Podcast appearances and mentions of Yukiko Duke

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Rachel Cusk är en av vår tids mest nyskapande och inflytelserika författare. I sin senaste roman "Parad" utforskar hon, genom en serie sammanflätade berättelser, frågor om identitet, konstnärskap och de myter vi skapar om våra liv. Rachel Cusk (född 1967) kommer från Kanada men är bosatt i England. Hon har skrivit ett stort antal hyllade romaner och essäer. Det stora internationella genombrottet kom med trilogin "Konturer", "Transit" och "Kudos". Hon är en av samtidslitteraturens mest inflytelserika röster och har jämförts med W. G. Sebald och Virginia Woolf. Yukiko Duke är kulturjournalist, översättare och verksam som konstnärlig ledare för Norsk litteraturfestival. Hon ingår i juryn för Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris. I samarbete med Albert Bonniers Förlag. Från 13 mars 2025 Jingel: Lucas Brar

Den sydkoreanska författaren Han Kang, mest känd för romanen Vegetarianen, tilldelas Nobelpriset i litteratur 2024. Hör uppläsningar, analyser och reaktioner i P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Karsten Thurfjell (Börshuset, Stockholm) och Felicia Frithiof (Malmö Stadsbibliotek).Litteraturexperter på plats i Stockholm: Kristoffer Leandoer, Lina Kalmteg, Yukiko Duke och Mikael Timm.Litteraturexperter på plats i Malmö: Per Bergström och Niklas Qvarnström.Skådespelare / uppläsare: Angela Kovács.Programledare: Gunnar Bolin.Producenter: Maria Götselius och Anna Tullberg.

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Möt Beata Umubyeyi Mairesse i samtal med Yukiko Duke. En av Afrikas mest framstående författare gästade Internationell författarscen den 10 september. Beata Umubyeyi Mairesse är aktuell med romanen "Alla dina skingrade barn" som på lyrisk prosa skildrar det brutala folkmordet i Rwanda. Beata Umubyeyi Mairesse är född i Butare 1979. Hon överlevde folkmordet på tutsierna i Rwanda 1994 och bosatte sig samma år i Frankrike för att studera statsvetenskap. Idag är hon en älskad och prisbelönt författare. "Alla dina skingrade barn" är hennes kritikerrosade debutroman. Yukiko Duke är översättare och kulturjournalist. Hon är konstnärlig rådgivare för Norsk litteraturfestival i Lillehammer och sitter i juryn för Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris. I samarbete Ordfront förlag. Från 10 september 2024 Jingel: Lucas Brar

Prisceremoni Kulturhuset Stadsteaterns Litteraturpris 9 april 2019.

Internationell författarscen 26 januari 2017.

Historien om ett uråldrigt kejsardöme och ett förhållande som skapat rubriker världen över om skulder, monarkins framtid och en hästsvans. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. 2021 framträder ett äkta par för en presskonferens på ett hotell i Tokyo: Mako och Kei Komuro. De är stiligt men diskret klädda och har gift sig under enkla omständigheter. Hon är prinsessa och syster till en blivande kejsare, men traditionella dräkter och bröllopsritualer lyser med sin frånvaro.När paret Komuro pratat färdigt och bugat för pressen lämnar de landet. Efter sig lämnar de åratal av skriverier, hungriga tabloider och besvikna rojalister.Vad har hänt? I avsnittet hörs bland andra Thomas Ekholm, forskningskoordinator på Göteborgs universitet och Japan-expert, Yukiko Duke, journalist och författare samt Ebba Kleberg von Sydow, journalist och programledare för Sveriges Radios podcast Monarkerna. Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsmakare: Alice DadgostarTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet producerades våren 2024 av Dist.Ljudklipp är hämtade från DW News, Sveriges Radio, BBC, CBS, Access Hollywood, TT, Reuters, University of Leicester, Daily Mail, Metro

The conversation is interpreted from French to Swedish. Marie NDiaye (född 1967) är uppvuxen i Frankrike, med ursprung i Senegal. Hennes senaste bok, den psykologiska thrillern "Min är hämnden", kom på svenska förra året, i översättning av Ragna Essén. Sitt stora internationella genombrott fick hon med romanen "Tre starka kvinnor" (2010), för vilken hon tilldelades Goncourtpriset. Hon har också skrivit böckerna "Mitt instängda hjärta" (2012), "Ladivine" (2014) och "La Cheffe", roman om en kock (2018), översatt av Maria Björkman. Få författare kan med samma skärpa som Marie NDiaye mejsla fram både en berättelses små detaljer och dess gripande helhet. I bok efter bok har hon skildrat hur rasism och klassförhållanden villkorar mänskliga relationer och särskilt kvinnors liv. Skärningspunkten mellan det ömma och det otäcka har gjort henne älskad bland läsare världen över. Från 7 december 2023 Jingel: Lucas Brar

