Podcasts about Faktum

Den 6 juni firar Sverige nationaldag, men hur många vet egentligen varför vi firar just denna dag? Faktum är att nationaldagen är ett modernt påfund som endast har existerat i några decennier. Varför har vi överhuvudtaget infört denna helgdag? Påminner den om historiska händelser som är värda att hyllas, eller handlar det om något annat?En ofta återkommande förklaring är att Gustav Vasa valdes till kung i Strängnäs den 6 juni 1523. En annan förklaring är att dagen uppmärksammar tillkomsten av vår nya regeringsform år 1809, då det gustavianska enväldet avskaffades och Sverige fick ett styrelseskick som grundade sig på idén om maktdelning mellan kung och riksdag. Det var förvisso ännu inte en demokrati, men det markerade början på utvecklingen mot vårt nuvarande samhällsskick.Sanningen är dock att nationaldagsfirandet har sina rötter i Artur Hazelius flaggfester på Skansen på 1890-talet, vilka så småningom ledde till firandet av Svenska flaggans dag. Hazelius hade knappast lyckats med detta om han inte kunnat luta sig mot en nyväckt svensk nationalism – samma strömning som resulterade i nationalsången, svenska flaggor på flaggstänger och den etablerade Sverigebilden med röda stugor, husmanskost, folkdräkter och föreställningar om gemensamma värderingar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den svenska nationaldagen och den nationalistiska rörelse som banade väg för nationaldagsfenomenet.Bild: Nationaldagsfirande på Skansen i Stockholm den 6 juni 2016.Foto: Bengt Nyman – Eget arbete. Wikipedia. Licens: CC BY-SA 4.0.Musik: La Marseillaise Rouget de Lisle Musique de la Garde Républicaine. Band of the Garde Républicaine, directed by François-Julien Brun. Recorded at the Théâtre des Champs-Elysées. Tillgänglig via Wikimedia Commons. Public domain.Du gamla, du fria. Kören Harmonica med ett CC-licensierat körarrangemang skapat av Anders Ewaldz. Tillgänglig via Wikimedia Commons, Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International.Svenska: Kören Harmonica framför Sveriges nationalsång med ett CC-licensierat körarrangemang skapat av Anders Ewaldz. Texten är skriven av Richard Dybeck 1844 och melodin är hämtad från en gammal folkmelodi.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johan Tangen har i tolvstegsvärlden lite skämtsamt kallats för ”Yoda”. Detta eftersom att han är så lugn, vis och klok. En ödmjuk, andlig och trygg man helt enkelt. Och detta kan jag verkligen skriva under på. Faktum är att Johan var en av dom som jag verkligen såg upp till när jag blev nykter för nästan 10 sedan.Nästa år når han milstolpen 30 år som nykter och drogfri och detta firar han med ett besök i Sveriges största beroendepodd! Ett samtal om att hamna snett väldigt tidigt, bli nykter väldigt ung och sitt viktiga arbete med livsprojektet Stockholm12. Denna fina mötesplats som hjälper så många beroende och medberoende människor varje dag!Tack Johan för ett fantastiskt samtal! Ärligt, insiktsfullt och givande! Men framförallt - Tack för allt du gör för alla beroende där ute! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har svängt rejält på börsen den senaste tiden. Faktum är att vi befann oss i en björnmarknad nyligen efter en nedgång på över 24% på grund av Trumps handelskrig. Det är 17:e gången sedan 1984, men vad innebär det, hur länge brukar det pågå och hur bör man tänka likväl som agera? I det här avsnittet funderar jag och Johanna Kull på just den frågan.Här är bilden som vi pratar om i slutet av avsnittet (för hur man ska tänka när det stormar på börsen) https://x.com/Investeraren/status/1907847453493133628Delikat lyssning på dig,Nicklas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trond Egil Lunde, 1. Kor 15:1-20, Rom 5:8-9, 2. Kor 5:21, 1. Kor 15:54-58

Jenny har varit ute på landet och skrivit på boken. Faktum är att just boken har blivit orsaken till att rosduon rykt ihop – för första gången på fem år. Blir de vänner igen? Det vi i alla fall vet är: allt blir bra.Victoria har myntat ett nytt begrepp: STV – Syren Till Vänster. För syrener behöver inte alltid vara perfekta, ibland är de som vackrast när de är lite brokiga.Veckans lyssnarfrågor handlar om hur man bäst tar hand om syren i kruka, hur man vårdar övervintrade växter på våren och hur man beskär svarthallon på rätt sätt.Dessutom blir det fotbollsstjärnor, att stå på egna ben och inbakade flätor.Hör gärna av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps agerande med tullbråk har skapat stor oro på börsen. Faktum är att snittaktien på Nasdaq tappat -47% sen respektive akties årshögsta vilket gör att man med fog kan prata om en krasch. Dessutom har vi fått ett regelrätt börsrally för europeiska försvarsaktier. Delikat lyssning på dig, Nicklas

Disclaimer: Pernille og jeg optager online, og Pernilles lyd driller lidt engang imellem, det håber jeg i kan bære over med.Jeg tror de fleste har svært ved at indrømme at de dømmer mennesker på baggrund af deres vægt. Faktum er bare, at Danmark topper listen over lande med flest ubevidste fordomme omkring vægt. Så, der dømmes. Men er der forskel på at dømme ubevidst og dømme bevidst? Det spørger jeg Pernille Andreassen om, i denne epiosde hvor vi centrerer os om emnet vægtstigmatisering. Ordet 'stigma' kommer fra det gamle Grænkenland og betyder 'mærke' eller 'tegn', og man brugte det til at fremhæve mennesker med en anden social status. Vægtstigmatisering handler om at have negative holdninger og adfærd overfor mennesker med en høj vægt, og i denne episode kan du få svarene på hvor vægtstigmatisering findes, hvad det gør ved os, hvem der er mest udsatte overfor det og, vigtigst af alt, hvad vi kan gøre for at minimere vægtstigmatisering.Det kommer vi blandt andet ind på i episoden:Hvad er vægtstigmatisering?Hvad er forskellen på bevidste og ubevidste fordomme omkring vægt?Hvor vægtstigmatisering finden henneHvor oplever vi mest stigmatisering?Hvordan kan vi rykke ved den internaliserede vægtstigmatiseringHvorfor det er vigtigt at tale om vægtstigmatiseringKan man kalde vægtstigmatisering som et folkesundhedsproblem?Hvem der påvirkes mest af vægtstigmatisering?Sociale medier og vægtstigmatiseringWegovy-shamingHvordan vi kan minimere vægtstigmatisering på et politiskt, samfundsmæssigt og personligt niveauSkal vi sige 'overvægt', 'høj vægt' eller 'tyk'Rapport fra Vidensråd fra forebyggelse: Vægtstigmatisering. Forekomst, betydninger og forebyggelseForekomst af vægtstigmatisering sker blandt andet på arbejdspladsen, mødet med sundhedsvæsenet, nære relationer, medier og populærkultur, selvstigmatisering, skoler og uddannelser. I Danmark topper vi listen på over 34 lande med flest ubevidste fordomme om vægt (1).Negative forestillinger om personer med høj vægt er udbredte i Danmark og man har blandt andet set at 3-årige allerede har en forståelse af, at det at have en høj vægt er forbundet med noget negativt (2). Den seneste systematiske gennemgang aflitteraturen og en metaanalyse viste, at gennemførelse af omfattende og langvarigeindsatser førte til et gennemsnitligt vægttab på 1,8 kilo målt efter to år (1,3).Spørgeskemaundersøgelser viser, at selvstigmatisering er udbredt, isærblandt personer med kort uddannelse og lav indkomst samt blandt kvinder, yngre personer ogpersoner, der forsøger at tabe sig (1).Selvom mænd ikke angiver at opleve vægtstigmatisering i lige så høj grad som kvinder, viste undersøgelsen, at oplevelsen af vægtstigmatisering steg, jo højere overvægten var (1).En dansk tværsnitsundersøgelse fra 2007 med follow-up i 2009 og 2011 viser, at 23,5% af deltagerne med et BMI på over 30 havde opfattelsen af at blive uretfærdigt behandlet på arbejdspladsen af deres overordnede, hvorimod kun 17,2 % og 17,6% af hhv. personer med et BMI på 18-24,2 og et BMI på 25-29,9 havde samme opfattelse (4).Kilder:1: Vidensråd for forebyggelse: Vægtstigmatisering, forebyggelse, betydninger og forebyggelsespotentialer, 20242: Spiel EC, Paxton SJ, Yager Z. Weight attitudes in 3- to 5-year-old children: Agedifferences and cross-sectional predictors. Body Image. 3: Madigan CD, Graham HE, Sturgiss E, Kettle VE, Gokal K, Biddle G, et al. Effectivenessof weight management interventions for adults delivered in primary care:systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials. BMJ. 2022.Available from: https://www.bmj.com/lookup/doi/10.1136/bmj-2021-0697194: Rudkjoebing LA, Hansen ÅM, Rugulies R, Kolstad H, Bonde JP. Work-unit measures ofpsychosocial job stressors and onset of bullying: a 2-year follow-up study. Int ArchOccup Environ Health. 2022:117–30.

