Podcast appearances and mentions of stefan krister

Vad är egentligen roligt? Historikern Peter K Andersson berättar om den eviga humorkonflikten från Shakespeare till Killinggänget. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns ett avsnitt av tv-serien Seinfeld där huvudpersonen, som är en framgångsrik ståuppkomiker, vill göra ett dåligt framträdande för att förstöra för sin rival, som ska uppträda efter honom. För att garantera att publiken inte ska skratta tar han på sig färgglada kläder och kliver upp på scenen med orden Nu ska vi ha roligt! Att säga åt publiken att de ska skratta, eller att för tydligt signalera humor, verkar för många vara ett bra sätt att döda humorn. Det är så tydligt så fort vi ser en komiker som ställer sig på en scen med en viss uppsyn och ett visst sätt att tala, att vi förväntas skratta. De flesta går med på det och kan knappt hålla sig för skratt innan komikern ens har öppnat munnen, men jag känner människor som har svårt att skratta åt komiker just för att det är meningen att man ska skratta åt dem.När Jerry Seinfeld medvetet försöker förstöra humorn genom att påtala den ställer han sig mitt i skärningspunkten för en gammal tvistefråga som kommit att definiera vårt sätt att betrakta humor. Kanske börjar den med William Shakespeare.När Hamlet instruerar den besökande skådespelartruppen i hur de ska framföra sina repliker lägger han också ut texten om hur truppens clown bör agera. Låt inte dem som spelar clowner säga mer än det som hör till rollen, säger han, för det finns en del clowner som själva skrattar för att lura sin publik att också skratta. Det är simpelt, anser Hamlet, och tyder på en ynklig lust att briljera. Raderna har ofta tolkats som Shakespeares egna åsikter om hur en komisk skådespelare bör framträda. Och om man ska ta honom på orden så är det just den påstridige och skrikige komikern som han vänder sig emot. Faktum är att Shakespeare och den skådespelare som spelade de komiska rollerna i hans tidiga pjäser just hade gått skilda vägar när Hamlet hade premiär 1599. Denne skådespelare hette Will Kemp och hade under flera år varit Londons främste teaterclown. Ja, ordet clown hade myntats bara något decennium tidigare som en beteckning på den roll i snart sagt varje pjäs som hade till uppgift att vara den komiske drummeln som klantar till alltihop och som skulle vara en igenkänningsfaktor för de i publiken som stod på marken och hade betalat de billigaste biljetterna. Den ursprungliga betydelsen i ordet clown var egentligen lantis eller bondlurk.Will Kemp hade excellerat i den här typen av roller och Shakespeare hade med glädje skapat oförglömliga karaktärer åt truppens clown, från Dogberry i Mycket väsen för ingenting till Bottom i En midsommarnattsdröm. Men Kemp hade också rykte om sig att köra sin egen grej, att säga mer än det som hörde till rollen, för att citera Hamlet. Han var en improvisatör som blev berömd på egen hand och vars närvaro i en uppsättning kanske distraherade från dramats handling. Hur det än var så lämnade han Globeteaterns kompani och blev ersatt av en annan clown med en helt annan stil. Han hette Robert Armin och Shakespeare skulle skriva flera roller åt honom, bland annat narren Feste i Trettondagsafton och narren i Kung