Skjønner du hvorfor jeg har bestemt meg for å fortelle deg om familien vår? Hvis historiene våre overlever, dør vi ikke, selv ikke når kroppen ikke lenger er her på jorden.Vietnam-krigen utgjorde et vannskille i den kalde krigen og i Vestens selvforståelse. Men hvordan ser historien ut fra et vietnamesisk perspektiv?I Vietnam er krigen stadig et traume. Det er dette forfatter Nguyễn Phan Quế Mai gå inn på med romanen Fjellene synger (til norsk ved Lene Stokseth). Her følger vi vekselvis jenta Huong og bestemoren Diệu Lan.Mens resten av familien er spredd for alle vinder, forsøker Huong og Diệu Lan å komme seg gjennom dagene ved hjelp av historier. Huong forsvinner inn i bøker som Pinocchio og Skatten på sjørøverøya, eller lytter til bestemoren som forteller sin livshistorie. Her tar Nguyễn oss med gjennom Vietnams historie gjennom det siste hundreåret, fra landet var kolonisert av Japan og kommunistregimets brutale reformer på 50-tallet og til de grufulle årene som er Vietnamkrigen. Er forsoning i det hele tatt mulig etter tiår med overgrep og familier som har blitt revet i stykker?Nguyễn Phan Quế Mai har en rekke poesiutgivelser bak seg på vietnamesisk, og i Fjellene synger, som er hennes første roman på engelsk, kommer bakgrunnen fra poesien tydelig fram. Hun balanserer den mørke historien med et sanselig og lyrisk språk, og med romanens flerstemmighet utfordrer hun det svart-hvite bildet vi kjenner fra historiebøker og Hollywood-filmer. For romanen vant hun blant annet International Book Awards og PEN Oakland/ Josephine Miles Literary Award.Da Nguyễn gjestet Litteraturhuset, møtte hun oversetter og kunstnerisk rådgiver ved Norsk litteraturfestival, Yukiko Duke, til samtale om minner, forsoning og Vietnams blodige historie. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Do you understand why I've decided to tell you about our family? If our stories survive, we will not die, even when our bodies are no longer here on this earth.The Vietnam war was a watershed event in the Cold War as well as in the West's understanding of itself. But what does the story look like from a Vietnamese perspective?In Vietnam, the war is still a traumatic experience. This is what writer Nguyễn Phan Quế Mai explores in her novel The Mountains Sing, in which we alternately follow the girl Huong and her grandmother Diệu Lan.While the rest of the family has been scattered across the country, Huong and Diệu Lan tries to make it through the days with the help of stories. Huong disappears into books like Pinocchio and Treasure Island, or listens to her grandmother sharing her life story, where Nguyễn takes us through the history of Vietnam in the last hundred years, from a colony under Japan and the brutal reforms of the communist regime in the 1950s and through the horrific years of the Vietnam war. Is reconciliation at all possible after decades of abuse and with families torn apart?Nguyễn Phan Quế Mai has published a number of poetry collections in Vietnamese, and in The Mountains Sing, her first novel in English, this background from poetry is clearly visible. She balances the dark story with a vivid and lyrical language, and through the novel's chorus of voices, she challenges the black and white picture we know from history books and Hollywood movies. The novel has been met with critical acclaim, and won her the International Book Award and the PEN Oakland/ Josephine Miles Literary Award.When Nguyễn visited the House of Literature, she was joined by translator and artistic advisor for the Norwegian Festival of Literature, Yukiko Duke, for a conversation about memories, reconciliation and Vietnam's bloody history. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör våra litteraturexperter Jenny Teleman, Lina Kalmteg, Mikael Timm och Yukiko Duke ta sig an den norske pristagaren Jon Fosse, samtidigt som vi jagar honom för en intervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Gunnar BolinProducenter: Mattias Berg och Anna Tullberg

The conversation is in English, after a short introduction in Swedish. Den kritikerrosade författaren Mohamed Mbougar Sarrs roman "Fördolt är minnet av människan" är en litterär labyrint, en lika lekfull som komplex berättelse om litteratur, historia och kärlek. Mohamed Mbougar Sarr, född 1990 i Dakar, växte upp i Senegal och studerade litteratur och filosofi i Frankrike. Han fick sitt internationella genombrott med sin fjärde roman "Fördolt är minnet av människan", som 2021 tilldelades Goncourtpriset, i april 2023 kom den ut i svensk översättning av Cecilia Franklin. I samarbete med Albert Bonniers förlag. Från 19 april 2023 Jingel: Lucas Brar

Var kommer språket ifrån? Och vad kan skolan göra för att upprätthålla ett demokratiskt samhälle – där alla kan ta till sig information? Mats Myrberg är professor emeritus i specialpedagogik och årets mottagare av Ingvar Lundbergpriset. Efter drygt ett halvt sekel som forskare tar han sig nu an ny spännande forskning. Här samtalar han med Yukiko Duke om forskning, läskrig och om Ingvar Lundberg.     .

2021 års nobelpristagare i litteratur Abdulrazak Gurnha beskrivs som en tillgänglig och medkännande författare. Men vad döljer sig under hans skenbart tydliga prosa? Vilka förväntningar om språk och nationsbyggen frångår han i sina verk? Och genom vilka små medel kan smältdegen av olika kulturer komma till uttryck i hans romaner? Lyssna på drömtrion Yukiko Duke(kulturjournalist), Erik Falk (litteraturforskare) och Helena Hansson(Gurnahs översättare) samtala om Gurnahs sällsamma författarskap i Rum för översättnings senaste poddavsnitt.

Författaren Ann-Luise Bertell samtalar med Yukiko Duke om sin bok Glöm bort din saknad (2022), som tillsammans med Heiman (2020) och Vänd om min längtan (2018) utgör trilogin om en familj desillusionerade österbottniska återflyttare i efterkrigstiden. ”Den här gången handlar det om dottern Marlenes perspektiv, hennes röst ville höras”, säger Bertell. ”Jag ville undersöka skillnaden i verklighetsuppfattningen och minnen mellan generationerna, och huruvida det finns något i ens kropp eller själ som lever vidare från ens äldre släktingar.” Bertell och Duke talar också om de gamla kvinnornas roll i byasamhällena, hur de hjälper de yngre att hitta sin väg i livet när man känner sig komma från ”ingenstans”. De talar om hur längtan bort efterträds av saknaden tillbaka, och om oväntade relationer som kan bli viktiga. ”Jag har en väldigt nära kontakt till den här fantasivärlden. Jag älskar att befinna mig i det där kreativa, det är mitt livs elixir, både teatern och skrivandet”, säger Bertell som också är chef för Wasa Teater. Duke noterar att Bertells stil väcker bilder och många har också velat se böckerna som film. En dramatisering av Heiman är på kommande, avslöjar Bertell.

Hör Yukiko Duke samtala med vinnarna av Augustpriset 2021!

