Podcasts about blir

Vi avrundar 2025 med Viral top 50 på Spotify.Hur många av dessa är AI?Blir musik helt plötsligt tråkigt att skapa, om vibara Promptar fram den?Spelar ”verkligheten” roll? Måste det vara ”sant” somvi lyssnar på. Eller är en artificiell story lika mycket värd?Vad är musikens konstanter i framtiden?Vi tar en kort paus över Jul, och är åter i Januari.Mer på hugget än någonsin.TACK för att ni lyssnar!Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.seLänk till Spellista:https://open.spotify.com/playlist/25dSufz7mpKXI0vbMclpgz?si=77c7b74518db43fd#recension #analyser #musik #analys #spotify #Podcast #podd #musiksnacket #Artist #Musiker #scen #studio #AI

Rekommendationer om bakvända bilbarnstolar räddar få barn men verkar förhindra desto fler födslar. Vad härligt det måste ha varit på den tiden när barnen fick ligga i baksätet, eller bebisar fick sova i föräldrarnas säng, skriver författaren Malin Hasselblad. Gör ett överdrivet fokus på säkerhet mammors liv outhärdligt? Inläsare: Staffan Dopping

Nu stängs Hermione i Ravenclaw! Vad händer med Ron och Miss Brown? Blir det mer effektivt att Hermione inte är med när de söker horrokruxer och vem slutar upp med vem??? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om kroppshets och de ideal som många av oss försöker navigera i. Vi reflekterar över hur ideal påverkar vår självbild, vår träning, våra beslut och vår relation till hälsa. Och vi ställer oss frågan, går det längre att prata om kroppen utan att det blir hets? Vad är skillnaden på att vilja må bra och att försöka passa in? Om podden Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

I årets siste episode av «Der livet leves» kommer våre kommuneøkonomer Rune Bye og Sigmund Engedal for å oppsummere året og se fram mot neste år. De skal ikke lete etter julestjernen, men se inn i krystallkulen med oss.2024 var et av de verste kriseårene i kommuneøkonomien på svært lang tid. Seks av ti kommuner gikk i minus, og det samlede resultatet ble negativt.Stortinget ga store ekstra inntekter til kommunene i 2025, som ser ut til å bli noe bedre enn 2024. Det samlede resultatet ser ut til å gå i pluss.Nå er kommuner og fylker i ferd med å behandle administrasjonens budsjettforslag, og KS har som vanlig laget en undersøkelse basert på kommunedirektørenes forslag. Hvordan ser utsiktene ut for neste år?Vi har også en prat med kommunedirektør i Molde kommune, Marianne Stokkereit Aasen. Hvordan står det til med økonomien i Molde, og hvor krevende har det vært å lande et budsjett? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

❓Har den svenska konjunkturen nu vänt? ❓Hur blir räntan 2026? ❓Hur kommer börsen att gå? Lyssna så får du svaren. Jag pratar med Erik Lundqvist från Coeli om det aktuella ekonomiska läget i Sverige och omvärlden. Vi pratar om huruvida den svenska konjunkturen nu faktiskt har vänt och vilka faktorer som blir avgörande under 2026. Vi berör utvecklingen i USA, ränteläget, inflationen, hushållens beteende och vad allt detta betyder för företagare och investerare. Erik menar att det finns flera indikatorer som pekar på en återhämtning i Sverige efter tredje kvartalet 2025, men att utvecklingen i USA fortsatt är avgörande. USA:s ekonomi och finansmarknader påverkar riskaptit och tillväxt globalt, vilket gör att en svagare utveckling där snabbt skulle få konsekvenser även för Europa och Sverige. Riksbankens räntesänkningar och en offensiv budget har gett hushållen bättre förutsättningar, men trots ökade reallöner har många valt att stärka sina buffertar snarare än att konsumera. Det beskrivs som en rimlig reaktion efter kraftiga räntehöjningar och ökad geopolitisk osäkerhet. När det gäller ränteläget diskuteras att marknadens förväntningar har förändrats. I takt med att återhämtningen blivit tydligare är det mindre sannolikt med ytterligare räntesänkningar, och nästa steg kan på sikt snarare bli en höjning, även om huvudscenariot är oförändrad ränta under 2026. Börsen har haft ett starkt år, men valutaförändringar har haft stor betydelse för avkastningen för svenska investerare. Framåt bedöms börsutvecklingen kunna fortsätta, men med större svängningar och med möjligheter även utanför de största teknikbolagen. Avsnittet avslutas med mer övergripande råd till företagare och privatpersoner: att fokusera på långsiktighet, undvika att försöka tajma marknaden och att skilja på kortsiktigt brus och de faktorer som faktiskt påverkar ekonomin på längre sikt. Nästa spaning med Erik Lundkvist blir i mars 2026. 

Nu är det den tredje advent och för att fira lite extra kommer här, precis som förra veckan ett kortare litet adventsspecial-avsnitt.Dem är som sagt kortare, men det är en liten extra gåva ifrån mig till er. Så varje söndag framöver kommer jag bjuda er på en kortare egenskriven berättelse.Jag hoppas att ni kommer tycka det!Tack tack tack för att du lyssnar på skräckstunden.I love you all!

Julebordsfylla - Incels til Rødt? - Dette tjente de på ditt postnummer Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Steinbiten gliser fra coveret, og vi spør: vil vi ha den på tallerkenen, eller patruljerende i tareskogen?I denne episoden tar vi først en runde på NM i undervannsjakt på Hitra 2025, der vi testet ut sportskommentator rollen:GPS-tracking av dykkerne ute på flåtene, mens Ivan og Ørjan satt i studio og kommenterte det hele live. Vi snakker om hva som faktisk funket, hva som ikke gjorde det, og hva vi kunne gjort annerledes neste gang. Og ikke minst: hva vil du som lytter at vi gjør hvis vi gjør mer live-dekning av konkurranser fremover?Derfra ser vi frem mot Kristiansund Cup 2026 – hva konkurransen er, hvorfor plassene forsvinner fort, og hvorfor vi har et tak på antall deltagere.Så dykker vi ned til ukens hovedtema: forslag om freding av steinbit.Vi snakker om forskningen, tareskog, kråkeboller og steinbitens rolle som “vaktmester” på bunnen, og om hvordan dette treffer oss som undervannsjegere. Bør vi skyte mindre, vente på forvaltningen – eller allerede nå endre våre egne valg? Del gjerne meningene dine via meningsmåling i Spotify eller i kommentarfeltet på Facebook.Til slutt får du Frivannsliv-konkurransen, nytt kodeord og noen anbefalinger – blant annet “Hold Pusten – En bibel for undervannsjegere” – før vi slipper deg opp til overflaten igjen.I denne episoden hører du om:NM undervannsjakt 2025 på Hitra og GPS-tracking med LIVE-kommentarKristiansund Cup 2026 og kampen om plasseneForslag om freding av steinbit, tareskog og kråkebollerFrivannsliv-konkurransen og nytt kodeordMens vi pendler mellom tullprat, saltvann og blodig alvor, fortsetter konkurransen vår i samarbeid med Frivannsliv!Hør episoden, plukk opp kodeordet, og send det inn via skjemaet

