Podcasts about Kroppen

Når kroppen sier ifra: Stress, tilknytning og sykdommens psykobiologi“The mind and body are not separate, and we cannot treat them as such.”— Gabor MatéInnledningI en tid der psykisk og fysisk helse fortsatt behandles som separate domener, fremstår arbeidet til den kanadiske legen og forfatteren Gabor Maté som et dyptgående korrektiv. I bøkene Når kroppen sier nei og Myten om det normale tegner han opp et sammenhengende bilde av hvordan livserfaringer – spesielt barndommens emosjonelle klima – former både vår personlighet og vår sårbarhet for sykdom. Matés hovedbudskap er radikalt i sin enkelhet: Kroppen bærer historien om det vi har måttet fortrenge for å overleve følelsesmessig.Denne episoden av SinnSyn tar for seg hvordan stress, personlighet og tilknytningsstil virker sammen i utviklingen av både psykiske og somatiske lidelser, og hvordan denne forståelsen utfordrer tradisjonelle skiller i medisin og psykologi. Vil du ha mer psykologi og flere dypdykk i menneskets sjelsliv?Vil du har en praksis for selvutvikling og hjelp til å dykke ned i ditt eget indre liv?Da kan BeBalanced.ai være noe for deg! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kjenner du at kroppen har prøvd å si ifra lenge, men at du likevel har fortsatt å presse deg gjennom?I ukens episode av Level Up møter jeg Ida Tønseth til en ærlig og sterk samtale om hva som kan skje når kroppen til slutt sier stopp, og hvorfor symptomene våre ofte handler om mer enn bare kroppen.Ida så frisk og velfungerende ut på utsiden. Hun jobbet, smilte, stilte opp, tok ansvar og holdt fasaden. Men på innsiden levde hun med smerter, uro, utmattelse, skam og et nervesystem som aldri helt fikk hvile.I episoden får du høre mer om:– hvorfor flinkhet, people pleasing og høyt tempo ofte er overlevelsesstrategier – hva som kan skje når du overhører kroppens signaler for lenge – hvorfor kosthold, søvn og biohacking ikke er nok hvis det indre stresset fortsatt styrer – hvordan gamle, ubevisste mønstre kan påvirke helse, energi, relasjoner og selvfølelse – hvorfor veien videre ikke handler om å gjøre alt perfekt, men om å finne tilbake til det som faktisk er sant for deg Dette er episoden for deg som ser ut som du har kontroll, men innerst inne kjenner at kroppen ber deg om å stoppe, lytte og komme hjem til deg selv.Se dokumentaren til Ida Tønseth her:https://youtube.com/playlist?list=PLlKq-RXphLdOtDeDSJrvVcTQNIwBaPqVC&si=q5kWDcMaSiXfJRAoMer fra Ida Tønseth:Instagram: https://www.instagram.com/idatonseth/Podcast: https://open.spotify.com/show/6eMmgvmijJ1pyxztojqgqI?si=a28818cbe3644e0aVil du også forstå mønstrene som gjør at du fortsetter å presse deg, selv når du egentlig trenger noe annet?✨Meld deg på foredraget mitt 9. juni via linken nedenfor

I det här avsnittet av Prestationspodden gästar psykologen Sandra Ringarp för tredje gången. Jag intervjuar Sandra om smärta, stress och hur hjärnan påverkar vår upplevelse av värk. Vi samtalar om hur våra tankar, känslor och beteenden kan påverka smärtan, vikten av att känna och bearbeta sina känslor samt vilka verktyg som kan hjälpa oss att må bättre trots smärta. Ett insiktsfullt samtal om samspelet mellan kropp, hjärna och välmående.Om du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig. 2 platser kvar i maj. Vill du lyssna på min andra podd som jag har med Daniel Bäckström. En podd där vi utforskar det andliga och spirituella. Vad mer: https://poddtoppen.se/podcast/1874025825/vad-merFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du kjent på vondt i hodet, nakken eller skuldrene og bare fortsatt som vanlig?Kanskje du har blitt så vant til å ha vondt, være sliten eller kjenne deg anspent at du nesten ikke tenker over det lenger.Du tar deg sammen. Gjør det som må gjøres. Stiller opp for alle andre. Og håper kroppen henger med.I ukens episode av Level Up har jeg med meg Marianne Thorell fra Mammaklinikken til en ærlig og viktig samtale om hva som kan skje når vi overstyrer kroppen for lenge.I episoden får du høre mer om:– hvorfor kroppen noen ganger sier ifra gjennom hodepine, spenninger og smerter– hvorfor det kan være så vanskelig å hvile uten dårlig samvittighet– hvorfor du ikke trenger en perfekt rutine for å få det bedre– hvordan små pauser og små valg kan gjøre en større forskjell enn du trorDette er episoden for deg som kjenner at kroppen kanskje har prøvd å si ifra en stund. Og som trenger å høre at det ikke er egoistisk å stoppe opp, hvile og ta vare på deg selv.For kroppen din prøver ikke å ødelegge for deg. Den prøver å få kontakt med deg.Mer fra Marianne Thorell:Instagram: https://www.instagram.com/mariannebthorell/https://www.instagram.com/mammaklinikken/Nettside: https://www.mariannebthorell.no/minetjenesterVil du også forstå mønstrene som gjør at du fortsetter å presse deg, selv når du egentlig trenger noe annet?✨Meld deg på foredraget mitt 9. juni via linken nedenfor

I dagens andakt hör du prästen Nina Konnebäck från Högsbo församling i Göteborg. Det ska handla om ett gemensamt språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Orden är slut för dig. Det finns inga ord som just nu kan beskriva eller komma till sin rätt för vad du vill säga.Jag sätter mig bredvid dig och innesluter dig i min famn. Håller om. Kroppen vet vad den skall göra. Min hand som fångar upp en av dina tårar. Min rytm, som utan att jag tänker på det, börjar vagga dig långsamt. Dina andetag som först var hackiga jämnas ut. Vi säger ingenting till varandra och ändå talar du till mig och jag till dig på ett sätt som jag tror att vi förstår.Text:Apg 2:9-12Musik:Pilvi Och Eskos Brudvals av Roger Tallroth med VäsenProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Psykoterapi med Sepideh Hatami från Psykoterapipodden.Ett varmt och nyfiket samtal med psykoterapeuten Sepideh Hatami om relationer, föräldraskap, terapi och varför vi människor ofta flyr från det som skaver mest. Vi pratar om skillnaden mellan KBT och psykodynamisk terapi, barns psykiska hälsa, sociala medier, ensamhet, AI-terapi och vad som faktiskt hjälper oss att förstå oss själva och varandra bättre.00:00 Vad är psykoterapi – och varför är titeln skyddad?03:00 Därför måste terapeuter själva gå i terapi08:55 Psykisk ohälsa, sociala medier och jämförelsens pris12:10 Barn, TikTok och varför vi måste prata om svåra ämnen18:00 Skärmtid, förtroende och gränser i familjen21:05 Föräldraskap som terapi – när barnen speglar oss själva24:05 KBT vs psykodynamisk terapi – vad är egentligen skillnaden?27:10 Varför går man i terapi? Kris, skav eller självinsikt30:35 Ensamhet, AI-terapi och behovet av riktiga relationer36:00 Flyktbeteenden, skam och varför vi undviker det jobbiga39:40 Relationer, närhet och rädslan för att bli avvisad42:00 Nyfikenhet som superkraft i relationer och föräldraskap45:05 Att reparera med sina barn – och vara “good enough”51:00 Generationsrelationer, känslor och att våga prata på riktigt54:00 Därför misstolkar vi varandra i nära relationer01:00:00 Självförbättringsfällan – måste vi verkligen optimera allt?01:06:00 Kroppen, känslorna och hur man börjar förstå sig själv01:12:00 Terapeutens roll: hypoteser, forskning och skräddarsydd hjälp01:21:00 Love is Blind, relationstv och fantasin om den perfekta partnern01:27:00 Långvariga relationer, teamkänsla och att ge varandra utrymme01:36:00 AI, framtidens terapi och varför relationen inte kan ersättas01:39:00 Avslutning – vad samtalet om psykoterapi landar i

