Podcast appearances and mentions of Martin Nilsson

Denna fredags Börslunch fokuserar på det som talar för Europa och Sverige, samt investeringar som kommer gynna tillväxten. Men vilka fler möjligheter finns det för Sverige och dess industri? Europa och dess börser har levererat starkare än USA sedan valet.Kommer ljusglimtar i arbetsmarknaden och industrin bli större eller är nu USA:s ekonomi går in i en övergångsperiod? I studion gästar Danske Banks senior strateg Maria Landeborn och Martin Nilsson, förvaltare på AP1.

I dagens avsnitt så träffar vi Martin Nilsson ifrån Biohackpodden och biohackbalance.se Janes (AI) tolkning nedan: I detta avsnitt diskuterar Martin och Christian olika aspekter av poddinspelning, kommunikation och personlig utveckling. De reflekterar över vikten av att lyssna på sig själva, hur man kan förbättra sin kommunikation och vikten av att omge sig med rätt människor. Dessutom pratar de om biohacking och hur livsstilsval påverkar hälsa och välbefinnande. I denna konversation utforskas teman kring alkoholmissbruk, insikter om hälsa och fasta, samt vikten av träning och rörelse. Martin Nilsson delar med sig av sina erfarenheter av att hantera alkohol och hur han har funnit en balans genom fasta och träning. Samtalet berör också emotionell frigörelse genom löpning, betydelsen av första intryck och handslag, samt vikten av att minnas namn i sociala interaktioner. Avslutningsvis diskuteras tatueringar som ett uttryck för identitet och hur de kan påverka hur man uppfattas av andra. I denna konversation utforskar Martin Nilsson teman kring identitet, spiritualitet och biohacking. Han diskuterar hur tatueringar kan fungera som en form av självuttryck och konversationsöppnare, samt vikten av att ta ansvar för sin egen hälsa och livsstil. Genom att dela sina personliga erfarenheter belyser han hur man kan optimera sin hälsa genom medvetna val och biohacking-tekniker. C|W

Martin Nilsson och Magnus Lindskog, om att mäta eländet under pandemi- och inflationskrisen för att kunna säga något om återhämtningen.

Tre svenska topp 10-placeringar på EM i trail- och bergslöpning. Vi snackar med Barbro Fjällstedt Oljans som kom 9:a på traildistansen och Martin Nilsson som fick samma placering i Up & Down. Det blev kvinnlig dubbel i Öland Lighthouse Challenge 100 miles, med Zara Lundgren som totalvinnare. Och danska Stine Rex vann VM i 48-timmars och kom 228 meter längre än världsrekordet, men rekordet kommer sannolikt inte att godkännas… Anna Carlsson är med som bisittare. Vi tar även upp Jernbruket Backyard Ultra, liksom fler internationella tävlingar, med sammanlagt fyra danska ultrarekord.

Börslunch fokuserar i dag på den svaga svenska kronan. Finns det hopp för att den lilla förstärkning vi har sett på slutet håller i sig? Vilka branscher och bolag blir vinnare respektive förlorare på en svag krona? Gäster i programmet är Martin Nilsson från Handelsbanken och Nicklas Andersson från Montrose.   Olof Lundh, svensk fotbollsjournalist, gästar oss också och diskuterar Viaplays köp av rättigheterna till Champions League.   Programledare: Anna Stjernquist och Kajsa Söderberg

Följ podden och betygsätt podden i poddspelaren, eller prenumerera för 49:- på www.monopol.se I veckans avsnitt: - Teslas rapport, hur går det för bolaget, och är det ett AI-bolag eller en biltillverkare? - Hur ska den europeiska bilindustrin klara konkurrensen med Kina? - Haveri på Tieto Every - Det ljusnar i svensk konjunktur Med Carl Armfelt på www.tinfonder.se, Martin Nilsson på Handelsbankens makroanalys och Patrik Illerstig på www.carla.se

