Podcasts about fenomenet

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den som vinner slaget om Sergel vinner valet – en sägen som sprids bland Stockholms politiska ungdomsförbund och som i helgen ledde till både bråk och brottning. Kampen handlar om att knipa de bästa platserna för valaffischerna, och P3 Nyheter var på plats under den stökiga natten.Sen pratar vi om Nonna-maxxing, alltså att leva som en italiensk mormor eller farmor. Fenomenet sprids på Tiktok, så hur gör man för att Nonna-maxxa?

Personlighetstesters tillförlitlighet jämförs horoskops. Ändå används de flitigt. Varför? Sociologen Emma Engdahl går tillbaka till det mest använda testet Myers-Briggs Type Indicator för att få svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-12-02.Gratis personlighetstest.Det tar mindre än tolv minuter.Svara ärligt, även om du inte gillar svaret.Försök att inte vara neutral.Ok, tänker jag. Åtta minuter senare har jag svar på vilken personlighetstyp jag är: en förkämpe som kan förändra världen med bara en idé och bör hålla den lilla gnistan av galenskap vid liv. Det låter som reklam, som en person jag gärna skulle vara. Jag köper även efterföljande lista på bra och dåliga egenskaper. Jag är nyfiken, observant, energisk och entusiastisk. Och nog stämmer det att jag ofta överanalyserar, är känslig och har svårt att ta order. Ändå är det något som skaver. Jag har gjort samma test en gång tidigare och då var jag en debattör: kompromisslöst ärlig. Och det är jag nog också. Ibland.Det är allmänt känt att vissa uttalande är så pass vaga att vem som helst kan känna igen sig i dem. Fenomenet kallas Barnumuttalande efter den amerikanske cirkusdirektören P T Barnum, kungen av humbug, som på mitten av 1800-talet underhöll sin publik med menageri, freakshower och vaga uttalande om enskilda besökares personlighet och situation. Du har en oupptäckt potential. Du står inför ett svårt livsval. Detta kallas även Forer-effekt, efter psykologen Bertram Forer som på 1940-talet gav sina studenter samma horoskop och konstaterade att samtliga av dem kände igen sig i det. Att vem som helst kan känna igen sig i personlighetstestens typer gör att de kritiserats för att inte vara mer trovärdiga än just horoskop.Personlighetstestning används nu inte enbart som underhållning eller av privatpersoner som vill uppnå självkännedom. Det är ett vanligt verktyg i arbetslivet när det gäller rekrytering och konflikthantering, vilket kritikerna anser är ytterst vanskligt. Forskningen visar nämligen att det är de egenskaper vi har gemensamt, snarare än de egenskaper som skiljer oss åt, som skapar en god arbetsmiljö och får oss att lösa konflikter. Att dela in folk i olika typer är därmed inte att rekommendera. Det kan rentav vara förödande för människor som inte frivilligt uppsökt varandras sällskap.Naturligtvis kan man slå sig för pannan och förfasas över att folk är mindre begåvade och att samhället har spårat ur. Människans behov av att svara på frågor om vem hon är och hur hon bör leva sitt liv går dock långt tillbaka i mänsklighetens historia. I det antika Grekland ansågs det vara nödvändigt att lära känna sig själv för att kunna tolka utsagorna från oraklet i Delfi. Man ställde också upp regler för hur man borde leva sitt liv för att kunna pröva, förkovra sig och omvandla sig själv. Tillvägagångssättet har många likheter med hur Benjamin Franklin som ung man förde moralisk dagbok i syfte att förnuftsmässigt styra sitt beteende. Bland annat ville han uppnå måttlighet genom att inte äta så att han blev slö eller dricka så att han blev upprymd, ordning genom att låta alla sina saker ha bestämda platser och ödmjukhet genom att försöka likna Sokrates eller Jesus.Så vitt jag kan se, är det strävan efter att leva ett genomtänkt liv som ligger bakom utvecklingen av det mest använda personlighetstestet i världen: Myers-Briggs Type Indicator. Testet är ett resultat av Katherine Cook Briggs och hennes dotter Isabel Briggs Myers utforskande av sina egna liv. I Merve Emres bok The Personality Brokers (2018) skildras deras livsöden.Katherine som föddes 1875 präglades av en inre kamp för att förena sin naturvetenskapliga utbildning med sin religiösa uppfostran. När hennes son Alfred dör i sömnen, endast ett år gammal, blir hon smärtsamt medveten om hur skör människan är under sina första levnadsår och hur noggrant ett litet barns aktiviteter måste regleras för att det ska kunna förfina sin personlighet och rädda sin själ. Hon inser då att det går att förena sökandet efter personlig frälsning med den moderna världens rationella metoder. När Katherine förlorar ytterligare en son, innan han ens hunnit döpas, slår hon slag i saken och gör om sitt vardagsrum till ett laboratorium för personlighetsforskning. Experimenten börjar med hennes förstfödda och enda överlevande barn, dottern Isabel som då är fyra år gammal. Laboratoriet döps till ”The cosmic laboratory for baby training” och ganska snart är det fyllt av bekantskapskretsens barn som skall pröva, förkovra sig och omvandla sig själva.Grundtanken är att barn behöver ledas in på rätt bana i livet genom att lära dem hur de utifrån sin personlighet kan bidra till samhället. Barnen observeras och vägleds genom bestraffning och belöning. Allt bokförs noggrant och insikterna sprids i massmedierna. Katherines gärning, som ytterst handlade om att basera moderskapet på forskningsresultat och göra det till en profession, får stort genomslag. I samband med att Isabel lämnar hemmet för att studera får den experimentella verksamhet som under 18 år utgjort Katherines huvudintresse emellertid ett abrupt slut. Deprimerad skriver hon i ett brev till sin dotter som aldrig postas: ”Vem över fjorton år behöver egentligen en mamma, eller vem borde behöva en?”När Katherine ett flertal år senare upptäcker Carl Gustav Jungs teori om psykologiska typer upphör hennes depression. Jung introducerar idén om att människor kan kategoriseras som introverta eller extroverta. Som tänkande eller kännande. Tankesättet fångar Katherines intresse till den grad att hon utnämner honom till sin husgud. För första gången på länge upplever hon att hennes liv har mål och mening. Hon brevväxlar med Jung och ägnar ett halvt decennium åt att sätta sig in i hans analytiska psykologi, innan hon slutligen besöker honom. Under tiden görs hennes hem återigen till ett laboratorium för personlighetsforskning, men denna gång är det vuxna människor som ska pröva, förkovra sig och omvandla sig själva. Resultatet av arbetet publiceras 1926 i artikeln ”Meet yourself: How to use the Personality Paint Box” där Katherine lär läsarna att med hjälp av indexkort ta reda på vilken av Jungs sammanlagt sexton personlighetstyper de är och vad de bör göra i sina liv. Personlighetstestet är skapat!Det var emellertid Isabel som under 1940-talet omarbetade Katherines arbete så att det blev användbart inom arbetslivet och formulerade det frågeformulär som ligger till grund för Myers-Briggs Type Indicator.Ett personlighetstest är en sammanställning av uttalanden om oss själva. Ovetenskapligt? Javisst. Falskt, vem vet? Sant? Ja, om vi vill och anstränger oss. Vår personlighet är nämligen föränderlig och styrs av hur vi själva, andra och samhället uppfattar oss. Det är därför vi ständigt söker efter strategier för att ta reda på vem vi är och vad vi bör göra i våra liv. Problemet är att den strategi vi väljer att använda oss av kommer att forma vårt framtida jag och våra livsmöjligheter. Om vi uppfattar den kunskap som personlighetstesten genererar som verklig, kommer den att bli verklig i sina konsekvenser. Att förstå sig själv och låta sig styras av ett standardiserat frågeformulär är därmed ytterst begränsande. Det är att bli snuvad på den gnutta frihet vi idag har att forma vårt eget öde.Emma Engdahl, professor i sociologiLitteraturMerve Emre: The Personality Brokers: The Strange History of Myers-Briggs and the Birth of Personality Testing. Doublesday books, 2018. Finns i svensk översättning av Linn Åslund: Vilken typ är du? Varför du inte kan lita på personlighetstester. Fri tanke förlag 2019.

