Podcast appearances and mentions of michael westerlund

För 250 år sedan slog Den unge Werthers lidanden ner som en bomb, och påstås ha inspirerat massor att likt romanfiguren ta sitt eget liv. Men stämmer Werthereffekten? Och så pratar vi Östtyskland! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den unge Werthers lidanden blev snabbt en bestseller och påstås ha gett upphov till en självmordsepidemi. Vi diskuterar fenomenet Werthereffekten med medievetaren Michael Westerlund som tvivlar på 1770-talets självmordsepidemi men hävdar att uppfattningen än idag präglar oss.Och så återvänder vi till Östtyskland - landet som föddes för exakt 75 år sedan, men som inte finns kvar idag. Men även om DDR är borta präglar dess historia alltjämt dagens Tyskland, där forna östtyskar ses som kusiner från landet. Bland östtyskarna själva finns inte sällan en trötthet inför att förväntas anpassa sig till västvärldens krav, menar forskaren Charlotta Seiler Brylla.För dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.seDu kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Ett självmord lämnar ofta efter sig en grupp människor med obesvarade frågor frågor om hur det blev som det blev och om man hade kunnat göra mer för att förhindra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helena Reje lämnades i chock efter sin mammas självmord. – Jag har varken förr eller senare träffat någon som var mer levnadsglad än vad min mamma var, och det är nog så de flesta skulle beskriva henne, säger Helena. Enligt psykiatern Christian Rück är det i många fall svårt, eller till och med omöjligt, att veta om någon kommer att ta sitt liv. – Vi kan såklart förutse en förhöjd risk för vissa personer och behandla dem, men det är inte säkert att det är dem som skulle tagit livet av sig ändå. Av tio miljoner svenskar kommer tre vara döda i suicid i morgon. Det är väldigt svårt att avgöra vilka dem är, säger han. Medverkar i programmet gör Ullakarin Nyberg, psykiater, Christian Rück, psykiater och professor i psykiatri vid Karolinska institutet, aktuell med boken Ett liv värt att leva och Michael Westerlund, forskare inom internet och suicid vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentFör dig som behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.seDu kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.

Vi har misslyckats med att förebygga självmord hos de yngre samtidigt som vi satsar mer än någonsin när det kommer till psykisk hälsa, säger psykiatern och suicidexperten Ullakarin Nyberg. Den senaste statistiken visar på en viss ökning av självmord bland unga. Samtidigt vet vi mer än någonsin om bakomliggande orsaker och möjliga åtgärder. Ny forskning försöker förstå mer om vad som leder fram till att en person tar sitt liv och hur man kan leva ett meningsfullt liv, trots svåra känslor av hopplöshet. I veckans Kropp & Själ kommer vi att försöka förstå bakgrunden till den här oroväckande statistiken. Medverkar i programmet gör bland annat två unga personer med erfarenheter av självmordsförsök. I studion: Ullakarin Nyberg, psykiater och suicidforskare vid Karolinska Institutet, Selene Cortes, sociolog och projektledare på föreningen MIND och Michael Westerlund, lektor vid JMK som har skrivit en avhandling med rubriken Självmord och internet. Om du har tankar på att skada dig själv eller behöver någon att prata med så finns det hjälp att få. Här nedan hittar du några länkar dit du kan vända dig: MIND  Självmordslinjen 1177  Sjukvårdsupplysningen UMO Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Shang Imam

Varje år tar 1600 svenskar sitt liv och många fler än så berörs. Den 10 september uppmärksammas den suicidpreventiva dagen runt om i världen och därför handlar P3 Om den här veckan om just självmord. Självmord kan kännas jobbigt och svårt att prata om, men varför är det så? Hur ser statistiken egentligen ut? Väcker man verkligen den björn som sover genom att fråga någon rakt ut om denne har tankar på att ta sitt liv och varför är media så försiktiga med att skriva om självmordsfall? I avsnittet hörs Lovisa Bengtsson, kommunikationsansvarig på Suicidprevention i Väst och Michael Westerlund, medieforskare vid Stockholms universitet och Karolinska institutet.