Ett otroligt fint samtal med Louise Strömberg som är svensk författare, föreläsare och self love-coach. I sitt författarskap och arbete skriver och pratar hon om prestation, självkänsla, relationer, återhämtning och utmattning och om hur svårt det kan vara att hitta balans i ett samhälle där många känner en ständig press att prestera.Louise har skrivit både självhjälpsböcker och romaner där berättelserna ofta kretsar kring människor som tappat bort sig själva och försöker hitta tillbaka till lugn, mening och självkärlek. Hennes populära Arkösundsserie utspelar sig i den svenska skärgården och skildrar livskriser, relationer och nya början. Den senaste boken i serien är Där vinden dansar.I avsnittet pratar vi också om sorg, trauma och vägen tillbaka efter utmattningsdepressionen. Louise delar öppet med sig av hur en tragisk händelse, som påverkade henne och förändrade hennes syn på livet, prestationen och återhämtningen.Louise har gästat podden tidigare — lyssna på det avsnittet här: Lyssna här.https://poddtoppen.se/podcast/1097889289/prestationspodden/karleken-till-dig-sjalv-louise-strombergOm du är intresserad av coaching kan du boka en kostnadsfri första session med mig på carolinenorbelie.com för att se om jag är rätt coach för dig. 2 platser kvar i maj. Vill du lyssna på min andra podd som jag har med Daniel Bäckström. En podd där vi utforskar det andliga och spirituella. Vad mer: https://poddtoppen.se/podcast/1874025825/vad-merFölj mig gärna på Instagram: @carolinenorbeliecoachingOm du letar efter en duktig klippare rekommenderar jag varmt Daniel. Du kan kontakta honom på daniel@lejon.se.Kom ihåg att prenumerera på Prestationspodden för att hålla dig uppdaterad om kommande avsnitt! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans andakter hör vi prästen Joakim Hagerius närma sig tron på olika sätt - som en gåva, som en erfarenhet som uppstår på vägen och som en hemkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten:Ibland börjar tron inte i en tanke – utan i en rörelse.Idag tänker jag på några människor som sökte sig till kyrkan där jag arbetade för att de ville bidra i den sociala verksamheten. De engagerade sig i integrationskaféet för kvinnor som kom från olika länder. Det var inte tron som gjorde att de sökte sig till kyrkan, berättade dom, det var behoven och en vilja att bidra. Men det blev en resa till tro. Deras reflektion över utvecklingen gjorde intryck på mig och blev en påminnelse om att tron inte behöver börja i tanken, i något man ska säga och bekänna. Ingången kan lika gärna vara genom kroppen. Genom det man gör.”När vi kom hit var vi inte troende, men det var som att vi gjorde tron när vi var här” berättade de. ”Och det gjorde oss troende.” Man kan tro med kroppen också.I vår del av världen har tro kommit att innebära att hålla med om något, att stämma in i bekännelser och omfatta varje del. I andra delar av världen är tron inte så mycket en lära som ett liv att leva. Man firar gudstjänst, tänder ljus, tar emot bröd och vin, sjunger, ber och gör tron genom sociala insatser och ett liv som ser människorna omkring med kärlek. Av detta har vi mycket att lära. Man kan också tro med kroppen först.Andakten sändes första gången 2025.Text:Lukasevangeliet 10:3-4, 16-17, 20Musik:Song for Benedikte av och med Frøydis GrorudProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Världsstjärnan Tove Lo gästar studion och berättar om livet just nu! Hon har en pågående konflikt mellan sin inre housewife och sin inre party-tjej. Hur balanserar hon det? Vad har hon för paradrätt och hur bor hon i LA?

igjen har vi besøk av lege og forfatter Pål Branæs, nå aktuell med boken "Pillefellen."Sist snakket vi om insulinresistens og metabolsk sykdom. Denne gangen går vi rett inn i det moderne medisinparadokset: Hvorfor får stadig flere mennesker flere medisiner uten at vi blir friskere? Vi snakker om hvordan helsevesenet ofte behandler tall, prøvesvar og symptomer, i stedet for å lete etter de underliggende årsakene. Hva skjer når høyt blodtrykk, høyt blodsukker, søvnproblemer, smerter og overvekt behandles hver for seg? Selv om de kan være uttrykk for samme metabolske ubalanse?Vi går også inn i den eksplosive veksten av GLP-1 medisiner og slankesprøyter:Hva skjer egentlig i kroppen når appetitten skrus ned kjemisk? Hvem kan ha reell nytte av disse medisinene? Hva vet vi faktisk om langtidseffektene? Hva skjer med muskelmasse, metabolisme, hormoner og kroppens naturlige signaler over tid?Noen topp temaer fra episoden:– statiner, kolesterol og risiko.– forskjellen på relativ og absolutt risiko.– hvorfor NNT (number needed to treat) betyr så mye?– søvnmedisiner og forskjellen på sedasjon og ekte søvn.– smertestillende og polyfarmasi.– insulinresistens, inflammasjon og livsstil som rotårsak til mange sykdommer.– informert samtykke og hvorfor pasienter må stille bedre spørsmål.Dette er en episode om moderne medisin, blindsoner og ansvar. Hvorfor vi kanskje har blitt altfor flinke til å dempe røyk uten å slukke bålet.Er vi blitt friskere, eller bare mer medisinert?Du finner Pål her:Insta: @dr.branaes Pillefellen: https://www.norli.no/boker/dokumentar-og-fakta/familie-og-helse/medisin-og-sykdom/pillefellen-9788269474404 Redigering: Torgeir Johansen Micdrop Media

Mange går lenge med symptomer etter stress uten helt å forstå hva som skjer.De fungerer kanskje fortsatt utad, men kjenner seg ikke som seg selv. Stresstoleransen er lavere. Kroppen reagerer sterkere. Hodet er mer tåka. Og det tar mye lengre tid å hente seg inn enn før.I denne episoden snakker jeg om den svenske diagnosen utmattningssyndrom – en diagnose som ble laget for å beskrive stressrelatert utmattelse mer presist enn det vi ofte gjør i Norge når vi bare sier «utbrenthet» eller «stress».Jeg går blant annet inn på:hvorfor Sverige laget denne diagnosenhva som kjennetegner stressrelatert utmattelsehvordan det ofte kjennes i kroppen og hodethvorfor mange blir redde når prøver er normale, men kroppen likevel ikke fungererhva forskningen sier om forløp, stresstoleranse og bedringog hvorfor dette for mange er en mer presis forklaring enn bare ordet utbrenthetDenne episoden er for deg som kjenner at noe har blitt annerledes etter langvarig belastning – enten du fortsatt holder deg oppe, er helt utslitt, eller befinner deg et sted midt imellom.

