Podcasts about Svenska Dagbladet

Fyra vänner bestämde sig för att göra något som verkade omöjligt. De skulle ta ett litet, avskytt parti och föra det till makten. 30 år senare är inte bara Sverigedemokraterna, utan hela Sverige förändrat. De fyras gäng är en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. Det här är del 1 av 4. För att höra hela serien måste du vara prenumerant. Lyssna på svd.se/fyra

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens Industri klandras för felaktigt utpekande av bankkvinna Förra sommaren publicerade Dagens Industri ett avslöjande som satte skräck i den svenska bankvärlden. På en pixlad spaningsbild från polisen kunde tidningen visa en bankanställd kvinna gå i armkrok med en knarkgrossist med nära kopplingar till den ökända gängtoppen Ismail Abdo. Enligt tidningen hade paret en “nära relation” och i artikeln skrev de ut både vilken bank kvinnan jobbade på och att hennes tjänst handlade om just brottsbekämpning.En pang-story såklart. Om den hade stämt. Men nu, ett år senare, klandrar Mediernas Etiknämnd Dagens Industri för artikeln. Det var inte bara fel att bankkvinnan skulle ha haft en relation med den gängkriminella mannen, eller huvud taget någon form av samröre med honom. Det var dessutom en helt annan kvinna på bilden som DI publicerade. Martina Pierrou har träffat den uthängda kvinnan och intervjuar Medieombudsmannen Caspar Opitz och Dagens Industris redaktionschef Mikael Stengård. Stämmer det att ryska soldater dör efter 30 minuter vid fronten?I veckan har svenska medier brassat på med rubriker om kriget i Ukraina. Det nya för den här gången är de spektakulära uppgifterna om att en rysk soldat vid fronten i snitt bara överlever i 20 till 35 minuter.“Putins usla facit – frontsoldaterna dör nästan direkt”, var rubriken i Expressen. “Ryska soldater dör inom 30 minuter på slagfältet”, skrev Svenska Dagbladet. Edvin Ek har kollat närmare på den här anmärkningsvärda siffran och intervjuar frilansjournalisten Jack Werner och den för kriget i Ukraina återkommande kommentatorn Joakim Paasikivi. Svårt att mäta journalistikens opartiskhetAtt svenska medier är systematiskt vänstervridna och partiska har länge varit en återkommande kritik hos alternativmedier till höger. Men idag hörs den här kritiken allt mer även från företrädare för etablerade högerpartier i riksdagen.Svaret från svenska publicister brukar vara att forskningen visar att kritiken inte stämmer. Ofta hänvisas till en studie från Göteborgs Universitet, som sen 1979 studerat svenska mediers bevakning av valrörelser.Men vad är det egentligen forskarna studerar i den studien? Och minst lika viktigt: Vad är det de inte undersöker? Johan Cedersjö har pratat med Bengt Johansson, professor vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.

I Ryssland blir kriget alltmer påtagligt och tron på Putin som stark ledare påverkas negativt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De ukrainska attackerna mot ryska oljeraffinaderier har lett till en svår bränslebrist i stora delar av landet. I flera regioner har bensinpriserna drivits upp och Ryssland behöver nu importera bensin. President Vladimir Putin erkände i en intervju att problem finns men sa att krigets mål ligger fast.Men motgångar i kriget och de ukrainska attackerna påverkar ryssarnas syn på presidenten. ”Tron på Putin som allsmäktig ledare har försvagats”, säger journalisten och författaren Liza Alexandrova Zorina.Samtidigt fortsätter Ryssland slå mot Ukraina med full kraft och vi får en rapport från Kiev morgonen efter vad som beskrivs som den största attacken mot den ukrainska huvudstaden hittills. I veckans avsnitt reder vi också ut hur nära Belarus är att på allvar dras in i kriget.Veckans gäster är Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Sveriges radios utsände Richard Myrenberg, på plats i Kiev och Liza Alexandrova Zorina, författare och journalist – knuten till Svenska Dagbladet.Programledare: Johanna MelénProducent: Jon JeppssonUnder sommaren publiceras avsnitten senast 16:00 på torsdagar.

Fyra vänner bestämde sig för att göra något som verkade omöjligt. De skulle ta ett litet, avskytt parti och föra det till makten. 30 år senare är inte bara Sverigedemokraterna, utan hela Sverige förändrat. "De fyras gäng" är en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. Lyssna på svd.se/fyra

This week host James Savage and regular panelist Richard Orange record the podcast from Almedalen, the annual politics fest in Visby on the Baltic island of Gotland. They are joined for a lively politics conversation by Henrik Torehammar, a political commentator for the Svenska Dagbladet newspaper. Almedalen is sometime criticised as an event for Sweden's elites, but how elitist can any event really be in what Torehammar calls a "bicycle monarchy" famed for its flat hierarchies? Prime Minister Ulf Kristersson's Moderate Party is edging towards a disastrous election if polls are to be believed. Can he pull a result out of the fire at the eleventh hour? The opposition parties look poised to snatch power. But will some pretty major ideological differences act as a stumbling block for the Social Democrat leader Magdalena Andersson? And what issues are likely to dominate in the run-up to the September election. Immigration? Climate? Or could the rise of AI make its presence felt on the campaign trail? Here are links to some of the topics discussed in the episode:PoliticsWhy are Swedish politicians so silent on AI?Sweden Democrat leader takes aim at Social Democrats in key speechSweden Democrats launch retro election campaign to make 'Sweden like Sweden again'More than half of voters think Sweden's government will lose electionStay on top of the Swedish election: How to follow The Local's coverage  Become a member at https://www.thelocal.se/podcasts/podcast-offer?tpcc=padlock. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fyra vänner bestämde sig för att göra något som verkade omöjligt. De skulle ta ett litet, avskytt parti och föra det till makten. 30 år senare är inte bara Sverigedemokraterna, utan hela Sverige förändrat. "De fyras gäng" är en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. Lyssna på svd.se/fyra