En av världens just nu största artister är i Sverige för två spelningar i Stockholm. Bad Bunny är artisten som tagit världen med storm, både fans och kritiker. Bad Bunny, heter egentligen Benito Antonio Martínez Ocasio och kommer från Puerto Rico. Många musikkritiker menar att han med sin musik gjort latinomusiken mainstream på ett helt annat sätt än vad andra artister inom genren lyckats med tidigare. Vem är Bad Bunny? Hur har han blivit en av världens största artister och varför väcker han så mycket känslor? Gäst: Emanuel Silva, nöjesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC News, CBS News, CNN. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Denne uken også med riktig episode fra start. Hurra!Vi gjør liveshow på Oslo Pride onsdag 24. juni, mer info her: https://www.oslopride.no/events/tangenLinker:Dynamical Opera

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid och Linnéa Wikblad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fenomenet ”blue dot fever” har blivit en snackis på sociala medier. Det handlar om att flera världsartister ställt in sina konserter den senaste tiden, och skyller på allt från att man vill fokusera på familjen till ny musik. Men fans spekulerar i om det egentligen handlar om något annat.Lite senare snackar vi om varför manspreading kan vara bra – i alla fall ur ett fysiologiskt vetenskapligt perspektiv.

Zara Larsson tar just nu världen med storm. Hon har miljontals följare på sociala medier, är en av Sveriges mest spelade artister på Spotify och säljer ut alla sina konserter på sin turné runt om i världen. Zara Larsson har haft stora framgångar utomlands tidigare, med superhits som ”Lush Life” och ”Symphony” - men det var förra året som karriären utanför Sverige verkligen tog fart. Zara Larsson har under sina år i rampljuset alltid uttryckt sina åsikter vilket har väckt mycket reaktioner runt om i världen. Varför pratar alla om Zara Larsson nu? Hur politisk är hon och hur stor kan hon bli? Gäst: Stina Dahlgren, nöjesreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: Aftonbladet, ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker.

Vi har begge hatt bursdag siden sist og feirer med nok en utgave av Grand Prix podkasten hvor vi blant annet er innom: ESC 2026 – er dette en god årgang? – Céline Dion bekreftet comeback fra Eiffeltårnet på sin egen bursdag. Adresse Wien er snart tilbake på NRK, også denne gangen med Kevin Vågnes i panelet, til glede og vrede for fansen.Vi snakker om hvorfor Italia strømmer mest blant årets ESC-bidrag, og Kyle Alessandro er tilbake med nye «Backseat». Podkasten Rekommandert ga seg nylig etter ti års drift, er du ABBA-fan så får du servert 5,5 timer med ABBA-prat i den aller siste episoden. Vikingblod er ute som Norges VM-låt, en låt vi sliter med å forstå. Eddie Dalton er på toppen av iTunes i USA, men finnes ikke i virkeligheten, WigWam er å finne i platesamlingen til Mummitrollets mor, Tove Jansson. Og Kjell har strømmet livets første TV-serie - uten å vite at det var det han gjorde. God lytt!Linker:https://tovejansson.com/tove-tuulikki-vinyl-records/Randi Hultin - bilder fra et liv med jazzBoken "Frida Beyond ABBA"

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Imorgon börjar det franska förbudet mot det vita snuset gälla. Det kan bli hårda straff för den som bryter mot reglerna. En del svenskar i Frankrike bävar inför förbudet, men fransmännen verkar ha en annan syn på det hela.Lite senare pratar vi om sexiga frukter som dejtar varandra i en ny AI-serie på Tiktok. Fenomenet delar internet. Vissa är besatta, andra tycker att de som tittar på serien inte förtjänar internet.

År 1952 såg flera barn ett ljus falla från himlen över Flatwoods. När en grupp gick upp på kullen för att undersöka vad som kraschat mötte de något de aldrig skulle glömma. En nästan tre meter hög varelse med ett rött glödande ansikte och en märklig spadformad kropp. Fenomenet fick senare namnet Flatwoods Monster. Glöm inte prenumerera på Universums Hemligheter!

