Podcasts about liberalerna

Regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse. Detta efter att ett antal liberaler övervägde att fälla reformen i sista stund. I en perfekt storm faller regeringens prestigeförslag om sänkt straffbarhetsålder. Sverigedemokraterna har sänkt kvittningssystemet, vilket gör att motståndarna i Liberalerna tvingas till voteringen. Och eftersom Moderaterna inte har velat göra upp över blockgränsen är marginalerna minimala. Henrik Torehammar berättar om borgerliga mammor som oroar sig över barn i fängelse, Torbjörn Nilsson undrar vad SD-ledningen tänker när de ser sig i spegeln och Maggie Strömberg drömmer om att kvittningssystemet aldrig återinförs – och att riksdagen blir viktig på riktigt. I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Producent Tove Friman Leffler. Den 13 september är det val i Sverige. Med SvD:s valkompass 2026 får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

Elin Nilsson drömmer om ensamrätt över arbetskraftsinvandringen och en gemensam jordbrukspolitik som fasar ut stöden. I väntan på det vill Liberalerna försvara beteskravet och förändra skogspolitiken.Elin Nilsson intervjuas här av Sara Johansson i ATLs poddserie inför riksdagsvalet.

Stalins svenska bensinbolag AB Nafta Syndikat var verksamt under åren 1928 till 1937 med flera hundra bensinmackar runt om i Sverige. Nafta Syndikat hade svensk ledning som var knutna till den kommunistiska tredje internationalen Komintern.Nafta Syndikat bröt bolsjevikernas ekonomiska isolering vilket gav intäkter i hårdvaluta, men var samtidigt inblandad i spionage och underjordisk kommunistisk verksamhet. Flera svenska anställda hörde av sig till polisen om de sovjetiska medarbetarna som reste mycket, men visste väldigt lite om att sälja bensin.I avsnitt 142 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna och barnbarnsbarn till Einar Kruse som ledde Nafta Syndikat och var en grå eminens i det stalinistiska Sveriges Kommunistiska Parti.Han är aktuell med boken Naftasyndikat - Berättelsen om direktör Kruse och Stalins oljebolag i Sverige.Efter flera partisprängningar var Sveriges kommunistiska parti ett litet disciplinerat parti som tog emot direkta order och pengar från Moskva. En av de ledande personerna i SKP, men relativt okänd för allmänheten, var Einar Kruse som varit med sedan grundandet av partiet 1917.Einar Kruse som hade arbetat på bank blev med tiden inblandad i flera företag som hade nära kopplingar med det nyfödda kommunistiska staten Sovjetunionen. Med svenska bulvanföretag hjälpte han bolsjevikerna att sälja av sin guldreserv på den internationella marknaden. Och senare att starta och driva AB Nafta Syndikat.Lyssna också på Svenska kryptokupper och gestapovänner och Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Nafta-Syndikatets mack på Järnvägsgatan 3 1932. FOTOGRAF Gunner, Dan (1890 - 1980), Värmlands Museum Bildarkiv, Public DomainBild omslag. Bensinstation Aktiebolag Nafta Syndikat med buss Gnesta-Malmköping tidigt 1900-tal. Bild avfotad oktober 1989 SLM SB13-590 - Fordon,” Sörmlands museum, hämtad 14 februari 2021, https://sokisamlingar.sormlandsmuseum.se/items/show/419227Musik. Sovjetiska nationalsången spelad av Presidentorkestren led av Pavel Ovsyannikov och Moscow Kremlin Choir diregerad av Gennady Dmitryak, inspelad 2001, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Moderaternas partiledare, statsminister Ulf Kristersson om opinionsläget, krisstöden och om varför han vill dra ner på bistånd och förvaltning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med hundra dagar kvar till valet ligger Ulf Kristerssons regeringsunderlag efter oppositionen i opinionsundersökningar. Varför vänder det inte för Tidöpartierna?”Därför att det rödgröna regeringsalternativet ännu inte har synats i sömmarna. Det är alldeles för få som granskar på allvar vad den mest vänstervridna regeringen någonsin i Sverige skulle betyda för ekonomi och säkerhet. Alltså Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, en helt unikt vänstervriden regering”, säger Ulf Kristersson.Om man tittar på det som ni kan göra, det ni har gjort, vad finns det för skäl då till att det inte vänder?”Jag tror att du ställer frågan fel. Alla vet vad vi har åstadkommit under de här åren. Sen ska man alltid berätta det en gång till. Ingen vet vad en vänsterregering skulle betyda. Med all respekt. Det är när alternativen ställs mot varandra, och då rannsakas vi också. Men det är först när alternativen ställs mot varandra som väljarna på allvar kan ta ställning”, säger Ulf Kristersson. Kritik mot krisstödUnder våren har regeringen presenterat en rad ekonomiska stöd till hushållen som har fått sänkt skatt på bensin, diesel, elstöd och billigare månadskort i kollektivtrafiken. Stöden har motiverats som svar på krisen i Mellanöstern. Tidigare i våras sänktes också matmomsen, också det tillfälligt. Totalt handlar om många miljarder som regeringen lånat. Men stödpolitiken har kritiserats från både höger och vänster och från tunga ekonomer. Varför menar Ulf Kristersson att stöden behövs?”Jag tar kritiken med en nypa salt. Den som kommer från vänstern i politiken, de vill alltså elda på när vi hade 10 procents inflation, när vi ville bekämpa inflationen. Nu kritiserar de oss för att vi stöttar hushåll som drabbas av höga drivmedels- och elpriser på grund av kriget i Mellanöstern. Det är otroligt konstig kritik. Den tar jag på mycket litet allvar, faktiskt. Hushållens köpkraft ökar och ekonomin växer. Flera ekonomer menar att det ekonomiska läget inte motiverar krisstöd, och särskilt inte för lånade pengar. Hur ser Ulf Kristersson på den kritiken? ”Vi pratar inte om kris. Vi pratar om att hushållen som drabbades av hög inflation och tappade tio års reallöneökningar, att de behöver få köpkraft om vi ska få fart på den inhemska ekonomin och inte bryta den återhämtning som är på väg. Det är en rätt okontroversiell uppfattning och då måste man göra det på olika sätt. Då blev det väldigt vältajmat med matmomssänkningen, med sänkning av dieselpriserna, när världsmarknadspriserna sticker iväg. Så jag tycker nog att den är väldigt välavvägd. Jag skulle säga att vi har utrymme att bedriva riktig krispolitik därför att vi har en låg statsskuld, lägre än den som Magdalena Andersson lämnade efter sig i sin senaste, sista budget. Men jag tror vi ska vara medvetna om att vi har inte sett resultatet än av det som händer i Mellanöstern. Det är väldigt många internationellt som varnar för att Andra halvåret kan bli väldigt allvarligt”, säger Ulf Kristersson. Ministerposter till SDOm Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vinner valet vill de bilda en regering där alla fyra partier ingår. När Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson gästade Ekots lördagsintervju för två veckor sedan sade han att SD bör få ministerposter i proportion till valresultatet och att tre av de fyra tyngsta ministerposterna borde tillfalla SD, enligt det rådande opinionsläget. Men Ulf Kristersson säger att det inte är så självklart.Tycker du att partierna i din regering efter en eventuell valseger ska få ministerpost och departement i proportion till hur stora de blir i valet?”Det kan man inte säga i förväg. Man kan alltid säga att ett partis storlek kommer alltid att påverka partiets förhandlingsutrymme, självklart är det så”Men det har varit praxis fram till nu. Varför skulle det inte blir så?”Jag sa bara att ett partis storlek har betydelse. Sen är det lika väl känt att alla partier i en regering har ju starkt inflytande eftersom regeringen måste vara överens om besluten. Även det fick vi prövat under åtta år med rödgrön regering, att de blockerade varandra. Vi har ju bevisat vår förmåga att förhandla fram gemensamma saker”, säger Ulf Kristersson.Bistånd runt en halv procent av BNIUlf Kristerssons regering har minskat det internationella biståndet och lämnat enprocentsmålet av BNI. Inför valet i höst har Moderaterna sagt att de vill dra ner ytterligare på biståndet.”Vi har äntligen kommit ifrån ett läge där just bistånd skulle vara fredat från alla prioriteringar. En procent idag skulle betyda 22 miljarder mer än det vi gör nu. Det där är ingen liten fråga. Då måste man ställa sig frågan: 'Gör de 22 miljarderna bäst nytta i helt andra länder eller gör de bäst nytta i svensk sjukvård, svensk äldreomsorg eller på andra ställen i den svenska politiken?' Jag kan inte förstå hur man kan ha ett system där just den frågan ska ligga bortom politisk debatt. Det tycker jag är intressant, för vi får ständiga anklagelser om att skattesänkningar som skulle kunnat gå till nånting annat. De andra partierna vill ha 22 miljarder mer i år till bistånd. Vi har väldigt mycket mer pengar som vi kan använda för svensk välfärdspolitik.Du syftar på en höjning om Sverige återgår till enprocentmålet. Men frågan här var hur mycket mindre biståndet bör bli på sikt jämfört med vad det är idag. De här 53 miljarderna, vilka nivåer är rimliga?”Vi hade en förhandling som ledde fram till den nivå vi har nu. Vi har inte längre nån procentsats. Vi prövar biståndet på samma sätt som vi prövar andra. Det vill säga vår vilja att bidra, vår förmåga att bidra, prioriteringar mot andra områden. Det är så seriös politik går till. Och så kommer vi förhandla även efter nästa val och det är ju väl känt att det finns lite olika uppfattningar i den här frågan. Mitt ingångsvärde är att vi ska ligga i något slags europeiskt snitt i de här frågorna där vi framförallt tar ansvar för länder och problem som ligger nära oss, som Ukraina..”Ja, vad skulle det kunna vara då, det europeiska snittet?”Ja, snittet skulle jag säga ligger på någonstans där, en halv procent eller så, men vi tänker inte sätta en procentsiffra”, säger Ulf Kristersson.Gäst: Ulf Kristersson, statsminister och partiledare för ModeraternaProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz Research: Johanna PalmströmTekniker: Lisa NilssonIntervjun spelades in fredag den 5 juni 2026.

