POPULARITY
Riksarkivet flyttar, staden Kiruna flyttas och snart flyttar en ny påve in i Vatikanpalatset. När flyttade du sist, hur gick det och hur blev det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu är flyttande rykande aktuellt. En ny påve kommer snart att flytta till Rom och i Sverige flyttar några jättelika statliga arkiv, proppfulla av samhällsviktiga handlingar som sparats ända sedan 1618. Mil efter mil av arkivmaterial ska kånkas iväg i Östersund och Göteborg.Att flytta förknippas ofta med att gå in i ett nytt, spännande kapitel i livet. Man byter bostad för att man fått ett nytt jobb, för att man ska börja plugga på en annan ort, för att man förälskat sig i någon som bor i andra änden av sta'n. Men det kan också kännas vemodigt att lämna ifrån sig nycklarna till den som köpt huset fyllt av alla minnen eller jobbigt att behöva byta till en mindre lägenhet eftersom ekonomin försämrats.Nu vill vi gärna höra om dina flyttminnen. Gick arvegodsvasen sönder? Fick flyttgubben ryggskott och du gjorde jobbet? Blev det världens lyft för att du fick världens bästa grannar på nya stället? Hamnade flyttlasset i Åbyn i Västerbotten istället för Åbyn i Hälsingland? Ring och berätta!Programledare: Li SkarinProducent: Helene AlmqvistRing oss på 020-22 10 30, skriv till oss på Facebook och Instagram eller mejla på karlavagnen@sverigesradio.se. Slussen öppnar som vanligt kl 21:00 och programmet börjar 21:40.
Ett poddavsnitt om DDR Kulturzentrum. Vilka har vi att tacka för att Gisela May och östtysk bluegrass introducerades för den svenska publiken? Vad är en DDR-vecka? Och hur är det, är den rätta Beethoven-bilden egentligen marxistisk-leninistisk? DDR kulturcentrum slog upp portarna i Stockholm i slutet av 1967, och fram till 1990 kunde besökarna här förkovra sig i konstutställningar, barnfilm, kosmonautbesök, språkutbildning, disco-dans och föredrag av en rad olika slag. Här erbjöds något för alla: Kulturcentrum, eller Kulturzentrum på originalspråk, kunde rent av även brevledes bistå med tips på tysk mat! I Arkivpoddens senaste avsnitt kan du höra Joakim Andersson, Håkan Malmberg och Jens Kling från Riksarkivet berätta om vilka fynd som döljer sig i Kulturcentrums arkiv. Missa inte när trion berättar om Gisela Mays förehavanden i Sverige, om centrala teman i östtysk barnfilm och om när självaste kommissarie Beck uppträdde på Kulturcentrum. Inspelningstekniker: Stefan Bommelin
När Skåne blev svenskt genom freden i Roskilde år 1658 inleddes en period av omvälvningar för Lund. Den tidigare Metropolis Daniae blev nu en del av den svenska stormakten.Försvenskningen av Skåne kom att genomföras genom både militära och kulturella insatser, där Lund spelade en central roll. Under denna tid grundades Lunds universitet, slaget vid Lund utkämpades 1676 och i början av 1700-talet blev Lund tillfälligt Sveriges huvudstad när Karl XII styrde riket härifrån.Detta är det andra av två avsnitt om Lunds historia. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med historikern och museimannen Göran Larsson. Detta är ett betalt samarbete med Visit Lund.Efter Roskildefreden 1658 blev Skåne en del av Sverige, men den skånska befolkningen betraktades av de svenska myndigheterna som opålitlig och potentiellt lojal mot Danmark. Den svenska regeringen genomförde därför en omfattande försvenskningspolitik som syftade till att integrera landskapet i det svenska riket.Lunds universitet grundades 1666 som ett led i försvenskningen av Skåne och för att stärka den svenska närvaron i området. Det var Sveriges andra universitet efter Uppsala och blev snabbt ett centrum för utbildning och forskning i södra Sverige. Universitetets första tid var dock svår. Det hade få studenter och begränsade resurser.Den 4 december 1676 utkämpades ett av de blodigaste slagen i Nordens historia norr om Lund, vid Vallkärra. Den svenska armén under Karl XI stod mot en dansk armé ledd av Kristian V. Slaget var avgörande för kontrollen över Skåne och slutade med en knapp svensk seger. Slaget innebar stora förluster på båda sidor – uppskattningsvis 9 000 soldater dödades eller sårades. Trots segern förblev Skåne ett oroligt område under flera år, och de svenska myndigheterna vidtog hårda repressalier mot misstänkta dansksinnade skåningar.Under skånska kriget (1675–1679) tvingades universitetet tillfälligt stänga, och många av de tidiga professorerna lämnade Lund. Efter kriget återupptogs undervisningen, men det dröjde innan universitetet blev en betydande institution. Vid 1700-talets mitt hade det fortfarande bara omkring hundra inskrivna studenter per år.Mellan 1716 och 1718 fungerade Lund som Sveriges inofficiella huvudstad när Karl XII valde att styra riket härifrån. Kungen hade återvänt till Sverige efter många års krig i Europa och valde att upprätta sitt högkvarter i Lund istället för i Stockholm. Orsaken var både strategisk och personlig – Karl XII ville vara nära Danmark och planerade ett nytt fälttåg mot Norge, samtidigt som han ogärna återvände till huvudstaden efter nederlaget vid Poltava.Bild: Det danska cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige, 1658. Riksarkivet. I samband med freden i Roskilde så avträdde Danmark bl.a. provinsen Skåne till Sverige. Bilden föreställer cessionsbrevet gällande avträdelse av Skåne till Sverige. Undertecknat 24 februari 1658 i Köpenhamn. Hämtad från arkivet Originaltraktater med främmande makter (traktater) som bevaras hos Riksarkivet. Wikipedia. Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi - Vespro della Beata Vergine (1610) - Antifona "Deus in adiutorium" Framförd av: Cantica Symphonia, dir. G. Maletto Liveinspelning, Kyrkan San Filippo, Turin i Italeien 3 oktober 2000. Wikimedia Common, Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0Lyssna på Karl XII – okända sidor hos en välkänd kung.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Ett avsnitt om bilens tidiga historia i Sverige. Redan för mer än två hundra år sedan försökte man att ta fram ett fordon som skulle gå av sig själv utan dragdjur. Pionjärerna var många, trots att bilen av de allra flesta sågs som ett onyttigt fartvidunder som skrämde folk och fä. Hur togs bilen emot i Sverige vid sekelskiftet 1900? Och vilka källor hos Riksarkivet kan berätta om bilens historia? Josefin Daddono samtalar med Jim Hedlund, bägge vid Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Upper Hand - Nico Dickens
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfesterHovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarDetta är en repris. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Arkivhandlingar från bland annat polis, domstol och sjukvård berättar om män och kvinnor som köpte och sålde sex i 1800-talets Uppsala. I den här podden tar vi er med till platserna i staden där sexhandeln pågick och kontrollerades. Vi kommer också att stifta bekantskap med bordellmamman Emma Wengelin. Välkomna till Uppsalas "red light district" à la 1800-tal! Kristina Nyberg, Riksarkivet i Uppsala, berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Lena Orsa - The World Needs Peace
I händelse av kris eller krig måste vi säkerställa att vi har tillgång till den information som krävs för att upprätthålla och vid behov återstarta samhällsviktig verksamhet. Samhällsviktig information behöver också långsiktigt säkras och bevaras för att inte enskilda råkar illa ut om informationen försvinner. I poddavsnittet pratar Karin Åström Iko och Marie Lennersand om samhällsviktig information och varför Riksarkivet vill se åtgärder för att vi ska ha en bättre beredskap.
Andrëa Grängsjö och Erik Lenas diskuterar hur Riksarkivet använder AI för att hantera historiska texter i det här avsnittet av Arkivpodden. Fokus ligger på Handwritten Text Recognition (HTR), en teknik för att tolka handskriven text och omvandla den till digital text. HTR gör det möjligt att söka i och förstå gammal text utan att kunna läsa handskriften själv. Riksarkivet har arbetat med HTR sedan 2019 och har genomfört flera projekt, inklusive crowdsourcing för att transkribera 1800-talstext och använda den för att träna AI-modeller. Ett viktigt projekt är HTR-publicering, där digital text blir sökbar och kopplad till originalbilderna, vilket öppnar nya möjligheter för forskning och allmänhetens tillgång till arkivmaterial. Erik nämner även att äldre handskrift inte nödvändigtvis är svårare att tolka än modern, så länge man har tillgång till träningsdata. Riksarkivet planerar att använda AI för att förbättra sökbarheten och interaktionen med historiska texter genom utveckling av historiska språkmodeller. Dessa modeller kan hjälpa till att översätta och förstå texter från olika tidsperioder. Datadriven forskning är en annan central punkt i avsnittet, där AI och stora mängder digitaliserad text möjliggör nya typer av forskningsfrågor och globala jämförelser. Arbetet med att tillgängliggöra arkiv tar aldrig slut, då det alltid finns nya horisonter och teknologiska framsteg att utforska. Avsnittet avslutas med en reflektion över vikten av att ha intressanta forskningsfrågor och hur samarbeten med forskarsamhället är avgörande för att driva utvecklingen framåt.
I detta avsnitt av Arkivpodden från Riksarkivet diskuterar Erik Lenas och Andrëa Grängsjö användningen av artificiell intelligens inom arkivverksamhet. Erik förklarar att Riksarkivet fungerar som en data-hub med enorma mängder data som är avgörande för AI-tillämpningar. Myndigheten har omkring 270 miljoner skannade bilder, vilket utgör fem procent av Riksarkivets totala arkiv. Det finns två huvudsakliga användningsområden för AI på Riksarkivet: effektivisering av interna processer och tillgängliggörande av material för forskning. Ett exempel som Erik berättar om är ett stort indexeringsprojekt, där AI används för att tolka och organisera fastighetsdokument. Vilket kraftigt förkortar söktiden och minskar slitage på originalhandlingarna. I avsnittet får du också höra om framtida möjligheter med AI, som att utveckla chatbotar för att göra arkivinnehåll mer tillgängligt och sökbart på naturligt språk. Att prioritera vilka material som ska digitaliseras och indexeras är viktigt, en process som kräver samarbete med forskarsamhället. Samtalet avslutas med reflektioner över AI:s nuvarande begränsningar och vikten av att tekniken redan nu kommer till nytta för både Riksarkivet och allmänheten. Avsnittet ger en inblick i hur AI kan revolutionera hanteringen och tillgängliggörandet av historiska arkiv.
