Podcasts about gjorde

Ett gäng med drivna entreprenörer startar eget i utbildningssektorn. Kruxet är bara affärsidén: att hjälpa folk att fuska på högskoleprovet. Men klipska tekniska lösningar och kreativa bortförklaringar räcker inte som merit för att ta sig in på topputbildningar.

I det här avsnittet läser vi upp berättelser från er lyssnare om dagen efter att ni förlorat någon ni älskade.Vad gjorde ni när världen hade stannat? Hur såg de första timmarna och dagarna ut? Vad minns ni starkast? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Propagandaminister Joseph Goebbels (1897-1945) var en av de mest destruktiva gestalterna i Tredje riket. Goebbels gjorde hatet begripligt, lockande och vardagligt. Den fysiskt veke Goebbels utnyttjade medvetet gatuvåld för att uppnå uppmärksamhet.Goebbels dyrkade Adolf Hitler och kom att göra en ideologisk helomvändning från en positiv syn på Sovjetunionen till att följa Adolf Hitlers vilja att förgöra Sovjet. Goebbels blev en av de tydligaste arkitekterna bakom den så kallade “Führermyten” – föreställningen att Hitler var nationens ofelbara förkroppsligande. Ett bärande element i nationalsocialismen.I detta första av två avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ulf Zander, professor i historia vid Lunds universitet om tredje rikets propagandaminister Joseph Goebbels.Paul Joseph Goebbels föddes den 29 oktober 1897 i Rheydt i Rhenprovinsen. Han växte upp i en katolsk, småborgerlig miljö och var studiebegåvad. Barndomen präglades av sjukdom och en bestående missbildning i foten som gav honom en tydlig hälta – en detalj som i tidens manlighetsideal kunde bli en livslång social börda. Han blev dessutom avvisad från militärtjänst under första världskriget, vilket förstärkte känslan av att stå utanför “nationens prövning”.För en ung man i det kejserliga Tyskland, där fysisk styrka och militära ideal var fundamentala komponenter i den manliga identiteten, skapade detta handikapp en djup känsla av alienation och utanförskap. Denna känsla av isolering förstärktes dramatiskt vid utbrottet av första världskriget i augusti 1914. Medan hans jämnåriga kamrater anmälde sig som frivilliga och drog ut i fält, nekades Goebbels militärtjänst på grund av sin fot.Denna erfarenhet av att stå utanför nationens stora "hjältesaga" blev ett livslångt trauma som han senare försökte kompensera genom en aggressiv nationalism och ett radikalt politiskt patos. I kombinationen av intellektuell ambition och personlig bräcklighet ser många biografer grogrunden till Goebbels ständiga behov av upprättelse: att bli sedd, beundrad och behövd.Goebbels studerade humaniora vid flera universitet och tog doktorsexamen i Heidelberg. Han drömde om ett liv som författare och dramatiker, men mötte i stället refuseringar, osäkra jobb och en gnagande upplevelse av att vara förbigången. I senare framställningar har denna bitterhet ofta kopplats till hans politiska radikalisering: om det “etablerade” samhället inte gav honom en scen, skulle han bygga en egen.Goebbels kom i kontakt med NSDAP 1924, efter att ha hört Adolf Hitler tala och blivit fascinerad av dennes oratoriella kraft. Hitler satt vid denna tid i fängelse efter den misslyckade ölkällarkuppen, och partiet var splittrat. Goebbels anslöt sig till den norra flygeln av rörelsen, ledd av bröderna Gregor och Otto Strasser. Denna fraktion betonade de socialistiska aspekterna av partiprogrammet och förespråkade en mer proletär och antikapitalistisk linje än den bayerska ledningen runt Hitler.Goebbels gjorde snabb karriär som agitator och skribent. Han imponerade med sin förmåga att förena ideologi med dramaturgi: att göra politik till berättelse, fiender till karikatyrer och den egna rörelsen till ett ödesdrama.Bildtext: Joseph Goebbels talar vid en nazistisk protestmanifestation i Berlin-Lustgarten i juli 1932, riktad mot resultatet av Lausannekonferensen under mellankrigstidens ekonomiska och politiska kris. Foto: Bundesarchiv, Bild 119-2406-01, CC BY-SA 3.0 de, via Wikimedia Commons.Musik:‘Horst-Wessel-Lied' (‘Die Fahne hoch'), en nazistisk kampsång använd i NSDAP:s propaganda under 1930–40-talen. dirigenten Carl Woitschach. Källa: Internet Archive. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Brighton-kampen bliver en kamp, som Bruno Fernandes næppe glemmer lige foreløbig.I første halvleg sendte han et indlæg ind i panden på Patrick Dorgu, som scorede, og det betød, at han kunne lave sin 21. assist og lægge sig alene i toppen på den famøse rekord.Vi er naturligvis nødt til at vende Bruno Fernandes' præstation i denne podcast. Samtidig samler vi naturligvis også op på sæsonens sidste kamp.Gæst: Steffen JønssonVært: Rasmus Lykke Therkelsen