Tillbaka från ensamhet och matförgiftning berättar Hannah om Paris-resan som inte blev som hon tänkt sig. C'est la vie. Eller var det kroppens varningssystem som sa ifrån? Amanda resonerar kring fördelarna och nackdelarna med att lyssna på intellektet när rädslorna kickar in och varför KBT bara är hjälpsamt till en viss gräns. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Protein, kreatin och pre-workout tillskott har gått från att vara något för elitidrottare till vardag för många som tränar. Kroppen ska inte bara må bra, utan optimeras. Men behöver kroppen extra tillskott? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kreatin i vattenflaskan och proteinbar i väskan. Strävan efter att må och prestera bättre får många av oss att titta förbi den vanliga maten, mot tillskotten.I det här avsnittet undersöker vi tillskottskulturen – från det mest väldokumenterade som kreatin till mer trendiga och omdiskuterade preparat. Vi pratar om varför protein blivit något vi jagar, vad forskningen faktiskt säger och om vi pressar våra kroppar snabbare än de hinner anpassa sig. Vi tittar också på gränsen mellan hälsa och prestation och på en industri där det inte alltid är självklart vem man kan lita på.Medverkande:Emma Lindblom, legitimerad dietist specialiserad på idrottsnutrition och prestation, Jacob Gudiol, fysioterapeut och träningsskribent, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet, Tommy Lundberg, docent i fysiologi med fokus på muskelanpassning och hälsa vid Karolinska institutet, Lillemor Gustavsson, personlig tränare, och William Apro, docent och projektforskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Emilie RoslundReporter: Mattias Lindgren

For noen pasienter er det ikke virus eller bakterier som gjør dem syke, men deres eget immunforsvar. Autoimmune sykdommer som leddgikt, lupus og systemisk sklerose kan gi smerter, utmattelse og alvorlig organskade. Nå tar forskere i bruk ideer fra kreftbehandling for å kunne slå ut akkurat de immuncellene som driver sykdommen på en mer presis måte.I samtalen: Øyvind Molberg, professor ved Institutt for klinisk medisin ved Universitetet i Oslo og revmatolog ved Oslo universitetssykehus.Programleder er Julie Nybakk Kvaal

I dagens avsnitt pratar jag om något som många tycker är svårt – men som är helt avgörande för ditt välmående: Att våga säga nej och sätta gränser. Var i ditt liv finns ett nej som du egentligen vill säga… men inte gör?Kanske säger du ja fast du innerst inne vill säga nej. Kanske prioriterar du andra – på bekostnad av dig själv. Och kanske känner du igen känslan av att till slut bli trött, stressad, arg, irriterad eller överväldigad. För sanningen är:

Hur påverkas vi av det vi inte alltid kan sätta ord på? I det här viktiga och berörande avsnittet av Med målet i sikte möter vi Malin Molldur – samtalsledare, ICF-certifierad coach, föreläsare och ambassadör för Riksförbundet Hjärnkoll. Med både djup kunskap och en stark personlig berättelse guidar hon oss genom ämnet C PTSD, även kallat komplext trauma eller anknytningstrauma. Med målet i sikte är en podd från Iris Hadar AB.www.iris.se

Camilla och Tommy pratar om astrala resor ut ur kroppen. Tommy berättar om sina häpnadsväckande erfarenheter av att lämna kroppen. Han beskriver ingående hur det kändes och hur han uppfattade detta otroliga och fantastiska tillstånd. Vi berör även remote viewing/fjärrskådning – en metod för informationshämtning som utvecklades av amerikansk underrättelsetjänst (DIA) under kalla kriget, 1970-1995. Samt om olika tekniker för att uppnå en förhöjning i medvetandet och separationstillstånd.Trevlig lyssning önskar Vivi och Camilla Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Påsken är över – fylld av firande, mat och en hel del ja-sägande. Samtidigt har Anna fyllt 50 och börjat ställa sig frågan: Hur vill jag egentligen leva resten av mitt liv?I det här avsnittet pratar vi om något som låter enkelt men ofta är svårt – att säga nej. Varför är det så svårt? Och vad händer när vi inte gör det?Med inspiration från Gabor Maté utforskar vi hur vår längtan efter att passa in kan påverka både stress och hälsa – och varför kroppen till slut säger ifrån.

Kjenner du at du ofte gir mye, vil mye og har høye mål, samtidig som kroppen sier ifra at det blir for mye?I ukens episode av Level Up får du høre mer om:– hvordan du kan få mer energi og kapasitet uten å måtte bremse ned livet ditt– hvorfor nervesystemet ditt trenger små resets gjennom dagen– hva HRV faktisk er, og hvordan det påvirker stress, restitusjon og helse– hvorfor hvile ikke gjør deg svakere, men kan gjøre deg sterkereDette er episoden for deg som vil få mer ut av livet, prestere godt og samtidig ta vare på deg selv på en smart og bærekraftig måte.Del episoden med en som trenger en liten påminnelse om at mer ikke alltid er bedre

Kroppslige symptomer ved angst. Når kroppen føles farlig. Del 1Hva skjer når kroppen begynner å reagere, og det føles som noe er alvorlig galt?I denne episoden har jeg med meg Anna, veileder i Angstportalen. Sammen går vi gjennom en rekke kroppslige symptomer mange opplever ved angst, og snakker ærlig og trygt om hva som faktisk skjer i kroppen.Dette er første del av en todelt episode hvor vi bryter ned det mange er redde for, og gir deg en ny måte å forstå kroppen din på.Du er ikke alene. Og det er ikke farlig, selv om det føles sånn.