I arkiven kan man hitta många mer eller mindre goda råd för hur man botar sjukdomar och åkommor. De är som regel nedtecknade i privatpersoners efterlämnade hushållsböcker och häften och kan ha traderats genom generationer. Jim Hedlund berättar i samtal med Martin Ahlström om exempel funna i Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_The Long Walk - Jamie Norwood
Storstreiken i 1921 var en av de største arbeidskonfliktene i Norges historie. Den involverte til sammen 120.000 fagorganiserte arbeidere - og den varte fra 8. mai til 10. junisamme år. Kommandant Georg Marenus Gottlieb Erdmann ved Kongsvinger festning ble lokalt en sentral skikkelse, for å holde kontrollen på hele det indre Østlandet. Kommandanten var for øvrig antikommunist.Kilder:Forsvaret: Kopibok. Kongsvinger festning, kommandantskap 1921-1924, Riksarkivet.Riksarkivet: RA/RAFA-1878/D/Da/L0008.Oskar Aanmoen: Kommandant Georg Marenus Gottlieb Erdmann, Medlemsblad for Kongsvinger-Vinger historielag, nr. 2/2023. s. 25-30.Nils P. Vigeland: Kongsvinger: 1854-1954. Andre utgave, Kongsvinger kommune, 2004, nb.noSynnøve A. Barder: Storstreiken i 1921. Tidsskrift for arbeiderbevegelsens historie nr. 1/1977, Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek, 1977Olaf Gjems-Onstad, Meglingsinstitusjonens virksomhet i 1921. Oslo: Riksmeklingsmannen, 1922, nb.no.Lars Borgersrud: Den hemmelige hæren - den hemmelige militære organisasjonen mot "indre uro" i Norge fra 1918 til 1940. Forlaget Oktober, 1978.Per Erik Rastad: Kongsvinger festnings historie. Bind 3: Fra skarpskytterregiment til heimevern 1814-1982. Kongsvinger: Hovedkomiteen for Kongsvinger festnings 300-års jubileum, 1987, nb.no.Halvor Noer: Skogbrukets historie i Kongsvinger, Kontaktutvalget for skogbruket i Kongsvinger, 1997, nb.no.Hedemarkens Amtstidende, tirsdag 23. juni 1896.Arbeidet, fredag 25. juli 1919.Aftenposten, tirsdag 6. juli 1920, nb.no.Indlandsposten, torsdag 26. mai 1921, nb.no.Indlandsposten, fredag 27. mai 1921, nb.no.Glommendalens Social-Demokrat, fredag 27. mai 1921, nb.no.Indlandsposten, mandag 30. mai 1921, nb.no.Indlandsposten, onsdag 1. juni 1921, nb.no.Arbeidet, onsdag 1. juni 1921, nb.no.Indlandsposten, torsdag 2. juni 1921, nb.no.Fosens Blad, torsdag 2. juni 1921, nb.no.Arbeidet, mandag 15. august 1921, nb.no.Indlandsposten, onsdag 29. februar 1928, nb.no.
Idag är det exakt ett år sedan Peter Örneholm gästade Avanzapodden för att berätta allt om den virala tjänsten ChatGPT. Nu kommer han tillbaka ett år senare och berättar om vad som hänt sedan sist inom generativ AI. Vad säger bolagen just nu och vilka spännande praktiska tillämpningar har vi sett? Vad är det för skillnad mellan hype-AI och värdeskapande AI? Peter berättar om hur hans arbetsgivare Active Solutions hjälpt bolag att anamma trenden, hur han ser på OpenAI:s Sora, digitala unicorns, hur bolag skapar vallgravar när AI nu gör att "alla kan", hur man kan köpa AI-kapacitet på sekundnivå och få rejäla rabatter på't. Sist men inte minst ett solskensexempel från Riksarkivet där man nu snart enklare än någonsin kan läsa om trolldomskommissionen och hur OpenAI lyfte upp en app som Peter byggde och hur Sam Altman twittrade om att den var klockren som exempel för värdeskapande AI. Delikat lyssning på dig, Nicklas
Kemiska analyser av smuts på Ukrainas konstitution från 1710 kastar nytt ljus över Sveriges och Ukrainas gemensamma historia. Dokument från Karl den tolftes fältkansli trampades ner i leran under kalabaliken i Bender – men nu rekonstrueras sammanhangen. Historiker och arkivarie Jan Mispelaere i Riksarkivet i Stockholm berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Refined_Enlightenment-Howard Harper-Barnes
Stormaktskungen Karl X Gustav (1622-60) och hans militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia, freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning. Bland annat var språk, historia, politik och krigiska färdigheter centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina. Men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Hans föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Fattigmanskaviar, Ugnstrull och efterrätt på palsternacka, kan det vara n ågot? Maria Larsson Östergren och Lotta Höglund berättar om recept som de hittat nedskrivna på flottiga lappar och i sirliga anteckningsböcker i Riksarkivet i Visby. Materialet har resulterat i den omtalade boken Bepröfvade recept. Jim Hedlund i Östersund leder samtalet med kollegorna i Visby.