Sannolikt spikade Martin Luther (1483–1546) aldrig upp 95 teser på en kyrkdörr i Wittenberg den 31 oktober år 1517 – men teserna kom att skaka det religiösa Europa i grunderna med eller utan kyrkdörr. Reformationen blev den största samhällsomvälvningen sedan antiken som också bidrog till att den svenska allmogen blev läskunnig långt innan allmän folkskola infördes.Martin Luther var professorn i bibelvetenskap som kritiserade den katolska kyrkans handel med avlatsbrev som gav människorna möjlighet att köpa sig fria från skärselden, bannlystes av påven och förklarades fredlös av den tysk-romerska kejsaren Karl V genom föredraget i Worms den 25 maj 1521.I reprisen av avsnitt 135 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sören Dalevi, forskare och biskop vid Karlstad stift om Martin Luthers stora påverkan på Sverige och Norra Europa. Lyssna på detta avsnitt utan reklam - gå med i Historia Nu Premium.Martin Luther kom också att översätta bibeln till tyska för att vanliga människor skulle kunna förstå det kristna budskapet. Den ständigt skrivande Luther fick hjälp av den nyligen uppfunna tryckpressen att snabbt sprida sina idéer. Bibelöversättningen blev grunden till det tyska skriftspråket på samma sätt som den svenska översättningen några år senare blev grunden för det svenska skriftspråket.Frågan är hur mycket Luthers syn att bara gud kan förlåta människor påverkat de protestantiska samhällena i norra Europa? Redan 1526 fanns det nya testamentet översatt till svenska. Martin Luthers lära i kombination med tryckeritekniken gav skrivspråket till stora delar av den svenska allmogen långt före allmän folkskola. En läskunnighet som blev grunden till att Sverige trots sin fattigdom kunde minska barnadödlighet till bland den lägsta i Europa redan på 1700-talet.Luther hävdade att vara soldat, domare och kung var lika gudfruktigt som att vara präst, påve och munk. Människan blev nämligen rättfärdiggjord genom tro och inte genom gärningar. Denna idé gjorde arbetsmoral och laglydnad till viktiga inslag i den svensk mentaliteten under flera sekler. Den protestantiska statskyrkan blev också statsmaktens informationskanal till folket, med möjlighet att både instruera och tukta den svenska allmogen.Bild: Martin Luther som junker Jörg av Lucas Cranach d.ä. , Wikipedia.Musik: Ein feste Burg ist unser Gott Gareth Hughes, CC BY-SA 3.0 via Wikimesdia Commons Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Min biologiske alder gikk fra 55 til 48, fordi jeg ga Claude hele bildet. Plenty av informasjon.Du tror Claude er bare for gründere. Feil. Jeg bruker det samme verktøyet for helsen som for businessen. Når jeg lastet opp tre år med blodprøver, søvndata, treninger og vitaminer, da skjedde det noe. Legen min hadde 15 minutter. Claude hadde 3 år med data. 18 måneder med long covid. 8 uker brukte jeg til å få livet tilbake.→ Claude missa ingenting. legen din har bare ikke nok tid. 15 minutter og én blodprøve. Claude trenger hele bildet.→ Mønstrene er der. Pasta ødelegger energien min i to dager. Alkohol tar søvnen. Arsenal-kamper = dårlig søvn. Legen kunne ikke sett det. Claude så det med en gang.→ Self-discovery gjennom data. Sosial tid løfter HRV, men ødelegger søvn. Nå vet jeg hvem jeg er. Ikke generiske tips, men et system skreddersydd for meg.→ Du betaler $20 per måned. Mindre enn 50 minutter hos legen. Jeg bruker den hver dag.→ Claude skal ikke være en bestevenninne. han er sparringspartner, ikke guru. Men du må be om det: "hvordan kom du fram til dette?" Validere alltid.Få med deg:1. juni klokka 8 — 90 minutter, bare denne gangen. Jeg viser deg hvordan du bruker Claude for helse OG business, og hvordan du skriver emails som selger.Meld deg på: grysinding.no/webinar--- NEDLASTNINGER --- - https://www.grysinding.no/blog/legen-missa-det-men-det-gjorde-ikke-ai- Bestill Grys bok og få den levert rett hjem: https://www.grysinding.no/bok- Start din egen business - 10 enkle steg!: https://www.grysinding.no/startegenbusiness - Chat med meg her: https://m.me/gry.sinding - Følg meg på Instastories her: https://www.instagram.com/stories/grysinding/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Jeg er vintreet, dere er grenene. Den som blir i Meg og Jeg i ham, bærer mye frukt. Foruten Meg kan dere slett ikke gjøre noe." (Joh. 15,5)Jesus tok ikke dette helt ut av det blå. Det var heller ikke bare teori for Ham. Dette var det Han selv levde, (Joh. 5,19): Han sa jo til dem: "Sannelig, sannelig sier Jeg dere: Sønnen kan ikke gjøre noe av seg selv, men bare det Han ser Far gjøre. For det Han gjør, gjør Sønnen likedan." Jesus selv var avhengig av å være påkobla sin himmelske Far. Skulle ikke vi kristne trenge det enda mer?Vi kan legge bak oss mange travle og innholdsrike dager, men det betyr ikke at de bærer frukt nødvendigvis. Og det er det vi er kalt til. Det er en naturlig forventning Gud har til oss som frelste mennesker, akkurat slik en forventer at et vintre skal bære frukt (Jes. 5,1-2). Vi skal ikke bære hvilken som helst frukt, men frukt som varer, som er av evig verdi, står det (v. 16). Da gjelder det å være påkobla Jesus i tanke og oppmerksomhet, så Hans livgivende Ord og fellesskap kan strømme gjennom oss og virke i oss. Da bærer vi frukt, automatisk!Ja, la oss lære av Jesus selv og det eksemplet Han viste. Han var påkoblet Gud som Far, og derfor bar Han frukt. Og så trenger vi å være påkoblet Jesus, slik at vi kan bære frukt. Og da tenker jeg at vi skal kunne merke at vi bærer frukt, uten at det skal være oppmerksomheten vår. For vårt fokus er Jesus og det å søke til Ham, å søke til Kilden.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Wernbloom får med sig gamle Göteborgsmålvakterna John Alvbåge och Thomas Ravelli om Göteborgs kris. Och känner Guidetti egentligen igen Ravelli? Wernbloom sågar också Guidettis pressträff och dessutom minns vi tillbaka på fula frisparkar. Dessutom: Djurgårdens målvakt Jacob Rinnes telefon höll på att dö när AIK kom på tal, Jonathan Levi om varför han drack öl på planen och direktrapport från Göteborg efter Jesper Janssons pressträff. Medverkande: Axel Pileby, Pontus Wernbloom, John Guidetti, Martin Von Knorring, Thomas Ravelli, John Alvbåge, Jacob Rinne, Mats Winblad, Jonathan Levi och Martin Andersson.