Frank Nielsen har set en UFO og så har han haft nogle dybt mystiske oplevelser – blandt andet med klardrømme. Han fortæller om sit forhold til det spirituelle, om Gud, Jesus og Helligånden og om læsningen af Et kursus i mirakler.Det spirituelle hjørne er en uafhængig podcast. Du kan støtte podcasten her: https://10er.com/detspirituellehjorne og med et engangsbeløb her: https://www.annasophiapetri.dk/podcastTak til dig der støtter! ❤️❤️Annasophia Petri Holm ©️ 2026 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan av Stina Furberg Tema: Ett ja som känns i hela kroppen - Andligt föräldraskap harnosand.pingst.se

Känner du igen att kroppen signalerar att något inte står rätt till – men att du ändå fortsätter?Du är trött.Spänd i nacke och axlar.Sover lite sämre.Har ont i magen eller huvudvärk.Men du tänker:“Jag ska bara göra klart det här först.”“Nästa vecka blir lugnare.”Problemet är att nästa puck nästan alltid dyker upp direkt.I det här avsnittet pratar Björn Rudman om ett väldigt vanligt fenomen:när kroppen säger stopp men huvudet fortsätter köra.Du får förstå varför många högpresterande människor pressar sig långt efter att kroppen försökt dra i handbromsen – och varför de tidiga signalerna ofta ignoreras.Vi pratar också om:• varför kroppen nästan alltid börjar signalera långt innan en krasch• vilka tidiga varningstecken som många missar• varför prestation ofta prioriteras över återhämtning• varför kroppen inte försöker stoppa dig – utan försöker skydda dig• hur du kan börja ta signalerna på allvar tidigareEtt viktigt skifte är att sluta se kroppens signaler som ett hinder.De är information.Och ofta försöker kroppen hjälpa dig att fortsätta framåt – utan att gå sönder på vägen.

Vi diskuterar utomkroppsliga upplevelser, astralresor och delar med oss av våra personliga erfarenheter. Vi pratar även om utmaningarna med att arbeta med energier och andliga fenomen. Och vikten av att hantera andliga upplevelser med mod och förståelse, särskilt när man möter potentiellt skrämmande eller oroande situationer. Vivi delar också en rörande berättelse om en mors djupa insikt om skillnaden mellan en kropp och en själ efter att ha förlorat sin dotter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sluta smålipa och börja hulka! Vi behöver den där riktigt djupa, snoriga gråten konstaterar bibliotekarien Elisabeth Skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2019-02-18.Det finns en sida på nätet där man kan få hjälp att räkna ut både hur länge man gråtit och den sammanlagda volymen tårar. Jag fyllde i uppgifterna för en ledsam period; datum och klockslag och fick svart på vitt att total gråttid summerats till 2 timmar och 19 minuter och att tårarnas sammanlagda mängd uppgick till 2.8 dl. Om man studerar gråtens mekanismer får man veta hur bra det är att gråta och om nyttan med själva tårarna. Det renar och rensar både fysiskt och psykiskt, och det går inte att fuska sig till sådan sanering genom att till exempel skära lök. Det är den känslosamma, hulkande gråten och dess proteinfyllda tårar som ger resultat, denna cocktail av slem, fett och salter.Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta.I gråten gör vi oss av med stresshormonet kortisol och känner oss lugnare efteråt. Och äkta tårar innehåller också enkefalin, vilket fungerar som kroppseget morfin, alltså både smärtlindrande och lugnande. Och inte nog med det, på grund av sin konsistens rinner just gråttårar långsammare ner för kinderna än lökskärar-tårar. Kanske för att vår omgivning ska hinna uppfatta dem och komma till undsättning? En av gråtens funktioner verkar också vara just kommunikativ, att vi ska bli sedda i vårt gråtande. När vi är mycket små, innan vi har ett språk är gråten en överlevnadsmekanism, vi gråter efter mat, kontakt, värme, vila. Gråtande barn var till och med populära motiv i heminredningen på 70-talet. Närbilder av rödmosiga barnansikten med stora tårar prydde både tavlor, brickor och korsstygnsbroderier. Synen på vårt gråtande har växlat under historiens lopp. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. Inte minst under 1700-talet då män och kvinnor grät öppet och stort. Men det är viktigt att påpeka, som Karin Johannisson skriver, ”...att gråtspråket hade sina spelregler. Medicinska bedömningar och etiketten satte gränser för det acceptabla [...] tårarna var alltså strikt socialt och moraliskt kodade.”Samstämmiga uppgifter pekar alltså på hur välgörande det är med förlösande gråt. Det verkar finnas bevis för att det rentav skulle vara hälsovådligt att hålla tillbaka den. Högt blodtryck och hjärtproblem lurar på er med sammanbitna käkar, nersvald gråt och torra ögon. Ett i sammanhanget ofta använt citat är av den brittiske psykiatrikern Henry Maudsley (1835-1918) han lär ha sagt "The sorrow which has no vent in tears may make other organs weep”. Sorg som inte får sitt utlopp genom tårar kan få andra organ att gråta.Att inte gråta alls har ibland betraktats som något suspekt och skulle då botas som en sjukdom. Om du var kvinna kunde denna oförmåga dessutom ligga till grund för att du brändes på häxbål. Längre fram i tiden när gråtandet hade blivit en nästan enbart kvinnlig verksamhet betraktades det som ett bevis på homosexualitet om en kvinna inte kunde uppvisa gråt.Men nuförtiden, när kontroll och behärskning är de främsta dygderna, vilka får egentligen gråta nu?Svaret kanske kan utläsas via ett intrikat koordinatsystem med parametrar som klass, kön, frekvens och vad som orsakar tårarna. Dåvarande presidenten Barack Obama gråter på en presskonferens när han talar om en skolskjutning. Det framstår som en accepterad gråt och han får kredd.En japansk politiker Ryutaro Nonomura storgråter offentligt när han anklagats för att ha försnillat offentliga tillgångar och använt dem till familjeresor. Han blev hånad och skrattad åt. ”Den gråtande politikern” blev hans smeknamn.I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandetAtt tolka tårar visar sig vara problematiskt, det verkar till exempel accepterat för idrottare att gråta, både vid vinst och förlust, men mindre lämpligt att gråta öppet över andra personliga nederlag eller privat grämelse. Jag läser en frågespalt på nätet; en person som upplever sig vara extremt lättgråten frågar psykologen: Vad göra och finnes bot? Svaret lyder att om man har lätt för att gråta har man också nästan alltid skäl därtill. Många som har nära till gråt har förmodligen knipit ihop över saker under många år. Ta din gråt på allvar, gråt ut i floder. Ja ”Gråt tills jobbet är gjort.” lyder råden.Det handlar alltså inte bara om att gråta, utan om hur man gråter.En internationell studie visar att män gråter 6-17 gånger per år, kvinnor 30-64 gånger. En annan viktig aspekt i denna studie är hur djup gråten är. Ett mått på det är till exempel ifall gråten övergår i hulkande. I vår samtid har det uppstått ett ord för det här hulkande kvidande råa framsläppandet av vätskor, nämligen ”fulgråt”. Pernilla Wahlgren och Jenny Strömstedt med flera har vittnat om sin fulgråt i olika sammanhang. I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet vilket förklaras genom en avrinningskanal från ögat till näsan. Kroppen ser till både att producera tårarna och att de ska ha någonstans att ta vägen.För att hela detta intrikata maskineri ska fungera behöver ögonen extra tillförsel av blod, små kärl under huden vidgas och svullnar och vi får ”det klassiska förgråtna ansiktsuttrycket”.Det är nämligen önskvärt att gråten är både ljudlig och djup eftersom förmågan att gråta ordentligt hänger ihop med sin motsats; att kunna skratta rejält. ”Känslor har en polär tendens, säger idéhistorikern och psykoterapeuten Claes Ekenstam i en intervju, ”de är ihopkopplade med varandra. Det betyder att om man blockerar en så blir det mindre även av en annan. Gråter du väldigt grunt eller inte alls så kan du inte heller skratta på det där djupa, befriande och härliga sättet”. Slut citat.Alltså, inte nog med att vi kan bli sjuka av att lägga på locket just när gråten börjar sjuda, denna självbehärskning kan dessutom beröva oss den härliga känslan av ett rungande gapskratt. fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet.Men är det ens ok att skratta så där djupt och härligt som Ekenstam beskriver? Jag vet en arbetsplats där ljudliga skratt nyligen togs upp på listan över arbetsmiljöproblem, i höjd med dålig ventilation och krånglande kaffemaskiner.Kontroll och behärskning verkar betecknande för vår tid. Kroppen ska hållas i strama tyglar och det samma gäller känsloyttringar. Peter Englund avslutar sin essä ”Gråtens historia” med denna reflektion ”Skulle en människa ur förflutenheten se oss idag skulle hon säkert tycka att vi verkar vara känslokalla. För det som är underligt, det är inte att de grät så mycket, utan att vi gråter så lite.”Gråten har förpassats långt in de mest privata gemaken och kanske också skrattet?Var ska vi då ta vägen med allt? En bibliotekarie kanske skulle svara: låt oss gå till skönlitteraturen! Mötet med fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Vi bildar en läsecirkel och i skydd av sidorna, i skuggan av de litterära karaktärerna, kan vi få syn på oss själva. Och skulle en man smyga med in, kanske rentav en som bara snittar på sex gråttillfällen per år så finns det en perfekt bok att läsa; 2015 gav nämligen ett amerikanskt förlag ut en antologi, som översatt till svenska får titeln ”Dikter som får vuxna män att gråta”.Vi går till böckerna och vi går till andra läsare. Vi stänger dörren om vår cirkel och låter tårarna rinna och de bullriga skratten eka.Elisabeth Skog, bibliotekarie KällorKarin Johannisson: ”Melankoliska rum” Albert Bonniers förlag (2009).Anthony and Ben Holden (red). Poems that make grown men cry. Simon & Schuster paperbacks (2015)Illustrerad vetenskap 1/9 2009: Varför svullnar ansiktet upp när man gråter?Svenska Dagbladet 30/7 2017: Därför är det dags för män att börja gråta.