I det här avsnittet av Avkodat samtalar Peter Örneholm, Jakob Ehn och Robert Folkesson med Erik Lenas, Lead Data Scientist på Riksarkivet, om det fantastiskt spännande arbete de gör för att skapa AI-modeller som tolkar handskriven text från 1500-talet till slutet 1800-talet - och de framtida språkmodeller som kommer göra det möjligt att kommunicera med detta data. Här hittar du HTRFLOW: https://huggingface.co/spaces/Riksarkivet/htr_demo Läs om Riksarkivets projekt med HTR+AI+Medborgarforskning: https://riksarkivet.se?item=117216 HTRFLOW på Github: https://github.com/Swedish-National-Archives-AI-lab/htrflow_app
I maj 2023 beslöt Unesco, ett FN-organ med säte i Paris, att utse den svenska tryckfrihetsförordningen 1766 till världsminne. Tryckfrihetsförordningen var den första i sitt slag i världen och innebar både rätt att uttrycka sig fritt och att ta del av allmänna handlingar. Delar av detta världsminne finns bevarat hos Riksarkivet. Poddavsnittet beskriver bakgrunden till tryckfrihetsförordningen och hur beslutet togs fram på riksdagen 1765-66. Du hör historikern Åsa Karlsson i samtal med arkivarien Kajsa Hermodsson.
Carl August Grevesmöhlen, Britta Maria Nybelin og to døtre forlot Stockholm og slo seg ned i dagens Øvrebyen i Kongsvinger. Grevesmöhlen spant nye intriger før ulykken rammet hele familien. Grevesmöhlens drøm om et mer rettferdig samfunn, slo ut i full blomst i datteren Caroline Grevesmöhlen. Del 2 av 2. Kilder: Anita Krok: Spionen som ble kastet ut i kulden, Glåmdalen, 31/3, 2010Herman Lindqvist: “Jean Bernadotte: Mannen vi valde”, Albert Bonniers Förlag, 2009Yngvar Ustvedt: “Henrik Wergeland - en biografi”, Gyldendal, 1994Kurt Johansson: “Det fria ordets martyrer” fra “Heroer på offentlighetens scen: Politiker och publicister i Sverige 1809-1914”, Tiden förlag, 1987Gunnar Ohrlander: “Det ska fan vara dörrvakt i Himlen”, roman, Norstedts, 1987Urd, 2. oktober 1936Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok VIII, 1807-1811, översatt av Cecilia af KlerckerDigitalarkivet, digitalarkivet.noNorsk Skoletidende, 1886. nb.noBooppgjør etter Overdirektør Carl August Grevesmöhlen, Statsarkivet, HamarBiografiske opptegnelser om familien Grevesmühl og Grevesmöhlen, riksarkivet.seOslo kommune, Gravplassetaten, begravedeioslo.noRiksarkivet, Stockholm, kopi av kirkebøker
Huset är nedbrunnet, blöta och smutsiga dokument ligger i stora högar ute på marken. Visst var det här den värsta dagen i Riksarkivets historia! På slottet Tre kronor låg de flesta av den tidens myndigheter, med sina respektive arkiv. Efter den stora slottsbranden 1697 stod de där allihopa utan kontor där tjänstemännen kunde arbeta och med arkiven nödtorftigt inhysta i diverse tillfälliga lokaler. Katastrofen drabbade inte bara Riksarkivet, utan lamslog hela statsförvaltningen. Det är över trehundra år sedan slottet brann, men det som hände väcker tankar även i nutid. Hur fungerar krisberedskapen när något riktigt allvarlig inträffar? Inte de där incidenterna som man kan förbereda sig på, utan en kris som rent bokstavligt slår allting i spillror. Hur får man verksamheten att fungera igen när allt måste byggas upp på nytt? Och vad händer på längre sikt? Stora kriser hanteras inte bara i det akuta skedet, utan det kan ta månader och år att komma tillbaka till ett normalläge. För arkiv kan det vara särskilt allvarligt – om information gått förlorad, vad får det för följder?