Världens bästa skidåkare var bara 29 år gammal när han lade av. Istället kom han att bli en av Sveriges populäraste tv-personligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Faktum är att han blev räddningen för då helt nystartade TV4. Nu nästan trettio år senare får vi hela historien om hur det gick till när Gunde Svan blev tv-stjärna.Avsnittet är en repris från december 2020.Medverkande:Gunde Svan, tv-stjärna, fd längdskidåkareAgneta Sjödin, tv-programledare, författareJan Zachrisson, fd underhållningschef TV4Rolf Sohlman, reklammakare, tv-entreprenör, regissör Lars Weiss, fd programdirektör TV4Dokumentären är gjord av Martin Marhlo 2020. Slutmix: Sandra Pettersson.Arkivljud: Sveriges Radio, SVT och TV4.Foto omslagsbild: TV4

Fredrik och Fredrik ger forna år en match, när de ska samsas om dåtidens bästa spel. Detta ÄR "Retro GOTY!".Upplägget är följande: Vi lyfter först våra personliga topp tio spel för året i fråga - denna gång spelåret 1996! Efter det blir det (om finnes) knasig trivia och fakta - eller allmänna minnen från året i fråga. Därefter gör vi den titulära RETRO GOTY:n. Vilka är spelen som hamnar i vår gemensamma "Game of the Year" á 1996? Lyssna och lär kära lyssnare!Exempel på spel som tas upp:Heretic,Death Rally,Tomb Raider,Monster Truck Madness,Road Rash,Resident Evil,Command & Conquer: Red Alert,Screamer 2,Crash Bandicoot,Quake,Heroes of Might & Magic II,Sid Meier's Civilization II,Dessa och många många fler (obs! Vi spoilar inte de som ligger i våra personliga topplistor ovan!

Välkommen till AVK: Filmhyllan. En podcast om blurayberoende med Robin "Guiseppe" Goode Englund och Alexander Wahlgren.Tärningen är kastad och i det tionde avsnittet pratar Alex och Robin om Twin Peaks - Fire Walk With Me.Robin ska flytta, Alex är hemsökt av en apa och David Bowie kommer inte att prata om Judy. Faktum är att han inte kommer att prata om Judy alls.Det pratas även om elektricitet, Ray Wise, änglar, mjölk, majs, böckerna, den blåa rosen, Mark Frost, David Finch, Peter Griffin, snurrande fläktar, Roman Polanski, smärta och lidande, änglar, Mulholland Drive, hertznivåer, The Fabelmans, Michael Bays geniskap, Coopers roll, Paul-bröderna, medskyldighet och att sluta röka.Är den här filmen ansvarslös? Vem är drömmaren? Är David Lynch Gud?Detta och mycket, mycket, mycket, mycket, mycket, mycket mer i veckans fullsmockade avsnitt av AVK: FilmhyllanFölj oss gärna på Instagram, Twitter och Facebook.Vill du påverka vilka filmer vi pratar om i podden? Bli då patreon och få rösträtt i filmutvalet samt massvis av kul extramaterial!Patreon.com/avkfilmhyllanInstagram.com/audiovideoklubbenFacebook.com/audiovideoklubbenTwitter.com/audiovideoklubb Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva må du gjøre annerledes når du markedsfører på SoMe i 2025? Det er temaet for denne viktige episoden. Faktum er at på sosiale medier florerer det nå av SoMe-guruer som snakker om alt som har endret seg, og hva som funker NÅ. Men har det egentlig kommet så mange endringer? Hva er greia, og hva funker egentlig?

Britiske myndigheter jobbet på spreng for å for å skjule sannheten om South­port-terror­ist­en Axel Ruda­ku­bana, som var inspirert av en jihadist­manual. Stats­minister Keir Starmer rett­ferdig­gjør det med hensynet til etter­forsk­ning­en. Nye løgner skal dekke over gamle. Faktum er at regjeringen Starmer har prioritert det å slå ned på normale menneskers ytringer høyere enn å avverge terror: Nå viser det seg at Rudakubana forgjeves var blitt henvist til anti­ekstremisme­programmet tre ganger. Starmer begrenset seg ikke til å tukte vanlige folk: Selv politikere fikk munnkurv. Og nå spinnes «ensom ulv»-narrativet, mens trusselen fra importert jihadterror ignoreres. Statsministeren nekter å sette halen på grisen: Islam er en trussel, for med islam følger jihad, og jihad kan fascinere andre­generasjons­innvandrere. Vi har ikke glemt terror­angrepet i London i 2005. Det er ikke bare Storbritannias myndigheter som har malt seg selv inn i et hjørne, det gjelder store deler av makteliten i Vesten, og det eneste middelet de har igjen er hardbarka propaganda. Derfor går de i fistel når Elon Musk gjør en håndbevegelse de kan klistre til nazismen. Problemet er bare at den største nazi-trusselen i dag kommer fra islamo-nazismen, og at importen av den er deres egen skyld. Velkommen til Dagsorden med Christian Skaug og Rebecca Mistereggen.

Mika Zibanejad gör inte sin bästa säsong i NHL just nu. Faktum är att det kan vara hans sämsta. Den svenska stjärnan känns helt enkelt inte igen. Mot St. Louis Blues fick han mindre istid än någonsin tidigare under sina år i New York, och när Rangers mötte Winnipeg Jets tappade han pucken, vilket ledde till tre baklängesmål. Det är inga roliga tider för New York Rangers och den 31-årige stockholmaren. Varför befinner sig Mika Zibanejad i ett så djupt sportsligt mörker just nu? Vad innebär det här för honom, särskilt med superturneringen Four Nations runt hörnet? Och kan Rangers studsa tillbaka? Gäst: Jonathan Ekeliw Programledare: Erika Nielsen

Vill du slippa behöva hantera akuta brandkårsutryckningar när du är på semester? Då är veckans avsnitt av Klart! för dig. Idag delar jag nämligen med mig av hur en enkel extra rad kan hjälpa dig att lättare släppa jobbet när du är ledig. Gör du också så här? Eller, gör du något helt annat? Skriv till mig och berätta. Faktum är att oberoende av varandra hörde ytterligare två läsare av sig till mig efter att Tomas hade gjort det och berättade att de gjort likadant. Kanhända är detta vanligare än jag har märkt? Såhär kan du slippa att få mejlsvar tillbaka direkt om du skulle skicka mejl sent om kvällen. Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv. Mer från David:

Detta avsnitt gästas av elektrikern och knalleförsäljaren Robin. Faktum är att han valde att bli elektriker efter att ha lyssnat på Bygga åt idioter. Otroligt! Den andra gästen är multikonstnären och enhjulingsmedaljören Felix och de berättar om kaffe, foliehattar och en extreeeemt inrökt lägenhet.

Sista podden i november månad 2024. Vi pratar idag om den nationella årliga skogskonferensen som gick av stapeln under veckan men också om att vi testat AI med ingångsvärden från SLU Riksskogstaxering. Faktum verkar kvarstå; vi har alldeles för låga slutavverkningsvolymer och förutom skogsskador så är gallringen den stora anledningen.