Lear. Samarbetet mellan Shakespeare och Armin har tolkats som mer harmoniskt eftersom Armin bättre kunde gestalta de filosofiska och klipska narrar som Shakespeare föredrog i sina pjäser framför enfaldiga bondläppar och klumpiga betjänter.Detta skifte i Shakespeares komiska författarskap speglar också den generella utveckling inom den engelska teatern som skedde kring sekelskiftet 1600. De grälla clowner som tidigare hade varit en självklar ingrediens i både komedier, tragedier och krönikespel knuffades nu alltmer ut, betraktades som vulgära och ersattes med mer sofistikerade och urbana komiska figurer parodier på snobbar och hovmän eller fyndiga hovnarrar.Det här är en motsättning som verkar återkomma vid olika tillfällen i historien. Det är inte sällan som kritikerna är samstämmiga med Shakespeare och förordar komik levererad med en oberörd gravallvarlig min. I Sverige kom det här lägret att bli synonymt med den ironiska generationen, kanske tydligast representerad av Killinggänget, som gjorde humor som på ytan ibland såg ut som seriösa dramaproduktioner eller som byggde på så initierade referenser att få människor utanför Stockholm förstod allt som sas. Det var en humor som medvetet bröt med sina föregångare, de på 80- och tidigt 90-tal så populära Galenskaparna och After Shave, eller Sven Melanders Nöjesmassakern. Som Henrik Schyffert en gång uttryckte det i en intervju: Före oss var det bara Åke Cato. Men det fanns också företrädare för det andra lägret: samtida med Killinggänget var Stefan & Krister, representanter för ett helt annat ideal, ett ideal där det som Seinfeld försökte göra för att döda skrattet sannolikt skulle tas emot med stor entusiasm. Många i samtiden avfärdade Stefan och Krister som vulgär buskis, och Killinggänget växte delvis fram som en motpol till detta. Men även om det på ytan kunde se ut som en klyfta mellan stad och land, försvinner denna prydliga uppdelning när man betraktar humorn närmare. Det räcker kanske att peka på Robert Gustafsson, medlem av Killinggänget, vars humor på scen och i tv ibland överträffar Stefan och Krister i högljuddhet, hostningar och överdriven dialekt.Det är långt mellan 1590-talets London och 1990-talets Sverige, men trots det finns i båda tidpunkter en likartad konflikt mellan två typer av humor. Man kan hitta andra exempel på hur de som vill hävda sin sofistikerade humor demonstrativt avfärdar de överdrivna komikerna och vurmar för de mer subtila. Det är till exempel fortfarande många som säger sig föredra det lakoniska stenansiktet hos Buster Keaton framför Chaplins utstuderade sentimentalitet. Uppkomsten av begreppet deadpan comedy i början av 1900-talet illustrerar kanske en växande preferens för humor som inte ska ge sken av att vara humor.. Frågan är vad som är svårast. Många komiker kan vittna om att det är svårt att skriva skämt när man anstränger sig för att vara rolig. Och den bestående populariteten i bloopers och roliga hemmavideor där vanliga människor snubblar helt utan förvarning är kanske ett bevis på att den äkta komiken är den som uppkommer utan att någon försöker vara rolig. Å andra sidan är det kanske tur att vi också har komiker som gör jobbet åt oss. Akutmottagningarna skulle säkert hålla med mig.Peter K Andersson, historiker