Unikitet inte är något man har – det är något man förtjänar genom beteenden som kunder faktiskt märker,  snabbhet, professionalism, mod och långsiktighet. Mikael Weléen och Tomas Tränkner visar hur Great Group bygger sin framgång genom att förstå kundens verksamhet bättre än kunden själv och våga utmana deras tänk, istället för att bara leverera det de ber om. De beskriver arenamodellen där kundrelationer aktivt vårdas även när kunden inte köper, vilket leder till lojalitet, rekommendationer och mindre priskänslighet. Kontinuerligt lärande och kunskap om AI som de kommande avgörande konkurrensfaktorerna. Den som inte utvecklar sig kommer bli omsprungen. Budskapet är att om du inte uppfattas som unik är det för att du inte har gjort jobbet.   Slutsatser Unikitet sitter inte i ditt erbjudande, den sitter i hur du agerar, levererar och utmanar kunden. Snabbhet + förtroende + värdeskapande relationer = högre priser och lojala kunder. Den som inte lär sig och utvecklar sig, särskilt inom AI, blir irrelevant.

Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.Reporter: Knut Kainz Rognerudknut.rognerud@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se

Nok et går har gått i jussens verden. Kjetil Kolsrud fra Rett 24, advokat Jenny Sandvig og programleder Marianne Reinertsen gir deg sine favorittsaker fra 2025. I tillegg skuer de inn i det nye året for å trekke frem noen spennende saker de gleder seg til. Marianne deler litt sesongbasert julejuss når hun forteller om forskriften som gjør godteposen til en saga blott. I tillegg trekker hun frem saken om forbyttede babyer på fødestua, som hadde sin oppfølger i lagmannsretten i november. Kjetil filosoferer litt rundt saken om at politiets praksis ikke følger helt klar ordlyd og Jenny trekker frem Høyesterettssaken "Red Rock" (HR-2025-251-A). "Den mest spennende saken neste år har vi ikke hørt om ennå!", sier Kjetil Kolsrud om jussåret 2026. Men hva gleder panelet seg til av saker som vi alt vet om? Det kan du høre mer om i ukens episode! Hvilken sak mener du blir viktig i 2026? Ta kontakt på jusspodden@gmail.com. Neste uke kommer en julebonus med rettssak mot julenissen! Jusspodden sponses av stiftelsen Lovdata. Lenker over leder til Lovdatas åpne sider. Jusspodden er uavhengig og Lovdata legger ikke føringer på produksjonen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Lever Metroid Prime 4 upp till hypen? Vilket spel vinner the Game Awards? Vad är det för sten de lagt ut? Vilka fler klick bait-esque frågor kan man ha i en podbeskrivning? Blir det kul? Det blir kul!

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA vill ändra reglerna för turister som reser in via det internetbaserade ESTA-systemet. Bland annat ska det enligt förslaget bli obligatoriskt att ange sina sociala medier-konton, som myndigheterna ska få kolla igenom fem år tillbaka. Frågan är vad detta gör med viljan att resa dit.Sen pratar vi om att det italienska köket hamnat på Unescos lista över immateriella kulturarv. Enligt italienarna består deras kök av mer än bara en samling recept, och nu hoppas de att deras matkultur ska få ett ytterligare skydd.