I Sverige har vi en mer än tusen år lång historia av malmbrytning och metallframställning. Faktum är att vi haft uppemot 3 000 gruvor i landet, de flesta belägna i Bergslagen. Under Sveriges stormaktstid på 1600-talet utgjorde Falu koppargruva hela 2/3 av världens totala kopparproduktion, vilket förärade Sverige titeln som världens största kopparexportör. Men efter 1000 år i drift lades gruvan ned år 1992 och idag är det Chile i Sydamerika som är den största exportören och chilenska Escondida är den största gruvan. Men, kan det vara dags för en ny storhetstid? Senast en koppargruva startades i Sverige var år 1968, alltså för 56 år sedan. Det är något gruvbolaget Viscaria vill ändra på. De vill sätta sig själva och Sverige på kartan som en stor kopparleverantör på den europeiska marknaden genom att återstarta Viscaria-gruvan i Kiruna. I det här avsnittet får vi höra mer om det här projektet av bolagets vd Jörgen Olsson som bytt de skånska slätterna mot gruvmeckat Kiruna. Delikat lyssning på dig,Nicklas Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden återvänder idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i Stilla havet.Inte heller såg man framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sett mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur hittar man meningen i livet? Vad är existentiell hälsa? Finns existentiell ångest? Många tror att dom inte klarar av motstånd och kriser. Speciellt inte om man redan har några kriser i bagaget. Som om man skulle bli skör och alldeles för trasig för att orka med ännu en jobbig händelse i livet. Faktum är att det verkar vara tvärtom. Att kriser faktiskt är bra för oss människor och vår personliga utveckling. Lyckoparadoxen verkar vilja berätta för oss att ju mer vi söker lyckan, desto olyckligare blir vi. Det som kanske skulle lätta på trycket som vi alla går runt och bär på, vore att unna oss några rejäla sammanbrott, titt som tätt. Allt om detta och mycket med med psykologen Siri Helle i veckans avsnitt av Ångestpodden. Siris bok Existensboosten kan ni hitta tex här!Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Alex Dahlbäck @ stockholmsoundscapes.comInstagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallberg Facebook: Ångestpodden TikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden? Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon? mind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett hur stort problem är åldersdiskriminering i Finland? Många upplever att de blir sämre behandlade på jobbet eller kanske aldrig ens kallas till arbetsintervju på grund av deras ålder. Faktum är att 4 av 5 finländare som fyllt 60 upplever att vi har ett åldersdiskriminerande samhälle och europeisk statistik visar att det finns mer åldersdiskriminering i Finland jämfört med övriga europeiska länder. Vad ska vi göra åt det här? I Slaget efter tolv deltar journalisten och företagaren Ira Hammermann som engagerat sig mycket i frågan, och Elina Pylkkänen, understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet och leder en arbetsgrupp som jobbar med åldersdiskriminering. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

I gudstjänsten från Korskyrkan i Umeå predikar pastor Erik Bryskhe och Samantha Davage. Sång och musik under ledning av Sofie och Josef Lundin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag på tacksägelsedagen handlar gudstjänsten om tacksamhet och lovsång. Lovsångsledare och pastor Samantha Davage berättar om när en rutinoperation gav henne en skada på stämbanden och hur hon hittat tillbaka till en ärrad glädje.- I min smärta var jag ärlig med Gud. Jag lät mig själv vara ledsen, och jag lät min tro, och församlingens tro, bära mig. Faktum var att det var i mina djupaste dalar som jag upplevde att Gud var bredvid mig, som Gud höll om mig, och jag ser nu hoppet. säger Samantha i gudstjänsten.TexterLukasevangeliet 17:11-191 Thessalonikerbrevet 5:16-17MusikLåt varje hjärta (D A Østby, E Liljero, W Svensson)Psalm 150 (E Gard)This is how I thank the lord (A Figueroa, M McManus Goss, R Aholoka)Den Gud som bär (D Davage, J Gniste)Dina löften (S Lundin, J Lundin, C Östergren)O prisa högt (B W Hastings, D Ussher, M Sampson)Då brister själen ut (W Dahlroe)Det är inte förgäves (M Möllås)Vår fader (E Gard, M Ahlgren)MedverkandeEmma Nandorf – mötesledareErik Bryskhe – predikanSamantha Davage – predikan, sång och akustisk gitarrSofie Lundin – lovsångsledare, sång och reflektionChristina Samuelsson, Denzel Maarman, Kristoffer Arvidsson, Maria Kamara, Marie-Louise Lindman – sångJosef Lundin – elgitarrJan Kollberg – pianoPatrik Nordenstam – basTheodor Hugoh – syntJakob Hallkvist – saxofonNils Holmström – trummorProducent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.seTekniker: Magnus Kjellsson och Eskil LövströmSveriges radio Västerbotten

För Främre Orienten, Kina och andra gamla högkultursområden är bronsåldern en rik och välkänd epok med grandiosa imperiebyggen och skriftlig dokumentation. Men så är det inte för Sverige. Många svenskar har svårt att visualisera denna period av vår förhistoria, och de flesta av oss svävar på målet om vi tillfrågas om bronsålderslämningar i det egna kulturlandskapet.Faktum är dock att bronsålderns människor har avsatt mängder av imponerande och synliga lämningar i Sverige. Vi har också monumentalarkitektur, förvisso inga pyramider, men väl stora rösen med gravar, som i fallet med Kiviksgraven i Skåne och Blå Rör på Öland. Under bronsåldern tillkom dessutom flertalet av våra hällristningar, inte minst i Tanum i Bohuslän, som är uppsatt på Unescos världsarvslista. På 265 platser i Tanum finns omkring 6 000 inknackade figurer och nästan 10 000 skålgropar. På hällarna trängs stiliserade skepp, människor, hjortar, oxar, hjulkors, fotsulor, handflator, slädar, vapen och mycket annat. Vissa figurkombinationer är tydliga och kan lätt tolkas – lurblåsning, plöjning, strider, jaktscener, och så vidare – medan andra tecken och sammanhang är gåtfulla. Ett annat högst sevärt hällristningsområde finns vid Tisselskog i Dalsland.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om den svenska bronsåldern – vad kan man se, och var kan lämningarna bäst beskådas?Bild: Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. De är alltså skapade någon gång mellan år 1700 och år 500 f Kr. Inte långt från den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Wikipedia, public domainKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här är berättelsen om det engelska låtskrivargeniet bakom 2024 års största hype, om du inte fattat grejen än är det dags nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den limegröna väggen på Banker Street i Brooklyn är lika omöjlig att missa som hypen kring Charli XCX. Det är den 9 juni 2024 och under den senaste månaden har fans vallfärdat till den flera meter höga väggen, som lyser i samma skrikiga nyans som skivomslaget till hennes nya platta Brat.Den slimegröna färgen har inte bara tagit över The Brat Wall i New York, den har också fullkomligt exploderat online. Vart man än vänder sig på internet den här våren så möts man av limegröna memes med lågupplöst text i typsnittet arial.Trots att det bara har gått två dagar sedan albumet släpptes så har eniga kritiker och it-girls redan slagit fast att det kommer att bli en Brat Summer. Men den som passerar Banker Street den här morgonen ser att något är på gång. Faktum är att du inte ens behöver befinna dig på gatan för att märka det. Sin vana trogen livesänder Charli XCX nämligen väggen på sociala medier. Runt om i världen ser fans hur den gröna väggen i realtid börjar målas över i vitt. För varje långsamt drag med rollern stiger spänningen och i kommentarsfältet går spekulationerna vilda om vad det här betyder.Det sägs att det tar tio år att bli en overnight sensation och vem är ett bättre exempel på det än Charli XCX? Missa inte berättelsen om den brittiska hyperpop-tjejen som fullkomligt tog över 2024 och till och med fick sina fans att sitta bänkade för att titta på målarfärg som torkar.Medverkande: Noonie Bao, Patrik Berger, Fanny Svärd och Arwin Ismail.Programmet är gjort av Joanna Korbutiak hösten 2024Producent och programledare var Siri HillExekutiv producent Lars TruedsonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaLjudklippen i programmet kommer från intervjuer i Capital FM (2019), The Telegraph (2017), Late Night with Seth Meyers (2024), Red Bull: A Conversation With... (2020), Hitlåtens historia (SVT, 2015), Real Talk (Highsnobiety, 2018), The Fader (2019), Arte TRACKS (2019), Sidetracked (BBC Sounds, 2024) och Billboard (2024), samt Youtubekontona Charli xcx och Evan Satoshi, samt konsertklipp från Reputation Stadium Tour (TV Special 2018).