Med litografitekniken fick gemene man råd med fina originalkonstverk. Och litografins förlorade ställning säger något om en konstvärld på villovägar, tycker Thomas Millroth. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-08-24.Litografi, stentryck.Jag tänker på vackra affischer. 1800-talstidskrifter. Eller kanske på Konstfrämjandet.Är litografin bara en gammal teknik förpassad ur konsten i dag?Har i så fall något gått förlorat?Men först.Vad är litografi?I en ny bok beskriver Jan af Burén tekniken som en snilleblixt, och berättar entusiastiskt hur det går till:”Tag en litografisk sten, teckna något på den, behandla den med syra och gummi arabicum. Tvätta sedan bort alltihop med lösningsmedel. Nu ser stenen alldeles tom ut. Lägg den i pressen och valsa över tryckfärg – nu är teckningen tillbaka igen, redo att tryckas. Och det ser så enkelt ut.”Burén beskriver i spännande trycktekniska detaljer vad som brukar kallas litografins inkunabel-tid, det vill säga de första fyrtio åren sedan Alois Senefelder uppfann tekniken på det sena 1790-talet. När af Burén avbryter sin berättelse har litografin spritt sig över världen, ja, till och med i det ganska efterblivna konungariket Sverige.Men vad var då så speciellt som gav succén?Jo, det var ju en uppfinning som gjort något möjligt som dittills varit omöjligt. Förut fanns gravyrer, men det här var ju enkelt och användbart.Redan från början handlade det om konst. Konst med stort k. Nu kunde stora konstnärer mångfaldiga verk i perfekt skick, tryck efter tryck. Sprida dem i samtiden och bevara dem för framtiden. Redan från början dyker också en viktig term upp.Multipla original.Smaka på det. Tanken som skulle bli bärande under grafikens första boom i slutet av 1800-talet och som skulle bli bärande i mitten av 1900-talet, då konsten demokratiserades, spriddes till folket.Litografi rimmade på demokrati.Även om demokratin inte var uppfunnen i det tidiga svenska 1800-talet, var det ändå något åt det hållet som genomsyrade de första beskrivningarna av den underbara nya tekniken. I Stockholms Posten kunde allmänheten läsa:”alla konstens werk skola kunna föryttras till ett wida bättre pris, hwilken omständighet både för artisten och konstnälskaren är af den högste wigt.”Litografin gjorde konsten tillgänglig och billig.Idéerna om prisvärd spridning föregrep 1940 – och 1950-talen, då kulturen och konsten skulle ut till alla. Bort med privilegiesamhället. In med Konstfrämjandet, som bildades av 1947 av i princip alla landets folkrörelser, lägg så till Folket i Bilds konstklubb, konstföreningar och konstcirklar på ABF. In med konst i skolan och kringresande konstpedagoger.Konstnärer fick i uppdrag att skapa originalverk i litoteknik, som kunde säljas billigt, konkurrera ut allsköns skräpkonst. Och den här utgivningen blev snart en stor konstnärlig händelse i vårt land.Men tvivlet kom redan från början.Gick i själva verket konsten förlorad på vägen?Den förste skeptikern verkar ha varit Per Daniel Amadeus Atterbom, som 1828 skrev i tidskriften Heimdall.Litografin ” är ett medel för artisten att göra ett steg närmare den höjd hvarifrån Raphael och Michelangelo strålar i oförvanskelig gloria….” Men, invände Atterbom, den vägen var bruten och förlorad. Mycket få litografier, underströk han, förmedlade kännedomen om arbeten af den mera upphöjda art hvarigenom konstens sanna intressen befordras.Alltså konsten hade ett högre syfte än vad litografin kunde förmedla.Samma kritik drabbade på sin tid konstfärmjandets strävan att sprida god originalkonst i litografisk form i de svenska hemmen.Hade försöket att demokratisera konsten förvandlats till ett lamt nationellt uppfostringsprojekt.En nationell ambition i folkhemmet över hela linjen av smak och kultur, tänk Carl Butlers kokbok, Tore Wretmans matlagningsprogram.Visst känns dessa ambitioner avlägsna idag?Vad har gått förlorat?Dagens konstreportage handlar inte om prisvärda litografier. Nej, det är lyxkonsumtion och rekordpriser på konst som gäller.Då skrevs analyser av nya tryck från Lennart Rodhe eller Mona Huss Wallin.Idag är högt pris= hög kvalitet, ja, då finns inget utrymme för billig grafik i konstlivets salonger.Samlare och prestigefyllda konsthallar ingår i samma symbios, Sammlung Marx och Hamburger Bahnhof i Berlin, i Stockholm har vi Bonniers, Sven Harrys. Det handlar om kapital, kulturellt kapital. Konstnärer förknippas med samlare, utställningslokaler och auktionspriser. De som inte lyckas ladda sina namn till varumärken är förlorare. Många av de bästa hamnar i skuggan. Jan af Burén skriver bara om litografins första 40 å. Men boken är indirekt laddad med tankar om litografins och konstens ställning i dag. För allt fanns i sin linda då.Just då jag läser Buréns bok kommer en understreckare av Kristoffer Leandoer i Svenska Dagbladet, ”Finanshajarna har fått vittring på kulturen”. ”Från en spridning av kultur, konst, värden, ” menar Leandoer, har det rört sig till en ekonomi som är alltmer centrerad kring ett priviligierat fåtal och deras artificiella och uppdrivna behov.”Behov av det unika, det dyra och självklart exkluderande. Gemensamt för alla växande konstnärliga värden är idag att de inte är tillgängliga för alla – de många utesluts för de få.Eller.Spridningen av konsten har gått från originallitografier till unika miljonbelopp precis som matlagningskonsten har ersatts av gastronomi.Köpa dyrt på Bukowskis ger renommé och kulturellt kapital.Berikandets ekonomi – och berikandet har sin egen rörelseenergi. Som inte handlar om kvalitet men om anseende.Därför har dyra saker blivit oproportionerligt synlig. Vi får begapa hajpade verk av Damien Hirst på muséer – och idén är just att verken är dyra. Så ser dagens motsvarighet till konstfrämjandets spridning av god konst ut.Därvidlag har de gamla kritikerna av litografin som konst fått rätt. Konst ska vara sällsynt, vilket i den logiken är samma sak som dyr. Så byggs kulturella värden och kapital upp.Men samtidigt hade Atterbom helt fel. Litografin och grafiken banade väg för multiplar och en konst som är mer konceptuell än objektbaserad. Vägen gick inte, skulle inte gå mot Rafael och Michelangelo. Kritiken att litografin inte var unik ledde från spridning av konst och kultur till en ekonomi som centrerad kring ett priviligierat fåtal.Lönsammare vända sig till få än många.Jag behöver ju inte sörja gamla Konstfrämjandet för det, men ändå påminna om andra värden än de uppdrivna och exkluderande, det som är marknadens mumbo jumbo, att pengar är kvalitet.Därför avslutar jag liksom af Burén med att citera en av den litografiska konstens bortglömda mästare, Cecilia Frisendahl. Så sent som 2005 skrev hon i sin bok ”Den litografiska stenen”:”Den litografiska stenen är levande. Konstnären som arbetar med att skapa och utveckla sin grafiska bild från stenens härligt kornerade yta för en dialog med en sten som är miljontals år gammal.”Thomas Millroth, konstvetare, kritiker och författareLitteraturJan af Burén: Litografin – en snilleblixt. Uppfinningen och utvecklingen av litografin. Carlssons bokförlag, 2017.

Fyra vänner bestämde sig för att göra något som verkade omöjligt. De skulle ta ett litet, avskytt parti och föra det till makten. 30 år senare är inte bara Sverigedemokraterna, utan hela Sverige förändrat. De fyras gäng är en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. Det här är del 1 av 4. För att höra hela serien måste du vara prenumerant. Lyssna på svd.se/fyra

Fyra vänner bestämde sig för att göra något som verkade omöjligt. De skulle ta ett litet, avskytt parti och föra det till makten. 30 år senare är inte bara Sverigedemokraterna, utan hela Sverige förändrat. Det här är historien om hur det gick till. De fyras gäng är en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. Det här är del 1 av 4. För att höra hela serien måste du vara prenumerant. Lyssna på svd.se/fyra