Kronans kräftgång har försatt svenskarna i skuld och skam. Efter en sommar med rekorddyr euro på nära 12 spänn, kom vår krona till och med att kallas för skräp- och skitvaluta, samtidigt som debattsidor, ekonomibilagor och högtravande poddar fylldes med farhågor om att hela den svenska ekonomin var dödsdömd. Det var lika bra att gå över till euro, konstaterade till och med många. Men var det verkligen det, eller fanns det bättre förslag att förhålla sig till i den valutavärld som tjänade som maktens verkstad, oavsett skräp- och skitkrona eller ej? Omvälvningarna i den världen var nästan lika omsjungna som just kronans fall - att en ny valutaregim var på väg att resa sig bortom dollarns och den amerikanska dominansen som dikterat en närmast total världsordning de senaste 75 åren. Hur allvarligt vi ska se på den omtvistade omvälvningen ska vi prata om nu, i den här podcasten som heter FollowTheMoney, av och med Joakim Rönning som är Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och Martin Nilsson som just nu är mellan två jobb.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Rysslands anfallskrig i Ukraina hade pågått i 550 dagar när den för krigsinsatsen högst väsentliga legosoldatarmén Wagners ledare, den av Kreml fördömde oligarken Jevgenij Prigozjin, sågs falla mot döden i sitt kraschande flygplan. Alla blickar riktades mot experter och bedömare för svar om hur den mordiske Prigozjins död skulle påverka Ukrainakriget, Ryssland i allmänhet och Vladimir Putins presidentskap i synnerhet. Västländernas huvudstrategi för att stoppa den ryska krigsinsatsen i Ukraina via ekonomiska sanktioner hade inte lyckats, och Prigozjin var en högst bidragande orsak till varför. Rysslands förmåga att komma undan framkallade bistra miner inte minst i Sverige, som iögonfallande nog konstaterades svagare än Ryssland i tillväxtligan, trots att dess ekonomi försatts under vad som kallats för den hårdaste sanktionsregimen i världshistorien. Idén att nyttja ekonomiska sanktioner snarare än Nato-soldater för att få ett snabbare slut på aggressionen och därmed undvika att ånyo utlösa världskrigsliknande scener i Europa, hämmades av att Ryssland framgångsrikt lyckats kanalisera om rovdrift från, och råvaruförsäljning till, andra länder än tidigare. Attentatet mot Prigozjin och de övriga Wagner-ledarna ombord bäddade nu för en ny stor maktkamp långt bortom Ryssland, på det södra halvklotet där Moskva strävat efter - och fått - maktgrepp via ombud genom legosoldaternas överinseende. Men var det maktgreppet borta nu, efter Prigozjins död? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Världens livsmedelsförsörjning har hamnat under lupp sedan Rysslands invasion av Europas brödkorg Ukraina, samtidigt som en handfull dominanta bolag kunnat dryga ut vinsterna på de skenande spannmålspriser som blivit konsekvensen, och som också ligger bakom svältkatastrofer i världen. Det största av bolagen är dock föga känt, trots att det kallats ”världens värsta företag”, en amerikansk privatägd jätte som det hävdats har en påverkansmakt större än den hos amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Att utse ett bolag till världssämst är ett djärvt påstående, det förstår vi också. Men när det gäller att ta itu med de viktigaste problemen som vår värld står inför, inklusive förstörelsen av natur, föroreningen av luft och hav, den globala uppvärmningen, fördrivning av ursprungsbefolkning, barnarbete och global fattigdom, är det privatägda multimiljardkonglomeratet Cargill inte bara konsekvent sämst. Bolaget driver också på problemen i en skala som saknar motstycke i den bransch som verkar som den viktigaste faktorn i världens livsmedelsförsörjning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, som idag ger berättelsen om Cargill, om problemen med livsmedelsförsörjningen i världen och en marknadsglobalisering som gått i baklås.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ För runt 150 år sedan satt Europa i en ställning som obestridlig ledare i fråga om de flesta fälten av global konkurrens. Teknik, försvar, utbildning, innovation och finansmarknader - den europeiska kontinenten var solen kring vilken all typ av utveckling kretsade. Men tiden som dominant är nu förbi och lika obestridlig som den historiska dominansen är nu faktumet att Europa detroniserats till som bäst andrafiolen. Kategorierna där Europa brukade glänsa har nu kommit att bli grenar där först och främst amerikanska tävlande excellerat fram och distanserat kusinerna på andra sidan Atlanten. Men varför kan inte Europa längre tävla med den allierade västjätten, och vad får det för konsekvenser? Tävlingen var länge jämn. Ett Europa som kommit att förvandlas till pulver och stoft under de interna konflikter vars gnistbildningar renderade i två världskrig klättrade med amerikansk hjälp och inre sammanhållning i vad som kom att kallas den Europeiska Unionen ikapp och förbi USA redan 30 år efter krigsslutet. När 2008 och finanskrisen nalkades var EU-ländernas samlade BNP:er klart högre än USA:s, men där vände också lyckan för européerna. Förklaringsmodellerna talar om tillverkningsförskjutning till Kina, japanskt teknikfokus och amerikansk land grabbing inom Europas IT-sektor där uppköp genomförts av den idag totalt amerikanskdominerade big tech-scenen. Europa nöts samtidigt ned av allt från tröga byråkratiska processer och naiv handelspolitik till ett militärt angrepp från Ryssland. Står Europa så djupt ned i dyn att de amerikanska maktanspråken börjar närma sig smärtgränsen - som kan komma att få vågskålar att tippa i nya riktningar, eller kommer Europa att resa sig och stiga i statushierarkin igen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Vår sponsor hittas här: https://haileyhr.com/ Techsektorn och den artificiella intelligensen har lagt krokben för en hel armé av olyckskråkor som utlovade kraftiga börsfall i spåren av pandemislut, inflationsuppgång och kraftiga ränteuppgångar som vanligtvis sänker investeraraptiten på teknikaktier. Men kort senare stod samma olyckskråkor och kraxade om att AI-tekniksprånget som mest bestått av chatrobotar är överdrivet som snar tillväxtmotor. För att undsätta världsekonomin i den kaotiska tillvaro som varit rådande de senaste åren krävs mer än så, och därför är uppvärderingarna överilade. Vad var egentligen sannolikheten för att AI skulle sätta igång en ny industriell revolution med blixtens hastighet, och därmed rädda världsekonomin från de senaste årens prövningar? Att döma av medial uppmärksamhet och statliga satsningar så väl som de uppumpade börsvärderingarna såg det inte osannolikt ut, men i bakhuvudet på erfarna investerare fanns dotcom-bubblans minnen inpräntade. IT-uppvärderingarna i slutet av 1990-talet skedde precis som nu med en frustande hastighet och idén om att en ny verklighet var nära förestående för näringslivet - en industriell revolution som kom att kallas Industry 3.0. Men omvälvningen skedde också med stora offer i investerarled. Var den stundande omställningen till Industry 4.0 något annat, som kunde ske utan hajp och bubbelbristning? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Med stor vana vid att hålla svansföringen hög gällande välfärd och jämlikhet, stod svenskarna plötsligt med mössa i hand längst bak i ledet med förväntad negativ tillväxt under 2023. Det svenska samhällsprojektet utsågs nämligen till världsmästare i att haverera ett välfärdslands ekonomi under inflationens år 2023. I en ranking över ekonomisk tillväxt hittades Sverige inte bara “långt ner på listan”, utan sist. I Europa var det i princip bara ett enda land som gick mot en dystrare utveckling i fråga om tillväxttal: Krigets Ukraina. Pratet om “torrt krut i ladorna” som en skyddsmekanism mot de kraftigt skuldsatta svenska hushållen hade kommit att falna till tonerna av då avgående Riksbankschef Stefan Ingves onda öga mot politikerna: Ge inte stöd till inflationsförlorarna nu, för då hotar ni bidra med ytterligare inflation, var budet. I stället red hans efterträdare Erik Thedéen ut med en lans dragen för att försvara kronkursen, innan han föll av sin hästkrake och mest såg ganska fånig ut. Kronskepsisen bredde därefter ut sig. Var euron ett alternativ? Tja, svenskarna tycktes luta allt mer åt det, men lika lite som ett valutabyte skulle råda bot på svenskarnas direkta köpkraft när den falnande kronan kasserades skulle det vara en helande kraft mot det stora problemet som stod att hitta i det svenska samhället. Fastighetsmarknaden var kaputt, och i den fanns stråk av allt från börskollapser som slagits upp i finansmedierna under 2023 till det gängkrig i de svenska förorterna som tagit sig rent maffialiknande former. Vad är egentligen medicinen för att komma på rätt kurs - finns det någon universallösning eller är det bara att vänta ut inflations- och räntestormen innan nya tafatta försök får ta vid? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Västvärldens banksystem hade halvvägs in i 2023 just ridit igenom ett slagfält och när dammet lagt sig såg det ut att ha kommit ut näst intill helskinnat. Vissa av nisch- och regionalbankerna i USA hade förvisso dukat under för uttagsstormande kunder och den europeiska jätten Credit Suisse ätits upp av marknaden och tvångsförvärvats, men det finansiella systemet var fortsatt intakt. Men lika snabbt som krisen under vårvintern brutit ut - och ebbat ut - kom nästa orosmoln att torna upp sig i skyn över så väl Wall Street som Europas bankhuvudstäder, och nu var det lån som delats ut när tiderna fortfarande var goda men nu förvandlats till förlustbringande surdegar i bankernas balansräkningar. Trendförskjutning och ekonomisk nednötning hade nämligen gjort att en av ekonomins viktigaste beståndsdelar - fastighetsbranschen - stod näst på tur att hota bankerna med stora förluster. De amerikanska bankerna stod plötsligt på kö för att realisera kreditförluster och bli av med lån som delats ut till allt mer ansträngda fastighetsbolag, vars kunder och hyresgäster ur såväl kontors- som handels- och bostadskategorin var uppenbart mindre stadda i kassa än de varit när bankerna gått med på att dela ut krediter med räntor som nu föreföll kraftigt undermåliga givet riskerna i branschen. Det aktuella problemet för bankerna var inringat: Räntorna på lån som delats ut för bara några år sedan var så låga att det kändes som ett skämt ställt mot de räntor som krävdes för att bankernas insättande kunder inte skulle ta sina pengar och lämna banksystemet. Penningmarknadsfonder hade redan högre ränta än vad banker kunde erbjuda, och konsekvenserna av en bred bankflykt om budet spred sig var oöverskådliga. Vad var egentligen lösningen på den hotande dödsspiralen, där fastighetsbolagens sura lån utsågs till nästa potentiella dominobricka att hota bankernas envälde som depå för våra pengar - de likvida maktmedel som är vår viktigaste kontrollfunktion för att styra samhällen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Missa inte FollowTheMoney på Scalateatern den 20 september! Biljettförsäljningen hittas här: https://www.scalateatern.se/forestallning/follow-the-money-kapitalet-live/ Sveriges litenhet i världen kombinerat med de stora framgångar medborgarna lyckats prestera gör att epitet som avslutas med “under” inte sällan nyttjas för att beskriva olika kategorier av dessa succéfenomen. Vi har till exempel det svenska musikundret och det svenska techundret att vara stolta över, Abba och Roxette. Skype, Minecraft och Spotify. Men de senaste åren har också sagan om det svenska gamingundret kommit att berättas. Den på senare tid allra mest framstående drivkraften bakom det kommer från ett Värmland som väl egentligen är mer känt för bruksorter i utflyttningsbygd snarare än serieförvärvande gamingentreprenörer. Men lika sagolik som framgångarna tyckts rada upp sig för Karlstads börsstolthet Embracer de senaste åren, lika snabbt innebar våren 2023 en närmast total kollaps för den aktie som över 100.000 svenska småsparare lagt till i portföljen - för utöver alla andra fenomen hade svensk börs också blivit ett småspararunder där aktieplaceringar närmast blivit folksport. Embracers haveri den 24 maj 2023 var av sällan skådat slag när marknaden plötsligt tycktes tvivla på allt den geniförklarade vd:n Lars Wingefors byggt upp, och när den svarta onsdagen lades till handlingarna ställdes frågan: Stod hela det svenska gamingundret nu på kant med verkligheten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts Karlstadsbördige utrikeschef Joakim Rönning.