I det här avsnittet möter Anna Arwa Josefsson, psykoterapeut samt läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri. De pratar om när kroppen är i kamp mot sig själv , om skillnader mellan patologi och fysiologi och hur hjärnan tolkar kroppens signaler. Mycket nöje!

Dette er en episode Monica sendte på Hormonpodden, og den har vært så viktig og populær og Alette overtalt Monica til å dele denne i vårt community her også. Håper du vil høre og sjekk gjerne @hormonpodden for mer hormon og peptid innholdDu vet kanskje ikke at mange av grønnsakene vi spiser i Norge om vinteren kommer fra et enormt drivhusområde i Sør-Spania – et landskap så stort at det kan sees fra verdensrommet. Området kalles ofte Mar de Plástico, plasthavet, og består av titusenvis av hektar drivhus som produserer tomater, paprika, agurker og bær til store deler av Europa.Dette systemet gjør det mulig for oss i nord å spise friske grønnsaker hele året. Samtidig reiser det noen viktige spørsmål: Hva skjer når matproduksjon blir så industrialisert? Hvilke sprøytemidler brukes, og hva vet vi om rester i maten vår? Og hvordan påvirker dette både naturen, menneskene som jobber der – og kroppen vår?I denne episoden ser vi nærmere på historien bak vintergrønnsakene i Norge, hvordan drivhusjordbruket i Almería vokste fram, og hvorfor dette området i dag kalles Europas grønnsakshage. Vi snakker også om hormonforstyrrende stoffer, hvorfor totalbelastningen av kjemikalier kan være viktigere enn enkeltfunn, og hvorfor sesong, variasjon og bevisste valg fortsatt er noen av de sterkeste helsegrepene du kan gjøre.Men dette er ikke en episode for å skremme deg bort fra frukt og grønt. Tvert imot. Kroppen trenger fiber, polyfenoler og næringsstoffer fra planter. Målet er heller å gi deg kunnskap slik at du kan spise grønt med åpne øyne – og gjøre små valg som kan redusere belastningen over tid.Mot slutten av episoden deler jeg også helt konkrete grep du kan gjøre i butikken og på kjøkkenet for å redusere sprøytemiddelrester, samt en av mine favoritt-smoothies fra Hormonkuren-universet.Dette lærer du i episoden- Hva “plasthavet” i Almería er – og hvorfor det har blitt Europas viktigste vintergrønnsaksområde- Hvor stor del av vintergrønnsakene i Europa som kommer fra drivhusene i Sør-Spania- Hvordan drivhusdyrking, varme og intensiv produksjon påvirker matsystemet- Hva forskningen sier om sprøytemiddelrester og hormonforstyrrende stoffer- Hvorfor totalbelastning over tid kan være viktigere enn én enkelt matvare- Hvordan du kan lese etiketter og forstå opprinnelsesmerking i butikken- Enkle, praktiske grep som kan redusere sprøytemiddelrester og hormonbelastningKilder og videre lesning: EFSA, NASA Earth Observatory, Mattilsynet og publisert forskning på plantevernmidler og matproduksjon i Europa.Om du vil kjøpe Elysium så finner du den her: https://astrea-longevity.com/product/elysium - rabattkode: ASTREA25Favoritt Smoothie deler på instagram.Takk for redogering Torgeir Johansen v Micdrop Media.Hør flere episoder på @hormonpodden

En frisk og sterk 17 åring blir funnet død i bunn av et 30 meter høyt stup. Et tragisk fall tenker du, men nei. Kroppen har ingen bruddskader, og sport etter vold og dette er bare starten på mysteriet. Konspirasjonspodden tar en titt. Ansvarlig redaktør Kristin Ward Heimdal.

Fredagsmorgon med Gry och Morgongänget – och vi kickstartar dagen med vår helt egna fredagslåt som får hela studion att vilja sjunga med (Galenskaparna-vibbar utlovas).Karro bjuder på glada nyheter från Luleå där gymnasieelever fixar både klippning och trerätters till äldreboendet, innan Jonas drar veckans klipp: Sävsjö, arga danskar med släp och en stjärnspäckad Bob Marley-hyllning. Dessutom: morgonens första lyssnare Emil från Finland, 10 000-kronorsmixen med Lina, “Spika rubriken” med Ragge och kändiskoll om Bianca, North West och Spice Girls. Vi hjälper Karin som tröttnat på att vara vän-gängets projektledare, kör “Tre saker på fem sekunder”, pratar (väldigt) olämpliga grejer i kroppen och åker “Music Around the World” till lyckliga Costa Rica. Och så: Nyhetstestet med fredagsfinal, bonuspoäng och Karros krig mot ett hotell som vägrar sluta mejla.