Hur för man vidare ett arv som består av ruiner? Sanjin Pejkovi tar med sin son till Bosnien, där lager av minnen staplas på varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Jag älskar de bosniska bergen” utbrister han. ”Jag med”, säger jag. Han tar upp sin mobil, börjar filma och kommentera topparna, så höga att man inte ser dem när man åker bil genom ravinerna. Vi är nära. Vi är i hans pappas hemland, på väg till hemstaden Jajce.Jag ljuger inte. De bosniska bergen har jag med tiden lärt mig att älska så innerligt och rent. Gröna, ståtliga. Hotfulla när de spottar ur sig stora stenar som då och då blockar bilvägarna som slingrar sig genom deras inre skugga. Oändliga köer på den virvlande vägen som bor granne med skog, flod, sten. Den porösa vardagen här.Slumprouletten gjorde att pojkens mamma och jag hamnade bredvid varandra på en fest 2500 kilometer från vår födelseort. Uppvuxna som grannar i en sömnig stad hittade vi vårt sammanhang en kväll i Sverige. Blev ihop, fick en son.I Jajce bor pojken och jag i den lägenhet som hans mamma växte upp i. Hon tvingades lämna den i krigets gryning, elva år gammal. Vår avkomma är elva år nu och traskar på samma golvparkett som hon för trettiotre år sedan. Tanken att pojken faktiskt kunde ha fötts och bott i staden vi nu besöker, om inte kriget brutit ut, är svindlande och slår mig med full kraft när jag ber honom posera vid ett björkträd som står vid håligheten som en gång i tiden varit min skola. För trettio år sedan en oskyddad och smal björk som darrade i vinden. Nu en mäktig påminnelse om tidens envetna gång.Som barn brukade vi besöka guden Mithras tempel. Man skulle, på grund av gamla vidskepelser, absolut inte röra statyn som visade Mithras muskulösa kropp brottandes med en tjur och en orm. Vi gjorde det ändå. En flygplansraket jämnade hela gatan med marken 1992. Gatan är återställd, det romerska templet från 300-talet inglasat med våra fingeravtryck kvar på Mithras och tjurens kroppar.Vi är omgivna av ruiner, fysiska och föreställda. I Jajce flyter tid och rum samman.Många har skrivit om de olika roller som ruiner kan spela i vår senkapitalistiska samtid. Medan jag guidar min son mellan olika tidsepoker och känner fantomsmärtor av de små spåren jag lämnat i stadens vrår, tänker jag på litteraturvetaren Andreas Huyssens tankar om nostalgi för ruiner. Huyssen menar att vår tids fascination för ruiner egentligen bär på en stilla längtan efter en dåtid som ännu inte hade förlorat sin förmåga att föreställa sig andra framtider. Att blicka tillbaka mot ruiner kan vara ett sätt att ifrågasätta den linjära idén om ständig utveckling. Berlin är för Huyssen ett slags “urban palimpsest” – en stad där historien ligger lager på lager, aldrig helt utplånade men heller aldrig helt intakta. Jajce är min palimpsest.Till vänster ett nytt tidshopp. En söndersprängd stugruin lutar sig mot ett mycket större nybygge på två våningar som i sin tur ligger ett par meter från den medeltida fästningenNär vi var små brukade vi stå på fästningens murar och kasta ner vattenfyllda ballonger. På bilar, folk. Man försökte jaga bort oss, få ifatt oss men vi var som små apor, just tillräckligt snabba och skickliga för att fly undan. Stadens historia var vår lekplats. Vi lekte jage och kurragömma i medeltida torn som använts ömsom för religion, ömsom för tortyr.På plätten inuti själva fästningen anordnades det fredskonserter före kriget. Vi stod på det eviga gräset, väntandes medan 1990-talets folkmusik ekade och studsade gentemot dess medeltida väggar. Varje armé som hade ockuperat Jajce under dess historia brukade hänga upp sin segerflagga. Även under 1990-talet. Under fästningen bodde vi som smekte dess stenar och klättrade på dess väggar i tron att vår framtid skulle vara annorlunda än den som fanns före oss. Vattenballonger ersattes av granater, vattenpölar på gatan färgades röda.Pojken vill höra allt. Ställer många frågor. Om kriget, om livet, släktingarna. Och jag svarar, förklarar, berättar. Han lyssnar mer koncentrerat än vad jag någonsin hade kunnat vänta mig. Och ett abstrakt provisorium som efter flykten har varit mitt liv får verkliga konturer på ett annat sätt än tidigare. Jag förkroppsligas framför pojkens ögon. Mitt liv är inte muttrande sammanfattningar längre. Berättelserna har fått en fysisk inramning. Där spelade vi basketen, nu dribblar han framför den skeva korgen. Där satt vi på trapporna, rädda för de äldre. Nu sitter han på det översta trappsteget. En liten konung i sin pappas minnesrike. Dåtiden har materialiserats och fått samtida beklädnad.Skisser får liv. Det jag antytt när jag pratat om min barndom för honom i Göteborg får här verkliga konsekvenser. Här är spåren efter granatsplitter, här sköt krypskytten. Där föll de mäktiga raketerna som slog ut alla fönster i hela grannskapet. Här är gatan som såg ut som Hiroshima. Där fastnade jag med mitt stora huvud i balkongräcket. Där, på balkongräcket, klättrade min granne Edhem från balkongen under för att skjuta till mig en choklad eller kexförpackning.Vi hittar ett peacemärke som hans pappa sprayat på en smutsig vägg, precis innan kriget skulle bryta ut. En futtig detalj på en av stadens fula fasader, för mig ett litet vittnesmålsärr om att jag funnits här. Han går på mina gator, gör dem till sina. På bosniska heter det ”srce mi je puno”, mitt hjärta är fullt.Och ja, parallellt som jag berättar för sonen om hur det kom sig att vi sprayade olika symboler, tänker jag på den pojken, något år äldre än vad sonen är idag, som inte ens kunde föreställa sig den framtiden som väntar på honom bakom hörnet. Minnets ruiner reser sig som spökstäder var vi än befinner oss i Jajce.Under vår sista dag i Bosnien besöker vi kyrkogården i staden Banja Luka, där min mormor, hennes syster och deras föräldrar ligger begravda. Min mammas aska är sedan nio år tillbaka omfamnad av Uddevallas blöta jord. Mammas systers aska ligger i Vancouver. En evigt pågående utspriddhet, som fortsätter även i döden.Bodil Malmsten skriver i dikten Sorg: Före - efteråt. Det enda som finns är det obeskrivliga avståndet mellan innan det hände och när det har hänt. Är det någonting jag kan göra? Vi som blev skonade - ska vi känna lättnad? Vi är här.Och vi är här. En son och en pappa, ett arv byggt på ruiner, det enda beständiga i mänsklighetens historia.Sanjin Pejković filmvetareProducent: Karin Arbsjö

Blir omstillingskommisjonen et reelt taktskifte i omstillingen av Norge? Hva betyr det for verden at USA fører en klimafiendtlig politikk? Og har Parisavtalen fortsatt kraft 10 år etter? Og hvilken betydning har Kinas grønne energi for energimarkedene i resten av verden? 2025 har vært et dramatisk klimaår, med både oppturer og nedturer. I denne spesialepisoden vender vi mikrofonen mot verter Erik Solheim og Jens Ulltveit-Moe for å oppsummere året: norsk klimapolitikk, Parisavtalen 10 år etter, USAs nye kurs og Kinas voksende klimamakt. — Vi har en fortelling i Norge som gjør det veldig lett å forlenge oljealderen. Fortellingen om at velstanden er avhengig av fortsatt oljeproduksjon. Den er jo feil, sier Jens Ulltveit-Moe. God lytting! 

Det vankas Nobelfest, men vi vill höra vad helt vanligt folk ska lägga upp på tallriken vad blir det till middag hemma hos dig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Birgitta berättade att hon och maken med respekt för sina grannar åkt iväg till sommarhuset för att äta surströmming! Johan lagar aldrig middag, i hans familj är det kvällsmat med macka eller fil som gäller och för Sanna blir det korv och hemlagad potatismos.”Sätt på riset!”...sa Christer i reportage(kok)boken från 2003 som Hanna läser några stycken ur i extramaterialet. Och dessutom ringer vi upp vår käre gamle kollega Adam som gått och blivit pappa!

