Podcasts about samuelsgatan

1915 grundades fastighetsbolaget Hufvudstaden och det första nybyggda huset blev fastigheten Kvasten 6 i korsningen mellan Biblioteksgatan och Mäster Samuelsgatan med den ikoniska biografen Röda Kvarn. Sen dess har de genomgått många stålbad; Det Stora kriget, Andra världskriget, och finanskriser, för att bara nämna några. Men de har gått ut starka ur prövningarna och är idag ett av Sveriges största börsnoterade fastighetsbolag med sina 29 fastigheter på några av de mest attraktiva adresserna i både Stockholm och Göteborg     Efter 15 år på Hufvudstaden var det dags för Anders Nygren att ta över det legacy som Ivo Stopner under de senaste 22 åren som VD byggt upp med stor framgång. Det är en tung roll som han nu axlar och vi är givetvis spända på att höra hans planer för Hufvudstaden framöver.  Men även om skorna är stora att fylla är det knappast en duvunge som tar över, Under sina 15 år på Hufvudstaden har bland annat varit chef för fastighetsutveckling och nu senast chef för Affärsområde Stockholm och vice VD.   Men som om det inte vore en nog stor utmaning så befinner sig Sverige i en väldigt speciell situation, tuffare tider väntar... svarta rubriker duggar tätt med fortsatt stigande priser, räntor som sticker, handeln som dyker, rekordhöga elpriser med mera.    Hur ser han på nuläget för fastighetsbranschen, vad är det som väntar? Och vilka möjligheter och utmaningar står vi inför? 

