Podcasts about Kroppen

“Kan vi ikke bare droppe litt flere kalorier i planen? Jeg vil gå litt raskere ned.” Det er en setning vi hører ofte. Og vi forstår den så godt. Når resultatene ikke går så fort som man håper, er det naturlig å tenke at løsningen er å spise enda mindre. Lage et større underskudd. Stramme inn litt til. Men det vi ofte ser i praksis, er at et større underskudd fort kan bli til et større overskudd.For når planen blir for stram, blir den også vanskeligere å følge. Det blir mer snacking, mer uplanlagt spising, mer overspising, og flere runder med “jeg starter på nytt i morgen”. Noen prøver å lure systemet ved å kutte ut et måltid, eller spise ekstra lite tidligere på dagen i håp om å gå “enda mer” ned i vekt, oppå det underskuddet som allerede er planlagt. Resultatet? Kroppen og hodet slår tilbake.Vi snakker om den negative feedbackloopen som oppstår når man føler man “mislykkes”, og hvorfor dårlig samvittighet og strenge regler sjelden gir bedre resultater. Målet er at du skal kunne spise mest mulig, fungere best mulig, og samtidig gå ned i vekt. Og ja, i noen tilfeller kan det faktisk bety at vi øker kaloriene for at du skal få bedre progresjon.Hvis du vil forstå mer om selve kaloriunderskuddet, anbefaler vi også å høre episode #90 der vi går dypere inn i det grunnleggende.Dette er en ærlig prat om hvorfor “mer restriksjon” sjelden er svaret, og hva som faktisk funker over tid.Hvis du har mål for sommeren, så starter jobben i helt vanlige dager som denne. Fremtidige deg kommer til å være takknemlig for at du begynte nå. Og om du trenger noen i ryggen, send oss en melding på instagram. Vi er alltid tilgjengelig på våre private kontoer; @siljehv og @coach_ingelaskoglie for en prat! Har du et spørsmål til podcasten eller om ownHER? Send en melding på Instagram @Livsstilsprat eller @ownher.appTusen takk for at du har lyttet til podcasten vår❤️ Husk å følge oss, samt legge igjen en 5-stjerner! Kom gjerne med ønsker om DU har noe du ønsker en episode om!Reklame- Ikke glem vårt samarbeid med fantastiske MMsports. Du kan handle i deres nettbutikk med koden "siljeingela10pt" og få 10% rabatt på alle varer (utenom varer fra Optimal recovery). Vi setter stor pris på alle som vil støtte oss ❤️Husk å svar på avstemningen under episoden, om du lytter i spotify!KlemSilje og Ingela 

Fallet Irene blev typexemplet på den traumatiserade människans kluvna minne. Ulf Karl Olov Nilsson tycker den berättar något om traumats natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Minnen kan ljuga, minnen går att manipulera, minnena ser oss. Det finns falska minnen, de kan vara planterade, blockerade, chiffrerade, fixerade, friserade. Men också vilseledande, torterande. Minnet är helt enkelt ytterst opålitligt. Ja, vad är det ens? Ju mer man tänker på saken, desto svårare blir det att definiera. En anledning till det är att vi befinner oss inuti det vi pratar om, inuti livsflödet, alltså den ständiga produktionen av potentiella minnen. Sinnesorganens fortlöpande intryck och våra upplevelser av dem blir erfarenheter och sorteras måhända till hågkomster. Eller så minns vi dem inte alls. Antingen för att de var för känsliga eller för plågsamma för att komma ihåg. Då skjuts de undan. Eller för att de var för betydelselösa, att de försvinner i medvetandeströmmen av intryck. Allt kan man helt enkelt inte komma ihåg. Det är konstigt nog ibland svårt att veta om man glömt något för att det var för viktigt – eller för oviktigt.Dessutom kan en människa märkligt nog också minnas utan att komma ihåg, utan att själv veta om det, där minnesspåren visar sig på andra sätt, i drömmar eller felhandlingar, eller i psykologiska symtom.En berömd fallbeskrivning ur psykiatrihistorien, fallet Irène, kan tjäna som exempel. Irène föddes omkring 1880 och tjugotre år gammal tog hennes moster med henne till Paris stora mentalsjukhus, La Salpêtrière, eftersom hon led av vanföreställningar och hade lagt sig på ett järnvägsspår. Irène fick där träffa läkaren och psykologen Pierre Janet och när han kom att utveckla sin traumateori blev som så ofta den kvinnliga patienten föremål för den manliga läkarens forskning och syften; Irène kom att bli typexemplet för den traumatiserade människans ofta kluvna minne.Irène kom från en fattig familj och arbetade som sömmerska. Hela hennes lön gick till familjens hushåll. Fadern var djupt alkoholiserad och Irène hade ett komplicerat förhållande fullt av skuldkänslor till sin ångestridna och krävande mor som sedan flera år var sängliggande i tuberkulos. Irène slet hårt, skötte allt arbete i hemmet och vakade vid sin mors sida, en mor som hon älskade men också ville frigöra sig ifrån. På sextio nätter hade hon knappt fått en blund och följaktligen var hon fullkomligt utmattad när modern avled en kväll. Irène kunde omöjligtvis acceptera att modern var död, hela natten ansträngde hon sig desperat för att väcka kroppen till liv; hon öppnade moderns mun och försökte ge henne vatten och mediciner. När hon försökte sätta upp den likstela kroppen i sängen råkade den falla ned på golvet. Till sist lyckades hon själv lyfta moderns kropp tillbaka i sängen.Dagen därpå kom moderns syster på besök och insåg vad som hade hänt. Men Irène insisterade på att hennes mor levde och vägrade gå på någon begravning. När man ändå till sist lyckades övertala henne skrattade hon opassande i kyrkan. På La Salpêtrière förklarade Irène saken för Pierre Janet på följande sätt: ”Jag älskar min mor, jag avgudar henne, jag har aldrig lämnat henne ensam. Om hon var död skulle jag förtvivla, jag skulle känna mig outsägligt sorgsen. Men jag känner mig inte alls ledsen, jag gråter inte; alltså kan hon inte vara död.” Exakt så lite, kära lyssnare, ska man lita på sina känslor.Irène fortsatte: ”Varför säger alla att hon är död? Om hon var död borde det ha varit begravning och jag har inte varit på någon begravning.”Irène hade dock ett annat symtom. Flera gånger i veckan i sin sovsal på sjukhuset utspelade hon en rigoröst utförd scen som tog mellan tre och fyra timmar. Irène intog en stel underlig kroppsställning varpå hon gick fram till sin säng och utförde ett slags somnambul pantomim. Hon förde ett inbillat glas mot en inbillad person i sängen och sa: ”Öppna din mun, drick lite.” Sedan klättrade hon upp i sängen, liksom i trans, och ropade: ”Kroppen har fallit ned på golvet, min far är full, han har kräkts och hjälper mig inte.” Och så utförde hon ett slags stumt skådespel där hon lyfte upp en låtsad person i sängen.Visar inte fallet Irène hur det är möjligt att på en och samma gång inte alls minnas och att ändå göra det. Den medvetna och vakna Irène ansåg själv att hennes mor var i livet eftersom hon inte kände någon sorg och inte mindes något dödsögonblick. Men hennes pantomim visade att hon kom ihåg allting i detalj. Janet kallade det senare för ”traumatiskt minne” och skilde det från ”narrativt minne”. Specifikt för det traumatiska minnet, som Janet såg det, är att det tar väldigt lång tid. För Irène tog det flera timmar att spela upp sin charad. När hon efter sex månaders hypnosterapi – där Janet försökte hjälpa henne att minnas – till sist kunde berätta om moderns död tog det på sin höjd några minuter.Om det narrativa minnet kan distansera sig från händelsen, sortera bort mindre viktiga detaljer för att komma till det väsentliga och bli begriplig för den som lyssnar, så tycks det traumatiska minnet yttra sig bokstavligt, exempelvis i flashbacks och mardrömmar. Det traumatiska minnet befinner sig på den plats där traumat inträffade och utspelar sig i realtid. Det traumatiska minnet saknar förmåga att sammanfatta. Det traumatiska minnet, till skillnad från det narrativa, är heller inte kommunikativt; det riktar sig inte till någon. När Irène spelar upp dödsscenen så gör hon det för sig själv.Men alltså, faller verkligen denna händelse under rubriken trauma? Ett trauma, brukar man säga, innebär ett våldsamt inträngande av någonting oväntat, någonting vederbörande inte kan integrera. Irènes mor hade varit sjuk länge och långsamt försämrats, ändå verkar Irène ha varit helt oförberedd.Men kanske är just det en lärdom som vi kan dra utifrån fallet Iréne: att ett trauma inte endast går att definiera utifrån sina mer eller mindre brutala omständigheter, utan också utgörs av sättet på vilket dessa tilldragelser motsätter sig det begripliga. Traumat bär inom sig såväl händelsens sanning som sanningen om dess obegriplighet. Traumat är alltså ingen minnesförteckning, inget händelsearkiv, utan en motsägelsefull kraft som inte har kunnat beredas plats; den går utöver både människans erfarenheter och ordens möjligheter att sortera.I Irénes fall, vill jag hävda, uppstår det obegripliga delvis genom ett slags psykologiskt missförstånd: den medvetna och vakna Irène ansåg att hennes döda mor var i livet eftersom hon inte kände någon sorg, när sanningen snarare bestod i att hon inte kände sorg eftersom hon lyckats glömma att modern var död.Ulf Karl Olov Nilssonpoet, psykoanalytiker och översättare