Grälsjukan i världens viktigaste politiska församling - USA:s kongress - tycktes under våren 2023 ha nått en ny nivå av ursinne. Begreppet “skuldtakshöjning” slogs ånyo upp på finansmediernas förstasidor när republikaner och demokrater inte kunde enas, och hotet var inte bara mot amerikanska statstjänstemän som inte skulle få sina löner. Oron syntes också direkt i finansmarknaderna, och brytpunkten för utlösandet av en potentiell finansiell katastrof närmade sig med stormsteg. Tilltron till att de amerikanska politikerna skulle sansa sig och agera rättfärdigt i tider av särskild samhällsoro har samtidigt alltid varit hög - så hög att världens finansiella system byggt hela sin komplexa struktur ovanpå just den trovärdighet som är USA:s demokrati och förmåga att göra rätt för sig. Men USA tycktes faktiskt stå med otillräckliga verktyg för att desarmera den bomb som apterats på finansvärldens fundament: Den amerikanska statsskulden. Är det bara ännu ett skrämskott i Washington, eller är någonting på väg att förändras nu, som gör att vi måste ompröva hela vårt finansiella system? Finansministrar, centralbankschefer och kapitalmarknadens aktörer varslade i alla fall de amerikanska politikerna att sansa sig och inte utlösa en detonation som skulle få brutala konsekvenser genom att USA slutar betala räkningarna. Effekten slog nämligen inte bara genom USA:s statliga sektor när löneutbetalningar till landets egna anställda ställdes in, utan också mot investerare runtom i världen som sett de lån som USA försetts med som helförsäkrade. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Öppen finansmarknad, det liberalkapitalistiska kreditsystemet och frihandel var framgångsreceptet för världens välfärdsutveckling under hela efterkrigstiden sedan USA och Västeuropa kommit ut ur först andra världskriget som vinnare, och därefter också dragit det längsta strået i det kalla krig som följde med Sovjet som fiende. Men med årtionden av liberal ekonomisk globalisering i ryggen tornade plötsligt ett nytt ekonomiskt landskap upp sig, och det var ett landskap av okuvligt ökande protektionism. Handelskriget hade redan fått sig några år på nacken och de multilaterala förbindelserna i världen hade försämrats avsevärt under en pandemi där de negativa aspekterna av stora globaliserade leverantörskedjor beroende av Kina blivit oomtvistliga. Det liberalkapitalistiska blocket med USA i spetsen stod nu ånyo på kant med det statsdominerade, socialistiska och protektionistiska blocket utgjort av Kina, och Europa tycktes vingla av och an däremellan när stridsyxan tagits upp. Hur skulle utvecklingen i världens näringsliv påverkas av rörelsen, där svaret på alla ekonomiska problem tycktes vara mer statlig påverkan med den nationella säkerheten som okuvlig etta i prioritetsordningen för alla, även de mest liberala länderna? Och kunde det finansmarknadsverktyg som trimmat kreditsystemet i den fria världen nyttjas som ett effektivt vapen mot utvecklingen med hjälp av en ny sorts agenter i form av förrädarfinansfirmor på jakt efter avkastning och på uppdrag av Kreml eller Peking till priset av den nationella säkerheten i USA och Europa? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Genom pandemin och den ekonomiska kris som följde kom den kraftiga inflationsimpulsen att bli den mest utmärkande konsekvensen för allmänheten. När innehållet i plånboken till sist började sina efter att konsumenterna gjort över med besparingar och stödpengar som pumpats ut av världens stater hamnade till slut också storbolagen i fokus för de krafter som vilade till grund för det höga prisläge som var just inflation. I ett inledningsskede av pandemin där samhällen stängdes ned och råvarupriser rasade och rakade i höjden om vartannat innan leverantörskedjor havererade var resonemangen bakom prisuppgångarna initialt logiska och begripliga när varupriserna i butik stegrade och bolagen förde över kostnader på sina kunder. Men samtidigt som konsumenternas besparingar vittrade bort och löneökningarna inte alls kompenserade för de ökade levnadskostnaderna, märktes en rakt motsatt effekt hos de säljande bolagen. Storbolagens stod knappast på samma ruinbrant som konsumenterna, utan på fastare mark än någonsin med rekordvinster, samtidigt som de prishöjt sig igenom pandemin och inte bara försvarat utan också drygat ut vinstmarginalerna på bekostnad av konsumenterna. Hur blev det så här, varför har ingen agerat, och vad i alla makroekonomiska teorier om hur inflationen uppstår och tämjs är det som blivit fel? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av den ekonomiska oro som rådde under slutet av 2022 och inledningen av 2023, som tycktes kulminera i en transatlantisk bankslakt, tävlade tyckarna och tänkarna om att ringa i larmklockor och peka ut nästa spricka i det komplexa finanssystemet. Bortom den dumma mänsklighetens förstånd hävdades nämligen nästa finanskris ständigt vara på väg med en ny våg av olycka att marinera oss i när risktagandet till sist skulle spräcka finansmarknaden och vålla kaos. Och det var just till skuggan bakom bankerna, till de alternativa oreglerade finansiella aktörerna och instituten, som svaret ofta tycktes gömma sig när olyckskorparna fick visa vägen, både i faktiska och filosofiska termer. Men trots att benämningen “skuggbanker” varslade om ljusskygg verksamhet, som förvisso också var en oreglerad del av det finansiella systemet, så var verksamheten tillåten och när år 2023 tog sin början motsvarade tillgångarna i dessa entiteter en i princip lika stor del av finansmarknaden som de vanliga reglerade bankerna. Kunde det vara så att risken som vi trott försvunnit efter 15 år av hårda regleringar och krav på transparens mot bankerna bara flyttats någon annanstans men fortsatt var precis lika stor i systemet som helhet, och i stort sett bara väntade på den utlösande faktorn för nästa kollaps, samtidigt som marknaderna vilade i tron om att uppstädningen varit tillräcklig efter den globala finanskrisen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Förväntningarna på AI - den artificiella intelligensens förmågor där datorprogram och robotar efterliknar människors naturliga intelligens - nådde rekordhöjder under 2023. Releasen av det Microsoft-kopplade forskningsbolaget OpenAI:s plattform ChatGPT slog såväl allmänhet som expertis med häpnad. Mjukvarans kognitiva funktioner gav intrycket av att ett datorprogram fått mänsklig intelligens och gick att kommunicera med. Förmågorna att lära sig saker av tidigare erfarenheter, en förståelse för naturligt språk och optimera planering, lösa problem på förfrågan och interagera socialt var häpnadsväckande. Antalet användare exploderade till rekordnivåer som kraftigt överträffade lanseringssiffrorna för andra på sin tid nydanande digitala tjänster som Google, Facebook, Instagram och Netflix. Men lika fascinerande som explosionen av teknisk utveckling var, lika skräckinjagande tedde den sig när futuristerna gav sin syn på farorna med projektet AI. Bortom den digitala landvinningen gavs en illavarslande förutsägelse om övervägande risker som kunde bli avgörande för mänsklighetens framtid när över 1.000 högdjur inom fältet författade ett uppmärksammat öppet brev i saken. Bland dem som ropade varg fanns bland andra den svensk-amerikanske fysikern Max Tegmark och självaste Elon Musk. Med ett varnande finger lyft sades farorna med de snabbt framväxande smarta maskinerna vara större än vad som går att överblicka när intelligens av övermänskligt slag med stormsteg tar oss mot ett scenario där hela människoarten blir överflödig och oacceptabel som livsform. Men hur är det egentligen ställt, äter vi förbjuden frukt från kunskapens träd och skriver vår tids mytologiska domedagsberättelse här i skärningspunkten mellan filosofi och teknik, när vi nu ser framför oss att de tekniska landvinningar som å ena sidan kan rädda vår ekonomi, å andra sidan också kan förgöra oss i ett syndafall av bibliskt snitt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