En mystisk epidemi rammer verden i skyggen af 1. verdenskrig og efterlader tusindvis fanget i deres egne kroppe. Vi dykker ned i Encephalitis Lethargica, sygdommen der er umulig at udtale og kunne forvandle mennesker til levende statuer. Fra Constantin von Economos første patienter til Oliver Sacks' chokerende genopvækkelser årtier senere, udfolder historien sig som noget fra en gyser. Men det mest uhyggelige spørgsmål står stadig ubesvaret: hvad var det egentlig, der ramte dem og hvornår kommer det igen?Hvis du vil være med til at optage live med os på Discord kan dustøtte os på 10er og blive en af vores kernelyttere https://vudfordret.10er.app Du kan også tjekke vores webshop: bit.ly/vushop. Der er enhønsetrøje! Send os vanvittig videnskab eller stil et spørgsmål på vores hjemmeside:https://videnskabeligtudfordret.dk/lytterindsendelserSøg i vores arkiv af gamle afsnit:soeg.videnskabeligtudfordret.dk Tak til Christian Eiming for disclaimer.Tak til Barometer-Bjarke for Gak-O-meteret. Husk at være dumme

Migrationsverket har utsetts till vinnare av priset för bästa webbplats inom samhällskommunikation 2025. Bakom framgången ligger ett omfattande arbete med användarinsikter, mobilt först-tänk och ett tydligt mål: att göra komplex myndighetsinformation begriplig. I Kommunikationspodden berättar Matilda Lundvall, enhetschef för digital kommunikation på Migrationsverket, att projektet tog sin utgångspunkt i användarnas faktiska behov. Genom statistik, intervjuer, tester, medlyssning hos kontaktcenter och observationer i receptionen kunde myndigheten ringa in vad som behövde förändras. – Det viktigaste för användarna var att förstå och hitta rätt information lätt. Som myndighet är det vårt uppdrag att förklara vad som gäller, säger Matilda Lundvall. Lyssna på hela samtalet i veckans avsnitt av kommunikationspodden! 

Brøndby IF gjorde det meget svært for sig selv med en sløset start i Haderslev. Der gik kun godt ti minutter før Brøndby var bagud 2-0 i mod Sønderjyske, Og derfra blev det svært for Brøndby, der hverken havde moralen eller evnerne til at komme tilbage. I Den Gamle Hytte er ekspert Lars Feist bekymrede over den manglende evne til at give Sønderjyske et modsvar til gengæld er der stor glæde over Raphael Canut, der kom ind i pausen og spillede en fornem halvleg i midterforsvaret.Take aways:Få kunnne være sin indsats bekendtVi har intet modsvar til den dårlige startVi savnede SliszVi spiller alt for febrilsk og giver dumme kontraer vækKun Canut kan være sin indsats bekendtAlle mand på stadion i solskin på fredagVært: Morten OlsenMedvirkende: Lars Feist og Michael ØrtzStøt Den Gamle HytteFølg os på InstagramFølg os på FacebookFølg os på XFølg os på TikTokMød vores partner Sparekassen Kronjylland

Du får 7 dages gratis adgang til ALT uden binding - lyt til den fulde længde af den nyeste ENHED episode via Klub ENHED. Du melder dig ind via www.noellelise.com og bestemmer selv om du vil lytte fra website eller downloade app'en. Vi ses i ENHED universet! Tror du, det er tilfældigt, hvornår du blev født?Eller kan der ligge en større mening bag både tidspunktet, livet og de erfaringer, du har fået med dig?Jeg har igen besøg af Millicentt Rosamunde, psykolog, numerolog og stifter af Instituttet for Numerologi.Vi dykker ned i nogle af de største spørgsmål mange mennesker bærer på:• hvorfor vi bliver født på netop den dag, vi gør• om sjælen vælger potentialer, læringer og retning før livet begynder• hvordan navne-energier kan påvirke vores livsbetingelser• karma og skæbne• hvorfor nogle mennesker oplever svære eller voldsomme ting tidligt i livet• om der kan ligge mening i det, der føles meningsløst• og hvordan vi kan slippe gammel karma og skabe en ny retningVi taler også om graviditetstab, fødsel og spørgsmålet om valg af dato ved kejsersnit.Hen imod slutningen deler jeg selv om at miste flere graviditeter, og hvordan de tab også har skabt andre former for fødsel i mig.Det er en samtale om sjæl, livsvej og mening.Og en vigtig note: De perspektiver, Millicentt deler i episoden, er hendes egne faglige og spirituelle forståelser.Måske er ikke alt tilfældigt.Måske er noget her for at vække os.Og kære ENHED-lytter: Hvad end du er i sorg, proces, mangler tillid eller hvad end du står i i livet, så kan meditation være et blødt sted at lande.Husk du i Klub ENHED finder +110 guidede meditationer til sorg, tillid, ro og indre styrke m.m.Du finder det hele på www.noellelise.com.Tak fordi du er her i ENHED rummet