I denne episoden utforsker vi det fascinerende og komplekse temaet UAP-fenomenet. Sammen med Andreas Bjerve som har satt seg dypt inn i tematikken, dykker vi ned i historiske hendelser, kulturelle forskjeller, og de politiske og vitenskapelige utfordringene som omgir disse mystiske fenomenene. Vi snakker om hvordan fenomenet ble main stream å snakke om, og ble destigmatisert etter New York Times-artikkelen i 2017:https://www.nytimes.com/2017/12/16/us/politics/pentagon-program-ufo-harry-reid.htmlVi diskuterer hvorfor USA har vært i frontlinjen for UAP-dekningen, hvordan begrepet UAP har erstattet UFO, kanskje for å unngå stigma, og hvordan dette påvirker vår forståelse av det ukjente. Episoden gir også innsikt i hvordan atomvåpen og andre teknologier kan være knyttet til disse fenomenene, og hva dette kanskje kan bety for vår fremtidige forståelse av universet.Andreas Bjerve må sies å være en av Norges mest dedikerte UAP-følgere. Med over 20 års interesse for fenomenet, har han fulgt utviklingen tett – fra Roswell til dagens Kongress-høringer og whistleblower-avsløringer: https://www.youtube.com/live/SpzJnrwob1AKapitler:00:00 UAP-fenomenet i USA vs. Norge 03:19 Fra UFO til UAP: Betydningen av begrepsendringen 05:24 Strategisk tvetydighet og militær teknologi 07:01 Norske holdninger til UAP 09:12 Vitenskapens rolle i UAP-forskning 12:15 Historiske studier og Project Blue Book 14:13 Potensielle avsløringer og politiske implikasjoner 19:14 Private aktørers rolle21:01 Teknologiske anklager og strategisk forsprang 23:13 Trusler og amnesti for varslere 26:22 David Grusch og offentliggjøring av informasjon 29:21 Mainstream-dekning etter New York Times-artikkel 2017 31:05 UAP og atomvåpen: En sammenheng? 34:18 Interdimensjonelle teorier og vitenskapelige utfordringer 37:31 Droner42:05 UAP-observasjoner ved atomvåpenbaser 45:33 Teorier om atomvåpen og kvantefysikk 47:01 Intelligente energier og bevissthet 51:41 Avslutning og fremtidige diskusjoner***► NY BOK UTE NÅ: Frykt og Stillhet - jødiske stemmer i Norge etter 7. oktober. Bestill her:  https://bok.norli.no/frykt-og-stillhet► STØTT ARBEIDET PÅ VIPPSOm du ønsker å støtte arbeidet med denne podcasten, kan du bidra med et stort eller lite beløp, etter eget ønske. All støtte settes pris på, og du bidrar til arbeidet med å lage flere episoder. Bruk Vippsnummer: #823278►  ⁠BLI ⁠⁠⁠⁠MEDLEM⁠⁠⁠⁠⁠ Fremover vil de som er støttemedlemmer få tilgang til episodene først. Da støtter du podcasten med det samme som prisen av en kaffe hver måned. Setter stor pris på om du blir støttemedlem. Tusen takk.► Annonsere på Henrik Beckheim Podcast?Send en mail til post@henrikbeckheim.no ► MERCH: Kjøp klær, kopper, capser og mer: https://henrikbeckheim.com/store► Linker:⁠⁠Youtube⁠⁠ | ⁠⁠Nettside⁠⁠ | ⁠⁠TikTok⁠⁠ | ⁠⁠Instagram⁠⁠ | Podimo | ⁠⁠Facebook⁠⁠ | ⁠⁠Apple

Sveriges skattesystem är ett lapptäcke av avdrag, undantag och momssatser. Måste det verkligen vara så krångligt? I detta avsnitt utforskas platt skatt som idé, reform och ideologiskt vägval. Detta görs tillsammans med Rutger Brattström, projektledare för internationell marknadsekonomi på Timbro, och Madis Üürike, Estlands finansminister under de avgörande reformåren på 90-talet och efter det politisk rådgivare till premiärministern Mart Laar.  Estland byggde ett nytt och tillväxtfrämjande skattesystem efter självständigheten från Sovjetunionen. Hur gick det till? Vad riskerade man? Är platt skatt en möjlig väg även för Sverige idag? Läs Rutgers rapport här: Platt skatt och digital stat – vad Sverige kan lära av Estland

Den kanadensiska succéserien Heated Rivalry följer två ishockeystjärnor som är rivaler på isen men blir älskare i hemlighet. Om en vecka får det globala fenomenet svensk premiär. Vad är nyckeln till succén? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. P1 Kulturs programledare Roger Wilson får sällskap av tv-kritikern Linus Fremin för att reda ut hysterin kring tv-serien ”Heated Rivalry”, som bygger på Rachel Reids bokserie ”Game Changers”. Hur blev egentligen den här serien ett globalt fenomen som liknats vid ”Beatles”-hysteri?ALLA PENSIONÄRER TVINGAS TILL EN KOLONI I ”DEN BLÅ FÄRDEN” Bioaktuella ”Den Blå Färden” handlar om ett framtida Brasilien där alla som fyllt 75 år skickas till en koloni, för att de yngre ska kunna koncentrera sig på produktiviteten i landet. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat regissören Gabriel Mascaro, som berättar att hans film liknats vid ”en Roy Andersson på semester i Brasilien”.ZOMBIEMARDRÖMMEN FORTSÄTTER I ”27 YEARS LATER: THE BONE TEMPLE”En av förra årets mest hyllade skräckfilmer har redan fått en uppföljare. Den kritikerrosade zombiefilmen ”28 Years Later” följs nu upp med ”28 Years Later: The Bone Temple”. Vår filmkritiker Joakim Silverdal gästar P1 Kultur.KLASSIKERN: DAVID BOWIES ”UP THE HILL BACKWARDS”I lördags var det 10 år sedan David Bowie dog, 69 år gammal. 1980 utkom hans album "Scary Monsters" och i Klassikern upptäcker radioproducenten Ludvig Josephson David Bowies musik många många år senare. På löpbandet, med låten "Up the Hill Backwards" i hörlurarna, tar han sig upp för berget baklänges.KULTURVECKAN – VAD TAR VI MED OSS IN I HELGEN?Kulturredaktionens Emma Engström och tv-kritikern Linus Fremin gästar P1 Kulturs programledare Roger Wilson för att sammanfatta kulturveckan som gått.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Jan Emanuel har varit en del av svensk offentlighet i snart 25 år – från Robinson-vinnare till riksdagsledamot, entreprenör och ständigt närvarande mediefigur. Samtidigt har han byggt en förmögenhet, odlat sin image i sociala medier och fortsatt dyka upp i rubriker och tv-program. Men vad är det egentligen som driver honom? Varför är vi så fascinerade av fenomenet Jan Emanuel? Gäst: Emil K Lagnelius, nöjesreporter på Aftonbladet Programledare och producent: Love Isakson Svensén Kontakt: podcast@aftonbladet.se Klipp från: TV4 & sociala medier