Hur inspirerar man unga till läsning? Och hur närmar man sig brännande frågor utan att skriva folk på näsan? Per Nilsson är en av Sveriges mest omtyckta, lästa och kritikerhyllade författare. Här möter han Yukiko Duke i ett samtal om sitt författarskap. Om hur önskan efter gemenskap kunde ge makten åt ondskan i 30-talets Tyskland. Och om vad är det som händer i hans hemstad Sölvesborg där Sverigedemokraterna förändrar samhället.

Dagen efter galan samtalade Yukiko Duke med årets pristagare Lydia Sandgren, Elin Anna Labba, Kristina Sigunsdotter och Ester Eriksson om deras böcker och om vad de ska göra härnäst.

Shintoismen kan beskrivas som en religion utan Gud, trosbekännelse eller helig skrift. För många japaner är shintoismen mer av en livsstil än en tro men det kan också vara politik. Shinto har i sin tusenåriga historia utnyttjats för politiska ändamål. Inte minst under andra världskriget då kejsardyrkan och en militant nationalism drog Japan in i det brutala kriget som kostade uppemot 2 miljoner japaner livet. Sjuttiofem år efter nederlaget och bombningar av Hiroshima och Nagasaki finns det återigen krafter som vill använda shintoismen för nationalistiska syften. Nippon Kaigi är en organisation på den yttersta högerkanten som vill återupprätta Japans förlorade heder och skriva om landets fredskonstitution. Vilken roll har shintoismen i deras politiska program och vilket inflytande har Nippon Kaigi i dagens Japan? Shintoismen genomsyrar också populärkulturen, inte minst i Studio Ghibli animerade filmer, och där är det shintoistiska budskapet ett helt annat.  I Veckans Människor och tro medverkar översättaren och japankännaren Yukiko Duke. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Antonio de la Cruz Reportrar: Jon Thunqvist och Christine Fullman

Läsningen inleds med ett samtal mellan Sveriges kulturråd i Sydafrika Hedda Krausz Sjögren, och Yukiko Duke. Performancepoeten Koleka Putuma, aktuell på svenska med Kollektiv minnesförlust, avslutar årets program med en läsning från sitt hem i Sydafrika. Medarrangör Rámus förlag

Den första delen i Människor och tros sommarserie Ställföreträdande Gud handlar om längtan efter en Landsfader, eller varför inte en Landsmoder? Efter en mycket speciell vår världen över, blev bland annat vårt förhållande till auktoriteter av olika slag aktuellt. Vilka tyr vi oss till när det är kris, om vi inte vänder oss till en gud? Och vad säger det om oss? Serien består av fyra delar, den här delen handlar om Landsfadern. Kan en stadsepidemiolog bli en landsfader? Och stämmer det som en psykolog föreslår i Thella Johnsons reportage: att mordet på statsminister Olof Palme gjort att Sverige blir som en föräldralös nation i kristider? Panelen, bestående av filosofen Karim Jebari från Institutet för framtidsstudier, och Helle Klein, präst och chefredaktör på tidningen Dagens Arbete, reagerar på reportaget och funderar bland annat kring den ökade vurmen för auktoritära ledare. I det inledande reportaget medverkar: Yukiko Duke, författare och Japankännare, Ainur Elmgren, historiker och serietecknare Programledare: Linda Thulin Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Möt den isländska författaren Auður Ava Ólafsdóttir och den norske författaren Per Petterson i samtal med Yukiko Duke. Med sina romaner har Auður Ava Ólafsdóttir skördat oerhörda framgångar i hemlandet och i södra Europa, där hon är minst lika populär som de skandinaviska deckarförfattarna. 771 bokhandlare i Frankrike röstade fram "Rosa candida" till årets bästa översatta roman och den har där sålt i svårslagna 500 000 ex. 2018 tilldelades romanen "Ärr" Nordiska rådets litteraturpris. Ólafsdóttir bor i Reykavik där hon utöver sitt författarskap är konsthistoriker vid Islands universitet. Per Petterson är en av Norges största internationella stjärnor. Hans böcker är översatta till över 50 språk och har vunnit flera internationella priser, bl.a. Nordiska Rådets Litteraturpris, IMPAC-priset och Independent Foreign Fiction Prize. Yukiko Duke är översättare, journalist, redaktör och programledare. I samarbete med Norra/Sekwa Förlag och Weyler Förlag. Från 27 november 2019 Jingel: Lucas Brar

Pristagarna Patrik Svensson, Oskar Kroon och Marit Kapla träffas dagen efter Augustgalan och samtalar med Yukiko Duke om sina vinnarböcker och om vad de ska göra härnäst.

Vi avslutar året med en Japanfokuserad podd! Jenny diskuterar Haruki Murakami, folklore och japansk historia tillsammans med kulturjournalisten, översättaren och författaren Yukiko Duke. Onda spöken, särdrag i japansk fantasy och science fiction, magisk realism (eller inte?) och mycket annat avhandlas. Från våra kära kollegor i Göteborg får vi också några gedigna boktips. Lockar ett rosthav, är du nyfiken på Richard Morgans senaste SF-thriller, eller vill du veta varför The Seven Deaths of Evelyn Hardcastle är en av årets bästa läsupplevelser? Plocka då ner vårt senaste poddavsnitt, slå dig ner i soffan och njut! 00:00 Programpresentation 01:13 Yukiko Duke - Ett samtal om Japan: Haruki Murakami, översättningar, mytologi och historia 46:02 Boktips - Robotvärldar och tidsloopande mord i Sea of Rust & The Seven Deaths of Evelyn Hardcastle 50:46 Boktips - Rymdopera och hårdkokt framtid i Salvation & Thin Air 57:34 Avslutning VI TIPSAR Tale of Genji - Murasaki, Shikibu • xxxHolic - CLAMP • Breven från Iwo-Jimo - Duke, Yukiko • Miyabe, Miyuki - Ico: Castle in the Mist, Perfect Blue • Yamada, Taichi - Främlingar • Granitmannen - Kähkönen, Sirpa • Sea of Rust - Cargill, Robert • The Seven Deaths of Evelyn Hardcastle - Turton, Stuart • Salvation - Hamilton, Peter • Thin Air - Morgan, Richard