Vi firar nationaldagen i Strängnäs med statsministern. Får vi ägg? Antagligen inte. Skansen är på väg att sjangsera. Miljonärerna ger M egen majoritet i opinionsmätning, men i SCB får S, V och MP egen majoritet. Bökigt för Magda, som vill hålla vänstern i ordning. Sverigedemokraterna går inte heller så bra - vad kan det leda till? Pedofilskandalen i SD säger inget om partiet, men de 25 Hamaskramare och antisemiter som Inas Hamdan på Expressen kartlagt i Vänsterpartiet är en annan sak. Tänk på alla partiaktiva som måste vetat vad det här är för typer och ändå satt dem på valbar plats. Kan Magda släppa in V i regeringen nu? Ska M vaska Liberalerna nu, när de får 2,5 procent i SCB? Smartare hade nog varit att slå samman borgerligheten som t ex PJ Anders Linder föreslagit. Allt snack om att "skaffa barn", som om det handlade om hund eller katt, är feltänkt. Om vi började prata om barn som något annat än en väg till självförverkligande kanske det skulle hjälpa. Nyhet i veckan: 40 procent av svenska fyraåringar har tillräckligt höga halter av D-vitamin och det beskrivs som en framgång? Är inte Engelska sjukan omsprungen av historien, liksom skörbjuggen? Talar stockholmare högt i telefonen i mataffären därför att de är performativa, eller därför att de tror att alla andra är statister i deras film? Och så lite tal om varför man faktiskt inte måste rösta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den viktigaste opinionsmätningen innan valet är här – och oppositionen leder överlägset. Samtidigt är det mardrömssiffror för Tidöpartierna. Allra värst är det för Liberalerna som ser ut att marschera taktfast ut ur riksdagen tillsammans med sina utspel om att förbjuda fula skolor och fler miljardärer. Åker Simona Mohamsson och L ut? Behövs C för att byta regering? Och blir det ens någon politisk förändring om de rödgröna vinner?Svaret får ni i den korta podden med det långa namnet: Man måste tänka sig Ulf Kristersson lycklig.Dessutom: Somar erbjuder sossarnas partisekreterare Tobias Baudin ett nytt jobb.

