagbladet, öppnas dörren till en bortglömd era av svensk musikjournalistik – när nischade musiktidningar formade identiteter, när vinylsamlingar var heliga, och när popjournalister hade starkare utstrålning än artisterna de skrev om. Det här är också berättelsen om en av svensk musikjournalistiks mest excentriska och mytomspunna figurer – John L Byström. Vem var han egentligen, den där kompromisslöse redaktören med randig skjorta, rödtonade solglasögon och benvita Chelsea boots? Och vad hände sommaren då han plötsligt försvann, precis innan Hultsfredsfestivalen där han brukade lysa som starkast? Genom vittnesmål från vänner och tidigare medarbetare växer bilden fram av ett liv i kulturtidningarnas kulisser, och frågor om ett mystiskt försvinnande 1999 som fortfarande inte fått svar. Producenter: Blenda Setterwall Klingert och Daniel Säfström. Reporter: Blenda Setterwall Klingert. Slutmix: Daniel Säfström. Originaltext: Pierre Hellqvist. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Han använde knapptelefon och cyklade till jobbet som premiärminister i Nederländerna. Mannen som sålt in sig som supervanlig ska nu styra över världens mäktigaste militärallians. Hör om Mark Rutte i vår sommarserie om politikerna som formar Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I fjorton år i sträck ledde Mark Rutte Nederländerna med vanligheten som främsta signum. Men bakom de enkla vanorna döljer sig en medveten maktspelare som länge haft siktet på posten som Natos generalsekreterare. Vem är mannen som nu få Europa att rusta upp och vilka är hans möjligheter att ena den brokiga militäralliansen?Medverkande: Teresa Küchler, Brysselkorrespondent för Svenska Dagbladet, Janne Andersson, kommunikatör på Nordisk energiforskning och tidigare Natoreporter och Brysselkorrespondent på Sveriges Radio och Calle Håkansson, forskare vid FOI, totalförsvarets forksningsinstitut. Producent och programledare: Katarina von Arndt

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/strindberg "Får jag 60?" ropar auktionsförrättaren. Sven Erik Pettersson räcker upp handen. Klubbslag! Tavlan – ett ganska ordinärt skärgårdsmotiv – är hans, för 60 kronor. Inget märkvärdigt. Eller? Jo, nere i tavlans högra hörn... står det inte Strindberg? Kan det vara möjligt? Har Sven Erik precis köpt ett August Strindberg-original – till priset av en fika? I Svenska Dagbladets nya poddserie får vi följa Sven Erik och hans vänner, Jan, Mattan och Vesslan, när de ger sig ut på jakt efter sanningen. Med sig har de SvD:s reporter Christian Daun, som kliver in i historien och snabbt dras in i mysteriet. Från Sven Eriks anttikhandel i Gävle till Blå tornet i Stockholm. Vidare till arkiv, experter, museer – och oväntade stickspår. Vänskap, tvivel, övertygande indicier och vilda teorier ryms i jakten på svaret: Kan det vara en äkta Strindberg? Och visst – de kommer riktigt nära. Till slut återstår bara ett sista hinder. Går det att ta sig runt? Producent: Blenda Setterwall Klingert Inläsare: Ia Langhammer Originaltext: Christian Daun Redaktör: Daniel Persson Mora Ansvarig utgivare: Lisa Irenius

Det här är ett avsnitt från SvD och Podme:s nya dokumentärserie Badfluence om Christofer ”Chrippa” Berg: Gränslösheten och mörkret på Youtube. Vill du höra del 2 hör du den på Podme och SvD.se/badfluence. Christofer “Chrippa” Berg är en av Sveriges mest omtalade Youtubers – känd för sin humor och sin gränslöshet. Varken den såriga konflikten med storebrodern Joakim Lundell eller det faktum att polisen följer varje steg han tar, får honom att sluta dela med sig om sitt turbulenta liv. Hur långt är man villig att gå i jakten på visningar, följare och framgång? Och vad händer när allt i en människas liv blir content som andra kreatörer tjänar pengar på? En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

Lena Andersson är författare, krönikör, journalist och aktuell med nya boken Män och kvinnor. Lena har skrivit flertalet böcker om det svenska folkhemmet, liberalism och religion och skriver bland annat för Svenska Dagbladet och Fokus. OBS. Hela avsnittet är 2 tim 15 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Christofer “Chrippa” Berg – Gränslösheten och mörkret på Youtube del 1. Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet och Podme – läs mer och hitta nästa avsnitt på svd.se/badfluence. Christofer “Chrippa” Berg är en av Sveriges mest omtalade youtubers – känd för sin humor och sin gränslöshet. Hur långt är man villig att gå i jakten på visningar, följare och framgång? Och vad händer när allt i en människas liv blir content som andra kreatörer tjänar pengar på? Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakt: badfluence@svd.se.