Anna Lisa Wärnlöf, alias Claque, har aldrig fått en framträdande plats i den svenska litteraturen. Men hon är en av våra stora stilister, tycker Ulrika Knutson som hyllar Pella-böckernas skapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2017. Varför är det så svårt att tala om det som betytt allra mest, också böcker? Därför att man är rädd att avslöja sitt innersta, förstås, och finna det banalt. Men om det skulle vara så, så är det inte Anna-Lisa Wärnlöfs fel. Någon sa häromdagen att om Anna-Lisa Wärnlöf, med signaturen Claque, hade varit karl, så hade hon stått ordentligt synlig på klassikerhyllan: avdelningen stilister, mellan Per Rådström och Claes Hylinger. Visst skulle det vara så! Men förklädd till flickbok och kåseri är Claque för alltid utstraffad från den riktiga litteraturen. Ha. På ofattbara sju år, 1958-1965 skriver hon de fyra romanerna om Pella, tre om den buttra Fredrike och hennes krets, och så den märkliga barndomsbiografin ”Boken om Agnes”, 1963. Detta är Claques litterära verk och värld, som nu alltså lever ett rikt liv under klassikerhyllan, under radarn, och älskas hett i hemlighet. Hon går som ett mycel genom bibiotek och antikvariat. Varhelst du minst anar det kan du hitta en läsare flaskmatad med Pella-sentenser. De sitter som slaktstämplar, går aldrig ur. Den som först kom ut ur garderoben som Pella-beroende var Gun-Britt Sundström, ett stilistiskt barn av Sören Kirkegaard – och Claque. Anna-Lisa Wärnlöf – född 1911, död 1987 – var som mest verksam under det tidiga sextiotalet, samtida med miljonprogrammet. Hennes ton gycklar med det andliga rivningsraseriet, den snabba nivelleringen i demokratins namn; en estetisk protest besläktad med Olle Adolphsons visor. Hos Claque finns samma ironiska melankoli, och sinne för ordens poesi. Hos Olle var det "nedisad Volvo med släp", och "kokt kummel med äggsås". Anna-Lisa har samma blick för det konkreta. Majorskan sitter i skymningen och "njuter av att ha två tummar", Pella kräks i duffelkragen vid tanken på att trassla till altaret i tolv meter organza. I fyrtio år övade hon sig som kåsör i Svenska Dagbladet, uppskattad men skygg. På fyrtio år satte hon inte sin fot på redaktionen. Men lilla Pella och farmor Majorskan och tant Signhild levde redan och verkade för fullt i tidningen när Wärnlöf romandebuterade med ”Pellas bok” 1958. När jag mötte Pella i början av sjuttiotalet var de här böckerna bara tio-femton år gamla, ändå speglade de en försvunnen värld, med exotiska inslag av flickskolor, hembiträden och bostadsbrist. Och spridda skurar av borgerlig bildning, som om det hade varit något fullt normalt och ingenting att oroa sig över. Pella själv läste böcker av Proust, Dickens och Cora Sandel – och hon gjorde det med ett självklart välbehag, utan känslor av skam. Detta var inte förenligt med min tonårskultur i början av sjuttiotalet, som utspelade sig i en atmosfär av V-jeans, tristess och symfonisk rock. Om jag hade velat spegla den atmosfären i litteratur så gav Kerstin Thorvall, Sven Wernström och Max Lundgren utmärkta möjligheter, i ungdomsromanens guldålder. Men böckerna om Pella ägnar sig inte bara åt spegling, utan gläntar på kommande liv. De kan man – till stora delar – läsa om, och växa med. Anna-Lisa Wärnlöf låter tonåringens världsbild möta riktigt gamla människors, och mycket små barns. En åtta månaders baby kan vara en stark personlighet hos Claque, som kan väcka dina antipatier också. Att föräldrar och barn, särskilt mödrar och barn, inte självklart finner varandra är en del av Claqueböckernas tidlösa innehåll. Och oavsett ålder får alla inblandade behålla sin integritet – och sina passioner. Passion kan uttryckas av också av det lilla barnet. Som i ”Boken om Agnes”, när småflickorna har skiljts åt och katastrofen ligger i öppen dager. Om hjärtat är krossat spelar det ingen roll om man är sex eller sextio år. Så här uttrycker sig den lilla Anna-Lisa: "Jag var Agneslös, och inte mer med det. Hur gör man när man hänger sig? Jag hade en pilbåge. Kanalen." Humor kan vara hjärtskärande, om den paras med livsinsikt. Att våra personligheter är så oföränderliga, att vi liknar oss själva som barn, är också en drabbande insikt. Inte särskilt behaglig. Det borde vi tänka lite mer på i vår tid, när vi vuxna är så stressade att vi inte står ut med att se barnen ha tråkigt. Eller ens tanken på att de har tråkigt! Hur de egentligen har det orkar vi inte ta reda på. Läste nyss en rubrik om att folk minutplanerar barnkalasen för att för död och pina inte riskera att barnen ser sin egen leda i vitögat. Vad skulle inte Claque kunna ha gjort av det ämnet? Vissa ämnen har hon klokt avstått ifrån – sexualiteten till exempel. Det bidrar till den goda tidlösheten. Erotiken uttrycks mer genom längtan och bilder som man inte glömmer: som Älskar du mig? sa Ulf Jacob. Obetydligt, sa jag, och tänderna mjuknade i min mun. Jag kan inte minnas att jag saknade explicit erotik – den fanns ju att tillgå överallt annars, för den som var läskunnig. Nej, Pella tillfredsställde andra behov. De två avgörande var den moralfilosofiska diskussionen, och stilens narkomani. Anna-Lisa Wärnlöfs stil är beroendeframkallande. Och smittsam. En pretentiös hållning ser jag automatiskt som "ett öde stort som en mössa". Att det inte är min egen bild ha jag glömt för länge sedan. Men ingen når Claques avvägda blandning av under- och överdrifter, och utförda aforismer, som kan rymma en världsbild: "Om ett barn ber om ett snöre, avfärda det inte med en kyss. Ge det ett snöre". Punktens placering är också viktig. Den surt förvärvade slutsatsens markering. Ge det ett snöre. Claque strör gärna ut små hälsningar till egna inspirationskällor. Den märkligaste möter vi i Pellas andra bok, där hon just har blivit kär i Ulf Jacob. På artonårsdagen ger han henne en nött gammal bok: "Läs den tös, du får den. Den är skriven för sådana som du och jag." Den repliken är lömsk, riktad till intellektuella flickstackare med garden nere – den går via trosorna, kan man säga. Men om man ska sublimera den boken får man jobba duktigt. Boken är ”En drömmares dagbok”, av den schweiziske artonhundratalsförfattaren Henri Frederic Amiel. Det blir en ganska rolig effekt när Pella och Ulf Jacob står och smusslar med Amiel, samtidigt som deras kompisar diggar Sinatra och Bill Haley på skivspelaren i rummet intill. Amiels ”En drömmares dagbok” blev på sin tid kult bland hyperkänsliga esteter i hela Europa, kärleksfullt översatt av en av den svenska litteraturens mest ömhudade kritiker, nämligen Klara Johanson; hon som recenserade allt, som inte kunde låta bli att recensera solnedgången. Ett nytt drama varje kväl. Klara Johansons andra stora idol var för övrigt Fredrika Bremer, vars spetsprydliga feminism viftar fram överallt i Pellas farmor Majorskans referenser. Klara Johanson är en av Claques viktiga förebilder bland estetiska ironiker – Oscar Wilde en annan – och så förstås Cora Sandel och Marcel Proust. Anna-Lisa Wärnlöf bakar också Madeleinekakor, med kärlek och smör, och psykiska trauman. En bild som återkommer i flera av böckerna, troligen självupplevd, är när några några clowner fallit i vattnet, och människorna på stranden skrattar av hjärtans lust, men tystnar när en av clownerna bärs bort, drunknad. Barnet grips av en förlamande ödslighet, identiteten brister. Som det står i ”Boken om Agnes”: "Det slog mig att jag kanske inte var någon liten flicka. Kanske var jag en pojke. Kanske var jag ett troll eller möjligen något slags djur." Det är det som alla Claques texter handlar om. Att skrapa ihop de spridda bitarna av sig själv, till ett slags mönster. Ulrika Knutson, journalist och författare Anna Lisa Wärnlöfs bibliografi Kåserier1949 Mans gamman (Bonnier)1954 För läsarens skull (Rabén & Sjögren/Vi, under signaturen Claque)1957 Om Ni behagar (Bonnier, under signaturen Claque)1958 Skaffa julgran (Bonnier, under signaturen Claque)Ungdomsböcker1958 Pellas bok (Svensk läraretidning)1959 Pellas andra bok1960 Pella i praktiken1961 Pojken en trappa upp1962 Fredrikes barn1963 Boken om Agnes1964 Ingkvist1965 Lennerboms: den fjärde boken om PellaÖvrigt"En diktare, en prins och Aldebaran". I: Något att lära av varandra (Relationskonsult, 1974)ÖversättningarElisabeth Janet Gray: Tomi i Tokyo (The cheerful heart) (Svensk läraretidning, 1962)Margaretha Shemin: De små ryttarna (The little riders) (Svensk läraretidning, 1965)Elaine L. Konigsburg: Jennifer och jag (Jennifer, Hecate, Macbeth, William McKinley, and me, Elizabeth) (Svensk läraretidning, 1968)Källa: Wikipedia

Del 1 av 4. Det går rent ut sagt åt helvete för Miranda i högstadiet. Hon blir mobbad och utfryst. På rasterna börjar hon dricka alkohol inne på skoltoaletten. Hennes mamma tycker att skolan är en farlig plats. Att Miranda inte kan vara kvar där.Bit för bit vecklar en kaosartad tillvaro ut sig och den onda spiralen fortsätter. Missbruket blir ett faktum. Bråken med familjen är många. Miranda rymmer hemifrån. Hon börjar självskada. Hon blir tvångsinlagd på barn- och ungdomspsykiatrin. Till slut tas beslutet att hon ska flytta till ett HVB-hem. Det blir en trygg plats, äntligen, och kaoset börjar plana ut.Men snart ska en man komma in i hennes liv. En man som beskrivs som ett rovdjur.Medverkande:MirandaMirandas mammaHit kan du vända dig om du mår dåligt:Vid livshotande lägen, ring alltid 112.Om du behöver akut hjälp, kontakta genast en psykiatrisk akutmottagning (hitta din närmastevia 1177 (https://www.1177.se/)).Bris: För dig under 18 år. Mejla, chatta (https://barn.bris.se/), ring eller smsa 116 111 (öppetdygnet runt).Kvinnofridslinjen: Alla oavsett ålder kan ringa eller chatta med Kvinnofridslinjen. Ring 116 016(öppet dygnet runt).Jourhavande medmänniska: Chatt (https://www.jourhavande-medmanniska.se/chatt/) ellertelefon nattetid: 08-702 16 80.Jourhavande präst hos Svenska kyrkan: Chatta(https://www.svenskakyrkan.se/jourhavandeprast/chatta) eller ring 112 och be att få tala medjourhavande präst (alla dagar 21-06).“Miranda och Rovdjuret” är en serie i fyra delar av Matilda Blom. Exekutiv producent var Emilia Melgar Arnheim. Slutmix av Johan Kalén.Miranda heter egentligen något annat.Ansvarig utgivare Nicolas Leon.Stort tack till Staffan Löwstedt, Victoria Greve och Louise Andrén Meiton på Svenska Dagbladet och till Moa Soltanian Magnusson på Podme.Lyssna på nya serier från Podme Dokumentär och Rättegångspodden, helt utan reklam på Podme. Signa upp dig på podme.com och använd koden JUNI60, så får du 60 dagar gratis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hans Bergströms memoarer är både personliga och allmängiltiga – och fyllda av den upptäckarglädje som kan uppstå när man öppnar dörrarna till det förgångna. Tove Lifvendahl läser sin text "Det som varit har mycket att förmedla", publicerad i Svenska Dagbladet 2026-06-07.