VLT vägrar rätta artikel om inställd pesach, och så hopp om en ny vår för pressfriheten i Ungern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skumma förehavanden på 68:an eller helt vanligt grundlagsskyddat beteende?Ett svartvitt bildmontage av bekymrade ministrar mot en fond av riksdagshuset och så rubriken: ”Anonyma mejl till regeringen – skickas inifrån S partikansli”. Dagens Nyheters artikel, som kretsar kring något så torrt som den svenska offentlighetsprincipen, hade en rätt dramatisk inramning. Kanske lite för dramatisk. För det här var en publicering som i tisdags fick både byråkrater och journalister runt om i landet att sätta morgonkaffet i halsen.Joanna Korbutiak har pratat med Scoops redaktör Daniel Wiklander, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och DN:s redaktionschef Anna Åberg.Polisen dementerade avrådan från pesachfirande – men tidningen backar inte en tumI slutet av mars kom nyheten att Judiska föreningen i Västerås, för första gången, ställt in sitt gemensamma firande av högtiden pesach. Till grund för beslutet låg, enligt tidningen VLT:s rapportering, en avrådan från polisen. Den här nyheten väckte många starka reaktioner, och flera andra medier följde upp med egna inslag och ledartexter. Men stämde det verkligen?Edvin Ek åkte till Västerås för att träffa Vestmanlands Läns Tidnings chefredaktör Daniel Nordström och Magnus Jansson Klarin, presstalesperson polisregion Mitt.Maktskifte i Ungern – hur påverkas pressfriheten?Under de 16 år som Victor Orbán suttit vid makten, har den ungerska pressfriheten minskat drastiskt. Statligt finansierade medier har förvandlats till regeringsmaktens megafoner och dagstidningar, förlag och tidskrifter har, titel efter titel, köpts upp av företagare med nära band till Orbáns parti Fidesz. Valets vinnare Péter Magyar har nu utlovat att den ungerska pressfriheten ska återställas. Frågan är: kommer han att lyckas?Johan Cedersjö har träffat förlagsredaktören och Ungernkännaren, Peter Karlsson, som precis kommit hem från två veckors valfeber i Ungern.

Må man blande sig i andres forhold? Hvornår er det egentlig omsorg - og hvornår skal man blande sig udenom? Skal man sige noget, hvis man oplever at noget ikke er godt? Eller skal man holde sig helt udenfor, når man ikke selv er en af forholdet? I nat hører vi lytternes historier. Vi hører både fra dem, der har blandet sig, og dem som har holdt sig langt væk eller tiet. Hjalp det? Gjorde det skade? Og hvor går grænsen? Lyt med!See omnystudio.com/listener for privacy information.

For altfor mange ansatte i norske kommuner er deltid ikke et valg, men en tvang. Mange jobber langt mer enn stillingsbrøken tilsier – ofte i årevis – uten å få den tryggheten de har krav på. I Ulla Pedersen har Fagforbundets medlemmer i Lillestrøm kommune fått en tillitsvalgt som nekter å godta nettopp dette. Som hovedtillitsvalgt har hun sørget for at 245 medlemmer har fått økt eller fast stilling. I denne episoden av Hele laget får vi vite hvordan hun har fått til det. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Finland har köpt 64 amerikanska F-35 jaktplan för tio miljarder euro, de första exemplaren ska tas ibruk i vår. "De är det bästa som fanns att köpa" enligt försvarsminister Antti Häkkänen. Samtidigt ser vi hur betydelsefulla drönare har blivit både i Ukraina och i Iran. Gick Finland i sömnen då man valde att satsa miljarder på jaktplan? Avgörs framtidens krig av drönare? I Slaget möts Hans Liwång, professor vid institutionen för försvarssystem vid Försvarshögskolan i Stockholm och Anders Gardberg, tidigare kommendör för Nylands brigad. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

I denne episoden møter du Aina, som deler sin sterke og ærlige historie om hvordan livet kan sette spor i både kropp og nervesystem.Gjennom flere år opplevde hun store belastninger. Samlivsbrudd, mobbing på arbeidsplassen og en mor som utviklet tidlig demens. Midt i dette ble hun gravid, og utviklet en svangerskapsdepresjon som aldri helt slapp taket. Søvnen ble dårlig, hun følte seg alene og hadde lite avlastning.Som mange andre begynte hun å lete etter løsninger. Hun prøvde ulike kosthold, dietter, livsstilsendringer og leste mange bøker. Håpet kom og gikk. Hun gjorde mye «riktig», men opplevde likevel ikke bedring.Etter hvert dukket det opp smerter i kroppen, noe hun aldri hadde opplevd før. Da smertene senere slapp, kom en dyp utmattelse. I ettertid ser hun hvordan hjernen forsøkte å beskytte henne i en periode med stor belastning.I denne samtalen forteller Aina om veien fra å forsøke å fikse seg selv, til å endelig begynne å forstå hvordan nervesystemet reagerer når livet blir for mye. Lytt til episoden og la deg inspirere av hva som til slutt begynte å gi mening for Aina. Ønsker du mer kunnskap om nevroplastistisk jobbing, bestill boken min:https://www.norli.no/boker/dokumentar-og-fakta/familie-og-helse/medisin-og-sykdom/hjernens-hemmelige-sprak-9788269410204Ønsker du praktiske verktøy i app-form:Last ned Balansert app i appstore eller googlestore.Følg meg gjerne påDoktor Laila Five (@doktorfive) • Instagram-bilder og -videoerhttps://www.doktorfive.no/lailafive (@doktorfive) | TikTokmail: post@doktorfive.noDisclamer: innholdet i podcasten er ment som generell helseopplysning og erstatter ikke medisinske råd eller behandling. Har du spørsmål om din medisinske tilstand må du kontakte egen lege. Selv om mange alvorlige symptomer som deles i denne podcasten er nevroplastiske, så bør annen fysisk sykdom alltid utelukkes av lege, før legen din kan vurdere om tilstanden er nevroplastisk. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Allsvenskan (svenska cupen) enligt Lundh och von Knorring diskuterar duon:Det betyder AIK:s tunga seger”Amatörmässigt, MFF”Så slutar svenska cupens kvartsfinalerLyssnarfrågorSkicka in dina tankar och frågor till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter ett litet uppehåll är Food Pharmacy-podden äntligen tillbaka! Och vi startar starkt.I veckans avsnitt möter vi Gunilla, som lyckats sänka sin biologiska ålder med nästan 15 år. Hur är det ens möjligt?Vi pratar om livsstilsförändringar, motivation, vad som faktiskt gör skillnad för hälsan och varför små steg kan ge stora resultat över tid.Ett otroligt inspirerande samtal för dig som vill må bättre, leva längre – och kanske till och med vrida tillbaka den biologiska klockan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens socialdemokrater längtar allt oftare tillbaka till 1980-talet. Men det var de stora liberala reformerna på 1990-talets som gjorde Sverige till ett rikare, friare och bättre land. Det säger Fredrik Segerfeldt när han berättar om en ny rapport han skrivit för tankesmedjan Timbro. Andreas Ericson intervjuar honom.