Coronavirus, Stefan & Krister och balkonst. Samt tre gamla skämt förstås. 

I det här avsnittet vidrörs ämnet Nackdelar. När funkar det och när funkar det inte? Lukas är gäst och pratar lite om sitt rollspel “Travellers on a Red Road”. I vanlig ordning tas samtalet till oväntade platser och det spekuleras friskt om hur man kan skildra sin rollpersons nackdelar på intressanta sätt. Det blir också lite snack om PvP, OSR och Stefan & Krister. Något för alla alltså! (Vi ber också om ursäkt på förhand till alla med stomipåse...)

Vår utsände rapporterar från Sri Lanka. Dagens gäst är Stefan Gerhardsson - ena halvan i Stefan & Krister. Sveriges högsta träd. Isarna är livsfarliga. Pontus och Amerikanarna gör comeback.

"A.C. -en frisk fläkt från Borås!" Anna har jobbat i många år med underhållning på scen och TV. Vi snackar om revy, Stefan&Krister, Uffe Larsson, REA, Partaj, Wallmans och mycket annat. Och vad var det som gjorde henne extra populär på fester hemma i Borås?

Har du vad som krävs för att vara nästa Stefan & Krister? I "so you think you can Stefan & Krister" får vi reda på vem som har talangen, timingen och rätt typ av lösmustasch för att slå sig fram i den hårda, kalla och tuffa buskisbranschen. Hur klarar sig t ex Mimmi med sin feministiska approach, och vad händer när man tappar manus? Allt det och lite till får ni i veckans avsnitt av "So you think you can Stefan och Krister"

SKÅDESPELARE. Skådespelaren Siw Carlsson berättar om åren som folkkär buskisstjärna med Stefan & Krister, hur figuren Augustina uppstod och om livet på landsbygden. Skådespelaren Siw Carlsson tar oss med i karriärens toppar och dalar i sitt Sommar. Vi får höra om hur det egentligen är att bo på landet, om hur det är att vara gift länge - 48 år - med samma man och om den mycket speciella dam som har stått modell för rollfiguren Augustina.Siw Carlsson berättar också om den dag hon fick en hjärtinfarkt och om den långa vägen tillbaka.Om Siw CarlssonStor stjärna inom buskisgenren. Har i många år spelat revy med komikerduon Stefan & Krister på Vallarnas friluftsteater i Falkenberg. En återkommande figur är städtanten Augustina som hängt med i 25 år.Turnerat med revyerna i hela landet och de flesta har även visats i tv. Även spelat komedi med Eva Rydberg i Malmö och Helsingborg. Spelade Madam Bovén i SVT:s julkalender Tjuvarnas jul 2011.Drabbades av hjärtinfarkt under en repetition på Lisebergsteatern 2012. Har efter det börjat träna styrketräning på gym.Gillar fotboll och att åka spårvagn.Siw Carlsson har varit Sommarvärd 1991.Producent: Sven Börjesson

Kalle Lind pratar med medievetaren Joanna Doona om varför folk ser på satir. Saker som nämns: Jon Stewart, Liv Strömquist, Soran Ismail, Donald Trump, snusk, Stefan & Krister, pingelmössor, snabelskor, jihadism och svårigheten att samtala med akademiker.

Skådespelerska "Min hjärna kokade helt enkelt över och jag klarade inte av att stänga av plattan. Under 2 års tid sov jag inte mer än 2 timmar i stöten. Jag vaknade alltid aptrött, arg och missnöjd på morgonen. Att inte sova är som att sakta, sakta strypa hjärnan. Att inte sova gör en panikslagen". Så säger Annika Andersson i sitt Sommar i P1. Annika Andersson älskar sitt jobb eftersom det går ut på att sprida glädje, men vid en tidpunkt blev det helt enkelt för mycket. När Annika Andersson plötsligt började se dubbelt kände hon att det var ohållbart. Läkarna konstaterade att hon var utarbetad och hon blev sjukskriven i fyra månader. - Jag begriper ju nu när jag kollar bakåt i min almanacka att det inte är konstigt att det gick som det gick. Jag har helt enkelt inte klarat av att hitta balansen mellan jobb och ledighet. Man brukar säga att folk utvecklas genom att gå igenom kriser. Annika Andersson menar dock att det varit tvärtom för hennes del. Hon säger att hon har ”invecklats”. Om Annika Andersson En av lagledarna i SVT:s underhållningsprogram Hela Sveriges Fredag. Syns också regelbundet i TV4-programmen Parlamentet och Time Out. Blev uppringd av revyduon Stefan & Krister 1996 och fick en roll i farsen Hemlighuset på Vallarnas friluftsteater där hon senare deltagit i ett flertal uppsättningar. Har vunnit privatteaterpriset Guldmasken tre gånger och deltagit i R.E.A-showen på Hamburger Börs i Stockholm. Gjorde 2011 debut på filmduken med roller i både Åsa-Nisse - Wälkom to Knohult och The Stig-Helmer Story. Är medlem i världens största kartlagda släkt - Långarydssläkten. Producent: Ida Lundqvist