Städerskan anade att nånting var fel då de båda gästerna aldrig lämnade sina rum. En undersökning av saken visade på att hon hade rätt…Källor:Dan Andersson | Kungliga biblioteket – Sveriges nationalbibliotekMördande reklam | Kungliga biblioteket – Sveriges nationalbibliotekDan Andersson - Skattlösbergs bygdegille SVENSKA DAGBLADET 1920-09-17 skodonGÖTEBORGS DAGBLAD 1920-09-17 (om hans livsverk dagen efter döden.)SVENSKA DAGBLADET 1920-09-30GÖTEBORGSPOSTEN 1920-10-21 åtal väntasSVENSKA DAGBLADET 1921-08-03 upprörd insändareJÄMTLANDSPOSTEN 1921-04-07 kokerska vittnadeDAGENS NYHETER 1921-09-26 | Svenska tidningar vill överklaga friande domen DAGENS NYHETER 1921-10-13 dra in rätten för inspektörenFolkkär poet förgiftades av lusmedel – 100 år sedan Dan Andersson dog | SVT NyheterSvenska öden och äventyr maj 2021Förgiftad- Dan Anderssons död Sveriges radioP2 dokumentär- Dagen då Dan Andersson dog.Hundra år sedan Dan Andersson dog av vätecyanid – vägg i vägg med en Bollnäsbo – Hudiksvalls TidningMedia.arto.se -Cyanväterökningen en fara för både löss och människornSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan får reklam om käppar. Dåligt omen? Vi svarar på vår första etikettsfråga; om hur man ska bete sig på bröllop där paret begär det orimliga eller pinsamma och vad som hänt med hälsningsfraserna i svensk korrespondens. Alessandra Mussolini vinner italienska Big Brother, hennes pappa var jazzpianist och hennes moster Sophia Loren. Besök Olseröds konsthall där bland andra Owe Gustafson ställer ut från och med i dag. Vi har bidragit med en Kalmartrissa. Bo Rothstein skriver mycket bra i Fokus om kulturskillnaden mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Katarina Barrlings avhandling om riksdagspartiernas interna kultur är fortfarande mitt i prick. Magda vill göra upp över blockgränserna för att slippa göra upp inom sitt eget block och nu kan SD få vara med på ett hörn också. Generöst. Karin Forsekes utredning om privat finansiering av kulturen ett steg framåt, men vi borde mycket oftare blicka ut och se hur andra länder löser saker, åtminstone i Norden. Vi har sett brittiska Secret service på SvT och ser något liknande spelas upp i nyheterna. Är det Storbritanniens skifte av elit som skapar oreda? Gunnar Lindstedts bok om Northvolt full av sådant som skulle bli en lysande skandalartikel i Vanity Fair. Till exempel att det var fruarna Louise Boije af Gennäs och Jeanette Mix som satte igång hela processen som ledde till miljardkonkurs, genom att vilja att deras män gjorde något fint för världen. Snart dags att göra en dramadokumentär om Gunnar Lindstedt. Anders Billing har skrivit flyhänt och bra om slipsens återkomst i Svenska Dagbladet. Vi har familjeerfarenhet som styreker tesen: sexåringar vill ha slips. Demokraterna misslyckas till och med med att analysera sin förlust i valet. Partiets kollaps är ett större hot mot amerikansk demokrati än Trump. Och läs i Johans dagbok om ungdomar som inte orkar plocka jordgubbar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En historisk rättstvist, som kan skaka om hela AI-industrin, utspelar sig just nu mellan techmiljardärerna Elon Musk och Sam Altman. Musk anklagar OpenAI och bolagets nuvarande vd Altman för att ha övergett sina ideella uppdrag, och för att ha använt hans investeringar felaktigt. Han kräver företaget på över 130 miljarder kronor i skadestånd. Hur infekterad är relationen mellan dom två techmiljardärerna? Är ilskan befogad? Och kan OpenAI gå under om bolaget förlorar i rätten? Gäst: Björn Jeffrey, techanalytiker på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: France 24 English, CBS Mornings. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Margret Atladottir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Valen Timmy, som skapat kaos i Tyskland, väntas snart vara hemma igen. Knölvalens öde har blivit en lång följetång efter att han hittades strandad utanför Tyskland för över en månad sedan. En drös räddningsförsök har misslyckats, men nu verkar vinden ha vänt.Lite senare tar vi i debatten om huruvida det engelska språket tar över svenskan. Nu är det Edward Blom som gett sig in i leken och kommit med ett gastronomperspektiv. ”Låt mig beställa kroppkakor på svenska” lyder hans rubrik i Svenska Dagbladet.

Mentre il prezzo di petrolio e gas aumenta per tutti, ci sono aziende che stanno guadagnando cifre astronomiche dal trasporto di queste due risorse. Con Alessandro Lubello, editor di economia di Internazionale. Un'inchiesta condotta dai giornali svedesi Svenska Dagbladet e Göteborgs-Posten ha sollevato forti preoccupazioni sulla sicurezza dei dati raccolti dagli occhiali della Meta e sulla vulnerabilità dei dipendenti delle sue aziende appaltatrici. Con Julia Lindblom, giornalisa, da Göteborg. Oggi parliamo anche di:Scienza • "Curiosità irresistibile" di Anna-Laure Le Cunffhttps://www.internazionale.it/magazine/anne-laure-le-cunff/2026/04/23/curiosita-irresistibileLibro • Universality di Natasha Brown (NN Editore)Ci piacerebbe sapere cosa pensi di questo episodio. Scrivici a podcast@internazionale.it Se ascolti questo podcast e ti piace, abbonati a Internazionale. È un modo concreto per sostenerci e per aiutarci a garantire ogni giorno un'informazione di qualità. Vai su internazionale.it/abbonatiConsulenza editoriale di Chiara NielsenProduzione di Claudio Balboni e Vincenzo De SimoneMusiche di Tommaso Colliva e Raffaele ScognaDirezione creativa di Jonathan Zenti

Både konstitutionen och personen ger anledning att känna stolthet och glädje när Sveriges kung Carl XVI Gustaf fyller 80 år. Tove Lifvendahl läser sin text "Därför firar vi kungens födelsedag", publicerad i Svenska Dagbladet 2026-04-26.

Fler och fler väljare missnöjda med USA:s president. Live från Washington DC. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt en ny opinionsmätning från nyhetsbyrån AP är sju av tio amerikaner missnöjda med hur Donald Trump hanterar ekonomin. Samtidigt kommer kritik från republikanska strateger som menar att Trump måste bli bättre på att lyfta fram sina ekonomiska framgångar och sluta med vad de ser som sidospår, såsom att bråka med påven.Natten till onsdag blev det känt att USA förlänger vapenvilan med Iran. Donald Trump skrev på sociala medier att han godkänt en förlängning efter en uppmaning från medlarlandet Pakistan. Vad betyder förlängningen? Är en lösning nära?Vi pratar också om Washington DC och hur Donald Trump förändrat staden sedan han tillträdde i januari 2020. Sara och Roger är på plats och det är slående hur stort avtryck presidenten har gjort på huvudstaden.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios Washingtonkorrespondent, Roger Wilson, programledare på P1 Kultur och tidigare USA-korrespondent samt Göran Eriksson, USA-korrespondent för Svenska Dagbladet.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Ludvig Matz