I denne episoden deler Madeleine og Victoria fem feil vi gjorde da vi begynte å investere – slik at du forhåpentligvis slipper å gjøre de samme.Du trenger ikke være absolutt ikke å være ekspert for å investere, men du må være villig til å lære. Og den største feilen? Den er vanligere enn du tror.

Investeringsprofilen John Skogman gästade Börsmorgon

Staffan Kronwall och Henric Larsson tar ner intrycken från Tre Kronors åttondelsfinalseger mot Lettland i TV4 Hockey-poddens OS-rapport. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Militärtribunalen i Tokyo ställdes inför nya frågor om rätt och rättvisa. Ingemar Ottosson reflekterar över processens framgångar och misslyckanden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tokyotribunalen. Tjugoåtta män i grådaskiga kläder och med hörlurar sitter och lyssnar med uttryckslösa miner när en åklagare läser upp sin anklagelseakt. Scenen får oss att tänka tillbaka till en ond epok av anfallskrig och hänsynslös krigföring. Japan hade invaderat Kina för att fyra år senare genomföra en samordnad blixtattack mot tre av Asiens vita kolonialmakter, USA, Storbritannien och Nederländerna. Krigsfångar hade fått utstå grymheter, civilpersoner hade slaktats.1946 inkallades Tokyotribunalen, en parallell till Nürnbergrättegångarna i Europa. Nu efterlystes retributiv rättvisa, det vill säga en juridisk reaktion på brott genom lämplig bestraffning. Att hålla en offentlig process kändes tvunget. En rättegång är ett sätt att bearbeta ett traumatiskt skeende, och att den dömer skyldiga kan även verka förebyggande inför framtida krig.Ändå var man inne på ny mark. I gamla tider hade ingen ställts till svars för krig. När Sverige 1658 besegrade sitt västra grannland i det som varit ett danskt anfallskrig kom ingen på tanken att dra kung Fredrik III inför rätta. Däremot behöll Sverige några viktiga danska provinser. Nederlaget var en dom i sig.Kanske var Tokyotribunalen ett uttryck för att världen – som idealisterna tänkte – hade blivit mer organiserad och att det äntligen skapats ett regelverk för staters beteende. Det hade skrivits konventioner i Haag, och många stater (dock inte USA) hade högtidligt anslutit sig till Nationernas förbund i Genève. 1918 hade det funnits krav på att åtala den tyske kejsaren.Vägen framåt tycktes alltså relativt oproblematisk för domstolen, men i själva verket öppnade sig en aveny av problem och hinder. Först och främst ordet ”rättvisa”, ett notoriskt oklart och omstritt begrepp. Skall man eftersträva en högre, moralisk rättvisa gentemot människor som sitter på ”historiens åklagarbänk”? Eller måste man hålla till godo med existerande lagparagrafer i internationell rätt? Och rättvisa för vem? Ett oväldigt domslut acceptabelt för världssamfundet eller segrarnas rättvisa? Skulle det bli en upprepning av gallerhövdingen Brennus svar när han intog Rom år 387 före Kristus: Vae victis! (Ve de besegrade!)En elementär rättsregel säger att den som är part i ett mål är jävig och inte får döma i egen sak. En annan lika välkänd regel fastslår att man inte kan dömas för handlingar som inte ansågs brottsliga när de begicks, i detta fallet att starta krig. Den första punkten lämnades obeaktad – fast det säkert varit möjligt att inkalla kompetenta jurister från neutrala länder som Sverige, Schweiz och Irland. På den andra punkten påminde åklagarna om tidigare internationella avtal mot krig, framförallt den så kallade Kelloggpakten från 1928. Dokumentet säger dock inte uttryckligen att krig är ett brott eller att individer kan straffas. De tyska och japanska ledarna dömdes sålunda enligt retroaktiva lagar.Men var processen rättvis i så måtto att de åtalade via sina advokater fick möjlighet att framlägga sin sak? Ja. De hävdade att det inte fanns något utrymme inom rådande system för att förbättra situationen för en överbefolkad asiatisk nation med akut brist på mark och resurser. Rasistiska invandringslagar i USA och en del andra anglosachsiska länder hade sedan 1920-talet eliminerat möjligheten till japansk emigration. Anfallet på Pearl Harbor hade blivit oundvikligt på grund av amerikanska sanktioner med syfte att strypa landets råvaruförsörjning, hette det. Det hävdades också att man inte kan göra en distinktion mellan human och inhuman krigföring – all krigföring är inhuman.Men det var nog just på den punkten som domstolen gjorde störst nytta. Försvarets argument att krig alltid är grymma hade visserligen resonans, men det fanns konventioner som tydligt kriminaliserade dålig behandling av krigsfångar och övergrepp mot civila, så som hade hänt i Kinas dåvarande huvudstad Nanjing 1937.Gjorde domstolen rätt som nöjde sig med bara 28 åtalade? Var de inte snarare en sorts ställföreträdande syndabockar för ett mycket större antal skyldiga? Dåtida japansk press skrev ofta självkritiskt om allas delaktighet i krigsskulden. En sak som krig gör med människor är ju att de skapar en euforisk nationell solidaritet. I Japan hade de flesta låtit sig ryckas med. Soldater, bankkamrerer, läkare, rörmokare, servitriser, hemmafruar, skolpojkar och skolflickor. Så varför bara åtala ett fåtal för anfallskriget? Svaret är kanske ändå inte förvånande. Just dessa personer hade drivit den utveckling som ledde till kriget, och för det kunde man knappast lasta ”folket”.Men skulle krigets efterspel enbart styras av juridik? Det var otänkbart. Rättsväsendet existerar aldrig i ett vacuum, det är en del av samhället. Japan skulle från nu hållas ockuperat av de allierade, främst USA, och oddsen för en fredlig ockupation verkade inte höga. Juridik mötte politik. Frågan gällde om japanernas vördade kejsare skulle åtalas tillsammans med de militarister som agerat i hans namn. De allierades överbefälhavare, general MacArthur, kände till Abraham Lincolns yttrande på tal om de besegrade sydstaterna: “I have always found that mercy bears richer fruits than strict justice.” Nåd framför rättvisa alltså. MacArthur menade att bara statsmannaskap kan föda försoning mellan segrare och besegrade. Man måste låta minnet vara selektivt. I gengäld förväntades japanerna dra ett streck över atombombningarna, en punkt som aldrig fick dryftas vid tribunalen. Man kan hävda att generalen lyckades: Japan är än idag USA:s främste bundsförvant i Östasien.Alla 28 förklarades skyldiga. Av dem dömdes sju militärer och politiker till avrättning. Det skedde i en atmosfär av djup oenighet mellan de allierades domare. Det kalla kriget hade börjat och samtidigt blåste bildligt talat en tyfon över östra Asien. Mao och hans kommunister höll på att ta över Kina, kolonialmakterna var på god väg att tappa sina kolonier och i Nordkorea etablerades en stalinistisk regim. De allierades triumf tycktes plötsligt ha blivit en pyrrhusseger.Med tanke på allt detta, kom det något gott ur Tokyoprocessen? Ja, trots sina många brister bidrog den ändå till ett viktigt framsteg. Den var en del av den förändringsprocess som gjorde anfallskrig till ett otvetydigt brott mot folkrätten. Den fastslog även att individer kan ställas till svars för grym krigföring. Men den ledde knappast till att man kunde lägga det förflutna bakom sig. Och den förhindrade knappast några framtida anfallskrig. I vår tid finns en ständig internationell brottmålsdomstol i Haag. Den dömer inte någon till döden men den har klara riktlinjer och fasta procedurer. USA och Ryssland erkänner inte domstolens auktoritet, men kanske kommer den en dag att uppfylla det löfte som gavs i Tokyo på 1940-talet: löftet om en värld säkrad åt freden.Ingemar Ottossonhistoriker och professor vid Meijiuniversitetet i TokyoLitteraturGary J Bass: Judgement at Tokyo – World War II on Trial and the Making of Modern Asia. Alfred A. Knopf, 2024.