Helena Palmgren fann historien som sin farmors farmor Sofia av en slump. Sofia hade tre små barn och Helena tror att hennes anmoder tog med sig den yngste sonen till bordellen i Stockholm. Sofia Törnkvist föddes i Härnösand 1831 som yngsta dotter till en hattmakare. Också hennes mamma kom också från en hantverkarsläkt och där arbetade de flesta som garvare. När Sofia var 18 år anställdes Jonas Bäckström från Skåne som lärling i garveriet. Och snart blev han och Sofia kära i varandra. Men Jonas hade större ambitioner än att jobba som garvare och sökte sig till konstakademin i Stockholm. När han antogs som elev två år senare, ville han ha med sig Sofia. De två gifte sig och flyttade till huvudstaden. Sofias ättling släktforskaren Helena Palmgren i Umeå hittade sin farmors farmor Sofias öde mest av en slump när hon forskade om familjen. Och till en början såg det ut som Sofia och hennes Jonas skulle få ett lyckosamt liv tillsammans. Men några år efter flytten separerar paret. Deras två flickor Alma och Gustafva är då  nio och sju år gamla och yngsta barnet Elo bara ett år. Helena har läst mängder av rättegångsprotokoll och ser att Sofia bland annat döms för fylleri och har "tillfälliga arbeten" och "samlag med okända män". - Det verkar som hon bor på Ålandsgatan 16 och tar emot kunder där samtidigt som sonen bor hos henne, säger Helena Palmgren. När Jonas begär skilsmässa har Sofia suttit redan suttit på kurhus på grund av att hon fått könssjukdomen syfilis. Hon döms så småningom för horbrott och hamnar i fängelse fem gånger innan hon till slut dör 45 år gammal. - Det går inte så bra för flickorna som först flyttar till Härnösand för att bo hos släktingar. Alma dör ung och hennes utomäktenskapliga dotter blir också hon prostituerad. Gustafva hamnar på mentalsjukhus tidigt och dör där. Yngsta sonen Elo blir efter Sofias rättegång 1863 fosterhemsplacerad och flyttar den dag skolan är slut, 14 år gammal. - Det som tagit mig är den tystandskultur som funnits kring den här berättelsen, avslutar Helena Palmgren. Kartor över centrala Stockholm Sofia bodde på Ålandsgatan där många prostituerade bodde och verkade. Ålandsgatan bytte så småningom namn till Mäster Samuelsgatan. Stockholmskällan har kartor som bland annat visar hur det såg ut 1855. Stockholmskällan: Stockholm 1855 Lägenheter hyrdes ut till prostituerade Ett dokument funnet i poliskammarens arkiv i Göteborg visar hur fastighetsägare och mellanhänder tjänade pengar på prostitutionen i staden. Bakgrunden är att ett antal boende i några speciella kvarter i staden klagade på att de blev störda av trafiken i deras hus. En polis skrev då ner vad han visste om dessa fastigheter. Ett antal fastighetsägare i området hyrde ut hela sina hus till en person, ofta en kvinna, som i sin tur hyrde ut lägenheter per dag till prostituerade kvinnor, i båda leden tog man bra betalt. Kvinnorna som hyrde lägenheterna betalade mellan fem till sju kronor om dagen i hyra, i hyran ingick ofta morgonkaffe. Polisen kunde berätta vilka hus som hyrdes ut på detta sättet, vad alla inblandade hette och vilka summor som skiftade ägare, men han konstaterar i slutet av sin rapport att det nog ändå är bäst att låta den här verksamheten fortsätta eftersom man då vet var man har de prostituerade kvinnorna. Om de kvinnor hvilka nu äro boende vid Öfra Kyrkogatan och Ekelundsgatan skulle avhysas derifrån, då kommo de säkerligen att söka sig bostäder på hotellen och sedermera såväl dagar som nätter kringstryka å gatorna derigenom åstadkomma mycket mera ondt än hvad de nu göra då de hafva bestämda bostäder och kunna under sträng polisuppsigt hållas inom hus. Ur polisrapport från Göteborg 1896 Karl-Magnus Johansson, arkivarie på Riksarkivet Göteborg berättar att mellanhänderna ofta var före detta prostituerade. En av dem hade när hon dog en 15-årig son som ärvde verksamheten efter sin mor. Sonen tjänade sannolikt någonstans mellan fyra till sextusen kronor om året under en tid då en vanlig arbetare tjänare cirka fem-sexhundra. Ny teknik transkriberar handskrivna dokument  Det var ingen tillfällighet att det här dokumentet det ligget nämligen i en dokumentserie som fått extra uppmärksamhet en tid. En del av arkiven efter Poliskammaren i Göteborg har nämligen valts ut för att testa ny teknik som går ut på att lära datorn att läsa handskriven text och göra om den till maskintext. Den som har svårt att läsa gammal stil skulle alltså kunna få hjälp av tekniken på detta sätt. Från skiftet januari-februari 2021 kommer det att vara möjligt att via sin dator söka i det här materialet, berättar Karl-Magnus Johansson. Här finns länk till det transkriberade materialet: Automatiserad handskriftstolkning från Poliskammaren Det här pilotprojektet sker i samarbete mellan Riksarkivet Göteborg och Göteborgs universitet. Mycket arbete har också utförts av privatpersoner, inte minst släktforskare. De har, med sin vana vid att läsa äldre skrivstilar kunnat i ett första steg lära datorn att känna igen det handskrivna materialet och transformera det till skrivtecken. I det steget lyckades man uppnå en korrekthet om 97%. I nästa steg rättades felen till genom en kontroll mot originalet, för att kunna uppnå ännu större träffsäkerhet. Det här materialet består av polisrapporter från 35 år, 1868 till 1902, från detektiva avdelningen vid Göteborgs polis. Det är en period då stadens befolkning mer än fördubblas. Dessutom flyter enorma mängder, cirka 600 000 emigranter genom staden, och många av dem återfinns i polisrapporterna. Kanske har de blivit av med sin emigrantkoffert eller själv gjort något som väckt polisens intresse. - Jag bedömer att det finns cirka 100 000 namn i de här rapporterna som alltså kan ge släktforskare ingångar till annat material, domstolshandlingar och liknande, säger Karl-Magnus Johansson. Det här är ett pilotprojekt för att testa tekniken, efter en utvärdering kommer man att ta ställning till om det kan bli någon fortsättning. - Det är visserligen 22 500 sidor som har bearbetats nu, men det motsvarar en och en halv hyllmeter och Riksarkivet har ungefär 80 hyllmil dokument. - Så det är en bit kvar, slutar arkivarie Karl-Magnus Johansson. Vill du höra mer om husen som hyrdes ut till prostituerade och om  transkriberingen av handskrivna dokument finns två extra avsnitt nedan att lyssna till under "höjdpunkter från avsnittet". Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

