Fejk

Med utgångspunkt i politiska ställningstaganden i nöjesvärlden gräver Anna Charlotta och panelen i klassiska samhällsdebatter. Vilka kändisar har stöttat politiska partier, och varför förändrades engagemanget efter en 1970-talskatastrof? Vi tar upp moralfrågorna som ledde till Parental Advisory-märkningen. Vi ser hur samtyckeslagen letat sig in i svensk film. Och vi hör en brasiliansk superhit, vars samhällskritiska budskap många har missat.

Med utgångspunkt i auktoritära gestalter diskuterar Anna Charlotta och panelen synen på makt i fiktionen. Hur har lismande maktfullkomlighet skildrats, vem har inflytande i det fördolda och finns det ödesmättade likheter mellan hbtqi-karaktärer och kvinnor på höga positioner? Och vem är norm om vi talar om "girl power"? Vi möter uppenbara auktoriteter men också den timida deckaren Miss Marple, den lömska Jafar i Aladdinfilmen och ser världen ur Chefen fru Ingeborgs perspektiv, karriärkvinna i en1920-talesroman.

Med utgångspunkt i välkända yrkesskildringar kryssar Anna Charlotta och panelen mellan biltvätten och vd-stolen, fabriken och laboratoriet. Vad säger oss filmklassikern "Cykeltjuven" om fattigdom och könsroller i dag? Och varför har kvinnliga och manliga chefer oftast olika utvecklingskurvor? Via "Tillbaka till framtiden", "Ghostbusters" och "Batman" får vi inblick i varför den galna vetenskapsmannen så ofta är just man. Boken "Gökboet" är utgångspunkt för ett samtal om drömmen om den vårdande kvinnan.

Med utgångspunkt i 1930-talets Lort-Sverige får Anna Charlotta och panelen syn på hemmets förändring i modern tid. Vilka prylar har haft hög status under olika epoker och varför kodar vi vissa rum och sysselsättningar i hushållet som kvinnliga eller manliga? Via arbetarlitteratur och glammiga hemma hos-reportage, seriefiguren Blondie och föråldrade skildringar av hembiträden, landar samtalet i dagens carpe diem-skyltar. Och varför finns det numera så kallade "man caves"? MTV Cribs, Mor gifter sig, Borta med vinden och In Treatment är filmer, serier och böcker som diskuteras i avsnittet.

Med utgångspunkt i klantiga pappor och elaka styvmödrar funderar Anna Charlotta och panelen över hur föräldrar har skildrats i populärkulturen. Hur har synen på mamma, pappa, barn förändrats över tid? När börjar kärnfamiljen få sällskap av andra konstellationer? Varför finns det så många berättelser om män som knappt kan hålla i en bebis och varifrån kommer tanken på bonusmamman som en djävulsk fiende?

Med utgångspunkt i klassiska barnkaraktärer granskar Anna Charlotta och panelen 0-12-åringar i litteratur, film och på tv. På 1970-talet har ofta vuxna män huvudrollen i barnprogram, varför? När kommer de unga själva in i bilden och vilka roller får de? Milstolpar från olika epoker analyseras. Dessutom får vi veta hur Mumintrollets normbrytande kompis Too-Ticki går under radarn på 1950-talet och varför flickorna i japansk anime länge är mer självständiga än i tecknad film från Europa och USA.

Med utgångspunkt i romantiska böcker och filmer analyseras fördomar och normbrytare på temat kärlek. Hur kommer det sig att kioskvältare i romance-genren inte ansetts vara fullvärdig litteratur, medan massproducerade deckare ingått i försäljningsstatistiken? Varför kallas böcker av författaren Jackie Collins för "tantsnusk"? Och vilka hinder fanns på vägen innan hbtqi-relationerna fick sin självklara plats bland kärlekshistorierna? Greta Garbo, James Bond och Barbara Cartland är några av alla stjärnor som avhandlas.

Med utgångspunkt i skådespelaren Burt Reynolds utvik på 1970-talet pratar Anna Charlotta och panelen om förändrade perspektiv på manlig nakenhet. Hur har sexiga utspel påverkat karriären för killar som utmanat manligheten? Panelen minns svenska rockstjärnor som på 1980-talet bekymmerslöst visade snoppen i ungdomstidningen Okej. Dessutom avslöjas vilken svensk låt som tidningen Expressen kallat "samlagsvideo" och varför soulartisten D'Angelo kände sig så förnedrad att han lämnade rampljuset.

Vi granskar de faktiska åldersskillnader på vita duken. Hur gamla är egentligen de älskande paren i Så som i himmelen och Mandomsprovet? Medan grånade herrar fortsatt spela hjältar har jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller. Och hur kunde krogarna ha regler som diskriminerade killarna "Hon 20, han 23"? Man tänkte alltså att tonårspojkar inte kunde ta en öl på puben - men däremot slåss för sitt land, medan tjejer kunde barhänga men inte göra lumpen...