Jag heter Heli Brewitz och ett av mina stora intressen är hälsa och träning. Det handlar inte om prestation eller krav utan mer om att ta hand om sig själv.Foto: PrivatProduktion, redigering och klipp: Heli BrewitzMusik: Lic. NEO SoundsKontakt podcast: jagarmodig@gmail.comFölj oss: instagram.com/jagarmodig/En podd om livet. Om mod i vardagen, det där stilla modet som inte alltid syns, men som gör skillnad varje dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet börjar det med ett harmonium i vardagsrummet och slutar i en existentiell diskussion om bindväv, trauma och varför kroppen kanske vet mer än vi vill erkänna. Det pratas chanting med en rysk pianolärare på Zoom, ett CV som aldrig tar slut, varför vissa saker inte behöver vara vetenskapligt bevisade för att kännas sanna och om det egentligen räcker att något funkar för att det ska vara rätt. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryggen värker och fingrarna är stela av kylan, men själen mår märkligt bra. Känner du igen dig?I detta introduktionsavsnitt sparkar vi igång vår nya miniserie "Därför är det så attans bra att vara småbrukare". Nyligen kom rapporten NORMO 2025 som visar att vi i Norden mår sämre än på tio år. Vi är mer stillasittande, äter sämre och stressar mer. Men vi tror att vi småbrukare sitter på ett dolt apotek. I den här serien i sex delar ska vi gå till botten med varför livet på landet faktiskt fungerar som medicin. Vi ska titta på forskningen bakom "skit under naglarna", varför skogen sänker stresshormoner snabbare än något piller, och hur kroppsarbete kan vara den bästa kuren mot panikångest.Här är vår färdplan för serien:Avsnitt 1: Jorden. Vi pratar om de magiska jordbakterierna som faktiskt boostar vårt serotonin.Avsnitt 2: Skogen. Vad händer i hjärnan när vi "skogsbadar" bland fytoncider?Avsnitt 3: Djuren. Oxytocin-festen! Hur djuren dämpar vår rädsla och skapar trygghet.Avsnitt 4: Kroppen. Varför det är lättare att "tänka klart" när man hugger ved än när man sitter i ett Zoom-möte.Avsnitt 5: När det brister. Ett specialavsnitt om utbrändhet och vägen tillbaka genom grön rehab.Avsnitt 6: Betong-småbrukaren. Hur du hittar gårdens hälsofördelar även om du bor på femte våningen i stan.I den här serien pratar vi inte bara "flum". Allt vi tar upp är baserat på evidensbaserad forskning, och vi kommer att länka till de studier som stödjer våra påståenden i varje avsnittsbeskrivning. Vi pratar signalsubstanser, kortisolnivåer och evolutionär biologi.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.I det här avsnittet får du veta:Nuläget: Vad säger egentligen NORMO-rapporten om vår folkhälsa?Dolt apotek: Varför småbrukaren har tillgång till hälsofördelar som gymmet inte kan erbjuda.Färdplanen: En smygtitt på kommande avsnitt om allt från jordbakterier till oxytocin och grön rehab.Häng med på en resa där vi bevisar att din lilla gård, ditt växthus eller din skogstomt inte bara producerar mat – den producerar hälsa.Forskning & Källor:Rapporten om Nordens hälsa: Här kan du läsa underlaget vi diskuterar om livsstil och hälsa i Norden. Länk: NORMO 2025 – Nordic Monitoring 2014-2024 (Executive Summary)Biophilia-hypotesen: Grundtanken bakom hela vår serie: att människan har en medfödd, biologisk längtan efter att vara nära andra levande organismer. Länk: Biophilia: You + Me + Nature (NIH)Den vetenskapliga kommentaren: En viktig distinktion: Rapporten NORMO 2025 visar att befolkningen generellt mår sämre. Den säger inte explicit att "bönder mår bäst". Tvärtom kan lantbrukaryrket innebära hög stress, ekonomisk osäkerhet och fysisk förslitning. Det vi undersöker i denna serie är hur de specifika momenten i småbruket (kontakt mBli lilltorpkompis på Patreon.com/lilltorpDu får påfyllning på karmakontot och du får reda påsaker först! Bli LilltorpKompis! Gillar du det vi gör? Då skall du bli Lilltorpkompis! För bara 19 kr i månaden kan du bli LilltorpKompis och stötta oss. Småbrukarpoddens snackgrupp är lanserad (på facebook). Du hittar den direkt på https://www.facebook.com/groups/724343842855485.Annars så uppskattar vi om du delar det här avsnittet i sociala medier. Eller om du tar en kompis telefon och subscribar oss i dennes podspelare :)

Tre raringer fekter med fakta. En dårlig trip. Finne hval med fiber. Og internett  tar feil om isbergsalat Raringer: Even Sletteng Garvang (@fleskelapp), Ida Kathrine Gravensteen (@ida_rettsmedisiner),Andreas Wahl (@andreas__wahl)