Er et Oslo-dominert Høyre et problem? Hvorfor er Nobels Fredspris omstridt i år og ikke minst: Blir det jul hvis ingen lager til jul?

I denne episoden av U-sagt tar vi opp et tema som berører hele helsetjenesten: riktig legemiddelbruk.Vi snakker med Ketil Arne Espnes, overlege ved St. Olavs Hospital, spesialist i allmennmedisin og klinisk farmakologi og Julie Wendelbo, klinisk farmasøyt i Oslo kommune, Sykehjemsetaten, om hvorfor feil skjer, hvilke konsekvenser de får og hvordan legemiddelgjennomganger kan gjøre en forskjell.Til slutt møter vi Guro Marte Mpote og Therese Bakke fra Helsedirektoratet, som deler innsikt om den nye nasjonale planen for riktig legemiddelbruk og hvordan digitale løsninger kan bidra til bedre pasientsikkerhet.Innspillsversjonen av Nasjonal plan for riktig legemiddelbruk ligger nå ute på Helsedirektoratets nettsider, og innspill ønskes innen 19. januar 2026.Les mer om Utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester på Startside Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tom og stian lager kunst i en episode til med bare gutta Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Punkare, beatniks och kristna subkulturer kan ta över världen. Men att den samtida litteraturen tillhör dem är ett missförstånd, menar Torbjörn Elensky. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Kultur är ett vanskligt begrepp. Antingen är det för smalt, och omfattar bara det som personer som är ointresserade av sådant kallar finkultur, eller så är det för brett, och inbegriper i stort sett allt mänskligt. För att skapa ordning kan man försöka specificera med olika förled, vilket Horace Engdahl gjorde i det tal han höll 2006, med den insinuanta titeln Högkultur som subkultur?Hade han rätt?Ja, om man får tro flera av vår tids skribenter. För sjutton år efter att det hållits trycktes talet på nytt i tidskriften Essä, med ett flertal tillhörande kommentarer. Även om vissa av författarna tog visst spjärn mot Engdahls tankar så stod den övergripande bilden klar: Högkulturen var marginaliserad till subkultur.Åh, jag kan verkligen önska att det stämde. Men tyvärr tror jag inte det. För även om Horace Engdahl talade om högkultur, så syftade han på något mycket snävare: Den konstnärligt relevanta skönlitteraturen. Det han egentligen ondgjorde sig över var hur den marginaliseras. Och då framstår talet om subkultur som ett försök att göra litteraturen cool, som ett sista räddningsförsök. Ge den förnyad vitalitet.Litteraturen har ju dock fortfarande viss status, som upprätthålls inte minst av Svenska Akademien, vilken omger den med en air av finhet. Vilket kan vara en del av problemet. Subkulturer kan vara elitistiska, men de uppstår aldrig i eliten.När vi pratar om kultur måste vi inse att villkoren för de olika konstarterna är helt olika. Konstmusiken lever nästan helt på offentligt stöd, men den är samtidigt ytterst vital, med verkligt internationell relevans. Dess publik är global och kan därför bli väldigt stor, även för sådant som uppfattas som smalt. Den kan vara exklusiv, men är inte någon subkultur. Konsten - måleri, skulptur, installationer, koncept och så vidare - fungerar på flera olika sätt, det finns så att säga olika nivåer. Men talar vi om den verkligt framgångsrika är det en dynamisk blandning av kritik, privata samlare och offentliga institutioner som lyfter konstnärskap till kändisskap. Konsten har länge präglats av sin unika marknadssituation, men den är verkligen inte på väg att bli någon subkultur. Där finns fortfarande pengar, och inte i gamla stiftelser, utan från nya, superrika elitkonsumenter. Att det på ett par decennier i Stockholm öppnade tre privata konsthallar säger allt. Det är knappast några obskyra rockklubbar.Filmen då? Det finns högkulturell film som visas på festivaler världen runt. En del kan få kommersiellt genomslag. Det är den nyaste av konstformer, och i den samsas en folklig mångmiljardmarknad, nationella prestigeprojekt, geniala auteurer och kommersiell smörja. Det finns filmklubbar med subkulturell prägel, men filmkonsten är inte någon subkultur.Litteraturen är speciell på flera sätt. Under årtusenden är det varit härifrån de andra konstarterna fått sina motiv. Nationella gemenskaper vilar ofta på just litterära verk, Italiens Dante, Englands Shakespeare, Tysklands Goethe. Under ett par hundra år har den skönlitterära prosan utgjort kulturens centrum. Det är den folk först tänker på då de tänker på kanon. En konstart som länge kunde förena exklusivitet och prestige med en stor marknad. Nu har den emellertid på mindre än femtio år, snabbt tappat stora delar av sin publik och sin prestige. Vad blir då kvar? Blir den en subkultur bara för att den blir mindre? Är det inte snarare så att den är på väg att bli irrelevant?För en företeelse blir inte en subkultur bara för att den är smal. Det räcker inte. Subkulturer arbetar med särskilda uttryck både för att skapa gemenskap inom gruppen och avskärma dem som inte hör till: klädsel, musik, uttryck, gester. Visst kan man inkludera historiska rörelser, men de mest typiska och kända subkulturerna är alla delar av den ungdomskultur som började utvecklas efter andra världskriget. Beatniks, hippies, mods, skinheads, punkare, synthare, hiphopare och så vidare. Lätt identifierbara. Ofta bildades de av ungdomar från arbetarklassen, som ett sätt att utveckla självkänsla och gemenskap i opposition mot de vuxna och samhällets auktoriteter. De har dessutom vanligen varit fientliga sinsemellan. I början av 80-talet var det stora slagsmål mellan punkare och kickers, till exempel. Är det detta som väntar litteraturen? Slagsmål kanske vore bättre än ljum samstämmighet åtminstone. Men nej, jag tror inte det.Punken är medelålders, men fortfarande kan man se tonåringar glida över Sergels torg med skinnjacka med nitar och anarkist-A:n. De vågar kanske inte använda riktiga säkerhetsnålar i näsan, eller måla svastikor på ryggen längre, men ändå. Subkulturer har i våg efter våg präglat nya generationer och de har ofta gått från att vara små och utmanande till att påverka hela kulturen i vid mening. Beatniks blev mode på nolltid. Hippies befriade vår sexualitet. Punken gick från att vara ett långfinger mot alla över huvud taget som var äldre än 15 till att på djupet påverka mode, design, konst, musik, inte minst genom idealet att göra det själv, do-it-yourself. Är Horace Engdahl på väg att bli punkare? Drömmen om subkulturen är drömmen om ungdomen. Men det enda säkra är att vi alla bara blir äldre.Nästan all kulturell förnyelse efter världskrigen har bubblat upp från subkulturerna. Och går man längre tillbaka och vidgar begreppet gäller detsamma den heroiska modernismens pionjärer, surrealister, dadaister, futurister och andra som ville omstörta hela det existerande etablissemanget. Även 1800-talets dekadenter och dandyer, romantiker och revolutionärer var på sätt och vis subkulturer, som med tiden tog över. Stravinskys Våroffer buades ut på premiären och impressionisterna, som numera pryder så många affischer, muggar och bordsunderlägg att de blivit uttjatade, refuserades av de högkulturella experterna och öppnade sin egen salong istället, som riktiga punkare. Det går att hitta flera exempel på hur subkulturella strömningar tagit över hela samhällen. Kristendomens framväxt under senantiken är ett paradexempel: från att ha varit slavars, kvinnors och förtrycktas religion svällde den och tog på några hundra år över hela Romarriket.Det skulle kunna komma en litterär subkultur. En ny grupp romantiker, med utmanande kläder och interna tidskrifter. Visst. Men högkulturen, och särskilt litteraturen, håller inte på att bli någon subkultur. Den håller på att bli marginell. Jag hoppas fortfarande på förnyad vitalitet i skönlitteraturen, även om den aldrig igen blir den massmarknadsprodukt den var under halvtannat århundrade. Men den förnyelsen, som kanske redan pågår långt ifrån salongerna, i någon subkultur i en förort till Jakarta, kommer vi inte att känna igen förrän den redan är på väg att bli mainstream. Det enda säkra är att kulturell förnyelse aldrig har presenterat sig redan lagerkrönt.Torbjörn Elenskyförfattare, kritiker och essäistKällorTidskriften essä nr 19-20 2023: Högkultur som subkultur? Red. Emi-Simone Zawall.

