Podcasts about naturens

Poddsamtal med Stefan Engeseth. Sammanfattningen av boken som "video"-presentation: https://app.precisionlink.ai/play/precisionlink/homo-stupido-robert-podcast-book-brief-with-notesVad händer när AI blir smartare - och människan kanske inte är så intelligent som vi gärna tror?I det här avsnittet pratar jag med Stefan Engelseth, forskare och författare bakom begreppet *Homo Stupido*, om AI, mänsklig dumhet, evolution, etik, framtidens arbetsmarknad och varför tekniken kanske framför allt fungerar som en spegel mot oss själva.Stefan är värd att lyssna på eftersom han vågar ställa de stora, obekväma frågorna om människans framtid – med en ovanlig kombination av forskning, filosofi, humor och skärpa.00:00 Välkommen Stefan Engelseth – Homo Stupido och människans dumhet05:00 Är människan egentligen intelligent? AI som spegel mot Homo sapiens09:51 Singulariteten, AI-hype och varför utvecklingen går snabbare än forskningen15:10 När AI förändrar arbetsmarknaden – programmerare, lärande och framtidens kompetenser19:41 Människans evolution: från apor till AI-verktyg24:47 Jobben som försvinner – och de positiva möjligheterna med AI29:58 AI-forskarnas ansvar: etik, vapenindustrin och nästa “atombomb”34:56 AI i utbildning och arbete – varför människor måste vara delaktiga39:25 Bekvämlighet, mat, hälsa och varför vi inte optimerar människan43:55 Konflikt, makt och varför AI kan bli vuxnare än världsledarna49:56 Kan AI utveckla sig själv? Neandertalare, DNA och Jurassic Park-framtiden54:30 Barn, påverkan och frågan om “körkort” för föräldrar59:17 Kollektiv intelligens, tribes och AI som framtidens HR-system1:04:22 Skolsystemet, äldre människor och hur vi slösar bort mänsklig potential1:08:00 Varför dras vi till dystopier? Algoritmer, medier och mörka framtidsbilder1:12:00 Nya bolagsformer, osynliga tech-nationer och kaos som förändringskraft1:16:16 Genialitet eller galenskap? Naturens brandvägg mot för hög intelligens1:22:11 Behöver vi ett nytt språk för AI, naturen och mänsklig visdom?1:26:00 De smartaste människorna på jorden – och varför de behöver en tribe1:28:05 Manifestera framtiden: positiv energi, AI och mänsklighetens riktning1:33:21 Tillväxt, ekonomi och AI som möjlig framtida världsledare1:35:15 Om AI lyssnar: vad vill vi säga till framtidens intelligens?1:39:01 Energi, intuition och de missförstådda människorna som ser mer än andra1:41:13 Elon Musk, Tesla och varför genier ofta kallas galna först1:44:42 AI:s ansvar, nya KPI:er och hur vi mäter om mänskligheten är på rätt väg

Overalt på planeten Jorden kender man hans stemme, man kender hans begejstring og man kender hans ekstraordinære kærlighed til naturen. Det er ofte at pynte sig med lånte fjer, når man kalder et menneske for en institution, men ikke når det gælder Sir David Attenborough. I sidste uge fyldte han 100 år, og i størstedelen af sin levetid har han fortalt os om vores fælles klode og de dyr, der bebor den. Men hvorfor er det, at vi alle sammen lytter, når David Attenborough taler? Hvad var det, han fik kritik for ikke at bruge sin stemme til? Og hvad er egentlig hans yndlingsdyr? Det spørger vi Politikens videnskabsredaktør Lasse Foghsgaard om i dag. Vært: Kathrine Rossau Producer: Sille Westphal Research: Karoline Bentzen Redaktør: Line PraszSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Rune Lykkeberg har i denne uge talt med den fremtrædende jurist og aktivist Dalee Sambo Dorough om grønlændernes kamp for selvbestemmelse og vores pinlige mangel på viden om oprindelige folks rettigheder. --- Ugens gæst hos Rune Lykkeberg er den fremtrædende ekspert i internationale menneskerettigheder og indfødte folks rettigheder Dalee Sambo Dorough. Hun har haft flere tunge lederposter, blandt andet som formand for FN's Permanente Forum for Oprindelige Folks Anliggender og som formand for Inuit Circumpolar Council, hvor hun repræsenterer 180.000 inuitter i Rusland, Alaska, Canada og Grønland. Når vi har rakt ud til Dalee Sambo Dorough, skyldes det naturligvis vores interesse i Grønland, inuit og indfødte folks rettigheder. De senere år er det gået op for mange af os, at vi ved pinligt lidt, når det kommer til fundamentale spørgsmål om grønlændernes rettigheder, grønlændernes vej mod afkolonisering og selvbestemmelse, og det komplekse forhold mellem autonomi i rigsfællesskabet og fuld uafhængighed. I netop spørgsmål som disse er Dalee Sambo Dorough ekspert. Hun er født i Alaska i 1959 og vokset op med hele rettighedskampen, som har formet hende både intellektuelt og politisk. Hun har bestridt poster i adskillige organisationer og været en absolut nøglefigur i kampen for både Alaskas oprindelige folk og inuits rettigheder på globalt plan. I disse arktiske tider – hvor vi befinder os midt i et aktuelt lavintensivt, men reelt højdramatisk opgør om Grønlands fremtid – er vi stolte af at kunne præsentere netop denne samtale med juristen, forskeren, advokaten og aktivisten Dalee Sambo Dorough.