Præsentation af uddannelsen: Krop i undervisning & facilitering – hvad lærer du her? Dine værter i episoden er: grundlægger og undervisere på uddannelsen – Petra-Sofie Kempf og Lene Wervick Nissen. Du får en præsentation af uddannelsen Krop i undervisning & facilitering, hvor du har mulighed for at blive certificeret Kropslig Læringsfacilitator. Uddannelsen er den eneste i Danmark, hvor du konkret lærer og trænes i, hvordan du dels anvender din krop som et redskab i læringsprocesserne, dels hvordan du bevidst aktiverer deltagernes kroppe i lærings- og udviklingsprocesser med henblik på at fordybe læring, bygge bro til anvendelse i praksis og gøre læringsprocesserne levende og involverende. I episoden kan du høre om: Underviserne – Petra-Sofie og Lene - hvem er vi Hvorfor vi brænder for kropslig læring, og hvordan det kan se ud, når vi aktiverer kroppen i læringsprocesser En kort præsentation af uddannelsens elementer Og så går vi et spadestik dybere ned i elementerne i uddannelsen og fortæller, hvorfor vi gør, som vi gør, og hvordan det leder frem til, at du som deltager kan facilitere andre mennesker til at lære med kroppen – samt hvordan du faciliterer at trække læring ud af øvelserne og bygge bro til deltagernes hverdag Læs om uddannelsen her: https://coreenergy.dk/uddannelse-kropslig-laeringsfacilitator/ Hør mere om Kropslig Læring i praksis og hvad tidligere deltager på uddannelsen tager med sig af oplevelser og læringer: https://medkroppensomore.libsyn.com/category/Kropslig+Læring Tjek Core Energys KALENDER for gratis eller åbne læringstilbud: https://coreenergy.dk/events/      

"Jeg lå i sykehussenga. Uten pupper, uten hår, uten eggstokker. Så registrerte jeg meg på en datingapp."Hva gjør du den dagen livet ikke ser ut som det burde? Når stormen treffer uten forvarsel — og du ikke fikk muligheten til å forberede deg?I denne episoden gjør jeg, Jeanette Sleveland, noe jeg sjelden gjør: jeg deler min egen historie. Ikke slik den så ut utenfra, men slik den kjentes innenfra.Jeg forteller fra årene da alt ramlet på en gang. Ekteskapet tok slutt. Økonomien kollapset. Kroppen ble operert og endret. Og midt i alt dette — nyoperert i en sykehusseng — innså jeg at jeg hadde et valg.Jeg deler tre leveregler som lærte meg å navigere gjennom stormen fremfor å bli knust av den:Du trenger ikke være hel for å skinne — om kintsugi, arr og det som faktisk definerer oss.Forfatt din egen livshistorie — om valget mellom å se seg selv som en feilvare eller et fyrtårn.Vær en pingvin — om hva pingviner gjør i stormer, og om det farligste vi kan gjøre når det er som verst.Stormer er ikke unntak i livet. De er en del av livet. Spørsmålet er ikke om du møter en — men hva du gjør når den treffer.(Og ja — det gikk overraskende bra med datingappen.) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt gästas vi av Susanna Strandh, som delar med sig av sin fascinerande resa från barndomens känslighet till att hitta hem i korsningen mellan yoga och mediumskap. Vi utforskar hur yogan blev dörröppnaren till den andliga världen och hur vi kan navigera i andlighet mitt i vardagens familjedynamik.Vi pratar öppet om utmaningarna och gåvorna med att växa upp som ett känsligt barn, och hur föräldraskapet fungerar som en kraftfull katalysator för personlig utveckling. Susanna delar med sig av sina insikter kring hur vi kan hjälpa våra barn att behålla sin naturliga kontakt med intuitionen, samtidigt som vi själva lär oss att lita på de budskap vi tar emot.Samtalet leder oss in på:* Kroppen som tempel: Varför fysiskt välbefinnande är grunden för en hållbar andlig praktik.* Intuitiv yoga: Att våga släppa prestige på mattan och lyssna till kroppens inre röst.* Det kollektiva skiftet: Hur vår gemensamma medvetenhet förändras just nu.* Skratten på vägen: Vikten av humor och att inte ta livet (eller andligheten) på för stort allvar.Detta är ett samtal om att bygga självförtroende och tillit, om mediumets roll som vägledare till egenmakt, och om hur en gnutta ödmjukhet kan förvandla vår personliga resa. Ett avsnitt fyllt av värme, inspiration och konkreta nycklar för dig som vill leva mer intuitivt.Här hittar du Susanna:Instagram: susibeachFacebook: Susanna Strandh Yoga and MediumshipMedverkande:Susanna Strandh, Katri Kingstedt, Sofie Langeborg, Anders Ahlin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wearable technology troner fortsatt øverst på trendlistene over helse og treningstrender. Pulsklokker, ringer og sensorer er blitt en del av treningshverdagen til mange, men hvordan bruker vi egentlig dataene? I denne episoden snakker vi om hvordan vi selv bruker bærbar teknologi i praksis, og hvordan man kan tolke dataene på en smart måte. Vi er også innom hvordan ulike verktøy kan bidra til bedre treningsplanlegging, intensitetsstyring og restitusjon. Episoden byr også på personlige erfaringer der klokka har vært både nyttig og misvisende, og ikke minst en viktig diskusjon rundt når bør vi stole på klokka og når bør vi heller lytte til kroppen. Godt lytt! Ikke glem 10 årsjubileum med Treningspodden! Treningspoddens tiårsjubileum - earlybird-pris frem til 23. mars – 8. april 2026 – PIA SEEBERG ASSjekk ut Siljethorstensen.no for å lære mer om Siljes tjenester, yogakurs og treningsmuligheter. Sjekk ut Piaseeberg.no for å sjekke ut Pias tjenester, kurs og treningsmuligheter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mange menn gråter på reality-TV om dagen. Blipp i Spillet, Emil i Boksen. Kjempebra at menn viser følelser, men må vi se dem? // Kroppen til TIX er det derimot ingenting å grina etter 16 ukers helvete. Djises!!! //Freis melkesjokolade har blitt woke og Document.no flyr i flint. Det er ikek plass til alle på et lute stykke Norge.