Carl August Grevesmöhlen var en ypperlig jurist, sjef for det hemmelige politi og Karl Johans PR-mann i kronprins-valget i Örebro i 1810. Hans intriger, provokasjoner og feider ble til slutt nok for Karl Johan. Grevesmöhlen ble utviste på livstid fra Sverige. Hvor går ferden? Karl Johan sender ham til Kongsvinger som sin egen spion. Del 1 av 2.Kilder: Anita Krok: Spionen som ble kastet ut i kulden, Glåmdalen, 31/3, 2010Herman Lindqvist: “Jean Bernadotte: Mannen vi valde”, Albert Bonniers Förlag, 2009Yngvar Ustvedt: “Henrik Wergeland - en biografi”, Gyldendal, 1994Kurt Johansson: “Det fria ordets martyrer” fra “Heroer på offentlighetens scen: Politiker och publicister i Sverige 1809-1914”, Tiden förlag, 1987Gunnar Ohrlander: “Det ska fan vara dörrvakt i Himlen”, roman, Norstedts, 1987Urd, 2. oktober 1936Hedvig Elisabeth Charlottas dagbok VIII, 1807-1811, översatt av Cecilia af KlerckerDigitalarkivet, digitalarkivet.noNorsk Skoletidende, 1886. nb.noBooppgjør etter Overdirektør Carl August Grevesmöhlen, Statsarkivet, HamarBiografiske opptegnelser om familien Grevesmühl og Grevesmöhlen, riksarkivet.seOslo kommune, Gravplassetaten, begravedeioslo.noRiksarkivet, Stockholm, kopi av kirkebøker
Hustru Karin i Arboga försörjde sig som hushållerska och verkar sedan ha avancerat till borgerskapet. Karin är bara en av de kvinnor som kulturgeografen och medeltidsforskaren Annika Björklund berättar om i samtal med Claes Gejrot på Riksarkivet. För många kvinnor var livet på olika sätt hårt, men det finns exempel på yrken och karriärvägar som förvånar. Och vilka var de högättade damer som satt i fångenskap i Danmark 1523? Självständiga kvinnor 1523? är det andra poddavsnittet med innehåll ur den nya antologin “Sverige 1523” som är Riksarkivets årsbok 2023. Produktion: Stefansson kommunikation AB Musiken är specialskriven av Aron Stefansson.
Ville riksföreståndaren Gustav Eriksson verkligen bli vald till kung i Strängnäs den 6 juni 1523? Olle Ferm, historiker från Stockholms universitet, samtalar med Claes Gejrot, Riksarkivet, om hur det politiska Sverige såg ut 1523. Vad var egentligen planerat att behandlas vid mötet i Strängnäs i början av juni och hur genomfördes kungavalet? Kungavalet är den första av två poddavsnitt med innehåll ur den nya antologin “Sverige 1523” som är Riksarkivets årsbok 2023. Produktion: Stefansson kommunikation AB Musik: Aron Stefansson.
Nordmenn reiser mykje - i dag og i vikingtida. Men kva med den mørke mellomalderen? Då vart det vel slutt? Nei, Noreg heldt fram som dominerande skipsfartsnasjon i Nord-Europa, og kristendomen førde med seg stor internasjonal kontakt, m.a. gjennom ein skriftkultur som har gjeve oss dei viktigaste kjeldene til norrøn mytologi. Den skriftkulturen er dagens tema. Fleire stikkord: Tospråkleg skriftkultur, snakke latin, studere i Paris, internasjonale nettverk, utferdstrong, væringgarden i Miklagard / Konstantinopel / Istanbul, Gamalnorsk homiliebok, preikesamlingar, kristen litteratur, omsett litteratur, fransk litteratur, norrøn litteratur, norrøne handskrifter, tap av handskrifter, reformasjonen, kloster, boktrykkekunsten, Æsops fablar, kongsgarden på Holmen i Bergen, kongskanselliet, Riksarkivet, Nonneseter, Winchester i England, læremiddel.
I dag feirer vi 17. mai med en egen podkast på dagen. Den 17. mai 1814 var den nye, norske Grunnloven erklært fullført og signert, men hva skjedde her i distriktet – og hvem var de første som feiret 17. mai? Selveste Henrik Wergeland hadde en viktig finger med i spillet lokalt. 17. mai 1945 var også den første feiringen etter fem år med okkupasjon. Vi har funnet ut hvordan folk feiret lokalt denne fredsvåren.Alle kildene til podkast-episoden er hentet fra artikler, aviser og nyheter hentet fra Riksarkivet og Nasjonalbiblioteket, nb.no, digitalt, Glåmdalen fra 8., 9., 18. og 19. mai 1945.
Ikke alt om Valdres kan leses på Wikipedia. Dette skal Mellepodden hjelpe til med i vår nye spalte "Valdres Wiki". Riksarkivet har tema med historier fra Valdresbanen.Support the showMellepodden kan abboneres i din podkast-avspiller.Laget av Mellepodden Podkast Forening.Produsert i Lydkåken Rockeverkstad.Kjenningsmelodi laget av Lars Isachsen Jemterud.Mellepodden har Grasrotandel, Norsk Tipping.
Øyvind skal innrede leiligheten sin og innser nå en budsjettsmell. Lokalkunnskap skal testes i spalten Hit og Dit. Det blir også gjenhør med Mellepoddens mest nostalgiske spalte "Riksarkivet". Support the showMellepodden kan abboneres i din podkast-avspiller.Laget av Mellepodden Podkast Forening.Produsert i Lydkåken Rockeverkstad.Kjenningsmelodi laget av Lars Isachsen Jemterud.Mellepodden har Grasrotandel, Norsk Tipping.