Avsnitt 311 - Naturens ninjor by jaktsnack

I det här avsnittet möter vi biologen och författaren Fredrik Mobergsom förklarar hur biomimikry kan ge smarta, resurssnåla lösningar påvåra största miljöutmaningar. Vi får konkreta exempel — från japanskasnabbtåg inspirerade av kungsfiskaren till träd och våtmarker i städer— och diskuterar hur naturens sätt att hushålla med energi ochmaterial kan inspirera arkitektur, industriell symbios och cirkulärekonomi. Fredrik tar också upp kopplingen mellan biologisk mångfaldoch människors välmående, hur kommunikation kring hållbarhet börutformas och varför små steg tillsammans med systemförändringar bådabehövs. Ett avsnitt för dig som vill omsätta naturinspirerad kunskap ipraktisk hållbarhet.Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du mejla eller kommentera här. kristina@exist.seVarmt välkommen att vara med i resiliens-communityn på https://kristinabahr.se/communityFör att se avsnittet på youtube: https://www.youtube.com/watch?v=Nyj0a812KvMHåll kontakten genom Kristinas Community på https://kristinabahr.se/community eller följ på Youtube: https://youtube.com/@kristinabahr.exist. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför känns det annorlunda i huvudet efter en dag med stängsling jämfört med ett pass på gymmet? Som småbrukare är kroppen vårt viktigaste redskap, och idag pratar vi om varför tungt arbete är en mirakelkur för en orolig hjärna.Vi reder ut skillnaden mellan inre och yttre fokus och varför din hjärna älskar när du lyfter tungt.I det här avsnittet får du veta:Proprioception: Hur kroppens "sjätte sinne" kan bryta ångestattacker.BDNF: Vi förklarar vad "hjärnans gödning" är och hur du tillverkar den.Grubblerier: Varför funktionellt arbete tystar negativa tankespiraler bättre än löpbandet.Forskning & Källor:Hjärnan och träning: John Rateys forskning om hur fysisk aktivitet omformar hjärnan. Länk: https://www.health.harvard.edu/mind-and-mood/exercise-can-boost-your-memory-and-thinking-skillsKroppskännedom vid trauma: Länk: https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpsyg.2015.00093/fullDen vetenskapliga kommentaren: Hälsoparadoxen: Forskning visar en skillnad mellan fritidsmotion (hälsofrämjande) och tungt yrkesarbete (sliter på kroppen). Rateys forskning fokuserar ofta på pulshöjande träning. Som småbrukare måste vi komma ihåg att återhämtning är nyckeln – slit utan vila ger inte de positiva effekterna.Bli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

I det här avsnittet möter vi Alexander Holmberg, coach och ledarskapsutvecklare, i ett djupt och personligt samtal om människosyn, ansvar och hållbar prestation. Vi börjar i Alexanders egen livsresa. Var föddes hans starka intresse för människor? Hur formade åren av hög prestation och relationen till alkohol, hans syn på ansvar, självledarskap och förändring? Vad fick honom att till slut göra en inre förflyttning. Samtalet rör sig vidare in i transformation och personlig utveckling. Vill du komma i kontakt med Alexander kontakta honom på @coachholmberg på instagramOm du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig.Nästa retreat Deia 20-23 maj! carolinenorbelie.com Häng med! Det kommer bli fantastiskt. Följ mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finnes det mennesker som takler livets vanskeligheter på en bedre måte, fordi de er født sånn?Kanskje det er det, svarer Marcus. Men husk at også mental trening kan gjøre deg mer robust, tenk på toppidrettsutøvere.Det er stor spenning i Generasjonsbroens lille redaksjon om dagen. Tvillinger er snart på vei og Lena har flyttet inn for å hjelpe til.Med August på halvannet år fra før, skal det ikke stikkes under en stol at de lurer litt på hvordan i alle dager dette skal gå.Nettopp derfor er dagen tema aktuelt. Lena tenker tilbake og syntes hun var altfor ettergivende med egne barn. Hun synes det er lettere å tåle August sine opp- og nedturer.I eksponeringsterapi blir man eksponert for det man tåler og makter aller minst, men alltid innenfor ditt eget toleransevindu.Dette kan man også tenke når det gjelder barn, men sørge for at det hele tiden også er aldersadekvat, mener Marcus.Vi skal prøve å pushe barna våre til å gjøre det beste de kan, ut fra de forutsetningene de har. Det gir mestringsfølelse- og glede.Bare tenk hva ungdom og voksne folk som gir opp ved første lille hindring trenger. De trenger ofte et lite dytt, for å finne sine egne ressurser til å mestre livet. For livet består av både opp- og nedturer.Det sies at 25 % av befolkningen kommer til å oppleve en depresjon i løpet av livet. Hva kan du gjøre selv for å ikke havne der? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251111.Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio. se

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251028.Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över.Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk.Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor.Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner.På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250930. I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?Reporter Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Episode i en podcast om kapper. Og fortsatt har vi ikke besvart det viktigste spørsmålet: kappe... Yay or nay? For å se om podcasten vår har livsrett har vi med oss Cosplay- og kostymeekspert Melina Edvardsen (@jedi.librarian).00:23- Intro03:06- Melina Edvardsen og serieteket06:48- Hva er Cosplay?12:10- Show & Tell: Furiosas arm og kunsten å bruke Worbla23:01- Superhelter25:25-  Edna Mode har rett: Problemet med kapper 33:22- Naturens eget cosplay38:22- Dommen: Kappe – Yay or Nay?39:45- Takk for oss (Outro)Lenke til superheltrangering: https://www.skogvoll.com/ukrangering Hvis du likte denne episoden, skriv gjerne en hyggelig omtale på spotify eller iTunes og anbefal den til dine venner og superskurker. På underkappa.no finner du alle episodene og en oversikt over alle poengene vi har gitt så langt. Hvis du har kommentarer til oss, spørsmål eller forslag til superhelter, så send oss en melding på instagram @underkappa.