I dagens Inga dönare tittar Kalle Berg in i spåkulan tillsammans med GP:s fotbollskrönikör Robert Laul. Hur derbysugna är göteborgarna? Vad blir de stora utmaningarna för lagen och hur många lag från Göteborg tål Allsvenskan? 00:00 Start00:26 Fifas fredspris13:45 Hur hög blir derbyfebern 2026?25:12 BK Häcken34:46 BK Häcken FF38:40 IFK Göteborg41:57 Gais44:39 Snabbfrågor med LaulFölj oss på Instagram: @ingadonarepodcastAnsvarig utgivare: Christofer Ahlqvist Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fire djevler fra tasmania er unhinged, unleashed og uncut i studio. Det er selvsagt Leon, Christian, Casper og Ulrik som tar deg gjennom verdens undergang. Vi snakker om presse-etikk, superkrefter, Julenissen, P Diddy og Caspers favoritt julefilm! Hør en klassisk episode av klasse fra..... Dantes inferno!

Denna vecka diskuterar Jacob och Erik två nyheter från veckan som gått. Först ut är en ny analys av datan från Surmount-4 där man tittat på hur olika riskmarkörer förändras efter att människor slutar med fetmamediciner. Efter det så får du höra lite om resultaten från NORMO 2025 som är ett gemensamt nordisk samarbete där man tittat på livsstilsvanor i de olika nordiska länderna. Man har frågat några tusen deltagare om deras kostvanor, motionsvanor, bruk av alkohol och nikotin samt deras nuvarande längd och vikt. Resultatet visar på en tydlig försämring av människors livsstil överlag sedan 2014. Du kan läsa hela rapporten här om du vill veta mer än det som vi tar upp, NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014–2024. Till det här avsnittet finns det flera tabeller och diagram som du kan titta på publicerade i ett inlägg på Hälsoveckan by Tyngres Instagramkonto. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:34) Sambandet mellan viktnedgång och hälsoeffekter med fetmamedicinerna (00:22:55) Svenskarnas kost och träningsvanor blir sämre och sämre (00:42:18) Vad föreslår man som försök till åtgärder? (00:46:50) Beslut kring subventionering av obesitasläkemedel skjuts fram

Mathilda och Andrea gästar podden och tar över med storm. Vilka fördomar har vi om varandra, hur världsfrånvända är Hanna och Lojsan egentligen, och är det så fel att förvänta sig dyrare presenter från rika vänner? Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

I denne episoden skal vi snakke om det aller siste grepet for økt hverdagsglede – nemlig det å gi til andre. Vi starter episoden med å faglig og psykologisk pakke ut hva dette grepet innebærer før vi inviterer rollemodellene Anna Svanberg og Jannecke Bugge inn i samtalen. Anna og Jannecke har blitt oss anbefalt som perfekte gjester til å snakke om nettopp det å gi. Anna og Jannecke deler mye og klokt om hvordan de lever livet sitt med det å gi som fokus og hva som kan være barrierene til å gi. De deler om hvor viktig det er å gi fra et overskudd og hva som er faktisk lurt å gi – både hva som er lurt av deg å gi ut i fra hva du kan og er god på, men også hva som er lurt å gi i forhold til hva den andre faktisk trenger. Anna og Jannecke introduserer også energipoengsystemet – et veldig nyttig verktøy i alle relasjoner når man skal fordele oppgaver. Helt til slutt i denne episoden oppsummerer Tuva og Marita hva de konkret tar med seg fra hele prosjektet og hvordan de selv opplever eventuell økt livskvalitet og glede i eget liv. Har det faktisk fungert? Blir man lykkeligere av å systematisk implementere de fem grepene i hverdagen? Og stopper egentlig sesong 4 her? Har Tuva og Marita noen overraskelser på lur?