Liberalerna skulle åka ur riksdagen och oppositionen har ett klart övertag i opinionen mot Tidöpartierna. Det visar SCB:s stora partisympatiundersökning som släpptes på torsdagsmorgonen. Vilka indikationer ger mätningen kring valresultatet i höst? Gäst: Li Bennich-Björkman, professor i statskunskap vid Uppsala universitet Programledare: Jon Andersson

Mätningarnas mätning är här! Vi analyserar siffrorna och undersöker på vilket sätt de kommer att drabba partierna. Vi pratar om de stora förlorarna – Liberalerna och Moderaterna – och de något mer modesta vinnarna – oppositionen. Finns det nu överhuvudtaget en möjlighet för Tidösidan att hinna ikapp? Vi pratar också om hur Sverigedemokraterna påverkas nu när en av deras riksdagsledamöter misstänks för barnpornografibrott. Experter: My Rohwedder och Olof Svensson. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Har L-ministrarna till slut sett det alla andra såg för länge sedan – att billig bensin inte leder till klimatmålet 2030? Vad ska vi jobba med i framtiden, när maskinerna tar över? Och var gick det egentligen fel för Liberalerna? Arbetsmarknads- och klimatminister Johan Britz intervjuas av Viktor Barth-Kron i Expressens poddstudio.

Vi har fått näktergal i trädgården. Svenskan och Aftonbladet skriver upp Miljöpartiet med hjälp av Demoskop, som för några veckor sedan påstod att Liberalerna plötsligt hade 4,5. Genant för de bra analytikerna på de tidningarna att de tvingas ta siffrorna på allvar. Lisa dos Santos gör ett bra inlägg om jurister som skriker om rättsstatens slut så snart lagstiftningen skärps. Läkarhuset vid Odenplan "demonteras" för att ersättas med något lika fult. Vi får se om det nya Partiet Arkitektuppropet kommer in i Stadshuset. Forskaren Fredrik Nyström varnar för maraton och andra långlopp - skadligt för hjärtat. Susanna instämmer med emfas. Hans Henrik Brummer, bland mycket annat tidigare chef för Waldemarsudde och professor vid UCLA har till sist slutfört sin stora biografi i tre delar över prins Eugen. Tips för långläsning i sommar. Tack Johan Norberg för en kolumn i Smedjan om att människan trots allt har något att komma med, trots AI. Utdelningar från Trumps slushfond till kompisar som dömts för att t ex stormat Capitolium kanske kommer att beskattas med 100 procent i Kalifornien och New York. Inga spelregler gäller längre i USA. Vi har sett Say Nothing om IRA-aktiva, sänds på SvT Play och gillar den mycket. Och allt gapande om Agnes Wold och den nya lagstiftningen mot "omvändelseterapi" förbiser att det rimligen måste vara OK för vuxna personer att ifrågasätta unga människor som tror att de är "födda i fel kropp"? Eller är det en lagstiftning som kriminaliserar vuxenansvar? Prenumerera på Exilposten via Hakeliuspopova.com! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan blir det framtidsspaning igen — och Sverige känns plötsligt lite mindre… svenskt?

Liberal alloholpolitik kan gynna folkhälsan, säger Joar Forsell, riksdagsledamot för Liberalerna. I veckans avsnitt lägger han fram partiets nya alkoholpolitiska program. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste veckan har handlat om sprit, fisar och spyor. Men också om kollektivtrafik och regeringsfrågan. Liberalerna vill att det ska bli lättare att dricka alkohol och verkar få med sig både SD och Moderaterna. Henrik Torehammar ser problem för Ebba Bush, som vill vara cool och inte skolfröken, men stora delar av hennes parti vill inte alls se ett söndagsöppet Systembolag. Socialdemokraterna höll en presskonferens som skulle ”döda” regeringsfrågan. Men gjorde den verkligen det? Maggie Strömberg tror ändå de får med sig en och annan väljare på tåget. Dessutom ska Tidöpartierna halvera kostnaden för månadskort i kollektivtrafiken i sex månader. Torbjörn Nilsson undrar om det verkligen är smart för dem att driva vänsterpolitik? I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Den 13 september är det val i Sverige. Med SvD:s valkompass 2026 får du veta vilket parti som ligger närmast dina värderingar och åsikter.

Liberalerna vill fördubbla antalet miljardärer medan Vänsterpartiet vill att de ska betala mer i skatt. Men varför sån fokus på dem med mest pengar? Hör också om ledamöter som tävlar i landsbygdskoll och om riksdagens oskrivna regler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Sukran KavakDigital redaktör: Linna FogelbergProgrammet spelades in den 22 maj 2026

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Behöver Sverige fler miljardärer? Hur gick partiledardebatten på Kulturhuset? Och räddar alkoholen kvar Liberalerna? Mattias Svensson, Tove Lifvendahl, Jeanette Widén och Jesper Sandström står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Strid ström av utspel från Liberalerna, samtidigt som Socialdemokraterna hojtar om samarbete över alla gränser. Det är sannerligen valrörelse som pågår. Men vem får mest utdelning? Och vem svettas ymnigt till tonerna av tiden som går? Experter: My Rohwedder och Olof Svensson. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Liberalerna vill ha en friare alkoholpolitik. Alkohol som take away från krogen, längre öppettider på Systembolaget och vin och öl i vanliga är mataffärer, är några av förslagen. Är det bra? Andreas Ericson diskuterar med Joar Forssell från Liberalerna och Karin Rågsjö från Vänsterpartiet.