Klang och jubileumsavsnitt! Solen fyller 50 och bjuder in superboktipsaren Yukiko Duke till en poddinspelning i Stadsbibliotekets rotunda. Vi pratar om boktipsande i alla olika former och varianter. Hur och när och på vilket sätt boktipsar vi? Vi pratar om boktips kontra kritik och boktips och boksamtal. Vi diskuterar poddande och youtubande och andra möjliga och omöjliga sätt att sprida sina bokprat på. Solen är en podcast om litteratur och bibliotek med bibliotekarierna Alice Thorburn, Elias Hillström och Patrik Schylström från Stadsbiblioteket i Stockholm. Som vanligt hittar du alla boktips samlade i en lista på www.biblioteket.se/boktips/bibliotekspodden-solen

Många drömmer om att skriva en roman men få gör det. Vad är hemligheten? Journalisten Anna Thulin läser handböcker om skrivande av yrkesförfattarna Stephen King och Haruki Murakami. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Denna essä sändes första gången i december 2017. Om du drömmer om att skriva en roman, då är du i gott sällskap. Ungefär var tredje svensk säger att de vill skriva en bok. Författare ligger år efter år på topplistan över svenskarnas drömyrke. Drömmen handlar nog ofta om en friare och mer kreativ tillvaro. Men är skapandet så fritt egentligen? Den amerikanska författaren Stephen King är förutsägbar som ett atomur. Han sätter sig vid skrivbordet varje förmiddag och betar av sitt mål, 2 000 ord om dagen. Därefter går han en längre promenad, läser och vilar. För att ägna kvällen åt att redigera text, umgås med familjen och kolla en match på tv. Kropp och intellekt sitter samman, och båda behöver stärkas för att fungera optimalt. Den japanska författaren Haruki Murakami skriver också helst i början av dagen tio manusark à 400 tecken och han väger upp stillasittandet med att träna inför maraton och triathlonlopp. Kropp och intellekt sitter samman, menar han, och båda behöver stärkas för att fungera optimalt. Låter det som en oromantisk bild av skapande? Kanske, men om målet är att kunna skriva romaner, så måste man säga att de har lyckats. Både King och Murakami har levt som yrkesförfattare i över trettio år och de har sålt miljontals böcker var. Båda har också gett ut handböcker om sitt skrivande. Om man söker efter hemliga, magiska genvägar till att ge ut en roman. så blir man besviken. De pekar istället på en stor dos tur och hårt arbete. Men också: den ofta baktalade, men ack så kreativa, rutinen. Vadå kreativ rutin? Som i ekorrhjul, livspussel och dagishämtningar? Nej, rutiner har inget glamoröst över sig. Ingen vill ha en författare som bor i lugna förortsområden, stiger upp och lägger sig tidigt, joggar varje dag utan att slarva, gillar att göra sallader och stänger in sig i arbetsrummet varje dag för att skriva på bestämda tider. Ibland tror jag att jag lägger hinder i vägen för de romantiska föreställningar som människor gärna vill behålla, skriver Haruki Murakami i Författare till yrket, som översatts av Yukiko Duke.  För att kunna ägna sig åt detta vakendrömmande behöver man skärma av sig. Ändå verkar rutinen fungera. Men exakt hur fungerar det? King beskriver det med en liknelse i sin bok Att skriva, som översatts av Ola Larsmo: Så som din kropp gör sig redo att sova och drömma om natten, så gör sig kroppen redo vid skrivbordet att dagdrömma. Precis som din kropp och själ vant sig vid ett visst mått av sömn varje natt sex timmar, kanske sju, eller rentav de rekommenderade åtta så kan du träna ditt vakna jag att ägna sig åt kreativ sömn. En kreativ sömn som skapar fullgångna, skönlitterära verk. Okej, lite magiskt låter det. För att kunna ägna sig åt detta vakendrömmande behöver man skärma av sig. Det kan med fördel vara en viss skrivhörna eller annan fysisk plats. Men det är också möjligt att skärma av sig med musik rock och metal i Stephen Kings fall eller kanske genom att dra ut internetkontakten och härda ut Facebookabstinensen. Ett eget rum, med andra ord. Det berömda egna rummet förknippas med Virginia Woolf. Men hennes andra råd glöms ofta bort, nämligen pengar. Människor med författarambitioner behöver både ett eget rum och pengar att försörja sig. Det är slående att en stor del av Stephen Kings bok handlar om just pengar. Trots att han idag är bästsäljande miljonär och troligen inte skulle behöva skriva en rad till om han inte ville