Världen var fylld av tecken att tolka för 1600-talets människor. När ett barn föddes med missbildningar under 1600-talet sågs det inte främst som ett biologiskt fel – utan som ett budskap från Gud. På samma sätt som missväxt var ett tecken på människornas syndfullhet.Den moderna uppdelningen mellan natur och kultur, kropp och själ, eller individ och samhälle fanns inte – allt ingick i ett sammanhållet kosmiskt mönster. Individen var sin tilldelade roll inom sitt stånd och samhället var en kropp, där varje människa hade sin plats.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Karin Sennefelt, professor i historia och författare till boken Livet enligt 1600-talet (Natur & Kultur). Samtalet kretsar kring människors grundläggande livsvillkor i tidigmodernt Sverige – hur de förstod sig själva, sin plats i samhället och världen omkring dem.Visionärer som Lars Ekrot, som påstod sig ha sett Karl XI:s död och slottsbranden i Stockholm i sina syner under piprökning, togs på allvar. De betraktades inte automatiskt som galningar – utan som möjliga mottagare av gudomlig sanning.Naturen var inte neutral utan betraktades som ett språk: Guds bok. Åskväder var inte meteorologiska fenomen utan Guds röst. Svält, missväxt och kyla under lilla istiden tolkades som tecken på gudomlig vrede. Skogen var en plats av både faror och mirakel – där barn kunde räddas av "vita hundar" eller änglar, som bevis på Guds närvaro även i det vildaste landskap.Att förstå 1600-talets tankevärld är att bli främling i sin egen tid. Det påminner oss om att våra mest självklara föreställningar – om kropp, makt, individ och natur – är historiska konstruktioner. För 1600-talsmänniskan var världen inte något man förstod genom vetenskaplig objektivitet, utan genom tolkning. Naturens skiftningar, kroppens signaler och samhällets strukturer uppfattades som uttryck för Guds plan. Gud var närvarande i vardagen: han kunde sända blixtar som straff, låta barn dö för att påminna om synd, och tala genom drömmar eller syner.Ståndssamhället var organiserat som en kropp: kungen var huvudet, prästerna hjärtat, adeln armarna och bönderna benen. Hierarkierna var inte mänskliga konstruktioner, utan gudagivna ordningar. Att överskrida sin plats sågs som ett hot mot hela den kosmiska balansen. Samtidigt fanns viss social rörlighet, ofta genom något man kallade fortun – individens möjlighet att finna lycka. Officiellt sågs all framgång som ett uttryck för Guds vilja. Att vara "ärlig" innebar inte bara moralisk hederlighet, utan också flit och samhällsnytta.Identiteten var inte ett inre psykologiskt jag, utan något som manifesterades genom kläder, titlar och föremål. Ett ärvt lakan kunde vara bevis på kvinnlig dygd. Berättelsen om den falska lantgrevinnan i Karlskrona visar hur identitet kunde "bäras" – och avslöjas. När hon inte längre kunde försvara sin status blev ett ärr på kroppen hennes fall.Men vid 1700-talets början sker ett epistemologiskt brott. Kunskap börjar organiseras utifrån skillnad snarare än likhet. Religion, vetenskap och politik blir separata sfärer. Världsbilden fragmenteras.Kroppen betraktades både som ett förgängligt skal och ett heligt kärl för själen. Den styrdes av humoralpatologin, där de fyra kroppsvätskorna – blod, slem, gul och svart galla – måste hållas i balans. Obalanser sågs inte bara som sjukdom, utan som tecken på moraliskt eller andligt förfall.Bildtext: Landskap med figurer, cirka 1625–1635, tillskrivs Joos de Momper den yngre tillhörande Östergötlands museum Fotograf: Östergötlands museum. Licens: Public Domain, Digitalt muséumMålningen visar ett dramatiskt bergslandskap där tre vandrare tar paus vid en slingrande stig. Verket är ett exempel på 1600-talets flamländska landskapsmåleri, där naturens storhet kontrasteras mot människans litenhet.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Danmark och GLP-1 är det gemensamma ämnet för dagens avsnitt av Hälsoveckan by Tyngre. Först ut är en kort studie publicerad i JAMA Open där man undersökt vad som händer med matkostnaderna och vilka livsmedel som köps när personer får förskrivet en fetmamedicin. Nästa ämne är boken Anette Sams olika medverkan i svenska medier den senaste månaden där hon marknadsfört hennes egen bok där hon försöker få folk att tro att kroppen kan skapa ozempic på egen hand. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:03:49) Hur förändras matkostnader och matval när man börjar med fetmamediciner? (00:20:35) Anette Sams och påhitt kring att kroppen kan producera eget ozempic

I denne episoden ser jeg på hva som skjer når nervesystemet har stått i beredskap for lenge.Hva betyr det egentlig at kroppen blir mer sensitiv? Hvorfor kan det føles som om du tåler stress dårligere enn før? Og hvorfor hjelper det ikke alltid med bare én teknikk eller mer viljestyrke?Jeg snakker om hvordan langvarig belastning påvirker det autonome nervesystemet, hva som kjennetegner en kropp som har blitt stående i alarm, og hvorfor det ofte er nødvendig å jobbe på flere nivåer samtidig – både med ytre belastninger, med forståelse, med kroppen og med indre mønstre som holder oss i beredskap.Du er ikke feil. Kroppen din prøver å beskytte deg. Og fleksibilitet kan bygges tilbake.Hvis du kjenner deg igjen i det jeg snakker om i denne episoden, og ønsker å jobbe mer helhetlig med nervesystemet ditt over tid, kan du lese mer om 12-ukers programmet Trygg & Sterk her:

Vi svarer på lytterspørsmål om trening og helse: korsrygg etter tunge utfall, bygge en solid treningsbase og teste progresjon i praksis. Kreatin for voksne og barn, styrketrening for barn, kosthold og hydrering – og hvordan holde motivasjon og balanse i hverdagen. .

Del 2 af 2 om udviklingsforløbet - Lytning, med kroppen som øre Vært: Petra-Sofie Kempf - ekspert i bæredygtigt arbejdsliv, Embodied Leadership og læring i praksis - www.coreenergy.dk  En episode for dig, der interesserer dig for lytning, bæredygtigt lederskab og for, hvordan bedre løsninger kan skabes alene gennem lytning.  Gæst: En samtale med Janus Node, pædagogisk leder for Børn og Familie/Dagtilbud Børnehuset Skatteøen - der deltager i det 8-årige udviklingsprojekt De små børns Bornholm. Janus betragter sig selv som et hovede menneske, derfor blev han noget forstyrret første gang han blev introduceret til det at lytte med brug af kroppen. I episoden hører du om Janus´s oplevelser og erfaringer med at aktiverer kroppen i lytning og i lederskabet, samt om: Når alle ens gode intentioner og forestillinger om hvad der er bedst for en borger, slår fejl og nye muligheder opstår, alene fordi du har lyttet nærværende. Hvorfor det har en afgørende forskel at gøre sig kropsligt parat – særligt før komplekse eller svære samtaler, hvor tryghed i relationen er centra. Og hvordan Janus gennem arbejdet med krop og lytning har opdaget vigtigheden af at kunne sætte en stopklods, når lederskab begynder at accelerere for hurtigt. Undervejs deler Janus konkrete greb fra lytteforløbet, som han oplever gør en mærkbar forskel i praksis. Og selvfølgelig får du også en lyttergave. Introduktion til De fire lytteniveauer: Lyt til epsioden: Hvordan lytter du og hvorfra Bliv klogere på forskellige typer pauser. Lyt til epsioden:  Sådan tager du lederskab over dig selv, også på en travl dag   

I årets första avsnitt pratar vi om kropp och knopp och hur tätt de faktiskt hänger ihop. Hur det vi gör med kroppen påverkar hur vi mår och tänker, och hur våra tankar och känslor i sin tur sätter spår i kroppen. Vi pratar om varför rörelse, rutiner och fysisk ansträngning ofta kan ge lugnare tankar och bättre fokus, även när vi inte känner oss motiverade. Och varför det ibland är enklare att börja med att göra något med kroppen, istället för att försöka tänka sig till ett bättre mående. Måste man känna sig mentalt stark för att ta hand om sin kropp eller kan kroppen hjälpa oss dit när viljan saknas? Om podden Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Når lytning bliver next level - gennem brug af kroppen Del 1 af 2 om lytteforløbet: Med kroppen som øre Episode er for alle, der interesserer sig for lytning, relationer og mental sundhed – uanset faglig baggrund. Del 2 af 2 om lytteforløbet: Med kroppen som øre Vært: Petra-Sofie Kempf, ekspert i bæredygtigt arbejdsliv, Embodied Leadership og læring i praksis - www.coreenergy.dk En samtale med Programleder Linda Kofoed Lund Madsen, fra det 8 årige udviklingsprojekt: De små Børns Bornholm, om oplevelser, erfaringer og udbytte fra lytteforløbet Med kroppen som øre. Et lederudviklingsforløb der strakte sig over 1/ 2 år. ------------------------------------------------------------------- Vi dykker ned i det forandringspotentiale, der ligger i at arbejde med lytning i kombination med Embodied Leadership. En tilgang hvor lytning ikke blot styrker lyttekompetencer og evnen til reelt at lytte hvad der bliver sagt, men også påvirker relationer, tryghed, kreativitet, personligt lederskab og ikke mindst mental sundhed. Samtalen tager afsæt i erfaringerne fra udviklingsforløbet Lytning med kroppen som øre, som jeg (Petra-Sofie Kempf) har faciliteret på Bornholm i regi af projektet De små børns Bornholm. Her har ledere arbejdet med lytning bl.a. som en kropslig praksis. Selvom forløbet er forankret i et projekt, der arbejder med familier og små børn, er der meget spændende at høre for dig, der er nysgerrig på, hvordan lytning kan fordybes. I episoden fortæller Linda om: hvordan forløbet har sat spor – både fagligt og personligt hvordan deltagerne tog imod det at lære med kroppen og arbejde bevidst med kropslig regulering for at understøtte lytning hvad stilhed og mellemrum kan bidrage med i samtaler, og hvordan den kan skabes på en tryg måde hjernepauser i møder - og nødvendigheden af kroppen for reelle at give hjernen en pause.   Til sidst deler Linda en lyttergave, så du selv kan få en sanselig erfaring med noget af det, vi taler om i episoden. Dette er første del af en samtale, der fortsætter i næste episode.   Link til de andre episoder på denne podcast, om lyttening gennem brug af Embodied Leadership: Hvordan lytter du og hvorfra?  Nærværende regenerativ lytning - Skab rum for nye indsigter og mødekultur   Er du nysgerrig på om et lytteforløb kunne være jeres næste skridt?  I så fald ræk ud til Petra-Sofie for en afklarende samtale - find kontaktoplysninger her Core Energy