I detta avsnitt möter vi Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, i ett personligt samtal om press, makt och ansvar.Simona berättar om månaderna när opinionssiffrorna rasade, varför hon fortfarande sover med två telefoner under kudden och hur hon lärde sig att inte bära andra människors oro som sin egen. Vi pratar också om uppväxten som dotter till föräldrar från Libanon och Palestina, om pappans flykt genom Europa och varför han valde att byta efternamn från Mohammed till Mohamsson som ett tack till Sverige.Vi djupdyker i det omtalade Sverige-löftet och de hemliga förhandlingarna med Jimmie Åkesson. Simona berättar om det första mötet bakom stängda dörrar, den omtalade kramen på pressträffen och varför hon står fast vid samarbetet trots den massiva kritiken.Samtalet berör även trygghet, gängkriminalitet och mordet på polisen Andreas på Hisingen – en händelse som kom att förändra hennes syn på politik och ansvar. Och kanske mest av allt: om känslan av att alltid behöva springa dubbelt så snabbt för att bevisa sitt värde.Ett avsnitt om identitet, integration, politiskt mod och viljan att resa sig igen när omvärlden redan räknat ut en.Följ Simona härLäs mer om Liberalerna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt möter vi Liberalernas partiledare Simona Mohamsson, i ett personligt samtal om press, makt och ansvar.Simona berättar om månaderna när opinionssiffrorna rasade, varför hon fortfarande sover med två telefoner under kudden och hur hon lärde sig att inte bära andra människors oro som sin egen. Vi pratar också om uppväxten som dotter till föräldrar från Libanon och Palestina, om pappans flykt genom Europa och varför han valde att byta efternamn från Mohammed till Mohamsson som ett tack till Sverige.Vi djupdyker i det omtalade Sverige-löftet och de hemliga förhandlingarna med Jimmie Åkesson. Simona berättar om det första mötet bakom stängda dörrar, den omtalade kramen på pressträffen och varför hon står fast vid samarbetet trots den massiva kritiken.Samtalet berör även trygghet, gängkriminalitet och mordet på polisen Andreas på Hisingen – en händelse som kom att förändra hennes syn på politik och ansvar. Och kanske mest av allt: om känslan av att alltid behöva springa dubbelt så snabbt för att bevisa sitt värde.Ett avsnitt om identitet, integration, politiskt mod och viljan att resa sig igen när omvärlden redan räknat ut en.Följ Simona härLäs mer om Liberalerna härLäs mer om Framgångsakademin här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liberalernas partiledare om kvittningskrisen i riksdagen, om partiets nya linje kring SD, om vinster i skolan och permanenta uppehållstillstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvittningskrisen i riksdagen har pågått i en dryg vecka. Inför omröstningen om övergångsregler för skärpta regler för medborgarskap röstade två tidigare SD-ledamöter, som nu är politiska vildar, på oppositionens förslag. SD beslutade då att frångå riksdagens kvittningsöverenskommelse och låta ytterligare två SD-ledamöter, som egentligen skulle vara utkvittade, rösta. På så sätt vann Tidöpartierna omröstningen, men kvittningsöverenskommelsen föll.Hur ser Liberalernas partiledare, utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson på det agerandet?”Jag tycker att det är ett kortsiktigt agerande i en väldigt komplex fråga. Det handlar om att vi behöver ha ett kvittningssystem. Vi kan inte ha en riksdag där vildarna får agera vågmästare. Sen är det ju också komplext, för det här var en viktig fråga, en viktig votering. Liberalerna har kämpat i över 20 år för att stärka medborgarskapet som just den här voteringen handlade om. Det här är en komplex fråga, men jag hoppas att alla partier är villiga att göra sitt och inte ser det som en möjlighet för politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.SamvetskvittningKvittningssystemet i riksdagen används inte bara för att balansen mellan blocken ska bestå när enskilda ledamöter inte kan närvara. Det händer också att ledamöter kvittar ut sig av samvetsskäl – för att slippa rösta i frågor där de inte håller med sitt parti.Under voteringen om skärpta krav för medborgarskap var sju av Liberalernas 16 ledamöter utkvittade. Flera av dem har varit kritiska till Liberalernas nya linje om SD, där partiet nu välkomnar SD i regering efter valet.I juni ska riksdagen rösta om flera förslag som olika liberaler har kritiserat, som att sänka straffbarhetsåldern till 13 år. Om inget nytt kvittningssystem är på plats då kommer alla ledamöterna behöva rösta. Kommer alla 16 liberala riksdagsledamöter att rösta för förslaget?”Ja, vi har röstat tillsammans. Tillsammans och på det avtalet vi har ingått, Tidöavtalet, på den politiken som vi har lagt fram. Det är min utgångspunkt också framåt.”Så det kan du lova?”Ja, utgångspunkten är att det inte är Liberalernas grupp som har varit ett problem utan det är snarare andra, och det är de vågmästare som funnits, som är vildar”, säger Simona Mohamsson. Hon tror också att möjligheten att rösta igenom regeringens politik kommer att påverkas av problemen med kvittningssystemet.”Vi fortsätter att kämpa för att få igenom vår politik, men det är uppenbart nu att vi har nio stycken vildar i Sveriges riksdag som gör det svårt att få igenom politik. Det kommer att fortsätta vara svårt även för kommande regeringar om man inte hittar ett sätt att hantera vildarna i kvittningssystemet. Men jag är hoppfull att alla partier vill lösa det här och inte ser det som ett politiskt spel”, säger Simona Mohamsson.Skolan viktigaste fråganSkola och utbildning är Liberalernas viktigaste fråga. Men flera av de aviserade skolreformerna kommer inte att genomföras under mandatperioden, som att förändra skolpengen och kösystemet. Men nästa vecka ska regeringen presentera ett lagförslag om skärpta villkor för skolföretagen.”Jag kan inte föregå innehållet, men det handlar om att vi ska fortsätta med helrenoveringen av friskolesystemet. Ett system som har visat sig, tyvärr, alldeles för ofta innebära problem där fristående aktörer inte prioriterar barnets utbildning genom att ha större klasser, dela ut glädjebetyg och ha obehöriga lärare. Det försöker vi nu förändra genom att ha skärpta krav på när man har kvalitetsbrister, att man inte kan ta ut vinst”, säger Simona Mohamsson.Börsbolag eller inte?I höstas beslutade Liberalerna att partiet vill förbjuda vinstuttag i skolan och fasa ut aktiebolag som driftsform. De andra Tidö-partierna vill behålla möjligheten för skolföretag att ta ut vinst. Men i Sverigelöftet, den överenskommelse som Simona Mohamsson och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson slöt nyligen, står det att de är överens om att ”vinstintresset fasas ansvarsfullt ut ur svensk skola”. Jimmie Åkesson har sedan sagt att han inte vill förbjuda vinstuttag, men Simona Mohamsson vidhåller att de är överens.”Vi är överens om att vi behöver sätta stopp för vinsterna i skolan och att vi ska göra det på ett ansvarsfullt sätt”, säger Simona Mohamsson.Gäst: Simona Mohamsson, partiledare LiberalernaProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna PalmströmTekniker: Christian BarterIntervjun spelades in fredag den 8 maj 2026.