I skuggan av en bankkris i västvärlden, som följt efter en tid av en maktdemonstration från USA:s centralbank Federal Reserve som lett till att dollarn krossat andra valutor, hördes alltfler lockrop från Peking i finansvärlden. Kina hade de senaste åren dykt upp som så kallad “lender of last resort” i alltfler händelser av finansiell kris där enskilda länder på ruinens brant tvingats hala fram kollekthåven mot stora långivare som vanligtvis bara kunnat heta USA eller IMF. Och vid sidan av hade samtidigt idén om en petroyuan, som skulle göra Kinas valuta till en gigant i konkurrens med amerikanska dollarn på världsmarknaden, fått en kraftigt ökad uppmärksamhet. Hur stod det egentligen till - var den dollarmakt USA haft i snart 100 år hotad - och skulle den rådande världsordningen med amerikansk hegemoni som global polis ta slut med en pandemi och flera efter varandra följande kriser med krig och elände? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Hoppet om att bankoron skulle vara ett minne blott stod sig i en knapp vecka efter att Credit Suisse livslinje tagit sin ände. Den lokala rivalen UBS hade med myndighetstvång förmåtts köpa den gamla schweiziska klenoden, vars anseende hamnat i paritet med ett råttbo, sedan skandalerna avlöst varandra. Med några dagar av positiv utveckling, lättad känslostämning och hopp om att krisen skulle vara avvärjd, kom så en ny våg av oro att rulla in och orsaka nytt börsras inom banksektorn. Sökljuset efter nästa bank att dras in i krisen hade landat i Tyskland, på Deutsche Bank. Det är en bank som alla finansintresserade haft ögonen på i över ett decennium. Innan Credit Suisse tacklade sig fram till tronen och krönt sig själv till kung över Europas bankrutta banker hade nämligen Deutsche Bank suttit där och jäst med rekordlågt anseende under lång tid. Och när den nya krisvågen träffade Europas finansiella kärna var det med en ännu större risk än den som berörde Credit Suisse. Räknat utifrån tillgångar var nämligen Deutsche Bank, som nu hamnade i allas fokus, dubbelt så stor som det Credit Suisse som fått världsfinansens hjärta att studsa upp i halsgropen veckan innan. Hade spridningen från Credit Suisse-fallet nu tagit fart, eller hur stod det egentligen till - var verkligen Deutsche Bank på väg att bli nästa offer i 2023 års bankslakt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Credit Suisse har köpts upp av UBS i en räddningsaktion och när saken var klar stod innehavarna av så kallade AT1-obligationer som gigantiska förlorare, 17 miljarder dollar fattigare, när efterspelet till den största bankräddningen på över ett decennium rullades upp. Än en gång stod staten inblandad för att förhindra en storbank från att falla och sprida olyckan vidare i nya led över hela finansvärlden. Det skulle ju aldrig ske igen, efter att Dodd-Frank-lag och Baselkrav införts med säkerhetskapitalkrav och stresstester. Just de instrument som nyttjats för att bygga regulatorisk buffert i Credit Suisse hade nu förklarats värda noll och intet hos skuldägarna för att lätta trycket på banken och därigenom sockra affären för UBS. Men hur hade det hela gått till när UBS med snillrika medel duckat kulan genom att rädda rivalen på bekostnad av att skuldägare och följaktligen fordringsägare - snarare än Credit Suisse-aktieägarna - fick ta den största smällen? Och vad sade hela sagan egentligen om banksystemets incitamentsstruktur, som uppenbarligen fortsatt var problematisk givet att risktagandet ånyo hotade den för ekonomin livsviktiga finansiella infrastrukturen? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Det hände ganska mycket under 2023 års vecka 11, nästan för mycket för att hålla sig ajour med utvecklingen. På bankkrascher följde marknader i panik i beständigt inflationsrally som medverkade till att försätta börser och räntor i samma rörelsemönster som när en studsboll åkt in under vardagsrumssoffan. Federal Reserves räntehöjningskampanj ifrågasattes plötsligt hejvilt - var världens viktigaste centralbank på väg att döda sina egna affärsbanksbarn som en annan fader Abraham? Vissa analytiker trodde i alla fall det, i en tävling om vem som kunde sänka förväntningarna på Feds åtstramningar framåt för att rädda banksystemets likviditet. Likt för den bibliske Abraham, med svärdet mot sonens hals, kom dock överheten till undsättning för Fed och den desperata jakten på inflationen. Krisen såg nämligen ut att ha bedarrat dagen efter att amerikanska myndigheter ridit ut och tydligt förklarat att alla insatta pengar i landets banker var säkra, i alla fall så länge de var försäkrade, och att systemet skulle fungera efter alla säkerhetsåtgärder som införts efter finanskrisen som bröt ut 2008. Men samtidigt som lugnet försökte få fäste i börsgryningen kom nya stråk av oro att träda fram i besked en anrik gammal schweizare på den europeiska kontinenten, en bank med betydligt större sprängkraft än de skrämskott som hörts i Silicon Valley dagarna innan. Är vi på säker mark, eller var ska vi ta vägen i gyttret av information, där allt understundom tycks peka rakt in i domedagen? Jo, till FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen så klart. Det är en podcast av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Konstaterandet att det nog är någonting som inte stämmer i ekonomin var ganska helgjutet under vårvintern 2023. Inflationsbrasan hade allt den behövde för ett paradigmskifte bort från billiga lån och börsfest: Gnistbildning av sedelpressar som stått glödheta på högvarv i 15 år och fri tillgång till såväl syre som brännbart material i form av svällande kreditlånebubblor till följd av hyperlåga räntor och en pandemi som nött sönder globaliserade leverantörskedjor. Men den epokgörande förändringen som de tvåsiffriga procenttalens inflation borde föra med sig lät ändå vänta på sig. Världens börser återhämtade stora delar av de ras som präglat 2022 och även räntemarknader tycktes kylas av i väntan på att de stora åtstramningarna skulle börja verka och inleda en snabb inflationsnedgång. Och trots att den visst skulle låta vänta på sig när ett efter ett av skräckdatasläpp började kablas ut, så gick börsen på i ullstrumporna och folk levde mest på som vanligt, möjligtvis med undantag för lite gnäll om att grönsaker blivit eländigt dyra på Ica och Hemköp. Kommer paradigmskiftet i investeringsmiljön som alla väl hade väntat sig med en fyrfaldigad styrränta i ryggen, eller är det något vi alla missar? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson, och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