På morgonen den 2 december 1805 inledde ryska och österrikiska trupper ett anfall mot den franska armén strax väster om den lilla staden Austerlitz, öster om dagens tjeckiska Brno. Slaget slutade i en total seger för Napoleon och den franska armén.Efter lunch bröt fransmännen igenom den allierade linjen. Trots desperata försök från det ryska gardet att hejda genombrottet kunde de allierade inte rädda situationen. Delar av deras linje kollapsade och övergick i oordnad reträtt. Slaget vid Austerlitz – det så kallade Trekejsarslaget – har gått till historien som Napoleons största och mest briljanta seger.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved ett av militärhistoriens mest klassiska slag. Men det är inte bara själva slaget som gör Austerlitz så intressant. Under veckorna före drabbningen förde Napoleon en stor fransk armé från Frankrike österut och manövrerade skickligt ut sina motståndare.Vid Ulm ringades en betydande österrikisk armé in och tvingades kapitulera. Därefter besegrades den kombinerade rysk-österrikiska armén vid Austerlitz. Framgångarna byggde på att den franska armén marscherade utan traditionell tross och var uppdelad i självständiga kårer, vilket möjliggjorde snabba förflyttningar och flexibel krigföring. De allierade blev helt enkelt överrumplade.Napoleon lyckades koncentrera tillräckligt stora styrkor till Pratzenplatån väster om Austerlitz och avgjorde slaget innan ryssarna hann få avgörande förstärkningar.Slaget innebar att Österrike tvingades söka fred med Napoleon. Kriget skulle trots detta fortsätta, i praktiken ända fram till 1815 då Napoleon slutligen besegrades. Austerlitz markerade början på en period av nästan oavbrutna franska segrar – en epok i militärhistorien som fortfarande studeras och diskuteras i dag.Bildtext: Napoléon vid slaget vid Austerlitz 1805, målning av François Gérard. Slaget befäste Napoléons rykte som militärt geni och markerade höjdpunkten av hans makt i Europa.Källa: François Gérard – L'Histoire par l'image [1]. Digital version producerad av Agence photographique de la Réunion des musées nationaux [2]. Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2025 ble en wake up call. Når du ser at livet er skjørt, kommer du av autopiloten.Jeg så meg selv i speilet og spurte: Gjorde jeg mitt beste? Svaret var nei. Jeg hadde skrollet meg gjennom livet mitt uten å merke det.I denne episoden deler jeg:→ Hvorfor vanene mine forsvant da jeg ble syk - og hva det kostet meg→ Detoxen jeg gjør nå: En måned uten TV og iPad→ Hva jeg skriver i journalen min hver dag: "Hvis dette er det siste året ditt, hva vil du gjøre i dag?"→ Joe Polish sin 3 personer-regel som tar 3 minutter→ Hvorfor jeg velger følelser over mål i 2026: Joy og intention→ Den viktigste læringen: Når du vokser, vokser businessen dinLivet ditt avhenger av de små tingene du gjør hver dag. Ikke nyttårsforsettene.Bootcamp om 2 uker - gled deg. Send meg en DM: Hvilken vane har du latt gli? Hvilken tar du tilbake denne uken?--- NEDLASTNINGER --- - https://www.grysinding.no/blog/du-skal-ogsa-do-sa-vorfor-ikke-begynne-a-leve- Ønsker du en prat med meg om MasterMind 2026: https://www.grysinding.no/mastermind2026 - Bestill Grys bok og få den levert rett hjem: https://www.grysinding.no/bok- Start din egen business - 10 enkle steg!: https://www.grysinding.no/startegenbusiness - Chat med meg her: https://m.me/gry.sinding - Følg meg på Instastories her: https://www.instagram.com/stories/grysinding/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Susumu Kitagawa tog som ung till sig principen att det som betraktas som värdelöst kan bli riktigt användbart. Volleyboll och öl är också delar i hans framgångskemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han delar nobelpriset i kemi med Richard Robson i Australien och Omar Yaghi från Jordanien, verksam i USA. De belönas för att ha upptäckt och förfinat så kallade metalliska ramverksföreningar, eller MOF:ar. Vi besöker Kitagawas laboratorium vid universitetet i Kyoto, men får tyvärr inte träffa honom själv där. Det sker istället i Stockholm. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Skola är temat i årets Musikhjälpen och Karlavagnen hänger på! Det blir ett program om vad som gjorde skolgången speciell, fina minnen, lärare och kamrater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla minns vi våran skolgång. Det roliga experimentet på kemilektionen, läraren som inspirerade mig, busen med klasskamraterna och alla pirriga klassdiscon. Musikhjälpen har skola som tema - och det har vi också i fredagens Karlavagnen. Min tid i skolan med Gerhard StenlundRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