Är högre skatt på sparande ett bra sätt att finansiera välfärdssatsningar och jämna ut orättvisa ekonomiska skillnader, eller blir det i själva verket en straffskatt på jobb, företagande och strävsamhet? Arbetsmarknadsminister Johan Britz, Liberalerna, och Ida Gabrielsson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, debatterar ISK- och bankskatt under Andreas Ericsons ledning.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

De rödgröna partiernas skuggbudgetar dra åt olika håll. Kan de verkligen komma överens om pengarna? Och varför går det så bra för Centern i opinionen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan har oppositionspartier presenterat sina skuggbudgetar. I vissa frågor verkar de komma överens med varandra. Bland annat vill flera av dem höja barnbidraget. Men det skaver på flera ställen. Centerpartiet sticker ut mest i bland de rödgröna. De föreslår sänkta arbetsgivaravgifter, vilket kan bli svårt att få ihop med den övriga oppositionen. Partierna skiljer sig även i hur de vill finansiera sina satsningar. Centerpartiet vill till exempel sänka a-kassan medan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en bankskatt. Något alla partierna däremot kan enas om är satsningar på elbilar och att regeringens budget är dålig. Hur nära står de egentligen varandra när det gäller finanspolitiken?Det har även kommit nya opinionssiffror från Indikator som bland annat visar att stödet för Liberalerna ökar, men de ligger fortfarande långt under fyraprocentsspärren. Samtidigt gör Centern sitt bästa resultat sen sen mätningarna inleddes 2023 och Krisdemokraterna ligger stadigt. Vad gör Ebba Busch rätt? Och kan Centerpartiets framgång bero på att de inte nämner ”den breda mitten”?Vi har också ett rafflande första maj-quiz!Tisdag Det politiska spelet den här tisdagen handlade om vart partierna står i frågan om vinstintressen i skolan. Lyssna på avsnittet här.Medverkande: Helena Gissén, politiska kommentator och Mats Eriksson politikreporter på EkotProgramledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert och Irma Eneroth

هذه الحلقة خاصة بـ ”انتخابات 2026” وتأتي ضمن سلسلة تتعرفون من خلالها على تاريخ الأحزاب السويدية التي تشكل حالياً نواة البرلمان السويدي المؤلف من 349 نائب. الحلقات مبنية على تلك التي يقدمها بودكاست Dagens eko هنا في راديو السويد.حلقة اليوم - تاريخ حزب الليبراليين Liberalerna.في هذه الحلقةمقتطفات من الأرشيفبودكاست "نظرة أقرب" مع سارة سيفوفي الاستديو رفند شيخوإعداد رفند شيخوnazra.aqrab@sverigesradio.se

I detta avsnitt pratar Johanna, Jacob och Oskar om Liberalerna, stormen Dave och lekplatser i centrum och massa annat skoj. Hur låter en bäver?

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rättelse: I en tidigare version av den här sändningen sa vi felaktigt att organisationen Memorial terroristklassats av Ryssland. Rätt är att organisationen har extremistklassats. Rättelsen är gjord 25 april 2026.

Guddoomiyaha haweenka Liberalerna ayaa iscasilay Wiil dhallinyaro ah mar dambe looma tuhunsana hanjabaad dugsi Cudurka matagga jiilaalka oo ka dambeeyay dillaaca xanuunka caloosha ee Lerum

Civilminister Erik Slottner om AI-revolutionen, om beroendet av amerikanska it-tjänster och om KD efter valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Erik Slottner (KD) är som civilminister ansvarig för hur regeringen ska hantera den snabba utvecklingen av artificiell intelligens, AI. AI-revolutionen beskrivs ibland som ett av de stora skiftena i mänsklighetens historia. Hur omvälvande tror Erik Slottner att den kommer att bli?”Jag tror att den kommer att bli väldigt stor. Även jag känner mig väldigt liten ibland när vi pratar om AI och de konsekvenser som AI kommer potentiellt att kunna få för oss som människor och våra samhällen”.Nyligen presenterade regeringen sin AI-strategi. Enligt den ska Sverige vara ett av de tio främsta länderna i världen inom AI. Och Sverige ska vara bäst i världen på att använda AI i den offentliga förvaltningen. Regeringen har gett omkring hundra myndigheter i uppdrag att öka användandet av AI under 2026.Kritiken: ”Högriskexperiment”Det här har mött kritik, Akademikerförbundet SSR har kallat det för ett högriskexperiment och menar att rättssäkerheten hotas när AI införs i verksamheter som hanterar känslig information och fattar myndighetsbeslut. Hur ska regeringen säkerställa att människor inte hamnar i kläm när ny teknik ska införas i så här hög fart?”Det där är väldigt svårt att garantera såklart, men vi har ju ett regelverk. Vi har ju väldigt starkt skydd vad det gäller persondata. Vi har starkt integritetsskydd. Det här är gemensamma dataskyddslagstiftningar inom den europeiska unionen. Nu aviserar man att man ska se över en del av detta därför att personskyddslagstiftningen kanske inte går i takt med utvecklingen inom AI. Tekniken går snabbt framåt. Vi kan jobba med kryptering av data som är känslig och ändå få användning av den datan. Men det här måste ske, alltså utvecklingen och användningen måste ske parallellt med utbildningsinsatser. Det här ansvarar till syvende och sist varje myndighet för”, säger Erik Slottner.Borde ni inte skjuta till en ordentlig peng för det här ska vara möjligt att genomföra för de som faktiskt ska göra det.”Det kan man tycka och jag förstår det. Ofta är det så att fackföreningar och myndigheter vill ha mer pengar. Men vi vet också att budgetpåsen är begränsad. Det finns väldigt mycket annat den här regeringen vill göra. Vi har nu ändå gjort den största AI-satsningen någon regering någonsin har gjort”, säger Erik Slottner.It-beroendet av USASvenska myndigheter är beroende av amerikanska it-tjänster för att kunna fungera, allt från molntjänster där data lagras, till e-post och journalsystem. På senare tid har riskerna med ett sådant beroende lyfts. Efter att USA hotade att ta över Grönland förra året började Danmarks regering att fasa ut amerikanska it-tjänster, som Microsoft, på departement. Men Erik Slottner säger att den svenska regeringen inte har några sådana planer.”Nu har ju Danmark en speciell situation, inte minst med det som har hänt med Trump och Grönland. Den diskussionen har accentuerats med anledning av det. Det finns inga sådana beslut om att vi ska klippa banden till amerikanska tech-bolag. Utan vi behöver skapa förutsättningar i Europa för att det ska bli mer attraktivt att investera i molntjänster och utveckla molntjänster i Europa. Där sker det nu ett arbete på EU-nivå med så kallat omnibus-paket som ska göra det mer attraktivt att investera i Europa”, säger Erik Slottner.Under Grönlandskrisen varnade det danska cybersäkerhetsrådet för att USA skulle kunna stänga ner Danmark på en timme om amerikanska molntjänster skulle släckas ner. Vilken är beredskapen i Sverige för om tjänsterna inte skulle gå att använda? ”Jag tror ändå att det scenariot är mycket mycket mycket osannolikt. Vi ska inte skapa nån panikstämning och där människor tror att om en timme eller i morgon kommer vi inte kunna använda min mejlkorg. Vi är inte där. Men med det sagt, ja, det är riskabelt att vara för ensidigt beroende av enskilda länder eller enskilda företag. Därför behöver vi stärka det europeiska oberoendet och suveräniteten inom det digitala området. Kring detta pågår nu ett intensivt arbete. I slutet av maj ska EU-kommissionen komma med förslag på en Data and AI Development Act som ska ge svar på en del av de här frågorna: Hur ska den digitala suveräniteten kunna öka? Det är en mycket viktig fråga för Europa, för vår säkerhet, men också för europeisk ekonomi och konkurrenskraft. Men det ska inte ske genom isolationism och klippa banden till USA”, säger Erik Slottner.KD efter valetDen senaste tiden har Liberalerna och Moderaterna var för sig gjort upp planer med Sverigedemokraterna om framtiden för Tidösamarbetet efter riksdagsvalet i höst. Vad tänker Erik Slottner om att de andra Tidöpartierna gör upp saker om regeringssamarbete utan att Kristdemokraterna är med?”Ebba Busch hade ju sin berömda köttbullelunch redan 2019 med Jimmie Åkesson, där vi tog bort våra röda linjer gentemot Sverigedemokraterna och sade att vi är öppna för samarbete med dem. Det var bilateralt. Sen kom Moderaterna efter, och sen har Liberalerna kommit med där också. Jag välkomnar detta. De får gärna ha bilaterala möten, men den överenskommelse kring politik som de kommer fram till, det står ju inte Tidö bakom, utan det kan bara vara mellan de två respektive partierna. Sen ska det förhandlas efter valet”, säger Erik Slottner.Gäst: Erik Slottner (KD), civilminister Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Evelina GalliProducent: Maja Lagercrantz Tekniker: Christian BarterIntervjun spelades in den 10 april 2026.