har han inte glömt var det började: Med dubbla skift i tvätteriet för att ha råd att studera vidare. Därefter arbeten som sportjournalist och lärare för att kunna ägna sig åt sin egentliga dröm. Även författare behöver förhålla sig till arbetslinjen. Samma var det för Haruki Murakami, det dröjde länge innan han såg sig som yrkesförfattare. Inkomsten kom istället från den egna jazzbaren som han startade i Tokyo. Franz Kafka i sin tur arbetade på försäkringskassan i Prag. Många av fokusfrågorna hos Sveriges Författarförbund handlar om just pengar: minimiarvoden ska betalas ut, och man vill utreda om författare och översättare ska kunna gå i pension och ha tillgång till andra trygghetssystem. Ja, även författare behöver förhålla sig till arbetslinjen. King är uppvuxen i USA, ett samhälle som hyllar the selfmade man bara man hugger i och arbetar hårt är klassresan möjlig. Murakami växte upp i Japan men inspirerades tidigt av amerikansk kultur. Kanske är det inte så märkligt att båda tonar ned frågan om inspiration i sitt skrivande. Inspiration skänkt från ovan tar ju delvis bort subjektet ur ekvationen: som om konstnären var en bägare i väntan på att fyllas. Visst, jag skulle kunna vänta på att pengar skulle regna från skyn, eller att en blixt av gudomlig inspiration skulle träffa just mitt huvud. Men då kan väntan bli lång. Under tiden kan man lika gärna börja idag, ett ord i taget. En av mina favoriter när det kommer till skrivarrutiner är Julia Cameron. Hennes första och främsta råd är att skriva morgonsidor. Det går ut på att flödesskriva tre sidor för hand varje morgon, utan att lyfta pennan från pappret, utan att redigera eller ens läsa igenom det som skrivits. Självkritiken hör hemma i ett senare skede, och då endast i lagom dos. Inspiration kan alla uppleva, men få har mod och disciplin att fortsätta, Vad som händer under flödesskrivandet är svårt att beskriva för någon som inte har testat. Men flera författare pratar om att något eller någon uppenbarar sig under själva skrivakten. Den danska poeten Pia Tafdrup formulerar det som ett mirakulöst inslag som alltid finns närvarande i processen. Hon är inte redskap för någon, skriver hon i sin poetik Över vattnet går jag, översatt av Anders Palm, men hennes kropp är en plats för poesin att växa fram i: I ett sådant tillstånd kan jag sitta där med en upplevelse av att dikterna skriver mig. Kanske en sorts inspiration ändå? Andra kallar det flow, eller att få kontakt med sitt undermedvetna. Det som flödesskrivandet syftar till, eller Kings kreativa vakensömn, är att skapa ett koncentrerat fokus. Att känna tillit inför berättelsen. Inspiration kan alla uppleva, men få har mod och disciplin att fortsätta, skriver Pia Tafdrup. Äldre generationers författare talar ofta om sitt skapande som en livsnödvändighet. För Marguerite Duras var konsten allt, det stod mellan skrivandet och döden. Hennes man lämnade in hennes första bokmanus till förlaget med orden: Säg till henne att hon är en författare, annars tar hon sitt liv. Skrivandet ses som ett hantverk och ett arbete. Poeten Rainer Maria Rilke talade också om att konsten måste uppstå ur nödvändighet. Gå in i dig själv, uppmanar han i Brev till en ung poet, som översatts av Leo Hallerstam: Utforska den grund som manar dig att skriva; undersök om dess rötter sträcker sig in i den djupaste delen av ditt hjärta, erkänn för dig själv huruvida du var tvungen att dö om du förbjöds att skriva. Det är något kittlande med ett sådant kall, att känna en så otvivelaktig mening med det man gör. Dagens författare tycks dock ha ett mildare förhållningssätt, kanske just för att skrivandet ses som ett hantverk och ett arbete. Man lever trots allt inte för att skriva, som King påpekar, kort efter han blivit påkörd av en pickup och närapå mist livet. Nej, skrivandet och konsten finns till för livet. Anna Thulin, journalist   Litteratur:   The Right to Write, Julia Cameron, Penguin Putnam Inc (1998). Att skriva: en hantverkares memoarer; Stephen King, Albert Bonnier (2017). Översättning: Ola Larsmo Författare till yrket; Haruki Murakami, Norstedts (2017).Översättning: Eiko och Yukiko Duke. Över vattnet går jag skiss till en poetik; Pia Tafdrup, Ellerström (2002). Översättning: Anders Palm. Ett eget rum; Virginia Woolf, Modernista (2014). Översättning: Jane Lundblad.