Kan du inte vänta tills måndag eller torsdag? Vill du ställa en lyssnarfråga? Gå in på Instagram och följ Ellinor och Melina på:@melina.criborn@ellinorlofgrenProduceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet börjar det med ett harmonium i vardagsrummet och slutar i en existentiell diskussion om bindväv, trauma och varför kroppen kanske vet mer än vi vill erkänna. Det pratas chanting med en rysk pianolärare på Zoom, ett CV som aldrig tar slut, varför vissa saker inte behöver vara vetenskapligt bevisade för att kännas sanna och om det egentligen räcker att något funkar för att det ska vara rätt. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre raringer fekter med fakta. En dårlig trip. Finne hval med fiber. Og internett  tar feil om isbergsalat Raringer: Even Sletteng Garvang (@fleskelapp), Ida Kathrine Gravensteen (@ida_rettsmedisiner),Andreas Wahl (@andreas__wahl)

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden ser jeg på hva som skjer når nervesystemet har stått i beredskap for lenge.Hva betyr det egentlig at kroppen blir mer sensitiv? Hvorfor kan det føles som om du tåler stress dårligere enn før? Og hvorfor hjelper det ikke alltid med bare én teknikk eller mer viljestyrke?Jeg snakker om hvordan langvarig belastning påvirker det autonome nervesystemet, hva som kjennetegner en kropp som har blitt stående i alarm, og hvorfor det ofte er nødvendig å jobbe på flere nivåer samtidig – både med ytre belastninger, med forståelse, med kroppen og med indre mønstre som holder oss i beredskap.Du er ikke feil. Kroppen din prøver å beskytte deg. Og fleksibilitet kan bygges tilbake.Hvis du kjenner deg igjen i det jeg snakker om i denne episoden, og ønsker å jobbe mer helhetlig med nervesystemet ditt over tid, kan du lese mer om 12-ukers programmet Trygg & Sterk her:

Vi svarer på lytterspørsmål om trening og helse: korsrygg etter tunge utfall, bygge en solid treningsbase og teste progresjon i praksis. Kreatin for voksne og barn, styrketrening for barn, kosthold og hydrering – og hvordan holde motivasjon og balanse i hverdagen. .

Hva gjør du når kroppen plutselig ikke responderer på samme måte som før? Selv om du trener mer og spiser sunnere? I denne episoden snakker vi med Desiree Andersen, om hva som skjer i kvinnekroppen i perimenopause og hvordan du kan jobbe med biologien din i stedet for mot den. Desiree Andersen er personlig trener, kostholdsveileder, foredragsholder og forfatter av boken «Fit etter 40». Hun er også skaperen av treningskonseptet Boost løpeglede og jobber for å hjelpe kvinner til å forstå kroppen sin i stedet for å kjempe mot den.I denne episoden snakker vi om:Hva perimenopause er og hvorfor det påvirker energi, vekt og restitusjonØstrogenfall, blodsukker, kortisol og metabolsk fleksibilitetHvorfor “spis mindre, tren mer” ofte er feil strategi etter 40De vanligste kostholdsfeilene kvinner gjør i denne fasenProtein, blodsukkerstabilitet og hormonvennlig timingHvorfor sukkercravings øker og hvordan du kan hacke demSøvnens rolle i hormonbalanse og fettforbrenningMuskelmasse som et metabolsk og hormonelt verktøyHvorfor styrketrening er avgjørende etter 40Hvordan trene smartereHvordan stress og høyt kortisol kan blokkere fettforbrenningHvorfor kroppen ikke er ødelagt, men i ubalanseSamfunnsansvar & påvirkningskraftDesirees rolle som influenserAutentisitet, etikk og ansvarDu finner Desiree her: https://desireeandersen.no/ Instagram: @desireeanderesn.no, @desiree_fitetter40Takk til vår samarbeidspartner:Oslo skinlab: Osloskinlab.no: rabattkode: BiohackingDesember @osloskinlabThe recipe: rabattkode: biohackinggirlsBoken vår BIOHACKING, - 21 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her:https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474Nysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? https://www.kongresspartn

I denne episode dykker jeg ned i begrebet kropsbevidsthed, som er noget af det mest grundlæggende for os - men også noget, mange af os mister kontakten til i en travl hverdag. Kropsbevidsthed er ikke det samme som at være overoptaget af, hvordan kroppen ser ud. Det handler ikke om at holde øje med mavefolder, lår der rører hinanden, eller om kropsforvrængning og kropsdysmorfi. Kropsbevidsthed handler om evnen til at mærke sig selv – indefra og udefra – uden at dømme, uden kritik og uden at skulle præstere eller sætte mål for, hvordan noget skulle være anderledes. Det er evnen til at registrere kroppens signaler (både de fysiologiske og de følelsesmæssige), og til at forstå, hvordan krop og følelser hænger sammen. I episoden taler jeg om forskellen mellem kropsbevidsthed og forstyrret kropsopfattelse, og hvorfor det kan være sværere at arbejde med kroppen, hvis man ser den gennem “forstyrrede briller”. Jeg forklarer også, hvorfor kropsbevidsthed ikke er noget, du skal lære fra bunden af, men derimod er en sans du allerede har, og som nok 'bare' skal støves lidt, eller meget, af. Det kommer jeg blandt andet ind på i episoden:Hvad kropsbevidsthed er og hvad det ikke erHvad der kan svække vores kropsbevidsthedHvordan du kan arbejde med kropsbevidsthed sammen med (eller på trods af) et forstyrret kropsbilledeHvad kropsbevidsthed betyder for følelsesregulering, forebyggelse af stress og overbelasning, livskvalitet og nærværHvordan en styrket kropsbevidsthed påvirker din evne til at dække kroppens besale behovForskellen på indre og ydre kropsfornemmelseKonkrete metoder til at øge din kropsfornemmelseJeg holder online workshop d. 28. februar 2026 for dig der vil træne din egen kropsbevidsthed og styrke forbindelsen til din krop. Du er meget velkommen til at deltage. Læs mere om workshoppen her Styrk kropsbevidstheden og dæmp madstøjenDe intuitive fornemmelser for blandt andet sult og mæthed bliver maskeret i vores opvækst, hvor ydre omstændigheder i højere grad vil påvirke hvordan vi spiser (1)Vedvarende tanker om mad, der opleves som uønskede og/eller belastende, kan forårsage mental, social eller fysisk mistrivsel (2)Studier har vist at jo mere negativt du fokuserer på din krop, dets værre vil du have det med dig selv (3).At arbejde med respekt og anerkendelse af din krop vil være starten på afslutningen af det hadfulde forhold til har til den (4).Kilder:1) E. Tribole & E. Resch: Intuitive Eating - A revolutionary anti-diet program, s. 39 (2020)2) T. I. A. Sørensen et al: Appetite: Development and rigorous multistep validation of a psychometric tool tomeasure food noise (2026)3) E. Tribole & E. Resch: Intuitive Eating - A revolutionary program that works, s. 166 (2012)4) E. Tribole & E. Resch: Intuitive Eating - A revolutionary program that works, s. 169 (2012)