Sedan Tidöavtalet klubbades igenom har Sverigedemokraterna hållits borta från ministerposterna. Men nu har spelplanen ritats om, efter att både Liberalerna och Moderaterna gjort plötsliga helomvändningar. SD är numera välkomna in i en framtida regering, om högerpartierna vinner valet i höst. Men vad händer med Sverigedemokraternas identitet om partiet får ministerposter – kan de ändå fortsätta se sig som etablissemangskritiska outsiders?Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s politikreporter Hanna Jakobson.Producent: Elinor Ahlborn.

Folke Bernadotteakademins generaldirektör om fredsarbetet när konflikterna ökar, om FN:s kris, om Ottawakonventionen och om myndighetens konkreta resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folke Bernadotteakademin, FBA, är regeringens expertmyndighet för fred, säkerhet och utveckling. Per Olsson Fridh har varit myndighetens chef sedan 2022. Tidigare var han bland annat biståndsminister för Miljöpartiet.Det pågår omkring 60 väpnade konflikter i världen. Det är det största antalet sen mätningarna startades efter andra världskriget. Samtidigt är demokratin i världen på tillbakagång. Per Olsson Fridh säger i Ekots lördagsintervju att det gör det svårare att hitta gemensamma lösningar på de konflikter som redan finns och att komma åt de politiska drivkrafterna som startar konflikterna. ”Auktoritära ledare har ju en tendens att inte sätta sin befolkning främst utan sätta sin regim främst, och då gör man andra säkerhetsval. Det försvårar absolut den här typen av mer långsiktigt fredsbyggande”, säger Per Olsson Fridh.Svårt att få slut på kriget i IranSedan en dryg månad tillbaka pågår ännu ett krig i Iran och angränsande länder i Mellanöstern. I veckan sade Donald Trump att USA kommer att slå mycket hårt mot Iran de kommande veckorna. Han sa: ”Vi kommer att föra tillbaka dem till stenåldern där de hör hemma”. Vad finns det att göra för att stoppa kriget utan militära medel i det här läget?”Så länge stater som USA vill agera på det här sättet är det svårt att med omedelbar verkan få stopp på det. Och det kanske inte är FBA:s huvuduppgift men vi kan bistå med alternativ, olika medlingstekniker och stöd till de aktörer som skulle kunna få Iran och USA till ett förhandlingsbord. Vi skulle också kunna, i ett senare skede, se till att den typen av förhandling får förankring och blir inkluderande så att människor som idag lever i den här konflikten kan vara med och bygga en annan typ av utveckling”, säger Per Olsson Fridh.Du säger att ni skulle kunna göra det. Är det något ni gör i den här konflikten?”Oman är ju det land som har varit medlingsaktören i samtalen mellan Iran och USA historiskt. Vi har ett partnerskap med de medlingsaktörer som finns i Oman. Vi har bidragit, också nyligen, med tekniskt stöd till den omanska medlingsaktören.”Vad innebär det?”Det kan handla om att en förhandling rör sig hela tiden. Man hamnar i olika typer av förhandlingslägen. Vår expertis säger att vi kan ta fram olika optioner eller tekniker som en medlare kan använda för att lösa upp en svår knut eller hitta handlingsalternativ som kanske två parter som står långt ifrån varandra ändå kan komma överens om.”Men när det har gått så långt att en president hotar att föra tillbaka ett annat land till stenåldern, är tiden för diplomati överspelad i ett sånt läge?”Tvärtom, det här är tiden för diplomati. Och det är det som krävs nu. Nu krävs det att diplomater agerar, öppnar upp, tvingar fram spår där vi får politiska lösningar, eller åtminstone en politisk överenskommelse att hitta de lösningarna med civila medel. I det läget kan vi som operativ kraft, som praktiker, då kan FBA bidra till att de processerna har tillräcklig kapacitet och förmåga att göra nåt bra av det. Men i det här läget är det en ren diplomatisk påtryckning på USA, Israel och Iran att hitta en annan lösning än den militära för att komma vidare”, säger Per Olsson Fridh.Ökat fokus på UkrainaI regeringens omläggning av biståndspolitiken har resurser styrts om från länder i syd till Ukraina. Även FBA har lämnat länder som Mali och Myanmar för att fokusera på Ukraina där man bland annat arbetar med att återintegrera veteraner i samhället. ”Vi har åstadkommit en stärkt motståndskraft i det ukrainska samhället, förmåga till uthållighet i de statliga institutionerna, framför allt i försvars- och säkerhetssektorn. Och vi har bidragit till att man har kunnat fortsätta reformer för demokratisering i Ukraina trots att man står emot den fullskaliga invasionen.”Du sa att ni har stärkt motståndskraften i Ukraina med era insatser. Hur vet ni att ert arbete där är effektivt? ”Vi vet det för att våra partners, de ukrainska myndigheter som vi jobbar med är övertygade om detta. Och vi litar ju såklart på den upplevelsen som de har.””Förödande” om truppminor tillåtsFörbudet mot truppminor, eller personminor som de också kallas, trädde i kraft 1999 genom det så kallade Ottawafördraget. USA, Ryssland och Kina hör till de länder som aldrig skrev på och Rysslands krig i Ukraina har fått flera länder runt Östersjön att nyligen lämna avtalet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har öppnat för att även Sverige ska lämna Ottawafördraget. Vad skulle det betyda om vi tillät den här typen av truppminor igen?”Användningen av den här typen av vapen är fullständigt förödande för långsiktig säkerhet. De ligger kvar i marken i decennier, och det är främst civila som drabbas av dem, långt efter att man har ett fredsavtal och gått vidare från en konflikt. Så det vore helt förödande. Dessutom så är det en konvention som är en av de mest framgångsrika konventionerna vi har när det kommer till nedrustning och därmed en internationell överenskommelse om hur vi bygger säkerhet över tid. Så skulle också fler och fler västländer lämna den, då skapar det också utrymme för andra länder att lämna och det sänker legitimiteten i andra typer av sådana här instrument. Så det är inte en väg framåt om man vill långsiktigt tillsammans med andra bygga stabilitet, fred och säkerhet i världen”, säger Per Olsson Fridh.Gäst: Per Olsson Fridh, generaldirektör för Folke Bernadotteakademin Programledare: Anders JelminKommentar: Filip KotsambouikidisProducent: Maja LagercrantzTekniker: Nikki PrykeIntervjun spelades in torsdag den 2 april 2026.