Norges minste leggskinn! Fenomenet! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fenomenet 'synd' er helt essensielt i det kristne fortellingen om verden og oss mennesker. Også vi kristne må gjenoppdage syndens makt over våre liv - for bare når vi ser dybden i synden i vårt eget hjerte, kan vi få øye på nådens storhet og de gode nyhetene i evangeliet.   Når evangeliet er reelt gode nyheter i vårt eget liv, makter vi også å kommunisere de gode nyhetene til andre.  Peder Tellefsdal er kommunikasjonsrådgiver og forfatter av Rebranding the Church: Rediscovering the greatest story ever told to connect with modern audiences. Han er sentral i TV Inters nysatsing Bortebane.  Dette seminaropptaket er fra Veritaskonferansen 2025.  Bli med på Veritaskonferansen 2026!  16.-18. oktober 2026  https://www.facebook.com/events/1338018751186094 

Fenomenet biofobi handlar om att äcklas, känna avsky eller vara rädd för naturen. Känslor som allt fler av oss verkar känna, enligt en ny studie från Lunds universitet. Forskarna tror att effekterna av biofobi kan bli stora. Inte bara på individnivå, utan för samhället i stort. På vilket sätt? Går det att vända trenden? Gäst: Johan Kjellberg Jensen, forskare vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap vid Lunds universitet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: TikTok, P4 Malmöhus. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Företaget King Colis säljer paket med okänt innehåll på lösvikt. Kul grej menar företaget oseriöst resursslöseri menar kritiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det franska företaget King Colis affärsidé är att sälja paket som kommit bort i posthanteringen. Paketen säljs på lösvikt och företaget säger att de själva inte vet vad de innehåller. Fenomenet har skapat stor uppståndelse på nätet och på olika svenska gallerior de besökt.Men fenomenet kritiseras för att skapa köphets och sälja trasiga prylar. Hör den franska vd:n Killian Denis svara på kritiken.85 procent av svenskarnas privata fondsparande sker via storbankerna – det trots att de ofta är dyrare än hos dom mindre aktörer. Moa Langemark från Finansinspektionen tipsar om alternativ.Medverkar gör också Magnus Nikkarinen, hållbarhetsansvarig på Svensk Handel och King Colis kund Klara-Maria Mach.Producent: Erik JerdénProgramledare: Anna BergReportrar: Jonatan Loxdal och Linda Aktén

Om naturen blir osynlig riskerar samhället att förlora viktig kunskap. Ängar ska ge barn insikt om växters betydelse och minska det som kallas växtblindhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kunskapen om växter har krympt drastiskt i svenska skolor. Där elever förr skulle kunna långa listor med arter räcker det idag med några få namn. Samtidigt visar undersökningar att många svenskar bara kan identifiera ett fåtal vilda växter. Fenomenet kallas växtblindhet – en brist på förståelse för växternas roll i ekosystemen och i våra liv. Forskare varnar för att utvecklingen gör samhället sårbart och minskar engagemanget för biologisk mångfald. För att vända trenden har projektet Så vilda! startats. Här får tusentals barn och elever skapa egna blomsterängar, följa fröernas resa och lära känna arter som prästkrage, blåklint och darrgräs. Målet är att väcka nyfikenhet och ge barnen en konkret relation till naturen i skolans närmiljö. I samtal med forskare och pedagoger framträder bilden av hur artkunskapens försvinnande påverkar både språket och vår förståelse för årstidernas skiftningar och varför det är avgörande att återknyta banden till växterna innan de försvinner ur vårt medvetande.Reporter Helena Söderlundhhelena.soderlundh@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Pernilla Wahlgren och hennes barn blev utskällda i Arga snickaren. De flydde landet, men tv-producenten Johan Pråmell hade sett fröet till realitysuccén Wahlgrens värld. Det var 10 år sedan. Möt Pernilla Wahlgren och Johan Pråmell i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. VAD SÄGER ”WAHLGRENS VÄRLD” OM SVERIGE OCH SAMTIDEN?På torsdagskvällen gick den 18:e säsongen av långköraren ”Wahlgrens värld” i mål på Kanal 5, där tittarna får följa artisten Pernilla Wahlgren och hennes barn Bianca, Benjamin, Theo och Oliver. Sedan premiären 2016 har Benjamin Ingrosso blivit en prisad popartist och Bianca Ingrosso en framgångsrik affärskvinna. Dramaturgen Magnus Lindman från SR Drama och P3-profilen Petter Hallén kommer till studion för att reda ut om ”Wahlgrens värld” även berättar en större berättelse, om Sverige och samtiden, under de här tio åren.INGVILD H. RISHÖIS ROMAN ”STARGATE: EN JULBERÄTTELSE” HAR BLIVIT BIOAKTUELL FILMDen hyllade kortromanen ”Stargate: En julberättelse” av Ingvild H. Rishøi har blivit film – med manus av Rishøi själv. P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat den norska författaren och vår filmkritiker Nina Asarnoj kommer till studion för att berätta varför hon älskar den bioaktuella filmen som ser på julfirandet ur utsatta barns ögon.KULTURVECKAN – FRÅN WICKED-UPPFÖLJAREN TILL SOFT POWERRoger Wilson får sällskap av kollegorna Lisa Bergström och Emma Engström för att summera kulturveckan som gått. Bland annat kommer det att handla om bioaktuella ”Wicked For Good” – fågel, fisk eller mitt emellan? Det råder delade meningar.Programledare: Roger WilsonProducent: Henrik Arvidsson