"Flykt fra hor! Enhver synd et menneske gjør, er utenfor kroppen. Men den som lever i hor, synder mot sin egen kropp." (1. Kor. 6,18)Ja, hvor ofte hører vi noen preke over dette? Ved å peke så tydelig på kroppen, er Paulus veldig klar på at han ikke snakker om hor i åndelig forstand, men fysisk. Ordet for "hor" som er brukt her er pornevô og betyr å bedrive ulike former for illegitim sex. Da snakker vi illegitim i forhold til Guds Ord, ikke i forhold til hva samtiden eller jussen sier er legitimt. Korint på Paulus sin tid var en liberal og rik by med stort mangfold, men også sterkt preget av avgudsdyrkelse og umoral. Ikke så ulikt landet vårt i dag. Og til de troende her kom altså Paulus med denne sterke advarselen.Det var ikke for å være prippen eller vrang, han sa det. Han minner om at nettopp kroppen vår er blitt et tempel for Guds hellige Ånd (v. 19). Som troende er vi blitt nye mennesker, født på ny til et nytt og annerledes liv, sier Bibelen (2. Kor. 5,17)! "Dere ble kjøpt med en høy pris. Gi derfor Gud ære med deres kropp og i deres ånd, for begge hører Gud til.", sier Paulus (v. 20)!Ja, la oss dvele ved disse ordene i dag og løfte fram dette temaet. Gud bryr seg om alle områdene av livet vårt. Han bryr seg fordi at Hans plan er god for oss. Da spiller det faktisk en rolle hva jeg gjør med kroppen min, hva jeg bruker den til og hvordan jeg behandler den. Må Han hjelpe oss til å framheve kroppen som det templet den er, og behandle kroppen vår deretter.Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Hva gjør du når kroppen plutselig ikke responderer på samme måte som før? Selv om du trener mer og spiser sunnere? I denne episoden snakker vi med Desiree Andersen, om hva som skjer i kvinnekroppen i perimenopause og hvordan du kan jobbe med biologien din i stedet for mot den. Desiree Andersen er personlig trener, kostholdsveileder, foredragsholder og forfatter av boken «Fit etter 40». Hun er også skaperen av treningskonseptet Boost løpeglede og jobber for å hjelpe kvinner til å forstå kroppen sin i stedet for å kjempe mot den.I denne episoden snakker vi om:Hva perimenopause er og hvorfor det påvirker energi, vekt og restitusjonØstrogenfall, blodsukker, kortisol og metabolsk fleksibilitetHvorfor “spis mindre, tren mer” ofte er feil strategi etter 40De vanligste kostholdsfeilene kvinner gjør i denne fasenProtein, blodsukkerstabilitet og hormonvennlig timingHvorfor sukkercravings øker og hvordan du kan hacke demSøvnens rolle i hormonbalanse og fettforbrenningMuskelmasse som et metabolsk og hormonelt verktøyHvorfor styrketrening er avgjørende etter 40Hvordan trene smartereHvordan stress og høyt kortisol kan blokkere fettforbrenningHvorfor kroppen ikke er ødelagt, men i ubalanseSamfunnsansvar & påvirkningskraftDesirees rolle som influenserAutentisitet, etikk og ansvarDu finner Desiree her: https://desireeandersen.no/ Instagram: @desireeanderesn.no, @desiree_fitetter40Takk til vår samarbeidspartner:Oslo skinlab: Osloskinlab.no: rabattkode: BiohackingDesember @osloskinlabThe recipe: rabattkode: biohackinggirlsBoken vår BIOHACKING, - 21 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her:https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474Nysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? https://www.kongresspartn

I denne episode dykker jeg ned i begrebet kropsbevidsthed, som er noget af det mest grundlæggende for os - men også noget, mange af os mister kontakten til i en travl hverdag. Kropsbevidsthed er ikke det samme som at være overoptaget af, hvordan kroppen ser ud. Det handler ikke om at holde øje med mavefolder, lår der rører hinanden, eller om kropsforvrængning og kropsdysmorfi. Kropsbevidsthed handler om evnen til at mærke sig selv – indefra og udefra – uden at dømme, uden kritik og uden at skulle præstere eller sætte mål for, hvordan noget skulle være anderledes. Det er evnen til at registrere kroppens signaler (både de fysiologiske og de følelsesmæssige), og til at forstå, hvordan krop og følelser hænger sammen. I episoden taler jeg om forskellen mellem kropsbevidsthed og forstyrret kropsopfattelse, og hvorfor det kan være sværere at arbejde med kroppen, hvis man ser den gennem “forstyrrede briller”. Jeg forklarer også, hvorfor kropsbevidsthed ikke er noget, du skal lære fra bunden af, men derimod er en sans du allerede har, og som nok 'bare' skal støves lidt, eller meget, af. Det kommer jeg blandt andet ind på i episoden:Hvad kropsbevidsthed er og hvad det ikke erHvad der kan svække vores kropsbevidsthedHvordan du kan arbejde med kropsbevidsthed sammen med (eller på trods af) et forstyrret kropsbilledeHvad kropsbevidsthed betyder for følelsesregulering, forebyggelse af stress og overbelasning, livskvalitet og nærværHvordan en styrket kropsbevidsthed påvirker din evne til at dække kroppens besale behovForskellen på indre og ydre kropsfornemmelseKonkrete metoder til at øge din kropsfornemmelseJeg holder online workshop d. 28. februar 2026 for dig der vil træne din egen kropsbevidsthed og styrke forbindelsen til din krop. Du er meget velkommen til at deltage. Læs mere om workshoppen her Styrk kropsbevidstheden og dæmp madstøjenDe intuitive fornemmelser for blandt andet sult og mæthed bliver maskeret i vores opvækst, hvor ydre omstændigheder i højere grad vil påvirke hvordan vi spiser (1)Vedvarende tanker om mad, der opleves som uønskede og/eller belastende, kan forårsage mental, social eller fysisk mistrivsel (2)Studier har vist at jo mere negativt du fokuserer på din krop, dets værre vil du have det med dig selv (3).At arbejde med respekt og anerkendelse af din krop vil være starten på afslutningen af det hadfulde forhold til har til den (4).Kilder:1) E. Tribole & E. Resch: Intuitive Eating - A revolutionary anti-diet program, s. 39 (2020)2) T. I. A. Sørensen et al: Appetite: Development and rigorous multistep validation of a psychometric tool tomeasure food noise (2026)3) E. Tribole & E. Resch: Intuitive Eating - A revolutionary program that works, s. 166 (2012)4) E. Tribole & E. Resch: Intuitive Eating - A revolutionary program that works, s. 169 (2012)