I väntan på vad för slags landning Sveriges, USA:s och världens ekonomi var på väg mot under 2023 gick spekulationerna lika varma som inflationen, så väl bland folket på gatan som i analyshusen. Centralbankskritiken var högt uppe på agendan och motstridig data gäckade alla närvarande, inte minst den generation som växt upp utan just inflation, och som nu stod upp till öronen i konsumtionsmördande räntekostnader för de lån som tagits under den högkonjunktur som nu gick att se i backspegeln. Den hård-, mjuk- eller icke-landning för ekonomin som dryftades hade många variabler - FÖR många för att vara säker på någonting alls verkade det som - och faktumet att inflationen måste bekämpas tycktes vara det enda som föreföll oomtvistlig i diskussionen. Men vad skulle egentligen krävas för att nå inflationsmålet på 2 procent - var det ens praktiskt möjligt utan att förgöra ekonomin totalt? Här för att reda ut begreppen och dividera om den frågan är IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

USA har tagit ett rejält brottargrepp om den gröna omställningen med ett skattepaket som är så stort att världens konkurrensregler sätts ur spel, och lika grön som den amerikanska industrin ska bli, lika gröna av avund står politiker i Europa med knutna nävar i fickorna. Ska den gröna industrin nu ryckas ur händerna på Europa, likt hur så väl tung som högteknologisk industri först löpte iväg till Kina innan mjukvaruekonomins alla techbolag på den europeiska kontinenten såldes ut till USA:s Silicon Valley-jättar innan de lades ned i ett rent hutlöst konkurrensbrottsligt förfarande? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari. Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien. Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis. Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna. Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt? Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

När ett nytt år just har börjat frossar investerare och analytiker i prognoser, inte sällan författade av storbanker, för att ta tempen på marknaden och hitta vilka trender som gäller inför den tid som väntar. 2023 pratade i stort sett alla om hur djup eller grund den stundande ekonomiska nedgången skulle bli, samtidigt som gaskris, Taiwan, deglobalisering och centralbanks-pivot ingick i den trendordsbingo som spelades just detta år. Men... hur intressant kunde allt det där vara egentligen, om det stod svart på vitt att läsa om de mest väntade riskerna och trenderna för vem som än behagade det? Här för att i stället prata om de mest underrapporterade riskerna och trenderna är naturligtvis FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Europas ekonomi förvandlades under vintern 2022/2023 till en väderlek med krigets eld i Ukraina, sedan Vladimir Putin strypt blodstillförseln till kontinentens industriella hjärta. Tillgången till den lagrade gas som inte bara fått hjulen att snurra i den dynamo som är den tyska verkstadsindustrin utan också värmt upp hushållen i typ hela den europeiska kontinenten blev den viktigaste faktorn för att undvika kollaps och livlinan var hoppet om att vädrets makter skulle upprepa sin historik av att hålla på de försvarandes sida. De som trycktes ned den här gången var inte Karl XII:s karoliner, Napoleons La Grande Armée eller Hitlers wehrmacht, utan ryssar. När våren så sakteliga nalkades stod det också klart att vargavintern uteblivit och lagren skulle räcka. Fru fortuna hade räddat Europa från en härdsmälta och gaspriserna sjönk som en sten tillbaka mot nivåer som rådde innan Rysslands invasion från de rekordnivåer som noterats under hösten. Men betydde värmeböljan över Europa, där tyskar kunde fira nyår i shorts, att krisen var över, eller kommer gaslarmet ånyo att ljuda i ett betydligt längre slag än det som utkämpats hittills, där demokratiernas fort blir så försvagat att diktaturerna ånyo kan börja frossa i spåren av nästa eurokris? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Den närmast maniskt intensiva mediabevakningen av Qatar tog mitt under fotbolls VM en ny vändning under december 2022, när en av världens viktigaste demokratiska institutioner avslöjades befinna sig mitt i en av ökenlandets alltmer stöddiga påverkansoperationer mot västvärldens politiska institutioner. Qatargate befäste landets roll som den demokratibesudlande korruptionens världsmästare, men ändå kan inte länder i Europa och USA stå emot arablandet, vars dubbelagentbeteende varit så framgångsrikt att emiratet med blott 300.000 medborgare nu kan sätta press på så väl klart mycket större grannländer som globala maktinstanser i Washington och Bryssel. Hur blev det så, för ett land som alldeles nyligen var utsatt för total blockad av grannländer i Mellanöstern och gavs den amerikanske presidentens onda öga, och varslar affären kring den så kallade "trojanska hästen" Eva Kaili i Europaparlamentet att demokratins hjärta måste bypass-opereras illa kvickt för att undvika en stundande infarkt? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Kinas nolltolerans mot covid-spridning gick in i väggen totalt under slutet av 2022 och i en chockartad vändning kom jordens folkrikaste land till slut att foga sig till övriga världens strategi för att ta sig ur pandemin: Strategin att helt sonika lära sig att leva med den. Men lika snabb som händelseutvecklingen kring de skeenden och beslut som format Kinas nolltolerans-exit skett, lika snabbt kom och nya frågor upp när återöppningsjublet lagt sig på börsgolven. Frågorna varslade knappast om en stundande tillväxt, för det var frågor såsom hur många dödsfall det skulle krävas i ett Kina så kraftigt eftersatt sett till immunitet mot viruset, efter tre år av minimal spridning i folkrepublikens karantänsvåld. Hur hade det kunnat gå så snabbt att byta fot i Peking, och hade protesterna som rullat genom Kina fått en så stark effekt att frihetstörstande demonstranter nu fått råg i ryggen i kampen om att lätta på den allt mer totalitäre president Xi Jinpings fasta grepp om makten? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson.