Varför fejdade låtarna ut på åttiotalet - och varför försvann fenomenet sen? Dessutom: finns det trans- och ickebinära karaktärer i operahistorien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Musiken i programmet:Francis Poulenc: La mamelles de Tirésias, framförd av Saito Kinen OrchestraCharles Koechlin: Svit för engelskt horn, Op. 185:1, framförd av Martin FrutigerThe Beatles: Strawberry Fields ForeverDuke Ellington: Come Sunday, framförd av Ernie Englund och Ola Höglund

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är inte olagligt att låta sin dotter dricka vin och ro i ekan med sina kompisar på Harpsund. Men är det lämpligt? Den frågan debatteras just nu, efter Aftonbladets rapportering om hur statsministern och hans familj använder de statliga fastigheterna – en rapportering som bidrar till hat och hot, enligt statsministerhustrun Birgitta Ed.Sen pratar vi om att killar börjat betta på basketmatcher i WNBA utifrån hur de tror att spelarnas menscykler ser ut. Fenomenet kallas ”blood money” och kritiseras av såväl spelare som experter.

I denne episoden av Marketingpodden får vi besøk av Snorre Klanderud – bedre kjent som Snorrepus – fra Norges største YouTube-kanal for unge menn. Sammen med Jesper Urban Mikkelsen og Kristina Loennechen Church diskuterer vi hvordan Gutta har klart å bygge en lojal følgerskare gjennom humor, provokasjon og ekte innhold. Vi får høre om strategiene bak suksessen, hvordan de treffer unge menn i alderen 15–30, og hvorfor autentisitet er nøkkelen til å bryte gjennom støyen. Episoden byr også på innsikt i hvordan merkevarer kan samarbeide med influensere uten å miste sin egen identitet – og hvordan man lager innhold som både engasjerer og informerer. Perfekt for deg som vil forstå unge målgrupper og moderne markedsføring!See omnystudio.com/listener for privacy information.

P1 Kulturs reporter Sara Ek guidar oss genom fenomenet Taylor Swift, med avstamp i nya albumet The Life of a Showgirl, som spelades in i Sverige, tillsammans med Max Martin och Karl Johan Shellback Schuster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Agnes Cohn på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Ayan Jamal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pengar kan inte köpa vänner – men pengar kanske kan hjälpa till med att behålla vänner. När det ekonomiska läget blir allt tuffare är det inte bara priset på mat och boende som stiger. Fenomenet har fått namnet ”vänflation” och innebär att våra vänskapsrelationer blir lidande, när det blir allt dyrare med aktiviteter som man ofta gör med sina kompisar.

Hårdrock är inte bara musik. Det är en rörelse och ett fenomen. Det är något som binder samman människor och skapar sammanhållning. Fenomenet hårdrock har diskuterats sedan de första distade ackorden nådde världen. I detta avsnitt försöker jag i det lilla formatet hitta filosofiska funderingar kring den musik vi alla älskar. En spaning i tiden, helt enkelt, utan några djupare baktankar.

En fransk festivalnatt slutar med chockerande rubriker. Nästan 150 personer, i huvudsak tjejer, larmar om att de har attackerats med sprutnålar i folkvimlet och misstänker att de injicerats med droger. Fenomenet är inte nytt. De senaste åren har flera tusen liknande nålattacker anmälts runt om i Europa. Men drogtesterna har nästan alltid varit negativa – och fallen förbryllar polisen. Kan det handla om en masshysteri? Programledare: Elinor Ahlborn. Med Vera von Otter, reporter på DN. Producent: Linnéa Hjortstam.

Han är fotbollsstjärnan som gifte sig med Posh Spice och blev en modeikon världen över. Numera lika känd för sin person som sin känsliga högerfot. Men hur gick det egentligen till när David Beckham blev ett globalt varumärke? Från 2020. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dokumentär av Cecilia Marqvard, 2020. Medverkande:Simon Bank, sportjournalist på Aftonbladet.Jesper Blomqvist, före detta fotbollsproffs.Annah Björk, musikjournalist.Slutmix: Maria Stockhaus.

En tull är en avgift som läggs på varor som korsar gränser. Fenomenet uppstod som ett sätt att ge inkomster till staten och skydda länders inhemska produktion. Inte sällan har tullar blivit ett vapen i krig och konflikter. I vår globaliserade tid är tullpolitiken införlivad i ett komplext nätverk av internationella relationer. Ändå kan Donald Trump idag använda en tullpolitik som liknar 1700-talets merkantilisters. Hur kommer det sig? Bildningspodden ger grundkursen till tullarnas historia – och pedagogiska nycklar till att förstå dagsaktuell tullpolitik. Gäster i studion är statsvetaren Lisa Dellmuth och ekonomihistorikern Henric Häggqvist. Samtalsledare: Ruhi Tyson. Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår honom. De livsfarliga sexfesterna fortsätter och polisen står handfallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaSlutmix: Fredrik Nilsson”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus NyströmEn serie från 2024

I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. August Håkansson undersöker fenomenet chemsex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger.Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige.I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex. Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSlutmix: Fredrik NilssonSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon är polis sedan 30 år, men det här liknar inget hon sett tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSlutmix: Fredrik NilssonSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert PanzenböckEn serie från 2024.