Paul är en av Sveriges främsta kockar som både vunnit flera priser, skrivit kokböcker och medverkat i flera TV-program. Han är också väldigt aktiv inom hållbarhetsfrågan och har blivit något av en frontfigur i matsvinnsfrågan där han skapar njutningsfulla rätter av ingredienser andra med mindre fantasi och kompetens skulle betraktat som skräp. Han har blivit en person som jag verkligen ser upp till och som jag är stolt över att kunna kalla min vän.Dagens avsnitt är en live podcast inspelad med ca 100 personer i publiken på Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Det var premiär för oss och något måste ju nästan gå fel, så under en period blir ljudkvaliteten sämre på grund av att datorns batteri dog. Den byttes dock ut så sen blir ljudet bra igen.Samtalet spänner över flera viktiga ämnen men vi lyckades hålla det på en avslappnad nivå vilket jag tror du som lyssnar kommer uppskatta. Det här var första livepodden men fler kommer eftersom responsen från publiken var fantastisk. Välkommen att ta del av mitt samtal med Paul! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Våren är här, fasteperioden är över – och därmed är det dags att inta uteserveringarna! Edward Blom och Mats Ryd firar den varma och ljusa årstidens inträde utanför den klassiska krogen Prinsen på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, med att skåla i rosévin och mumsa på Toast Pelle Janzon och Biff Rydberg.Edward berättar om sitt påskfirande den gångna helgen, med ägg gömda på tomten av haren, släktmiddag, midnattsmässa och lammstek med goda vänner. Mats har besökt Mallorca, där han bland annat såg kyrkliga processioner.Rosévinets kulturhistoria – och dess eventuella likhet med Foppatofflor – är ett givet samtalsämne, men de två gastronomerna kommer också in på matminnen från Mallorca, där Edward med värme minns hundratals fisksorter i färskvarudisken och hur han fyndade lammhjärnor i halva priset-lådan. Bläckfisk och den korv som går under namnet ’sobrasada’ är andra kära, mallorkinska minnen för dem båda.Så dyker Prinsens ’grand old man’ Gerhard – anställd sedan 1976 – i egen hög person upp i samtalet, och minns hur Edward hängde i lokalerna redan som femtonåring. Edward å sin sida minns hur han och hans vänner drömde om att en dag bevärdigas med personliga tennbägare i baren.Från rosévin är steget inte långt till att tänka på vårens och sommarens kommande picknickmat och grillaftnar, och trots den gemytliga stämningen kan Mats och Edward inte undvika att gruffa en smula över fenomenet plastblommor.Brev och annan feedback kan med fördel skickas till: podden@edwardblom.seP S Detta poddavsnitt har producerats i betalt samarbete med Contemporary Wines med rosévinet Madame Cuvée. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”I’m taking the first class business train to Milan Design Week.” This week, we are revisiting a talk that was held during Stockholm Design Week. Emil Thorup is fonder of Danish design brand Handvärk, designers Emma Olbers recently delivered a project for Nationalmuseum, and Kajsa Melchior is made her debut in the Greenhouse exhibition during Stockholm Furniture Fair. They all had a lot to say about sustainability and the future of design. This conversation was recorded live at our new Headquarters on Mäster Samuelsgatan 42 in Stockholm. 