Med utgångspunkt i tävlingen Årets bild synas historien om pressfotografiet. Vem har dokumenterat och gett oss perspektiv på världen? Vi tittar på klassiska filmaffischer och funderar på vad de berättar om synen på tjejer och killar under olika epoker. Vad har Greta Garbo gemensamt med 80-talsrullen En tjej i rött? Och vilken roll spelar egentligen gitarren på kända rockfoton?

Med utgångspunkt i tungsinnet djupdyker vi i begreppet historiskt bagage. Vilket arv bär artisten Sofia Jannok när hon kliver ut på scen och vad skulle hända om kollegan Lars Winnerbäck övertog hennes kläder? Vi tittar närmare på en mörk filmgenre med hårda män och lömska kvinnor. Och så undersöker vi melankolins höga status i kultursvängen och frågar oss varför Annika Norlin gärna ser arg ut på bild.

Med utgångspunkt i klassiska sketcher och humorgrupper studerar vi vilket svängrum roliga kvinnor och män har haft. Vem har skrivit manus och hur har rollerna utformats? Varför har kul killar omsvärmats av tjejer i bikini medan roliga tjejer skojat iförda bikini? Hur kommer det sig att både tidningar och forskning återkommande konstaterat att kvinnor inte har någon humor? Är det så självklart att män har humor? Fejk minns också decenniet där manliga komikergäng totaldominerade radio- och tv-tablån och hittar rolig historia om roliga historier.

Med utgångspunkt i popgruppen som fenomen tittar vi på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta ett band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? Hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar? Vi undersöker1990-talsbegreppet Lilla Smurfans princip. Och vi frågar oss vilka strukturer som har format det festliga grabbgänget - och vad som händer när det roliga tar slut.

Vi funderar över singellivet och varför ensamhet alltid ställs i relation till tvåsamhet. Vi lyssnar efter goda råd till längtande hjärtan i frågespalterna. Vi synar hur ungdomsprogrammet Bullen bröt ny mark för 1980-talets tonårspojkar, och hur romaner som På drift och Bridget Jones dagbok skildrar livet som solokvist för kvinnor - och män. Och så frågar vi oss varför realityprogrammen så ofta har ett hastigt bröllop som mål.

Med utgångspunkt i kraftkarlar och"strongwomen" funderar vi över vad som har betraktats som styrka respektive svaghet hos kvinnor och män. Varför har den manliga kroppen värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja? Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen, som Sean Banans rumpa och Ballongdansen? Och vad hände med hetero-männens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Med utgångspunkt i Tarzans "magstödade" vrål och Betty Boops pipiga utrop lyssnar vi oss fram genom karakteristiska röster som fångat oss genom tiderna. Varför sänkte Paris Hilton sitt tonläge när hon ville kliva fram som affärskvinna? Och varför lät manliga komiker förr i tiden som gnällkärringar när de spelade kvinnor?

General Tom Thumb och Lavinia Warren var en kortväxt superduo som tog världen med storm på 1800-talet. De sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och var hedersgäster hos USA:s president när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv präglat av fejk, fusk och fördomar. Säger deras historia något om nutida stereotyper? Och har paret några motsvarigheter i dag? Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

General Tom Thumb och Lavinia Warren var en kortväxt superduo som tog världen med storm på 1800-talet. De sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och var hedersgäster hos USA:s president när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv präglat av fejk, fusk och fördomar. Säger deras historia något om nutida stereotyper? Och har paret några motsvarigheter i dag? Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson frågar sig om det verkligen är politiskt korrekt att prata om Snövit och de sju dvärgarna? När och varför dyker dvärgarna upp i folksagan, och hur utvecklas deras karaktärer genom århundradena? Och var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney kanske rentav nyskapande? Slutligen listar redaktionen bra exempel på film och tv som gör upp med fördomarna kring kortväxta. Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson frågar sig om det verkligen är politiskt korrekt att prata om Snövit och de sju dvärgarna? När och varför dyker dvärgarna upp i folksagan, och hur utvecklas deras karaktärer genom århundradena? Och var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney kanske rentav nyskapande? Slutligen listar redaktionen bra exempel på film och tv som gör upp med fördomarna kring kortväxta. Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Vi vänder blicken mot bildkonsten och en av världens mest kända rullstolsanvändare, den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Historieskrivningen har svängt från att fokusera på hennes smärta och sorg till den rebelliska kampviljan. Men vart tog rullstolen vägen? Dessutom, en omtalad och mycket ifrågasatt rullstol - Lady Gagas. Christine Bylund, etnolog och forskare vid Umeå universitet, intervjuas.