Vi följer Henrik Schyffert före, under och efter ett framträdande i Borlänge. Bakom kulisserna berättar han om hatmailen, om vad som ska stå på hans gravsten och om varför kompromissa är det finaste som finns. Agnes Lidbeck hyllas igen. Här hör vi henne i ett samtal med Vi Läsers Yukiko Duke om nya romanen ”Förlåten”.

Vi fortsätter samtalet med Yukiko Duke och går över till hennes roll som översättare från japanske till svenska. Förstås pratar vi om Haruki Murakami, vars böcker Yukiko översatt. Kommer han att tilldelas Nobelpriset i litteratur?

Många drömmer om att skriva en roman men få gör det. Vad är hemligheten? Anna Thulin läser handböcker om skrivande av yrkesförfattarna Stephen King och Haruki Murakami. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Om du drömmer om att skriva en roman, då är du i gott sällskap. Ungefär var tredje svensk säger att de vill skriva en bok. Författare ligger år efter år på topplistan över svenskarnas drömyrke. Drömmen handlar nog ofta om en friare och mer kreativ tillvaro. Men är skapandet så fritt egentligen? Den amerikanska författaren Stephen King är förutsägbar som ett atomur. Han sätter sig vid skrivbordet varje förmiddag och betar av sitt mål, 2 000 ord om dagen. Därefter går han en längre promenad, läser och vilar. För att ägna kvällen åt att redigera text, umgås med familjen och kolla en match på tv. Kropp och intellekt sitter samman, och båda behöver stärkas för att fungera optimalt. Den japanska författaren Haruki Murakami skriver också helst i början av dagen tio manusark à 400 tecken och han väger upp stillasittandet med att träna inför maraton och triathlonlopp. Kropp och intellekt sitter samman, menar han, och båda behöver stärkas för att fungera optimalt. Låter det som en oromantisk bild av skapande? Kanske, men om målet är att kunna skriva romaner, så måste man säga att de har lyckats. Både King och Murakami har levt som yrkesförfattare i över trettio år och de har sålt miljontals böcker var. Båda har också gett ut handböcker om sitt skrivande. Om man söker efter hemliga, magiska genvägar till att ge ut en roman. så blir man besviken. De pekar istället på en stor dos tur och hårt arbete. Men också: den ofta baktalade, men ack så kreativa, rutinen. Vadå kreativ rutin? Som i ekorrhjul, livspussel och dagishämtningar? Nej, rutiner har inget glamoröst över sig. Ingen vill ha en författare som bor i lugna förortsområden, stiger upp och lägger sig tidigt, joggar varje dag utan att slarva, gillar att göra sallader och stänger in sig i arbetsrummet varje dag för att skriva på bestämda tider. Ibland tror jag att jag lägger hinder i vägen för de romantiska föreställningar som människor gärna vill behålla, skriver Haruki Murakami i Författare till yrket, som översatts av Yukiko Duke.  För att kunna ägna sig åt detta vakendrömmande behöver man skärma av sig. Ändå verkar rutinen fungera. Men exakt hur fungerar det? King beskriver det med en liknelse i sin bok Att skriva, som översatts av Ola Larsmo: Så som din kropp gör sig redo att sova och drömma om natten, så gör sig kroppen redo vid skrivbordet att dagdrömma. Precis som din kropp och själ vant sig vid ett visst mått av sömn varje natt sex timmar, kanske sju, eller rentav de rekommenderade åtta så kan du träna ditt vakna jag att ägna sig åt kreativ sömn. En kreativ sömn som skapar fullgångna, skönlitterära verk. Okej, lite magiskt låter det. För att kunna ägna sig åt detta vakendrömmande behöver man skärma av sig. Det kan med fördel vara en viss skrivhörna eller annan fysisk plats. Men det är också möjligt att skärma av sig med musik rock och metal i Stephen Kings fall eller kanske genom att dra ut internetkontakten och härda ut Facebookabstinensen. Ett eget rum, med andra ord. Det berömda egna rummet förknippas med Virginia Woolf. Men hennes andra råd glöms ofta bort, nämligen pengar. Människor med författarambitioner behöver både ett eget rum och pengar att försörja sig. Det är slående att en stor del av Stephen Kings bok handlar om just pengar. Trots att han idag är bästsäljande miljonär och troligen inte skulle behöva skriva en rad till om han inte ville har han inte glömt var det började: Med dubbla skift i tvätteriet för att ha råd att studera vidare. Därefter arbeten som sportjournalist och lärare för att kunna ägna sig åt sin egentliga dröm. Även författare behöver förhålla sig till arbetslinjen. Samma var det för Haruki Murakami, det dröjde länge innan han såg sig som yrkesförfattare. Inkomsten kom istället från den egna jazzbaren som han startade i Tokyo. Franz Kafka i sin tur arbetade på försäkringskassan i Prag. Många av fokusfrågorna hos Sveriges Författarförbund handlar om just pengar: minimiarvoden ska betalas ut, och man vill utreda om författare och översättare ska kunna gå i pension och ha tillgång till andra trygghetssystem. Ja, även författare behöver förhålla sig till arbetslinjen. King är uppvuxen i USA, ett samhälle som hyllar the selfmade man bara man hugger i och arbetar hårt är klassresan möjlig. Murakami växte upp i Japan men inspirerades tidigt av amerikansk kultur. Kanske är det inte så märkligt att båda tonar ned frågan om inspiration i sitt skrivande. Inspiration skänkt från ovan tar ju delvis bort subjektet ur ekvationen: som om konstnären var en bägare i väntan på att fyllas. Visst, jag skulle kunna vänta på att pengar skulle regna från skyn, eller att en blixt av gudomlig inspiration skulle träffa just mitt huvud. Men då kan väntan bli lång. Under tiden kan man lika gärna börja idag, ett ord i taget. En av mina favoriter när det kommer till skrivarrutiner är Julia Cameron. Hennes första och främsta råd är att skriva morgonsidor. Det går ut på att flödesskriva tre sidor för hand varje morgon, utan att lyfta pennan från pappret, utan att redigera eller ens läsa igenom det som skrivits. Självkritiken hör hemma i ett senare skede, och då endast i lagom dos. Inspiration kan alla uppleva, men få har mod och disciplin att fortsätta, Vad som händer under flödesskrivandet är svårt att beskriva för någon som inte har testat. Men flera författare pratar om att något eller någon uppenbarar sig under själva skrivakten. Den danska poeten Pia Tafdrup formulerar det som ett mirakulöst inslag som alltid finns närvarande i processen. Hon är inte redskap för någon, skriver hon i sin poetik Över vattnet går jag, översatt av Anders Palm, men hennes kropp är en plats för poesin att växa fram i: I ett sådant tillstånd kan jag sitta där med en upplevelse av att dikterna skriver mig. Kanske en sorts inspiration ändå? Andra kallar det flow, eller att få kontakt med sitt undermedvetna. Det som flödesskrivandet syftar till, eller Kings kreativa vakensömn, är att skapa ett koncentrerat fokus. Att känna tillit inför berättelsen. Inspiration kan alla uppleva, men få har mod och disciplin att fortsätta, skriver Pia Tafdrup. Äldre generationers författare talar ofta om sitt skapande som en livsnödvändighet. För Marguerite Duras var konsten allt, det stod mellan skrivandet och döden. Hennes man lämnade in hennes första bokmanus till förlaget med orden: Säg till henne att hon är en författare, annars tar hon sitt liv. Skrivandet ses som ett hantverk och ett arbete. Poeten Rainer Maria Rilke talade också om att konsten måste uppstå ur nödvändighet. Gå in i dig själv, uppmanar han i Brev till en ung poet, som översatts av Leo Hallerstam: Utforska den grund som manar dig att skriva; undersök om dess rötter sträcker sig in i den djupaste delen av ditt hjärta, erkänn för dig själv huruvida du var tvungen att dö om du förbjöds att skriva. Det är något kittlande med ett sådant kall, att känna en så otvivelaktig mening med det man gör. Dagens författare tycks dock ha ett mildare förhållningssätt, kanske just för att skrivandet ses som ett hantverk och ett arbete. Man lever trots allt inte för att skriva, som King påpekar, kort efter han blivit påkörd av en pickup och närapå mist livet. Nej, skrivandet och konsten finns till för livet. Anna Thulin, journalist   Litteratur:   The Right to Write, Julia Cameron, Penguin Putnam Inc (1998). Att skriva: en hantverkares memoarer; Stephen King, Albert Bonnier (2017). Översättning: Ola Larsmo Författare till yrket; Haruki Murakami, Norstedts (2017).Översättning: Eiko och Yukiko Duke. Över vattnet går jag skiss till en poetik; Pia Tafdrup, Ellerström (2002). Översättning: Anders Palm. Ett eget rum; Virginia Woolf, Modernista (2014). Översättning: Jane Lundblad.