Hva om reaksjonene dine ikke handler om svakhet, personlighet eller dårlige valg, men om et nervesystem som fortsatt er i alarmberedskap?I denne episoden av Det du ikke visste! får jeg besøk av psykologspesialist Akiah Ottesen, som jobber med traumer, stressreaksjoner og hvordan kroppen lagrer erfaringer hodet helst vil glemme.Vi snakker om hvorfor gamle opplevelser kan styre oss lenge etter at de er over, hvorfor kroppen kan ta over kontrollen i helt vanlige situasjoner, og hvorfor mange i dag får ADHD-diagnoser når det kanskje handler om noe dypere.Akiah deler både faglig innsikt og personlige erfaringer, fra oppvekst i USA og kultursjokket i Norge, til veien fra high school dropout til psykologspesialist. Sammen utforsker vi hvordan traumer kan se ut i praksis, også når de ikke er store nok til å bli kalt traumer.I episoden snakker vi blant annet om:• forskjellen på store traumer og langvarige belastninger • hvorfor kroppen kan bli kapret av gamle minner • sammenhengen mellom traumer, stress og ADHD-symptomer • EMDR og hvordan hjernen kan bearbeide det som sitter fast • dating, relasjoner og det Akiah kaller Tinder-terapi • hvorfor kultur og bakgrunn ofte overses i psykisk helsevernDette er en episode for deg som har kjent på uro, overreaksjoner, konsentrasjonsvansker eller følelsen av å ikke forstå deg selv helt, og som mistenker at svaret kanskje sitter i kroppen, ikke bare i tankene.https://psykologvirke.no/psykolog/akiah-astral-ottesen/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva kan du gjøre når kroppen kjennes utrygg og tankene spinner?I denne episoden får du konkrete verktøy og strategier du kan teste ut – enten du sliter med helseangst, eller med frykt for tilbakefall etter utbrenthet. Vi snakker om nervesystemet, stressbalanse, nevroplastisitet og hvorfor det er så viktig å bygge trygghet gradvis.Jeg deler teknikker du kan bruke for å roe ned kroppen, møte symptomene på en ny måte og få tilbake tilliten til deg selv.Du får også høre mer om det nye programmet mitt “Trygg & Sterk” – for deg som vil jobbe dypere for å skape mer indre trygghet og større fleksiblitet i nervesystemet.Nyhetsbrev Meld deg på nyhetsbrevet mitt for å være blant de første som får informasjon om Trygg og Sterk

I detta avsnitt samtalar jag med Maria Wester, som berättar om hur en långvarig oro – som funnits med sedan barndomen – till stor del har släppt genom sensorisk motorisk psykoterapi. Maria berättar om sina sessioner med psykolog Hans Lindqvist och hur metoden utgår från kroppens minne snarare än tankarna. Hon berättar också hur processen fortsatte genom Restorative Yoga, en yogaform hon i dag är utbildad lärare i och kommer att erbjuda grupper i sin hembygd Kaitsor i Österbotten. Maria har medverkat i tidigare avsnitt av podden och berättat om sin livsgärning som homeopat och inom Bicom frekvensterapi. Lyssna gärna på Maria i tidigare avsnitt: 29, 63, 64, 122 och 156. Hemsida: https://mariasnycklar.fi/ Instagram: mariashalsonycklar Psykolog Hans Lindqvist har varit gäst i podden vid flera tillfällen. Det avsnitt som nämns i samtalet är nr 164. Hemsida: https://majeutik.se/

I denne specialepisode fra april 2025 er jeg på besøg i podcasten "HjerneRO" hos Mads Hyldig og Martin Riis Kastrup til en spændende og nuanceret samtale om smerter, psyke og redskaber til at leve bedre med kroniske smerter. 1,3 millioner danskere lever med kroniske smerter - smerter, som har varet i mere end 3 måneder. Det er virkeligt mange - og det slider. På sindet, på energien, humøret, hukommelsen, det sociale, kroppen og meget mere. Lyt med, hvis du vil høre om: Hvorfor oplever så mange smerte uden at kroppen nødvendigvis er gået i stykker? Hvordan hænger smerte og stress sammen - og hvorfor kan begge forværre hinanden? Hvilke myter om smerter vi bør droppe fx at pakke os ind i vat, overbeskyttelse, undgåelse og passe på. Hvad kan du konkret gøre for at mindske smerte i hverdagen - fra mindset til handling? Hvordan kan du forstå smerter med både hjerne og hjerte, fornuft og frygt? Hvilke refleksioner, strategier og små ændringer kan give mere overskud i livet med smerter? Hvordan kan psykologisk forståelse og praktiske redskaber gå hånd i hånd, når det gælder trivsel med kroniske smerter? Konkrete værktøjer til at få mere mental ro, selv med smerter, og komme tættere på at leve det liv, som du ønsker.

Hva skjer når kroppen begynner å føles farlig – etter sykdom, stress eller utbrenthet?I denne episoden snakker jeg om helseangst, og spesielt hvordan den kan oppstå etter man har vært alvorlig syk eller gått gjennom noe vanskelig. Jeg tar utgangspunkt i et lytterspørsmål, og deler både faglig kunnskap og personlige erfaringer med hvorfor hjernen husker symptomer som farlige – og hvorfor det er helt normalt å bli redd.Vi snakker om sensitivitetslæring, nervesystemets rolle, og hvorfor symptomer ofte blir sterkere når vi blir redde. Du får også høre litt om frykten for tilbakefall mange kjenner på etter utbrenthet – og hvorfor det gir mening at kroppen reagerer som den gjør.Dette er en episode for deg som kjenner at symptomene tar for mye plass – og som vil forstå deg selv bedre.Informasjon om gruppeprogrammet Trygg og Sterk Meld deg på nyhetsbrevet mitt for å være blant de første som får informasjon om Trygg og Sterk

Om du fick lansera en uppdatering till den mänskliga kroppen. Vad skulle fixa först?Har du ett dilemma som du vill att vi tar upp? Skicka ett DM till oss på Instagram! Där heter vi @dilemmapodd

Er det subtile selvorganiserende resonansfrekvenser som styrer utviklingen og funksjonene i menneskekroppen? Er DNA bare en blåkopi av noe vitenskapen ennå ikke har oppdaget? Kan informasjon fra andre dimensjoner være med å åpne for en helt ny utvikling av vår vitenskap og kultur? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varmt välkommen till ett nytt avsnitt av Balans i livet-podden. Jag är så glad jag är att du är här och lyssnar. Så här i decembertider, idag är det 5 dagar kvar till julafton. Hur har du det? Njuter du av jultiden eller stressar du runt för att bli klar med allt? Den här månaden har jag ett tema som handlar om hur du skapar mer balans i livet inifrån och ut – och denna vecka fördjupar jag mig i känslor. Idag pratar jag om: Var i kroppen känslor bor Hur du kan börja lyssna på dem istället för att fly Vad dina känslor försöker säga dig Hur du uttrycker vad du känner, behöver och vill Självkärlek – som grund för balans, välmående och inre styrka Missa inte min kostnadsfria workshop den 3 januari

Facebook gruppa heter Manifestering med Djesa Belle✨ link til gruppa HER.På sosiale medier er jeg mest aktiv på snapchat, link til min snap HER. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skjer når kroppen sier stopp? Og hvordan kan vi - både som enkeltmennesker og samfunn - bygge helse, selv når livet er krevende?Dette er en reprise av en av Helsetipspoddens mest populære episoder. I denne episoden møter du Sonni Schumacher som er lege og spesialist i samfunnsmedisin. Sonni deler åpent og ærlig om å leve med kronisk sykdom, om å møte veggen - og om veien tilbake til balanse, arbeidsglede og mening.Vi snakker om skam, stress og sårbarhet, men også om håp, mestring og hvorfor hverdagsaktivitet er en av de viktigste nøklene til bedre helse. I episoden snakker vi om: Å leve med kronisk sykdomÅ møte veggen - og veien tilbakeSkam knyttet til delvis uføretrygdStressbalanse og kroppens signalerGenetisk disposisjon - og hvordan gener kan slås på og avEn personlig verktøykasse for å bedre balansePulsklokke som støtte for gode helsevalgHelsefordeler av hverdagsaktivitetForebyggende og helsefremmende arbeidSamfunnets ansvar for bevegelse og folkhelseTilrettelegging, infrastruktur og lavterskeltilbudFolkehelseloven - og hvorfor vi må ta den på alvorFellesskap, natur, mestring og sosiale relasjoners betydning for helsen"Ett skritt er bedre enn ingenting" - og å tilpasse aktivitet til eget helsenivårBruk stemmeretten din: Stem på politikere som faktisk prioriterer folkehelseFølg Sonni på instagram: FolkehelselegenFølg Annette på instagram: Annette_loenoTakk for at DU lytter til helsetipspodden. Liker du episoden? Da blir jeg veldig glad om du legger igjen en vurdering i podcast-appen din og deler episoden. Reklame:Julekampanje på rødlysterapiapparatet FlexBeam frem til 21. desember. Rabattkode HelsetipspoddenVagus & Mindfulness dagsretreat Stavanger 18. januar 2026Vagus & Mindfunless retreat Spania mai 2026Rabattkode Nervus i helsekostbutikken Superstate* Episodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand ta kontakt med fastlege eller annet kvalifisert helsepersonell.