Niklas Orrenius är en flerfaldigt prisbelönt journalist och författare. Sedan 2013 är han reporter på Dagens Nyheter och har tidigare arbetat för bland annat Expressen och Svenska Dagbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 29 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Niklas Orrenius är en flerfaldigt prisbelönt journalist och författare. Sedan 2013 är han reporter på Dagens Nyheter och har tidigare arbetat för bland annat Expressen och Svenska Dagbladet. OBS. Hela avsnittet är 3 tim 29 min. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sluta smålipa och börja hulka! Vi behöver den där riktigt djupa, snoriga gråten konstaterar bibliotekarien Elisabeth Skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2019-02-18.Det finns en sida på nätet där man kan få hjälp att räkna ut både hur länge man gråtit och den sammanlagda volymen tårar. Jag fyllde i uppgifterna för en ledsam period; datum och klockslag och fick svart på vitt att total gråttid summerats till 2 timmar och 19 minuter och att tårarnas sammanlagda mängd uppgick till 2.8 dl. Om man studerar gråtens mekanismer får man veta hur bra det är att gråta och om nyttan med själva tårarna. Det renar och rensar både fysiskt och psykiskt, och det går inte att fuska sig till sådan sanering genom att till exempel skära lök. Det är den känslosamma, hulkande gråten och dess proteinfyllda tårar som ger resultat, denna cocktail av slem, fett och salter.Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta.I gråten gör vi oss av med stresshormonet kortisol och känner oss lugnare efteråt. Och äkta tårar innehåller också enkefalin, vilket fungerar som kroppseget morfin, alltså både smärtlindrande och lugnande. Och inte nog med det, på grund av sin konsistens rinner just gråttårar långsammare ner för kinderna än lökskärar-tårar. Kanske för att vår omgivning ska hinna uppfatta dem och komma till undsättning? En av gråtens funktioner verkar också vara just kommunikativ, att vi ska bli sedda i vårt gråtande. När vi är mycket små, innan vi har ett språk är gråten en överlevnadsmekanism, vi gråter efter mat, kontakt, värme, vila. Gråtande barn var till och med populära motiv i heminredningen på 70-talet. Närbilder av rödmosiga barnansikten med stora tårar prydde både tavlor, brickor och korsstygnsbroderier. Synen på vårt gråtande har växlat under historiens lopp. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. Inte minst under 1700-talet då män och kvinnor grät öppet och stort. Men det är viktigt att påpeka, som Karin Johannisson skriver, ”...att gråtspråket hade sina spelregler. Medicinska bedömningar och etiketten satte gränser för det acceptabla [...] tårarna var alltså strikt socialt och moraliskt kodade.”Samstämmiga uppgifter pekar alltså på hur välgörande det är med förlösande gråt. Det verkar finnas bevis för att det rentav skulle vara hälsovådligt att hålla tillbaka den. Högt blodtryck och hjärtproblem lurar på er med sammanbitna käkar, nersvald gråt och torra ögon. Ett i sammanhanget ofta använt citat är av den brittiske psykiatrikern Henry Maudsley (1835-1918) han lär ha sagt "The sorrow which has no vent in tears may make other organs weep”. Sorg som inte får sitt utlopp genom tårar kan få andra organ att gråta.Att inte gråta alls har ibland betraktats som något suspekt och skulle då botas som en sjukdom. Om du var kvinna kunde denna oförmåga dessutom ligga till grund för att du brändes på häxbål. Längre fram i tiden när gråtandet hade blivit en nästan enbart kvinnlig verksamhet betraktades det som ett bevis på homosexualitet om en kvinna inte kunde uppvisa gråt.Men nuförtiden, när kontroll och behärskning är de främsta dygderna, vilka får egentligen gråta nu?Svaret kanske kan utläsas via ett intrikat koordinatsystem med parametrar som klass, kön, frekvens och vad som orsakar tårarna. Dåvarande presidenten Barack Obama gråter på en presskonferens när han talar om en skolskjutning. Det framstår som en accepterad gråt och han får kredd.En japansk politiker Ryutaro Nonomura storgråter offentligt när han anklagats för att ha försnillat offentliga tillgångar och använt dem till familjeresor. Han blev hånad och skrattad åt. ”Den gråtande politikern” blev hans smeknamn.I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandetAtt tolka tårar visar sig vara problematiskt, det verkar till exempel accepterat för idrottare att gråta, både vid vinst och förlust, men mindre lämpligt att gråta öppet över andra personliga nederlag eller privat grämelse. Jag läser en frågespalt på nätet; en person som upplever sig vara extremt lättgråten frågar psykologen: Vad göra och finnes bot? Svaret lyder att om man har lätt för att gråta har man också nästan alltid skäl därtill. Många som har nära till gråt har förmodligen knipit ihop över saker under många år. Ta din gråt på allvar, gråt ut i floder. Ja ”Gråt tills jobbet är gjort.” lyder råden.Det handlar alltså inte bara om att gråta, utan om hur man gråter.En internationell studie visar att män gråter 6-17 gånger per år, kvinnor 30-64 gånger. En annan viktig aspekt i denna studie är hur djup gråten är. Ett mått på det är till exempel ifall gråten övergår i hulkande. I vår samtid har det uppstått ett ord för det här hulkande kvidande råa framsläppandet av vätskor, nämligen ”fulgråt”. Pernilla Wahlgren och Jenny Strömstedt med flera har vittnat om sin fulgråt i olika sammanhang. I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet vilket förklaras genom en avrinningskanal från ögat till näsan. Kroppen ser till både att producera tårarna och att de ska ha någonstans att ta vägen.För att hela detta intrikata maskineri ska fungera behöver ögonen extra tillförsel av blod, små kärl under huden vidgas och svullnar och vi får ”det klassiska förgråtna ansiktsuttrycket”.Det är nämligen önskvärt att gråten är både ljudlig och djup eftersom förmågan att gråta ordentligt hänger ihop med sin motsats; att kunna skratta rejält. ”Känslor har en polär tendens, säger idéhistorikern och psykoterapeuten Claes Ekenstam i en intervju, ”de är ihopkopplade med varandra. Det betyder att om man blockerar en så blir det mindre även av en annan. Gråter du väldigt grunt eller inte alls så kan du inte heller skratta på det där djupa, befriande och härliga sättet”. Slut citat.Alltså, inte nog med att vi kan bli sjuka av att lägga på locket just när gråten börjar sjuda, denna självbehärskning kan dessutom beröva oss den härliga känslan av ett rungande gapskratt. fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet.Men är det ens ok att skratta så där djupt och härligt som Ekenstam beskriver? Jag vet en arbetsplats där ljudliga skratt nyligen togs upp på listan över arbetsmiljöproblem, i höjd med dålig ventilation och krånglande kaffemaskiner.Kontroll och behärskning verkar betecknande för vår tid. Kroppen ska hållas i strama tyglar och det samma gäller känsloyttringar. Peter Englund avslutar sin essä ”Gråtens historia” med denna reflektion ”Skulle en människa ur förflutenheten se oss idag skulle hon säkert tycka att vi verkar vara känslokalla. För det som är underligt, det är inte att de grät så mycket, utan att vi gråter så lite.”Gråten har förpassats långt in de mest privata gemaken och kanske också skrattet?Var ska vi då ta vägen med allt? En bibliotekarie kanske skulle svara: låt oss gå till skönlitteraturen! Mötet med fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Vi bildar en läsecirkel och i skydd av sidorna, i skuggan av de litterära karaktärerna, kan vi få syn på oss själva. Och skulle en man smyga med in, kanske rentav en som bara snittar på sex gråttillfällen per år så finns det en perfekt bok att läsa; 2015 gav nämligen ett amerikanskt förlag ut en antologi, som översatt till svenska får titeln ”Dikter som får vuxna män att gråta”.Vi går till böckerna och vi går till andra läsare. Vi stänger dörren om vår cirkel och låter tårarna rinna och de bullriga skratten eka.Elisabeth Skog, bibliotekarie KällorKarin Johannisson: ”Melankoliska rum” Albert Bonniers förlag (2009).Anthony and Ben Holden (red). Poems that make grown men cry. Simon & Schuster paperbacks (2015)Illustrerad vetenskap 1/9 2009: Varför svullnar ansiktet upp när man gråter?Svenska Dagbladet 30/7 2017: Därför är det dags för män att börja gråta.

I början av mars träffade iranska drönare tre av företaget Amazons datacenter i den Persiska Gulfen. Iran varnar för att de kommer att attackera fler liknande mål och det här har aktualiserat diskussionen om hur sårbart vår digitaliserade samhälle är. Många gulfländer satsar stort på bli ledande inom AI, med hjälp av ekonomiskt stöd från USA, men har också gjort sig till måltavlor för en helt annan typ av krigföring. Hur kan de här angreppen skada vår digitala infrastruktur? Hur säkert är ett lagringsmoln egentligen? Och finns det nåt sätt att skydda sina filer och bilder på? Gäst: Per Elinder Liljas, techreporter på Svenska Dagbladet näringsliv. Programledare och producent: Olivia Svenson. Klipp: CNBC. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

durée : 00:03:21 - Un monde connecté - par : François Saltiel - Deux journaux suédois, le "Svenska Dagbladet" et le "Göteborgs-Posten", viennent de sortir une enquête commune où ils recueillent les témoignages au Kenya d'annotateurs de l'IA qui révèlent être, malgré eux, spectateurs de la vie privée de nombreux utilisateurs.

Och så ställer vi frågor kring hur mycket vinst en tidning får göra innan mediestödet ryker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Visst är väl känslan att antalet AI-blunders i svenska medier ökat på sistone? Allt från AI-videos i SVT:s Agenda till nyhetsnotiser där ChatGPT:s försynta “säg till om du vill ha texten mer nyhetsmässig”-förslag råkar slinka igenom i slutpubliceringen. Det finns flera internationella exempel som ger vid handen att vi kan komma att få se fler och allvarligare AI-skandaler under månaderna och åren som kommer, i takt med att generativ AI blir allt bättre. Freddi Ramel pratar med Esbjörn Guwallius, journalist med fokus på AI, Pia Skagermark, utrikeschef på Dagens Nyheter och Nicholas Hune-Brown, chefredaktör på kanadensiska tidningen The Local. Bonniers lokaltidningar får mediestöd trots vinstI förra veckan gick Bonnier News ut och berättade att deras vinst för fjolåret landade på drygt en miljard kronor. Men det som fick en del att höja på ögonbrynen, eller kanske snarare det som stack i ögonen på vissa, det var Bonnier News Locals resultat. Koncernens lokaltidningar gick nämligen med 261 miljoner kronor i vinst, samtidigt som de cashade hem 250 miljoner i mediestöd. Även vi på Medierna ställde de här siffrorna mot varandra i våra kortnyheter. Men, är det verkligen så fel?Joanna Korbutiak har pratat med Pia Rehnquist, chef för Bonnier News Local, Lisa Irenius, chefredaktör Svenska Dagbladet och Anders Malmsten, journalist och författare.