Promenerar man runt i ett villaområde ssyns fler skyltar som varnar för lekande barn än barn som faktiskt leker. Joel Halldorf funderar över kontrollbehovet i ett Sverige där det föds allt färre barn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.År 1968 släppte Paul Ehrlich boken ”The Population Bomb”, där den skenande befolkningstillväxten kopplades till tidens stora skräck – atombomben. ”Kampen för att föda mänskligheten är förlorad”, skrev Ehrlich och spådde att framtiden skulle präglas av svält och samhällskollaps.I dag är oron den omvända. Barnafödandet sjunker i hela västvärlden, och både politiker och experter är bekymrade. Sydkorea är värst i klassen: Det var första landet där barnafödandet sjönk till under ett barn per kvinna. I Sydeuropa närmar sig genomsnittet 1.0 barn, medan siffran i Skandinavien är 1.5. I samtliga fall långt under de 2.1 barn per kvinna som krävs för en stabil befolkningsnivå.I vissa kretsar har de dalande siffrorna utlöst en ny våg apokalyptiska stämningar. Bakom den värsta alarmismen hittar man ofta konspirationsteorier om folkutbyte, eller socialdarwinistiska idéer om att en ”ras” måste föda många barn för att bevara sin livskraft.Dessa överdrifter får andra att ignorera statistiken, vilket är olyckligt. Att oron inte ska överdrivas betyder inte att det är obefogat att diskutera ämnet. För det första väcker det nyfikenhet: Det verkar vara något med modernitet och småbarn som inte går ihop. Frågan är vad?För det andra kommer det få konsekvenser. Om man tillämpar de sydkoreanska födslotalen på 0.8 barn per kvinna på Stockholm, skulle det innebära att dagens 1 miljon invånare minskade till blott 400 000. Det är ett befolkningstapp större än vad digerdöden orsakade på 1300-talet. Vi skulle tvingas lägga ner skolor, omskola lärare till vårdpersonal och sänka pensionerna. Det är inte underligt om politiker engagerar sig, men vad ska de göra? Finlands ledande demograf, professor Anna Rotkirch, suckade över detta i en intervju vintern 2024: ”När man arbetar med politiker är det alltid samma sak. De säger: 'Vi måste lansera ytterligare en månads föräldraledighet.' Och forskarna svarar: Ja, det borde ni, men det kommer inte att ändra något.” Med politik kan man sänka höga födslotal, till exempel genom insatser för barns hälsa, kvinnors rättigheter och tillgång till preventivmedel. Men det funkar inte åt andra hållet: Det finns ännu inga exempel där demokratiska stater lyckats höja födslotalen.Den nedgång vi nu ser verkar inte ha med ekonomi eller familjepolitik att göra. I stället är det, konstaterar Rotkirch, ”något kulturellt, psykologiskt, biologiskt eller kognitivt” som pågår.Kandidater till kulturella förklaringar saknas inte. En del pekar på könsgapet mellan män och kvinnor, andra på förlusten av framtidstro. Men jag tror vi behöver gräva djupare. Vi måste förstå vår moderna kultur på djupet för att begripa vad som pågår.Enligt den tyske sociologen Max Weber kännetecknas moderna samhällen av en iver att kontrollera och optimera tillvarons alla delar. Målet, skriver Weber, är en värld där ”i princip allt kan bemästras genom kalkyler”.Vi vill kartlägga universum, förvandla skogar till naturresurser och organisera samhället genom byråkratiska system. Kontrollivern präglar inte bara vår relation till världen, utan också till våra egna liv. Med hjälp av appar och andra instrument försöker vi optimera arbete, sömn, träning, näringsintag och dejtingliv.Inget kommer undan optimeringsivern, inte ens föräldraskapet. I dag är graviditeter inte något som bara ”händer” till följd av passion och kärlek, utan ett noga planerat steg. Först vill vi leva ungdomens glada dagar, sedan utbilda oss och därefter etablera oss på arbetsmarknaden. Först då är det dags att tänka på barn – om stjärnorna i kärlekslivet står rätt, vill säga.Att en sådan planering är möjlig är naturligtvis positivt, men det gör att barnafödandet skjuts upp. År 1970 var svenska förstföderskor i snitt 24 år gamla, men år 2023 passerade genomsnittet 30. Med en så sen start är det svårt hinna med särskilt många barn.Och det är inte bara barnafödandet som optimeras, utan också barnen. De ska helst ligga lite före i utvecklingskurvorna, sköta skolan och ha givande aktiviteter vid sidan om.Dessutom ökar övervakningen. Själv minns jag en barndom där vi rörde vi oss i flock över stora områden: över fälten, in i skogen och till gölen där vi fångade ödlor. Få föräldrar skulle tillåta det i dag. Promenerar man runt i ett villaområde ser man fler skyltar som varnar för lekande barn, än barn som faktiskt leker.Vi ger barnen så mycket uppmärksamhet att vi inte orkar med särskilt stora barnaskaror. Småbarnslivet är slitsamt och tvingar föräldrar att offra andra aktiviteter: Resor, kultur, karriär, vänner och så vidare. För den moderna människan, som ju vill optimera sitt liv, är barn därför inget självklart val. När barnlösa par får frågan varför de avstått är det vanligaste svaret att de prioriterar sin frihet och sinaintressen.Kontrollsamhället krymper alltså utrymmet för barn på tre sätt. För det första leder det till att graviditeter skjuts upp, dessutom gör det föräldraskapet krävande och slutligen ställer moderna föräldrar sig frågan om barn är verkligen ett optimalt livsval. I ljuset av detta är sjunkande födslotal en fullt begriplig utveckling.Faktum är att man kan vända på frågan, och fundera på varför vi moderna kontrollmänniskor ändå fortsätter att föda barn. Borde inte barnen vara ännu färre i en tid då vi inte behöver stora barnaskaror för att överleva, och när alternativkostnaderna i termer av tid, pengar och slit är uppenbara?Kanske har det med kontrollens baksida att göra? Weber liknade ett samhälle där allt var underkastat rationella kalkyler vid en järnbur. Visst var det effektivt, men samtidigt sterilt och instängt. Som att leva i ett excel-ark.Barnen skapar oreda i systemen, och just därför erbjuder de glimtar av magi i en annars kontrollerad tillvaro. Mitt i allt slit uppstår tillfällen då livet plötsligt drabbar oss, vackert och oväntat. Tänk på föräldern som kommer hem från en dag på kontoret och får en stund i barnets sagovärld, innan det är dags att sova. Vi hör ofta människor säga sånt: Att deras liv kändes tomma tills de fick barn.På så sätt blir barnen ett existentiellt smörjmedel i den moderna maskinen. Vi föder kanske få barn, men de vi har gör livet i Webers järnbur mer uthärdligt. Man skulle kunna parafrasera Karl Marx här: Barnen är hjärtat i en hjärtlös värld – de är folkets opium.Om kontrollbehovet är problemet, då kommer vi inte till rätta med de låga födslotalen genom att höja några bidrag. Det räcker inte att vrida på maskinens reglage, utan vi måste fundera på själva grundkonstruktionen. Barnbristen framstår som ett symptom på ett mer fundamentalt problem, nämligen att vi har skapat ett samhälle där fjädrarna är så hårt spända att det saknas marginaler. För vi lever ju i en värld där utslagning och utbrändhet hotar dem som inte lyckas optimera sina val.I stället för att vifta bort rapporterna om sjunkande födslotalen, bör vi alltså se barnbristen som ett tecken på att något grundläggande behöver förändras. Den moderna maskinen annekterar allt mer av vår livsvärld, och idag utnyttjar vi barnen för att skapa en förtrollad sfär som den inte kommer åt. Men det är inte det vuxna svaret på det här problemet.I stället borde vi fundera på samhällets grundstruktur. Ta oss ur modernitetens kontrollerande järnbur och försöka förvandla den till något annat. En trädgård, en katedral – eller kanske en kreativ lekplats?Joel Halldorfförfattare och kyrkohistoriker