«Alt» er blitt politisk i dag – hva du spiser, hvilke klær du har på deg, hvor du jobber, hva du drømmer. Politisk engasjement gjennomsyrer samfunnet, og bevegelser som Occupy Wall Street, Gule vester og Fridays for Future blusser opp og skaper overskrifter, før de forsvinner like raskt. Likevel fører ikke denne politiseringen til reelle samfunnsendringer, bare avmakt og frustrasjon.Slik beskriver den belgiske idéhistorikeren Anton Jäger tiden vi lever i nå i boken Hyperpolitikk. Ekstrem politisering uten politiske konsekvenser (til norsk ved Eivind Lilleskjæret). Jäger viser hvordan vi står fanget mellom allestedsnærværende politisering og politisk avmakt, der engasjementet har forflyttet seg fra institusjoner til kortlevde bevegelser og sosiale medier.En som har lest Jägers bok med interesse, er samfunnsredaktør i næringslivsavisen E24, Torbjørn Røe Isaksen. I tillegg til å ha lang erfaring som politiker og statsråd for Høyre, er han også forfatter av flere bøker, sist samfunnsdiagnosen Ingen tror på nåtiden. Han møttes Jäger til samtale under Norsk Sakprosafestival om vår hyperpolitiserte nåtid og hva vi kan gjøre med den. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boken heter "Helgon - En lättsam teologisk betraktelse" och gäst är författaren Ulf Aspenberg.Helgon dyker ofta upp i kultur och historia, men kunskapen om dem är begränsad och ofta blandas fakta med myter. I boken presenteras ett urval kända och mindre kända helgon – från Franciskus, Birgitta och Lucia till mer ovanliga typer som pelarhelgon och moderna ”internethelgon”. Särskild vikt läggs vid svenska helgon, som Sankt Erik och den mer obskyra Sankta Tora.Frågor som diskuteras i programmet är bl.a: Hur utses helgon? Vilka områden blir helgon skyddshelgon för och varför? Vilka är de mest kända helgonen? Vilka svenska helgon har vi? Och varför utses människor till helgon först efter deras död?Läs mer om alla avsnitt och sök i arkivet på hemsidan: https://larafranlarda.com/Instagram: https://www.instagram.com/larafranlarda/Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Miljoner använder ChatGPT för råd och tröst. Samtidigt rapporteras fall av psykisk kollaps och självmord en växande utmaning för techbolagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ChatGPT har på bara tre år gått från att vara ett smart sökverktyg till att bli en samtalspartner för miljontals människor världen över. Många använder tjänsten för att få råd, tröst och stöd i vardagen – ibland i stället för att vända sig till vänner eller psykologer, men utvecklingen har en baksida.Det finns rapporter om användare som fastnat i extremt långa dialoger med chattboten och drabbats av psykisk kollaps. I vissa fall har samtalen handlat om självmord med tragiska konsekvenser. Företaget bakom ChatGPT, OpenAI, har försökt justera tekniken för att minska riskerna, men samtidigt behålla engagemanget. Det är en balansgång som väcker frågor om både ansvar och framtidens psykiska hälsa.Psykologer ser både möjligheter och faror med AI som terapeutiskt verktyg – från att sänka tröskeln för hjälp till att skapa beroende och förstärka sårbarhet. Vad händer när en maskin blir den som alltid lyssnar? Och hur påverkar det vårt sätt att söka stöd?Reporter: Anders Diamantanders.diamant@sr.seProducent: L ars Broströmlars.brostrom@sr.se

Reklam för Dbet. Här hittar ni våra andelsspel på Supertipsethttps://trk.affiliates.dbet.com/o/NRI1ix?lpage=vWZQ4d&site_id=7012722Fullständiga villkor gäller. +18. Spela ansvarsfullt. Stödlinjen stödlinjen.seÅrets bästa sportdealar är här! TV4 och Studio Allsvenskan har ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s fotbollspaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, plus massa mer). Ordinarie pris är 449 kr/månaden så detta erbjudande innebär 200 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet! Dessutom har vi nu även hockeypaketet där du kan se SHL och Hockeyallsvenskan till halva priset hos TV4. Klickan på länken för mer info: https://www.tv4play.se/kampanj/studiohockeyVi välkomnar Leon Hien till Studio Allsvenskan!Degerfors-mittbacken som slagit igenom i Allsvenskan i år.Hur har den turbulenta säsongen varit för honom och för laget?Vi tar oss igenom hela karriären med start i Kista och via AIK tog han sig till Hammarby och senare även Odds BK och Degerfors.Blir det Djurgården härnäst?Det blir förstås en hel del om Leon Hiens framtid då han är jagad av flera klubbar och inte minst Djurgården. Hur ser han på det?Dessutom snackar vi om brorsan Isak Hien som gjort samma resa Leon gör nu. Vad har han lärt sig därifrån?Plus lyssnarfrågor och massa annat.Missa inte när Leon Hien gästar Studio Allsvenskan.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Qlean Scandinavia planerar framtiden med tydliga treårsplaner och flera utvecklingsprojekt kring ultrarent vatten. Företaget vill bli ett stabilt och självgående bolag där Petra Hammarstedt på sikt kan kliva tillbaka, men bara lämna över till rätt köpare. De satsar på lönsamhet framför storlek och vill ligga runt 30–50 miljoner kr i omsättning med goda marginaler. Qlean väljer bort kunder som bara jagar pris och håller fast vid arbetsmiljö, kvalitet och hållbarhet. Framåt ser Petra fler möjligheter inom industriell rengöring, stödd av ny teknik som gör det säkrare att övervaka vattenkvalitet.   Slutsatser • Stabil tillväxt och lönsamhet går före snabb omsättning. • Rätt kunder är viktigare än många kunder. • Innovationsarbetet fortsätter, men utan att tumma på säkerhet och värderingar.

Solcellsforskaren Ellen Moons vid Karlstads universitet är den första kvinnan som blir ständig sekreterare på Kungliga vetenskapsakademien, KVA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det var en fysiklärare i skolan som väckte hennes nyfikenhet på fysik och lust att experimentera. Idag jobbar hon med framtidens solceller vid Karlstads universitet. Men för Ellen Moons är det också viktigt med gränsöverskridande forskning och att kunna jobba med vetenskapens roll i samhället.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Äntligen släpps denna enorma nyhet!!Tjejerna minns tillbaka på sina gedigna karriärer inom SHOW BUSINESS.Det bollas idéer till livepodden -eller snarare showen. Blir det sång? Blir det mentometer? Blir det berättelser från poddens historia? Hjälp från er lyssnare behövs!Det blir en one night only!Köp biljetter här:https://tickets.gso.se/sv/specialoffer/tickets/28133/TÄNK att ni finns!! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi vil ha julebonus! Og Alexandra får prøve seg på morsrollen når hun skal vinne tilliten til Stians 3 år gamle datter. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Denna vecka får vi höra den gripande berättelsen om när en barnfamiljs härliga resa till Turkiet plötsligt förvandlas till en mardröm och pappa Jonas tappar förståndet.