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vänsterpartiets ledare om inviten till Centerpartiet, om hur de ska kunna enas om ekonomin, om skatter, bränslepriser och arbetstid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Efter att Liberalerna accepterat att sitta i regering med Sverigedemokraterna efter valet har trycket ökat på oppositionspartierna att släppa sina röd linjer. I Ekots lördagsintervju berättar Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar att hon har skickat ett brev till Centerpartiets ledare Elisabeth Thand Ringqvist och föreslagit att de ska träffas för att initiera ett Håll ihop Sverige-löfte på samma sätt som Simona Mohamsson och Jimmie Åkesson tog fram ett Sverigelöfte. ”När man sitter i samma rum kan man ofta komma överens. Jag tror på samtalet och att man tillsammans kan resonera kring vad de stora frågorna är för oss. Hos oss går vi in med ingången att de höga kostnaderna som dessutom kan bli ännu högre nu, i och med den oroliga värld vi lever i, är en viktig fråga, och dessutom välfärden och den stora arbetslösheten som behöver bekämpas”, säger Nooshi Dadgostar.Har ni skickat brevet till både S, C och MP eller är det särskilt C ni har riktat er till? ”Vi har sträckt ut handen just till Centerpartiet för att vi ser att vi sätter oss gärna ner med just dem för att komma överens med varandra. Sen behöver vi se hur det går. Vi sätter oss gärna ner med Miljöpartiet och Socialdemokraterna också för att formera ett starkt lag som tillsammans kan byta regering och snabbt sätta igång arbetet för ett rättvisare svenskt återupprättande av folkhemmet”. Vad har du fått för svar från Elisabeth Thand Ringqvist? ”Jag har inte fått något svar än så länge. Men jag har goda förhoppningar om att hon ska sätta sig ner med mig. Jag tror att vi båda skulle gynnas av det.”Regeringskrav på kongressI april håller Vänsterpartiet kongress, där ska partiet ta ställning till partistyrelsens förslag på valplattform där det bland annat står att partiet inte kommer att släppa fram en regering som de själva inte ingår i. Nooshi Dadgostar blir i så fall bunden av partiet att driva den linjen i eventuella regeringsförhandlingar efter valet. Varför vill hon bli bakbunden på det sättet? ”Låt mig ge dig några anledningar till det. Det första är väldigt praktiskt: Vi kan inte ha en statsminister och en regering som inte får igenom sin ekonomiska politik. Magdalena Andersson fick ägna många budgetar som var borgerliga förra mandatperioden. Hon fick inte igenom sina budgetar därför att Centerpartiet valde att inte rösta på det eller rösta på det. Då vet man inte vem det är som som styr riket, och det betraktades utifrån som ett kaos, att man inte kunde styra. Och väljarna kan inte ställa till svars den politiker som faktiskt är ansvarig”, säger Nooshi Dadgostar. Motpoler i ekonomisk politikDet lär bli svårt för Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om den ekonomiska politiken. Vänsterpartiet vill öka skatteinkomsterna till staten i år med nästan 62 miljarder kronor mer jämfört med regeringens budget medan Centerpartiet vill ha lägre skatter än regeringen. Hur ska de få ihop det? ”Det är en bra fråga. När man förhandlar beror det mycket på vilka styrkeförhållanden som gäller. Hur många röster får vi för att kunna driva igenom vår ekonomiska politik där vi tycker att vanligt folk, de har absolut inga marginaler, de ska få sänkta skatter och sänkta kostnader”, säger Nooshi Dadgostar. Vill utreda miljardärskattUtöver de skattehöjningar som finns med i Vänsterpartiets budgetmotion så vill de också vill utreda egendomskatter, som fastighetsskatt, arvsskatt och gåvoskatt. Nooshi Dadgostar säger att hon vill se en miljardärskatt men säger att det behöver utredas exakt hur den ska utformas. ”Det viktiga för oss för att det är effektivt och att det är rätt personer som betalar. Där är vi ganska öppna för att titta på vilken konstruktion man kan tänka sig”, säger Nooshi Dadgostar.Sänkta bensinskatter? Inför förra valet var var bränslepriserna rekordhöga på grund av Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Alla partier utom Miljöpartiet lovade då sänkta priser ”vid pump”. Nu har oljepriset åter skjutit i höjden som en följd av kriget i Iran. Tidöpartierna meddelade i veckan att de sänker skatten på bensin och diesel. Det vill även Socialdemokraterna och Centerpartiet. Vad vill Vänsterpartiet? Nooshi Dadgostar säger att regeringens åtgärder inte är tillräckliga. Men hon vill inte berätta vilken typ av stöd som Vänsterpartiet hade velat se.”Där kommer vi att återkomma inom kort med vad vi kan se. Vi kommer att vara väldigt noga med att det som hände 2022, där det blev extrema prischocker som sen drabbade hushåll och drabbade välfärd och som vi fortfarande lever med, det ska aldrig någonsin hända. Det är också en anledning till att vi behöver byta regering.” Vill ni också sänka bränsleskatter, trots era klimatambitioner? ”Problemet med, nu är det en väldigt liten också skattesänkning, är att vi vet inte om det går till kunden. Det kan gå rakt in i branschen och inte nå kunden. Det är det som är problemet när man inte ställer krav på prissänkning, de facto, utan bara sänker en skatt. Där behöver vi titta på konstruktioner. Men ingången är att prischocker kan vi inte gå med på”, säger Nooshi Dadgostar.Gäst: Nooshi Dadgostar, partiledare Vänsterpartiet.Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Andreas EricssonIntervjun spelades in fredag den 27 mars 2026.