Världskonjunkturen gick i dubbel bemärkelse ner i gruvan under 2022. Med rekordlåga arbetslöshetstal efter år av ekonomisk boom darrade regerande politiker för vad en fortsatt försämring under 2023 skulle föra med sig i form av varselvåg och försämrad välfärd i den västerländska ekonomin. Energipriserna sköt i höjden, inflationen rusade, kriget rasade i militär form i Europa och handelspolitiskt mellan geopolitiska fiender såväl som allierade länder. Dessutom vilade klimathotet i fonden för alla beslut som skulle fattas. Fanns det någon rimlig lösning för att hitta tillväxt igen, som förtjänade finanspolitiskt stöd, i det besvärliga ekonomiska läget med idel motsägelsefulla lösningar på oändligt komplexa problem? Svaret tycktes skönjas just där nere i gruvan, dit konjunkturen gått för att leta efter en lösning. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning.

Världens demokratier hade några år in på 2020-talet utsatts för prövningar vars like inte står att hitta sedan mitten på 1900-talet. Genom prövningarna befäste nationalstaterna ånyo greppet om det främsta maktvapnet för att skapa samhällelig ordning: pengar. Det stärkta greppet för staternas penningmaktmedel, centralbankerna, hade dock inte skett i ett vakuum sedan kreditexpansionismens epok började i finanskrisens spillror 2008. Parallellt hade den digitala framfarten skett i häpnadsväckande hastighet, och den modell kring papperspengar som vilade till grund för samhällsskicket ifrågasattes plötsligt med kraft av en ny generation digitala medborgare. Kryptovalutamanin och den libertarianska våg om sköljde över världen samtidigt som covid-19 tvingade fram statliga tvång och befäste myndighetskritik, när valutasystemets förestående död också förklarades ligga nära, materialiserades dock inte. FTX-härvan blev under vintern 2022 det senaste beviset på det. Men frågan om kryptovaluta förblev svårlöst, omtvistad och kontroversiell. Därför beslutade sig FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen som görs av IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån DIrekts utrikeschef Joakim Rönning, för att riva upp nya sår i den infekterade debatten efter att metafysiska stickningar i byrålådan förvandlats till fysiska. Kan det vara så att komplexitetens omfattning gömmer hot mot demokratin bakom löftet om att kryptovaluta ska skapa total frihet?

Big tech är inte lika big längre. Det var den skoningslösa slutsatsen under hösten 2022, sedan mer än 1.000 miljarder dollar rakats av börsvärdet på den amerikanska techsektorn. Bolag som Apple, Amazon, Google och Facebook-ägaren Meta Platforms hade varit bärande för det senaste decenniets brutala uppvärdering i aktiemarknaden men nu tycktes framgångssagan ha kollapsat i ett lika brutalt uppvaknande. Affärsidéerna bakom techbolagen, som skulle säkra den ekonomiska framtiden med hjälp av smarta lösningar som kunde möjliggöra att de besparingar som inte längre var möjliga i insatsvaruled i stället skulle kompenseras av en kraftigt ökande effektivitet och produktivitet mot en närmast evig tillväxt i en ändlig värld, stod nu på kant med verkligheten. Vad var det som hänt, och varför var kalabaliken så total i den mest futuristiska sektorn som väl därmed inte kunde varsla om annat än en mörk framtid? Hade det bara med stundande lågkonjunktur och övertro på teknik att göra eller fanns det något i utvecklingen som faktiskt borde leda till ett omtänk om nytänkandets techsektor? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Under en radar där hoppet stod till att spår av demokrati snart skulle börja skönjas har 50 år av affärer med diktaturer gött upp välstånd på båda sidor av ekonomiska utbyten mellan väst och öst. Hoppet - som allt oftare numer kallas naivt - rör inte bara sådant som svenska vapenaffärer med totalitära regimer i Mellanöstern, utan är något högerns antiglobalistiska cyniker länge lyft fram som den främsta orsaken att bromsa utbytet med den icke-demokratiska världen. Det senaste året har dessa globalismens belackare fått vatten på sin kvarn. Rysslands överfall av Ukraina cementerade Europas största land, som skänkt bort geopolitiskt inflytande över Europas viktigaste ekonomiska nav, i skamvrån. Trots löften om bot och bättring har utvecklingen sedan dess ändå varit inkonsekvent, med uppmärksammade affärer där kritisk infrastruktur säljs ut till bolag ägda av totalitära regimer. Det är dags att tala om Tyskland - en i grunden urstark ekonomi som dock under 2000-talet ttyckts stå på fel fot i varenda geopolitisk fråga. Efter den så kallade omsvängningen som gjordes i februari visavi Moskvas utpressning genom energimarknaden har nämligen relationen till ett annat auktoritärt land i öst hamnat i EU:s och Berlins brännpunkt. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