Del 1 av 2. Nyheten om treåriga Esmeraldas död skakar Sverige. Hennes familjehemsmamma Melinda Jacobs berättar öppenhjärtigt om sorgen. Hon får tidigt kontakt med toppolitiker och deltar i arbetet med att ta fram lagändringarna “Lex Lilla Hjärtat”. Samtidigt ökar hennes följarskara på Instagram och därmed möjligheterna att tjäna pengar. En svår balansgång inleds när Melinda Jacobs börjar använda Esmeraldas smeknamn “Lilla hjärtat” i kommersiella sammanhang. För var går gränsen mellan att göra gott och att tjäna pengar, när allt började med den värsta tänkbara tragedin — ett barns död? Lyssna på fortsättningen på svd.se/badfluence eller hos Podme. En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

Visste du att du kan ha upp till fem plastkorkar i din hjärna? Varje år tillverkas drygt 500 miljoner ton plast och mängden plast som kroppen får i sig har ökat markant de senaste tio åren. En ny rapport, gjord av forskare i Mexiko, visar att prover gjorda på mänskliga hjärnor innehåller 50 procent mer plast än i prover gjorda på hjärnor 2016. Hur farligt är det med plast i kroppen och Vad kan man själv göra för att minska intaget av plast? Gäst: Henrik Ennart, vetenskapsjournalist på Svenska Dagbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, 7News Australia. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

I detta dramatiska avsnitt möter vi Olympe de Gouges – dramatiker, pamflettist, salonnière, abolitionist och feministisk pionjär. Född som oäkta dotter i sydfranska Montauban tog hon sig hela vägen till Paris intellektuella salonger och revolutionens politiska centrum. Hon skrev pjäser, affischer och pamfletter om rättvisa, frihet och jämlikhet – och om kvinnors rätt att överhuvudtaget räknas som medborgare. Idéer som var mycket kontroversiella i ett Frankrike där makten snabbt gled från kung till gata till skräckvälde.Detta är berättelsen om en människa som älskade revolutionens ideal – men avskydde dess blodtörst. Som försvarade kungamakten när republiken krävde absolut lydnad. Som skrev att då kvinnor får beträdda schavotten har de också medborgaren rätt att rösta i val. En av dessa två företeelser blev hon närmare bekant med än den andra.----Läslista:Laestadius Larsson, Anna, Alla dessa djefla qvinnor: berättelsen om de första feministerna, Piratförlaget, Stockholm, 2022.Harrison, Dick, ‘Feministen förlorade huvudet i giljotinen', Svenska Dagbladet, 28 april 2021.Gålmark, Lisa, ‘Historisk amnesi och progression: fallet Olympe de Gouges', Tidskrift för genusvetenskap, 2018:1 (vol. 39), s. 106–114.Ekerwald, Carl-Göran, Frihet, jämlikhet, broderskap: ett försök att förstå franska revolutionen, Ny utg., Karneval, Stockholm, 2013.BBC Radio 4, In Our Time: “Olympe de Gouges”, 21 april 2022, BBC Sounds (Podcast) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Och så om kulturchefen som lyfter fram sig själv och sin egen bok på sin egen kultursida. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I söndags hade SVT:s nya dokumentärserie Mammor premiär. I den får vi, som titeln hintar om, följa några mammor. Men inte vilka mammor som helst, utan influencer-mammor. Huruvida det är rätt av SVT att lyfta fram just de här fem morsorna, ja om det tvistar de lärde. Men vi borde väl ändå kunna vara överens om att det är lite märkligt att de här mammorna samtidigt som de frontar den här nya SVT-serien ohämmat fortsätter att göra reklamsamarbeten i sina egna kanaler?Joanna Korbutiak frågar sig om samtiden sprungit ifrån public service en gång så strikta regler. Hon intervjuar Fanny Jönsson, krönikör på Aftonbladet och Christina Hill, ansvarig utgivare SVT.Björn Wiman lyfter fram sin nya bok och låter sig intervjuas på sin egen kultursidaFörra helgen valde Dagens nyheters kultursida att slå stort på ett spännande författarskap. Med intervju och stort uppslaget utdrag ur boken lanserade tidningen “Den lyckligaste leken” av författaren Björn Wiman - chef för DN Kultur. Hur resonerar DN egentligen när den egna kulturchefen får fritt fram att bereda utrymme åt sin egen bok på sin egen kultursida? Erik Petersson frågar Björn Wiman om det hela inte är lite lite pinsamt? Kritiserad plaststudie får stort genomslag i svenska medierPlast motsvarande fem korkar i hjärnan. Och om du har demens - hela 25 korkar! Ja, det är budskapet i flera svenska medier kring en studie från New Mexiko universitetet, som publicerades redan för ett år sen. Men vilka slutsatser kan man egentligen dra av den här studien? Och fick studiens stora osäkerheter ta för lite plats i SvD:s artikelserie om mikroplaster? Freddi Ramel intervjuar Henrik Ennart, vetenskapsreporter på Svenska Dagbladet och Amina Manzoor, vetenskapskommentator på Expressen.

Frågespecial. Om kläderna som portar dig i Bryssel. Varför EU älskar(?) krångliga regler och hur det kommer sig att en EU-armé inte lär bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europapodden startar 2026 med en frågespecial. Varför har många EU-länder varit rädda för att använda de frysta ryska tillgångarna för att stötta Ukraina? Hur och när kan det franska skuldberget slå mot övriga Europa? Vi ringer även upp Berlin och får reda på vad Angela Merkel egentligen sagt om Vladimir Putin i närtid. Och så sist men inte minst: var tog Londons coolhetsfaktor vägen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, frilansande Brysselkorrespondent knuten till Svenska Dagbladet. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Vilka frågor kommer ta plats i valrörelsen 2026? Hör ett specialavsnitt med Arvid Hallén, Tove Lifvendahl, Daniel Suhonen och Maria Wetterstrand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kommer valrörelsen fokusera på de frågor som väljarna tycker är viktigast, och vilket utrymme får sjukvården? Väljarna tycker inte att det politiska samtalet är respektfullt, och att det är för mycket partikäbbel. Hur kommer det att låta under året? Och hur viktig är regeringsfrågan? Medverkar gör: Arvid Hallén, programansvarig på den konservativa tankesmedjan Oikos.Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, obunden moderat.Daniel Suhonen, socialdemokrat och chef för den fackliga tankesmedjan Katalys.Maria Wetterstrand, tidigare språkrör för Miljöpartiet, och numera konsult på Millton group.Programledare: Erika MårtenssonProducent: Johanna PalmströmTeknik: Maria StillbergProgrammet spelades in 2 januari 2026.

Welcome to our first Radio Sweden Weekly of 2026. We are joined by newspaper journalists and editorial writers Anders Lindberg from Aftonbladet and Mattias Svensson from Svenska Dagbladet to help us to look back at the biggest news headlines in Sweden last year.Presented and produced by Dave Russell.

Påståendet att det var bättre förr förtjänar mer än avfärdande. I bästa fall går det att få bättre förståelse för samhällsutvecklingen. Tove Lifvendahl läser sin text "Handen på hjärtat: Var du bättre förr?", publicerad i Svenska Dagbladet 2026-01-01.

Del 1. När Villa Söderås på Lidingö läggs ut på Hemnet blir det känt som ”Sveriges dyraste hus”. Men villan säljs aldrig och på ön växer oron. Det går rykten om ägaren, hans planer för huset och hans påstådda kopplingar till Ryssland. Det här är en repris av Lyxvillans hemlighet från 2024, en dokumentär i fyra delar från Svenska Dagbladet. För att lyssna på hela serien – gå in på svd.se/blenda. Bästa upplevelsen får du i SvD:s app.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Timme 1Frågetecknen är fortsatt många när det gäller förhandlingarna om en plan för fred i Ukraina, snart fyra år efter Rysslands fullskaliga invasion av landet. Men vad krävs för att fredssamtalen ska lyckas och vad innebär fred egentligen? Martin Hårdstedt Professor i historia vid Umeå universitet, berättar vad vi kan lära oss av historien.I fredags var det ettårsdagen för de dagliga gatuprotester som pågått i landet sedan den georgiska regeringen i november förra året meddelade att landet pausar sitt reformarbete med sikte på ett framtida EU-medlemskap. Vår korrespondent Fredrik Wadström har pratat med demonstranterna.Återigen har ett av Sveriges absolut mest omtalade rättsfall fått stor uppmärksamhet. Det handlar om mordet och mordförsöket i den kristna församlingen i Knutby för snart 22 år sedan. Vad är det som gör att vissa mordberättelser aldrig slutar berättas? Och varför tycks vi älska historier om möjligen oskyldigt dömda? Emmy Atterving-Blomgren, doktorand i historia vid Stockholms universitet och programledare för podden Brottshistora, reder utRunt 250 venezuelaner utvisades i våras från USA till ett högsäkerhetsfängelse i El Salvador. Nu har en av dem bestämt sig för att stämma den amerikanska staten. Vår Latinamerikakorrespondent har träffat honom.Krönika Lotta LundbergPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, fristående socialdemokratisk, Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, obunden moderat och Henrik Jalalian, Dagens Etc, oberoende rödgrön.I timme 2Allt fler söker kärleken hos en AI-partner, en del vill till och med gifta sig med sin AI-app. Och idag fyller ChatGPT tre år. Hur styr företaget sin chattbots relation till oss människor? Och kan man bli kär på riktigt i sin AI. Reportage och samtal.Det blir satir med RadioskuggaHör om svenska vapenvägrare från förr. Det kan bli nystart för vapenfri tjänst i Sverige igen.Möt ekonomipristagaren som snart tar emot Nobelmedaljen ur kungens hand.Kåseri av Augustin ErbaProgramledare: Cecilia KhavarProducent: Hansjörg KisselTekniker: Lisa Nilsson