Principer och värderingar kan stå i konflikt med viljan att förstå. Lyra Ekström Lindbäck funderar över avsiktslöst tänkande i ljuset av tre personer: Hannah Arendt, Adolf Eichmann och Sokrates. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den 12 december 1961 dömdes nazisten Adolf Eichmann till döden. Det var en väntad, rentav given, dom. Men rättegången hade ändå varit rörig. Eichmann hade svårt att minnas vissa saker, som viktiga datum i krigsutvecklingen.Vad han däremot mindes kristallklart var sin egen karriär: de exakta omständigheterna kring varje framsteg. Han hade varit i Slovenien, men kom inte ihåg på vilket uppdrag. Han mindes bara att han hade fått bowla med landets inrikesminister.I polisförhören förklarade han noggrant varför det inte hade varit hans fel att han aldrig nått en högre befordran. Han skröt med sin felfria yrkesutövning inför mannen som frågade ut honom: en tysk jude och förintelseöverlevare.Eichmann var, enligt filosofen Hannah Arendt som bevakade rättegången, inte dum. Inte heller var han ond, i bemärkelsen driven av en diabolisk anda. ”Förutom en extraordinär omsorgsfullhet vad gällde hans personliga avancemang”, skrev hon, ”så hade han inga motiv över huvud taget.”Eichmann var ideologisk antisemit och visste mycket väl att han skickade människor i döden. Men han reflekterade inte så mycket över det. Han koncentrerade sig på att vara en felfri byråkrat. Kan vi förstå att en människa kan agera så, utan att drivas av ett brinnande hat?Ett större mysterium, tycker jag, är Arendts egen brist på känslomotiv. Hon var själv tysk judinna. Hon hade arbetat för en sionistisk organisation, internerats i koncentrationsläger och osannolikt nog lyckats fly. Att hon överlevde Förintelsen var en lycklig slump. Att hon förlorade vänner och släktingar behöver knappast nämnas.Det hade varit så rimligt om hon hade drivits av hämndbegär. Om hon hade idealiserat den unga staten Israel och fallit in i kören som beskrev Eichmann som en djävul. Men hon hade ingen sådan agenda. Hon ville bara förstå.Detta motiv blev svårt för hennes samtid att svälja. När hennes rapporter från rättegången publicerades utsattes hon för dödshot. Hon anklagades för att vara antisemit: för att ha beskrivit de judiska organisationernas avgörande roll för massmorden och för att ha fokuserat på Eichmanns personlighet istället för att bara förklara honom omänsklig.Påbudet om blind fördömelse är en begriplig reaktion på fruktansvärda händelser. Men det finns en motsättning mellan att fördöma och förstå. Det menar den judiska filosofen Judith Butler. Efter Hamas terrordåd den 7 oktober 2023 insisterade Butler på att se händelsen i den historiska kontexten av israeliskt övervåld mot det palestinska folket. Kravet på fördömelse, menade hen, innebär ”en vägran att förstå, i rädsla för att kunskap bara kan relativisera och underminera vår bedömningsförmåga.”Butler blev hatad i sociala medier. Samma öde drabbade den rysk-judiska tänkaren Masha Gessen. Efter att hen hade utsetts till vinnare av Hannah Arendt-priset skrev Gessen en artikel som kritiserade hur den tyska minneskulturen tystar samtalet om övervåld i Gaza.”Det är oerhört svårt för människor att förstå att någon kan ha varit ens fiendes fiende men ändå inte en välvillig kraft. Ett offer men ändå en förövare. Eller vice versa”, reflekterade hen. I artikeln liknades situationen i Gaza vid ett ghetto. Stiftelsen som delade ut priset ville ställa in ceremonin. De tyckte att Gessen hade relativiserat Förintelsen.Jag undrar om Hannah Arendt själv hade kunnat vinna Hannah Arendt-priset under de premisserna.Men ändå. Är det inte farligt att tänka som Arendt gjorde, utan en tydlig agenda? Ska man inte hålla fast vid sina värderingar före allt annat? Riskerar man inte att bli som Eichmann annars, en samvetslös kugge i ett nazistiskt maskineri?Faktum är att Eichmann hade ett samvete. Han höll fast vid sina principer. De bestod i att utföra sitt jobb väl, lyda lagen, försörja sin familj och försvara sitt land. Han hade blivit övertygad nazist av karriäristiska skäl och förblev det av rådande samvetsskäl. Som Arendt skriver: ”Ondskan hade i Tredje riket förlorat den karaktär som gör den igenkännlig för de flesta människor: karaktären av frestelse.”Eichmann var, enligt ett halvdussin rättspsykiatriker, helt normal. Som de flesta andra sade han emot sig själv en del och pratade gärna i klyschor. Och som de flesta andra hade han inga problem med att utföra sina arbetsuppgifter utan att ifrågasätta dem. Snarare tvärtom.Problemet var bara att han inte tänkte i onödan.Men vad innebär det att tänka i onödan?Det är att tänka utmanande, obekväma tankar. Det låter väl bra, tycker de flesta. Men i praktiken vill många förbjuda sådana tankar. Enligt socialpsykologen Jonathan Haidt har motståndet mot så kallade ”kränkande” idéer vuxit på universiteten. Studenter vill slippa utsättas för sådant som kan klassas som rasism, sexism eller antisemitism.Haidt kallar den här inställningen för ”ett förkastande av arvet från Sokrates”. Sokrates beskrev sig själv som en bromsfluga på det atenska folkets feta hästkropp. ”Han ansåg det vara sitt jobb att sticka, störa, ifrågasätta och därigenom provocera atenarna till att tänka igenom sina nuvarande uppfattningar och förändra dem som de inte kunde försvara.”Sokrates ifrågasatte alla. Statsmän, retoriker, poeter och sofister. Han ville se om deras resonemang gick ihop. Det värsta som kan hända en människa, enligt Sokrates, är ”att hon hamnar i självmotsägelse och upphör att vara en enhetlig person”. Så formulerar den svenska filosofen Charlotta Weigelt det i sin rika bok ”Sokrates. Filosofens skepnader”.Att vara i samklang med sig själv är inget givet faktum, påpekar Weigelt. Människan är till sitt väsen splittrad. Det är därför vi kan tänka på våra egna tankar. Det är svårt att inse vad man redan tänker, men ännu svårare att förstå vad man inte tänker. Det är ofta det sista man vill tänka på.När Sokrates ställdes inför rätta försökte han begripa vad han egentligen åtalades för. Han erkände sig skyldig till att aldrig ha brytt sig om ”det som de flesta andra har brytt sig om, nämligen affärer, försörjning, militära uppdrag, politiska positioner och andra befattningar”. Han såg att hans motiv var helt obegripliga för vanligt folk. Varför hade han gått runt och stört alla sådär?Det är mycket svårare, insåg Arendt, att förstå vad som drev Sokrates än vad som drev Eichmann. Filosofen var exceptionell. Den nazistiska byråkraten, liksom rådet i Aten som dömde Sokrates till döden, var banala, helt normala. De fokuserade på sina egna liv och arbetsuppgifter. De glömde, eller orkade inte, tänka på något annat.Tänkande är ingen garanti för godhet. Tänkandet är rörligt, opålitligt och kommer alltid att väcka misstänksamhet. Som Arendt skrev om Sokrates: ”Eftersom han inte hade någonting att lära ut, ingen sanning att dela ut, anklagades han för att aldrig avslöja sin egen uppfattning.”Skillnaden mellan att sakna agenda för att man tänker, och att utföra någon annans agenda för att man inte tänker, kan tyckas vara hårfin. Men bara den senare kan se ett folkmord som en möjlighet för att bygga en fin karriär.Lyra Ekström Lindbäckförfattare, kritiker och filosofBibliografiArendt, Hannah. Eichmann in Jerusalem: A Report on the Banality of Evil. Penguin Classics, 2022.Arendt, Hannah. The Life of the Mind. San Diego, California: Harcourt Brace Jovanovich, 1981.Butler, Judith. “The Compass of Mourning”. London Review of Books. Vol. 45 No. 20 · 19 Oktober 2023.Gessen, Masha. “In the Shadow of the Holocaust”. The New Yorker. 9 December 2023.Haidt, Jonathan. Lukianoff, Greg. The Coddling of the American Mind: How Good Intentions And Bad Ideas Are Setting up a Generation for Failure. New York: Penguin Press, 2018.Platon. ”Sokrates försvarstal”. I Skrifter Bok 1. Översättning av Jan Stolpe. Stockholm: Atlantis, 2000.Weigelt, Charlotta. Sokrates. Filosofens skepnader. Stockholm: Bokförlaget Faethon, 2023.

Gränsen mellan förhistoria och historia brukar ofta anses löpa mellan de epoker då människan bara har efterlämnat arkeologiska fynd och den era då hon lärt sig skriva. Skrivkonsten har ofta framställts som en vattendelare i utvecklingen mot avancerade civilisationer. Det faktum att vissa högkulturer – till exempel Inkariket och andra imperier i Sydamerika, samt mängder av afrikanska välden – inte utvecklade skriften har i regel ignorerats. Faktum kvarstår att något väsentligt hände när vi började använda abstrakta tecken för att bevara och förmedla kunskap.I det fjärde avsnittet av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om våra äldsta skriftsystem, om den långa vägen från bilder till alfabet.Varför skedde detta? Hur, när och var tog människan steget över till att rita, knacka och trycka fram budskap på lerplattor, stenar, djurhudar och andra material som föregick papperet? Hur kom det sig att våra europeiska och västasiatiska förfäder – till skillnad från kineserna – vidareutvecklade och rationaliserade skriften till dagens bokstäver? Varifrån gick influenserna, och vilka samhällskrav låg bakom våra första kommunikationstekniska revolutioner? Minst lika intressant är frågan hur länge det dröjde innan vi lärde oss tolka de gamla hieroglyferna och kilskriftstecknen. Väl att märka är alla forntida skriftsystem ännu inte dechiffrerade och avkodade. Varför är det ännu omöjligt att läsa vad bronsåldersmänniskorna skrev på det minoiska Kreta och i induskulturens Pakistan?Bild: Kontrakt om försäljning av en åker och ett hus i den kilformade kilskriften anpassad för lertavlor, Shuruppak, ca 2600 f.Kr, Wikipedia, Creative Commons.Klippning: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns flera hundra olika varianter av humant papillomvirus, HPV, men bara några är farliga. Dessa kan orsaka livmoderhalscancer, som kan leda till infertilitet och i värsta fall död. Men tack vare vaccin mot de farliga varianterna i kombination med gynekologiskt provtagningsprogram, där man kan upptäcka tidiga cellförändringar, så kan många sjukdomsfall undvikas. Faktum är att forskare hoppas att sjukdomen ska vara utrotad i Sverige år 2027. Hör professor Joakim Dillner berätta mer. 