De ekonomiska jättarna i Asien, Japan och Kina, har fört en tynande tillvaro hittills under 2022. Dominansen för den amerikanska penningpolitiken och valutan har varit mer aktuell än på mycket längre, trots orosmoln för att "den enda egentliga världsmakten USA" står på nederlagets rand. Covid-19-erans ekonomiska offer tycktes olikt tongångarna i inledningsskedet av pandemin inte bli USA:s maktställning i världen, utan ett alltmer inåtvänt Kinas och ett ytterligare stagnerande Japans. Världens blickar riktade sig mot öst, när ett pressat kommunistparti under hösten 2022 samlades för kongress med fastighetskris, kritiserad virus-nolltolerans och kollapsande valuta i ryggen. Att president Xi Jinping skulle stärka sin makt var väntat, men hur är det tänkt att en mer auktoritär linje mot demokratiska väst ska leda till något gott för ett Kina så beroende av det utländska kapitalnätverk som skärs ner tråd för tråd? Och hur ska Japan ta sig ur den demografiska kris som nu också sekonderas av kraschande valuta? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

Året var 2022 när en era av kraftig uppvärdering i den svenska fastighetsmarknaden kom att stoppas. En postpandemisk och krigsvintrig ekonomisk oro resulterade i en hastig ränteuppgång som straffade affärer med lånade pengar särskilt hårt. Effekten var skoningslös för den kreditkrävande verksamhet som är att bygga, äga och förvalta fastigheter - denna för ekonomin nödvändiga marknad som ständigt tenderat att försätta oss i finanskris. För liksom vid tidigare fastighetskriser bar händelseutvecklingen även denna gång med sig kännetecken vi gjort oss vana vid. Inte minst kändes dagens fastighetsmagnater, som gjort sig till färgstarka miljardärskändisar, igen enligt ett bekant mönster från 90-talet. Ilija Batljan, Erik Selin, Rutger Arnhult, Roger Akelius... Namnen som gjorts till profeter i affärspressen var otaliga och korsägandet herrarna emellan likaså. På 1990-talet skulle fastighetsmiljardärernas fall bli starten på en epokgörande kris som förändrade hela det svenska finansiella systemet och givet hur historien av onda cirklar med högt risktagande, svällande krediter, kreativ bokföring och korsägande som till slut kom att likna bulvanupplägg berättades var det inte utan viss förskräckelse som finansmarknaden började se tvångsförsäljningar effektueras och anklagelser om storskaliga bokföringsbedrägerier riktas mot branschen under hösten. Frågan började plötsligt ställas: Är 2020-talets fastighetsmagnater på väg att falla likt sina föregångare? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

En av Europas största banker står på randen till kollaps, rapporterade flera av kontinentens medier under helgen, sedan marknaden börjat varsla om att Schweiz största bank hängde mot fallrepen. När Zürichbörsen öppnade på måndagen rasade aktien och drog med sig hela den europeiska sektorn i en yrvaken väntan på Europas eget Lehman Brothers-ögonblick, 14 år efter att den globala finanskrisen utlöstes av den amerikanska investmentbankens undergång. Men sedan hände något, faran blåstes över lika snabbt som den blåsts i gång och aktien rusade i stället tillbaka till nollstrecket för att därefter fortsätta upp dagen efter. Vad var det som pågick egentligen, när finanskrisen nalkades i Bankeuropa men plötsligt ställdes in den 3 oktober 2022, och vad kan vi dra för lärdomar av det dramatiska och märkliga händelseförlopp som utspelade sig? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med IG Markets marknadsanalytiker Martin Nilsson som programledare och Nyhetsbyrån Direkts utrikesredaktör Joakim Rönning.

Den ryska gasledningen i Östersjön, som sammankopplar Tyskland med Gazproms anläggning i Leningrad oblast, har av allt att döma sprängts. Sabotaget mot energisystemet tillför en ny dimension i det krig som rasar mellan Ryssland och Ukraina, som nu också gjort inträde i den svenska ekonomiska zonen i havet mellan Karlskrona och Bornholm. Pannor befann sig vid inspelningen av detta avsnitt i djupa veck. Det saknades en logisk vinnare på attentatets konsekvenser, och således fanns ingen tydlig huvudmisstänkt. Samtidigt som spekulationerna på Flashback och bland Twitters trollkonton tävlar i att utse gärningsman öppnar också vi på locket till mysteriet som är sabotaget mot Nord Stream här i FollowTheMoney, en podcast om makt storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ungefär samtidigt som USA:s president Joe Biden förklarade covid-19-pandemin över under hösten 2022 nalkades en ny kris för en världsekonomi som plötsligt tampades med rekordhög inflation. I potten låg ett centralbanksexperiment med det finansiella systemet som snart skulle fylla moppe, och när siarna sagt sitt tycktes allt komma ner till en enda sak: Ingen har koll på nånting längre och nu får väderprognoser över den europeiska kontinenten avgöra saken. För samtidigt som USA klarade sig relativt helskinade i ett anmärkningsvärt dystert nyhetsflöde stod Europa på tröskeln till en vinter som skulle bli avgörande för hur djup den stundande lågkonjunktur som nu näst intill samtliga bedömare spådde skulle bli verklighet för hela världens ekonomi. Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Ukrainas motoffensiv för att återta territorium drog världens blickar till sig under september 2022, när invägar plötsligt kunde noteras i båda de ockuperade östliga regionerna Donetsk och Luhansk. De landområden som nyss ansetts vara i princip ointagligt befästa fort, dit stridströtta ryska styrkor kunnat retirera, föll som furor under anfallet, och i panik tvingades Moskva anordna skenfolkomröstningar för att annektera regionerna och dess befolkningar. Närmade sig räkenskapens tid för den försvagade ryske presidenten Vladimir Putin, som kritiserades öppet så väl inrikes som av allierade stormakter, och vem skulle i så fall fylla det maktvakuum som skulle uppstå på båda planen om Ryssland föll i kriget? Den storpolitiska utvecklingen tycktes stå vid ett vägskäl - där kriget i Ukraina kostat två av världens tre stormakter dyra vapentillgångar samtidigt som den tredje vilat på hanen och nu stod kvar som enda aktör med fulla lager av missiler. För bortom Ukraina, där klockan klämtade för den ryske presidenten, fanns en otippad vinnare i den militära kampen om världsherraväldet. Kunde Ukrainakriget bara vara upptakten på något mycket, mycket värre - ett krig som inte bara skulle inkludera västerländska vapen utan också Nato-soldater av kött och blod? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Varför är det ingen som bryr sig om vad politikerna säger? Den frågan tål ofta att ställas brett, men inte minst efter att valnatten går mot dag och det med dagsljuset klarnar att den politiska omvälvningen inte heller denna gång tyckts ha påverkat börsindexens utveckling minsta lilla, trots ett halvår av intensiv kampanj om hur maktens män och kvinnor ska styra sina länder på rätt kurs mot framtiden. Lika ofta som det talas om makt talas det ju om pengars påverkan på och förhållande till politiken - men ändå tycks kapitalet fullständigt oberört av politiska utfall så när som på marginalen. Hur kan det vara så, när "money makes the world go around" och valutamakten bekräftats vara det allra kraftigaste vapnet över det världsherravälde som av historien att döma aldrig vilar i riktigt säkert grepp? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