Försvaret får hundratals miljarder av regeringen men oppositionen knorrar lite. Och, vinner politiker på att bjussa på sig själva i nöjessammanhang? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen och Sverigedemokraterna har presenterat en historisk satsning på det svenska försvaret. Under de kommande tio åren ska försvaret få 300 miljarder kronor extra. Hur ska det här bekostas, vad ska försvaret köpa för alla pengar och vad tycker egentligen oppositionen?Socialdemokraten Annika Strandhäll, Kristdemokraten Erik Slottner och Liberalen Jan Jönsson medverkade alla i SVT:s program Svenska för Invandrare. Särskilt Jan Jönsson verkade ha hamnat i sitt rätta element. Fenomenet med politiker som bjussar på sig själva är knappast något nytt. Genom åren har många politiker har försökt bejaka sina folkliga sidor, men är det rätt strategi för att nå väljarna?Medverkande: Helena Gissén, Radions inrikespolitiska kommentator. Mats Eriksson, försvarspolitisk reporter och chef för radions politikgrupp. My Rohwedder, Aftonbladets inrikespolitiska kommentator.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Wow! Vi Recenserar musik från Psych Wiz och Miss Daisy:Nytänkande Rap och spännande SynthgitarrPop! Vad kan vi plocka fram ur dessa unika låtar?Vi behandlar också vad som vi lockas av när det gällervåra medmusiker. Är det att stämma trummor som SimonPhillips, eller handlar allt om att vara trevlig runt giget?Har vi fans i Nederländerna och Rosor till Chris kommer levererataningen otippat.Fenomenet att skapa musik till dialoger i videoformat tasockså upp. Nämnde vi drömgästen Simon Åkesson?Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter en utekväll i Nashville fångades den då 21-åriga Hailey Welch på en YouTube-video där hon använde uttrycket “Hawk tuah.” Dagen därpå hade videon gått viral, och Hailey Welch blev över en natt ett globalt fenomen. Tiden efter den virala succén har varit som en framgångssaga. Hon har lanserat egen merchandise, startat en podcast och deltagit i offentliga evenemang som ofta förknippas med tidigare presidenter och popstjärnor. Men nu har "Hawk tuah"-tjejen hamnat i ett rejält blåsväder och anklagas för kryptobedrägeri. Vem är egentligen Hailey Welch? Vad exakt är det hon står anklagad för? Och är hennes framgångssaga på väg att rasa samman? Gäst: Erik Melin, ekonomireporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Podcasten Pardon My Take, YouTube-kanalerna Tim & Dee, Blan Bri Uncut. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Åderbråck i benens vener orsakas av att klaffarna i blodkärlen fungerar dåligt. Fenomenet är vanligt men de flesta har inga besvär. Några få drabbas av allvarligare biverkningar med svårläkta sår i huden och då kan operation ibland vara nödvändig. Hör docent och överläkare Joy Roy, som framförallt forskar om pulsåderbråck, berätta mer.

«Politikk og økonomi»: Den glossy tradwife-trenden fra sosiale medier i USA har blitt et tema for norske politikere: Sylvi Listhaug er imøtekommende, Tonje Brenna advarer. Spørsmålet er om trenden er et godt utgangspunkt for å diskutere feministisk økonomi, familiepolitikk og hvor vanskelig det er for politikerne å kommunisere verdibaserte standpunkter. Vi tror det og tar tradwife-fenomenet på alvor.Relevante lenker:Ingeborg Misje Bergems kommentar om tradwives: https://www.morgenbladet.no/ideer/kommentar/2024/06/10/kritikken-av-tradwives-er-et-eksempel-pa-moralsk-panikk/Intervju med Emma Holten: https://www.morgenbladet.no/aktuelt/2024/05/31/velferdsstaten-krever-at-vi-bade-skal-jobbe-mer-og-fa-flere-barn/Emil Andre Erstads kommentar: https://www.vl.no/meninger/kommentar/2024/06/07/partiet-som-ikkje-klarar-a-sta-i-ein-strategi/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En person dog och minst 70 skadades när en passagerarplan från London till Singapore hamnade i kraftig turbulens. Vittnen har beskrivit hur saker flög omkring och hur folk kastades runt i kabinen. Experter menar att den här typen av turbulens är ovanlig, men att klarluftsturbulens kan vara en möjlig förklaring till olyckan. Fenomenet har beskrivits som "slukhål i luften" och väntas bli vanligare i takt med den globala uppvärmningen. Hur illa kan det bli i framtiden? Vilka verktyg finns för att upptäcka turbulens i dag? Och behöver man vara orolig för att flyga? Gäst: Hans Kjäll, flygsäkerhetsexpert. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Klipp i avsnittet: BBC, NBC och TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Peter försöker lämna chemsexvärlden, men ingen inom vården förstår vad han har varit med om. Samtidigt lockar de livsfarliga sexfesterna allt fler, och polisen står handfallen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Peter är fast i ett djupt missbruk av den extremt beroendeframkallande drogen metamfetamin, efter att under en lång tid ha ägnat sig åt chemsex. Men varken på psykakuten eller inom beroendevården förstår personalen honom, när han berättar att han varit fast i en värld där sex och droger kombineras.Medan vissa försöker ta sig ut ur chemsexvärlden, lockas nya in.– Det är som en extremsport. Det gäller att veta vad riskerna är, säger ”Christoffer”, som för bara ett par år sedan provade chemsex för första gången.I olika appar används kodord för att hitta gruppsexfester med tunga substanser. Men det kan vara en onödig försiktighet, för det ska visa sig att polisen knappt finns i de här miljöerna i dag.2020 såg läget annorlunda ut. Då gick utredningen i den så kallade Chemsexhärvan i hamn och en unik rättegång genomfördes.I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser med andra män. Fenomenet kallas för chemsex och har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaSlutmix: Fredrik Nilsson”Magnus” och ”Christoffers” röster är inlästa av skådespelarna Robert Panzenböck och Razmus NyströmEn serie från 2024

Utredaren Nettan går igenom en beslagtagen telefon. Hon har varit polis i över 30 år, men det hon ser liknar inget hon sett tidigare och kommer påverka henne djupt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just då kändes det som en ganska rå miljö där känslor inte spelade någon roll. Det var drogerna och sexet som var i fokus, säger Nettan Fridlund.Hon och kollegorna på polisen i Stockholm utreder den så kallade Chemsexhärvan, där 33-årige ”Gabriel” misstänks ha sålt metamfetamin och en rad andra tunga substanser till hundratals homosexuella män.Köparna berättar om exklusiva fester i flotta lägenheter i Stockholms innerstad, där droger dukas upp som en buffé. Arrangörerna är ofta välbärgade män. Männen blåser in rök av metamfetamin i varandras munnar, så kallade ”tinakyssar”.Festerna och gruppsexet pågår i flera dagar. Men ofta slutar de i kaos – med övergrepp, smittspridning och missbruk som följd.I ett års tid har journalisten August Håkansson pratat med ett stort antal män, som använder tunga droger för att förhöja eller förstärka sexuella upplevelser inom en sluten subkultur i gaycommunityt. Fenomenet kallas för chemsex, och allt fler tecken syns på ett en våg har nått Sverige.Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSlutmix: Fredrik NilssonSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten media 2024”Magnus” röst är inläst av skådespelaren Robert PanzenböckEn serie från 2024.