Varmt välkommen till första avsnittet i decembertemat Balans i livet. I denna serie utforskar vi hur du kan skapa fysisk, mental, känslomässig och själslig balans – med hjälp av min Helhetsmodell. I det här avsnittet börjar vi med kroppen – din boning, ditt hem, din grund. Jag delar med mig av 5 kraftfulla och enkla sätt att landa i kroppen och börja ta hand om dig själv på riktigt: 1. Mjuk rörelse & andning på morgonen 2. Lunchpromenaden – din enkla superkraft 3. Radikalt lagom träning, balansen mellan gasen och bromsen 4. Meditation för återhämtning 5. Naturens läkande kraft Du får konkreta tips, små vardagsövningar och inspiration till att skapa en kärleksfull relation till din kropp. För när vi börjar lyssna inåt, då hittar vi hem. Jag delar även insikter från senaste workshopen i mitt Medlemskap, där vi utforskade kroppen genom rörelse, dans och reflektion – med så vackra resultat.

AIR Blekinge är ett konstnärligt residens inom de gestaltande områdena konst, slöjd och musik. Konstnärerna Malin Lobell, Elin Sundström och Johan Lundberg deltog i residenset AIR Blekinge (Artist In Residency) som arrangeras tillsammans med Saxemara Artist Studios som bas under hösten 2025. Alla tre har bjöds in för att utforska och utveckla samarbetet mellan de olika kulturformer och arbeta utifrån det övergripande temat lera i en bred och experimentell betydelse. I detta avsnitt får vi träffa Elin Sundström som berättar om hennes konstnärliga praktik som har en bas i konsthantverket med lera som ett av flera givna material. Numera arbetar hon mer tvärdisciplinärt och gärna utomhus, i samspel med platser och landskap, där också performativa och lyssnande metoder ingår. – Jag brukar fråga platsen vad det är jag ska göra där, säger Elin Sundström. Hur kan ett svar te sig? Det får en veta mer om i det här samtalet, som även ger en vidare blick in i Elins Sundströms arbete och tankevärld. Residensets AIR Blekinge arrangeras av Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge och Musik i Blekinge i samarbete med Saxemara Artist Studio.

Indiska vandrare visade forskare en hemlig energigivande växt. Det blev starten på ett unikt samarbete som ledde till Nagoyaprotokollet för rättvis vinstdelning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Allt började med att forskaren Palpu Pushpangandan, tidigare chefen för den botaniska trädgården och forskningsinstitutet TBGRI i Thiruvananthapuram i delstaten Kerala i Indien, lyckades komma överens med representanter från ursprungsbefolkningen Kani-folket. De avslöjade sin hemlighet och fick i gengäld löfte om framtida inkomster.Deras uppgörelse blev som en förebild för det som senare kom att kallas Nagoya-protokollet, som handlar om rättvis fördelning av inkomster från kunskaper om bland annat medicinalväxter.Hasrat Arjjummend, som forskat kring effekterna av Nagoya-protokollet, menar att intäkterna sällan kommer enskilda individer till del. Laksmikutty Amma från Kani-folket menar dessutom att det känns som att ett brott har begåtts mot skogen.I Sydafrika har man ändå lyckats med ett avtal med en hel bransch utifrån Nagoya-protokollet. Där har Rooibos-industrin tecknat avtal med ursprungsbefolkningar om att de ska få procentuell ersättning av omsättningen.I Sydafrika jobbar Stephanie Cawood, som professor i Afrikanska studier vid University Free State i Bloemfontein. Hon har på regeringens uppdrag tillsammans med ursprungsbefolkningar startat en databas för att kartlägga kunskap, som senare ska kunna leda till patent. Databasen heter NIKMAS, som är en förkortning av National Indigenous Knowledges Management Systems.Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Brostrom@sverigesradio. se

Från medicinmäns erfarenheter till laboratoriestudier så hoppas forskare kunna utveckla växtbaserade medel för att komplettera dagens läkemedel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Traditionell kunskap om växters läkande egenskaper har i generationer varit en central del av vård och behandling i många samhällen världen över. Nu satsar forskare och Världshälsoorganisationen, WHO, på att ta dessa erfarenheter vidare via medicinmän för att testa substanser i modern laboratoriemiljö och utveckla regelverk. Målet på Indigenous knowledge based medicines and innovations center vid Free state university i Bloemfontein i Sydafrika är att identifiera växtbaserade substanser. Där har t ex kunskaper från apor som medicinmän iakttagit tagits vidare till labbet. Det kan handla om att hitta ett komplement, adjuvans, till befintliga läkemedel för tuberkulos, som drabbar miljontals människor i världen. Men än så länge tycks det vara lång väg kvar innan man kan nå fram till kliniska studier på människor. Vid Amity Institute of Phytochemistry and Phytomedicine,AIP&P, i Noida utanför New Delhi i Indien, har man stora framtidsvisioner för vad växtbaserade medel kan leda till. Där räknar man med att Kina och Indien tillsammans kommer att stå för en mångmiljard omsättning för alternativa mediciner. På WHO:s nybildade centrum, Global Traditional Medicine Center, GTMC i Jamnagar i Gujarat i Indien, arbetar man samtidigt för att skapa regler och standarder som gör att traditionell medicin ska kunna integreras i konventionell vård.Utmaningarna är många, från finansiering av studier till att bygga broar mellan konventionell medicin och traditionell medicin. Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

En resa in i ett av naturens största mysterier: den europeiska ålen. Hur hittar den tillbaka till havet den aldrig sett och varför försvinner alla spår när den närmar sig Sargassohavet? Vetenskapen söker svar, men kanske är sanningen äldre än livet självt.

Per Åslund är given i topp när vi plockar ut den senaste tiden fem bästa Färjestadspelare. Dessutom: Vilken FBK-spelare skulle kunna få ett utbrott i tv, ryktet om Eskil Bakke Olsen och effekten det kan ha på FBK-bygget och såklart: "Knot or not"? • • • Dags att börja prenumerera på VF? Just nu har vi ett pangerbjudande till er med första månaden gratis – därefter halva priset i två månader. Klicka här för att komma till erbjudandet.

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Medicinmän och healers kan tyckas oförenligt med konventionell medicinsk vetenskap, men många viktiga moderna läkemedel kommer just från traditionell medicin. Men är det kolonialism eller global välgärning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman berättar om resorna till Sydafrika och Indien där hon sett stora skillnader i vad traditionell läkekonst kan innebära. I programserien Naturens omstridda apotek utforskar hon hur den ser ut idag, och dess förhållande till den konventionella medicinska vetenskapen. Men hur är det som vetenskapsjournalist att träffa en forskare som också är healer undrar vi?Och vem har egentligen rätt att dra nytta av de fantastiska naturliga kemifabriker som särskilt tropiska skogar utgör, och går det att skapa regler för hur denna resurs kan delas rättvist? Vetenskapsradions reporter med fokus på biologisk mångfald, Sara Sällström, berättar om det arbete som pågår och hur dna-tekniken både gör det hela lättare och svårare.Dessutom hör vi om det kanske äldsta kött som någon vågat äta.Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald, båda Vetenskapsradion.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergPoddledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria. Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?Reporter Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducent Lars BroströmLars.Broström@sverigesradio.se

Når vi taler om slow living, så er naturen central. Vi mennesker er en del af naturen, men i vores samfund har mange af os mistet den umiddelbare kontakt til naturen og til årets gang og dermed til vores egen naturlige rytme.I denne episode deler jeg 6 tips til, hvordan du på enkle måder kan genetablere et tæt kontakt til naturen. Det involverer ikke (nødvendigvis), at du flytter ud af byen og bliver selvforsynende. Det handler først og fremmest om øjeblikke i løbet af dagen, hvor du genfinder rytmen og stilheden og mærker din sjæl.Jeg fortæller også lidt om, hvad det har betydet for mig at flytte fra hovedstaden til en by i skoven i Jylland. Hvilke overvejelser jeg gjorde mig i forhold til mine børn og naturen og hvorfor det at bo ude i naturen ikke altid er lige med nærvær og ro.>>> Hop over og tjek noter og links ud her 

#8 2025: Når den grønlandske indlandsis bevæger sig, frigives der såkaldt stenmel. Dette stenmel er rigt på næringsstoffer og reagerer kemisk med atmosfærisk CO₂, hvorfor det potentielt kan bruges som en slags gødning og samtidig reducere mængden af CO₂. Sådan lyder det fra professor og geolog på Københavns Universitet Minik Rosing, der har startet et projekt og en lille virksomhed 'Rock Flour Company' op, som undersøger potentialet for at anvende dette stenmel som en bæredygtig metode til fjernelse af CO₂ i større skala. Minik Rosing blev kendt i hele verden, da han i 1999 fandt de ældste biologiske spor efter liv på Jorden i de 3,8 milliarder år gamle bjergarter Isua beliggende nordøst for Nuuk. Opdagelsen var et bevis på, at livet på Jorden opstod langt tidligere end hidtil antaget. Vært er Nynne Bjerre Christensen

Avsnitt 282 - GÄST: David Sundell. Jaktfilm på DVD och naturens läkande kraft by jaktsnack

Denne uken blir det et gjenhør med Cornelia Ruland som snakker om hvordan vi kan dyrke hagen vår på best mulig måte med tanke på jordhelse, plantehelse, vår helse og klodens helse. For alt henger sammen. Ved å legge til rette for et yrende liv i jorden, får vi sunne, friske planter og kan lettere skape en hage i balanse. Cornelia Ruland har brukt pensjonisttilværelsen sin til å utdanne seg til gartner, spesialisere seg i økologisk grønnsaksdyrking og utdanne seg i jordbiologi. Hun har designet om hele hagen sin slik at den nå spiller på lag med naturen. Hun lager kompost, unngår bar jord og planter gjerne stedegne planter framfor eksotiske. Hagen er bugnende frodig og vakker, med en stor labyrint av frukttrær og mange spennende hagerom. Her dyrkes grønnsaker, blomster, busker og trær. Det er moro, synes Cornelia, å se hvordan naturen responderer på en positiv måte når hun anvender de prinsippene hun lærte gjennom studiene. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Anne reiser av gårde på sitt livs tøffeste ekspedisjon! Hør alle episodene i appen NRK Radio

Velkommen inn i universet vårt!Denne uka i Guttegarderoben har vi med oss gatas Lars Monsen, Uncle Robz som er kjent fra kollektivet Quickstyle gjester denne uka og naturlig nok snakker vi om hvilke ting som inspirerer, går du med sokker i sandalene, hvordan vil du leve livet, skog og natur, entreprenørskap og hustling + MER 00:00 Intro02:01 Musikk og kulturreferanser04:39 Sokker og sandaler: En mote-debatt07:41 Ungdom og mote i dag10:26 Naturens betydning for mental helse13:37 Opplevelser i naturen og ungdomsaktiviteter16:25 Inspirasjon til å utforske naturen19:21 Muligheter for ungdom i naturen22:07 Entreprenørskap og kreativ hustling blant unge25:24 Avslutning og oppsummering29:33 Ulike veier til suksess32:17 Hvem er gode forbilder?35:32 Generasjonsforskjeller og ansvar37:50 Kreativitet og ungdomsinitiativ39:29 Pensjon og fremtidsplaner41:51 Mål, midler og velstand44:33 Verdien av arv og generasjoner46:30 Kreativitet og prokrastinering47:32 Selvdisiplin og motivasjon50:10 Livets enkle gleder51:59 Samfunnets forventninger og regler55:04 Hva er demokratisk her?57:45 Podcasting og deling av kunnskap01:00:02 Veien videre og fremtidsvisjonerLik, del og abonner på alt av Guttegarderoben. Takk skal dere ha, vi setter pris på dere alle! :)==SOSIALE MEDIER== https://www.instagram.com/guttegarderoben/TikTok - / https://www.tiktok.com/@guttegarderoben Sanger fra garderoben - / https://open.spotify.com/playlist/3tZnl9rOCKqnpO0v4PkHd5?si=MGPikYdtTzmhZWfiNc2i5QFoto: KirubelVideo: Varshan K

Jeg har skrevet bok! Den heter HELE DEG. Boken er skrevet for deg som er nysgjerrig på hvordan kroppen din faktisk fungerer – og hvordan du selv kan påvirke helsen din. Du kan forhåndsbestille boken hos Norli.no. _____I denne episoden får vi besøk av psykolog, filmskaper og småbruker Marianne Sleire Lundblad. Marianne har naturen som en grønn tråd gjennom alt hun gjør – fra arbeidet som psykolog på småbruket sitt i Bærum, til barne-TV-serien Nysgjerrige Noah på NRK Super.​ Vi snakker om hvordan naturen påvirker både barn og voksnes psykiske og fysiske helse, og hvorfor vi i dag er mer frakoblet naturen enn noen gang tidligere. Marianne deler kunnskap om de fire elementene – jord, luft, ild og vann – og hvordan disse påvirker oss ulikt. Vi snakker også om temaer som kuldebad, jordbakterier, fytonsider og utrolige effekter naturen gir oss.​ Visste du at jordbakterier kan påvirke hjernen din? Og at du puster inn stoffer fra trærne som kan ha stor effekt på immunforsvaret? Naturens effekter er så vanvittig spennende!For mer fra Marianne Sleire Lundblad:Boken Natureffekten https://www.instagram.com/lokka.gard/Alt godt,AnnetteFølg meg gjerne på:Instagram.com/dr.annettedraglandFacebook.com/drannettedraglandhttps://youtube.com/@drannetteDisclaimer: Innholdet i podcasten og på denne nettsiden er ikke ment å utgjøre eller være en erstatning for profesjonell medisinsk rådgivning, diagnose eller behandling. Søk alltid råd fra legen din eller annet kvalifisert helsepersonell hvis du har spørsmål angående en medisinsk tilstand. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Naturens vs. moderna samhällets oerhörda effekt på din hälsa Hur blir vi friska i den värld som avskärmar oss allt mer från den naturliga miljö vi är gjorda för? Strålning/EMF, jordning & ljus påverkar din elektromagnetiska kropp Vi människor är elektromagnetiska varelser som påverkas starkt av vår elektromagnetiska omgivning den naturliga, med elektromagnetism i form av ljus, jordens fält osv den artificiella som kommer från vår moderna teknologi i form … läs mer Inlägget 370: Ditt naturavskärmade liv styr din hälsa – Så kan du göra. Strålning/EMF, jordning & ljus påverkar din elektromagnetiska kropp dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Utnytt vinteren for bedre helse, energi og livsglede! I denne episoden møter vi forsker og helseekspert Tristan Scott, som deler sine erfaringer med å bruke lys og jording for å komme seg etter alvorlige hjernerystelser. Hans reise fra sykdom til velvære inspirerer til å bruke naturens krefter til å forbedre helsen – spesielt om vinteren. I episoden lærer du hvordan: - Naturens sykluser kan være nøkkelen til god helse. - Lysterapi og kuldeeksponering kan gi deg mer energi og styrke. - Du kan tilpasse kostholdet ditt etter årstiden for bedre helse (mer fett og proteiner om vinteren). - Hvordan du kan utnytte solens infrarøde lys, selv om vinteren. - Det er smartere å være ute om vinteren, og hvordan du kan bygge kulde-resiliens for helsefordeler. - Hvordan du kan spise for å forbedre fettforbrenningen og hormonbalansen. Tristan deler også sine tips om hvordan du kan optimalisere døgnrytmen, spise riktig i vintermånedene, og hvorfor du bør unngå D-vitamintilskudd. Hør episoden og bli inspirert til å bruke vinteren som en periode for restitusjon og helseforbedring! Følg Tristan Scott på @tristan_health og oppdag mer på [daylightcomputer.com](http://www.daylightcomputer.com). Takk til våre samarbeidspartnere: - CSOAPS: www.csoaps.com (rabattkode: Biohacking20) - Osloskinlab.no (rabattkode: Biohacking60 + gave) - Helsekongress Biohacking Weekend 2025: [Biohacking Weekend 2025](https://kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2025) Redigert av Mic Drop Media

Vi människor är elektromagnetiska och påverkas därför starkt av vår elektromagnetiska omgivning: den naturliga, med elektromagnetism i form av ljus, jordens fält osv men också den artificiella som kommer från vår moderna teknologi i form av mobiltelefoner, wifi, artificiell belysning osv.  Vad händer med våra kroppar när vi blir allt mer frånkopplade från naturen? Hur kan vi behålla hälsan genom att adressera dessa aspekter? Visste du att våra mitokondrier, cellernas … läs mer Inlägget 366: Tristan Scott – Din elektromagnetiska kropp, inkl. hur mitokondrier påverkas av modern teknologi, och naturens effekt på din kropp dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Starka naturkrafter som kan orsaka förödelse, men även vackra naturupplevelser som norrsken, är kvällens ämne. Hör vad lyssnarna berättar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är 20 år sedan stormen Gudrun slog till, och Karlavagnen vänder blicken mot naturen. Vad har du varit med om för omvälvande naturupplevelser? En storm, ett norrsken, eller något annat naturfenomen? Vad hände och vad såg du? Och framför allt, vad kände du?Hör av dig till Karlavagnen och berätta!Omtumlande naturupplevelser med Pamela TaivassaloRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar 21:03.

Denna monolog är en inläsning av texterna När träden faller i Vombsjön och Att växa trots tomhet: en vandring i Rinnebäcksravinen som du hittar på Salih.nu. Texterna är inlästa av Salih Tufekcioglu.Lyssna på alla poddavsnitt med Salihs monologer, klicka här.

Da Allan og Klavs mødes i r8Dios hovedkvarter denne dag i november hænger Per Madsens formaninger om en eventuel sikkerhedsbristramt medarbejder ved. Noget, der dog kan få dem til at glemme paranoiaen og få sat fut i hele Stjernen, er den eksotiske muskatnød, naturens egen mønt. ADVARSEL: Der eksperimenteres i dette afsnit med euforiserende stoffer. Prøv ikke på det derhjemme. Det er kun i Skuldborg, at borgerne kan indtage så voldsomme mængder! Bliv medlem: https://r8dio.dk/bliv-medlem/See omnystudio.com/listener for privacy information.

Stormar, oväder och skyfall orsakar stora skador årligen - och problemen väntas bara bli värre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stormen Gudrun år 2005, värmeböljan sommaren 2018 och dödliga översvämningar i Tyskland år 2021.Stormar och extremväder har överraskat och överrumplat våra samhällen genom hela mänsklighetens historia, men på grund av klimatförändringarna väntas problemen bli allt värre.Hur förberedda är vi egentligen för olika slags extremväder? Och vad kan vi förvänta oss av framtidens stormar och oväder?P3 Dystopia reder ut riskerna med stormar och skyfall, blixtar och dunder - och undersöker varför lite mer regn i Sverige riskerar att få stora konsekvenser för inte bara natur och infrastruktur, utan också för hela landets ekonomi.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Eva Sanner. Första gången jag träffade Eva var det i ett intervjusammanhang, när hon jobbade som frilans journalist. Men i slutet på 90-talet slog hon in på en annan bana. I dag är Eva diplomerad psykosyntesterapeut, författare och specialutbildad i ekopsykologi. Hon är också sedan sju år lärling på den shamanska vägen. Eva har arbetat i snart trettio år med människors utveckling och fördjupning, med grupper, individer och par. Idag fokuserar hon alltmer på ett ekopsykologiskt synsätt, där en balanserad relation till den levande världen är en förutsättning för livsbalans och inre och yttre hållbarhet. Jag ska prata med Eva om vad ekopsykologi är för något? Vår relation till naturen och hur viktig den är för oss. Vad händer inom oss när och om man ser sig som del i ett större sammanhang, som en del av naturen? Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. www.evasanner.seProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt pratar vi om naturens enorma läkekraft och vad som händer med oss när vi kommer ut i skog och mark. Vi pratar om energier, väsen och livskraft, om hur vi kan använda naturens läkekraft för att hitta tillbaka till dem vi är ämnade att vara Vi pratar om vikten av att sakta ner på tempot, lyssna inåt och våga ha tillit till det vi får till oss. Vi pratar om längtan många av oss bär på att vara i naturen och olika sätt att bejaka detta på. Vi vänder och vrider på frågan om man verkligen bara kan flytta ut i skogen och lämna allt? Hur kan man lösa problem som dyker upp när man lever utanför samhällsnormen? Kan det vara så att lösningar kommer t.ex. från djur och natur om vi vågar lyssna in och kan man bota ryggskott genom att röra sig i takt med naturens energi? Detta och mycket annat vänder och vrider vi på i veckans poddavsnitt. Så varmt välkomna att lyssna på oss där poddar finns eller se oss på Youtube. Mia och Linda. Linda: www.unikasamtal.se Mia: www.haraldsdottersskafferi.se Youtube: https://www.youtube.com/@viktigtpariktigt

I Bibelen siger Gud at mennesket skal herske over jorden og alle dyr og alle planter. Men med magt følger ansvar, så hvad betyder det egentlig? Og hvordan er naturen forstået gennem historien? Tilrettelagt og klippet af Kristian Leth og Lauge Hendriksen. Speak: Karen Straarup. Redaktør: Rune Born Schwartz. Produceret for DR af Munck Studios København.