Vi vänder blicken mot bildkonsten och en av världens mest kända rullstolsanvändare, den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Historieskrivningen har svängt från att fokusera på hennes smärta och sorg till den rebelliska kampviljan. Men vart tog rullstolen vägen? Dessutom, en omtalad och mycket ifrågasatt rullstol - Lady Gagas. Christine Bylund, etnolog och forskare vid Umeå universitet, intervjuas.

Från barnboksklassikern om Heidi och Klara från 1880-talet, via modernare skräckskildringar till typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier, träder ett mönster fram: rullstolsburna är sällan med av en slump. Vilka roller har varit vanligast och hur har karaktärerna med tiden fått större djup? Varför ser rullstolar i moderna barnböcker ofta ut som om de vore från 1950-talet? Och hur kan emojis och Eurovision-stjärnor göra skillnad? Pia Hammargren, skapare av barnboksserien om Julia, intervjuas.

Från barnboksklassikern om Heidi och Klara från 1880-talet, via modernare skräckskildringar till typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier, träder ett mönster fram: rullstolsburna är sällan med av en slump. Vilka roller har varit vanligast och hur har karaktärerna med tiden fått större djup? Varför ser rullstolar i moderna barnböcker ofta ut som om de vore från 1950-talet? Och hur kan emojis och Eurovision-stjärnor göra skillnad? Pia Hammargren, skapare av barnboksserien om Julia, intervjuas.

Detta är historien om stjärnan Anna May Wong, en av de skådespelare med östasiatisk bakgrund som drabbades hårdast av Hollywoods kulturella vittvätt. Trots sin stora begåvning och sitt enorma driv, erbjöds hon uteslutande endimensionella och stereotypa biroller. Vi får en inblick i mekanismerna bakom filmfabrikens systematiska rasism - och vi får veta hur Anna May Wong, trots alla motgångar blev en pionjär i Hollywood.

Detta är historien om stjärnan Anna May Wong, en av de skådespelare med östasiatisk bakgrund som drabbades hårdast av Hollywoods kulturella vittvätt. Trots sin stora begåvning och sitt enorma driv, erbjöds hon uteslutande endimensionella och stereotypa biroller. Vi får en inblick i mekanismerna bakom filmfabrikens systematiska rasism - och vi får veta hur Anna May Wong, trots alla motgångar blev en pionjär i Hollywood.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Vad hände egentligen när soulgruppen The Chantels försvann från sitt eget skivomslag? Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson pratar "vittvätt" och afrofobi inom populärkulturen. Varför har musikhistorien haft så bråttom att byta ut afroamerikaner mot blekare kopior? Hur påverkade USA:s raslagar musikscenen och turnélivet på 1950- och 1960-talen? Och varför minns vi Beatles och Rolling Stones kända låtar, men inte afroamerikanerna som gjorde originalen? Michael Barrett, intendent på Etnografiska Museet, intervjuas.

Vad hände egentligen när soulgruppen The Chantels försvann från sitt eget skivomslag? Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson pratar "vittvätt" och afrofobi inom populärkulturen. Varför har musikhistorien haft så bråttom att byta ut afroamerikaner mot blekare kopior? Hur påverkade USA:s raslagar musikscenen och turnélivet på 1950- och 1960-talen? Och varför minns vi Beatles och Rolling Stones kända låtar, men inte afroamerikanerna som gjorde originalen? Michael Barrett, intendent på Etnografiska Museet, intervjuas.

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att berätta om Askungen. En gång i tiden gjorde klacken skillnad på folk och folk och under historiens gång har den gått från att vara en statussymbol till att ses som något löjeväckande. I alla fall på män. Vi får också veta vilken position klacken haft i yrkeslivet och inom musiken. Kan klacken påverka jämställdheten i en symfoniorkester och har den kanske större inflytande över normer och beslut än vi kan ana?

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att berätta om Askungen. En gång i tiden gjorde klacken skillnad på folk och folk och under historiens gång har den gått från att vara en statussymbol till att ses som något löjeväckande. I alla fall på män. Vi får också veta vilken position klacken haft i yrkeslivet och inom musiken. Kan klacken påverka jämställdheten i en symfoniorkester och har den kanske större inflytande över normer och beslut än vi kan ana?

När Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på pumps, stilettklackar och boots så hittar de en historia som breddar vår syn på klacken. Här kan vi följa hur den pendlat mellan manligt och kvinnligt, precis som sagofiguren Askungen. I många berättelser bär hon en sko och får sin prins. I andra sagor är ungen vid askan inte alls en flicka med en klack av glas, utan en pojke.

När Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på pumps, stilettklackar och boots så hittar de en historia som breddar vår syn på klacken. Här kan vi följa hur den pendlat mellan manligt och kvinnligt, precis som sagofiguren Askungen. I många berättelser bär hon en sko och får sin prins. I andra sagor är ungen vid askan inte alls en flicka med en klack av glas, utan en pojke.

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.