I en sluten subkultur i gaycommunityt normaliseras användningen av tunga droger och riskfyllt sex. Journalisten August Håkansson har under ett år undersökt fenomenet chemsex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En sommarkväll i juni får narkotikaspanaren Maria syn på en man på Södermalm i Stockholm som ser påverkad ut. Hemma hos mannen görs Sveriges största beslag av den mycket beroendeframkallande drogen metamfetamin.I mannens telefon hittar polisen hundratals chattkonversationer om narkotikaköp. Men det är inte bara droger som är i fokus, det är också sex.För första gången öppnar polisen polisen dörren till en sluten subkultur, där män söker sexuell njutning med andra män, under påverkan av tunga kemiska droger. De ses på hemmafester, har gruppsex och tar droger. Fenomenet chemsex har varit känt i andra länder under en längre tid. Nu syns allt fler tecken på att en våg även har nått Sverige. I tre avsnitt beskrivs miljöerna inifrån av män som har befunnit sig där eller fortfarande ägnar sig åt chemsex. Reporter: August HåkanssonProducenter: Anna Johannessen och Håkan EngströmSerien är gjord i samarbete med Tredje statsmakten mediaEn serie från 2024

Digitala Fingeravtryck... "Ryska honungsfällor – där hemliga agenter varit otrogna och pressas att förråda sitt land – funkar inte på fransmän. Det är en av lärdomarna från en tv-dokumentär med unik inblick i den franska spiontjänsten DGSE. Det är ett av de äldsta knepen i spionhandboken. Locka en agent att ha sex, filma det hela, och använd sedan materialet för att tvinga personen att avslöja hemligheter för det främmande landets underrättelsetjänst. Fenomenet kallas för en honungsfälla, och är något som inte minst ryssarna länge varit experter på att utnyttja. Det finns bara ett krux. Det funkar inte på franska spioner. Åtminstone inte enligt ”Nicolas”, som är en av de 20 agenter som har intervjuats i en dokumentär som nyligen visades på fransk tv. – Avhoppare från Sovjetunionen brukade tala om den ”franska paradoxen”. Den innebar att om du ertappade en fransman med en älskarinna och sa till honom 'Vi har tagit dig på bar gärning med 22-åriga Tatjana, vi ska berätta för din fru', så fungerade det inte, säger Nicolas i dokumentären. – Svaret de brukade få var 'Gör det, visa henne bilderna, hon kommer att förstå', eller 'hon vet redan', fortsätter Nicolas. Han arbetar för den franska utrikesunderrättelsetjänsten DGSE, Direction Générale de la Sécurité Extérieure. ”Falsk identitet” DGSE blev känd för en internationell publik genom tv-serien Le Bureau des légendes, eller det svenska namnet Falsk identitet, som sålts till över 100 länder. En serie som under den första säsongen kretsar kring en fransk agents relation med en syrisk kvinna. Tv-serien ”Le Bureau des légendes”, eller Falsk identitet, är en av Frankrikes största exportsuccéer. I dokumentären, som visades på tv-kanalen France 2 tidigare i april, har historikern Jean-Christophe Notin och ett kamerateam under flera veckor fått tillträde till DGSE:s huvudkontor på boulevard Mortier i östra Paris. En access som Notin i intervjuer beskrivit som ”fullständigt unik”. Samtliga personer – förutom den före detta chefen Bernard Emié, som var den som gav tillstånd till inspelningen – framträder under hemlig identitet. Deras ansikten är blurrade, eller i skugga, och rösterna har manipulerats med hjälp av artificiell intillgens. Filmteamet fick lämna ifrån sig sina mobiler och datorer under arbetet inne på DGSE. Allt material redigerades dessutom på plats, utan att få lämna byggnaden, innan det gavs tillstånd att sändas. – DGSE består av ordinära människor som utför extraordinära uppdrag med exceptionella medel, säger ex-chefen Bernard Emié till filmarna. Något som understryks av hans kollega ”Lionel”. – Vi är inte som James Bond, Vi har inte en Walther PPK i fickan, säger han. Tvingas ljuga Helt vanliga är agenterna trots allt inte. I dokumentären berättas det om hur deras hemliga identiteter, eller legender, byggs upp. Hur de tvingas ljuga om vad de egentligen arbetar med för släkt och vänner, och hur vissa till och med startat riktiga revisor- eller advokatbyråer med riktiga kunder, som en front för den egentliga verksamheten. Och där inte ens de övriga anställda känner till vad som pågår. Men som agent finns det ett stort problem. Den tekniska utvecklingen. Eller som ”Franck” uttrycker det: – Vår akilleshäl är biometri. Om vi rekryterar en person som har rest till vissa länder och som har lämnat biometriska spår [fingeravtryck eller foton reds anm] under sin rätta identitet, så kan vi inte låta dem åka tillbaka under en falsk identitet, säger han. Och då spelar det ingen roll om frun eller partnern därhemma är aldrig så förstående." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

David Druid om valen Twain som kallar folk idioter! Linnea Wikblad om gängens matbudsmaskering! Margret Atladottir om Taylor Swifts läckta album, usla Coachella-publiken och fenomenet sju år! Vi tackar Finland för ALLT och lyfter problematiken med det kontantlösa samhället! SVDs Henrik Torehammar förklarar debatten kring könstillhörighetslagen och vad kallkôrv är. Babs Drougge på P3 Nyheter om säkerheten kring Eurovision. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