Hva kan du gjøre når kroppen kjennes utrygg og tankene spinner?I denne episoden får du konkrete verktøy og strategier du kan teste ut – enten du sliter med helseangst, eller med frykt for tilbakefall etter utbrenthet. Vi snakker om nervesystemet, stressbalanse, nevroplastisitet og hvorfor det er så viktig å bygge trygghet gradvis.Jeg deler teknikker du kan bruke for å roe ned kroppen, møte symptomene på en ny måte og få tilbake tilliten til deg selv.Du får også høre mer om det nye programmet mitt “Trygg & Sterk” – for deg som vil jobbe dypere for å skape mer indre trygghet og større fleksiblitet i nervesystemet.Nyhetsbrev Meld deg på nyhetsbrevet mitt for å være blant de første som får informasjon om Trygg og Sterk

I denne specialepisode fra april 2025 er jeg på besøg i podcasten "HjerneRO" hos Mads Hyldig og Martin Riis Kastrup til en spændende og nuanceret samtale om smerter, psyke og redskaber til at leve bedre med kroniske smerter. 1,3 millioner danskere lever med kroniske smerter - smerter, som har varet i mere end 3 måneder. Det er virkeligt mange - og det slider. På sindet, på energien, humøret, hukommelsen, det sociale, kroppen og meget mere. Lyt med, hvis du vil høre om: Hvorfor oplever så mange smerte uden at kroppen nødvendigvis er gået i stykker? Hvordan hænger smerte og stress sammen - og hvorfor kan begge forværre hinanden? Hvilke myter om smerter vi bør droppe fx at pakke os ind i vat, overbeskyttelse, undgåelse og passe på. Hvad kan du konkret gøre for at mindske smerte i hverdagen - fra mindset til handling? Hvordan kan du forstå smerter med både hjerne og hjerte, fornuft og frygt? Hvilke refleksioner, strategier og små ændringer kan give mere overskud i livet med smerter? Hvordan kan psykologisk forståelse og praktiske redskaber gå hånd i hånd, når det gælder trivsel med kroniske smerter? Konkrete værktøjer til at få mere mental ro, selv med smerter, og komme tættere på at leve det liv, som du ønsker.

Hva skjer når kroppen begynner å føles farlig – etter sykdom, stress eller utbrenthet?I denne episoden snakker jeg om helseangst, og spesielt hvordan den kan oppstå etter man har vært alvorlig syk eller gått gjennom noe vanskelig. Jeg tar utgangspunkt i et lytterspørsmål, og deler både faglig kunnskap og personlige erfaringer med hvorfor hjernen husker symptomer som farlige – og hvorfor det er helt normalt å bli redd.Vi snakker om sensitivitetslæring, nervesystemets rolle, og hvorfor symptomer ofte blir sterkere når vi blir redde. Du får også høre litt om frykten for tilbakefall mange kjenner på etter utbrenthet – og hvorfor det gir mening at kroppen reagerer som den gjør.Dette er en episode for deg som kjenner at symptomene tar for mye plass – og som vil forstå deg selv bedre.Informasjon om gruppeprogrammet Trygg og Sterk Meld deg på nyhetsbrevet mitt for å være blant de første som får informasjon om Trygg og Sterk

Madro og et naturligt forhold til mad… det lyder godt, ikk’? Men så må vi UD af hovedet og ned i kroppen. Det kræver at vi mestrer det at levne! Kroppen fortæller dig, hvornår du er tilpas mæt. Din opgave er at stoppe. Hvis du naturligt levner, når kroppen siger nok, slipper du for konstant at forsøge at regne den ud. Og du slipper for at kæmpe med den dårlige samvittighed over alt det, du burde have gjort anderledes. At kunne levne er en del af at gøre mad til noget simpelt igen. Spis når du er sulten, Stop når du er mæt. Ikke overtænke, bare mærke. Det bliver nemmere at være sund og opnå en naturlig vægt. Indrømmet, det er nemmere end det lyder. De fleste af os er blevet trænet til at spise op siden barndommen. Madspild. Synd for andre. Spis op. Vær høflig. Det er brændemærket ind i hjernen på os. Så selvfølgelig kan det være svært at stoppe spisningen, selv når du godt kan mærke, at nu er du tilpas mæt. Heldigvis kan hjerner omprogrammeres. Skal vi komme i gang? Hvis du kan levne i julemåneden, er resten af året piece of cake… I episoden får du her svaret på præcis, hvordan du vender skuden og stopper med at tømme tallerkenen som en udsultet myresluger. Uanset om vi taler æbleskiver omviklet med flormelis og syltetøj, eller bare en hel almindelig gang aftensmad. Du får nemlig øvelser, der gør det at levne til en realistisk og selvkærlig del af hverdagen. Lyt med og få: En forklaring på, hvorfor evnen til at levne er en superpower De skjulte årsager til, at du spiser op, selv når du ikke har brug for det Den simple levne-øvelse du kan bruge ved hvert eneste måltid Konkrete måder at bryde autopiloten på En strategi til at gøre det lettere i sociale situationer og julehygge Med ønsket om en herlig jul, går Overskudslivets podcast hermed på juleferie. Vi høres ved i det nye år. Indtil da: dit næste skridt Hent den gratis snack guide med 6 sunde snacks her: https://overskudslivet.dk/sundesnacks Kom med i Overskudsuniverset og få støtte, struktur og madro hele året: overskudsuniverset.dk eller Få afklaret om et coachingforløb er noget for dig. Skriv dig op til en gratis roadmap session: overskudslivet.dk/ansøg * * * * * * * * * * LINKS NÆVNT I ELLER RELEVANTE FOR EPISODEN * * * * * * * * * * * * * *   Episode 234: Mæt, men ikke tilfreds Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 227: Sundhed – surt eller selvkærligt Lyt fra bloggen – Apple – Spotify JULEFOKUSEREDE EPISODER: Episode 235:  Det gode alternativ til at ende året som en nedlagt hvalros Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 55: Jul med nydelse: Lyt fra bloggen– Apple–Spotify Episode 199: Jul uden overspisning på autopilot og triggede kropstanker Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 147: Julefred med mad ver. 2 Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 217: Sådan håndterer du madpusherne i julen  Lyt fra bloggen – Apple – Spotify VIL DU LÆRE MERE: Kom og flyt alt det ,du lærer i podcasten til resultater! Medlemsklubben: overskudsuniverset.dk Oversigten over podcast-episoder. Hent den her. Hent det gratis hæfte med sunde snacks: 6 sunde snacks LAD OS TALE SAMMEN: Kom med forslag og ønsker til nye podcast episoder LIGE HER Facebookgruppen SUND KURS: https://www.facebook.com/groups/170827506715279 Skal vi tage en snak om, hvad der står i vejen for dig og dine resultater? Lige nu tilbyder jeg en gratis samtale. Skriv dig op her: overskudslivet.dk/ansøg * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *  The post 236. Evnen til at levne. Din nye superpower appeared first on OVERSKUDSLIVET.

Halvparten av alt vi spiser i Norge er ultraprosessert. Hvor farlig er det egentlig? Og hvorfor klarer vi ikke å velge sunt? Kommentator Joacim Lund tror ny forskning kan bli en gamechanger og loser deg gjennom kostholds-jungelen. Foto: Jan T. Espedal

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.