Dette utdraget inneholder kjernen i seriegründer Petter Reistads vekstfilosofi. Basert på erfaringene fra Celsia, argumenterer han for at «Sales-Market-Fit» er den virkelige nøkkelen til skalering, og at fokus på produktet i startfasen er en feilslutning.Dette er et utdrag fra den fulle episoden som er publisert samtidig. Programleder: Lucas Weldeghebriel, gründer og journalist i Shifter.

Glem folketingsvalget, de største intriger og mest beskidte magtspil findes i lokalpolitik. Så vi får dramatikerne til at stille skarpt på dagens kommunalvalg. Vi skal også høre, hvordan Taylor Swift har fået unge mennesker til at tage på Museum Wiesbaden og interessere sig for Shakespeare. Endelig er der nyt om årets ord - parasocial - og kortfilmen som kunstform. Vært: Morten Runge. Medvirkende: Tomas Villum Jensen: Instruktør og skuespiller. Alette Scavenius: Teaterhistoriker og forfatter. Andreas Henning: Museumsdirektør på Wiesbaden Museum. Helle Kannik Haastrup: Lektor på Københavns Universitet. Kim Magnusson: Filmproducent. Producer: David Jacobsen Turner. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Igennem et helt år skal Anders Fogh Rasmussen gentage den samme sætning om, at han ikke kandiderer til nogen toppost. Virkeligheden er en lidt anden. Men det er der kun tre mennesker, der ved, udover ham selv: Hans kone, hans departementschef og en enkelt rådgiver i Statsministeriet. Til sidst bliver det så ulideligt at gentage sætningen, at han rejser til udlandet, når der er tirsdags-pressemøde. Mens Anders Fogh Rasmussen er generalsekretær i NATO vælter han på cyklen og brækker sin skulder. Behandlingen kræver morfin. Det gjorde ham mere medgørlig i forhandlingerne i NATO-rådet. I dette kapitel fortæller Anders Fogh Rasmussen også, hvad han mener om, at Venstre i 2022 valgte at gå i regering med Socialdemokratiet og om det forhandlingsresultat, der kom ud af det. Vært: Anne Sofie Kragh Klipper: Leo Peter Larsen Redaktør: Michelle Mølgaard Andersen Research: Sarah BechSee omnystudio.com/listener for privacy information.

“Kommer jag bli en bra mamma?” Oro. Den börjar ofta redan innan barnet ens finns – och verkar aldrig riktigt ta slut.I veckans VG-plogg reflekterar Nina Campioni över den där ständiga föräldraoron: ❓ Ska jag kunna få barn? ❓ Gjorde jag fel när jag åt den där brieosten? ❓ Kommer mitt barn klara tonåren?Men… kanske är oron inte bara av ondo? Kanske finns det något gott i den också – något som visar hur mycket vi bryr oss.

Sture Lind föddes 1942. Han växte upp med känslan av att vara annorlunda och blev mobbad under hela sin skoltid. Under uppväxten försökte han anpassa sig till mansnormen och kämpade för att hitta ett egenvärde – i en tid då homosexualitet fortfarande sågs som en sjukdom. Som vuxen fann Sture kärleken i Per, sin livspartner, och tillsammans skapade de ett rikt liv fyllt av resor, kreativitet och gemensamma projekt.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.seJonatan sitter på ett vinkafé (därav visst bakgrundsskrammel) och svarar på frågan om han någon gång brutit med en vän på grund av politiska meningsskiljaktigheter. Liv om att det är enklare att hantera tuffa frågor från Martin Wicklin än snälla från Alexander Pärleros. Ola om att möjligheten att ha ett realistiskt förhållningssätt till rysk maktpolitik försvåras av ryssarnas martyrande.Skicka era frågor till stormensfragelada@underproduktion.se

Karlavagnens lyssnare delar med sig av sina erfarenheter av kraften i kollektivet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mjällby, det lilla laget från Listerlandet, har tagit hem Allsvenskan – och gjort det till stor del tack vare laganda och ett starkt kollektiv.I Karlavagnen onsdag delar inringarna med sig av deras erfarenheter av att ha varit med i ett idrottslag, ett arbetslag eller en grupp där gemenskapen bar dem ännu lite längre än vad de hade nått på egen hand.Berättelser om när laget gick före jaget – oavsett om det handlar om sport, arbetsliv eller något helt annat.Om att göra saker tillsammans i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.seeller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.

En kvinna föll från sitt sovrumsfönster när hon gick i sömnen och vaknade helt blåslagen. Här berättar lyssnare om när de stökat i sömnen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungefär 4% av vuxna och 10% av barn går i sömnen och det kan vara ärftligt. Andra faktorer som kan påverka aktivitet i sömnen är stress, sömnbrist, feber, alkohol och läkemedel.Lagade du mat och vaknade av oset från köttbullar? Var du ute och traskade i villakvarteret i bara pyjamas? Gjorde du slut med en partner eller ringde du chefen och sa upp dig?Här berättar lyssnare om konstiga saker de gjort medan de sov!Märkligheter i sömnen med Annika IlmoniRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Programmet startar 21:40.