Ledarredaktionen diskuterar ännu en dramatisk vecka med Liberalerna. Peter Wennblad, Paulina Neuding och Mattias Svensson står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna. Den här gången blev det på grund av tekniken en kortare podd än vanligt, men redaktionen tar nya tag nästa vecka.

Liberalerna står för årets comeback med rekordsiffror i senaste opinionsmätningarna, skavmaxxa är en grej och vad har Katja Nyberg och Justin Timberlake gemensamt? Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond vaskar guld i nyhetsflödet.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.

Nu har Liberalerna släppt sina röda linjer mot Sverigedemokraterna. Partiledare Simona Mohamsson talar till och med om en värdegemenskap mellan partierna. Finns den och hur den i så fall ut? Andreas diskuterar med Karin Pihl, ledarskribent på Expressen, och Carl Eos från Oikos.

Liberalerna partiledare får vara kvar. Roxette slår rekord. I Örebro finns en kör för personer med demens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckans huvudavsnitt pratar vi Simona Mohamssons SD-vändning och Liberalerna som ännu en gång har frångått en av deras röda linjer. Ytterligare ett exempel på karriärismen inom politiken och att ”representation” är ett fruktansvärt överskattat koncept. I andra halvan snackar vi Louis Theroux sevärda Netflix-dokumentär ”Inside the Manosphere”, en obehaglig inblick i den patetiska red pill-världen. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ljugande babybossar, Linneas slotts-porr och gaslightade katter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.Kungen kunde ha mördats under Brannes skydd. Hela listan på: Ser jag DET en gång till så vet jag inte vad jag gör. Hur ser framtiden ut för Liberalerna med Simona Mohamsson efter deras kaosartade landsmöte? Vår politikreporter Emilia Aro reder ut. P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om att börsen kan se sin mardrömsdag efter Trumps uttalande om Hormuzsundet och att ny forskning visar att bebisar kan ljuga för sina föräldrar innan de ens börjat prata. Det går inte att förklara sommartid för en ko och DINKWAD:s är en ny folkgrupp. Star Wars-sporten LUDO är en riktig sport med seriös ljussvärdsfäktning. Vår nyvärvade kollega Peter Jihde kommer ut som paragrafryttaren Ove och vi tar reda på hans lista av hat-objekt.Tidpunkter i avsnittet:12.03 Nyhetsfördjupning: Börsens mardrömsdag efter Trumps uttalande om Hormuzsundet.16.13 Hur ser framtiden ut för Liberalerna?37.49 Nyhetsfördjupning: Forskning fastslår att spädbarn ljuger för sina föräldrar.01.01.55 Peter Jihde.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: Branne Pavlovic och Linnea Wikblad.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson omfamnar Jimmie Åkesson, och meddelar att man nu stöttar en regering där Sverigedemokraterna ingår.   Beslutet är okontroversiellt för borgerligt sinnade människor – men har skickat en chockvåg genom hela vänsteretablissemanget.   Vad betyder egentligen Mohamssons omfamning av Åkesson? Varför råder det permanent inbördeskrig i partiet Liberalerna? – och hur påverkas den svenska högern om Liberalerna till slut går under?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om LIBERALERNAS DÖD? STÖTTA MIN VIDEOPRODUKTION: ------------------------------------------------------

Fler döms för brott i nära relation / Nya mediciner kan hjälpa mot ovanlig sjukdom / Före detta ledare för Liberalerna kandiderar i valet / Idag firas Newroz och Eid Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler och Nina Muossa.

Känd politiker från Liberalerna går till Centerpartiet / Ryssland är fortfarande det största hotet mot Sveriges säkerhet enligt Säpo / Skola lyckades stoppa kriminella att rekrytera ungdomar / Vårljuset kan göra oss både piggare och tröttare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Liberalernas partiledning byter fot om Sverigedemokraterna. Har man partiet med sig? Eller riskerar det att splittras? Andreas Ericson diskuterar med Malin Lernfelt, chef på Liberala Nyhetsbyrån, Sofia Nerbrand, politisk redaktör på Kristianstadsbladet, och Andreas Johansson Heinö, Timbro förlag.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Liberalerna säger ja till en regering med Sverigedemokraterna / Allt fler tycker att livet blivit bättre sedan valet / Svenska fartyg har fastnat på grund av kriget i Mellanöstern / Äldre fick mat och hårklippning av elever

Ledarredaktionen sammanfattar veckan. Kommer öppningen för Sverigedemokraterna att rädda Liberalerna? Vad händer i Iran? Och hur tänker egentligen ledningen för Sveriges Radio? Mattias Svensson, Paulina Neuding och Peter Wennblad står för åsikterna, Andreas Ericson för frågorna.

Liberalerna har ändrat sig om Sverigedemokraterna. Svenskarna drack mindre alkohol förra året jämfört med året innan. Gymnasieelever i Luleå bjöd äldre på lyxdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Liberalerna har ändrat sig om Sverigedemokraterna. Svenskarna drack mindre alkohol förra året jämfört med året innan. Gymnasieelever i Luleå bjöd äldre på lyxdag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Enligt experterna är Israel och USA:s angrepp på Iran oförenligt med folkrätten. Vad säger det om angreppet och vad säger det om folkrätten? Behöver folkrätten reformeras? Andreas Ericson diskuterar med Olof Ehrenkrona och Joar Forsell, riksdagsledamot för Liberalerna.

Jonas Nilsson tar dig ombord UD-planet från Dubai, Hasse Brontén inser att Liberalerna och Flashback har lika högt förtroende och Svea Sigmond känner igen en dejt i Melodifestivalfinalen.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond.