Podcasts about bakgrunden

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.

Vita huset ställer krav men elituniversitetet biter ifrån. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps strid mot USA:s elituniversitet trappas upp när Harvard meddelat att man vägrar gå med på hans krav. Bakgrunden är de pro-palestinska protesterna förra året där Vita huset menar att universiteten gjorde för lite för att motverka antisemitism och nu kräver man en lång rad eftergifter från lärosätena.I måndags besökte El Salvadors president Nayib Bukele Vita huset och hyllades av Trump för hans hårda tag mot kriminalitet. Trump och Bukele fick frågor om Kilmar Abrego Garcia som Vita huset medgett skickats till ett fängelse i El Salvador av misstag. Bukele var tydlig: han kommer inte att återföra honom till USA och Vita huset verkar inte ha bråttom att få honom tillbaka heller.Vi pratar också om Joe Bidens tal där han sa att Donald Trump och hans administration gjort så mycket skada på kort tid att man tappar andan.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios korrespondent i Washington och Kajsa Boglind, programledare på Konflikt i P1 och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Fredrika Brunius

Börserna rasar och tusentals miljarder raderas från tidigare värden. Både småsparare och stora investerare rusar mot dörren. Vad är det som händer, varför händer det nu, och framförallt när tar det slut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stora börsfallBörserna har rasat i hela världen. Bakgrunden är Donald Trumps tullar och en rädsla för recession - men det är även en hel del investerare som tvingas att sälja för att täcka upp förluster och minska belåningen. Raset drivs dessutom på av småsparare som paniksäljer.Hårdnackad Donald TrumpÄn så länge visar inte Trump många tecken på att backa från sin hårda handelspolitik, utan säger att det ibland krävs ”medicin” för att få bukt med något som är fel. Finansanalytikern Peter Malmqvist varnar för ännu större fall på börserna - om Trump inte ändrar sig.Politiska konsekvenserMen både Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, och Mattias Sundling, chef för aktiestrategi på Handelsbanken, tror att det blir svårt för Trump att köra samma hårda stil när de politiska konsekvenserna blir för stora.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Mattias Sundling, chef aktiestrategi HandelsbankenRobert Bergqvist, senior ekonom SEBPeter Malmqvist, finansanalytikerFelicia Schön, privatekonom AvanzaDonald Trump, president USABenjamin Dousa (M), utrikeshandelsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se

Det tyska anfallet på Belgien och Frankrike i augusti 1914 hade stoppats upp i och med slaget vid Marne i september. Fronten hade därefter stabiliserats i en lång skyttegravslinje genom hela norra Frankrike och Belgien till Engelska kanalen. Krigsåret 1915 skulle karaktäriseras av de allierades förhoppningar om ett genombrott.Stora satsningar gjordes, men de resulterade i omfattande förluster i människoliv. Tyskarna å sin sida höll sig på defensiven eftersom de samtidigt genomförde en offensiv mot Ryssland. Trots detta introducerade tyskarna gas som ett aktivt stridsmedel vid Ypres i april 1915, vilket tog de allierade fullständigt på sängen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved skyttegravskriget på västfronten 1915. Det övergripande problemet var att ingen av sidorna i kriget var förberedd på de utmaningar som skyttegravskriget innebar. De allierades förhoppningar om att kunna nå ett avgörande i kriget vändes mot slutet av året till stor besvikelse och näst intill uppgivenhet.Problemet var att den offensiva taktiken var helt underlägsen defensiven. De tyska skyttegravslinjerna, som var utbyggda med flera parallella linjer och gav djup i försvaret, var övermäktiga. Artilleriets oförmåga var en betydande orsak till misslyckandet. Det lättare fältartilleri som dominerade på den allierade sidan, inte minst den franska 75 mm-kanonen, var för klent för att på allvar slå ut taggtråd i ingenmansland, tyska kulsprutenästen och skyddsrum. Det krävdes mer och tyngre artilleri och, inte minst, fler spränggranater som kunde penetrera marken och verkligen få verkan på de tyska försvarslinjerna. Till detta kom oförmågan att kraftsamla tillräckliga mängder soldater och uppnå den överraskning som krävdes. Resultatet blev enorma förluster som chockade alla.Under det som brukar kallas det andra slaget vid Ypres, 22 april – 25 maj, använde tyskarna klorgas med stor framgång – åtminstone inledningsvis. Bakgrunden till offensiven var ett försök att pressa de allierade och avleda deras uppmärksamhet medan huvudfokus för tyskarna låg på kriget vid östfronten. Anfallets inledning blev en stor framgång för tyskarna. Gasen överraskade de allierade och lämnade ett stort hål i deras linjer då soldater dog, skadades eller flydde. Trots gasanfallets framgång lyckades tyskarna inte utnyttja övertaget för att nå ett fullständigt genombrott. Skälet var bristen på förstärkningar som kunde sättas in innan britter och fransmän hade återhämtat sig från den första chocken.Gasen hade i och med det tyska anfallet kommit för att stanna som ett aktivt stridsmedel. Utvecklingen gick snabbt framåt under de kommande månaderna och åren, både vad gäller nya gaser, hur de användes och hur man skyddade sig mot gasanfall.Bild: Tyska trupper släpper ut klorgas vid Ypres i april 1915. Gasen kom att förändra krigföringen på västfronten och blev ett av första världskrigets mest fruktade vapen. Målningen The First German Gas Attack at Ypres av William Roberts skildrar det tyska gasanfallet mot franska och kanadensiska soldater. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Årets fotbollsdeal är här! TV4 och Studio Allsvenskan har just nu ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s Sportpaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, Svenska Cupen, Sveriges herrlandskamper plus massa mer). Ordinarie pris är 349 kr/månaden så detta erbjudande innebär 100 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!I dagens avsnitt av Studio Allsvenskan snackar vi en hel del om Hammarby som med viss möda slog Kalmar FF igår och gick vidare i Svenska Cupen.Tim var på plats och han gästar studion.Vi snackar också om alla kvartsfinaler och tippar utfallet hela vägen till finalen.Sedan är det Tim som får äran att leverera Henkes fönster mot fotbollsvärlden och det handlar om vad de allsvenska tränarna skulle jobba med om de inte var tränare. Passar Billborn som mentalvårdare? Och platsar Kim Hellberg i kassan på ett museum?Bakgrunden är att Degerfors tränare William Lundin själv ser sig som "detektiv"...Detta och mycket mer i dagens fullmatade avsnitt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sommaren 2023 försvinner två 14-åriga pojkar från sina placeringar, de hittas senare mördade på olika platser i Stockholmsområdet. Idag åtalades flera Foxtrotkopplade personer för inblandning i morden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är en väldigt allvarlig händelse och det är beklämmande att så här unga personer utsätts för den här typen av brott”, säger senior åklagare Hanna Cardell.Sommaren 2023 försvinner de två 14-åriga pojkarna Mohamed och Layth. Pojkarna kommer från olika delar av landet men är bekanta med varandra. Båda är omhändertagna av socialtjänsten och placerade på olika boenden i Nyköping. Inom loppet av tre veckor hittas båda mördade, spåren pekar mot Foxtrotnätverket. Utredningen har pågått i över ett och ett halvt år. Idag berättade åklagarna Sara Stolper och Hanna Cardell vad de menar är motivet – två försvunna pistoler som ska ha tillhört Foxtrotnätverket. Det är en omfattande utredning, 250 mobiltelefoner har tömts och lika många polisanställda har arbetat med utredningen i olika skeden. Bakgrunden till morden handlar om mordförberedelser. Enligt åtalet planerade Foxtrotnätverket att mörda flera personer i Dalennätverket. De två 14-åringarna misstänks ha involverats i de här planerna men anklagas senare av Foxtrot för att ha gjort sig av med två pistoler som tillhörde nätverket. De kidnappas, var och en för sig, och utsätts för ”förhör” och våld under många timmar. Syftet är få dem att tala om var pistolerna finns – de förs sedan till olika skogsområden utanför Stockholm och dödas. Totalt 21 personer ställs nu inför rätta. 18 av dem åtalas, tre är ännu inte straffmyndiga och när det gäller dem kommer bevistalan att väckas – för utreda skuldfrågan. Rättegången inleds i början av mars och väntas pågå i två månader. Samtliga åtalade förnekar brott. Programledare: Petra Berggren och Jenny HellströmProducent: Jenny HellströmReporter: Carolina Bergquist Ljudtekniker: David OhlssonKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Att lokalisera massgravar och identifiera döda har både en politisk och en social innebörd. Patricia Lorenzoni reflekterar över forensisk antropologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns frågor där juridikens och konstens områden överlappar varandra. Kan den döda förmås att tala, och i så fall hur? Kan den som bragts om livet ges upprättelse? För rättsskipningen handlar det om bevisvärdering och ansvarsutkrävande. För konsten om möjligheten att berätta om den som bestulits på sin mänsklighet, utan att i berättandet upprepa stölden.Dilemmat aktualiseras i M NourbeSe Philips diktsvit Zong! från 2008. Bakgrunden är en händelse 1781 när över etthundratrettio människor – alla förslavade afrikaner – slängdes överbord från ett brittiskt slavskepp för att spara på vattenransonerna. Händelsen har gjort avtryck i rättsarkiven, men inte som mord utan som ”förstörelse av egendom”. Den avhumanisering som möjliggjorde brottet fortsätter därmed in i rätten, och sedan in i de historiska arkiven. Hur berätta om detta, när alla spår det lämnat är fortsättning på brottet? Zong! blir en historia som inte kan berättas och som likväl måste berättas.Människorna som slängdes överbord från skeppet Zong försvann för alltid ner i havet. Och i haven fortsätter människor att försvinna, genom aktivt våld eller genom passiv ovilja att undsätta. FN-projektet Missing Migrant Project anger att under tioårsperioden mellan 2014 och 2024 rapporterades närmare 30 000 människor döda eller saknade på Medelhavet, den enskilt dödligaste av världens gränsregioner. Eftersom många kroppar aldrig återfinns, och inte alla har anhöriga som söker efter dem, kan mörkertalet vara stort.”Försvinna” är ett aktivt verb. Att göra det passivt låter skavigt och fel: ”att försvinnas”. Men det är i passiv form rättsantropologen Alexa Hagerty använder det i boken Still life with bones: Field notes on forensic anthropology. För när det handlar om människor är ”försvinna” bara sällan någonting någon gör, oftare är det någonting någon utsätts för. Vi kan fråga oss: om människors försvinnande omtalas i passiv form, hur påverkar det vår blick på dem och det de var med om innan de togs ifrån oss?Det var i kalla krigets Guatemala som ordet ”försvinnande” började användas som beteckning för hur militären mördade och slängde människor i massgravar. Kriget här var allt annat än kallt. Hagerty har arbetat både i Guatemala och i Argentina, i det senare fallet med offer för militärjuntans statsterror på 1970- och 80-talen. Tusentals av juntans offer försvanns genom att de släpptes från hög höjd ner i havet. Från militärens perspektiv var det inte bara ett sätt att göra slut på en motståndare. Det var också ett förvägrande av ett minnesmärke, av en grav. Som att säga: ”den här människan har aldrig funnits”.Att lokalisera massgravar och identifiera döda har både en politisk och en social innebörd. Hagerty berättar om hur teamet hon jobbar i tillsammans med anhöriga ”artikulerar” skelett, det vill säga lägger ut dem anatomiskt. Personen läggs på rygg, handflator riktas uppåt, små små ben passas in i vad som en gång var en helhet sammanhållen av kött, senor och hud. Skador på skelettet bidrar till att återskapa en berättelse om brottet. Har kvarlevorna kunnat identifieras får de efterlevande äntligen en kropp att begrava.Processen handlar både om ansvarsutkrävande och om att återupprätta relationen mellan de som dödades och dem som blev kvar. Ibland också om att blidka de döda och deras oro så att hemsökelser må upphöra. Vi hör emellanåt påstås att en begravning av den döda kroppen är nödvändig för att efterlevande ska kunna ”gå vidare” eller få ett ”avslut”. Men inte alltid står en kropp att finna. Hagerty arbetar med att lokalisera de döda, men är också tydlig med att bara en bråkdel av dem som försvunnits återfinns, och än färre identifieras. Rättslaboratoriet, där papplådorna med namnlösa dödas kvarlevor staplas på varandra, liknar hon vid en skärseld av kartong.Boken blir därför också ett försvar av det liv som måste gå vidare, även om den historia som började med någons förvinnande aldrig slutar i en återfunnen kropp. Skärselden är i katolsk tradition en plats av väntan, ett mellanrum. För många är mellanrummet den enda plats för vila som erbjuds. Kanske är det medvetenheten om detta som gör att vissa inte ens vill försöka hitta sina döda. Federico García Lorca, som 1936 mördades av Francos falangister, är ett berömt exempel. Inför de åtskilliga försök som genom åren gjorts att lokalisera hans grav, har familjen bett att Lorca istället ska få vila ostört tillsammans med sina olyckskamrater.Lorca behövde måhända ingen grav för att eftervärldens skulle minnas honom. I de flesta fall av försvinnanden kämpar de anhöriga mot glömskan och det offentliga utsuddandet. Idag kantas Europas gränser bokstavligen av migranters anonyma gravar, människor som dött i sökandet efter ett levbart liv. 2015 lät det tyska konstkollektivet Centrum för politisk skönhet genomföra ett antal begravningar under namnet ”De döda kommer”. I samarbete med anhöriga i Tyskland grävde de upp anonyma gravar i södra Europa, identifierade döda migranter och förde deras kroppar till Berlin. Där fick de begravas i närvaro av sina kära.Konstkollektivet insisterade på att behandla de döda som människor att sörja, och synliggjorde därmed också närvaron av sörjande anhöriga i Europa. Så bröt de den logik enligt vilken vissa människors död passerar obemärkt. NourbeSe Philip hanterar sitt etiska dilemma genom vägran; en vägran att lägga till, en vägran att fylla ut. I Zong! finns ingen plats för försonande fantasier om det vi egentligen ingenting kan veta. Istället arbetar poeten uteslutande med ord som faktiskt finns i arkiven, bryter upp dem och skapar sprickor och avgrunder. Zong! kan läsas som ett requiem över dem som förnekades en gravvård.Snarare än försök att få de döda att själva tala, är både Zong! och De döda kommer därför ett slags omvårdnad som drar de försvunna åter in i de levandes sfär. Här löper verken också samman med Hagertys skildring av laboratoriearbetet. Still life i titeln till hennes bok är engelska för ”stilleben”, det slags konstnärliga motiv som består i orörliga ting; serviser, blommor, frukter, ibland döda djur från en tänkt jakttur, ibland också mänskliga skallar. De sistnämnda brukar läsas som en allegori över livets förgänglighet. Men över rättslaboratoriet finns ingenting allegoriskt, här är allting kroppslighet. Men också närhet och ömhet inför människor Hagerty bara får lära känna genom deras skelettskador. Termen hon använder för sin praktik är care. På svenska blir det ”omsorg”, ett ord etymologiskt besläktat med ordet för förlust, för sorg. I det varsamma arbetet med de mördades ben öppnas ett rum i vilket vetenskapsmännen och de anhöriga förenas i omsorgen om de döda.För Hagerty är detta en helig praktik. Vad hon säger sig ha kommit till insikt om är att arbetet med att gräva upp och studera kvarlevor inte bara är vad som möjliggör begravning. Det är i sig begravning.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

Jakten på evigt liv är gammal. Under 1900-talet fick idén nya former. Dan Jönsson ser en poäng i att hålla liv i odödligheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-02-26.På morgnarna när jag står framför badrumsspegeln och begrundar de djupnande vikarna i hårfästet faller min blick på en liten medicinflaska jag köpte en gång för många år sedan i en butik på Brick Lane i Londons East End. Flaskan innehåller något som heter Blessed Seed Oil, en hemlig mixtur som sägs hjälpa mot allt från impotens och håravfall till reumatism och ögonsjukdomar. Enligt någon guru som citeras på förpackningen innehåller Blessed Seed ”ett botemedel mot alla sjukdomar, utom döden”. Det låter förstås livsfarligt; ändå är det för det där citatet som flaskan har fått stå kvar på hyllan. Trots allt skänker den lite hopp i förgängligheten, hoppet om att även döden faktiskt är en sjukdom bland andra, även om vi till dags dato inte har hittat någon bot för den.En revolution var knappast värd sitt namn om den inte också ville spränga gränserna i tid och rum.Men vad vore den mänskliga civilisationen om vi inte åtminstone försökte? Den 7 april 1928 dog den sovjetiske forskaren och revolutionären Alexander Bogdanov i sitt laboratorium i Moskva. Dödsorsaken lär ha varit blodförgiftning, eller möjligen malaria. Bogdanov var en av den ryska revolutionens veteraner, han hade varit med när bolsjevikpartiet grundades och efter revolutionen ledde han den kommunistiska kultur- och propagandaorganisationen Proletkult. Men han var också besatt av tanken att partiets stora uppgift, när kapitalismen väl var avskaffad, var att övervinna döden. Hans idé var egentligen ganska enkel: med hjälp av regelbundna blodtransfusioner kunde man hjälpa kroppen att bromsa åldrandet och på så vis skjuta döden på en oviss framtid. I sitt Institut för Blodtransfusioner utförde Bogdanov under några år på tjugotalet en serie experiment, som alltså fick ett fatalt slut när han av misstag råkade byta blod med en malariasjuk patient.Den här historien är nästan glömd idag, men faktum är att i den ryska revolutionens tankegods var sådana här spekulationer inte oviktiga. Ursprunget finns hos författaren Nikolaj Fjodorov, som i några uppmärksammade skrifter i slutet av artonhundratalet proklamerade en rörelse han kallade ”kosmismen”, vars program gick ut på att mänsklighetens uppgift var att göra sig till herre över tid och rum – mer konkret verka för odödlighet och de dödas uppståndelse samt kolonisera rymden. Fjodorov själv var långtifrån någon revolutionär, ändå tog många revolutionärer till sig hans idéer och utvecklade dem under namnet ”biokosmism” som en logisk förlängning av det egna emancipationsprojektet. En revolution var knappast värd sitt namn om den inte också ville spränga gränserna i tid och rum. Avskaffandet av döden sågs inte minst som en fråga om upprättelse för dem som fallit offer för historiens tyranner; en befrielse som bara omfattade de levande var helt enkelt inte rättvis.Från att i årtusenden ha förankrats i det religiösa blev alltså drömmen om ett evigt liv till ett vetenskapligt och politiskt projekt. Liksom de kosmiska fantasierna: det var biokosmisternas idéer som tände gnistan till det som med tiden blev det sovjetiska rymdprogrammet, och när raketforskningen tog sina första stapplande steg på tjugo- och trettiotalen var de ideologiska banden fortfarande starka. Konstantin Tsiolkovskij, som brukar anses som det sovjetiska rymdprogrammets fader, var starkt inspirerad av Fjodorov, och även om Alexander Bogdanovs död på laboratoriebänken blev slutet för de revolutionära odödlighetsdrömmarna, så överlevde de alltså på sätt och vis i sublimerad form. De sovjetiska rymdfärdernas betydelse som symboler för den djärva, himlastormande kommunismen är omöjlig att överskatta.Men det här betydde inte att idéerna om odödlighet hade tömt ut sin politiska kraft. Nästan samtidigt som i Ryssland, mellan de båda världskrigen, pågick bland tyska kristna intellektuella en intensiv debatt om evighet och odödlighet. Bakgrunden var i stort sett densamma som hos biokosmisterna: en religiös världsbild som i takt med den moderna rationalismens framväxt krympt ihop till en historisk horisont där evigheten helt enkelt inte fick plats längre. Framför allt Darwins evolutionsteori hade fått de eviga perspektiven att framstå som myter och vidskepelse, och i den samhällssyn som växte fram vid nittonhundratalets början sågs det istället som den centrala uppgiften att ägna kraft åt att förbättra förutsättningarna för livet här och nu, helst med vetenskapliga metoder; en ambition som den svenske statsvetaren Rudolf Kjellén redan 1916 kallade för ”biopolitik”. I pilens ännu oanade riktning låg förstås den rasbiologiska forskningen och nazisternas eugenik.Mot den här utvecklingen protesterade teologer som Franz Rosenzweig och Karl Barth. Tvärt emot att som de ryska biokosmisterna se odödligheten som en del av ett rationalistiskt samhällsomstörtande projekt, där forskning och ny teknik spelade en avgörande roll för att spränga jordelivets gränser, så såg de modernitetens materialistiska livssyn som själva grundproblemet. För Rosenzweig och Barth kunde den mänskliga tillvaron inte begränsas till ett ändligt, historiskt och materiellt, perspektiv. Som teologen Mårten Björk formulerar det i sin avhandling ”Life Outside Life” från 2018 sökte de sig bortom den förgängliga världen, mot dess ”utsida”. Det var där, i föreställningarna om evighet och odödlighet de fann det enda perspektiv som kunde ge människans tillfälliga, historiska existens en mening.som individuellt projekt är risken snarare att evigheten skulle föda en varelse som är mer monster än människaDen politiska hållning som blev synlig från denna livets utsida handlade förstås inte ett dugg om att här på jorden förverkliga ett odödligt människosläkte och de dödas uppståndelse. Utan helt enkelt om hur man som människa bör leva, nämligen i ständig medvetenhet om döden och, särskilt hos Barth, i en strävan att undkomma den antagonistiska, nedbrytande kampen för överlevnad. Livet är mer än så, mer än död och dödande. Det är nog ingen överdrift att säga att Barth, Rosenzweig och andra tänkare i samma anda med sitt sätt att vända ryggen till en destruktiv historisk utveckling förebådade den civilisationskritik som ligger till grund för mycket av dagens gröna ekoideologi – som ju på många sätt också den försöker hitta ett politiskt metaperspektiv, ett sätt att se på världen från andra sidan utvecklingens gränser, med andra ord från dess kosmiska ”utsida”.Och visst är det så att politiken, i och med de senaste årens klimatlarm, mer och mer har fått en dragning åt den här sortens utsidesperspektiv? Helt logiskt, när man tänker på saken – för handlar kanske inte det politiska i sig om att överskrida det individuella livets horisont, i både tid och rum? De ryska biokosmisterna, mitt i sina utspejsade fantasterier, hade förstått den saken, och vår tids stamcellsforskning kan ju på sätt och vis ses som ett historiskt eko av Alexander Bogdanovs blodtransfusionsexperiment. Om det är svårt att tänka sig något mer dystopiskt än de kryotekniska laboratorier som om några hundra år kommer att återuppväcka sina nerfrysta kunder till en förstörd planet, så kan jag ändå tänka mig att odödligheten rent politiskt vore en bra idé, just för att den skulle vidga perspektiven och befria oss från de småskurna drivkrafter som förstör vår värld. Rent politiskt, alltså – för som individuellt projekt är risken snarare att evigheten skulle föda en varelse som är mer monster än människa. Odöd, snarare än odödlig. Då tappar jag nog hellre håret.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturMårten Björk: Life Outside Life: The Politics of Immortality, 1914-1945. Göteborgs universitet, 2018.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Richard Jomshof (SD) avgår som ordförande i justitieutskottet. Bakgrunden är det interna tjafset om hur vapenlagarna ska se ut efter masskjutningen i Örebro.Lite senare tar vi kungens – kanske numera klassiska – felsägning. Barnbarnet ”Ines” blev ”Inse”. Kungen själv verkar må P, men andra tycker att han snarare är en trendsättare.

”Shoot The Puck” är en podcast available Hockeynews.se Det här gången gästas Hockeynews chefredaktör Henrik Sjöberg av den finländske hockeylegendaren Olli Jokinen – som tagit SHL med storm och snabbt blivit en av SHL:s största profiler. Mycket tack vara sin raka men ärliga ledarstil. Här berättar han bland annat om bilden av honom, varför tränarkollegorna i Sverige inte är något större fan av honom, den långa karriären i NHL, de omtalade ledigheterna som fått stor uppmärksamhet och när Henrik Lundqvist rånade honom i slutsekunderna av OS-finalen i Turin 2006. Ur innehållet: 03.00: Så tas han emot i Finland 05:00: Givande åren som TV-expert 07:00: 1–10 – betyg på Timrå hittills 10:00: Största överraskningen i SHL 17:00: Har tagit jobbet av en svensk tränare 18.00: Bakgrunden till långa ledigheterna 26:00: Felaktiga bilden av honom 28:00: Lär känna Jokinen – 13 snabba frågor 34: 00: ”Jag fick hitta sätt att ta mig till träningarna” 38:00: Bästa minnena från NHL-karriären 44:00: Kallades ”The Finnish Fabio” 48:00: Olyckan i Florida – mardrömmen 52:00: Rånade av Lundqvist i OS-finalen 55.10: Tre Kronors bragd i Hartwall Arena 59:00: ”Jag hoppas vi tappar Filip Hållander”

Sverige har haft få kungliga sexskandaler. De otrohetsaffärer och övriga erotiska snedsprång som läckt ut under de senaste fem seklerna har i regel antingen varit banala och snabbglömda eller mörklagts så effektivt att nästan ingen känt till dem. Vadstenabullret är ett stort undantag. Här har snaskigast möjliga sängkammarhistoria dokumenterats i brevväxling mellan Gustav Vasa och hans barn. Till råga på allt har breven publicerats och blivit tillgängliga för alla.Bakgrunden var ett tidstypiskt politiskt äktenskap mellan Gustav Vasas dotter Katarina och Edzard av Ostfriesland. Det var väl förberett, och allt gick bra, så länge det handlade om diplomati, vigsel, pompa och ståt. Men sedan skulle de unga tu färdas från Stockholm till Tyskland, och eftersom de måste bli kvar i Sverige – närmare bestämt i Vadstena slott – över vintern blev det gott om tid över att umgås. Lite väl gott om tid. Brudgummens lillebror lärde känna brudens lillasyster, tycke uppstod, och en natt upptäcktes han med byxorna nere i hennes sängkammare. Skandalen var ett faktum. Brudens storebror Erik, som var ansvarig för att allt fungerade i Vadstena, fick omgående problem med pappa Gustav i Stockholm, som menade allt alla barnen gjort fel. Även Edzard och Katarina, som var helt oskyldiga till småsyskonens pilska dumheter, spärrades in i fängsligt förvar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vadstenabullret, en av de största skandalerna i vår svenska kungahistoria.Bild: Vadstena slott med vallgrav från norr. Av Alexandru Baboş Albabos - Eget arbete, Wikipedia. CC BY 3.0Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt 256. Är årets Augustpris delvis ett förlorat år? Journalisten påstår det och pratar med en som borde veta av lång erfarenhet. Vi konstaterar att de flesta inblandade verkar har tappat fokus och kanske agerat lite slentrianmässigt. I en uppföljande kommentar ger förläggaren vår expert helt rätt, och lite till. Så skärpning önskas till nästa år. Håkan Bravinger, förlagschef på Norstedts, hörde av sig. Han ville få en möjlighet att möta alla spekulationer kring förändringen runt Brombergs förlag. Så rätt ska vara rätt. Här får han en plattform för att utveckla sina tankar. I en litteratursociologisk rapport synas DNs och Aftonbladets bokrecensioner under fyra år. Kartläggningen visar svart på vitt det de flesta i bokbranschen vet – att kulturjournalister ofta går i upptrampade spår och saknar ett visst mått av nyfikenhet. Det som präglar andra journalisters drivkrafter. Åtminstone om ni frågar den här journalisten som dessutom erbjuder sig att hjälpa till.   00 22         Augustpriset – ett förlorat år? 10 47         Har vi glömt det fundamentala med Augustpriset? 15 27         Norstedts har en plan för Brombergs 24 27         Bokrecensenter analyseras

I dagens avsnitt av Under all kritik pratar Anna-Karin och Ivar om den 192 dagar långa ockupationen av Vasaparken i Göteborg, som slutligen avbröts efter att liberalernas Axel Darvik tog saken i egna händer. Genom att arrangera en manifestation för yttrandefrihet lyckades han skapa utrymme för polisingripande och återta parken. Men varför tog det så lång tid att lösa situationen, och varför har myndigheter, universitet och politiker valt att blunda under så lång tid?Vi diskuterar Göteborgs universitets passivitet och ställer frågan varför ledningen inte gjort mer för att säkerställa trygghet – särskilt för judiska studenter som uttryckt oro för sin säkerhet. Är detta verkligen en fråga om yttrandefrihet, eller ser vi en dubbelmoral där vissa åsikter ges frikort att bryta mot lagen? Hur påverkar det tilliten till rättsstaten och Göteborgs politiska ledarskap? Slutligen reflekterar vi över hur denna typ av protester riskerar att bli kontraproduktiva för sin egen sak – och vad det säger om samhällets förmåga att hantera konflikter i dagens polariserade klimat.Detta är ingen vanlig artikel, utan jag vill bara kort berätta om något som händer i höst, som jag tror att ni som prenumererar på Rak Höger kommer att vara intresserade av.Den 26 november kommer jag tillsammans med en go' gäng till Norrköping! På Bron Salong & Scen, närmare bestämt. Kom dit och få en rak höger! Eller avstå… och få en rak höger.Det blir en helkväll som kretsar kring frågan vart högern är på väg, åt vilket håll den borde vara på väg och vilka vägar som är möjliga. Tankesmedjan Oikos arrangerar, och förutom mitt anförande blir det panelsamtal med Christopher Jarnvall (SD), som är journalist och kommunalråd i Norrköping, Hans Stigsson, politisk redaktör på obundet moderat Norrköpings Tidningar, och (förmodligen) Widar Andersson, politisk chefredaktör på socialdemokratiska Folkbladet, under ledning av Arvid Hallén, vd på Oikos.Bakgrunden är förstås att Tidösamarbetet just fyllt två år, vilket varit hoppfullt för oss som inte vill att Miljöpartiet och Vänsterpartiet ska ha veto över Sveriges framtid. Att vinna regeringsmakten är dock bara början. I ett land som präglats av socialdemokratiskt styre i decennier sitter föråldrad vänsterpolitik i myndighetsväggarna. För att åstadkomma verklig förändring – på djupet – måste samarbetet bestå över tid. Det krävs en vision som inte bara håller ihop partierna utan även ger högern kraft och framtidstro. En rak höger, helt enkelt.Platsen är som sagt Bron Salong & Scen, som ligger på Holmbrogränden 1-5 i Norrköping. Biljetter kostar 150 kronor!Ett bonuspris på 2500 kronor för Arbetarbladetmedarbetare, eftersom de får en skattesubvention på 17 miljoner kronor årligen.Länk till biljetterna på Eventbrite finns här.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Valet av Trump som president har skapat kryptofeber. Från att ha dömts ut av Trump för bara tre år sedan har han nu omfamnat Bitcoin fullt ut och vill att USA ska bli ett föregångsland för krypto. Bakgrunden är ett omtalat möte i Nashville. Men motståndet mot kryptovalutor är starkt både hos myndigheter i USA och Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Sven Carlsson, teknik och grävreporter, EkotEric Wall, kryptoexpert och investerareJohan Javeus, senior ekonom, SEBGary Gensler, chef, SECJohan Florén, kommunikationschef, Sjunde AP-fondenErik Thedéen, riksbankschefDonald Trump, tillträdande president i USANelson Griggs, NasdaqProducent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Jon Nordström (@radio_1910) är sportjournalisten från Malmö vars jobb går ut på att rapportera inifrån svenska mästarklubben Malmö FF i deras Spotify-poddradio. Dagligen lever han genom ett brett känsloregister och har likt många andra malmöiter mycket investerat i klubbens motgångar och medgångar. Vad är det som gör att män fastnar för ett spel så som fotboll? Hurdan är vår relation till idrotten, när vi med åren ofta passivkonsumerar den mer än att spela den själva? Samt, hur kan vi förstå begrepp som tribalism och identitet kopplas till supporterkulturen och mäns mående? Lyssna in på ett avsnitt där vi pratar om detta men också om vägen framåt mot ett livslångt idrottande när svenskens föreningsidrottande tar slut. Dessutom, grattis till Malmö och SM-guldet! ------------------------------------------------------------------ Timeline för avsnittet: 00:00 Intro/försnack 02:40 Presentation av gästen 05:10 Jons relation till träning 06:50 Malmö FFs seger i Allsvenskan 2024 08:00 Bakgrunden till dagens samtal: män och fotboll 09:20 Vad förstår Jon och hans kamrater om fotboll som jag inte gör? 10:45 Jons origin story: vägen fram till 42 år ålder, småbarnsfar, heltidspoddare och die hard Malmö FF-supporter 13:00 Fotbollskulturen i Malmö 14:30 Jons jobb som fotbollsjournalist på Spotify 16:00 Män och fotboll: konsumtion, känslor & tribalism 20:40 Män, spel och sport 23:30 Genus, fotbollens känsloliv och kollektivtism 30:00 Statsminister Ulf Kristersson och hans vadmuskler 31:30 Vad kan fotboll betyda för mäns mående på individnivå och på kollektiv nivå?  34:00 Supporterkultur och hälsa: vad händer när män blir passiva åskådare mer än att spela fotboll själva? 39:10 Livet efter fotbollen: kan CrossFit-gym och mikrogym vara en väg framåt för avdankade fotbollsspelare? 46:45 Fotbollsidoler, mäns mående och människans självbevarelsedrift: måste vi träna? 49:00 F**k the marshmallows! 50:00 Avslutande ord/brandtal/något som inte blev sagt idag 50:50 Kom i kontakt med Jon  52:20 Utro/eftersnack ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med Jon: Radio1910 på Instagram Radio1910 på Spotify ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med FFF ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@henrikvalis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@fitnessfilosofifloskler⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠fitnessfilosofifloskler@gmail.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Kom i kontakt med mig som Personlig Tränare E-post: henrik@vagnhallencrossfit.se Torsdag 17 oktober 17:00-19:00: Workshop i Functional Bodybuilding på Hotel Jacy'z i Göteborg - ⁠klicka här för att boka! ⁠ ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ i Göteborg ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠@vagnhallencrossfit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Instagram ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Vagnhallen CrossFit⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ på Facebook YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Fråga Coach Valis⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ YouTube - ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Ett År av Mobility Flow-videos⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ ------------------------------------------------------------------ Hjälp oss gärna genom att lämna en review av podden: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://podcasts.apple.com/se/podcast/fitness-filosofi-floskler/id1664145080⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Humhum. Inte från Humlegården men väl från Kulturhuset. I veckans episod av Mediespanarna diskuterar Erik och Jesper tillståndet för humaniora i Sverige. Bakgrunden är Humtanks 10-årsjubileum och en antologi som lanserades vid firandet. 

I dagens avsnitt fortsätter vi att diskutera muslimernas troslära och hur vissa grupper har avvikit från den. Vi går tillbaka till islams början och presenterar de olika sekter som har uppstått genom historien. Dessutom belyser vi vad man bör tänka på för att navigera rätt inom dessa skillnader i trosinriktning. Glöm inte att följa oss på Spotify, Apple Podcasts, SoundCloud och Google Podcasts.  Prenumerera på vår YouTube kanal @islampodden och följ oss även på Instagram @islampodden för att hålla er uppdaterade. 

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikbland och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FBI utreder ytterligare ett misstänkt mordförsök mot expresidenten Donald Trump, efter att skott avlossats på Trumps golfbana i Florida. Den här gången är det dock oklart om den misstänkta 58-åringen faktiskt sköt, eller om det bara var Secret Service som öppnade eld.Sen pratar vi om att Richard Jomshof (SD) tar timeout från uppdraget som justitieutskottets ordförande, eftersom han på tisdag kommer att delges misstanke om hets mot folkgrupp. Bakgrunden är två islamkritiska teckningar som Jomshof delat på X, något som fått yttrandefrihetsivrare att reagera.

Asalamu aleikom wa rahmatullahi wabarakato! Vi är glada att vara tillbaka med säsong 5 av islampodden! Tack för all stöd som ni har visat oss genom åren! Må Allah belöna er alla. I dagens avsnitt diskuterar vi muslimernas troslära och hur vissa grupper har avvikit från den. Vi går tillbaka till islams början och presenterar de olika sekter som har uppstått genom historien. Dessutom belyser vi vad man bör tänka på för att navigera rätt inom dessa skillnader i trosinriktning.Glöm inte att följa oss på Spotify, Apple Podcasts, SoundCloud och Google Podcasts. Prenumerera på vår YouTube kanal @islampodden och följ oss även på Instagram @islampodden för att hålla er uppdaterade. 

Bakgrunden till det stora nordiska kriget Support this show http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob de Geer är född 1975 och är entreprenär och företagare. 2010 grundade han tillsammans med Magnus Nilsson betalningsföretaget Izettle som 2018 såldes till Paypal för 19 miljarder kronor. 2021 slutade han som VD för Izettle . Ett år tidigare, den 7 september 2020, hade RQT Stora Wäsby invigt sin nya, utökade tennis- och padelanläggning. De Geer är grundare och finansierare utav den nya anläggningen samt av akademiprogrammet på den.    Det här är en exklusiv förhandstitt på den videopodden som släpps för alla den 28:e juni i den vanliga poddfeeden för ”Linus på baslinjen podcast”. Redan nu kan ni som är prenumeranter se och lyssna på Jacob de Geer i samtalet där vi bland annat kommer in på följande ämnen:    ·      Hur idén till RQT och den stora satsningen växtes ·      Bakgrunden till visionen om Grand Slam-spelare 2030 ·      Varför han valde Julius Demburg som VD och verksamhetschef ·      Integrations- och samhällsarbetet som görs på RQT ·      Ekonomin bakom satsningen och de ekonomiska målen ·      Hans tankar om svensk tennis i övrigt och hur man ska få in mer ekonomiskt kapital i svensk tennis Tack till alla partners: * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠ * BROTHY - http://www.originalbrothy.com. Kod "BASLINJEN10" för 10% rabatt och koden "BASLINJENBOOST" för ett 6-pack "The Deer" vid tecknande av prenumeration. * TennisXAnalysis: ⁠⁠http://www.tennisxanalysis.com⁠⁠ * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠ Besök http://www.baslinjen.com för mer content om svensk tennis!

Under Fashodakrisen hösten 1898 höll Frankrike och Storbritannien på att gå i fullskaligt krig med varandra över en handelsutpost vid övre Nilendeltat till synes utan något större värde för de europeiska stormakterna. Men Fashoda hade stort symboliskt värde. Här möttes franska och brittiska koloniala intressen.Bakgrunden till detta finns att hämta i den epok som brukar kallas för ”The Scramble for Africa”. Efter Berlinkonferensen 1885 hade västra Afrika delats upp mellan de europeiska stormakterna, men områdena öster om Tchad, ut mot Röda havskusten, var ännu terra incognita för både britter och fransmän, och nu ämnade man ändra på det.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt Fashodakrisen 1898.Problemet var att medan britterna sökte sig söderut från Egypten, med målet att knyta ihop kolonierna i norr med kolonierna i Sydafrika, önskade fransmännen att knyta ihop sina kolonier i västra Afrika med besittningarna längs med östkusten. Fashoda, som idag ligger i Sydsudan, var den plats där britternas och fransmännens intressen korsades.Det började med en liten fransk expedition på ca 200 personer startad två år tidigare, från Guineabukten i riktning mot Röda havet, och slutade i en mobilisering av både Franska och Brittiska flottan i oktober 1898.I praktisk och logistisk mening var Fashoda också viktig. Det var ett av få ställen där båtar kunde lägga till längs med övre Nilen, och som sådan var den av intresse både för britter och fransmän. En gammal befästning fanns på platsen sedan tidigare, och när den franska expeditionen nådde Fashoda västerifrån i juli 1898 tog de denna i besittning. Samtidigt var brittiska ångbåtar på väg ner från Egypten. Snart skulle de mötas, och med det, var krisen igång.Bild: Ankomst av de anglo-egyptiska trupperna till Fashoda. Fotograf: Okänd, 1898 - Frederick A. Sharf, red., Expedition from Uganda to Abyssinia (1898), Newburyport Press, 2005. Fotografi som visar hur den egyptiska flaggan hissas vid Fashoda efter Kitcheners flottiljs ankomst 1898. Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Ayan Jamal och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter våldsamma upplopp på den franska ögruppen Nya Kaledonien backar Frankrikes president Macron från en kritiserad röstlag. Lagen skulle ge inflyttade fransmän rösträtt på Nya Kaledonien efter tio år och det gillar inte ursprungsbefolkningen.Senare pratar vi om medvetna bebisar-trenden som fått Tiktok att fullkomligt explodera. Bakgrunden är ett klipp på en bebis som folk tycker är lite för mycket med i matchen.

Nazister marscherar med facklor och rasistiska slagord genom Charlottesville 2017. I ledet går svenske Patrik, antirasist och infiltratör. Den helgen sker ett högerextremt attentat i den lilla staden. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Patrik Hermansson infiltrerar alt right-rörelsen i England och 2017 åker han tillsammans med brittiska högerextremister till Charlottesville, Virginia, i USA. Tillsammans med amerikanska högerextremister samlas de under parollen ”Unite the right”.Bakgrunden till att de samlas just där och då, är en namninsamling för att ta bort en staty i Charlottesville som föreställer sydstatsgeneralen Robert E Lee.Initiativet som lett till att staden valt att ta bort den och andra liknande statyer av vita sydstatsgeneraler kommer från den då 15-åriga afroamerikanska studenten Zyahna Bryant. Namninsamlingen blir startpunkten för en debatt om den amerikanska historien. En växande högerextrem rörelse ser nedmonteringen av statyerna som en symbol för att det som de kallar den vita rasen håller på att bli utplånad.Den 12 augusti 2017 marscherar nazister, ku klux klan och högerextremister genom Charlottesville och skanderar rasistiska slagord. Plötsligt får de veta att deras demonstrationstillstånd har dragits tillbaka. Det jublas i de antifascistiska leden och den svenske infiltratören Patrik Hermansson känner också att han kan andas ut. Samtidigt kör en bil i hög hastighet rakt mot de motdemonstranter som samlats på gatorna.Medverkande:Patrik Hermansson, infiltratör och antirasist.Emily Goscinski, dataforskare och aktivist.Evan McLaren, före detta alt-right aktivist, nu avradikaliserad.Fernando Arias, reporter, Sveriges Radio.En dokumentär av: Simon Moser.Producent: Sigge Dabrowski.Exekutiv producent: Tove Palén.Dokumentären är producerad 2024.

För att höra hela avsnittet bli medlem på https://www.patreon.com/larafranlarda  för 30 kr/mån. Du kan när som helst avsluta prenumerationen.Avsnittet är en samproduktion med Benjamin Elfors som driver podden "Bildningskomplexet". Bakgrunden till detta är att vi båda läser mycket inför samtal med våra gäster och gillar att diskutera litteratur. Det kommer ofta intressanta böcker av internationella författare som vi gärna skulle fördjupa oss i, men där vi inte alltid har möjlighet att träffa författarna. Ett sånt exempel är nu när den indisk-brittiske författaren Salman Rushdies släppte sin omtalade bok ”Kniv”, som handlar om mordförsöket han utsatthets för efter tidigare anklagelser om hädelse. För att få djupdyka i den här berättelsen kommer jag och Benjamin att diskutera boken i det här avsnittet. Vi samtalar om bakgrunden till den så kallade Rushdie-affären, om knivdådet då Rushdie förlorade ett öga och hans tankar om religionskritik och yttrandefrihet.Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bakgrunden till detta avsnitt är de två poddavsnitten (34 och 40) som vi spelade in med Anders och Malin Knutas i höstas och Kalla Fakta-avsnittet ⁠Lockad till självmord, spiriualitetens okända baksida⁠, som sändes den 11/1 2024. För att hänga med i samtalet underlättar det om du sett det avsnittet, som finns på Tv4 play, men vi måste varna känsliga tittare för att du kommer känna obehag. Tanja Dyredand gjorde en briljant analys i MediumPodden (avsnittet ⁠Andliga branschen skakad - bristande etik avslöjas i TV⁠, den 14/1-24) där hon förklarar hur den som klippt ihop Kalla fakta avsnittet har använt sig av skräckfilms-metodik för att bygga upp en läskig stämning. Många har tagit direkt avstånd från Anders Knutas och Lifeforum efter det som sades i avsnittet och vi kände också förvåning över det som kom fram, eftersom vi hade haft ett trevligt samtal tidigare. Vi ville dock inte bara tro blint på mediernas bild av den andliga branschen, så vi bjöd in Anders och Malin Knutas igen för att få höra deras version och förklaring till vad som hände egentligen. Varför pratade de ens med Kalla fakta? Vad menar Anders kring barn och cancer? Och så frågan om vad man gör om någon är självmordsbenägen? Anders har publicerat en ljudinspelning av hela Kalla Fakta-intervjun på YouTube. Det var också en viktig pusselbit för oss att förstå hur dessa journalister arbetar och vad Anders faktiskt har sagt. Vi håller inte riktigt med om allt, men vi är öppna för att lyssna… Är du? Medverkande: Maria Dupal, Katri Kingstedt, Anders Ahlin, Helene Carlind, Sofie Langeborg samt Anders och Malin Knutas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Iran gick till attack mot Israel under natten till söndag och avfyrade hundratals drönare och missiler. Det har spekulerats i veckor om att Iran på något sätt skulle hämnas på Israel. Bakgrunden är den attack som Israel gjorde mot det iranska konsulatet i Syriens huvudstad Damaskus för någon vecka sedan. I Israel finns luftvärnssystemet Iron Dome, som sköt ner drönarna och missilerna från Iran, men man fick också hjälp av både USA och Storbritannien. Omvärlden har fördömt attacken och USA:s president Joe Biden avbröt sin ledighet i helgen och meddelade att USA står bakom Israel, även om man inte kommer att delta i några anfall mot Iran. Kommer Israel att svara? Vilka risker finns för att konflikten eskalerar och fler länder i mellanöstern blir inblandade och hur påverkas kriget i Gaza? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: BBC, Aftonbladet.

Sami Said är författaren som får sina böcker att sjunga, och hans boksläpp har kantats av hyllningar. Senaste boken Satansviskningar har han beskrivit som sin mest självutlämnande hittills. Hur då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sami Said kom till Sverige som tioåring, efter att hans föräldrar ursprungligen flytt från Eritrea.Väl i Sverige hittade han läsandet, och därefter skrivandet. Och när hans debutroman Väldigt sällan fin släpptes 2012 häpnade både kritiker och läsare.Sedan dess har hans böcker fortsatt fascinera och hyllas. Han har tilldelats både Aftonbladets litteraturpris och Katapultpriset, nominerats till Nordiska rådets litteraturpris och till Augustpriset, två gånger.Han har släppt romanerna Monomani, Människan är den vackraste staden och Satansviskningar. Och en barnbok, Äta gräs, tillsammans med Sven Nordqvist.”Det hände något, det var mig det hände”Den senaste romanen, Satansviskningar, har han skrivit till och från under 20 års tid. Ett utmattande arbete, då han dessutom skriver allt för hand. Han beskriver boken som sin mest självutlämnande hittills. Bakgrunden är en händelse 2018, när hans fru och en vän tvingade honom att åka in till psyket.I den här Söndagsintervjun berättar han om satansviskningarna som för Sami Said uppenbarar sig i form av tvångssyndrom. Hur är det att leva med det? Och hur påverkas hans minnen av dem?Dessutom berättar han om sista gången han grät, om lustigkurren han nu tar avstånd från - och om hur det finns två berättelser om allt i livet.Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Ex-presidenten rasar mot nya skadestånd i New York. Samtidigt satsar hans republikanska motståndare Nikki Haley allt på ålderskortet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En domare i New York har meddelat att Donald Trump ska betala drygt 3,7 miljarder svenska kronor i böter. Bakgrunden är en civilrättslig process där Trump förklarats skyldig till bedrägeri genom att bland annat ha lurat banker och investerare genom att överdriva värdet på sina tillgångar.Trump är sedan tidigare ålagd att betala ett enormt skadestånd till journalisten och författaren E. Jean Carrol för att förtalat henne efter en annan civilrättslig process där man slog fast att Trump utsatt henne för ett sexuellt övergrepp på 90-talet. Kommer ex-presidenten betala? Och har han råd?Samtidigt väntar Republikanernas viktiga primärval i South Carolina i helgen. Donald Trump spås vinna stort över Nikki Haley, men Haley lovar att hon tänker kämpa in i det sista.Vi kopplar också upp vår kollega Axel Kronholm för att prata om det amerikanska territoriet Guam. Militärbasen är central för USA:s närvaro i regionen.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent, Fernando Arias, programledare Konflikt i P1 och Axel Kronholm Sydostasienkorrespondent.Programledare: Cecilia KhavarProducent: Viktor MattssonTekniker: Calle Hedlund

Lämnar Socialdemokraterna för vildarnas korridor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Riksdagsledamoten Jamal El-Haj meddelade i veckan att han lämnar Socialdemokraterna men behåller sin plats i riksdagen. Han blir därmed Socialdemokraternas första politiska vilde sedan enkammarriksdagens införande.Bakgrunden är att ledningen förklarat att man saknar förtroende för El-Haj efter Expressens avslöjande om att han försökt påverka Migrationsverket i fråga om en kontroversiell imam. Efter all debatt om hans medverkan på en Palestinakonferens i Malmö förra året blev detta droppen som fick bägaren att rinna över.Samtidigt har Miljöpartiet påbörjat sitt sökande efter en ersättare för Märta Stenevi som kvinnligt språkrör. Alice Bah Kuhnke säger nej men det finns flera andra framträdande namn på DPS lista.Vi pratar också om Palestinaprotesterna i riksdagen och om Sara Skyttedals beslut att lämna Kristdemokraterna.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor Mattsson

USA och Storbritannien har attackerat Huthirörelsen i Jemen. Attackerna mot Huthimilisen kom efter månader av oroligheter i Röda havet. Bakgrunden till attackerna är läget i Röda havet. Huthirörelsen har under hösten attackerat handelsfartyg - angrepp som de menar är en protest mot kriget i Gaza, eftersom de står på Hamas sida. Både Joe Biden och Rishi Sunak har uttalat sig om attackerna och säger också att de inte kommer tveka till att vidta ytterligare åtgärder. Huthimilisen har hotat med att svaret på attackerna kommer att bli kraftfullt. Varför händer allt det här nu? Vilka är egentligen Huthirörelsen och vad är värsta tänkbara scenario? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Historiska scener när talmannen röstades bort i Representanthuset. Representanthusets talman, republikanen Kevin McCarthy, tvingas lämna uppdraget efter en omröstning i kongressen natten till onsdag. Petningen är frukten av en intern strid i det republikanska partiet där kongressledamoten Matt Gaetz lett ett politiskt uppror mot McCarthy.Bakgrunden är partiets svårigheter att enas om en statsbudget för nästa år och det överhängande hotet om en så kallad government shutdown. McCarthys lösning där han tillsammans med Demokraterna skjuter problemet på framtiden fick Gaetz att agera. Så vad händer nu?Samtidigt växer ex-presidenten Donald Trumps juridisk huvudvärk. I förra veckan slog en domare i New York fast att han gjort sig skyldig till bedrägeri i ett civilrättsligt mål mot Trump och två av hans söner. Efter att Trump i sin tur gått till verbal attack mot domaren har han belagts med munkavle.Vi pratar också om Demokraternas interna splittring där toppnamnet Dean Philips lämnat sin post i partiets ledarskap i kongressen i protest mot att Joe Biden är partiets kandidat 2024. Vad säger protesten om statusen på det demokratiska partiet?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Kajsa Boglind, programledare P4 Världen och tidigare Washingtonkorrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Behzad Mehrnoosh

Ett ordinarie avsnitt som släpps en dag för tidigt, eftersom ämnet för avsnittet – konflikten i Nagorno-Karabach – precis eskalerade när Azerbajdzjan gick till anfall. Vi har en kort uppdatering om striderna under tisdagen, sedan följer en längre intervju med Rasmus Canbäck som nyss kom hem från Armenien. Vill ni höra med om konflikten handlar […]

Mediebolagen har just nu sin egen Biggest Loser-tävling. Tidningar, tv och även radio ska säga upp personal och lägga ner produktioner. Bakgrunden är ras i reklamintäkter samtidigt som kostnaderna skenar. Framöver kan det bli fler billiga realitysåpor och färre dramaserier och påkostade lägereldsproduktioner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinGäster och röster i programmet:Tobias Lindberg, medieforskare, Nordicom Göteborgs universitetLinnea Kihlström, chefredaktör, Dagens MediaUlrika Beck-Friis, föreståndare Institutet för Mediestudier Cilla Benkö, vd, Sveriges RadioFredrick Malmberg, nyhetschef, TV4Fredrik Arefalk, kanaldirektör, TV4Producent:Olof WijnbladhTekniker:Jakob Laler ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Deflation, fastighetskris och arbetslöshet. Hör om Kinas ekonomiska problem och vilka dominoeffekter som når Europa och Sverige. Dessutom utvidgning av Brics och anti-japansk skaldjursbojkott. Fastighetsmarknaden har gått från motor till sänke för den kinesiska ekonomin. I Kina håller folk hårt i pengarna just nu och det står klart att den snabba återhämtning av ekonomin som många såg framför dig efter covid-restriktionerna har uteblivit. Hur kommer det sig? Kommunistpartiet är påtagligt stressat över situationen och har bland annat lagt locket på om ungdomsarbetslösheten. Kritik av den ekonomiska politiken censureras och blockeras. Xis drag mot väst på Brics-mötetNär Brics-länderna samlades till toppmöte i Sydafrika nyligen bjöds ytterligare 6 länder in till samarbetet. Draget ligger väl i linje med Xis plan att etablera ett starkare block som geopolitisk motvikt till väst och G7. Men frågan är om Brics blir starkare eller mer splittrat om de nu inbjudna länderna ansluter? Vi pratar också om den anti-japanska fisk- och skaldjursbojkott som just nu blåses upp stort i kinesiska statsmedier och i den statliga propagandan. Bakgrunden är Japans beslut att släppa ut kylvatten från kärnkraftverket Fukushima och trots att FN-organet IAEA gett klartecken och meddelat att vattnet är ofarligt fortsätter Kina anklaga Japan för att förgifta omvärlden. Den hätska tonen känns igen från förr.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Frédéric Cho, företagsrådgivare och vice ordförande för Sweden-China Trade Council. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Matilda Eriksson

Finns det ett annat Ryssland, frågar sig medicinprofessorn och författaren Johan Frostegård, som betraktar ett land där han varit reseledare med historiska och naturvetenskapliga ögon. Hur spelar historien roll, och varför är kollektivismen så stark? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De råder våldsamma upplopp i Frankrike. Bakgrunden är att en tonåring dödats av polis i en förort till Paris. En 17-årig kille stoppades för ett trafikbrott men det slutade med att han sköts ihjäl. Kommer protesterna att fortsätta? Går det att dra några paralleller till Parisupploppen 2005? Och hur kunde en trafikkontroll leda till en tonårings död? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Donald Trump förlorade civilmål. Han fälls för sexuellt övergrepp och förtal mot journalisten E. Jean Carroll. Bakgrunden är en våldtäktsanklagelse och det rör sig om en händelse på 1990-talet. Ex-presidenten frias för våldtäkt men fälls alltså för sexuellt övergrepp och förtal. Han döms att betala över 50 miljoner kronor i skadestånd. Trump kallas för Teflon-Don, men börjar det bli för mycket nu? Vi vet också sedan tidigare att Trump har flera stora brottmål framför sig. Hur kommer det som händer nu att påverka presidentvalet 2024? Har han fortsatt stöd från republikanskt håll? Kan allt som händer få Trump att hoppa av från att kandidera? Gäst: Emelie Svensson, Aftonbladets reporter i USA. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I dagens podd pratar jag med journalisten Lina Makboul. Hon har varit många år på SVT:s Uppdrag Granskning, och det är nog därifrån hon är mest känd. Rollerna brukar alltså vara omvända – det är Makboul som ställer frågorna, och den på andra sidan kameran som svarar. Men nu är hon i podden för att prata om boken hon just kommit ut med – Revolutionens första offer: en berättelse om en granskning (Mondial). Boken handlar om #metoo och utgår från den granskning hon gjorde av rörelsen i Sverige, för UG:s räkning. Vi pratar om vad hon hittade, och om vad som stämde i Cissi Wallins anklagelser mot Fredrik Virtanen, om teaterchefen Benny Fredriksson och drevet som ledde till hans självmord, om vanskligheten med anonyma vittnen, om chefredaktörer som vägrar svara på frågor, om journalister som inte kollar upp vad som faktiskt stämmer, och om hur hon själv blir så hårt åtgången av drevet mot henne att hon till slut får diagnosen PTSD. En diagnos hon först inte vill acceptera, eftersom hon främst förknippar det med krigsdrabbade barn på Gazaremsan. Jag måste säga att det är skrämmande läsning som påminner en om hur medieetiken sattes ur spel under #metoo. Frågan är om det kan hända igen. Jag är inte så säker på att medierna lärt sig något (vilket min nästa text handlar om).Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.En intervju med Cissi WallinEn av de första intervjuerna jag gjorde här på Rak höger var med Cissi Wallin. Bakgrunden var att hon skrivit ett inlägg där hon gjorde ett slags avbön: “Under flera år var jag en stor del av en rörelse, en obehaglig mentalitet på nätet som drog fram vecka efter vecka. Det främsta syftet var att hitta saker och personer att känna sig illa berörd av. Allt och alla skulle problematiseras! Förtrycket fanns överallt!”Den som vill kan ta del av den intervjun nedan.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

USApodden live på Poddfest 2023. Om ex-presidentens uppgifter på sociala medier, kulturkriget och Bidens okända barndomsdrömmar. USA:s tidigare president skriver på sociala medier att han kommer att gripas på tisdag. Han uppmanar sina anhängare att protestera mot detta.Bakgrunden till detta påstående är sannolikt uppgifter om att en åtalsjury väntas fatta beslut i fallet som rör ex-presidenten och porrstjärnan Stormy Daniels. Har Trump fog för sitt påstående, och vad händer om han har rätt?Vi pratar också om kulturkriget och den del av detta som riktas mot transpersoner och drag queens. Varför uppehåller sig Republikanerna så mycket vid en grupp personer som utgör en bråkdel av USA:s befolkning?USApodden listar också tecknen att titta efter som avslöjar om en person planerar och att ställa upp i presidentvalet 2024, och så blir det quiz!Poddfest 2023Detta avsnitt spelades in live framför publik på Poddfest 2023 på Fotografiska i Stockholm. Mer information finns på sverigesradio.se/poddfest.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Fernando Arias, tidigare USA-korrespondent och Andreas Utterström, poddare och USA-expert.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp som beskriver en situation då både inflationen och arbetslösheten är hög. Begreppet har bildats genom en sammanslagning av stagnation och inflation. Stagflation är när ökad inflation sammanfaller med försvagad tillväxt och ökad arbetslöshet, vilket skedde för första gången i världsekonomin under 1970-talet. Bakgrunden är att mängden dollar ökade då USA bedrev en expansiv politik som hade stor effekt på efterfrågan och med ökad egen skuldsättning. Kostnaderna för Vietnamkriget under 1970-talets första hälft sammanföll med ökade energipriser i ett läge då USA passerade sin topp i energiproduktionen och blev mera beroende av importen. Samtidigt mötte den amerikanska industrin allt hårdare konkurrens från Västeuropa och (framför allt) Japan. USA kunde dock finansiera sina underskott på ett enklare sätt än andra länder då den amerikanska dollarn hade kvar sin karaktär av internationell hårdvaluta även efter sammanbrottet av Bretton Woods valutasystem (då IMF:s 45 medlemsländers växelkurser knöts till den amerikanska dollarn 1945–71 och USA utlovade ett fast inlösenpris av dollarn i guld, vilket skulle förhindra att 1930-talets djupa ekonomiska kris skulle upprepas då medlemsländerna inte skulle kunna göra devalveringar av sin valuta för att öka sin konkurrenskraft på exportmarknaden). Underskotten finansierades med ett rikligare inflöde av dollar vilket bidrog till stagflationen. Detta fenomen ifrågasatte den keynesianska ortodoxi som utvecklats inom ekonomisk politik under efterkrigstiden, vilket sett expansiv finanspolitik som medel mot arbetslöshet medan inflation uppstod i lägen av överhettad arbetsmarknad. Nu präglades situationen istället av utbredd strukturarbetslöshet i många regioner, där övergången till ny tillväxt tog tid, medan potentiellt starka ekonomier ännu agerade restriktivt samtidigt som den reala kostnaden ökade kraftigt för en nyckelinsats som energi. För att lösa upp situationen krävdes nya grepp inriktade på mera omfattande omvandling. I en normal konjunkturcykel brukar inflationen öka under högkonjunktur, samtidigt som arbetslösheten är låg, och arbetslösheten öka under lågkonjunktur, då inflationen är låg. Många länder upplevde stagflation i efterdyningarna av oljeprischockerna under 1970-talet, vilket innebar en delvis annan situation än de konjunktursvängningar som förekommit under de föregående decennierna. Se vidare lågkonjunkturen under 1970-talet. Tillståndet är problematiskt inte bara på grund av att det förenar negativa sidor från hög- och lågkonjunktur, utan är dessutom svårt att åtgärda. Politiska åtgärder som dämpar inflationen medför ofta höjd arbetslöshet och vice versa. Det råder alltså en grundläggande motsättning mellan prisstabilisering och BNP-stabilisering. Stagflation kan uttryckas som höga finansiella tillgångspriser samtidigt med organisk ekonomisk deflation som skapar stagnation. Stagflation kan orsakas av ekonomiska områden som går i otakt, tillväxt i vissa och nedgång i andra. Ökade krav på kompetens inom till exempel teknik skapar brist på sådana personer och stigande löner för dessa, medan enklare yrken upplever konkurrens från låglöneländer. Om inflationen inte orsakats av högkonjunktur utan av regionala krig och politiska kriser såsom oljekrisen och Ukrainakriget som kan ge brist på vissa viktiga varor såsom energi, dämpas inflationen inte lätt med räntehöjningar då dessa i denna situation förvärrar stagnationen. #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Socialdemokraterna går som tåget men kan tidningsrubrikerna ändra på det? Socialdemokraterna i Botkyrka kommun har blivit en riksangelägenhet där toppar inom partiet nu får svara på jobbiga frågor.Bakgrunden är en påstådd kupp där en eller flera personer med kriminella kopplingar uppges ha varit med och röstat bort Ebba Östlin som gruppledare.Samtidigt går Socialdemokraterna framåt som parti med höga opinionssiffror. Varför går det så bra? Och kan all rapportering om Socialdemokraterna i Botkyrka bromsa framgångarna?Så slingrar sig politikernaAtt fråga ut politiker är en särskild konst som journalister håller högt. På samma sätt håller många politiker det högt att lyckas föra ut sitt budskap oavsett vilka frågor som ställs.Johar Bendjelloul och Fredrik Furtenbach reder ut vilka som är politikernas vanligaste knep i en tuff intervjusituation.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Johar Bendjelloul, programledare Ekots lördagsintervju.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

Turkiet blockerar Sveriges inträde i Nato. Bakgrunden är ett spel om stridsflyg, makt och om skydd mot ett nytt, möjligt kärnvapenhot. Turkiets president Erdogan avvisar Sverige gång efter gång, och statsminister Ulf Kristersson (M) manar till nationellt lugn för att inte trissa upp stämningen.Det som såg ut som en hyfsat snabb resa in i Nato har blivit en långbänk av utrikespolitiskt lidande.Rasmus Paludans koranbränning och den hängda Erdogandockan i Stockholm blev bränsle för påverkanskampanjer som drabbar den svenska Natoprocessen.Nya stridsflygplan spelar rollMånga bedömare säger att Erdogan använder processen för att samla väljare inför det turkiska valet. Men i bakgrunden finns också stora, strategiska intressen.Det handlar bland annat om Turkiets behov av nya stridsflygplan, amerikanska F-16. Men också om Natos behov av Turkiet som en sköld mot möjliga robotangrepp från Iran – en stat som verkar komma allt närmare egna kärnvapen.Medverkande:Ingemar Adolfsson, tidigare försvarsattaché i TurkietHelin Sahin, Turkietexpert på PalmecentretKjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap på FörsvarshögskolanProgramledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenTekniker: Mats JonssonLjud från: Sveriges Radio, SVT, Reuters, Youtube.

Julen är här och vi har rimstuga! Vi ger också fem pass till jul och en hel del annat om löpning. God Jul!

Demokraterna gör om sitt primärvalssystem och bryter därmed en närmast helig tradition. Vi pratar också om Trumps önskan att riva upp konstitutionen. I närmast evigheter har delstaten Iowa varit först ut när Demokraterna ska utse sin presidentkandidat. Nu vill president Joe Biden se över turordningen och låta andra delstater gå före. Bakgrunden är bland annat kritik mot delstatens demografiska sammansättning, som en del menar inte är representativt för övriga USA.Trump vill riva upp grundlagenUSA:s tidigare president Donald Trump gjorde ett utspel på sin sociala medier-plattform där han önskade riva upp landets konstitution för att sedan hävda att det var fake news. Vad menade han egentligen, och hur landar det i det republikanska partiet att Trump vill riva upp grundlagen?Georgia väljer Raphael WarnockNatten till onsdag stod det klart att Georgia väljer demokraten Raphael Warnock som senator framför hans republikanske utmanare Herschel Walker. Warnocks vinst innebär att Demokraterna utökar sin majoritet i senaten och ger president Biden bättre möjligheter att genomföra sin politik.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Roger Wilson, USA-korrespondent och Cecilia Khavar, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Jakob Lalér

Sverigedemokraternas främsta skyltfönster ser ut att ha slagit igen. Maktkampen i Sölvesborg i Blekinge är över och som vinnare står nån slags variant av den breda mitten: Moderaterna, Socialdemokraterna, Centerpartiet och det lokala SoL-partiet. Förlorare är SD, som trots att de blev största parti i kommunen med 39 procent av väljarstödet, tappar den oerhört starka ställning de haft i Sölvesborg sedan 2018. Bakgrunden sägs vara en djup spricka mellan SD och M, som tillsammans med KD och SoL-partiet styrt de senaste fyra åren. Oenigheterna mellan partierna har bara ökat, precis som tonläget – och nu kan alltså samstyret ha nått vägs ände. Hur kunde det hända? Vad får det för konsekvenser? Och vad innebär det för Sverigedemokraterna som parti? Det pratar vi om i Aftonbladet Daily. Programledare: Olivia Svenson. Gäst: My Rohwedder, inrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Idag fortsätter jag att belysa det som är tankar och idag handlar det om den ständiga ström av nyheter som kör oavbrutet i bakgrunden och som påverkar oss antingen omedvetet eller medvetet. 

Vilka är de bästa tipsen när man ska starta, driva och utveckla ett litet eget företag som ska göra ens eget liv rikare? Det är temat för dagens avsnitt där vi blir intervjuade av vår lyssnare Monika Molander. Även om avsnittet fokuserar på företagande så kan man använda många av principerna som anställd också.

Detta avsnitt handlar om Oliver Bulloughs nya bok Butler to the World. I den föreslår författaren att Storbritannien medvetet har erbjudit t ex ryska oligarker en bekväm och omhuldad miljö för att i gengäld få in kapital i det ekonomiska system som höll på att pösa samman under 1950-talet. Bakgrunden till denna ordning går att hitta i ett unikt samarbete mellan en rysk bank i London och en engelsk bank i samma stad. De uppfann offshore-handel och vände med det upp och ner på det rådande ekonomiska systemet. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Det här är ett smakprov på en intervju med Dominik Henzel från februari 2022. Bakgrunden till intervjun är att Dominik har en liten roll i filmen Spring Uje spring, bara en scen och några få repliker, men den scenen och karaktären han spelar fastnade hos mig. Jag blev imponerad av hur mycket han kunde göra med så lite, och hur han byggde en hel rollkaraktär på bara några få sekunder, att jag ville prata med honom om den specifika scenen och just den inspelningsdagen. Vi pratade om annat också, om hur Dominik började med skådespeleri, hans specifika , om man får kalla det ”process”, vad han har lärt sig genom åren och annat runt själva hantverket skådespeleri. Bli patron för att höla hela intervjun:www.patreon.com/amkmorgon Här hittar du "Spring Uje spring": https://www.tv.nu/program/spring-uje-spring Musik: nebulae - cocabona