De historiska trådarna mellan Sverige och Ukraina är många och starka, inte minst under vikingatid och under Karl XII:s fälttåg i öst. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar vår gemensamma historia. Under vikingatid kryllade Kiev av svenskättade vikingar och på 1700-talet stred Karl XII för Ukrainas sak. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar forskningsprojekten som nu vill rikta ljuset på Sverige och Ukrainas långa gemensamma historia som döljer sig i arkivens och museernas källare.Elin Fornander vid Historiska museet berättar om det nya initiativ som syftar till att lyfta fram de föremål i både svenska och ukrainska museer som kan berätta om kontakterna mellan länderna. Det handlar, menar hon, om ett nytt sätt att berätta historia och att låta var och en dra sina egna slutsatser av de många källor som finns.Arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonsson berättar om det skandinavisk-slaviska samhälle som växte fram runt Kiev under vikingatiden och vad nya DNA-analyser kan berätta om den multietniska befolkning som gärna ville framstå som tuffa vikingar, oavsett vilket ursprung man hade.Och så berättar historikern Jan Mispelaere vid Riksarkivet om alla de dokument som avslöjar Karl XII:s och Stormakts-Sveriges djupa engagemang för ett fritt Ukraina. Förutom den första ukrainska konstitutionen finns i svenska arkiv unika dokument som berättar om den ukrainska nationens första stapplande steg.Programledare är Tobias Svanelid och programmet spelades in för publik på Historiska museet på årsdagen av Rysslands invasion av Ukraina.
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om. säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten. Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner.Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger.Programmet är en repris från 31 januari 2023. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se
Marigold och Rose är poeten Louise Glücks första prosabok. Lina Kalmteg blir glad av en personlig berättelse, som också avslöjar nya och lekfulla sidor av författaren. Amerikanska Louise Glück fick Nobelpriset i litteratur 2020. Förra året kom hennes första diktsamling sedan priset och nu debuterar hon också som prosaförfattare. Kulturredaktionens litteraturkritiker Lina Kalmteg har läst Marigold och Rose, en berättelse om tvillingarnas första levnadsår och berättad av de båda bebisarna. Översatt till svenska av Jonas Brun.VAD DÖLJER DET MYSTISKA SILVERHJÄRTAT PÅ GÖTEBORGS STADSMUSEUM?I vår nya reportageserie Museernas hemligheter undersöker kulturredaktionens Mattias Berg mystiska föremål på svenska museer. I första avsnittet handlar det om ett silverhjärta från 1500-talet. År 1916 grävs ett kvinnligt skelett upp under golvet i en medeltida kyrka i stadsdelen Gamlestaden i Göteborg. Mot den vanliga kristna traditionen hade kvinnan fått med sig en gravgåva i form av ett silverhjärta på bröstet. Fyndet, och mysteriet runt det, har tillägnats ett helt rum på Göteborgs stadsmuseum. I del 1 av Museernas hemligheter tar Mattias Berg hjälp av museipedagogen Håkan Strömberg på Göteborgs stadsmuseum samt arkeologikonservatorn Inger Nyström Godfrey och Claes Gejrot på Riksarkivet, som är specialist på medeltida latin, för att komma närmre svaren på gåtan om silverhjärtat och dess hemligheter.DIREKTRAPPORT FRÅN FOLK OCH KULTURKl 13 idag inviger kulturminister Parisa Liljestrand årets upplaga av konventet Folk och Kultur. Jens Möller är på plats i Eskilstuna och rapporterar. Vad säger kulturministern i sitt tal?ESSÄ: NORRMÄNNEN FÖRSTÅR ATT HAVET GER BLANKA FAN I OSSSvensk sakprosa, och norsk, skiljer sig åt på det viset att människan i svenska essäer och fackböcker ofta framstår som förgörande, och naturen som sårbar, medan författarna i Norge har en helt annan blick för människans litenhet och naturens brutala överlevnadskraft. Författaren Fredrik Sjöberg inleder OBS essäserie "Under ytan" med att ta en titt på vårt grannlands förhållande till havet och naturens krafter.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg
"Jag kan faktiskt göra skillnad" säger en av allt fler medborgarforskare som rapporterar in fynd av fåglar och insekter i naturen, färglägger superteleskopens bilder och går igenom kriminalrapporter från 1800-talet. Det finns ett överflöd av data i dag som vi behöver ta hand om. säger Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet. När forskare idag drunkar i data blir en allt vanligare lösning att ta hjälp av allmänheten. Så kallad medborgarforskning har långa anor i Sverige. Här har allmänheten skickat in observationer av fåglar, väder och stjärnor sedan åtminstone 1850-talet. Det är inom naturvetenskapen som medborgarforskningen traditionellt varit störst, men på senare år har den vuxit mer och mer inom humaniora. Och de senaste decennierna har fenomenet exploderat, på grund av digitaliseringen. Man kan transkribera brev eller kriminalrapporter från 1800-talet, skåda fåglar, mäta luftkvalitet, räkna celler eller pingviner. Ett de stora områdena är rymden, där entusiasterna nu visar sig ha skaffat sig kunskaper som forskarna själva saknar. Ett annat område som väckt uppmärksamhet i Sverige på sista tiden är spaning efter sällsynta och hotade växt- och djurarter, där medborgarforskarnas observationer ibland kan föra med sig att skogsägare inte får avverka den skog de äger. Medverkande: Helena Jos Person, medborgarforskare; Dick Kasperowski, professor i vetenskapsteori på Göteborgs universitet, Judy Schmidt, medborgarforskare i Kalifornien; Ola Ejdrén, Lund, fågelskådare som rapporterar fynd till Artportalen; Karl-Magnus Johansson, förste arkivarie på Riksarkivet i Göteborg.Reporter: Therese UddenfeldtProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Marinen fyller 500 år! I år firas det på flera olika håll att Marinen fyller 500 år i Sverige. Malin Joakimson, arkivarie vid Riksarkivet i Täby, berättar om världsomseglingar, hur ingenjören af Chapman revolutionerade skeppsbyggandet och om skeppet Wasa - som inte sjönk under jungfrufärden. Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund intervjuar. Bild: Del av fotografi av Herman af Silléns tavla Sjöstrid, utbrytningen ur Viborgska viken, Viborgska gatloppet 3 juli 1790. Fotograf: Cecilia Nordstrand. Sjöhistoriska museet. Röster: Karl XI: Calle Retzell Kapten på båt Vanadis: Mathias Arbelius Musik: ES_Sea Adventure - Bonnie Grace
Ett samtal om arkivarieyrket och hur det utvecklats under de senaste decennierna. Podden gästas av eminenta Amanda Vesterlund och Maud Almström Blom. Maud är en del av DIK:s styrelse och även förste arkivarie på Riksarkivet, Amanda Vesterlund är ny generalsekreterare på Arkivförbundet. Samtalet belyser skillnaden mellan offentliga och privata arkiv, livslångt lärande och kompetensutveckling samt hur arkivarierollen har förändrats och vad behöver arkiven framöver för att bli bra och välfungerande arbetsplatser. Men framförallt vill vi med samtalet hylla arkivarierna och det viktiga arbete de gör varje dag med att ge oss möjlighet att kunna återuppleva historien.
Föremålen i ett arkiv kan tyckas döda, men arkiven som sådana är levande materia. Vilka föremål som införlivas i en samling, vilken betydelse vi tillskriver dem och hur vi ser på arkiven spelar alla en roll i hur vi ser på vår gemensamma historia. Det här förklarar Emma Hagström Molin vid Institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala Universitet. Hennes specialitet är arkivens historia, bibliotekens historia och deras hur objekten sorterats, katalogiserats och reviderats. För några år sedan skrev hon en intressant avhandling om krigsbytets biografi där hon undersökte byten i Riksarkivet, Uppsala universitetsbibliotek och Skokloster slott under 1600-talet.Lyssna till ett samtal om arkiv i allmänhet. Om hur vad som började som privata samlingar blev till allmän angelägenheter, om krigsbytenas betydelse för de museeum vi har idag och om hur arkiv blev centrala när man skapa nationella identiter under 1800-talet. Dessutom pratade vi om saker som finns i muséer borde lämnas tillbaka? Borde Storbritannien återlämna statyerna man tog på Akropolis eller bronsplaketterna man snodde i Benin, eller ska de förbli i London som ett vittnesmål över kolonial kleptomani?Rekommendationer:Ett besök på Skoklosters slottDokumentär: Återlämna? Afrikas jakt på sina stulna mästerverk (SVT Play)Dust - Carolyn Steedman. Programledare: Per Grankvist. Producent: Jens Back. Mixning av Stray Dog Studios. #perspektivpodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sömnexperimentet i Ryssland var inte det enda. Forskning som leder fel, i fördärvet eller kanske än värre i vansinnet, bedrivs överallt. I veckans Creepypodden berättar vi om hur den ser ut, vare sig den är toppmodern och bedrivs i ett märkligt åttakantigt komplex i USA eller om det är bland de medeltida dokumenten på Riksarkivet i Stockholm. Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följ oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.
Under året 1922 fick både män och kvinnor rösta om Sveriges alkoholpolitik i landets första folkomröstning. Valet stod mellan totalförbud mot alkohol eller frihet under ansvar, och ett av resultaten blev inrättandet av Systembolaget. Mia Nilsson berättar om den heta kampen inför Förbudsomröstningen och ger inblick i det fascinerande arkivmaterialet som finns i föreningsarkiv runt om i landet. Medverkande: Mia Nilsson, Föreningsarkivet i Jämtlands län och Martin Ahlström, Riksarkivet. Musik: E_S First Regiment March, Nico Dickens.