MediReiki® hjälper mot trauman när du vet HUR du ska hantera dina trauman och börja läka.Kalendern https://solkarina.se/kalender/MediReiki utbildning https://solkarina.se/produkt-kategori/allt-om-reiki-ryoho/Böckerna https://solkarina.se/produkt-kategori/personlig-och-andlig-utveckling/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.seHemsida: www.solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skjer egentlig med kroppen når den utsettes for ekstrem kulde, lite søvn og høy belastning – dag etter dag, i over tre måneder? I denne episoden av NIH-podden får du bli med inn i et helt unikt forskningsprosjekt: 13 norske soldater gjennomførte en militærøvelse der de levde ute i arktisk klima i 100 sammenhengende dager – uten etterforsyninger. Professor Trine Stensrud (NIH) og forsker Jørgen Melau (Forsvarets sanitet) forteller om hvordan soldatene ble testet før, under og etter øvelsen, og hva forskningen viser om: styrke, kondisjon og kroppssammensetning lungefunksjon i ekstrem kulde ernæring, væskebalanse og energibehov hvorfor kroppen tålte belastningen bedre enn forskerne forventet Selv om de færreste skal leve ute om vinteren i 100 dager, gir funnene verdifull kunnskap for alle som trener, jobber eller presterer i kulde – og for deg som er nysgjerrig på hvor robuste mennesker faktisk kan være. Programledere: Christina Gjestvang og Gjermund Erikstein-Midtbø Redigering: Egilie Jafer Ali

Jag delar några erfarenheter hur livet formar oss och hur vi kan välja att gå vidare som starka individer utan fulprat.Kalender https://solkarina.se/kalender/ .Hemsida https://solkarina.se.Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.se.Swisha donation till 123 007 90 61 Sinnligkunskap.http://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med ReikiplattformenFacebook: http://www.facebook.com/Sinnligkunskap Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I sin siste episode deler jentene hvordan det er å gå inn i tredje trimester i et nytt svangerskap etter å ha mistet barn. Kroppen er tung, psyken enda tyngre, og fødsel nærmer seg – med både frykt og forventning. De snakker om søvnløse netter, spark som gir håp, og hvordan man kan forberede seg på fødsel uten å miste seg selv i redselen. En ærlig og sår avslutning på reisen med Dobbel Dose. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt pratar vi om kroppshets och de ideal som många av oss försöker navigera i. Vi reflekterar över hur ideal påverkar vår självbild, vår träning, våra beslut och vår relation till hälsa. Och vi ställer oss frågan, går det längre att prata om kroppen utan att det blir hets? Vad är skillnaden på att vilja må bra och att försöka passa in? Om podden Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.

Hva skjer når kroppen sier stopp?Og hvordan kan vi – både som enkeltmennesker og som samfunn – bygge helse, selv når livet er krevende?Dette er en reprise av en av Helsetipspoddens mest populære episoder.I denne episoden møter du Sonni Schumacher, lege og spesialist i samfunnsmedisin. Sonni deler åpent og ærlig om å leve med kronisk sykdom, om å møte veggen – og om veien tilbake til balanse, arbeidsglede og mening.Vi snakker om skam, stress og sårbarhet, men også om håp, mestring og hvorfor hverdagsaktivitet er en av de viktigste nøklene til bedre folkehelse.I episoden snakker vi blant annet om:å leve med kronisk sykdomå møte veggen – og veien tilbakeskam knyttet til delvis uføretrygdgleden over arbeid og det å bidrastressbalanse og kroppens signalergenetisk disposisjon – og hvordan gener kan slås av og påen personlig verktøykasse for bedre balansepulsklokke som støtte for gode helsevalghelsefordeler av hverdagsaktivitetforebyggende og helsefremmende helsearbeidsamfunnets ansvar for bevegelse og folkehelsetilrettelegging, infrastruktur og lavterskeltilbudfolkehelseloven – og hvorfor vi må ta den på alvorfellesskap, natur, mestring og sosiale relasjoners betydning for helsen«ett skritt er bedre enn ingen» – og å tilpasse aktivitet til eget helsenivåbruk stemmeretten din: stem på politikere som faktisk prioriterer folkehelseSonni finner du her:www.instagram.com/folkehelselegenAnnette finner du her:www.instagram.com/annette_loenoEpisodens innhold er ikke ment å erstatte medisinske råd. Har du en medisinsk tilstand, ta kontakt med fastlege eller annet kvalifisert helsepersonell.Liker du episoden?Da blir jeg veldig glad om du legger igjen en vurdering i podcast-appen din – og deler episoden med noen du tror kan ha nytte av den.Takk for at DU lytter til Helsetipspodden

Madro og et naturligt forhold til mad… det lyder godt, ikk’? Men så må vi UD af hovedet og ned i kroppen. Det kræver at vi mestrer det at levne! Kroppen fortæller dig, hvornår du er tilpas mæt. Din opgave er at stoppe. Hvis du naturligt levner, når kroppen siger nok, slipper du for konstant at forsøge at regne den ud. Og du slipper for at kæmpe med den dårlige samvittighed over alt det, du burde have gjort anderledes. At kunne levne er en del af at gøre mad til noget simpelt igen. Spis når du er sulten, Stop når du er mæt. Ikke overtænke, bare mærke. Det bliver nemmere at være sund og opnå en naturlig vægt. Indrømmet, det er nemmere end det lyder. De fleste af os er blevet trænet til at spise op siden barndommen. Madspild. Synd for andre. Spis op. Vær høflig. Det er brændemærket ind i hjernen på os. Så selvfølgelig kan det være svært at stoppe spisningen, selv når du godt kan mærke, at nu er du tilpas mæt. Heldigvis kan hjerner omprogrammeres. Skal vi komme i gang? Hvis du kan levne i julemåneden, er resten af året piece of cake… I episoden får du her svaret på præcis, hvordan du vender skuden og stopper med at tømme tallerkenen som en udsultet myresluger. Uanset om vi taler æbleskiver omviklet med flormelis og syltetøj, eller bare en hel almindelig gang aftensmad. Du får nemlig øvelser, der gør det at levne til en realistisk og selvkærlig del af hverdagen. Lyt med og få: En forklaring på, hvorfor evnen til at levne er en superpower De skjulte årsager til, at du spiser op, selv når du ikke har brug for det Den simple levne-øvelse du kan bruge ved hvert eneste måltid Konkrete måder at bryde autopiloten på En strategi til at gøre det lettere i sociale situationer og julehygge Med ønsket om en herlig jul, går Overskudslivets podcast hermed på juleferie. Vi høres ved i det nye år. Indtil da: dit næste skridt Hent den gratis snack guide med 6 sunde snacks her: https://overskudslivet.dk/sundesnacks Kom med i Overskudsuniverset og få støtte, struktur og madro hele året: overskudsuniverset.dk eller Få afklaret om et coachingforløb er noget for dig. Skriv dig op til en gratis roadmap session: overskudslivet.dk/ansøg * * * * * * * * * * LINKS NÆVNT I ELLER RELEVANTE FOR EPISODEN * * * * * * * * * * * * * *   Episode 234: Mæt, men ikke tilfreds Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 227: Sundhed – surt eller selvkærligt Lyt fra bloggen – Apple – Spotify JULEFOKUSEREDE EPISODER: Episode 235:  Det gode alternativ til at ende året som en nedlagt hvalros Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 55: Jul med nydelse: Lyt fra bloggen– Apple–Spotify Episode 199: Jul uden overspisning på autopilot og triggede kropstanker Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 147: Julefred med mad ver. 2 Lyt fra bloggen – Apple – Spotify Episode 217: Sådan håndterer du madpusherne i julen  Lyt fra bloggen – Apple – Spotify VIL DU LÆRE MERE: Kom og flyt alt det ,du lærer i podcasten til resultater! Medlemsklubben: overskudsuniverset.dk Oversigten over podcast-episoder. Hent den her. Hent det gratis hæfte med sunde snacks: 6 sunde snacks LAD OS TALE SAMMEN: Kom med forslag og ønsker til nye podcast episoder LIGE HER Facebookgruppen SUND KURS: https://www.facebook.com/groups/170827506715279 Skal vi tage en snak om, hvad der står i vejen for dig og dine resultater? Lige nu tilbyder jeg en gratis samtale. Skriv dig op her: overskudslivet.dk/ansøg * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * * *  The post 236. Evnen til at levne. Din nye superpower appeared first on OVERSKUDSLIVET.