I dette afsnit har jeg besøg af Andrea Elisabeth Rudolph. Andrea fik i 2021 konstateret brystkræft og hendes kræftforløb er udgangspunktet for afsnittet. Jeg taler med Andrea om, hvad hendes sygdomsforløb især har lært hende om livet; hvad har det medført af tanker og refleksioner om livet, og hvordan har det påvirket Andreas prioriterer i hverdagen.Derudover taler vi også om, hvordan sundhed mere generelt – både fysisk og mental sundhed – fylder i Andreas liv. Vi kommer omkring mange emner, som jeg ved, er relevante for det moderne menneske, der har fuld gang i karrieren og fart på i livet. Andrea deler så fint, ærligt, sårbart og reflekteret ud af sine erfaringer med livet, og jeg har glædet mig helt vildt til at dele afsnittet med jer. I afsnittet kommer vi bl.a. ind på:Hvad det især medførte af tanker og følelser at få konstateret kræft.Hvilke parametre der var afgørende for Andrea for at blive rask.Hvordan Andreas sygdomsforløb har påvirket hendes syn på og prioriteringer i livet.Hvordan Andrea helt lavpraktisk lytter til og respekterer sin krop i dag.Andreas holdninger til og vaner relateret til alt fra søvn og kost til taknemmelighed og naturens vilde powerUdfordringen og styrken i at sige nej … og meget, meget mereVil du gerne støtte podcasten her? Det kan du gøre ved at dele på sociale medier, at du lytter/følger med og tag'e @MindCareCollective.Du kan også støtte podcasten ved at donere et valgfrit beløb via Mind Care Collectives MobilePay: 155503.Musik: Max Ulver Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne samtalen får du møte Andreas Joki Arild en av gründerne bak konseptet PUST,som selv er en trofast isbader.Andreas deler hvordan han fant veien til et enklere og mer jordnært liv. Og hvordan dette åpnet opp for potensialet i han og en rikdom som han ikke visste var tilgjengelig.Vi snakker om:IsbadingEnkelt og RIKTPUSTKontraster i livetNaturens prinsipperIndre drivkraftTillit og kjærlighetUtvikling og vekst en kontinuerlig prosessIndre fred (og ringvirkninger)Og mye mer.Du treffer Andreas på brygga i Tromsø og her https://www.instagram.com/surfgoose/

De fleste forbinder jul med travlhed og ikke med afslapning og langsomhed. Men egentligt burde julen være en højtid med plads til ro og nydelse. Det har vi mistet med tiden, ligesom vi i det hele taget har mistet langsomheden. Den amerikanske professor Alan Lightman har skrevet bogen In Praise of Wasting Time, hvor han skriver om, hvordan travlhed gør, at vi mister os selv. Og podcastepisoden i dag er dedikeret til at lære dig at "spilde" tid i december (som jo slet ikke er spild af tid men netop vejen til en jul med tid til stille stunder, nydelse og samvær med dem, du holder af.) Jeg tror, vores jul herhjemme er nogenlunde som mange andres. Mine børn har mange arrangementer i skolen, der skal pyntes op herhjemme, der er julefrokoster, vi skal til, der skal købes advents- og julegaver, vi holder juleaften, hvor der kommer familie, vi skal på julebesøg både før og efter jul, osv. osv.. Jeg elsker julen, så jeg falder let for fristelsen til at ville holde mig til samtlige traditioner og jule igennem på alle fronter. Og kan det så overhovedet lade sig gøre at få ro, når der skal ske så meget? Ja, det kan man, og i dagens podcastepisode siger jeg mere om, hvordan du kan få en slow jul. Lyt med her, hvor jeg kommer ind på: Hvad vi blev mindet om, da vi holdt Coronajul og alt var lukket At vi har solgt vores jul til travlhed Hvad jeg bedst husker fra julen i min egen barndom 2 slag tid - kairos og kronostid og hvorfor kairosøjeblikke udvider tiden En alternativ to-do-liste med 8 ting du kan gøre for at sænke tempoet i december Alternativ to-do-liste der giver dig ro i december Herunder er de 8 punkter, du kan sætte på din alternative to-do-liste for at få mere ro og nærvær i december: Nydelsesmeditation. Lav en kop kaffe, te eller glögg og nyd smagen fra ende til anden. Spol tiden tilbage. Tal med dine ældre familiemedlemmer om julen i deres barndom. Gør mindre af alt. Mindre julepynt, mindre julemad, mindre arbejde, færre arrangementer...  Naturens ro. Nyd at se på sne, frost eller anden natur og ophold dig ved synet i lang tid. Levende lys. Tænd et stearinlys eller en fakkel og kig ind i flammen i lang tid. Højtlæsning. Læs en god julehistorie højt - det giver en særlig ro. Evighedsfornemmelse. Se op på en klar stjernehimmel i lang tid. Decembermantra. Find en god tanke, der bringer ro. Fx. "Jeg tager den med ro".

Välkommen: Henrik säger hej. Som din "gunghäst i natten", inbjuds du till att överlämna dej till berättelsens vaggande rytmer.En reflektion: Henrik reflekterar över hur han ofta upprepar sig och uttrycker en önskan om att beträda ny mark med något han aldrig sagt förr - "Lite mycket svamp kanske?"Inträde i sagans värld: Du presenteras för titeln "Hatkakrens Huvevärk" där stavningen av 'huvevärk' som 'H U V E V Ä R K' blir en lekfull nyck till att öppna dörren till denna historia.Protagonisten Krall: Henrik inleder med att jämföra Kral, huvudpersonen i berättelsen, med personer han själv stött på: svårtolkade individer vars verkliga liv och upplevelser förblir mysterier.Kral: Huvudpersonens egendomliga namn, Kral, introduceras som en närmast kafkaesk karaktär boendes i en stad som vilken som helst på jorden.Livets korsvägar: Henrik delar med sig av personliga tankar kring bostadsort, hans dragning mellan stad och landsbygd, samt de motsättningar som bor inom honom - drömmen om berömmelse kontra önskan om anonymitet.Ett oväntat morgonmoment: Kral upplever en oväntad och något komisk situation när han vaknar upp med en "mjukhatt" på huvudet som han inte minns att ha satt på sig.Naturens uppvaknande och smärtsamt humoristiska vändning: Krals morgon fortsätter med en trasslig interaktion med en outtröttlig sol och en oönskad huvudbonad som tycks ha en egen vilja.I det här avsnittet, vävda med humoristiska och underfundiga betraktelser, inbjuds du till en drömlik saga som balanserar på gränsen mellan det komiska och det mystiska, där det vardagliga möter det overkliga. Somna med Henrik blir därmed en sällsynt fristad där du kan lämna dagens logik för en stund och följa med på en mycket annorlunda resa i slumrandets gränsmarker.Somna med Henrik är Sveriges största podcast för dej som har svårt att Somna. Lyssna gratis överallt där du lyssnar på poddar här: https://link.chtbl.com/zbm3jTtDMer om Henrik här... https://linktr.ee/Henrikstahl Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forntidens musik skapades av det naturen erbjöd, som hasselnötter och stenar, berättar musikarkeologen Cajsa Lund. Och så följer vi med på sjöfågelräkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur lät det om våra förfäder i Skandinavien? Musikarkeologen Cajsa Lund i Skåne har ägnat sitt liv åt forntidens musik. Vi lyssnar till ett nöt-rassel efter ett 8 000-årigt hasselnötsfynd, vi lyssnar till vinare och klangstenar, bland annat sangelstainen på Gotland. En del ljudverktyg användes till att imitera vilda djur, andra troligen för nöje, som maskrostrumpeter och andra gröna musikinstrument. Fältreporter Lisa Henkow sänder direkt från Cajsa Lunds samling av fornfynd och ljudredskap och kanske även skogsdjävulen kommer låta höra sitt skärrande ljud.Och så följer vi med ut när fågelforskaren Martin Green räknar sjöfåglar vid Öresund. Det blir en av många pusselbitar till den statistik som sammanställs varje år av Svensk fågeltaxering över hur många fåglar det finns av varje art. Hur går det till när fåglarna räknas, och varför ser vi fler änder som rastar längs våra kuster nu för tiden?En leopardfläckig insekt satt på husväggen nu på senhösten, berättar Ninni Jonsson Tolle i Nykil. Vad är det för något, och har den egentligen några vingar? Entomolog Moa Pettersson svarar.Och så har det varit stor uppståndelse på Elmiafältet i Jönköping i veckan - ett helt litet gäng eremitibisar spatserade omkring och lockade fågelskådare från när och fjärran. Det handlar inte bara om fåglar som flugit fel, utan det är en art som är starkt hotad och som får hjälp av bevarandeprojekt på flera håll. Ett av dem är Nordens ark och vi ber Emma Nygren där berätta om denna fascinerande sagofågel och om hur framtiden ser ut för den.En fågel som Örjan Sedin i Gunnarvattnet i Jämtland saknar i år är domherren. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson fundera över varför det kan vara så.I veckans kråkvinkel har Karin Gyllenklev mardrömmar om att vara en växt och inte kunna flytta på sig när en fara närmar sig. Men det finns andra försvar än att fly!Programledare är Mats Ottosson.

Naturens sanne verdier blir oversett, når økonomien (nesten) alltid vinner. Hør episoden i appen NRK Radio

Ska naturen ha egna rättigheter? Och vad innebär omställning lokalt och globalt? Pella Thiel, som ägnar en hel del tid av sitt liv åt dessa frågor reder ut allting!Vill du veta mer om omställning, gå in på OmställningsnätverketProgramledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonFoto Pella Thiel: Annika af KlerckerHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I klimakteriet när östrogennivåerna sjunker blir vi kvinnor mer stresskänsliga. Ofta förändras vårt humör, vårt välbefinnande. Naturen kan bli en värdefull säkerhetsventil. Genom den kan vi få kontakt med oss själva och stimulera våra sinnen vilket ger hälsoeffekter på många plan. Psykosyntesterapeut och författaren Eva Sanner arbetar med ekopsykologi dvs relationen mellan människa och natur. Hon talar om hur man kan uppleva naturen på ett nytt sätt. Om den positiva effekten naturen har på oss. Den ger oss möjlighet till återhämtning. Till att låta hjärnan vila. Den här intervjun publicerades ursprungligen den 30 januari som avsnitt 70. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Pärlälvens fjällurskog har ekosystemen levt sina intrasslade liv i tiotusen år. Här kan man gå sju mil utan att följa andra vägar än de som sorkar, björnar och myror trampar upp. Ändå är detta en liten spillra av det som en gång var. Denna lördag ägnar vi oss helt åt Pärlälvens fjällurskog. En av våra sista väglösa urskogar. Vi sänder från Kvikkjokk i norra kanten av Pärlälvens fjällurskog. Gäst är biologen, och den för Naturmorgonlyssnarna välkända rösten, Thomas Öberg.Brita Stina Sjaggo från Luokta Màvas sameby berättar om fjällurskogens unika kvalitéer, om de gamla träden, renen och urfolkens vilda självhushållning, och om att känna sig som naturens väktare. Lars-Ture och Märit Lindholm bor omringade av naturreservatet Pärlälvens fjällurskog vid Karatssjön, och berättar hur skogen räddades från avverkning en gång. Fältreporter Lisa Henkow.Likt andra älvar har även Pärlälven städats och rätats ut för att underlätta för flottning. Men nu har Länsstyrelsen i Norrbottens län gett sig på att återskapa den, så som den såg ut innan flottning, stökig och meandrande. Förhoppningen är att skapa bra lekbottnar för öring och harr. Dan Ojanlatva, arbetskoordinator för restaureringen, ger en inblick i älvens fiskliv. Reporter Karin Gyllenklev. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och fältreporter Lisa Henkow.