Göbekli Tepe är den äldsta plats för tillbedjan som någonsin upptäckts. Faktum är att detta stora och hisnande tempelkomplex i sydöstra Turkiet kan vara "det allra första som människor någonsin byggt".Wikipedia säger sitt om Göbekli Tepe. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De mest våldsamma striderna mellan de västallierade och tyskarna utkämpades i Italien. Den allierade landstigningen på Sicilien innebar slutet för Mussolinis regim, men kriget på det italienska fastlandet hade bara börjat och skulle bli kostsamt och blodigt. Mellan 1943 och 1945 förlorade de allierade 60 000 i stupade och tyskarna 50 000 stupade i Italien.De allierade inledde landstigningen på det italienska fastlandet den 3 september. Förhoppningarna att man skulle kunna ta Rom snabbt rusades omedelbart. Ledda av generalfältmarskalken Kesselring skulle tyskarna göra effektivt motstånd ända fram till maj 1945.I denna nymixade repris av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved den första delen av kriget i Italien.Efter landstigningen vid Salerno den 9 september 1943 kunde amerikanarna och britterna kämpa sig fram och inta Neapel. Redan i inledningen av kriget i Italien insåg de allierade att tyskarna skulle göra motstånd. Faktum är att de allierade knappt ens hade numerärt övertag. Dessutom hade de en formidabel motståndare i den tyska befälhavaren Kesselring som trots sin bakgrund inom Luftwaffe visade sig vara ett operativt geni.Tyskarna hade stor hjälp av terrängen som gynnade försvarsstrid för den som förstod att utnyttja den rätt. De höga bergsmassiven i mitten av den italienska halvön sluttade brant mot kusterna i väster och öster. De plana kustområdena genomskars dessutom av floder.Tyskarna bet sig fast norr om Neapel, men tvingades att utrymma och falla tillbaka norrut mot en förberedd försvarslinje i höjd med Monte Cassino. Denna så kallade vinterlinjen eller Gustav-linjen blev inledningsvis för mycket för de allierade de körde snabbt fast. På berget centralt placerat i den tyska linjen fanns det berömda klostret Monte Cassino. Men vad använde tyskarna det till? Skulle man försöka anfalla och ta klostret och bergsmassivet eller gå runt? Dessa problem brottades den allierade ledningen med i början på det nya året 1944.En del av denna inledande del av kriget i Italien var Mussolinis fall och Italiens kapitulation för de allierade. Tyskarna som var förberedda på en italiensk kollaps tog snabbt över de italienskkontrollerade områdena i Grekland, på Balkan och västerut mot Frankrike. De italienska soldaterna fick välja mellan att fortsätta strida för Tyskland eller skickas som arbetskraft till Tyskland. Ett ytterligare alternativ var fångenskap – koncentrationsläger. På en del platser gjorde italienska förband motstånd och tyskarna reagerade med stor hänsynslöshet. Det mest kända exemplet är måhända avrättningen av närmare 2 000 italienska soldater ur den 33:e infanteridivisionen Acqui på den lilla ön Kefaloni i september 1943. En händelse för övrigt förevigad i filmen Kapten Corellis mandolin.Mussolini internerades av de italienska myndigheterna men fritogs av tyskarna och sattes in som marionettledare för en tysklojal nazistisk republik i norra Italien – den så kallade Salórepubliken. Tyvärr kom repressionen i denna republik att leda till likvidering av många tyska motståndare och för första gången i Italien systematiska mord på den judiska befolkningen. Salórepubliken är måhända den mörkaste företeelsen i Italiens andra världskrigshistoria som kastar sin skugga mer än något annat över diktatorn Mussolini även om han tappat mycket av sitt verkliga inflytande.Bild: Trupper från 51:a höglandsdivisionen lastar av förråd från tanklandningsfartyg på öppningsdagen för den allierade invasionen av Sicilien, 10 juli 1943. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Mussolinis hatfyllda relation med Adolf Hitler Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Harvard Business Review står att läsa att den mest felaktiga halvsanningen om ledarskap är att det bra handlar om karisma och visioner – antingen har man det eller har man det inte. Faktum är att ledarskapsfärdigheter inte är medfödda. De kan förvärvas och finslipas. Men först måste man lära sig på vilket sätt de skiljer sig från chefsfärdigheter. Häng med Lars och Mats i deras resonemang om viktiga skillnader mellan chefskap och ledarskap. Låt dig också inspireras av hur viktigt det är att förstå, och i viss mån bemästra båda för att uppnå resultat.

Kollagen skulle angiveligt være et mirakelmiddel, hvis du drømmer om fyldig og spændstig hud. Angiveligt virker det fugtbindende i huden og modvirker derfor angiveligt fine linjer og rynker i huden. Angiveligt. Faktum er bare at kosttilskud ikke reguleres på ligefod med lægemidler, så skal vi bare stole blindt på producenterne? Vi har lagt hud til at teste kollagentilskuddet af - og gør os klogere på emnet ved at tale med læge og ph.d. i dermatologi Cæcilie Johansen - lyt med! Især hvis du, ligesom os, drømmer om tips og tricks til en friskere og flottere hud! Medvirkende: Cæcilie Johansen, Emma Jensen, Anna Kjær KristensenIndslag:

Börsen har haft bra momentum senaste tiden och DI skrev nyligen en artikel med rubriken "BÖRSRALLY ÖVERALLT - NÄSTAN" med versaler. Ett tecken i tiden kring att börsen stigit, volatiliteten är låg, noteringsfönstret på väg att öppnas och riskviljan på uppgång. Faktum är att OMXS30GI nu stigit +57% sen 29 sep 2022. I avsnittet berättar jag även om mina spaningar från ett fabriksbesök hos AB Volvo Powertrain i Köping där det tillverkas växellådor samt ett delikat nyhetssvep. Trevlig lyssning på dig, Nicklas