En ekonomisk och social katastrof hotade under hösten 2022 ett Europa där Sverige plötsligt blivit största exportör av elektricitet. Allt under hösten 2022 handlade om energikrisen i spåren av Rysslands krig i Ukraina, som medfört följdeffekter för ett vanligtvis så stabilt nordiskt elnät där en pålitlig tillgång av ström i kontakterna närmast setts som en naturlag. Prognoserna pekade dessutom på att elbehovet skulle öka samtidigt som flera energikällor skulle fasas ut för att rädda klimatet i en ekvation som redan hade lett till omtalade konsekvenser för välutvecklade länder. Plötsligt talades det på den europeiska kontinenten om krigsvinter, stundande ransonering och eventuella släckningar av hela områden där näringslivet får pausa sin verksamhet på grund av den rekorddyra elen som blivit en följd av den allvarliga bristen på energi. Hur hamnade Europa där, vem skulle bära skammen och hur skulle situationen lösas – med kärnkraft, mer vindkraft eller genom energibesparande åtgärder? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcksfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I den sista delen besöker vi den mest tätbefolkade delen av kontinenten - Västafrika. I den stora mångfalden av människor, kulturer och språk som lever här finns ledtrådar till varför Afrika blev förslavat och kuvat. Men hur gick det till, och varifrån kommer den så länge dominerande rasismen som lever kvar än, som sprang ur synen på Afrika och de afrikanska folken som vildar utan rättigheter? Afrikas postkoloniala revansch låter vänta på sig, men i modern tid har just Västafrika blivit en plats för verkställandet av den panafrikanism som många tror kommer bereda väg för Afrikas återkomst.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Kontrasterna i den region vi nu ska besöka - det södra Afrika - är som vitt mot svart. Så har också de samhällsbärande strukturerna varit formerade här ända fram till modern tid, i det område på kontinenten där avkolonialiseringen dröjt allra längst. Som en konsekvens av det hittar vi idag världens minst jämlika länder i södra Afrika, och trots att flera av dem idag är medelinkomstländer så är vägen ut från apartheid fortfarande lång, mödosam och osäker innan framtiden kan kallas tryggad, så länge faror som hyperinflation och korrupt vanstyre ständigt håller ekonomier och samhällen på vakt.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt tre beger vi oss till Östafrika. under 2000-talet har vissa länder i den här regionen utmärkt sig för en märkbart stark ekonomisk utveckling, som nu hindras av en ny våg av de ständigt hotande krigen och svältkatastroferna. Hemma hos oss i Norden har dock ett antal fängslade svenskar stått i centrum för vår verklighetsuppfattning om länderna här, där Etiopien är den största och mäktigaste ekonomin. Trots torkan sitter regionen på en faktisk guldgruva: den så kallade nubiska skölden som är en av världens rikaste depåer av så väl ädel- som industrimetaller. Men århundraden av fattigdom har omöjliggjort för stater att berika sig och respektive befolkningar på dom dyrbara resurserna. Finns det något som talar för att den saken kommer att ändra på sig och att den folkrika landsänden på Afrikas horn till slut kan bryta sig loss från fattigdomen, eller ska alla tänkbara lösningar för evigt utlösa nya problem i det konflikttyngda och etniskt uppblandade östra Afrika?

Med anledning av Japans tidigare premiärminister Shinzo Abes plötsliga bortgång återpublicerar FollowTheMoney avsnittet om "Abenomics" - den ekonomiska genombrottspolitik som han kommer bli ihågkommen för. Avsnittet spelades in i samband med Shinzo Abes avgång till följd av sjukdom i september 2020. Han sköts ihjäl den 8 juli 2022 i Nara i samband med ett kampanjtal. I mitten av 00-talet fick en fundamental kris världens då näst största ekonomi att gå i bräschen för allt vad djärva ekonomiska idéer kallades, allt det som i dag kallas modern penningpolitik. Årtionden av stagnation förbyttes i återhämtning, tillväxt och börsyra, men nu står Japan återigen inför monumentala vägval. Med en pandemi på halsen och en rad hotande konflikter i närområdet har landets reformivrande ledare - Abenomics-metodikens mästare - insjuknat och hastigt tvingats avgå. Världskänt både för sin konservatism och futurism samtidigt har förändringens vind blåst snålt över den stigande solens rike de senaste 30 åren och kunnat konstateras ha gett en närmast kuslig föraning om vad som väntar oss andra industrialiserade länder. Men vad händer nu, efter att premiärminister Shinzo Abe lämnat ett enormt hål efter sig i det motsägelsefulla Japan? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som frågar sig om det slutligen har blåst upp till storm och splittring innuti Japan och till öppen konflikt med dess allt mäktigare grannländer - konflikter som kan komma att drabba oss allihop?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt två av denna sommarserie tar vi oss in i norra Afrika, den sammantaget rikaste delen av kontinenten som också har en lika mystisk och kulturell historia som lovande framtid. Kan det faktum att de kraftigt råvaruberoende ekonomierna nu njuter frukterna av de höga oljepriserna bli startskottet på en ny vår för regionen? Och är det så att det i nuläget lilla råvarulandet Marocko är på väg att bli jordens viktigaste land genom den livsmedelsförsörjning som måste fortsätta för att inte hela världen drabbas av en svältkatastrof som sprider sig från Afrika och ut i hela världen?

In this episode of Aethercast Krohn and I take a look at 11 different Kharadron Overlords tournament lists being taken to 4 different event around the world. Including lists from Old Town Throwdown in USA, Colchester Clash in UK, Battle For Copenhagen in Denmark and General's War in Poland.   00:00:00 - News and intro 00:16:25 - Kyle Calip's Barak Mhornar list for Old Town Throwdown 00:26:17 - Jeremey Veysseire's custom skyport list for Old Town Throwdown 00:41:30 - Josh Rodriquez's custom skyport list for Old Town Throwdown 00:57:27 - Scott Adam's Barak Zilfin list for Old Town Throwdown 01:13:07 - Shane Lambert's Barak Urbaz list for Old Town Throwdown 01:20:15 - My custom skyport list for Colchester Clash 01:31:50 - Michal Wisniewski's Barak Zilfin list for General's War 43 01:42:24 - Aleksander Lesniak's Barak Mhornar list for General's War 43 01:52:48 - Thomas Henriksen's Barak Zilfin lis for Battle of Copenhagen 02:03:30 - Connection Issues 02:07:00 - Martin Nilsson's Barak Thryng list for Battle of Copenhagen 02:16:07 - Rasmus A's Barak Zilfin list for Battle for Copenhagen   Did you know you can support Aethercast on Ko-Fi? https://ko-fi.com/aethercast   Get 15% discount at pro Painted Studios with the code "AETHERCAST" https://www.propaintedstudios.co.uk/