Globalt är självmord idag den tredje vanligaste dödsorsaken för unga människor under 25 år. Nästan 1 miljon människor tar sitt liv varje år, en siffra som väntas öka till 1,5 miljoner döda år 2020. Svenska medier brukar oftast inte rapportera om självmord eftersom det anses kunna utlösa nya självmord. Fenomenet kallas för Werthereffekten efter Goethes roman Den unge Werthers lidande från 1744. Huvudpersonen i boken begår självmord genom att skjuta sig, vilket fick många unga män att ta livet av sig på samma sätt. Efter att Internet kom har dock publiceringsbesluten blivit betydligt svårare - informationen om vad som hänt letar sig förr eller senare ändå ut på nätet. Det berättar Irina Halling som är kvalitetsredaktör på Expressen. I förra veckan hölls ett internationellt forskarsymposium om medier och självmord vid Institutionen för mediestudier vid Stockholm universitet. Michael Westerlund, som själv bland annat forskar om så kallade självmordssajter på Nätet, var den som arrangerade symposiet. Vi hör också Jane Pirkis, professor vid University of Melbourne i Australien, som har arbetat med att utarbeta riktlinjer för hur medier bör rapportera om självmord, och det handlar exempelvis om att inte beskriva hur någon begått självmord eller att glorifiera självmord. I en pågående studie som presenterades under symposiet undersöker Steven Stack, professor vid Wayne State University i USA, sambandet mellan självmordsförsök och självmordsfilmer. I studien visar det sig att ju fler filmer människor har sett där huvudpersonen begår självmord, desto större sannolikhet är det att de själva har försökt att begå självmord. I Japan ökade självmorden under 1990-talet, något som anses bero på en ekonomisk nedgång i landet. Samtidigt dök ett nytt fenomen upp - ungdomar som träffades på nätet och bestämde sig för att begå självmord tillsammans. Chikako Ozawa-de Silva vid Emory University i USA forskar om de här så kallade självmordspakterna. Men Internet bjuder förstås också på andra sidor. Ett exempel som presenterades på symposiet var Självmordsupplysningen, och Carl von Essen berättar om sajtens arbete med att förebygga självmord. Programledare är Urban Björstadius.

Den traditionella vinförpackningen är en glasflaska med naturkork, och de etiketter som finns på flaskorna kan säga mycket om vad det är för sorts vin vi köper. Ett dyrt vin har ofta en stram och sober etikett, medan ett billigt vardagsvin kan se betydligt mer okonventionellt ut. Men när glasflaskorna alltmer ersätts av andra sorters förpackningar, som tetror och bag-in-box, så krävs det en helt annan estetik för att sälja vinerna, berättar konstvetaren Karin Wagner. Dessutom handlar det om vår fascination för döden. I den nya boken Döden i medierna skriver en rad olika forskare om hur döden framställs i medier som film, tidningar, tv och internet. Bokens redaktör är medieforskaren Anja Hirdman, och tillsammans med sin kollega Michael Westerlund berättar hon om hur mediesamhället påverkar vår syn på döden. Programledare är Urban Björstadius.

Att tala om självmord har länge varit tabu i samhället och inte minst i medierna, eftersom man är rädd att artiklar och reportage om självmord ska få självmordsbenägna människor att gå från tanke till handling. Men det här tabut och tystnaden i medierna leder till att människor i brist på information och samtal om självmord söker sig ut på internet i stället. Där möter de både sajter som vill hjälpa dem att inte ta steget att begå självmord, men också sajter som uppmanar och uppmuntrar dem att begå självmord och som beskriver hur de bäst ska gå tillväga. De här självmordsförespråkande sajterna har på senare år ökat i relation till de självmordspreventiva enligt Michael Westerlund, som i dagarna disputerar i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet på en avhandling självmord och internet. I serien om förpackningar har turen kommit till sockerpaketens kulturhistoria, och vi hör Ulrika Torell, en av redaktörerna för den nya boken Burkar, påsar och paket. Programledare är Urban Björstadius.