Det går inte att öppna en tidning eller scrolla i sin mobil utan att bombarderas med råd om hur man blir smalare, friskare eller sover bättre. Vi är många som fastnar i prestation och lyckojakt – och mitt i löpsteget frågar vi oss: vad är egentligen meningen med alltihop? Faktum är att det finns pusselbitar som är långt viktigare för en god hälsa än motion, rätt mat och allt det där. Men det är pusselbitar som vi sällan pratar om. Frågan är varför? Det och mycket mer pratar jag om i det här avsnittet tillsammans med psykologen och författaren Siri Helle, aktuell med boken Existensboosten. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Häpnadsväckande, eller varför skriver han som han gör? "Mutor, riggade affärer, smutsiga offentliga upphandlingar. Men även förälskade poliser som läcker hemligheter till gängkriminella är en del av den växande svenska korruptionen. Vad är egentligen korruption? När detta missbruk av maktposition för egen vinning uppmärksammas, tenderar det att handla om människor med en moral mer elastisk än en gummisnodd och snabba cash i sikte. Men en utomordentlig journalistisk granskning som Dagens Nyheter har gjort handlar om någonting annat. Nämligen honungsfällor och polisläckor. Poliser och civilanställda utredare som förälskar sig i grovt kriminella män och börjar förse dem med sekretessbelagda uppgifter. För gangsters är givetvis upplysningar om allt från vad de är misstänkta för till var fiender eller vittnen kan tänka befinna sig fantastisk information. För polisen är det här hotet närmast att betrakta som en katastrof. En katastrof för tilliten mellan kollegor och för arbetsmoralen. På sikt är det någonting ännu värre, nämligen ett minskande och möjligen rent av förlorat förtroende för polisen och för staten. Det må låta alarmistiskt, men infiltration av det här slaget är farligt för demokratin. DN:s granskning visar att det har gjorts 514 anmälningar om misstänkta läckor sedan 2018 och att minst 30 polisanställda har sparkats eller sagt upp sig efter att ha konfronterats som säkerhetsrisker. Där finns den unga poliskvinnan som försåg sin grovt kriminelle pojkvän med information. En fiende blev grovt misshandlad, en annan är spårlöst försvunnen. Där finns kontrollanten vid gränspolisen som sålde hemliga uppgifter till kriminella gäng. Kort efter hennes slagningar på två män blev de mördade. Där finns den civilanställda kvinnliga utredaren som hade sexuella relationer med fyra gangsters och som avslöjades med att läcka. I några av fallen har de avslöjade fått jobb inom andra myndigheter där de fortsätter att handskas med sekretessbelagd information. Skäl att ta sig för pannan saknas sannerligen inte. Hur stort mörkertalet är vet vi av lätt insedda skäl inte, men att allt inte avslöjas råder det ingen tvekan om. Jag antar att det inte finns någon anledning att förvånas. Den grova brottsligheten bär inom sig viss kreativitet, den blir allt mer raffinerad, utvecklar sina arbetsmetoder, hittar nya vägar. Att snärja polisanställda känslomässigt, lura i dem att de har en framtid ihop, är bara en del i en komplex verksamhet. Till saken hör också att Sverige de senaste årtiondena har tenderat att bli mer som Europa och världen i övrigt. På gott och på ont. Den här sortens läckor har polisen i södra Europa haft problem med länge. Att Sverige inte längre är en idyll visar sig också i Transparency Internationals granskningar. Organisationen mäter varje år den upplevda utbredningen av korruption, denna brottslighet som förgiftar och som gröper ur tilltron i samhället. Den svenska utvecklingen är negativ. I år hamnade landet på en ny lägsta nivå och tappar i förhållande till de nordiska grannländerna. Faktum är att endast fyra andra länder i EU har en sämre utveckling. Visserligen sker tappet från en mycket hög position. Sverige rankas som det sjätte minst korrumperade landet i världen, men trenden är oroande. Då och då ser vi rubrikerna fladdra förbi: Verksamhetschefen på Akademiska sjukhuset i Uppsala som dömdes till fängelse för att ha tagit emot mutor från olika leverantörer, besiktningsmän som låter fordon passera mot betalning, fångar som försöker köpa information om anstalters larmsystem ... Ett uppmärksammat exempel på en annan slags korruption är den kvinnliga handläggren på en domstol som försåg sin kriminelle älskare med nyttiga hemligheter. En god nyhet är att Avdelningen för särskilda utredningar, en fristående organisation inom Polismyndigheten som utreder misstänkta brott av det här slaget, har utvecklat sin kompetens. Förmågan att bekämpa korruption, insiderverksamhet och infiltration har stärkts. Den mindre goda nyheten är att även den organiserade brottsligheten fortsätter att utveckla sina metoder." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Marianne Natvik är allmänläkare i Norge och specialiserad på klimakteriet. Hon forskar också på hur kvinnor upplever att de behöver information och upplysning kring klimakteriet. Hon menar att det är viktigt med övergångsoptimism eftersom övergångsåldern inte är en undergång. Faktum är att när vi går igenom klimakteriet har vi cirka hälften kvar av livet. I avsnittet får vi veta vad som skiljer Norge och Sverige åt i kunskap, upplysning, behandling, inställning till hormoner och vad läkare, respektive kvinnor, upplever. Det är mycket som liknar vår situation i Sverige men även en hel del saker som är helt annorlunda. Vad kan man erbjuda förutom hormoner och hur ser det ut med läkarnas utbildning och tillgänglighet? Hur ser intresset för hormonbehandling ut och hur talar man om klimakteriet i Norge? Dessutom får vi veta ett bra ställe att rekrytera kvinnor till forskning är genom frisörer.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra tarmar är fulla av bakterier, och de spelar en större roll för våra liv än vad man kanske kan tro. Faktum är att tarmen fungerar som ett eget ekosystem inuti oss, där det lever fler bakterier än det finns människoceller i våra kroppar. Mikrobiologen Fredrik Bäckhed berättar om tarmbakterierna och vilken roll de spelar för vår hälsa – för hur tarmfloran mår både påverkar och påverkas av hur resten av kroppen mår. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första försöket från engelsmännens håll att bosätta sig på den nordamerikanska kusten under 1580-talet, gick helt åt pipan. Faktum är att hela detta första koloniseringsförsök upplöstes i ett intet, kolonisterna glömdes och när man äntligen återvände hade de försvunnit. Det här är den mystiska berättelsen om kolonin på ön Roanoke under drottning Elisabeth I:s tid. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns tillfällen då vi upplever att det känns extremt svårt att starta, och även om uppgifterna är förhållandevis enkla, krävs stor självdisciplin för att komma i gång. Det mentala hindret känns oöverstigligt. Teoretiskt förstår vi att det är avgörande att hitta ett sätt att klara av den uthållighet och disciplin som krävs för att skapa resultat och nå mål. Faktum är att just dessa förmågor anses vara centrala ledaregenskaper. För att stimulera detta finns olika metoder som Mats och Lars reflekterar kring i denna pod.

Maktskiftet i Polen blev så dramatiskt att det visades på bio. Hör om hur landets nya regering kan hjälpa EU att vrida sig ur Viktor Orbáns nackgrepp och ingjuta ny kraft hos Ukrainas bundsförvanter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om förhandlingsspelet bakom kulisserna på årets sista EU-toppmöte. En kafferast blev trixet för att hantera Viktor Orbáns motstånd mot att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Men frågan är hur framgångsrik strategin är på sikt. Det går sannolikt inte att använda samma knep flera gånger. Frågan om nytt ekonomiskt stöd till Ukraina blockerades dessutom och är fortsatt olöst. Där återupptas förhandlingarna nästa år. Polen tillbaka i EU-värmenFörra veckan blev Donald Tusk ny premiärminister i Polen och i Bryssel togs han emot med leenden och pepparkakor. Faktum är att maktskiftet i Polen kan ha haft betydelse för möjligheten att manövrera ut Ungern inför det viktiga beslutet om att börja medlemskapsförhandla med Ukraina. Viktor Orbán framstår nu som än mer isolerad i EU, eftersom Polens tidigare regering hållit Ungern om ryggen i flera frågor. Men allt är inte glass och ballonger när Tusk återvänder till Bryssel, konstaterar Samuel Larsson samtidigt. Idag intar Polen den europeiska scenen med ett helt annat självförtroende, något som lär märkas i EU-samarbetet framöver. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Samuel Larsson, Polenkorrespondent. Ylva Nilsson, EU-journalist.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

När läkaren berättade att det inte skulle bli tal om några "nya knän" förrän Mirette gått ner i vikt, förstod hon allvaret och skrev in sig på ViktVäktarna. Appen blev hennes stora trygghet, den visade vägen till en hälsosam vikt. Faktum är att Mirette inte missat att regga en enda dag sedan den där dagen när hon tog tag i sin hälsa. I siffror betyder det att hon reggat i appen 629 dagar (i skrivande stund), en imponerande siffra. Men viktigast av allt, Mirette kan nu utan problem promera och röra sig på ett sätt som var omöjligt förut. Man måste inte vara aktiv för att gå ner i vikt, men man blir ofta mer aktiv när man gått ner i vikt. Lyssna och låt dig inspireras av Mirettes fantastiska resa.

Den 12 april 1861 inleddes amerikanska inbördeskriget när de konfedererade öppna eld mot Fort Sumter utanför Charleston som hölls av unioniststyrkor. Krigsutbrottet hade föregåtts av en många år lång konflikt mellan stater som ville avskaffa slaveriet och stater som ansåg att det borde vara kvar.Slavfrågan delade amerikanarna i norr och söder, men bakom denna ytliga konflikt låg djupare motsättningar som handlade om kultur, ekonomi och ideologi. Abraham Lincolns val till president ställde konflikten på sin spets eftersom han drev en tydlig antislavpolitik. De södra slavstaterna som bröt sig ur bildade Konfederationen och de stater som stod kvar blev Unionen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved amerikanska inbördeskrigets utbrott och kriget fram till slaget vid Gettysburg som av många brukar uppfattas som krigets vändpunkt.De militära förutsättningarna var inledningsvis inte självklar på Nordstaternas sida. Det fanns visserligen strategiska faktorer som Nordstaternas stora befolkning och mer utvecklade industri, men Sydstaterna hade minst lika stor militär kompetens. I krigets inledning visade sig Sydstaterna ha en viss fördel av detta.I krigets inledning inkallades manskap på båda sidor som hade liten eller ingen militär utbildning. Antalet officerare med militär yrkeskunskap var få. Ganska omedelbart visade det sig att de nya långskjutande infanterigevären och artilleriet gynnade försvarsstrid. Den som hann gräva ner sig eller gruppera med skydd hade en avgjord fördel.I Europa uppfattade man att kriget var ett amatörkrig. Faktum är att amerikanska inbördeskriget var det första industriella kriget i den meningen att industriell kapacitet och nymodigheter som järnväg och telegraf spelade en stor roll.Fram till våren 1863 höll Sydstaterna emot och kriget var långt ifrån avgjort. Sydstaternas mest framstående befälhavare Robert E Lee lyckades försvara Richmond och inleda en offensiv norrut mot Washington. Oroväckande för Sydstaterna på längre sikt var att Nordstaterna hade tryckt tillbaka Sydstaternas arméer i väst och erövrat Mississippifloden. Sydstaterna var därmed delade i två delar och snaran drogs sakta åt kring Södern. Kriget skulle sommaren 1863 kulminera i slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Fort Sumter, som avbildats av Currier och Ives, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det känns som att ekonomer var bättre förr. De jobbade för alla människors välstånd, de uppfann nya pengar och ville bokstavligen ha fred på jorden. Men enligt Erik Angner är loppet inte förlorat! Ekonomer tänker fortfarande på allt det där, och har dessutom lösningar! Faktum är att du kan lösa nästan vad som helst.

När Giorgia Meloni föreslog en ny bankskatt brakade helvetet lös. Men hur funkar egentligen skatter man kan kategorisera som "Windfall", eller "Fallfrukt"? Faktum är att de säger mer om vårt skattesystem än några andra skatter.