Det er black week, hvis det er lov å si? Alt som før var dyrt er nå litt billigere, men ikke billigere enn det var før det ble dyrt. Dette er handelstandens egen Forræder, der ALLE blir lurt og ingen sitter igjen med en eneste sølvbar // Isabell Raad starter skole i India. Det blir dobbeltime restylane og klassetur til Dubai // Har du kjøpt julekalender enda? Blir det sjokolade, lakris, te, serum, sminke eller potetmos? Alt dette finnes nemlig som kalender. HJELP!

Henning Eklund har varit på den finska techfesten Slush och träffat svenska techstjärnor. Men mest jubel fick förstås KAJ.Men vi får också höra vem som hade en egen sminkös och vem alla ville bada bastu med. Dessutom avslöjar vi EXAKT hur mycket lättare det kommer bli att driva techbolag i Europa framöver. Björn Jeffery informerar om att man måste betala moms i USA också (och gissa vad, det är ganska krångligt) och så undrar han om undergången ändå inte har startat, litet långsamt. Missa inte att anmäla dig till vår julavslutning! Kom och lyssna på våra förutsägelser inför 2026, träffa andra lyssnare och snacksa med oss. Glöm inte att fylla i om du vill åka med i en gemensam buss. Blir det tillräckligt många kör vi buss från stan!

Blir du med oss i daglig frem til jul? Vi er nemlig klare for årets julekalender i podkast format. Den er ikke HEMMELIG - men JULEGRADERT! En podkast fra Nasjonal sikkerhetsmyndighet 2025

I veckans avsnitt gästas vi av kreatören och hela Sveriges städexpert Kevin Florström, mer känd som Kevinskvadratmeter. Men bakom inredning, organiserade lådor och städglädje finns också en historia som Kevin sällan delar. Vi har ett samtal om en stökig uppväxt, förlamande ångest och att våga lyssna på vad man behöver i sitt liv. Kevin berättar om hur han och hans syskon, tillsammans med deras mamma, flyttade till ett kvinnoboende när han bara var fyra år och minnena, känslorna och styrkan som följde med. Vi pratar om hur en tuff start i livet kan forma en, men inte definiera allt: som Kevin själv säger, “allt blir inte misär bara för att man får en dålig start.”Vi pratar också om relationen till ångest genom livet och varför det ibland kan kännas svårare att må dåligt som vuxen. Kevin delar öppet om terapi, självkänsla och varför flytten från Stockholm till ett hus på landet i Skåne blev ett av hans viktigaste beslut någonsin: “det här huset har gjort mer än 100 år i terapi”.Självklart hinner vi också prata om städning som återhämtning, varför ordning kan skapa lugn när allt annat känns kaotiskt och om man faktiskt kan “städa sig ur” dåligt mående. Avsnittet med Olga Persson från Unizon hittar ni här: https://shows.acast.com/angestpodden/episodes/6479f0e824aece00119fccc9Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har Kari Nessa Nordtun gjort noe galt i forbindelse med hytteplanene i Farsund? Er det andre regler for politikere, særlig når de i prinsippet er mot reglene de følger? Blir det fred i Ukraina? Jan spiller Schrödingers konsert, og ingen kan si g***ordet før søndag. INGEN!

När Zara Larsson dyker upp på VMA-galan 2025 i en tropisk glittrig strandklänning är det tydligt att någonting har förändrats. Hitsen har alltid funnits där, men den svenska popstjärnan har aldrig tagit sig hela vägen till toppen – förrän hon släpper albumet Midnight Sun. Det som tidigare beskrivits som Zara Larsson problem, ett spretigt personligt varumärke, verkar nu vara fixat. Innebär den nya estetiken att hon nu slår igenom en gång för alla?Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Matilda Källén, redaktör på DN Kultur. Producent: Elinor Ahlborn.

Psykodynamisk teori, med røtter i Freuds psykoanalyse, fremhever hvordan våre tidlige erfaringer former det ubevisste sinn og påvirker våre tanker, følelser og handlinger gjennom hele livet. Den grunnleggende ideen er at "fortiden lever i nåtiden" – opplevelser fra barndommen lagres som emosjonelle og kognitive mønstre som vi ubevisst bærer med oss og gjentar i våre relasjoner og vår selvforståelse. Thomas A. Harris' bok I'm OK, You're OK fra 1969 tar opp mange av de samme temaene gjennom transaksjonsanalyse (TA). Den viser hvordan barndommens erfaringer skaper livsposisjoner og kommunikative mønstre som preger oss i voksen alder.I denne episoden skal vi utforske hvordan psykodynamisk teori og Harris' transaksjonsanalyse belyser dette fenomenet, samt hvordan vi kan arbeide med slike ubevisste mønstre for å forbedre vår emosjonelle helse og relasjonelle fungering. Velkommen til en ny episode av SinnSyn!Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv? Bli medlem på vårt Mentale Helsestudio.Last ned SinSyn-appen på www.sinnsyn.no/download/ Eller meld deg inn via www.patron.com/sinsyn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige rustar upp militärt och är numera en del av Nato. Blir vi säkrare? Och vad är det vi försvarar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har inte lagt så mycket pengar på försvaret sedan kalla krigets dagar. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är Sverige nu fullvärdig medlem i Nato. Runt om i världen sker militär upprustning i takt med att den storpolitiska maktbalansen ändras. Blir Sverige och världen säkrare eller gör stridsberedskapen att det blir närmare till krig? Vilka alternativa vägar till säkerhet finns det för att stärka freden?Hotet från Ryssland beskrivs som ett existentiellt hot mot Sverige och Europa. Det är därför vi stöttar Ukraina, stärker våra gränser och rustar upp. Men vad är det vi försvarar? De territoriella gränserna, demokratin, Nato, folkrätten…?När Sverige efter över 200 år som alliansfritt går med i Nato förändras vårt lands identitet. Det neutrala Sverige självbild var en röst för fred och internationellt samarbete. Vad kommer Sveriges nya identitet vara? Kan ett stärkt försvar öka gemenskapen?Medverkande: Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier, Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, Ulrika Möller, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips:Böcker:To run the world - Sergej RadchenkoHennes excellens Agda Rössel - Elin JägerströmSport:AikidoPsykoanalys:Jaqcues LacanBöcker och texter som nämns i programmet:Är Sverige säkert nu? - Perspektiv på Nato och svensk säkerhetspolitik - Redaktör Linus HagströmNational security as an ambiguos symbol - artikel av Arnold WolfersHell of Good Intentions - America's Foreign Policy Elite and the Decline of U.S. Primacy - Stephen Walt