Det är krig i Europa, och i Putins propaganda hörs ofta påståenden om att Ryssland och Ukraina är broderfolk som historiskt hör ihop. Men på Riksarkivet i Stockholm finns motbeviset. Redan Karl XII stötte Ukrainas kamp för självständighet och frihet från det ryska oket. Åsa Karlsson och Jan Mispelaere samtalar om ukrainadokumenten på Riksarkivet.
Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt: Hur man botade hästens sjukdomar förr. Wången – en riksanstalt för hästavel. Is-racing med häst. Tips på hur man hittar hästar i arkiven. Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem.
Hästen i historien och arkiven – en podd i två avsnitt. Del 1: Hästen i arbete och i det militära. Avel av Nordsvensken. Hästnamn. Carita Rösler berättar i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Musik: ES_Once in a Decade. Martin Klem.
Följ med till medeltiden och besök de fem kolonnernas palats i Rom! Det är ett fascinerande hus där den heliga Birgitta bodde på 1300-talet och som fungerade som ”turistbyrå” och gästhus för skandinaviska pilgrimer. Huset hade en stark dragningskraft och blev föremål för både intriger och handgripligheter i kampen om ägarskapet. Sara Risberg på Riksarkivets sektion för Medeltida källutgivning berättar i samtal med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ensemble Gemma - Responsorium Solem justicie Latinsk uppläsning: Peter Ståhl.
Turmål presenteres i "Kvikklunsjspalta". Vi har snoket i arkivet etter gamle lokale nyhetssaker til vår nye spalte "Riksarkivet". Mellepodden tester ut ny aktivitet for hele familien. Denne gangen i det våte element i elva Begna. Support the show
Harald har snuset i arkivet etter gamle nyheter i spalten "Riksarkivet". Er det utgått på dato å spille brettspill på hytta er tema i episodens "Norsk Fjellstandard". I Mellepodden Trimtour besøker vi en aktivitet som har blomstret i Norge, så vel som i Valdres.Support the show
Det finns många källor i svenska arkiv som belyser judisk historia. Forskaren Carl Henrik Carlsson guidar oss genom källmaterialet, från 1700-talet och fram till i idag, och berättar hur vi kan hitta fakta om relationer med majoritetssamhället, personöden, invandring, flyktingmottagning och organisationsliv. Han har skrivit Riksarkivets nya arkivguide som heter Källor till judarnas historia i Sverige. I podden samtalar han med Jim Hedlund, Riksarkivet i Östersund. Musik: Ya salio de la mar la galana (trad.) Från CD:n Vayter. Sång: Anne Kalmering Josephson Violin: Semmy Stahlhammer Dragspel: Miriam Oldenburg Cello: Isabel Blommé
Tisleifjorden rundt blir evaluert i Kvikklunsjspalta som turmål på sykkel. Øyvind leder premiere på den nye spalten "Riksarkivet" som tar for seg gammel avisartikkel fra lokalmiljøet. Vi tar turen til isen på Yddin i "Mellepodden Trimtour". Support the show (https://www.facebook.com/Mellepodden-314347169202949/?modal=admin_todo_tour)
En mycket gammal och detaljerad beskrivning av praktiserat teckenspråk har nyligen upptäckts i ett domprotokoll från 1600-talet. Den skrevs ned när en dövstum man ställdes inför rätta i Jämtland för ett allvarligt brott. Maria Press berättar om det unika fyndet i samtal med Jim Hedlund, bägge från Riksarkivet i Östersund. Källa: Sunne tingslags domboksprotokoll 1691-1700, Riksarkivet i Östersund. Avskrift finns på Fornskrift.se Musik: ES_The Break of Dawn – Christoffer Moe Ditlevsen
Olof Liljegren är fast i inbördeskriget och hamnar i Minnesota, där han skyddar nybyggare i delstaten mot Siouxfolkets uppror. Olof gör karriär inom armén men motgångarna hopar sig… Den tredje och sista delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles away - Stefan Kartenberg
Olof Liljegren tar värvning i nordstatsarmén och rapporterar direkt från slagfältet i sina brev hem till pappan. Andra delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles away - Stefan Kartenberg
Olof Liljegren var en av de första svenskarna att emigrera till Amerika. Till skillnad från andra emigranter under samma tid reste inte Olof för att han kände sig tvingad att göra det, utan snarare för att söka äventyret. Breven hem till fadern i Jämtland berättar om resan och om människorna i det nya landet. Första delen av tre i miniserien Olofs dröm om Amerika. Medverkande: Jim Hedlund och Martin Ahlström, Riksarkivet i Östersund. Podden baseras på brev i arkiven efter Jonas Nilsson och Olof Liljegren, Boggsjö socken i Jämtland, som förvaras på Riksarkivet i Östersund. Musik: Miles Away - Stefan Kartenberg
Snedtänkt besöker Riksarkivet där Jens Kling guidar oss i Statens biografbyrås digra arkiv. Nästan hundra år av stolt statlig censur avverkas. Siewert Öholm förbannar Sodoms 120 sista dagar. Thorsten Flinck, Christina Lindberg och Sara Lidman nämns. Samt Jan Guillou.