This week historian Oscar Winberg joins in to talk about the origins of All In The Family and how the politics of the 1970s were filtered through television's biggest show.About our guest:Dr. Oscar Winberg is a postdoctoral fellow at the Turku Institute for Advanced Studies and the John Morton Center for North American Studies at the University of Turku working on modern political history and mass media. He holds a PhD in history from Åbo Akademi University.In the United States, he is affiliated with the American Political History Institute at Boston University where he has been fortunate to spend time as a visiting researcher. His work has appeared in PS: Political Science & Politics, European Journal of American Studies, Finsk Tidskrift, Lähikuva, and Wider Screen, as well as popular publications, including The Washington Post, Svenska Dagbladet, Helsingin Sanomat, and Hufvudstadsbladet.He is a regular analyst of American politics and culture for various media outlets in Finland and Scandinavia.

Har KD:s partiledare Ebba Busch öppnat dörren till S? Eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Och allt om Det Politiska Sakinnehållet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I helgen samlas Kristdemokraterna för riksting i Linköping. Inför mötet har partiledare Ebba Busch rört om i grytan. Det efter en intervju med Svenska Dagbladet där KD-ledarens svar har tolkats som en öppning mot Socialdemokraternas Magdalena Andersson. Är det verkligen en flirt med vänstersidan. eller handlar det mest om att reta Moderaterna? Vad tycker resten av Tidögänget om det här, vad tycker det egna partiet och vilka andra frågor ska KD prata om på sitt riksting?Nyligen kritiserade ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin (M), medias roll i debattklimatet. Bland annat riktades en känga mot Det Politiska Spelet, som ministern tycker borde satsa på sakfrågor och istället heta: Det Politiska Sakinnehållet. Vi testar ministerns förslag.I helgen har även Centern stämma i Karlstad. Kommer verkligen Elisabeth Thand Ringqvist att bli vald och finns det några konflikter inom partiet?Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, politiska kommentatorer.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Christofer ”Chrippa” Lundström är en av Sveriges just nu mest omtalade personer. I november börjar rättegången mot honom, där han bland annat är åtalad för grovt skattebrott och penningtvätt. I sociala medier har man kunnat följa Christofer Lundströms liv - ett liv som har bestått av mängder med resor och lyxiga prylar. Men trots att livet i sociala medier har sett lyxigt ut, så har han haft miljoner i skatteskulder och samtidigt har Ekobrottsmyndigheten utrett honom. I januari greps han på Arlanda, misstänkt för flera grova ekobrott. Efter att ha suttit häktad i några månader släpptes han, men nu är polisen klar med sin utredning och åtal har väckts. Hur blev Christofer Lundström ”Chrippa” med svenska folket? Vad är det för brott han har åtalats för och vilket straff riskerar han att få? Gäst: Felix Wilow, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, Svenska Dagbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Youtubern Christofer ”Chrippa” Lundström står åtalad för grova ekobrott – men nekar till brott. I ett bonusavsnitt av Badfluence berättar Sofia Sinclair, Björn Jeffery och Matilda Blom om miljonerna från Google, den nya lagen som ska prövas – och den tomma gröna Rolex-asken som blivit en symbol för fallet. En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se Lyssna på hela serien om Chrippa hos Podme eller i SvD-appen.

Han är visionären bakom Open AI och har jämförts med atombombens skapare. Det här är del ett av två i historien om Sam Altman. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Sam Altman (född 1985) är Silicon Valley-insidern som blev en av världens mäktigaste män.Efter en framgångsrik karriär som rådgivare och investerare i Silicon Valley initierade han tillsammans med bland andra entreprenören Elon Musk, projektet Open AI som skulle ledas som en ideell stiftelse. Sedan lanseringen av deras tjänst Chat GPT har mycket förändrats.I jakt på framtidens teknik och ”superintelligens” har Sam Altman både anklagats för att vara makthungrig och sakna riskmedvetenhet. Det här är första delen av två, om den unge visionären som blev den snabba AI-utvecklingens ansikte utåt.I programmet medverkar:Henning Eklund, techreporter Svenska Dagbladet.Karen Hao, författare till boken Empire of AI.Nick Bostrom, författare till boken Superintelligence och forskare vid den ideella organisationen MacroStrategy Research Initiative.Avsnittet gjordes av Carl-Johan UlvenäsProgramledare och producent: Vendela LundbergTekniker: Fredrik NilssonProgrammet släpptes under hösten 2025 och gjordes av produktionsbolaget DIST för Sveriges Radio.I arbetet med programmet har The Optimist av Keach Hagey och Empire of AI av Karen Hao varit till stor nytta.Arkivmaterial: CSPAN, Behind the tech, Life in Seven Songs, BBC, CNET, Vanity Fair, New York Times, What's Now, Yahoo, Sverige Radio, Past Weekend.

Prisad som årets dokumentär. För att höra alla delar, använd SvD:s app eller gå till svd.se/blenda Christer A ägde den sista revolvern som skulle provskjutas – men lämnade aldrig in den. Flera Palmeutredare beskriver honom som intressantast av alla misstänkta. SvD har läst dokumenten som polisen aldrig fick se och pratat med källorna som de inte hörde. Det här är berättelsen om den misstänkte Palmemördaren som utredarna tappade bort. En dokumentär om Palmemordet. För att lyssna på resten av serien behöver du vara prenumerant på Svenska Dagbladet. Gå till svd.se/blenda.