Äntligen är nyheten ute! Tjejernas 7e barn bakas och i detta avsnitt får ni veta allt om det! Var det planerat? Vilken vecka är hon i? Blir det en flicka eller en fjärde pojke? Hur berättade hon för Ines? Det har varit en hemlighet som har varit svår att hålla då Kenza gått igenom en tuff period både psykiskt och fysiskt.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Dr Rangan ChatterjeeYRKE: Läkare/författare/poddareOM: Valet att gå från läkare till livsstils-influencer, skillnaden mellan lycka och happiness, de tre nyckelorden samklang - kontroll - belåtenhet, depression som symptom, horribel mat på svenska och brittiska sjukhus, tre-frågorsjournalen morgon och kväll, närvaro före prestation, varför han håller andan fyra minuter om dagen, hur du blir av med din ilska i trafiken, smartphone-beroendet som ”nya rökningen”, förintelseöverlevaren Edith Egers oförglömliga ord, och givetvis en hel del om spegeln i biljardhallen där han som läkarstudent gav sig själv en örfil för att vinna.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Book billetter til Burgundsmaking av 2023 årgangen på Chat noir:https://www.chatnoir.no/events/en-helaften-i-burgund-opplev-aargang-2023-mthomas-giertsen-og-merete-bo/efhKps2vsCVinene som anbefaler: https://www.dn.no/smak/vin/niepoort-redoma-branco/4-1-246286https://www.dn.no/smak/vin/pormenor-branco/4-1-250039https://www.dn.no/smak/vin/gaia-thalassitis-assyrtiko/4-1-247008https://www.dn.no/smak/vin/thymiopoulos-xino-maverick/4-1-243204https://www.dn.no/smak/vin/tetramythos-muscat-sec-nature/4-1-247879https://www.dn.no/smak/vin/tetramythos-malagousia-nature/4-1-247880 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästas vi av hjärnforskaren Katarina Gospic för ett djupt och tankeväckande samtal om AI och den explosiva teknikutveckling som nu formar vår framtid. Samtalet rör sig snabbt från dagens tekniska framsteg till de stora frågorna: superintelligens, möjligheten till evigt liv, simuleringsteorier och om vi kanske redan lever i en artificiellt skapad verklighet.Katarina guidar oss genom både möjligheterna och fallgroparna. Hon påminner om att tekniken aldrig är god eller ond i sig – det är alltid människan bakom som avgör. Med det välkända ”hund + blomma”-exemplet visar hon hur lätt AI kan tränas fel, och hur små misstag kan leda till stora konsekvenser. Vi diskuterar även hur AI kan bli framtidens kärnvapen, men med en betydligt lägre tröskel för användning.Men samtalet stannar inte vid tekniken. Vi går också på djupet i vad det innebär att vara människa i en digital tid. Hur påverkas vår empati, våra relationer och vårt behov av mening när livet allt oftare utspelar sig genom skärmar? Katarina beskriver hur distans, digital överstimulans och sociala medier kan göra oss mindre närvarande – både i våra egna liv och i varandras.Detta är ett spännande och ögonöppnande avsnitt för dig som vill lära dig mer om AI, hur skärmtid påverkar vårt mående och vilken framtid som väntar runt hörnet. Missa inte!Läs mer om Katarina här.Köp boken här.Läs mer om Katarinas kurs här.Läs mer om hur du kan få Allente till ditt företag här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt gästas vi av hjärnforskaren Katarina Gospic för ett djupt och tankeväckande samtal om AI och den explosiva teknikutveckling som nu formar vår framtid. Samtalet rör sig snabbt från dagens tekniska framsteg till de stora frågorna: superintelligens, möjligheten till evigt liv, simuleringsteorier och om vi kanske redan lever i en artificiellt skapad verklighet.Katarina guidar oss genom både möjligheterna och fallgroparna. Hon påminner om att tekniken aldrig är god eller ond i sig – det är alltid människan bakom som avgör. Med det välkända ”hund + blomma”-exemplet visar hon hur lätt AI kan tränas fel, och hur små misstag kan leda till stora konsekvenser. Vi diskuterar även hur AI kan bli framtidens kärnvapen, men med en betydligt lägre tröskel för användning.Men samtalet stannar inte vid tekniken. Vi går också på djupet i vad det innebär att vara människa i en digital tid. Hur påverkas vår empati, våra relationer och vårt behov av mening när livet allt oftare utspelar sig genom skärmar? Katarina beskriver hur distans, digital överstimulans och sociala medier kan göra oss mindre närvarande – både i våra egna liv och i varandras.Detta är ett spännande och ögonöppnande avsnitt för dig som vill lära dig mer om AI, hur skärmtid påverkar vårt mående och vilken framtid som väntar runt hörnet. Missa inte!Läs mer om Katarina här.Köp boken här.Läs mer om Katarinas kurs här.Läs mer om hur du kan få Allente till ditt företag här.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forfatter og spaltist Agnes Ravatn har en av landets skarpeste hoder og penner. Hun mener nordmenn blir dummere og dummere. Tid og oppmerksomhet kastes bort på mobiltelefoner og sosiale medier. Vi blir, enkelt sagt, dummere av det. Denne uken kom det nye tall som viste at norske femteklassinger leser enda dårligere enn tidligere - og Ravatn mener det ikke står så voldsomt bra til med de voksne heller. Er den tekstbaserte kulturen vår på vei ut etter noen gode hundre år? Hva kan vi i så fall gjøre? PS: Se hele samtalen i Spotify eller Youtube.