Atombomben är det enskilda vapen som haft störst påverkan på 1900-talets militärhistoria. Kärnvapen är från andra världskrigets slut fram till våra dagar fortfarande den avgörande faktor som sätter spelplanen för geopolitiken globalt.Atombomben avslutade andra världskriget och kunde ha fått ett närmast mytologiskt symboliskt värde i efterhand. Men i samtiden betraktades atombomben i stort sett som en fortsättning på det bombkrig som redan pågick, även om tekniken för att lösgöra sprängkraften i sig, var ny.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden återvänder idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt till den avgörande veckan i augusti 1945 då atombomberna över Hiroshima och Nagasaki avslutade kriget i Japan. För att fira detta hundrade avsnitt av Militärhistoriepodden gästas vi också av journalisten Urban Lindstedt från Historia.nu.USA:s bomboffensiver mot Japan hade pågått under lång tid, och en avgörande faktor här var dels utvecklingen av B-29 Superfortress, samt övertagandet av Marianaöarna mitt i Stilla havet.Inte heller såg man framför sig att kriget skulle avslutas redan i augusti 1945. Striderna om Iwo Jima, Okinawa, Filipinerna, Guam och Marianaöarna pekade mot att den japanska kolonialmakten var helt och hållet inställd på att slåss in till döden, och om japanerna själva fick råda så skulle deras egna civilbefolkning också tas med i graven.För de amerikanska styrkorna var den strategiska bomboffensiven över Japan därför en del i en långsam förbekämpning som syftade till att mjuka upp, förhindra och förminska motståndet på de japanska huvudöarna inför en amerikansk landstigning.Atombomberna över Hiroshima och Nagasaki 6:e, respektive 9:e augusti måste därför sättas i perspektiv med de många bombräder som föregick, men också fortsatte efter. Atombomben betraktades också av vissa i princip som ett helt konventionellt vapen och som till exempel skulle kunna användas för att förbekämpa stränder inför landstigningar. Faktum är att konventionaliseringen var på god väg: man förberedde en tredje bomb som aldrig användes. En av andra världskrigets materiellt sett mest omfattande flygräder genomfördes mot Tokyo bara 5 dagar efter bombningen av Nagasaki, vilket också visar att atombomben inte ansågs vara avgörande ur ett militärtaktiskt perspektiv för att få slut på kriget.Allt detta har konsekvenser för hur väst och öst kom att betrakta atombombens roll och funktion i det geopolitiska spelet under efterkrigstiden (läs gärna Michael Gordins bok Five days of august för ett fylligt resonemang om detta). Vi glömmer gärna bort att atombomben under 1945 fortfarande var att betrakta som en fortsättning på den bombstrategi som redan var i rullning, och som sådan hade den nya tekniken ingen funktion utöver den makt som flygvapnet redan projicerade, även om vetenskapsmännen från Manhattanprojektet ansåg något annat. Att kärnvapnen sen skulle utvecklas till ett geopolitiskt maktmedel som skulle forma hela resten av 1900-talet var då något helt utanför befälhavarnas och de allierades blickfång.Bild: Hiroshima i efterdyningarna av bombningen, U.S. Navy Public Affairs Resources, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på De hemliga svenska atombomberna.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åh, äntligen pratar vi om det som så många av er har önskat. Förlossningsdepression. Faktum är att det här är så otroligt mycket vanligare än vad många tror, men skammen kring att inte känna glädje och extremt mycket kärlek till sitt barn direkt efter eller en tid efter att man blivit förälder är så stor. Med oss idag har vi Sveriges enda matinspiratör Frida Lund. När Frida fick sitt andra barn så hamnade hon själv i en förlossningsdepression och hade väldigt svårt för att prata om det och söka hjälp. När hon tillslut berättade om sina känslor och upplevelser var det så många som hade känt eller befann sig i samma situation. Det ÄR okej! Kom ihåg det. Och sök hjälp. Du kan behöva behandling, men det kommer bli bättre. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går det att tänka sig någonting längre bort från ens liv än kvantfysik? Faktum är att trots sitt rykte som obegriplig och mystisk så är kvantfysiken en av de mest användbara vetenskapliga teorier som finns. All elektronik bygger på kvantfysiska tillämpningar – från transistorer till lasrar. Och kanske kan ett av kvantfysikens mest svårgreppbara fenomen leda till en helt ny sorts kvantdatorer. Fysikern Göran Johansson berättar om vad kvantfysik är, hur den kan användas och vad en kvantdator egentligen är bra för. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem är du? Våra personlighetstyper påverkas olika av det som händer omkring och i oss. Just i klimakteriet kan dina behov bli tydligare och förstår vi innebörden av introvert och extrovert kan du lära dig att ladda dina batterier på ett effektivt sätt utan att behöva ge avkall på det du vill och behöver vara med på. Ofta premieras den som är utåtriktad, medan den som upplevs som känslig och blyg ofta anstränger sig för att passa in vilket drar enormt mycket energi. Faktum är att vi blir mer stresskänsliga då östrogenet sjunker. Kan vetskapen om man är introvert eller extrovert hjälpa till och få oss att möta eller undvika stress och det vi upplever som utmanande? Christina Sundequist intervjuar kloka, insiktsfulla och kunniga Åsa Nyvall, som är känd terapeut, föreläsare och författare. I avsnittet reder Åsa ut, förklarar, ger exempel och många värdefulla råd för att skapa balans och livsenergi. Det finns många spännande aspekter i det här, kanske sånt du inte reflekterat över tidigare. Man kan leva precis som man vill med lust och glädje bara man lär sig agera och möta sina behov i sammanhang med för mycket eller för lite ”brus” beroende, på vilken personlighetstyp du är.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För Främre Orienten, Kina och andra gamla högkultursområden är bronsåldern en rik och välkänd epok med grandiosa imperiebyggen och skriftlig dokumentation. Men så är det inte för Sverige. Många svenskar har svårt att visualisera denna period av vår förhistoria, och de flesta av oss svävar på målet om vi tillfrågas om bronsålderslämningar i det egna kulturlandskapet.Faktum är dock att bronsålderns människor har avsatt mängder av imponerande och synliga lämningar i Sverige. Vi har också monumentalarkitektur, förvisso inga pyramider, men väl stora rösen med gravar, som i fallet med Kiviksgraven i Skåne och Blå Rör på Öland. Under bronsåldern tillkom dessutom flertalet av våra hällristningar, inte minst i Tanum i Bohuslän, som är uppsatt på Unescos världsarvslista. På 265 platser i Tanum finns omkring 6 000 inknackade figurer och nästan 10 000 skålgropar. På hällarna trängs stiliserade skepp, människor, hjortar, oxar, hjulkors, fotsulor, handflator, slädar, vapen och mycket annat. Vissa figurkombinationer är tydliga och kan lätt tolkas – lurblåsning, plöjning, strider, jaktscener, och så vidare – medan andra tecken och sammanhang är gåtfulla. Ett annat högst sevärt hällristningsområde finns vid Tisselskog i Dalsland.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med Katarina Harrison Lindbergh, historiker och författare, om den svenska bronsåldern – vad kan man se, och var kan lämningarna bäst beskådas?Bild: Hällristningsområdet i Tanum är ett område i Tanums kommun i Bohuslän där man funnit flera berghällar med stora mängder hällristningar från bronsåldern. De är alltså skapade någon gång mellan år 1700 och år 500 f Kr. Inte långt från den största av dem, Vitlyckehällen, är Vitlycke museum uppbyggt. Wikipedia, public domainKlippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ein rätselhafter Hubschrauberabsturz erschüttert die Ukraine, der Innenminister stirbt. In Frankfurt am Main wird das nächste Protestcamp von Klimaschützern geräumt – und die verhaftete Vize-Präsidentin des EU-Parlaments bekommt einen Nachfolger. Das ist die Lage am Mittwochabend. Die Artikel zum Nachlesen: Ukrainischer Innenminister stirbt bei Hubschrauberabsturz »Müssen wir denn warten, bis alles in Schutt und Asche liegt?« EU-Parlament wählt Sozialdemokraten Marc Angel zu Kailis Nachfolger Mehr Hintergründe zum Thema erhalten Sie bei SPIEGEL+. Jetzt für nur € 1,– im ersten Monat testen unter spiegel.de/abonnieren.   Informationen zu unserer Datenschutzerklärung

Petter Ljunggren från Uppdrag Granskning besöker gänget. Petter är journalist och före detta redaktör för Scoop, Faktum på SVT, programledare för Medierna i P1 och radioproducent på Studio Ett. Han har även varit reporter för Dagens nyheter. Idag är han reporter för SVT:s Uppdrag Granskning.OBS. Det här är inte det hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet? Stöd oss på Patreon.Sista Måltiden Shop: https://sistamaltiden.se Är du Patreon och vill få tillgång till alla avsnitt i sin helhet? Vill du bli Patreon för att få tillgång till allt? Tryck här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.