I sju månaders tid blev Bianca Ingrosso förföljd av en stalker. Den 38-årige mannen har levt i villfarelsen att de har en relation. Han skickade ett stort antal meddelanden, filmklipp och sökte flera gånger upp henne på stan. När de nyligen möttes i en rättegång berättade Ingrosso om hur hon påverkats av den främmande mannens hotfulla och svartsjuka beteende. – Jag har totalt stängt in mig själv. De sista månaderna vågade jag inte ens umgås med min familj för att jag kände mig som en börda, sa hon i rätten. Programledare: Kim Malmgren Gäst: Mattis Wikström, nöjesreporter på Expressen Producent: Anna Westman Swantesson Klipp från HBO Max och Kanal 5

* Är Derbyt 2025 det sista travloppet Henrik ser?* ... men det är ju från spår två ...* För Riordan-skandalen bara växer ju!* Två danska Derbyvinnare som är födda i Sverige* Derbyt, ”som lever sitt eget liv”* Att glädjas över alla plussiffror som finns* Borups Victory-fällan!* Örjan och Derbyn, och ston, och så vidare Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Men Knausgård er deilig, da.

Programleder Tor-Erling Thømt Ruud og krimkommentator Øystein Milli snakker om jakt-saken der Isak Dreyer er involvert. Ansvarlig redaktør Gard Steiro.

Olof Rudbeck den äldre (1630–1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän. Redan som 23‑åring fick han världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Detta universalsnille förespråkade en ny vetenskaps­syn fri från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås kom att prägla lärdomsstaden Uppsala inom medicin, botanik, mekanik och fornhistoria. Trots sina betydande insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska storverk Atlantica, där han framställde Sverige som gudarnas boning och ursprunget till alla större folkstammar.Detta är en nymixad repris.I det här avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Henrik Ågren, specialist i tidigmoderna kultur- och socialhistorien vid Uppsala universitet, samt Anders Lundin – programledare, poddare och musiker – som nu medverkar i kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck den äldre.Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde av elva barn. Gustaf II Adolf bar själv fram honom till dopet. Hans far, biskopen Johannes Rudbeckius, var en av stormaktstidens ledande kyrkomän och grundare av Västerås gymnasium – Sveriges första av sitt slag.År 1648 inskrevs Rudbeck som student vid Uppsala universitet, där han kom att verka större delen av sitt liv. Vid 23 års ålder presenterade han sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicin var hans huvudsakliga fält, men han bedrev även forskning inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik.Han blev en ledande förespråkare för den vetenskapliga revolutionen, med krav på empiri, och bröt med religiöst färgad kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han åt fyrbandsverket Atlantica (1679–1702), där han med kreativ ortnamnsforskning hävdade att Sverige och Uppsala var gudarnas hemvist och urkällan till alla folk – med Sverige som det förlorade Atlantis enligt Platon.Idag framstår Atlantica som vansinnigt, men Rudbeck knöt an till en samtida historisk tradition – göticismen – där man sökte paralleller mellan göterna och svenskarna. Verket väckte intresse internationellt, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain. Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 , via Wikimedia Commons Lyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA har angrepet Iran – hva skjer nå? Er dette starten på Irak 2.0? Og hvem blir borgermester i New York City? Amerikansk politikk er en podkast fra AmerikanskPolitikk.no. I denne episoden hører du fra Nettavisens Henrik Heldahl og Vårt Lands Sigrid Rege Gårdsvoll. Musikk av Ol' Burger Beats. Liker du podkasten og vil ha tilgang til eksklusivt innhold? Støtt oss via Patreon.com/ampol, der du blant annet får tilgang til reklamefrie episoder, egne spesialepisoder, nyhetsbrev og merch. Les mer her. See omnystudio.com/listener for privacy information.

11 juni. Hade Israel rätt att borda båten Madleen, som Greta Thunberg och andra aktivister färdades på? Vad säger egentligen folkrätten om det som händer i kriget, och hur dras gränserna för vad krigförande stater får göra eller inte? Andreas Ericson diskuterar med folkrättsjuristerna Pål Wrange och Marie Jacobsson.

Jonatan har spelat in tv och fått ta del av det alltid så saftiga branschskvallret, ingen sparas, allt fläks ut. K har stressat och fascinerats över den rent moderliga kärlek som Simon kan visa. Det handlar om SVTs nya porrsatsning och hela Sveriges sportchef, dessutom en undran kring ytterhögerns genuina matvanor i Sverige och internationellt. Kom in i värmen och få mycket mer Della i ditt liv: underproduktion.se/dellamonde Kom på releasefest för Ks nya roman Wintermans mysterier. Köp en bok via Scalateaterns hemsida och få en show på köpet: https://www.scalateatern.se/forestallning/releasefest-for-wintermans-mysterier-av-k-svensson/

Lær og kjenn igjen om du er forelsket – eller fanget i et mønster som tenner deg med god kjemi? Hvem er det egentlig som tar valgene dine i kjærlighet – deg, eller gamle mønstre? I denne episoden får du hjelp til å gjenkjenne når mønstrene dine er aktive, og hva som skjer når du i stedet handler fra egenkjærlighet. Vi deler konkrete eksempler, følelser du kan kjenne igjen, og veien videre mot valg som bygger deg – ikke tapper deg.

Med hjälp av en stickad tröja med trompe l'il-rosett i halsen lade Elsa Schiaparelli grunden för sin karriär som surrealistisk modeskapare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckans Samtal med Stil pratar Susanne Ljung och Samanda Ekman om modeskaparen Elsa Schiaparelli som var först med trompe l'œil i modet – en trend som är extra aktuell just nu när många modemärken tycker om att skapa optiska illusioner.