Vi hade så mycket att prata med Yukiko Duke om att det blir en följetong i två avsnitt. Mycket prat, mycket skratt!

  Dela I nya boken ”Vrålstark & skiträdd” berättar Marie Göranzon för Tidningen Vi:s Stina Jofs om livet på och utanför scenen. I Vi-podden möter vi Marie Göranzon under ett samtal om de tafsande männen på Dramaten, om bråken med maken Jan Malmsjö och om sin stora rädsla. Samtalet mellan Marie Göranzon och Stina Jofs spelades in under Bokmässan och leds av Vi Läsers redaktör Yukiko Duke. Vi får också följa med vår prisbelönte musikskribent Johan Norberg till Berwaldhallen, där han frågar chefen Helena Wessman varför de spelar så mycket Mahler. Vidare fortsätter Fredrik Lindström att debattera paradoxen att Sverige är bra på att släppa in människor på flykt, men så dåliga på att integrera. Opponent är Malcom Kyeyune – skribent, bloggare och tidigare distriktsordförande i Ung Vänster. Hålltider: 1.45: Marie Göranzon i samtal med Stina Jofs och Yukiko Duke. 30.00: Fredrik Lindström och Malcom Kyeyune om kultur och identitet. 49.50: Johan Norberg gästar Berwaldhallen.  

Torgny Lindgren! Vi borrar oss ned i själva litteraturen. Hör honom själv läsa ur radions unika arkivmaterial - och våra gäster lyssnar och funderar på vad som gjorde honom till en av våra största. Torgny Lindgren är en av Sveriges mest lästa författare och har skrivit drygt trettiotal verk, huvudsakligen romaner men även noveller, diktsamlingar och radiopjäser. Han blev 78 år gammal. Han debuterade som poet med diktsamlingen "Plåtsax, hjärtats instrument" 1965 och har sedan dess vunnit ett tjugotal priser för sina alster. Han fick bland annat Augustpriset år 1995 för romanen "Hummelhonung" och Sveriges Radios litteraturpris år 2003 för "Pölsan".  Det internationella genombrottet kom redan 1982 med en av hans mest kända romaner "Ormens väg på hälleberget", som senare filmatiserades av Bo Widerberg. År 1991 blev han invald i Svenska Akademien på stol nummer nio. Torgny Lindgren var även en älskad radioröst. Han läste själv flera av sina romaner i Radioföljetongen, bl a Ormens väg på hälleberget (1983), Merhabs skönhet (1995), Pölsan (2002), Minnen (2011) och Klingsor (2015). Författaren har även medverkat som sommarvärd vid två tillfällen: 1980 och 2011. I programmet från 2011 berättar han om hur han älskar att skriva för hand, och sade också att Zlatan Ibrahimovic är en betydande konstnär. Medverkande i programmet: Kulturredaktionens Marie Lundström, kulturjournalisten Yukiko Duke och förläggaren Stephen Farran-Lee.

Torgny Lindgren! Vi borrar oss ned i själva litteraturen. Hör honom själv läsa ur radions unika arkivmaterial - och våra gäster lyssnar och funderar på vad som gjorde honom till en av våra största. Länkar till reportage, minnesord och recensioner under artikeln Torgny Lindgren är en av Sveriges mest lästa författare och har skrivit drygt trettiotal verk, huvudsakligen romaner men även noveller, diktsamlingar och radiopjäser. Han blev 78 år gammal. Han debuterade som poet med diktsamlingen "Plåtsax, hjärtats instrument" 1965 och har sedan dess vunnit ett tjugotal priser för sina alster. Han fick bland annat Augustpriset år 1995 för romanen "Hummelhonung" och Sveriges Radios litteraturpris år 2003 för "Pölsan".  Det internationella genombrottet kom redan 1982 med en av hans mest kända romaner "Ormens väg på hälleberget", som senare filmatiserades av Bo Widerberg. År 1991 blev han invald i Svenska Akademien på stol nummer nio. Torgny Lindgren var även en älskad radioröst. Han läste själv flera av sina romaner i Radioföljetongen, bl a Ormens väg på hälleberget (1983), Merhabs skönhet (1995), Pölsan (2002), Minnen (2011) och Klingsor (2015). Författaren har även medverkat som sommarvärd vid två tillfällen: 1980 och 2011. I programmet från 2011 berättar han om hur han älskar att skriva för hand, och sade också att Zlatan Ibrahimovic är en betydande konstnär. Medverkande i programmet: Kulturredaktionens Marie Lundström, kulturjournalisten Yukiko Duke och förläggaren Stephen Farran-Lee. Programledare: Fredrik Wadström. Producent: Mattias Berg.