Mjällbys makalösa SM-guld. "Jag har aldrig hört talas om något liknande” - Lasse Granqvist om avslöjandet hur mästarklubbens sportchef Hasse Larsson gjorde för att stoppa toppspelarna från att lämna laget. Både Jens Fjellström och Svenska Dagbladet öppnar för unikt bragdguld. Graham Potter ny förbundskapten för det krisande svenska landslaget. Vi letar oss tillbaka till Sporthuset avsnitt 28 för snart tio år sedan, för att beskriva Potters klass, men är han verkligen rätt man på kort sikt? Revolution i svensk tennis med 100 miljoner kronor för att sparka förbundsstyrelsen. Och vi ger kärlek till Sveriges främsta ishockeyspelare 2025, William Nylander, med hopp om att han ska frälsa oss i Milano-OS. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hockeyn har sin Wayne Gretzsky, basketen har sin Michael Jordan och världslitteraturen har sin William Shakespeare. Han är störst.Sonen till en handskmakare från en liten engelsk skitstad blev på något vänster hela världens bard. Hur är det möjligt? Är det ens möjligt? Kan det verkligen stämma? I 200 år var det ingen som ställde den frågan. Men under det tidiga 1800-talet kom en ny generation Shakespeare-kännare som inte fick mannen och texten att gå ihop. De som anser att handelsmannen Will Shakespeare var en front för en eller flera egentliga upphovsmän kallas anti-stratfordianer. De har lanserat en uppsjö olika kandidater.Konspirationsteorierna om Shakespeare är en finkulturens Q-anon. Oförarglig, men lika benfast övertygad om att hemliga koder gömmer sig ibland stavelser och rim. Vi ger oss ut på en vild jakt som tar oss till drottning Elisabeths privata kammare, små hålor i Ohio samt till de svenska kultursidornas debatter anno 2006.Ett kul avsnitt, tycker vi.----Varför in prenumerera på podden? historiepodden.supertcast.com——Läslista:Bergsten, Staffan, ”Kärt besvär förgäves”, Uppsala Nya Tidning, 2006-10-20Bryson, Bill, På spaning efter William Shakespeare: en kortfattad historik, Forum, Stockholm, 2008Burman, Carina, ”Att vara eller att inte vara Shakespeare”, Svenska Dagbladet, 2006-10-22Ekerwald, Carl-Göran, Shakespeare: liv och tänkesätt, Norstedt, Stockholm, 1998Friberg, Gösta & Brodin, Helena, Täcknamn Shakespeare: Edward de Veres hemliga liv, Stockholm: Bonnier, 2006Hägglund, Kent, William Shakespeare: en man för alla tider, Ordfront, Stockholm, 2006Johansson, Ulf & Bomba, Andreas (red.), Vad hände egentligen?: nytt ljus över historiens mysterier!, Det bästa [Reader's Digest], Stockholm, 1992 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bonnier gör affärer i ett av världens mest press-ofria länder och så besöker vi tidskriften Kvartals nya fräscha lokaler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pekade verkligen allt på Ryssland i Nordstream-sprängningen? I dagarna är det tre år sedan gasledningen Nordstream sprängdes på Östersjöns botten. Nyligen greps ytterligare en efterlyst person med ukrainsk bakgrund misstänkt för inblandning i dådet.Det har i veckan fått oss att fundera på hur bra medier varit på att ge en så uppdaterad och korrekt bild som möjligt av vem som sprängde ledningarna där nere på 80 meters djup i trakten av Bornholm. Många medier, speciellt där i början, framhöll Ryssland – förvisso med hängslen och livrem – som troligaste förövaren. Har medierna lyckats förmedla att bilden nu är helt annorlunda? Lasse Truedson intervjuar Patrik Oksanen, debattör i försvarsfrågor, Hans Liwång, Försvarshögskolan och Jonathan Jeppsson, gräv och samhällschef Aftonbladet.Bonnier gör affärer i land i botten av pressfrihetsindexI veckan stod det klart att Bonnier News ska outsourca delar av sin redigering till Vietnam - ett land som inte direkt är kända som pressfrihetskämpar. Det här berör magasin som ligger under Expressen.Det här har i veckan lett till ramaskri från facket och kommentatorer. Hur väl rimmar det här med Bonniers motto: ”Tillsammans för det fria ordet”?Erik Petersson grillar Klas Granström, chefredaktör på Expressen.Rättelse 4/10-25: Tidigare sa vi att ett av magasinen vars redigering kommer outsourcas till Vietnam är Mama. Det var fel, Mama har la ner sin papperstidning i somras.Kvartal börjar sparra mot de stora drakarnaDen lilla tidskriften med de storvulna public service-ambitionerna men den ständiga högerstämpeln har vuxit från 6 till 25 medarbetare på 3 år. Och nu ska de göra skäl för namnet Mediehuset Kvartal - de har nämligen börjat göra rena nyheter. Nu heter huvudkonkurrenterna snarare Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet än Magasinet Sans. Vi åkte till Kvartals nya, fräscha lokaler i Vasastan i Stockholm för att se vad det är som pågår egentligen.Freddi Ramel intervjuar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör Kvartal, Magnus Alselind, redaktionschef Kvartal och Jenny Strindlöv, samhällsredaktör och undersökande reporter Kvartal.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI dagens avsnitt pratar jag med Malin Ekman, som tidigare bland annat varit journalist på Expressen, USA-korrespondent på Svenska Dagbladet och skribent på EFN. I dag driver hon sin egen publikation här på Substack – Stockholm Report – som jag varmt rekommenderar alla att följa.Vi talar om mordet på Charlie Kirk – en händelse som både chockade och samtidigt kändes som att den låg i tangentens riktning, givet det uppskruvade politiska klimatet i dagens USA. Malin beskriver hur Kirk demoniserades: han kallades rasist, homofob, vapentokig, fascist – etiketter som särskilt i Sverige klistrades på honom. Samtidigt var han i själva verket snarare stod för öppen debatt och yttrandefrihet än för de karikatyrer som sprids om honom.Kirk blev en brygga på amerikanska campus, menar många, där han använde öppen diskussion som metod för att nå unga människor – något många menar bidrog till att fler unga röstade på Trump. Som han själv uttryckte det: “Speech is not violence, only violence is.” En devis som Malin Ekman tror kommer att leva vidare även efter hans död.Vi pratar också om mediebilden: varför beskrivs röster som Kirks rutinmässigt som ”kontroversiella”? Hur skapas en logik där vissa lögner är gratis, medan nyanserade fakta blir kostsamma? Varför har medier så svårt att navigera detta?I dag har vi också en bonus till betalande prenumeranter! Om du är betalande prenumerant här på Rak höger får du 20% rabatt på en prenumeration på Stockholm Report. Klicka på länken här nedanför för att ta del av erbjudandet!

Svenska Klarna har tagit sig till USA och lanserats på New York-börsen. 20 år har gått sen företaget startades av tre handelsstudenter och idag värderas bolaget till omkring 140 miljarder kronor. Genom åren har Klarna haft både upp- och nedgångar men nu hoppas bolaget på en ny succé i och med börspremiären. Var står Klarna idag, vilka risker finns med börsinträdet och varför är den här lanseringen så omtalad? Gäst: Björn Jeffery, techanalytiker på Svenska Dagbladet och en av medlemmarna i podden ”Techbrief”. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: Sveriges Radio, EFN, CNBC, Expressen och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

2 september. Äntligen stod Lars Trägårdh på presskonferensen och kunde presentera Sveriges nya kulturkanon! Vad finns att säga om innehållet och vad ska vi använda den till? Andreas Ericson diskuterar med Victor Malm, kulturchef på Expressen, och Josefin de Gregorio, litteraturredaktör på Svenska Dagbladet.

Ny dokumentärpodd från Svenska Dagbladet - läs mer och hitta alla avsnitt på svd.se/varstaklassen Runt millennieskiftet stod föräldrar i kö för att sätta sina barn i ”Lasseklassen” på Nordhemskolan i Göteborg. Läraren Lars Svensson var känd för att få ordning på de ”värsta” eleverna. De som hade problem med koncentrationen, missbruk eller kriminalitet. Drygt 20 år senare har Lasse gått i pension. Och specialklassen som fenomen har successivt fasats ut ur den svenska skolan. Nya perspektiv på specialpedagogik har fått fäste och elever med särskilda behov ska, i första hand, inkluderas i undervisningen. Men förslag om specialklasser dammas av då och då, nu senast av skolminister Lotta Edholm (L). Är det ett sätt att minska stöket i klassrummen? Eller en stigmatiserande avstjälpningsplats? SvD:s Björn Barr blev nyfiken och sökte upp Lasses gamla elever. I dag, drygt 20 år senare vill de tacka sin gamle lärare. Vad var det egentligen som fungerade så bra? Och vad säger Lasse själv? Producenter: Blenda Setterwall Klingert och Moa Larsson. Reporter: Björn Barr. Slutmix: Daniel Säfström. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Sveriges före detta försvarsminister Peter Hultqvist släppte i början av sommaren boken När allt förändras om bland annat Sveriges nyckfulla natointräde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När DN skulle recensera boken gav tidningen uppdraget till Hultqvists gamla nemesis – journalisten Jonas Gummesson. Reporter: Lasse EdfastRättelse 2025-07-22, 16:40I en tidigare version av det här inslaget sa vi att det var Jonas Gummesson som skickat ett sms till Peter Hultqvist i samband med reportaget han skrev om ministerns lägenhet, men rätt är att det var en annan reporter på Svenska Dagbladet som skickade meddelandet. Vi sa också att Hultqvist bojkottat alla intervjuer med Gummesson, rätt är att han gett ytterst få intervjuer.Handlingar efter Acta-domenFör nästan precis ett halvår sedan skakades journalist-Sverige av domen mot Acta publica — efter en process som gick hela vägen upp i högsta domstol kom man fram till att Acta publica, Lexbase och andra databaser inte får publicera dokument rörande brottsmål och sprida dem till allmänheten. Det flera då befarade var att domen även skulle få konsekvenser för andra journalisters möjlighet att få ut handlingar. Så vi bestämde oss för att göra en liten koll— vilka konsekvenser har den här domen fått för de som dag efter dag häckar i tingsrätter runt om i Sverige för att få nyheter om trafikolyckor, svartsjukedraman och mord? Ja, de som gör det journalistiska fotjobbet helt enkelt: lokaltidningarna.Reporter: Erik PeterssonSommarserien– Foten-i-dörren journalistiken Nu till den tredje delen av vår sommarserie om journalistiska metoder. Det ska handla om den frustration som de allra flesta journalister upplever då och då: att inte få svar av en granskad part. Att efter flera veckor, kanske månader, av att ha gått igenom dokument, pratat med berörda, synliggjort missförhållanden.. Ja, då finns det ju en del frågor man som journalist vill ställa till den ansvarige. Men vad händer då om den personen gör sig oanträffbar?När mail, sms, brev, telefonsamtal möts av tystnad. Till slut finns ingen annan utväg än att söka upp den personen. Det ska nu handla om det vi valt att kalla foten-i-dörren-journalistiken. Reporter: Alexandra Sannemalm

Det här är ett avsnitt från SvD och Podme:s nya dokumentärserie Badfluence om Christofer ”Chrippa” Berg: Gränslösheten och mörkret på Youtube. Vill du höra del 2 hör du den på Podme och SvD.se/badfluence. Christofer “Chrippa” Berg är en av Sveriges mest omtalade Youtubers – känd för sin humor och sin gränslöshet. Varken den såriga konflikten med storebrodern Joakim Lundell eller det faktum att polisen följer varje steg han tar, får honom att sluta dela med sig om sitt turbulenta liv. Hur långt är man villig att gå i jakten på visningar, följare och framgång? Och vad händer när allt i en människas liv blir content som andra kreatörer tjänar pengar på? En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se