Halvparten av alt vi spiser i Norge er ultraprosessert. Hvor farlig er det egentlig? Og hvorfor klarer vi ikke å velge sunt? Kommentator Joacim Lund tror ny forskning kan bli en gamechanger og loser deg gjennom kostholds-jungelen. Foto: Jan T. Espedal

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hva gjør du når kroppen sier stopp og du ikke lenger kjenner igjen deg selv?Når alt du før mestret, plutselig føles tungt, vondt og uoverkommelig?I denne episoden av Level Up møter jeg Anne Lise, som i årevis kjempet mot utmattelse, smerter og følelsen av å aldri strekke til.Etter ti år i kampmodus fant hun endelig nøkkelen til å forstå hvorfor kroppen protesterte og hvordan hun kunne finne veien tilbake til energi, frihet og ekte livsglede.Dette er en ærlig, sår og dypt inspirerende samtale om å møte seg selv og oppdage at sann styrke ikke handler om å bite tennene sammen, men om å tørre å føle.✨ Etter episoden vil du:✔️ Forstå sammenhengen mellom følelser, stress og kroppens signaler✔️ Se hvordan gamle mønstre kan føre til utmattelse og hvordan du kan snu det✔️ Få håp og verktøy for å skape varig endring fra innsiden✔️ Kjenne deg igjen i reisen fra “jeg må klare alt” til “jeg er trygg nok til å hvile”Dette er episoden for deg som kjenner deg igjen i å være sterk for lenge og som lengter etter å leve med ro, klarhet og energi igjen.Hør episode 122 med Anne Lise:https://podcasts.apple.com/no/podcast/level-up-med-anniken-binz/id1542603590?i=1000610806181

I det här avsnittet möter jag Helena Nyblom Munthe – specialistläkare, medicine doktor och författare – som driver plattformen Scandiwellbeing, där hon inspirerar till ett mer balanserat och hållbart sätt att leva. Vi pratar om något som ofta glöms bort när vi diskuterar hälsa: kärleken. Vad innebär egentligen självmedkänsla? Hur påverkar närhet kroppen och vårt välmående? Och varför kallas oxytocin för kärlekshormonet? Helena delar med sig av sin kunskap om hur kost, sömn och träning kan bli handlingar av kärlek snarare än måsten och hur små förändringar i vardagen kan ge stora effekter på både kropp och själ. Ett klokt och inspirerande samtal om att vårda sig själv – inifrån och ut.

Kroppen följer med oss genom hela livet, och behöver underhåll, lite som en bil. Hur gör våra lyssnare för att hålla sig så stärkta som möjligt i både kropp och knopp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla har vi olika kroppsliga förutsättningar, men vi har det gemensamt att vi behöver hålla oss i form för att må så bra som möjligt. Hur gör lyssnarna, och hur gör du?Stark i kropp och knopp med Pia HerreraRing eller mejla oss, på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Telefonslussen öppnar kl. 21. Programmet startar kl. 21:40.

Massageterapeuten Annika Ljungberg är Aktuellt med boken Hållning är Livet. Hon brinner för att hjälpa människor att få bättre kroppshållning och därigenom ökad hälsa och livskvalitet. Kroppen är sinnrikt konstruerad för att röra sig med minimal ansträngning och energiförbrukning. Musklerna är tänkta att arbeta i samspel med resten av kroppen. När vi använder kroppen i harmoni med dess naturliga funktion får vi en god hållningsteknik. I denna podd samtalar Annika med Camilla Elfving och ger många tips kring hur vi kan korrigera vår hållning, lära oss stretcha rätt och mycket annat. Boken Hållning är Livet ges ut av förlagshuset Siljans Måsar och du hittar Annika Ljungberg här:https://sol-lyckansmassage.se/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ble du litt forvirret nå? Vel, her er forklaringen. Monica har nemlig denne uken lansert en solopodkast og vi har samme plattform på Podplay og da tenkte vi at mange av dere faste lyttere på Biohacking Girls ville ha glede av å vite om dette. Derfor legge vi ved første episode her, og om du liker den kan du gjerne gå inn og høre flere episoder og FOLLOW Hormonpodden: I første episode av Hormonpodden inviterer Monica Øien Dyvi deg inn i et nytt perspektiv på helse der kroppen ikke trenger å fikses, men forstås.Vi snakker om hvordan du kan bli biologisk yngre med peptider, biohacks og livskraft.Du får høre om:Hva hormoner egentlig er og hvorfor de styrer alt fra søvn og energi til vekt og aldring.Hvorfor så mange føler seg slitne, selv med “riktig” livsstil.Hvordan stress, kunstig lys og dårlig søvn forstyrrer kroppens rytmer.Hva biologisk alder betyr og hvordan du kan påvirke den.Hvorfor kroppen din er et økosystem.Sitater fra episoden:“Kroppen din er ikke en maskin, men et økosystem som trenger rytme og kjærlighet for å blomstre.”“Når du lærer å lese signalene kroppen sender, kan du endelig ta styringen tilbake.”Mini-oppdrag:1️⃣ Logg søvn, energi og magefølelse i 7 dager.2️⃣ Kutt én trigger (skjermlys, sukker, vin – du velger).3️⃣ Legg inn 10 minutter ro eller natur hver dag.Gjennom sesongen går vi innom fem hovedområder:Stress & energi, reproduksjon, hjernen & velvære, aldring & reparasjon og metabolsk helse.Link til Podkasten: https://podcasts.apple.com/no/podcast/hormonpodden-biologisk-yngre-med-peptider-biohacks/id1845110326Forskning og kilder nevnt i episoden:• Folkehelseinstituttet (2023): Metabolsk helse og forekomst av insulinresistens i Norge.• Walker, M. (2017). Why We Sleep – Unlocking the Power of Sleep and Dreams. Scribner.• WHO (2022): Endocrine disrupting chemicals and human health.• Bush, Z. (2020). Gut microbiome, soil health, and human resilience.• Sinclair, D. (2019). Lifespan – Why We Age and Why We Don't Have To. Harvard University Press.• Seeds, W. (2021). Peptide Protocols for Human Optimization. Seeds Scientific Research & Performance Institute.Hormonpodden har en instagram konto: @hormonpodden - følg gjerne!!Takk til Torgeir Johansen og Micdrop media for redigering