Paraplyet är billigt, funktionellt, och lätt att slarva bort. Många av oss har därför flera stycken liggandes på hatthyllan. Få av oss tänker egentligen så mycket på våra paraplyer - förrän regnet öser ner. Denna vardagsvara har dock inte alltid varit alla förunnade, tvärtom. Paraplyet har en lång historia. Varianter för både regn och sol har funnits i flera tusen år, över hela världen, och varit en statussymbol. Paraplyet har också ansetts som både tjejigt och en självklarhet för en gentleman att bära. I veckans program berättar vi mer om historien bakom denna funktionella accessoar. När paraplyer började etablera sig i Europa under 1600- och 1700-talet och blev tillgängliga för allmänheten, blev de ingen omedelbar hit. Paraplyet ansågs till en början vara en typisk tjejgrej, lite löjlig att använda. En riktig karl bar lång överrock i regnet, och dessutom fanns ju hästdroskor att ta till då regnet öste ned. Vad skulle man med paraply till? Paraplyet ansågs dessutom knycka kunder för dåtidens taxichaufförer, kuskarna som körde hästdroskorna. Framsynta brittiska män som under 1700-talet ändå försökte sig på att testa denna uppfinning – den var ju ändå ganska praktisk – fick ofta glåpord kastade efter sig. Det kom så småningom att förändras. Jonas Hanway hette en betydelsefull pionjär för paraplyets popularitet. Paraplyer var till en början tunga och dyra och det skulle dröja ändå till 1950-talet innan materialet nylon kom att revolutionera branschen, på gott och ont. Vi har besökt den enda paraplyfabrik som idag finns kvar i Sverige, Dalarnas paraplyfabrik, för att höra hur det står till med paraplyet idag. Vi har även träffat journalisten Yukiko Duke som berättar om vikten av paraplyer i Japan. Konstnären Astrid Sylwan berättar om mönstret Vattenblänk hon skapat för det finska märket Marimekko. Och så berättar vi om både mördarparaplyer och drinkparaplyer. Veckans gäst är Alexander Stutterheim, grundare av Stutterheim Raincoats.

Vad händer med människor efter en katastrof? Hur överlever man att vara en av de som överlevt? Den japanske författaren Haruki Murakami har intresserat sig för hur människor reagerar efter det otänkbara har hänt. Romanen som ligger till grund för den nu bioaktuella Norwegian Wood handlar om personliga katastrofer. Sinnen som löper amok. Melankoli, förälskelse, svek och självmord. I den stiliserade 70-talsskildringen, regisserad av Tran Anh Hung, finns det en förbluffande sexuell frispråkighet . Bland återhållna känslor kan man fortfarande agera ut och diskutera sin sexualitet. Yukiko Duke har, tillsammans med sin mor Eiko, översatt romanen Norwegian Wood. Nina Asarnoj träffade henne för att utforska Murakamis erotiska landskap. Danska filmen Skyskraber sysselsätter sig med en helt annan form av seuxell frispråkighet. Den handlar om hur man som ung kille ska hitta fram till sin sexualitet, och visades på Buff, barn- och ungdomsfilmsfestivalen i Malmö i veckan. När Lisa Bergström träffade regissören Rune Schjøtt handlade det om sex i allmänhet och snoppar i synnerhet. Regissören Ken Loach har börjat gå ifrån sin gamla socialrealistiska stil. Härom året kom fotbollskomedin Looking for Eric, och hans nya film, bioaktuella Route Irish, är en sorts thrillerliknande kriminalgåta som handlar om en före detta yrkessoldat som försöker ta reda på hur det egentligen gick till när hans bäste vän dog i Irak. Kino ringde upp Ken Loach för att ta reda på vad som har hänt. En stående punkt i Kino är "Om igen". Den här veckan berättar regissören Lena Koppel, aktuell med filmen "Hur många lingon finns det i världen", om filmen hon sett flest gånger: Gilbert Grape. På Cinemateket i Stockholm och Malmö pågår det just nu en Viscontiserie. Vår filmfantast Lars Lönroth saknade dock en annan av sina favoritfilmer i utbudet: Vita Nätter från 1957. Så vi lät honom göra filmen till veckans klassiker i stället. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Yukiko Duke lagar japansk vardagsmat - men ingen sushi - i dagens Meny. Det blir gyllenstekt kyckling, ingefärsfläsk och en syrlig kinakålssallad. Vi tittar närmare på visionen om Sverige som Europas nya matland. Karsten Thurfjell tipsar om drycker till Yukikos mat, och så blir det tävling.

Med alla menar vi verkligen alla. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. Au contraire: Mattias Berg om folkkultur Medverkar gör Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter, Q - Med ”alla” menar vi verkligen ”alla”. Så sa kulturutredningens ordförande Eva Swartz Grimaldi i Studio Ett i torsdags. Kultursverige är ett mångfaldssamhälle som ska inkludera, just det, alla. Under Mångkulturåret 2006 omhuldades en tro på politikens förmåga att understryka etnisk mångfald på kulturinstitutionernas att göra-lista. I kulturutredningen som presenterades i förra veckan märks inga särskilda spår av denna politiska vilja. Istället anas en ny syn på konceptet mångfald och en vilja att integrera denna mångfald i kulturens alla rum. ALLA ska känna sig inkluderade. Men vad betyder det, egentligen? Vilken syn på mångfald har den nya kulturutredningen? I studion: Ozan Sunar, tidigare kulturchef på SVT, Stefan Jonsson, kulturjournalist på Dagens Nyheter och Qaisar Mahmood, författare till boken ”Small, Medium eller large - vägval för ett hållbart mångfaldssamhälle”. Nya Vågen har också sett den japanska konstnären Tabaimos animerade och lätt oroande damrums- och dockhusfantasier i tredimensionella utställningsrum på Moderna Museet i Stockholm. I studion: Yukiko Duke, författare och kulturjournalist och kulturredaktionens Cecilia Blomberg. Programledare är Kim Nordberg.

Biblioteket med Klassikerrummet Historien är full av misstag, meningslösa attentat och illa skötta krig. Varför är det svårt att handla rätt moraliskt och politiskt när vi befinner oss mitt i ett komplicerat historiskt skeende? Vi diskuterar frågan utifrån två nya böcker om andra världskriget. Yukiko Duke har skrivit om kriget sett ur Japans perspektiv och Ann-Marie Ljungberg har skildrat attentatet mot Norrskensflamman i en ny roman. Klassikerrummet diskuterar Boccacios Decamerone. De livsbejakande, äventyrliga och ofta våldsamma historierna i boken skrevs ner på italienska i en tid då latinet var lärdomens språk. Författaren syfte var att underhålla damer av god familj, men succén sprängde både köns- och bördsgränserna. Mattias Berg, Maarja Talgre och Claire Wikholm har läst en prisbelönt svensk nyöversättning av boken.