I det här avsnittet får vi träffa Jane Goodall och Mattias A. Klum och höra dem berätta om sin nya bok Perpetual Calendar of Life. Boken illustrerar vår enastående värld i form av bild och ord från författarnas många upplevelser och erfarenheter. Samtalet är inspelat på Akademibokhandeln Mäster Samuelsgatan i Stockholm och modereras av Christer Sturmark öfrlagschef på Fri Tanke. Doktor Goodall och Mattias berättar om naturens skönhet och djurens stora intelligens som de båda bevittnat på nära håll under alla sina resor till olika platser runt om världen. Både Doktor Goodall och Mattias är djupt engagerade i miljöfrågan och bevarandet av ekosystemet och biodiversiteten. De har gång på gång bevittnat människans benägenhet att förstöra sin omgivning och arbetar passionerat för att upplysa allmänheten och styra politiken i en mer hållbar riktning. De berättar för oss vad de tror är de största hoten mot miljön och hur vi tillsammans ska kunna arbeta för att bevara vår fantastiska natur. Jane Goodall är primatolog, etolog, antropolog och världens främsta schimpansexpert. Hon är också en FN medlare för fred, grundare av The Jane Goodallinstitute och The Roots and Shoots program. Mattias A. Klum är en internationellt erkänd fotograf, filmare och konstnär. Han är också, bland mycket annat, hedersdoktor vid Stockholms universitet, Senior Fellow vid Stockholm Resilience Centre och styrelsemedlem hos WWF Sverige.

Vi snackar naglar och piff med nageldrottningen Frida Selkirk. Hon driver tre nagelsalonger – Frida Selkirk nailstyling på Mäster Samuelsgatan i Stockholm som är en VIP-salong med ”hemma hos”-känsla (precis ovanför Biblioteksgatan) och nagelbaren på NK-Beauty Lounge i Stockholm och Göteborg. Utöver salongsverksamheten gör Frida även naglar till fotograferingar och modevisningar.

En lastbil kör rakt in i en folkmassa vid Åhléns City i Stockholm. Fyra personer är döda och ytterligare tio vårdas fortfarande på sjukhus. Polisen utreder händelsen som ett terrorbrott. Mitt i fredagsrusningen stannar en lastbil utanför en restaurang i korsningen Drottninggatan - Adolf Fredrik Kyrkogatan för att göra en leverans. Chauffören klättrar ner från förarhytten och ger sig bak mot lastrummet när han märker en maskerad man som tar sig in i lastbilen. Chauffören springer framför lastbilen och försöker stoppa kaparen, men blir då påkörd. Kaparen varvar igång bilen och kör i rusande fart rakt in Åhléns City vid korsningen Drottninggatan - Mäster Samuelsgatan, utan att stanna för fotgängare. Fyra människor dör och flera skadas. De som är i närheten springer för sina liv, kollektivtrafiken stoppas och det som följer är ett dygn som skakar hela Sveriges befolkning. Nyhetsdokumentären är baserad på uppgifter som framkommit fram till lördag eftermiddag, ett dygn efter attacken. Hör P3 Nyheter Dokumentär om attacken i Stockholm. Producent: Martina Pierrou och Carl-Johan Ulvenäs Exekutiv producent: Magnus Arvidsson

En lastbil kör rakt in i en folkmassa vid Åhléns City i Stockholm. Fyra personer är döda och ytterligare tio vårdas fortfarande på sjukhus. Polisen utreder händelsen som ett terrorbrott. Mitt i fredagsrusningen stannar en lastbil utanför en restaurang i korsningen Drottninggatan - Adolf Fredrik Kyrkogatan för att göra en leverans. Chauffören klättrar ner från förarhytten och ger sig bak mot lastrummet när han märker en maskerad man som tar sig in i lastbilen. Chauffören springer framför lastbilen och försöker stoppa kaparen, men blir då påkörd. Kaparen varvar igång bilen och kör i rusande fart rakt in Åhléns City vid korsningen Drottninggatan - Mäster Samuelsgatan, utan att stanna för fotgängare. Fyra människor dör och flera skadas. De som är i närheten springer för sina liv, kollektivtrafiken stoppas och det som följer är ett dygn som skakar hela Sveriges befolkning. Nyhetsdokumentären är baserad på uppgifter som framkommit fram till lördag eftermiddag, ett dygn efter attacken. Hör P3 Nyheter Dokumentär om attacken i Stockholm. Producent: Martina Pierrou och Carl-Johan Ulvenäs Exekutiv producent: Magnus Arvidsson