I dagens avsnitt har vi återigen Babyduon med oss i studion! De svarar på era frågor om hur man kan skapa tryggare sovrutiner för bebisen – och hur man hanterar känslorna när partnern går tillbaka till jobbet efter de första dagarna hemma. Många nyblivna föräldrar känner avundsjuka eller ensamhet när en partner återgår till vardagen. Kroppen återhämtar sig efter graviditet och förlossning, hormonerna svajar och man är ensam med en liten nyfödd. Men att ta hand om ett barn är ett heltidsjobb i sig, och det är viktigt att se sig själva som ett team. Babyduon pratar om hur man kan skapa balans hemma, känna sig trygg i att få vila när det behövs, och hur man tillsammans kan hitta rutiner som fungerar för hela familjen.Programledare är Amanda Braw.Följ oss gärna på Instagram @vattnetgarsovrutiner bebis, nyfödd sömn, första tiden hemma, nybliven förälder, bebisens sömn, amning och sömn, partner tillbaka till jobbet, ensam med bebis, föräldraledighet tips, återhämtning efter förlossning, hormoner nybliven mamma, skapa rutiner nyfödd, sömntips föräldrar, relation efter förlossning, avundsjuka partner föräldraledighet, stöd nyblivna föräldrar, bebis vaknar ofta, teamkänsla föräldrar, småbarnsliv, nyfödd bebis tipsSupport till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denne episoden er del to i vår serie: Når Biohacking - Episode 2. Mikrofonen er overlatt til lege Tiril Elstad. Hun brenner for å forstå kroppen som et intelligent system, der symptomer ikke bare er "feil" som skal døyves, men signaler vi kan lytte til og lære av.Sammen utforsker vi kroppens språk, hvordan stress, angst, søvnproblemer, smerter og uro egentlig er kroppens måte å kommunisere på. Og vi ser på hvordan biohacking og medisin kan møtes i en nysgjerrig og praktisk tilnærming til helse.I episoden snakker vi om:- Hvordan smerte, uro og symptomer kan forstås som kroppens kommunikasjon- Hva stress-signaturen din forteller både fysisk, mentalt og emosjonelt- Angst som kroppslig opplevelse, ikke bare psykisk- Pusten som et verktøy for å regulere nervesystemet og bygge ro- Intuisjon og interosepsjon, hvorfor kroppen ofte "vet" før tankene gjør det- Grounding og vagustonus: Hvordan føles det egentlig å være "jordet"? - Fra selvmedisinering til selvforståelse: koffein, sukker, scrolling og dopamin- Søvn som vindu inn i ubalanse og hvordan vi kan lytte klokt- Matens rolle i angst, uro og balanse (koffein, sukker, planteoljer vs. stabilt blodsukker og fettkvalitet)- Kroppens “ja” og “nei” – hvordan vi kan trene oss på å høre forskjellenMålet med samtalen er ikke å velge mellom medisin eller biohacking, men se på hvordan vi kan forene våre tanker og erfaringer og bli mer kjent med det systemet vi alle bor i. Når vi lærer å lytte til de små signalene, slipper vi kanskje at kroppen trenger å rope senere.Hør episode 1 i serien her med Fedon Lindberg: https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-podcast/id1558343232?l=nb&i=1000720969298Tiril Elstad finner du her: https://www.tirilelstad.cominsta: @tirilelstadEndor Global: https://www.endor.globalinsta: @endor.global - kontakt oss for rabatt på abbonement i appen:-) og polar armbåndBoken vår BIOHACKING, - 21 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her:https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474Nysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? Mail: christin@kongresspartner.no

Vad är en utanför-kroppen-upplevelse, vad upplever man och hur går det till?Den astrala värden och energisystemet.Förmågan att expandera utanför den fysiska kroppen.Varelser man kan möta.Ett "best-off-avsnitt" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar med träningsforskaren Marcus Moberg om det många älskar att hata: mjölksyra! Vad är det egentligen? Är det farligt eller kanske till och med en superkraft? Vi reder ut myterna, går på djupet i forskningen och snackar om varför vissa ser laktat som ett problem medan andra ser det som en nyckel till topprestation. Dessutom: framtidens mätverktyg – från blodsocker och kroppstemperatur till realtidsdata som snart kan visas direkt i tv-sändningar. Och inte minst: vad händer egentligen med kroppen och hjärnan under extrema lopp som One Water Race i Stockholms skärgård? Dessutom: Runes upplevelse under årets Stockholm Marathon och en massa annat. Följ Spring med Petra & CO i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/springmedpetraFacebook: https://www.facebook.com/springmedpetraFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver. 

Så förbereder du kroppen inför en graviditet: läkarens bästa tips för ökad fertilitet I veckans avsnitt möter jag läkaren Dr. Isis Amer-Wåhlin som är specialiserad inom gynekologi och kvinnohälsa. Isis är även en av grundarna till kliniken 2Heal Medical som genom sin funktionsmedicinska vårdmodell hjälper sina patienter att identifiera rotorsaker till ohälsa och även stötta förebyggande för hälsa och vitalitet. I dagens samtal dyker vi in i temat fertilitet och hur vi kan göra för att på bästa sätt förbereda kroppen inför en önskad graviditet. Vi pratar om frågor som: Vilka är de viktigaste livsstilsförändringarna som vi kan behöva se över för att ge kroppen bästa förutsättningar till en lyckad graviditet? Varför är det viktigt att förbereda kroppen inför en graviditet? Hur påverkar stress vår fertilitet? Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga @mofjrd! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt! JOBBA MED MADELEINE: Boka 1:1 coaching: https://www.mofjrd.com/coaching  Boka parcoaching: https://relationsakademin.se/coaching  ÖVRIGA LÄNKAR: Om Madeleine Mofjärd: https://www.mofjrd.com  Om veckans gäst: https://2heal.se/Följ podden på Instagram: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lyssna på Youtube: ⁠www.youtube.com/@mofjrd⁠Gratis inspirationsbrev: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Gå med i FB-community: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠

Avsnittet producerades år 2019. Detta är ett smakprov på det exklusiva bonusmaterial som väntar Rättegångspodden Plus-prenumeranter. Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://rattegangspodden.supercast.com/Den 6:e december 2017 mördades den 36-årige Magnus Natschki i en skog utanför Uddevalla. Det var hans kompis som högg honom i huvudet med en yxa och gärningen filmades med en mobiltelefon. Kroppen dumpades i skogen, medan kompisen och flera andra medgärningsmän flydde landet. Två dagar senare kan polisen gripa kompisen och senare även fyra andra män för inblandning i Magnus Natschkis död. Dådet tycks vara planerat, men motivet bakom varför Magnus behövde mista livet är än i dag inte helt klarlagt.-Musik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream.Producent: Nils BergmanAnsvarig utgivare: Jonas Häger Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” möter ni Sara Brinell Svelander - författare till ”Ett med naturen” och ”Kärleken är störst av allt”Hennes böcker berör ämnen som sorg, kärlek och återhämtning, och genomsyras av en önskan att bidra till en mer medveten, kärleksfull och mänsklig värld. Sara är uppvuxen i Jämtland nära skog och fjäll. Naturintresset tog hon med sig när hon flyttade till Stockholm, där hon som föreläsare, andningscoach och yogainstruktör arbetar med att sprida närvaro och trygghet. I både sitt skrivande och i mötet med människor förmedlar hon ett kraftfullt men samtidigt varsamt budskap: att vi alla har en inre läkande kraft, och att vi – mitt i livets kaos – alltid kan återvända till andetaget, kroppen och nuet. Och vi spelade in det här mötet ute i naturen, eftersom naturen är i fokus i det här samtalet. Varmt välkomna till ”Så in i Själen”. Här hittar du Sara: www.instagram.com/sarabrinell/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det tropiska myggviruset chikungunya sprids i rekordfart på öar i Indiska oceanen. Även Afrikas fastland och Asien är drabbat och nu har även Frankrike fått flertalet fall. Chikungunya sprids till människor via myggor och namnet betyder "det som är böjt", vilket syftar till att den som drabbas vrider sig i smärtor. Hur oroande är utvecklingen, finns det något skydd och kan viruset nå Sverige? Gäst: Jenny Hesson, myggforskare Uppsala universitet och Biologisk myggkontroll. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: India Times och France24. Kontakt: podcast@aftonbladet.se