1946 rapporterade hundratals svenskar om spökraketer, oförklarliga flygande fenomen som alla tycktes störta i sjöar. Urban Björstadius går till botten med fenomenet och träffar ett ögonvittne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren och hösten 1946 nåddes myndigheterna i Sverige av mängder av rapporter om okända flygande projektiler. Fenomenet döptes i pressen till ”spökraketer”, men den kommitté som utredde fenomenen kom aldrig till någon definitiv slutsats vad det rörde sig om.UFO-experten Clas Svahn berättar om spökraketernas historia och krigsarkivarien Bo Berg, som själv bevittnade en ”spökraket”, berättar om sina erfarenheter.Dessutom reder Dick Harrison ut hur hård försvenskningen av Skåne egentligen var. Är det till och med så att dagens svenska regering borde be skåningarna om ursäkt för de övergrepp och krigsbrott 1600-talets Sverige gjorde sig skyldig till?

Glitter i himlen, storslagna pyron och avbrutna matcher. Fenomenet med pyroteknik ökar på de allsvenska arenorna, trots att det är olagligt. Men hur smugglas det in? Var göms det? Och hur ska klubbarna hantera det framåt? Med: Elvira Dietmann och Linus Petersson

Medlemsägda föreningar, om friheten har gått för långt och anti VAR-kulturen. Allsvenskan har den senaste veckan haft alla ögon på sig – med artiklar i bland annat New York Times, The Guardian och Independent. Men varför kollar världen på Allsvenskan just nu? Och vart är allsvenskan på väg? Med: Elvira Dietmann och Noa Bachner.

Trots kärva ekonomiska tider fortsätter arbetsmarknaden att gå starkt. Hur går det ihop? Bland ekonomer talas det om ett nytt fenomen – "labour hoarding". På en kvart får du veta varför arbetsgivare, trots kristider, behåller sin personal, och varför det kan innebära ett hot mot ekonomin. Med Johan Carlström, reporter på SvD Näringsliv.

Ericsson publicerar delårsrapport. EU:s miljöministrar möte Arlanda. Waco-katastrofen 30 år. Fenomenet ghosting växer. Pendeltågskaoset i Stockholm. Utvecklingen i Sudan. Biografi om Annette Kullenberg. Kristdemokraternas kommundagar. Fox News stämt på miljarder.

Lucinda Rileys serie De syv søstre har tatt Norge og verden med storm. I 2021 døde hun, før hun rakk å bli ferdig med den åttende boka i serien. Når boka nå kommer ut i mai, er det ved hjelp av sønnen hennes, Harry Whittaker, som har fullført manuskriptet moren begynte på før hun døde.  Vi har invitert tre gjester til studio for å snakke om den åttende boka, alle med hvert sitt forhold til Lucinda Riley. Vi snakker med Runhild Skjølaas, redaktør i Bokklubben, TikTok-Johanne som vi ble kjent med i forrige episode, og Knut Gørvell, salgs- og markedsdirektør i Cappelen Damm. Knut kjente Lucinda Riley personlig, og i denne episoden deler han flere historier fra sine mange møter med henne. I denne podkasten snakker vi om bøker og lesing, i håp om å inspirere deg til å legge fra deg telefonen og plukke opp ei bok, og få mer leseglede. 

Bli medlem i Bokklubben du også. Bøkene vi snakker om finner du alltid på bokklubben.no.

Vi fortsätter att knyta ihop året 2022 tillsammans med er. Vi pratar om drömmar som har gått i uppfyllelse men också om små ljusglimtar eller händelser som har påverkat oss under året. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Idag får vi bland annat höra om Robban och sonen som inte hittade några kantareller och bestämde sig för att plocka skräp istället. Dom la upp en bild på sociala medier, och vips så var Robban inbjuden att delta i VM i plogging i Italien. Vi pratar med Ulf firade sin 70 års dag hela åtta gånger i år! Och när ett en man svävade mellan liv och död på en skidort ryckte Emma ut och gjorde HLR och räddade mannens liv. 2022 var fritösens år för vår medarbetare Adam, han tar plats i studion och bedyrar sin kärlek till denna makapär och friterad mat.I podden har Adam plockat ut julens mest spelade låtar, en sticker ut lite extra. Både Adam och Claudia tar ton och sjunger en truddelutt. Fenomenet "plogging" diskuteras vidare.

Chockrosa. Ärtgrönt. Solgult. Havsblått. Och ännu mer rosa. Starka färger smyger sig alltmer in i modet. Eller smyger och smyger. Flera modemärken saftar nu på med färg som aldrig förr. Somliga menar att den nya färgfrossan har med pandemin att göra. Då behövde man en extra boost och vad kunde vara enklare än att pigga upp sig genom att börja bära lite mer färgglada kläder? Fenomenet fick snart ett namn dopamine dressing, det vill säga kläder som sätter fart på signalsubstanserna i centrala nervsystemet och därmed får oss att må bra.Rött, orange och gult sägs vara extra bra på att få oss att bli mer sociala, medan blått och grönt får oss att tagga ner. Huruvida det går att vetenskapligt bevisa att just färgglada plagg funkar på det viset är lite oklart. Det skulle ju kanske lika gärna handla om ett inlärt beteende. Men klart står att intresset för både kläder och inredning med sprakande färger är på uppgång. Inte minst syns det bland de flertalet modemärken som just valt att satsa på en ny gräll signaturfärg för sitt varumärke. I veckans Stil reder vi ut vad det egentligen innebär att varumärkesskydda en färg. Vi träffar också Tekla Evelina Severin, som nyligen utsågs till "Årets inredare" av tidskiften Elle Decoration och vars estetik kännetecknas av starka färgkompositioner. Vi blickar också hundratals år tillbaka i tiden och träffar konservatorn Elin Lundmark för att titta närmare på den, tro det eller ej, färgchockande medeltiden.Veckans gäst är Jacob Östberg, professor i marknadsföring vid Stockholms Universitet.